Ukraina |
|
|
Info |
Kiev Digest Nyhetsarkiv (eng) |
Ukraina, sammanfattningar av artiklar om Ukraina, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-28 s 6-7
"Ukraina har kommit på efterkälken"
På tre år har välmående medborgare blivit
utfattiga. På sex månader har staten inte betalat
ut löner. Landet styrs fortfarande av en konservativ, korrumperat
elit av gamla kommunister och socialister.
Grannländerna, både Ryssland men främst Polen
har haft en helt annan utveckling när det gäller välstånd.
Ett skäl är höga skatter, ett annat korruptionen.
50 % av ekonomin är svart. Landet får mycket hjälp
av främst USA och skulle inte klara sig utan stöd från
väst!
96-44 s 17
"Ukraina är bytet i dragkampen mellan Ryssland och Nato"
Landet är en viktig buffert mellan Ryssland och Europa (särskilt
om Polen blir Nato och EU medlem?). Är USAs tredje största
bidragstagare.
Men Ukraina behöver också energi från Ryssland.
Och Sevastopols status där Svarta Havs flottan ligger.
97-06 s 12
"Ukraina blickar västerut"
Är USAs tredje största bidragstagare. Ukraina kan bli
en viktig allierad till väst. Kan hindra att Ryssland återtar
sin stormaktsroll.
97-21 s 12
"Minsk och Kiev tycker olika om allt"
Vitrysslands president Lukasjenko och Ukrainas Kutjma. Den senare
är för Natos utvidgning, den förre avskyr en sådan.
98-24 s 14
"Inre faror hotar Ukrainas enhet"
Ett av Europas största länder befinner sig i svårigheter
och utsätts för hård press från Ryssland.
Washington varnar för en ny krishärd men EU, som om
några år kan ha Ukraina som granne, tar saken med
ro. Korruption, överreglering, förhindrad privatisering
och en galopperande skuldtillväxt (låter som socialdemokratin
i Sverige på 80-talet).
98-46 21-22
"Kvinnor framför plogen i Ukraina?"
Precis som under Sovjettiden sliter bönderna i kollektiv.
Korruption och misshushållning gör emellertid Europas
bördigaste jordbruksområden till ett fattighus.
99-29 s 3-4
"Kommer Ukraina att återvända till Ryssland"
Höstens presidentval blir troligen avgörande för
om landet har någon framtid som självständig stat.
Minst tre av de 7 främsta kandidaterna säger att de
vill återskapa Sovjetunionen.
2000-16 s 7
"President Kutjma får större makt"
Resultatet av söndagens folkomröstning i Ukraina sätter
den parlamentariska demokratin på spel. Oppositionen ifrågasätter
starkt den kungjorda siffrorna, och även internationella
observatörer är kritiska. 80% röstade för
att öka presidentens makt, att minska antalet parlamentsledamöter
och att skapa ett tvåkammarparlament.
2000-50 s 16-17
"Ukraina bedriver utpressning"
Regeringen stänger Tjernobyl och vill färdigställa
två nya kärnreaktorer med hjälp av krediter från
väst. Berlin har givit upp sitt motstånd mot detta.
Europeiska utvecklingsbanken ska bidra med lån på
215 miljoner dollar till att de till 80 % färdiga ukrainska
reaktorerna i Rovno och Chelnizki ska bli klara.
2001-08 s 14-15
"Ukrainas ledare ryter till"
Oppositionen i Ukraina viker inte från sitt krav på
att president Kutjma ska avgå, men denne svarar med hårda
tag. Rörelsen "Ukraina utan Kutjma" går till
attack sedan Kutjma låtit häkta Julia Timosjenko, f
d vice premiärminister.
Mest handlar det om inspelade band från Kutjmas kontor,
gjorda av en major i säkerhetstjänsten, som nu flytt
från landet. På banden kan man bl a höra hur
presidenten kräver att man ska göra sig kvitt en besvärlig
journalist, Gongadze, som sedan hittats halshuggen.
2001-08 s 15
"Kutjma använde hot och utpressning"
På de hemliga inspelningarna kan man höra hur president
Kutjma hösten 1999 i sin strävan att bli omvald beordrade
polis och skattemyndigheter att genomföra an omfattande hot-
och skrämselkampanj. Alla som inte kunde ordna röster
tillräckligt för att låta Kutjma vinna med bred
marginal skulle sägas upp eller fängslas efter valet.
Dessa utdrag ur inspelningarna finns nu publicerade, också
översatta till engelska, på Internet.
2001-18 s 10-11
"Demokratin i Ukraina lider (tillfälligt) avbräck"
President Kutjmas försök att avsätta landets premiärminister
lyckades till slut. Men Kutjma har inte folkets stöd och
på senare tid har han förlorat även västmakternas
stöd, vilket gör att han sitter ganska osäkert
i sadeln. Yosjenko är trots att han nu avsatts den som har
störst potential att utmana Kutjma i parlaments- och presidentvalen
2002 resp. 2003.
2001-26 s 16-17
"Misären växer i Rysslands närområde"
Ukraina, Vitryssland och Moldavien är tre länder med
stora ekonomiska problem, vilket på sätt och vis gynnar
Ryssland.
Dessa tre republiker som en gång utgjorde USSRs västra
flank håller på att sjunka allt djupare ned i auktoritärt
styre och förfall. Moldavien styrs fortfarande av gammelkommunister.
Ukrainas premiärminister Jusjtjenko har avsatts. I Vitryssland
har Lukasjenko sedan han tog makten 1994 satt munkavle på
pressen, förtryckt oppositionella partier och skapat ett
hårt kontrollerat, förvrängt ekonomiskt system
i vars skugga smuggling av människor, droger, sexslavar och
organiserad brottslighet breder ut sig. Ryssland drar nytta av
misstagen men det är inte alls säkert att ökat
samarbete med Ryssland leder till ökat välstånd.
2001-40 s 22
"Europarådet vill göra en opartisk utredning"
Europarådet kräver att det görs en utredning om
mordet på den ukrainske journalisten Georgy Gongadze. Bandinspelningar
tycks visa att presidenten Lutjma anmodar underordnade att straffa
Gongadze. Hans halshuggna kropp hittades utanför Kiev i november
i fjol sedan han hade varit försvunnen en tid.
2001-42 s 13
"Ukraina erkänner skuld"
President Kutjma tvingas erkänna att det var den ukrainska
militären som av misstag träffade det ryska passagerarplanet
som för en tid sedan exploderade över Svarta Havet.
78 personer dog i flygolyckan den 4 oktober. Samma dag höll
Ukarina sin största militärövning sedan landet
blev självständigt från Sovjetunionen.
2002-06 s 12-14
"Ukraina vänder blicken mot Ryssland"
De politiska relationerna mellan de båda länderna har
blivit mindre spända. Ryssland har slutat försöka
bryta loss Krim från Ukraina. Vars befolkning slutat att
reta Ryssland med NATO-vänliga paroller. Ukraina behöver
energiimporten från Ryssland och är landets viktigaste
exportpartner. Ryssarna kontrollerar många företag
och media.
2002-14 s 7
"Kutjma förlorade valet"
Resultatet av parlamentsvalet i Ukraina innebär att Leonid
Kutjma inte får majoritet. Kutjmas koalition fick 185 av
parlamentets 450 platser. Centerhögerledaren Jusjenkos "Vårt
Ukraina" gick fram mest och fick 116 platser, kommunistpartiet
66 och socialisterna 45. Internationella observatörer har
framfört skarp kritik mot valet.
2002-23 s 9-11
"Ukraina och Vitryssland hänger inte med storebror Ryssland"
Rysslands allt varmare vänskap med västmakterna får
Ukrainas och Vitrysslands belägenhet att framstå som
ännu dystrare. Det ser ut som om dessa f d sovjetiska republiker
är förutbestämda att gå under i postkommunistisk
stagnation. Det beror främst på att de har så
förfärliga ledare. Vitryssland med 10 miljoner invånare
kan inte hoppas på någon ny ledare på länge.
Alexander Lukasjenko omvaldes nyligen och planerar själv
att behålla makten till 2015. I Ukraina med 59 miljoner
invånare är president Leonid Kutjmas ställning
något osäkrare men han tycks inte vilja ge upp. Ryssland
har hittills valt att stödja de två presidenterna men
i takt med en ökad vänskap med USA kan Putin förväntas
sätta press på dem i en mera västlig riktning.
Båda länderna fungerar som stormarknader för den
värsta sortens vapenhandlare och smuggling av invandrare
och prostituerade.
2002-35 s 8-10
"Ukraina sneglar västerut"
Chansen till ekonomiska och politiska reformer i Ukraina är
ovanligt god. Ukraina har ofta klumpats ihop med två grannländer,
det kommunistiska Moldavien och det efterblivna Vitryssland. Tillsammans
ses de som brottslighetens och korruptionens högborg. Men
det ser ut som om det ljusnar för Ukraina. Det är den
11 september som fått många att förstå
att det är i väst som framtiden ligger. År 2004
är det presidentval, då Kutjma enligt författningen
ska avgå. Möjligheterna till verkliga politiska och
ekonomiska framsteg har sällan varit bättre än
nu.
2002-38 s 23
"Missnöjet exploderar i Ukraina"
Väpnad kravallpolis drabbade i tisdags samman med regimkritiska
demonstranter i Ukraina som krävde president Kutjmas avgång.
Bland demonstranterna fanns oppositionsledaren och f d biträdande
premiärministern Timosjenko som skyller polisen för
misshandel. Demonstrationen ägde rum på 2-årsdagen
för journalisten Georgit Gongadzes försvinnande. President
Kutjma har anklagats för att ligga bakom journalistens död.
2002-43 s 20
"Kutjma är hårt pressad"
Ukrainas president Leonid Kutjma står under hård press
att lämna ifrån sig makten på grund av växande
kritik mot hans sätt att styra landet. Parlamentet vill att
han lämnar över makten till en interimsregering och
utlyser nyval.
2003-17 s 9
President Kutjma lovar avgå 2004
Han gav vika för oppositionen genom att bekräfta att
han verkligen kommer att avgå nästa år. Han kräver
dock att parlamentet först delas upp i två kammare,
vilket hans motståndare ser som ett sätt att försvaga
den lagstiftande församlingen.
2004-05 s 7-8
"Nervositeten sprider sig i det gamla gardet"
Händelserna i Georgien uppmuntrar oppositionsgrupper i flera
f d sovjetrepubliker. Georgiens oblodiga "rosenrevolution"
har satt alla nerver på helspänn i stora delar av det
forna sovjetimperiet, där auktoritära regimer fortfarande
dominerar och där det är ont om genuint demokratiska
system. Revolutionsledaren Michail Saakasjvili installerades i
söndags som Georgiens nye president i Tbilisi. Detta har
väckt halvsovande motståndsrörelser i Ukraina
och Vitryssland som vill göra sig kvitt korrumperade, byråkratiska
diktaturer. Men även autokratiska stater i Centralasien oroar
sig och vidtar åtgärder för att krossa alla politisk
avvikelse som Kirgisien.
2004-18 s 21-22
"Kutjma har svårt att släppa taget"
Politik har på senare tid blivit ett slags kontaktsport
i Ukraina. Brottning, boxning och äggkastning kännetecknar
numera den allt hårdare debatten om landets framtid. President
Kutjma har lovat att han ska avgå till hösten efter
två mandatperioder, 10 år. Han försökte
ändra författningen så att parlamentet där
hans anhängare har majoritet skulle utse nästa president
i stället för i en allmän folkomröstning.
Nu kommer kampen att bli mycket hård säger Timosjenko
som är f d biträdande premiärminister och framträdande
oppositionsledare.
2004-18 s 22
"Valfusk och hot"
Våld och uppenbart fusk i samband med rösträkningen
i ett borgmästarval i västra Ukraina stärker farhågorna
om att landet blir alltmer auktoritärt samtidigt som landets
president Leonid Kutjma förbereder sin avgång till
hösten. Bråkstakar gick från vallokal till vallokal,
misshandlade valförrättarna och störde röstsammanräkningen.
Oppositionen fruktar att valet var en generalrepetition inför
presidentvalet till hösten.
2004-34 s 5
"Ukraina närmar sig "grannstatus" till EU"
Den avgående presidenten Kuchma har signerat en treårsplan
för att förbättra handelsrelationerna med EU. Han
hoppas att detta ska förstärka hans kandidat i presidentvalet
om några veckor. Yanovich sackar efter oppositionens kandidat
Viktor Yushchenko. Ukraina ingår i den "första
vågen" av grannländer till EU tillsammans med
Moldavien, Jordanien, den palestinska myndigheten, Tunisien och
Marocko.
2004-40 14-16
"Ukraina är mitt uppe i en smutsig och bitter valkampanj"
Den skandalomsusade president Leonid Kutjmas era går mot
sitt slut. Den västorienterade f d premiärministern
Viktor Jusjtjenko vill efterträda honom. Han lovar demokrati,
välstånd och ett närmande till Europa, men först
väntar en smutsig valkampanj. Kutjmas egen favorit är
nuvarande premiärministern Viktor Janukovitsj vars vallöften
kan sammanfattas med orden status quo. Att han har två fängelsestraff
för misshandel från sin ungdom döljs nu av massmedia
som i stället höjer honom till skyarna och som arkitekten
till det ekonomiska uppsving som dock bara gynnat toppenskiktet
i samhället. President Putin stöder också Janukovitsj
och anställda i landets offentliga sektor lockas och beordras
att rösta på honom.
2004-40 16
"Ryssland har svårt att hålla fingrarna i styr"
Ryska militären har utfärdat en arresteringsorder sedan
en av Ukrainas ledande oppositionspolitiker, Julija Timosjenko,
som var biträdande premiärminister tills Kutjma avskedade
henne 2001, vägrat inställa sig för förhör
hos en åklagare som misstänker henne för mutbrott
i en affär med det ryska försvarsdepartementet på
1990-talet.
2004-40 17
"Jusjtjenko förgiftad"
Åklagare i Ukraina inledde i förra veckan en utredning
om misstänkt förgiftning av en av landets ledande presidentkandidater.
Viktor Jusjtjenko blev allvarligt sjuk för tre veckor sedan
och hans medarbetare hävdar att han förgiftats av sina
politiska motståndare.
2004-43 s 10-11
"Presidentvalet i Ukraina är en smutsig historia"
President Kutjmas beslut att inte försöka bli vald för
en tredje mandatperiod har jämnat vägen för en
hätsk och smutsig kampanj. Äggkastning, förgiftning
och förtal dominerar i valkampanjen och överskuggar
viktiga frågor om ekonomi och politik. Opinionsmätningar
antyder att det blir en mycket jämn kamp mellan de två
kandidaterna, Viktor Jusjtjenko och nuvarande premiärministern
Viktor Janukovitsj. Första valomgången är den
31 oktober och den andra 21 november.
2004-45 s 9
"Presidentvalet i Ukraina går mot en finalomgång"
Söndagens presidentval blev en jämn kamp mellan de två
kandidaterna, Viktor Jusjtjenko och nuvarande premiärministern
Viktor Janukovitsj. Huvudrivalerna möts igen om tre veckor.
Opinionsmätningar visar att de väljare som röstade
på någon av de andra drygt 20 kandidaterna kommer
att fördela sina röster i den andra valomgången
ganska jämt mellan finalisterna, vilket varslar om en mycket
jämn slutkamp.
2004-48 s 5
"Dragkamp om segern i Ukraina"
Misstankar om utbrett valfusk underblåser oppositionens
protester mot det officiella valresultatet. Ett slags politiskt
dödläge verkade farligt nära när det officiella
valresultatet utnämnde premiärminister Viktor Janukovitj
till presidentvalets segrare samtidigt som vallokalundersökningar
pekade mot ett annat resultat och internationella valobservatörer
rapporterade om utbrett valfusk. Janukovitj, som i måndags
förklarade sig som segrare, är handplockad efterträdare
till president Leonid Kutjma, en f d sovjetisk teknokrat, som
har styrt landet enligt traditionellt centralistisk modell i tio
år. Tiotusentals oppositionsanhängare samlades under
måndagen i centrala Kiev för att demonstrera mot valfusk.
Tre städer i västra Ukraina - Lviv, Ternopil och Ivano-Frankivsk
- utropade Viktor Justjenko till segrare.
2004-49 s 13-14
"Ukraina trotsar historien"
Ukraina har ännu inte hittat en egen identitet efter Sovjetunionens
upplösning. Ukrainas fredliga, demokratiska beslut 1991 att
separera från Sovjetunionen var så snabbt, odramatiskt
och oväntat att historien - och Ryssland - inte har förlikat
sig med det ännu. Men separationen genomfördes och ingen
dog. Få ifrågasätter emellertid Ukrainas självständighet
även om det var många som i början ogillade idén.
Miljontals ukrainare har åkt utomlands för att arbeta
eller studera och ekonomin har förbättrats. Samtidigt
har emellertid demokratin försvagats kontinuerligt. Kontrollen
över ekonomin och makten finns hos en korrumperad och ibland
farlig elit som skor sig på andras arbete och företagsamhet
genom att infiltrera näringsliv, politik och byråkrati.
En ledande företrädare för denna elit är den
nu avgående presidenten, Leonid Kutjma. Nu gör han
allt för att överlämna makten åt en trogen
vapendragare, Viktor Janukovitj.
2004-49 s 14-15
"En postmodern statskupp"
Jusjtjenko vann västs förtroende och pengarna strömmade
till hans anhängare. USA och andra västerländska
regeringar bekostade vallokalundersökningar, vilket sporrade
Ryssland att göra detsamma om än i mindre utsträckning.
Att blanda sig i utländska val under förevändning
av ett opartiskt intresse av att stödja det civila samhället
har blivit en form av postmodern statskupp. Demokratins verktyg
används selektivt för att störta impopulära
diktatorer så snart det finns en acceptabel utmanare eller
regim som kan ta över makten.
2004-49 s 15-16
" Hot och ultimatum"
Den ukrainska oppositionen kräver av president Kutjma att
han avsätter premiärminister Janukovitj och de regionala
guvernörer som hotar att söka autonomi för östra
Ukraina. Annars kommer den att blockera alla eventuella åtgärder.
Regeringen, vars säte har blockerats av massdemonstrationer,
kommer inom kort att få svårt att hålla fast
vid sin budget p g a förlorade intäkter. Finansminister
uppskattar förlusterna hittills till över 100 miljoner
dollar.
2004-50 s 12
"Kutjma vägrar inse att loppet är kört"
Han är fast besluten att driva igenom författningsändringar
som gör att Jusjtjenko övertar ett svagare presidentskap
om han segrar. Han medger indirekt att valfusk förekom den
21 november men inte i den utsträckning att inte Janukovitj
segrade.
2004-50 s 13
"Putin misstog sig"
Rysslands ledare trodde att han hade kontroll över Ukraina
tills ukrainarna visade att så inte var fallet. Högsta
Domstolen beordrade att valomgången skulle göras om.
Att både USA och EU öppet stödde förslaget
är den värsta skymf som drabbat Putin under sina nästan
fem år som president. Men den f d KGB-översten överger
inte drömmen om ett Kreml med internationellt inflytande
och mkt i första taget.
2005-1/2 s 15-16
"Brandgult tog hem segern!"
Viktor Jusjtjenko må ha vunnit presidentvalet, men som Ukrainas
nye president står han inför en överväldigande
utmaning. Han måste bilda en ny regering. Bland kandidaterna
till premiärministerposten står affärsmannen Porosjenko,
Julia Timosjenko, en demagogisk eldsjäl som kanske platsade
bättre på Självständighetstorget, f d premiärministern
Kinakh och socialistledaren Moroz. Han måste visa Janukovitjs
anhängare att han inte tänker marginalisera östra
Ukraina. Han måste förvandla de 55 % av ekonomin som
är svart till goda skattebetalare och han måste göra
något åt de korrumperade privatiseringarna. Slutligen
måste han sluta fred med Rysslands president.
2005-3 s 7
"Ukraina får gul signal från Bryssel"
EU-parlamentet har med stor övervikt röstat ja till
möjligt medlemskap. Omröstningen är inte bindande
men innebär ett starkt stöd för landets ambitioner
att bli medlem. EUs ministerråd intar en mer försiktig
hållning.
2005-4 s 7
"Jusjtjenko träffade Putin"
Ukrainas nye president Viktor Jusjtjenko upplöste den förra
presidentadministrationen, utnämnde till ny premiärminister
den f d premiärministern Julia Timosjenko som spelade en
viktig roll i den brandgula revolutionen. Sedan for han till Moskva
och hade samtal i försonlig ton med Putin.
2005-5 s 7
"Timosjenko bör undvika Ryssland"
Rysslands riksåklagare, general Vladimir Ustinov, har sagt
att den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenkos nominerade premiärminister
Julia Timosjenko, riskerar att gripas om hon besöker Ryssland,
eftersom hon är åtalad för mutbrott där.
2005-12 s 10-11
"Försoningens svåra konst"
Putin och Justjenko är på kollisionskurs men de behöver
varandra. Ukrainas ambitioner att närma sig EU gör att
Putin hopp om en frihandelszon orealistisk. Framtiden för
den ryska Svarta Havsflottan i Sebastopol på Krim kan då
också äventyras. Att utnämna Julia Timosjenko,
som är föremål för en rysk utredning om korruption,
till regeringschef misshagar också starkt Kreml.
2005-21 s 13-15
"Revolutionsglöden har falnat"
Den brandgula revolutionen har börjat nyktra till. President
Viktor Justjenko har alltjämt gott anseende i väst,
men maktkampen i kretsen runt premiärminister Julija Timosjenko
väcker oro. Ukrainas ambition att bryta med sitt sovjetiska
förflutna och öppna sig mot väst är tydlig
och den vackra premiärministern gör ett gott intryck
då hon uppträder som modell i tidningen Elle, men korruptionen
lever kvar på samma sätt det handlar bara om att det
nu är nya personer som berikar sig. Därför är
det mycket litet av de sju miljarder dollar i investeringar som
Ukraina fick löfte om på Världsekonomiskt forum
i början av året som realiserats.
2005-24 s 12
"Ukraina håller kursen"
Ukraina tänker hålla fast vid på planerna på
framtida medlemskap i EU trots växande motstånd i Västeuropa
mot nya utvidgningar. De ukrainska myndigheterna driver på
reformer, som syftar till att anpassa Ukraina till EUs standard.
2005-37 s 10-11
"Regeringskrisen i Ukraina var bara en tidsfråga"
Ukrainas president, Viktor Justjenko, skyndade sig att tillsätta
en ny regering dagen efter det att han hade avskedat den premiärminister
som var hans närmaste allierade i den orangefärgade
revolutionen i fjol. När han utsåg sin första
regering efter fjolårets revolution begränsade han
valet till de personer som varit aktiva i demonstrationen och
agitationen. Denna regering sprack i slutet av förra veckan
efter månader av ideologisk dragkamp om ekonomin och privatiseringar
och inbördes beskyllningar om korruption. Justjenko valde
som ny premiärminister Jurij Yekhanurov, en relativt okänd
teknokrat vars högsta prioritet är att sätta fart
på ekonomin. Julija Timosjenko som avsatts som premiärminister
har deklarerat att hon kommer att ansluta sig till oppositionen.
2005-37 s 11
"Vad var det jag sa?"
President Putin beklagar att ingen lyssnade på honom. Han
påpekade att president Viktor Justjenkos stabschef, Oleg
Zintjenko, just hade avgått från sin post. Denne klagade
över att korruptionen blomstrade och att människorna
runt presidenten har börjat berika sig själva. Vi varnade
för detta, menar Putin, men ingen lyssnade på oss.
2005-39 24
"Komplott på hög nivå?"
Det ryska åklagarämbetet har dragit tillbaka en arresteringsorder
mot Ukrainas f d premiärminister, Julia Timosjenko, sedan
hon av egen fri vilja inställde sig i Moskva och gick med
på att vittna. President Justjenko avskedade nyligen Timosjenko,
som var en av den orangefärgade revolutionens förgrundsgestalter.
I Ryssland misstänks hon för att ha mutat en rysk militär
i mitten av 1990-talet när hon var chef för Ukrainas
energimonopol.
2005-41 s 6
"Toppskiktet i Ukraina är ute i blåsväder"
En av den ukrainske presidenten Viktor Justjenkos närmaste
medarbetare har åtalats för inblandning i en korruptionshärva,
som redan har skakat regeringen och som i förra månaden
ledde till att Justjenko avskedade sin premiärminister och
hela regeringen. Petro O Porosjenko har varit säkerhetsrådgivare.
Nu anklagas han för att ha påverkat en affärsdispyt,
som involverar konstruktionen av en ny byggnad i Kiev.
2005-43 s 7-8
"Revolutionens oligarker bekänner färg"
Förhoppningarna efter den framgångsrika revolutionen
i Ukraina har grusats av rivaliserande eliter, som bråkar
om bytet. Den vinnande koalitionen, som iscensatte förra
vinterns gatuprotester, bröt samman i september. Ledande
företrädare anklagade varandra för korruption.
Inflationen har ökat medan tillväxten halverats. Ukraina
under Jusjtjenko är likadant som när han tog makten,
det vill säga en pseudodemokrati och en pseudomarknadsekonomi,
där varken näringslivets regler eller den politiska
konkurrensen är transparenta, rättvisa eller hederliga.
2006-13 s 12
"Revolutionären fick bakläxa"
Ukrainas väljare röstade i söndags på ett
nytt parlament. Valen var, enligt president Viktor Jusjtjenko,
"de första rättvisa, demokratiska valen i Ukraina".
Hans parti blev dock valets stora förlorare. Jusjtjenkos
"Vårt Ukraina" fick bara 13 %, hans före
detta premiärminister Julia Timosjenkos parti 22 % medan
den före detta presidenten Janukovitj vann med 33 %. Nu kommer
det att bli en kohandel om de mindre partierna.
2006-17 s 6-7
"Timosjenko stöter på patrull"
Bara några dagar efter ett beslut om att den "orangea"
koalitionen skulle återupprättas visade det sig att
segrarna i valet i mars är djupt splittrade. Kretsen runt
president Justjenko gör allt den kan för att hindra
reformlägrets stora valsegrare, Julia Timosjenko, från
att komma tillbaka till regeringen. Valalliansen Vårt Ukraina
som leds av Justjenko anser sig ha stor rätt att påverka
den nya regeringens sammansättning. Men hans parti fick bara
14 % av rösterna medan Timosjenkos parti fick 22,2 %. Segrare
blev Regionpartiet med 32 % men har inga allierade att gå
samman med för att bilda en regering.
2006-25 s 20-21
"Gränsen läcker som ett såll"
Ukraina täpper till hålen i den porösa gränsen
mot Transdnjestr. Den lilla separatiststaten lever på en
skum ekonomi alltsedan regionen förklarade sig självständig
från Moldavien 1992. I slutet av förra året bjöd
Ukraina och Moldavien in EUs observatörer som övervakar
gränsen. Sedan den 3 mars i år förbjuder de båda
länderna Transdnjestr att exportera alla varor som inte har
passerat den moldaviska tullen. Myndigheterna i Transdnjestr vägrar
att lyda.
Ryssland har 13000 soldater i Transdnjestr som enligt OSSE är
en bas för handel med vapen, droger och människor. Transdnjestr
är en polisstat och dess existens medverkar till att Moldavien
är ett av Europas allra fattigaste länder. Regeringen
i Ukraina betecknar sin 460 km långa gräns mot Transdnjestr
som "ett smugglarnas himmelrike".
2006-26 s 10
"Ukraina får koalitionsregering"
Ukrainas president, Viktor Justjenko, har kommit överens
med sina före detta allierade i den orangea revolutionen
att bilda en koalitionsregering. Julia Timostjenko, som var Justjenkos
revolutionskamrat, men som sedan blivit hans bittraste politiska
rival, kommer att utnämnas till premiärminister.
2006-32 s 5
"Justjenko tvingades utse sin fiende till premiärminister"
Ukrainas president Viktor Justjenko som blev president 2004 efter
en våg av folkligt uppror förlorade i parlamentsvalet
och nu tvingas han nominera sin politiske fiende Viktor Janukovitj
till premiärministerposten. Denne är oense med presidenten
om huruvida Ukraina ska ansluta sig till Nato, om privatiseringen
av statlig egendom och om huruvida ryskan ska upphöjas till
officiellt andra språk.
2006-49 s 21
"Jusjtjenkos allierade avsattes"
Det ukrainska parlamentet avsatte i förra veckan landets
utrikes- och inrikesministrar. Utrikesminister Borys Tarasyuks
som var en av Ukrainas ledande västvänliga krafter försvinner
nu från regeringen liksom inrikesminister Jurij Lutsenko
som var en av ledarna i revolutionen som förde Jusjtjenko
till makten.
2007-14 s 11
"Parlamentet upplöst i Ukraina"
Presidenten Viktor Jusjtjenko har upplöst parlamentet som
är grunden för premiärminister Viktor Janukovitjs
stöd. Jusjtjenko har utlyst nyval den 27 maj. Orsaken är
att Janukovitj skaffat sig alltfler anhängare i parlamentet
och är nära att kunna få två tredjedelars
majoritet som ytterligare skulle underminera Jusjtjenkos auktoritet.
2007-16 s 11
"Ukrainas ledare bearbetar EU"
Ukrainas två inbördes stridande ledare har båda
besökt Bryssel. Ukrainas värsta kris sedan den orangea
revolutionen 2004 väcker oro för landets demokratiska
utveckling. EU-kommissionens ordförande Barroso varnade för
att det, i händelse av fortsatt kris, kan uppstå förseningar
i samtalen mellan Bryssel och Kiev om ett samarbetsavtal.
2007-22 s 9
"Tillfällig vapenvila i Ukraina"
De båda huvudaktörerna i maktkampen i Ukraina, president
Justjenko och premiärminister Janukovitj, har än en
gång grälat och försonats igen. Efter några
ganska riskfyllda militära muskelspel har de nu enats om
att parlamentsval ska äga rum den 30 september. Presidenten
fick sin vilja igenom vad gäller nyval. Men han tvingades
ge vika för motståndarnas krav på att dessa ska
hållas först i höst.
2007-23 s 6-8
"Ukraina präglas av konflikt, kaos och - komedi"
Resultatet är inte bra ändlös konflikt utan också
allmän apati. Janukovitj som var president Jusjtjenkos argaste
motståndare i presidentvalet har återkommit med sitt
parti, Regionpartiet. Han har blivit allt starkare sedan flera
av Jusjtjenkos ledamöter hoppat av eller bytt sida. Detta
fick Jusjtjenko att upplösa parlamentet i april. Domaren
och riksåklagaren Piskun förklarade detta beslut för
olagligt och utanför presidentens befogenheter. Då
avskedade Jusjtjenko honom men Piskun vägrade att avgå.
2007-29/30 s 8-9
"Segraren heter alltid Viktor"
Valet i Ukraina i september är nödvändigt men det
kanske inte räcker för att reda upp i den röriga
ukrainska politiken. Det som i november 2004 såg ut att
bli ett revolutionärt dram har snarare blivit en komisk opera
med huvudpersonernas ständiga hopp mellan olika politiska
läger. Den politiska skillnaden mellan huvudaktörerna,
de båda "Viktor", Jusjtjenko och Janukovitj, är
liten, båda vill att Ukraina ska integreras med Europa,
bli medlem i WHO och bevara de vänskapliga relationerna med
Ryssland. Skillnaden ligger i deras värderingar, regeringsstil
och de ekonomiska intressen de företräder. Bakom Janukovitj
lurar mäktiga, superrika oligarker som behöver marknader
i Europa, billig gas från Ryssland och politiska kontakter.
Justjenko ser det som sin uppgift att förändra det prosovjetiska
Ukraina till en europeisk demokrati. Han har sitt stöd bland
miljonärer, som behöver tydliga regler och oberoende
domstolar som garanterar lagens efterlevnad. Valet kan mycket
väl resultera i en regeringskoalition mellan de två
huvudaktörernas partier, Vårt Ukraina och Regionpartiet.
2007-33 s 6
"Timosjenkos parti får inte var med" Hela artikeln
Ukrainas centrala valkommitté vägrade att registrera
BJUT, det politiska blocket lett av den tidigare premiärministern
Julia Timosjenko inför parlamentsvalet i september, med motiveringen
att de hade misslyckats med att leverera exakta adresser till
sina kandidater. Detta skulle eliminera ett politiskt parti som
representerar en tredjedel av landets befolkning. BJUT ligger
på andra platsen enligt en aktuell opinionsundersökning.
2007-39 s 10-11
"Nedräkningen har börjat i Ukraina"
Premiärminister Janukovitj ser ut att behålla regeringsmakten
i söndagens val. Sedan 2004 har landets orangea aktörer
dragit sig tillbaka och Janukovitj har gjort en oväntat stark
comeback. Opinionsmätningarna ger hans Regionparti 32,9 procent
av rösterna och han vinner allt starkare stöd i västra
Ukraina som är Jusjtjenkos starka fäste. Justjenkos
Vårt Ukraina får 16,4 % och hans allierade Julia Timosjenko
får 15,4 %. Janukovitj problem är att flera av hans
allierade småpartier kan falla för spärren och
hamna utanför parlamentet.
2007-40 s 6
"Nästan dött lopp i Ukraina"
I Ukraina härskar som alltid kaos efter valet. Båda
lägren gör anspråk på seger och beskyller
motståndaren för valfusk. Det avgörande för
utgången är huruvida det lilla socialistpartiet, som
i fjol bytta sida från Jusjtjenko till Janukovitj och därmed
drev fram ett nyval, lyckats ta sig över tröskeln på
tre procent och detta är ännu ej klart. Rent räknemässigt
finns det en majoritet för Timosjenkos och Jusjtjenkos partier
tillsammans.
2007-40 s 8
"Nytt energibråk"
Den ryska energijätten Gazprom meddelade i tisdags att den
kommer att minska leveranserna av naturgas till Ukraina om inte
grannlandet snarast reglerar en skuld på motsvarande 1,3
miljarder dollar för redan levererad gas. Ukraina är
ett viktigt transitland för rysk gas till Västeuropa
och Gazproms varning väcker farhågor om en upprepning
av situationen i början av 2006 när det uppstod störningar
i gasleveranserna till Europa vilket i sin tur ledde till anklagelser
mot Ryssland att använda energin som ett politiskt utpressningsmedel.
2007-42 s 7
"Revolutionärerna är tillbaka" hela artikeln
Den orangea revolutionens huvudaktörer är tillbaka som
regeringsbildare. Den före detta premiärministern Julia
Timosjenko bildar åter regering med stöd av president
Viktor Jusjtjenko. Frågan är om de lyckas hålla
sams den här gången. Det största partiet är
fortfarande Janukovitjs Regionparti som har 175 mandat. Timosjenkoblocket
fick 156 och Jusjtjenkos Vårt Ukraina 72.
2007-50 s 7
"Föll på en enda röst"
Julia Timosjenko saknade i tisdags en röst i parlamentet
för att godkännas som Ukrainas nya premiärminister.
Timosjenko är extremt populär bland sina egna sympatisörer
men hennes motståndare är mycket kritiska mot hennes
kompromisslösa hållning och ibland mycket hårda
retorik.
2008-07 s 8
"Våghalsig reformkurs" hela
artikeln
Julia Timosjenko nöjer sig inte med att vara premiärminister.
Hon förordar sig själv som kandidat till presidentposten
med argumentet att hon är bäst på att förankra
landet i väst. WTO har just accepterat Ukrainas ansökan
och under ett besök i Bryssel försäkrade Timosjenko
Javier Solana att landet utvecklas "i riktning mot EU".
Ukraina och Bryssel förhandlar om en frihandelszon för
att på sikt få samma förhållanden som Norge
och Schweiz. Hennes mål för Ukraina att bli medlem
i Nato är däremot vågat. Den rysktalande befolkningen
i öster och söder varnar för konflikt om så
sker.
2008-20 s 10-11
"Efterdyningarna av en sovjetisk svält"
Ukrainas försök att vinna stöd för att ett
folkmord har ägt rum förargar ryssarna som påpekar
att många andra dog i svälten på 1930-talet.
Då tvingade den sovjetiske diktatorn Josef Stalin jordbrukare
att överge sina gårdar och ansluta sig till kollektiv.
Militären förde bort all spannmål och annan mat
och stängde sedan gränserna. Ukraina förvandlades
till "ett vidsträckt utrotningsläger" enligt
president Justjenko. Avsikten var "att krossa Ukrainas nationella
identitet och landets önskan om självstyre".1932-33
svalt miljontals människor ihjäl i Ukraina eller dog
i hungerrelaterade sjukdomar. Ukraina vill att svälten som
de kallar Holodomor (svältdöd) ska erkännas som
folkmord.
2008-21 s 7-8
"Allting är relativt, friheten också"
Ryssar och andra söker friheten i Ukraina, där språk
och kultur inte är så främmande som i väst.
Sedan den orangea revolutionen 2004 har Ukraina förvandlats
till en ö av frihet och tolerans i det forna sovjetblocket
som fortfarande domineras av auktoritära regimer. Journalister,
politiska aktivister, konstnärer och affärsmän
från andra regioner lockas till friheten i Ukraina, som
numera är lättillgängligt, för de flesta visumfritt
där det talas ryska och man får säga vad man vill.
Människoaktivister håller med om att Ukraina är
bra på att ta emot professionella och artister men det är
dåligt på att välkomna outbildade flyktingar.
2008-23 s 10-11
"Fortsättning på Ukrainas politiska tvålopera"
Politikerna i Kiev är jämt i luven på varandra.
De har inte talat med varandra på sex veckor. Under tiden
närmar sig inflationen 30 %, korruptionen blomstrar och reformarbetet
har stannat av, Presidenten Jusjtjenko blev avundsjuk på
sin blonda premiärminister Julia Timosjenkos stora framgångar
i höstens parlamentsval. Han lägger sig i alla beslut
hon fattar och kritiserar henne offentligt. Den 13 maj gav hon
igen då hennes parti blockerade podiet och hindrade honom
att tala inför parlamentet. Presidentens stabschef anklagade
då Julia Timosjenko för att upprätta en "fascistisk
regim". Rivalitet och politiskt tjafs har kännetecknat
det politiska livet i Ukraina ända sedan den orangea revolutionen.
Det råder ingen tvekan om att Timosjenko är besatt
av makten, medan Jusjtjenko drivs av en vision om att Ukraina
ska bli ett demokratiskt europeiskt land.
2008-37 s 6-8
"Krim är både Ukraina och Ryssland"
Det är svårt att avläsa den allmänna stämningen
i Sevastopol - en ukrainsk stad med rysk majoritet. Staden är
den ryska Svartahavsflottans hemmahamn. Ett bilateralt avtal ger
den rätt att stanna till 2017. Krim domineras befolkningsmässigt
av etniska ryssar (bara 25 % är ukrainare, 12 % är tartarer)
och styrs av ryskvänliga partier. Sedan 1954 tillhör
Krim den då sovjetrepubliken Ukraina. 25 % stöder anslutning
av Krim till Ryssland men 60% är emot.
2008-38 s 13
"Kollaps i Ukraina"
Regeringskoalitionen i Ukraina, som leddes av premiärminister
Julia Timosjenko, har splittrats efter bar nio månader.
Parlamentet har nu 30 dagar på sig att bilda en regeringsduglig
majoritet. Om detta inte lyckas måste det bli nyval. Koalitionens
båda ledare, president Viktor Jusjtjenko och premiärminister
Julia Timosjenko, som båda var den orangea revolutionens
hjältar, förmådde inte heller denna gånga
hålla sams.
2008-41 s 14-16
"Den sista bastionen"
Den ryska flottan vill ha tillgång till hamnen i den ukrainska
staden Sevastopol fram till åtminstone 2017. Den ryska flottan
ligger i beredskap utanför Sevastopol där tre fjärdedelar
är etniska ryssar om än ukrainska medborgare. Men sedan
kriget mellan Ryssland och Georgien i somras står det klart
att en maktkamp om Sevastopols framtid har börjat. Det går
rykten om att det delas ut ryska pass. I dag är det dags
att förlänga kontraktet. Sevastopol kallas "den
sista bastionen" och var fram till 1996 förbjudet område
för utlänningar. Flera hundra års gemensam historia
har slagits sönder sedan 1991. I Stadsfullmäktige har
Janukovitjs ryssvänliga parti majoritet.
2008-45 s 10
"TV-krig mellan Kiev och Moskva"
Fyra ryska kanaler sänder populära TV-program samtidigt
som den ukrainska televisionen vilket påverkar de ukrainska
programmens reklamintäkter. Dessutom innehåller de
propaganda angående till exempel de rysk -ukrainska relationerna
eller kriget i Georgien. Ukrainas radio- och TV-råd har
därför bestämt att från och med november
stänga kanalerna. Generaldirektören Kurus skyller på
kanalerna inte har lämnat in obligatoriska bevis för
upphovsrättigheter och redogörelser för programinnehåll.
2008-45 s 10-11
"Ukrainas ledare är som hund och katt"
Inte ens i Ukrainas värsta kris på länge får
landets premiärminister och president att samarbeta. Deras
inbördes maktkamp överskuggar allt. Med den globala
finanskrisen har det nya Ukraina ställts inför sina
största utmaningar hittills. Samtidigt är Julia Timosjenko,
premiärministern och Viktor Jusjtjenko involverade i en politisk
maktkamp som har paralyserat staten och berövat den effektivt
ledarskap när den behöver det som bäst. När
västmakterna erbjuder sig att hjälpa till med ett nödlån
på 16,5 miljarder dollar från Internationella valutafonden
förmår Ukraina knappt samla sig tillräckligt för
att uppfylla villkoren i lånet. Ukrainas ekonomi är
speciellt sårbar. Ungefär 40 % av landets intäkter
i utländsk valuta kommer från försäljningen
av industrimetaller vars pris dalat kraftigt. Ukrainas aktuella
bekymmer är dock inte bara ledarnas fel. Kommunismen vände
medborgarna mot varandra, skapade misstro mot alla utom "våra
bröder, söner och familjen men inga andra". Tilliten
är minimal.
2008-45 s 10
"TV-krig mellan Kiev och Moskva"
Fyra ryska kanaler sänder populära TV-program samtidigt
som den ukrainska televisionen vilket påverkar de ukrainska
programmens reklamintäkter. Dessutom innehåller de
propaganda angående till exempel de rysk -ukrainska relationerna
eller kriget i Georgien. Ukrainas radio- och TV-råd har
därför bestämt att från och med november
stänga kanalerna. Generaldirektören Kurus skyller på
kanalerna inte har lämnat in obligatoriska bevis för
upphovsrättigheter och redogörelser för programinnehåll.
2008-45 s 10-11
"Ukrainas ledare är som hund och katt"
Inte ens i Ukrainas värsta kris på länge får
landets premiärminister och president att samarbeta. Deras
inbördes maktkamp överskuggar allt. Med den globala
finanskrisen har det nya Ukraina ställts inför sina
största utmaningar hittills. Samtidigt är Julia Timosjenko,
premiärministern och Viktor Jusjtjenko involverade i en politisk
maktkamp som har paralyserat staten och berövat den effektivt
ledarskap när den behöver det som bäst. När
västmakterna erbjuder sig att hjälpa till med ett nödlån
på 16,5 miljarder dollar från Internationella valutafonden
förmår Ukraina knappt samla sig tillräckligt för
att uppfylla villkoren i lånet. Ukrainas ekonomi är
speciellt sårbar. Ungefär 40 % av landets intäkter
i utländsk valuta kommer från försäljningen
av industrimetaller vars pris dalat kraftigt. Ukrainas aktuella
bekymmer är dock inte bara ledarnas fel. Kommunismen vände
medborgarna mot varandra, skapade misstro mot alla utom "våra
bröder, söner och familjen men inga andra". Tilliten
är minimal.
2008-48 s 15
"USA puffar för Georgien och Ukraina"
Washington vill skynda på Georgiens och Ukrainas inträde
i den västliga försvarsalliansen trots tidigare beslut
om att medlemskap inte är aktuellt just nu. USA uppmanar
Nato att erbjuda Georgien och Nato medlemskap i alliansen utan
att först gå igenom den sedvanliga anpassningsprocessen
med många kriterier som ska uppfyllas. Dessa innebär
reform av de väpnade styrkorna, separat civil och militär
auktoritet och full insyn i kommandostrukturer. Men förslaget
stöter på ganska stora hinder. Polen, de baltiska staterna,
Tjeckien med flera länder stöder USAs position.
2008-51 s 5-6
"Hur väst vann Ukraina"
Även om det dröjer innan Ukraina blir medlem i NATO
står det klart att regeringen i Kiev har mycket större
ambitioner än så. Stödet för Nato har minskat
snabbt i den politiska eliten. Däremot vill alltfler ha ett
EU-medlemskap. Natomedlemskap är inte aktuellt främst
på grund av Rysslands motstånd och därför
fokuserar man på det europeiska samarbetet. Men Ukraina
är flera decennier från EU-medlemskap och landet är
inte ens i närheten av att inleda formella förhandlingar.
2009-16 s 7-8
"Ukrainas tunga industri går på knäna"
hela artikeln
Få områden i Europa har drabbats så hårt
av den ekonomiska krisen som industriregionen i östra Ukraina
med dess gigantiska stål- och metallverk, vars orderböcker
är nästan tomma. Denna del av Ukraina har alltid känt
mera släktskap med Ryssland än med västra Ukraina
eller grannlandet Polen. Det stora stålföretaget kör
med halv kapacitet sedan mängden stålorder till bilar,
fartyg, bygge och verkstadsmaskiner nästan minskat till noll.
Priset på ett ton halvfabrikat stål har minskat från
1000 dollar till 250. Företaget hade redan tidigare alldeles
för många anställda. Men ingen vill se okontrollerbara
massor invadera gator och torg.
2009-18 s 8-9
"Viktor och Julia - en ukrainsk tragedi"
Ett bankrutt land, som skakas av protestdemonstrationer och politiskt
kaos, håller på att falla i bitar. Detta är västländernas
mardrömsbild av Ukraina. Ukraina var det första landet
som bad Internationella valutafonden om hjälp, landets valuta
var i fritt fall. Nu krymper ekonomi med nio procent på
årsbasis. Den orangea revolutionens ledare är oförmögna
att driva igenom långsiktiga reformer som är livsviktiga
för landets ekonomi. Ingen av Ukrainas politiker har infriat
förväntningarna som föddes med den orangea revolutionen.
Förtroendet för regeringen är så lågt
att det inte ens är lönt att demonstrera. Det är
mer effektivt att lägga energin på den egna trädgårdstäppan.
2009-24 s 6
"De bråkar jämt i Ukraina" hela artikeln
Premiärminister Julia Timosjenko hade hoppats att kunna bilda
en bred koalition för att angripa den ekonomiska krisen som
har slagit hårt mot Ukraina. Hon beskyller oppositionsledaren
i parlamentet, Viktor Janukovitj, för att ha förrått
henne då han lämnade förhandlingarna utan förvarning.
Ukraina har varit instabilt ända sedan den orangea revolutionen
2004 förde en västinriktad regering till makten. I nästa
presidentval kommer de tre politiska ledarna åter ställa
upp, förutom Julia Timosjenko och Viktor Janukovitj också
den sittande presidenten Jusjtjenko.
2009-26 s 8-9
"Kaoset i Ukraina kastar en skugga på den orangea revolutionens
hjältar" hela
artikeln
Ukraina som drabbats riktigt illa av den ekonomiska krisen har
inte haft något finansdepartement sedan i februari. Tre
ministrar har avsatts av Timosjenko och flera är på
väg ut av andra skäl.
Allmänheten är så frustrerad med den politiska
ledningen att den ende favoriten i det stundande presidentvalet
är oppositionsledaren Janukovitj, med nära band till
Ryssland. Den politiska förlamningen i Ukraina har väckt
oro i Europas länder som befarar att Ukraina inte förmår
hantera landets ekonomi. De fruktar ett en ekonomisk kollaps i
Ukraina skulle få allvarliga följder i hela det forna
sovjetblocket och utanför. Inom EU varnar man också
för att Ukraina inte förmår genomför EM i
fotboll 2012 utan att värdskapet måste erbjudas något
annat land. President Jusjtjenko som från början var
mycket populär har idag inte många anhängare.
2009-38 s 8-9
"Kreml ökar pressen på Ukraina"
Det har gått 18 år sedan Sovjetunionen upplöstes,
men Ukrainas självständighet har ännu inte accepterats
av många ryssar - också en stor minoritet ryssar i
Ukraina. Rysslands president Dimitrij Medvedev skyller sin ukrainske
kollega Viktor Jusjtjenko för "rysk-fientlig" politik,
inklusive strävan efter Nato-medlemskap, illa bemötande
av ryska investerare och en historiebeskrivning som hävdar
att Sovjetunionen gjorde sig skyldig till folkmord på ukrainare
på 1930-talet. Det allt spändare förhållandet
kommer i en svår tid för Ukraina, som har drabbats
hårt av den globala krisen och som kämpar för
att realisera reformer som är villkor för Ukrainas mångmiljardlån,
Presidentvalet i januari närmar sig också. Viktor Jusjtjenko
har visat sig vara en så impopulär och ineffektiv ledare
att hans chanser att bli omvald är minimala.
2009-38 s 10-12
"Revolutionsidealen överlevde inte populism och korruption" hela artikeln
Intervju med Ukrainas president, Viktor Jusjtjenko, som ger sin
syn på de allt sämre relationerna med Moskva, det spända
läget på Krim, maktkampen mellan honom och Julia Timosjenko
och personerna som försökte förgifta honom. Jusjtjenko
tillbakavisar Medvedevs brev på alla punkter som en regelvidrig
inblandning. Allt är lögner och att Ukraina levererade
vapen till Georgien är helt enligt internationell rätt.
Det finns före detta fängelsekunder i parlamentet som
saknar en handlingskraftig majoritet. Premiärminister Timosjenko
förmår inte driva igenom vare sig budget eller andra
lagförslag. Ett annat problem är det ukrainska språket.
Många talar hellre ryska. Men ukrainskan måste bevaras.
Det krävs för att bevara kulturen och självständigheten.
2009-44 s 15
"Timosjenko först ut"
Regeringschefen Julia Timosjenko inledde presidentkampanjen i
Ukraina med att tillkännage sin kandidatur natten till söndagen
via sitt parti, Fosterlandspartiet. Hon gisslade korruptionen
och den politiska instabiliteten under den sittande presidenten,
Viktor Jusjtjenko, som var hennes kamrat under den orangea revolutionen.
2010-01 s 7-8
"Skönheten och odjuret"
Inre motsättningar gör presidentvalskampanjen i Ukraina
till en trist historia"
Scenen domineras av presidentvalet som är det första
sedan den orangea revolutionen 2004. De två ledande kandidaterna
är Julia Timosjenko, landets glamorösa premiärminister,
och Viktor Jankovitj, landets stridslystne oppositionsledare.
Den nuvarande presidenten, Viktor Jusjtjenko, den orangea revolutionens
hjälte, är i praktiken redan besegrad. Optimismen från
2004 har sopats bort av interna politiska strider, ökad korruption
och ekonomisk kris. Valdramatiken handlar inte om politiska program
utan mest om makt och pengar. Timosjenko blev rik på den
skumma handeln med naturgas under 1990-talet. I många andra
länder skulle Janukovitj ha förlorat all trovärdighet
för alltid efter kampanjen 2004 som fördömdes som
exempel på flagrant maktmissbruk. Men han har lyckats behålla
kontrollen över sitt parti, regionpartiet, och har många
goda kontakter med landets miljardärer. Västerländska
PR-experter har lett honom till en "ideologisk omvändelse".
2010-01 s 8-9
"Samarbetet med Ryssland är viktigt"
Ukrainas premiärminister har ordet. Internationella relationer
styrs inte enbart av rationalitet. Åratal av ockupation
har gjort att vi inte vill vara beroende av en stormakt, varken
av USA eller av Ryssland. Men geografin ljuger inte. Ryssland
är vår granne därför ska förhållandet
till en granne bygga på ömsesidigt gynnsamma relationer.
2010-01 s 9
"Ukraina gränsar till sju länder"
Polen, Litauen, Ryssland och Sovjetunionen har alla styrt dagens
Ukraina. Efter andra världskriget återfick den sovjetiska
delrepubliken i Ukraina sina västliga områden från
Polen samt andra territorier av Rumänien. 1954 överförde
sovjetledaren Nikita Chrusjtjov halvön Krim till delrepubliken
Ukraina. 1991 förklarade sig Ukraina självständigt
från Sovjetunionen. Ukraina är Europas näst största
land till ytan efter Ryssland.
2010-02 s 8-9
"En valfuskare har chans att göra comeback" hela artikeln
För fem år sedan hyllades "den orangea revolutionen"
men sedan dess har ukrainarna lärt sig hur kaotisk demokratin
kan vara, hur mödosam och smutsig. Ett halvt decennium efter
omvälvningen har den magiska känslan av uppbrott flugit
sin kos. I slutet av denna vecka ställer statschefen Jusjtjenko
upp för omval - men hans ärkerival Janukovitj är
favoriten. Valfuskaren från 2004 är på väg
att göra en anmärkningsvärd comeback. Han leder
stort i opinionsundersökningarna. Tvåa kommer landets
premiärminister Julia Timosjenko medan den sittande presidenten
Jusjtjenko är helt uträknad.
2010-03 s 6-7
"Fördel till Janukovitj inför finalen" hela artikeln
Den ukrainske oppositionsledaren Viktor Janukovitj vann presidentvalets
första omgång i söndags. I valets final om drygt
två veckor utmanas han av den sittande premiärministern
Julia Timosjenko. Janukovitj fick 31,5 % av rösterna och
Julia Timosjenko 27,2 %. Den sittande presidenten Jusjtjenko förlorade
med bara sex % av rösterna varje chans att bli omvald. Både
Janukovitj och Timosjenko lovar närmare band till EU och
bättre relationer till Ryssland. Timosjenko anses ha chans
att vinna röster i andra omgången från de som
röstat på andra kandidater.
2010-03 s 10
"Bättre grannsämja"
Rysslands president Medvedev kommer att skicka en ambassadör
till Ukraina nu när det verkar vara klart att nästa
president kommer att arbeta för bättre relationer med
Ryssland. Medvedev kallade hem den ryske ambassadören förra
året i protest mot det han ansåg vara president Jusjtjenkos
antiryska politik.
2010-05 s 6-7
"EU svek Ukraina ni avgörande stund"
Bryssel vände Ukraina ryggen när landet behövde
EU som allra mest. Bråk om EUs nya författning och
rädsla för att arbetslösa från öster
skulle invadera Västeuropa gjorde att EUs ledare och tjänstemän
inte ens vågade kalla Ukraina för "ett europeiskt
land" och vägrade att inleda en formell anslutningsprocess.
Framför allt Tyskland och Nederländerna tyckte att utvidgningen
redan kostat för mycket.
Följden är att oavsett vem som vinner valet på
söndag så har det gyllene tillfället att knyta
starkare band mellan Ukraina och väst gått förlorat.
Fortfarande finns det i Ukraina en stark folklig opinion för
ett närmande till EU men Ukrainas urusla ekonomi gör
detta mycket svårt.
2010-05 s 7
"Kontrahenterna vässar sina vapen" hela artikeln
Den sista och avgörande omgången i det ukrainska presidentvalet
äger rum på söndag. Om det inte resulterar i en
tydlig seger för någon av kandidaterna, Timosjenko
eller Janukovitj, kan det bli en het debatt om valfusk och ifrågasättande
av valresultatet. Då kan det vara bra att ha kontroll över
landets domstolar, rättsapparat och centrala valmyndighet.
2010-06 s 10-11
"Den ukrainska demokratin klarade eldprovet" hela artikeln
Både Janukovitj och den orangea revolutionen kan kalla sig
segrare. Janukovitjs seger var mycket knapp - premiärminister
Julia Timosjenko besegrades med cirka tre procentenheter - , oförutsägbar
och relativt rättvis, det vill säga ett slags val som
inte förekommit i Ryssland sedan Putin tog makten. EUs valövervakare
kallade valet för en "imponerande uppvisning" i
demokrati. Den ukrainska modellen har möjligen inspirerat
senaste tidens missnöjesyttringar i Ryssland, som då
tusentals människor demonstrerade i Kaliningrad.
2010-09 s 8-9
"Janukovitj står inför en svår balansgång"
Han första officiella utlandsresa efter vinsten i presidentvalet
gick inte till Moskva utan till Bryssel. Han vill att Ukraina
ska vara en bro mellan öst och väst, en europeisk stat
utanför alla block. Ryssarna har mycket större förväntningar
på Janukovitjs presidentskap. Ökad kontroll över
Ukrainas pipelines som transporterar mycket av den naturgas som
Ryssland säljer till Europa vill premiärminister Putin
gärna ha. Andra önskemål är minskat samarbete
med Nato och en utbyggnad av den ryska flottbasen i Sevastopol.
Janukovitj står under hård press från Ryssland
särskilt när det gäller energisektorn. Janukovitj
har mäktiga industriintressen som stöder honom. De är
mer intresserade av västs marknader än Rysslands.
2010-09 s 10
"Timosjenko måste avgå"
Koalitionen mellan den orangea revolutionens västinriktade
politiska fraktioner i det ukrainska parlamentet upplöstes
i tisdags vilket innebär att premiärminister Julia Timosjenkos
chanser att sitta kvar mer eller mindre suddas ut. Timosjenko
förlorade onsdagens förtroendeomröstning vilket
gav klarsignal till Janukovitjs anhängare att försöka
bilda en ny majoritet med hans Regionparti i centrum.
2010-11 s 9
Ukraina förblir tills vidare alliansfritt"
Ukrainas nya regeringskoalition i parlamentet, som stöder
den nye presidenten, Viktor Janukovitj, uppger att den kommer
att införa en lag som hindrar landet från att ansluta
sig till militära allianser, inklusive Nato.
Ryssland har med kraft motsatt sig Natos expansion österut.
2010-20 s 14
"Vänner för alltid"
Rysslands president Medvedev har besökt Ukrainas huvudstad
Kiev. Sedan Viktor Janukovitj tog makten för tre månader
sedan har relationerna med Ryssland blivit markant varmare än
under hans företrädare. I april gick Janukovitj med
på att förlänga den ryska flottans stationering
i en hamn i Svarta havet i utbyte mot lägre gaspriser. Men
han har å andra sidan också lovat att inte ge upp
landets planer på att bli medlem i EU. Detta motsätter
sig inte Medvedev men betonar att ländernas långa,
gemensamma historia ända kommer att garantera att de båda
länderna för alltid kommer att stå varandra nära.
2010-46 s 15
"Borgmästaren får inte bestämma längre"
Borgmästaren i Kiev, som är känd för sin impulsivitet
och politiska jippon, tvingades i tisdags lämna sin post
av Ukrainas president, Viktor Janukovitj, som försöker
ta ett fastare grepp om makten. Han valdes i år och fråntog
Tjernovetskij uppdraget att leda stadens administration och utnämnde
i stället den erfarne tjänstemannen Oleksandr Popov
till chefsadministratör.
2010-47 s 11-12
"Ménage à trois"
Bryssel, Kiev och Moskva och deras strävan efter vänliga
relationer. Ukrainas nyvalde president Viktor Janukovitj, träffade
i måndags EUs ledare i Bryssel. Ukraina gränsar till
fyra EU-länder och är viktigt för Europas energiförsörjning.
Med hjälp av framtida energiprojekt, förenklade visumregler
och ett potentiellt frihandelsavtal hoppas EU få Ukraina
att närma sig väst. EU är Ukrainas största
handelspartner.
2010-51 s 10
"Åtal mot förra premiärministern"
Oppositionsledaren Julia Timosjenko åtalades i veckan för
missbruk av statens pengar under hennes tid som premiärminister.
Timosjenko avfärdar anklagelserna om att hennes regering
missbrukade statliga medel genom att sälja utsläppsrättigheter.
Åtalet är enligt Timosjenko politiskt motiverat.
2011-15 s 29-31
"Några varningens ord till Japan"
Det döda kärnkraftverket i Tjernobyl är ett levande
företag. Omkring 3000 människor arbetar fortfarande
idag i sanerade områden där de underhåller och
monterar ner anläggningen. Ytterligare 4000 personer arbetar
i närheten med att skapa säkerhet i en zon med en diameter
på 30 km. Utanför säkerhetszonen bor de evakuerade,
före detta räddningsarbetare och jordbrukare som förlorat
sin jord som kämpar mot en obeveklig regering för vård
och hjälp som de anser sig ha rätt till men sällan
får.
2011-35 s 9-10
"Ukrainas Jeanne d'Arc"
Julia Timosjenko sitter i häkte anklagad för korruption
och maktmissbruk. Hon är inte rädd för att bli
martyr. Den nuvarande presidenten, hennes ärkefiende Viktor
Janukovitj, säger sig ha trumf på handen i processen
mot henne. Rättegången mot Timosjenko har väckt
stor uppståndelse både utomlands och i Ukraina, där
ett dussintal oppositionspartier har undertecknat ett memorandum
till stöd för henne. Själv betecknar hon fallet
mot henne som en politisk vedergällning för hennes ihärdiga
kamp mot korruptionen i Ukraina. Timosjenko har för många
ikonstatus efter att för några år sedan ha gått
i spetsen för en halv miljon människor som protesterade
mot regimen och genomförde den orangea revolutionen.
2011-39 s 15-16
"Viktor Janukovitjs dilemma"
Ukraina slits mellan öst och väst. 20 år efter
Sovjetunionens sammanbrott står Ukraina inför val som
är avgörande för både Europas framtida utseende
och landets egen suveränitet. President Viktor Janukovitj
säger att han gillar EU och väst, men han uppträder
som en postsovjetisk makthavare. Viktor Janukovitj har bombarderats
med uttalanden och telefonsamtal från ledare i väst,
bland annat från Carl Bildt som kräver att Janukovitj
släpper den fängslade före detta premiärministern
Julia Timosjenko, under villkor som gör det möjligt
för henne att ställa upp i nästa presidentval.
Annars får Ukraina inget frihandelsavtal med EU.
Ryssland ser Ukraina som en del av den ryska intressesfären.
2011-39 s 35
"Timosjenko riskerar fängelsestraff"
Åklagaren hävdar sju års fängelse för
Ukrainas före detta regeringschef Julia Timosjenko. Hon hävdar
att hon är offer för en politisk process, därför
att hennes rival, den sittande presidenten Viktor Janukovitj,
vill oskadliggöra henne politiskt. Hon bedyrar sin oskuld.
2011-41 s 8
"Timosjenko har oskadliggjorts"
Ukrainas före detta premiärminister Julia Timosjenko
beordrade 2009 det statliga energibolaget Naftogaz att ingå
ett för Ukraina ofördelaktigt avtal med Ryssland, enligt
domare Rodion Kirejev, som i måndags dömde henne skyldig
till maktmissbruk. Domen lyder på sju års fängelse.
2011-43 s 31
"Bekymren hopar sig för Timosjenko"
De ukrainska myndigheterna har väckt nya åtal mot den
före detta regeringschefen Julia Timosjenko som nu anklagas
för skattebrott. Hon misstänks för att ha undanhållit
skatt under tiden hon arbetade som chef för ett energibolag
på 1990-talet. Julia Timosjenko dömdes för en
tid sedan skyldig till maktmissbruk under sin tid som regeringschef
till sju års fängelse. Hon har överklagat domen
som har mött skarp internationell kritik.
2011-44 s 31
"Befria Julia!"
Representanter för den ukrainska oppositionen ockuperar parlamentet
och kräver "Frihet för Julia". En domstol
i Kiev dömde nyligen oppositionsledaren Julia Timosjenko
till sju års fängelse för maktmissbruk. EU kritiserar
den fällande domen och betecknar den som politisk.
2011-46 s 31
"Timosjenko kvar i finkan"
Det ukrainska parlamentet röstade häromdagen nej till
amnesti för oppositionsledaren Julia Timosjenko. Ledamöterna
underkände förslaget om en avkriminalisering av de brott
som Timosjenko har dömts skyldig till. Det styrande Regionpartiet
som leds av president Viktor Janukovitj har majoriteten i parlamentet.
2011-51/52 s 47
"Ukraina uppmanas släppa Timosjenko"
EUs president, Herman van Rompuy, meddelade att ett associationsavtal
med Ukraina är beroende av utvecklingen i den forna sovjetrepubliken,
bland annat när det gäller den före detta premiärministern
Julia Timosjenkos fångenskap. Före domen mot Julia
Timosjenko hade Ukraina planerat att underteckna avtalet måndagen
före jul på det årliga toppmötet med EU.
EU har uppmanat den ukrainska regeringen, med premiärminister
Janukovitj i spetsen, att släppa Julia Timosjenko, som EU
menar dömts med politiska motiv.
2012-3 s 31
"Timosjenko behöver vård"
Ukrainas före detta premiärminister, Julia Timosjenko,
har problem med hälsan. Hennes läkare klagar på
att hon inte får tillräcklig vård i fängelset.
I tre månader har hon haft problem med ryggen. Enligt en
expert som tidigare har behandlat henne behöver hon opereras
i ett riktigt sjukhus utanför fängelset. Den före
detta premiärministern dömdes i oktober till sju års
fängelse för maktmissbruk. I slutet av december flyttades
hon till ett arbetsläger i östra Ukraina.
2012-11 s 30
"Illa ställt i Ukrainas fängelser"
Europarådet kritiserar förhållandena i Ukrainas
häkten och fängelser. Tortyr i samband med förhör
förekommer. Rådets tortyrbekämpande kommitté
är också oroade över den fängslade före
detta premiärministern Julia Timosjenkos hälsotillstånd.
Enligt kommittén får varken hon eller två fängslade
före detta justitieministrar tillräcklig vård.
2012-14 s 30
"Timosjenko får specialistvård"
De ukrainska myndigheterna har godkänt en begäran om
att den fängslade före detta premiärministern,
Julia Timosjenko ska få behandling för sin sjukdom
utanför fängelset. Hon ska föras till en specialklinik
för behandling. Julia Timosjenko avtjänar ett sjuårigt
fängelsestraff.
2012-16 s 9-11
"Fallet Timosjenko"
Tyskland kräver att Julia Timosjenko ska friges. Det är
en förutsättning för ett närmande mellan Europeiska
unionen och Kiev. I denna fråga står den tyska regeringen
ensam i Bryssel, men det råder ingen tvekan om att Ukrainas
statschef, Viktor Janukovitj, spelar ett fult spel. Han popularitet
har efter två år som president dalat dramatiskt. Ukrainas
statsskuld har ökat drastiskt umgänget med Ryssland
gnisslar och investerarna har lagt benen på ryggen.
På Turovskajagatan 13 har Batkivsjtsjinapartiet, d v s Fosterlandspartiet,
sitt högkvarter. Detta är partiet, som för drygt
sju år sedan gick i spetsen för den orangea revolutionen.
Flera av partiets f d ministrar är häktade, andra har
flytt utomlands. Men president Viktor Janukovitj ger sig inte.
Han är besatt av att eliminera oppositionen, de där
människorna som med sin orangea revolution hindrade honom
från att bli president 2004.
Frågan är om han inte redan har nått målet?
Hans värsta fiende sitter numera bakom lås och bom.
Julia Timosjenko, f d premiärminister och ledare för
Fosterlandspartiet, har dömts till sju års förvaring
i kvinnofängelset i Charkov. Även hon dömdes för
maktmissbruk. Nu inleds en ny process mot henne. Det handlar om
skattefusk och förskingring av statliga medel under hennes
tid som chef för en stor energikoncern på 1990-talet.
Hon är fälld för brott mot en "svammelparagraf"
som kriminaliserar politikers "kompetensöverskridande".
För hennes skull lade EU det första associationsavtalet
med Ukraina på is.
2012-18 s 12
"Politiker bojkottar EM"
Förbundskansler Angela Merkel tänker bojkotta fotbolls-EM
i Ukraina om inte den fängslade oppositionsledaren Julia
Timosjenko släpps fri. Detta sedan Timosjenko dotter vädjat
till den tyska regeringen att "rädda livet" på
hennes mor. Julia Timosjenko har hungerstrejkat i två veckor
i protest mot hur hon behandlas i fängelset.
2012-18 s 14
"Tomt i presidentens VIP-loge"
Ukraina har en lögnaktig och korrupt regim, en stat som likt
fisk ruttnar från huvudet, skriver Kjell Albin Abrahamson
med anledning av, att många dignitärer hotar att bojkotta
EM i fotboll, ett arrangemang som delas av Ukraina och Polen.
Ukraina reagerar nervöst på alla hot om bojkott av
de Centraleuropeiska ländernas statschefer toppmöte
i Ukraina och av EM i fotboll. Det kan bli väldigt tomt i
president Janukovitjs VIP-loge under Fotbolls-EM.
2012-19 s 7
"Värdlandet Polen gruffar om bojkotten mot EM i Ukraina"
Ropen på bojkott av Ukraina under EM i fotboll duggar allt
tätare. Till och med Jaroslaw Kaczynski, den polske oppositionsledaren
, rekommenderar bojkott. Premiärminister Donald Tusk har
dock en annan mening. Han anser att det vore synd att sabotera
flera års förberedelsearbete. Enligt Julia Timosjenkos
dotter försämras moderns hälsa varje dag som hon
fortsätter att hungerstrejka.
2012-19 s 30
"Timosjenko avbröt hungerstrejken"
Den fängslade oppositionsledaren Julia Timosjenko har avbrutit
sin hungerstrejk. I början av veckan undersöktes hon
ånyo av en tysk läkare och i onsdags togs hon in på
sjukhus för behandling av en tysk neurolog. Hon har denna
gång gått med på att behandlas eftersom hon
annars, enligt läkaren, kan ådra sig kroniska ryggskador.
2012-28 s 30
"Ryssland och Ukraina kritiseras"
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE)
har vid ett möte i Monaco, kritiserat Ryssland för bristande
mänskliga rättigheter och uppmanar till sanktioner genom
att neka visum till ryssar inblandade i juristen Sergei Magnitskys
död. Denne arbetade för en amerikansk juristfirma i
Moskva. Han upptäckte ett stort skattebedrägeri omfattande
230 miljoner dollar. Då blev han arresterad och avled 2009
efter ett år i fängelse.
Även Ukraina kritiseras för bristande mänskliga
rättigheter och för fängslandet och misshandeln
av före detta premiärministern Julia Timosjenko.
2012-33 s 31
"Timosjenkos rättegång skjuts upp"
Rättegången mot Ukrainas förre ledare, den 51-åriga
Julia Timosjenko, har skjutits upp. Hon avtjänar redan straff
för att hon påståtts ha missbrukat sin makt.
Hon vägrar nu stt inställa sig inför rätta
eftersom hon är sjuk. Domstolen har därför uppskjutit
rättegången som handlar om skattebrott och förskingring
som går tillbaka till 1990-talet. Den ska nu äga rum
den 11 september.
2012-36 s 2
"Stjärnornas krig i ukrainska valet"
Plakaten från Fotbolls-EM hänger fortfarande kvar på
Kievs gator. Medaljskördens hjältar från Olympiska
spelen i London lyser upp tidningskioskerna. Allt fler affischer
för parlamentsvalet den 28 oktober klistras upp. Tre helt
skilda evenemang - och ändå inte.
Det är en temperaturmätare på desperationen i
ukrainsk politik att så många idrotts- och filmstjärnor
nu kastar sig in i politiken.
Ukrainas bästa fotbollsspelare Andrij Sjevsjensko har dribblat
sig in i politiken. Han gör det i laguppställningen
för oppositionspartiet Framåt.
I samma parti på valbar plats finns skådespelaren
Ostap Stupka. Flerfaldige tungviktsvärldsmästaren i
boxning Vitali Klitsjko leder det nystartade UDAR- Partiet som
på tredje plats har 10 procent väljarstöd enligt
opinionsmätningar efter Julia Tymosjenkos valallians Förenade
oppositionens 20-25 % och Regionernas parti ( också 20-25
procent)
Kändisskap tycks vara den yttersta kvalifikationen i detta
parlamentsval.
Polen, Ukraina, EU
2012-41 s 6
"Polen varnar Ukraina - fria val, annars inget EU"
Polens president Bronislaw Komorowski har sagt ifrån till
Ukraina att landets integration i EU är beroende av om valen
i oktober blir öppna eller inte samt hänger också
samman med vilket öde den fängslade och sjuka oppositionsledaren
Yulia Tymoshenko har att vänta.
Ukrainas president Viktor Yanukovich har sagt att medlemskap i
EU står högst på hans utrikespolitiska program.
Israel, Palestina, Ukraina, kultur
2013-08 s 12-13
"Ukrainska brudar räddar Gerizimbergets samariter"
Gerizimbergets samariter på Västbanken är en religiös
gemenskap som krympte så snabbt att det riskerade att utrotas.
Inaveln som accelererat från generation till generation
har alstrat barn med svåra funktionshinder.
En handfull unga ukrainska brudar ger dem nytt hopp. Samfundets
fyra släkter på 320 personer ser nu fram emot en snabb
tillväxt.
Fem ukrainska kvinnor har lämnat ett dystert liv bakom sig.
Mot kraven på rigorös efterlevnad av de religiösa
föreskrifter som bergets samariter följer får
de trygghet och gemenskap.
Samariterna var som flest under den romerska eran med runt en
miljon medlemmar. Men efter blodiga uppror och tvångskonverteringar
till islam minskade den religiösa gruppen dramatiskt. Vi
1900-talets början fanns bara ett hundratal kvar.
Olja, Energi, Ukraina
2013-29 s 28
"Ukraina vrider sig ur "gasgrepp"
Ukraina ska försöka bli mer energioberoende med hjälp
av skiffergas. Shell ska tillse att 15 utvalda brunnar genomförs
med sikte på att producera 20 miljarder kubikmeter gas år
2018. Shell kommer att inneha 50 % ägarandel.
Ukraina beskrivs ha 1,2 triljoner skiffergas vilket är en
av de största kvantiteterna i Europa. I dag betalar Ukraina
Ryssland 450 dollar per kubikmeter naturgas.
2013-32 s 10-11
"Kievs utrikespolitik vid en skiljeväg"
Rent verbalt är Ukrainas beredvillighet att slå in
på en väg västerut obruten. Men verkliga reformer
saknas. Vad president Janukovitj verkligen vill går knappast
att genomskåda.
Kommer man i november att underteckna ett avtal eller inte? Det
som skulle kunna undertecknas vid toppmötet i Vilnius inom
EU:s så kallade partnerskap i öst är ett associerings-
och frihandelsavtal mellan Brüssel och Kiev, som skulle föra
Ukraina närmare EU. Det är visserligen redan färdigförhandlat
men ligger sedan några månader på is. Den ukrainska
ledningen har hittills inte visat alltför stor vilja att
följa EU:s krav att häva det politiska underskott vilket
enligt Bryssels uppfattning står i vägen för undertecknande
och därpå följande ratificering.
Båda sidor har därigenom på sätt och vis
manövrerat sig in i en återvändsgränd. EU
hade ursprungligen krävt "påtagliga reformer"
fram till maj i fråga om vallag, rättsliga reformer
och ett slut på den politiska instrumentaliseringen av rättsapparaten.
Den fristen har utlöpt utan att några avgörande
steg tagits. Bryssel är ändå berett att vänta
till september.
2013-35 s 7
Ukraina vill underteckna ett associationsavtal med EU som skulle
knyta dem närmare med EU-gemenskapen. Samtidigt skramlar
Vladimir Putin med sina handelsvapen. Ryssland anstränger
sig alltmer för att förhindra att det största landet
i det gamla imperiet vänder sig till rivalen EU och hotar
med handelsrestriktioner och högre skatter, inte minst på
energin. Ryssland vill i stället få Ukraina att vända
sig till den Euroasiska unionen. Ryssland svarar för en fjärdedel
av Ukrainas export. Striktare ryska tullprocedurer paralyserar
handeln. Ryssland kan också hota med indragna gasleveranser.
2013-41 s 18-19
"Ukraina vänder Ryssland ryggen och blickar västerut"
Ryske presidenten Vladimir Putin har verkligen gjort sig förtjänt
av en fin medalj från Ukraina. Han har gjort mer för
Ukrainas integration i Europa på senare tid än vad
ukrainska politiker har lyckats med under tjugo års tid.
Han har stoppat Ukrainas planlösa drift, konsoliderat landets
elit, gett landet västlig inriktning och mobiliserat Europas
politiker. Avsikten var att knuffa ett försvagat Ukraina
in i den ryskledda Euroasiatiska tullunionen men detta ledde i
praktiken till motsatsen. Putin hade länge trott att västländerna
inte ville ha med Ukraina att göra så länge som
den före detta ukrainska premiärministern Yulia Tymoshenko
satt fängslad. Men så är det inte längre.
Ukraina. Ryssland
2013-45 s 14-15
"Handelskrig om chokladfabrik"
Från Baltikum till Svarta Havet byggs en chokladmur över
Europas kontinent.
EU vill få Ukraina och Moldavien att underteckna så
kallade associationsavtal med Ryssland vill få in dessa
länder i en tullunion, ett av president Vladimir Putins favoritprojekt.
Denna som idag bara består av Ryssland, Vitryssland och
Kazhakstan.
Ukraina
2013-47 s 14-15
"Mystiske Kurtsjenko inför censur"
Eftersom tidskriften Forbes skrev negativt om honom, har en mystisk
gashandlare köpt upp hela den ukrainska utgåvan av
den amerikanska tidskriften. Reportrarna rapporterade som ukrainska
oligarkers uppstigande och fall och om deras politiska allierade.
Framför allt attackerades Sergei Kurtsjenko, en ung man på
28 år, som rasande snabbt blivit rika på affärer
i den traditionellt svårgenomträngliga gasmarknaden
i Ukraina. Tretton redaktörer har nu sagt upp sig i protest
eftersom de inte längre får rapportera om klanen Janukovitjs
göranden och låtanden.
Ukraina, EU
2013-49 s 16
"Bakslaget lär Bryssel att ha tålamod"
Av de möjliga upplösningar som mötet mellan Ukrainas
och EU:s ledare i Litauen, Vilnius, kunde fått var uppväckandet
av den Orangea revolutionen det kanske minst förväntade.
För att ge Ukraina möjlighet till sansade beslut för
en övergångslösning bör man kanske tänka
i banor, från såväl EU som Ryssland, som gör
det möjligt att ha en fot i båda lägren. Det kalla
krigets tid, då Ukraina kunde ses som en trofé att
vinna eller förlora, är över.
Landet är splittrat i två delar. Det västorienterade
spåret kommer inte att överges utan strid.
Ukrainas president Viktor Yanokovic är inte pro-Ryssland.
Han vill knyta närmare band med EU men inser att Ukraina
inte helt har kastat av sig sin postsovjetiska identitet. Det
vore oklokt att bränna alla broar till Ryssland i ett svep.
EU bör gå lugnare fram i sina krav och kanske vänta
till efter presidentvalet 2015 som kan komma att ha EU-frågor
i fokus.
Ukraina
2013-50 s 10-11
"Maktkampen bakom kulisserna"
De tältar inte på Självständighetstorget,
men kanske är oligarkerna Ukrainas extremt förmögna
affärsmän, ett lika stort hot för president Janukovitj
som demonstranterna på gatorna i huvudstaden. Det finns
en kraftmätning inom den lilla gruppen extremt rika oligarker,
några av dem - främst de redan etablerade som leder
de stora företagen - ser framtiden i Europa, andra, den nya,
"giriga", som Janukovitjs son, i Ryssland.
Bakom allt finns en stor ekonomisk kris på gång. Ukraina,
utestängt från världsmarknaden, står inför
ett gapande budgetunderskott och behöver ett kontanttillskott
på runt 18 miljarder dollar i mars för att undvika
en ekonomisk kris i med förfärliga konsekvenser.
2013-50
s 12-13
"Demonstrationernas huvudpersoner"
Det är ett antal personer som befinner sig i politikens och
konfliktens centrum i det turbulenta Ukraina. Här är
några av de mest betydelsefulla för utvecklingen av
dramat. Tusentals människor har intagit Ukrainas gator efter
att president Janukovitj
den 21 november vägrat att skriva på frihandelsavtalet
med EU.
Viktor Janukovitj, 63 år, var Putins kandidat 2004, men
då förlorade han valet.
Gruppen av demonstranter är stor och varierad. Många
är pro-europeiska, andra bara anti-Ryssland.
Vitalij Klytjko, 42, är världsmästare i boxning,
hans parti heter UDAR, vilket betyder smäll. En rasande kritiker
av Janukovitj.
Julia Tymosjenko, 54, före detta premiärminister dömdes
till fängelse 2011. Hon grundade partiet Fosterlandet.
Ett parti som i dag leds av Arsenij Jatsenjuk, 339.
Tre tidigare presidenter, Kravtjuk, Kutjma och Jusjtjenko uttrycker
sin sympati för demonstranterna liksom patriarken Filaret,
ledaren av den Ukrainska ortodoxa kyrken.
Ryssland, Ukraina, Uzbekistan
2014-1/2 s 6
"Mycket står på spel"
Ny rysk oppositionsledare? Alexi Navalny fick 27 % i Moskvas borgmästarval.
Men nu kanske den frisläppte tidigare oljemagnaten Mihail
Chodorovsky kan utmana?
Vinter-OS i Sotji kommer att inleda året i Ryssland.
Nytt maktövertagande i Uzbekistan och maktkampen mellan presidentdöttrarna.
Det råder en episk strid mellan klaner, och även inom
den styrande familjen. Den 75-årige diktatorn Islam Karimov
lider av försvagad hälsa.
Kan Ukrainas Janukovitj överleva? Ska Ryssland lyckas köpa
över även de mest EU intresserade medborgarna.
2014-06 s 18-19
"Ukrainas proteströrelse"
Historien upprepar sig, dagens kravaller har sina rötter
i 60-talets demonstrationer. En röd tråd löper
genom historien i mellan nu och då, 1967. 22 år efter
att Ukraina blivit självständigt från Sovjetunionen
anser många att det fortfarande är Moskva som drar
i de viktigaste trådarna. Dagen ukrainare vägrar att
lyssna till sina generations erfarenheter.
Ukraina, Ryssland
2014-09
s 26-27
"Vi vill tillhöra Ryssland"
Ukrainas kris ger bränsle till diskussionen om en utbrytning
i det pro-ryska syd.
När en ny regim befäste sitt grepp över makten
i Kiev växte uppmaningarna till en utbrytning från
Ukraina i den pro-ryska södra delen allt starkare. Vid en
protestdemonstration i hamnstaven Sevastopol på Krim röstade
demonstranterna för att upprätta en parallell administration
och civilförsvarsgrupper. Ingenstans är det ryska arvet
starkare än på Krim. Ryska tjänstemän stöder
inte officiellt Krimseparatisterna.
Krim vill ha en folkomröstning om särskild status i
Ukraina, och nästa steg kan bli självständighet.
Ukraina, Ryssland, Finland
2014-09
s 27
"Den idealiska finska modellen"
USA och EU bör påverka för att se till att ett
verkligt oberoende och territoriellt odelat Ukraina kommer att
föra en politik gentemot Ryssland som liknar den som så
effektivt praktiserades av Finland: ömsesidig respekt mellan
grannar med omfattande ekonomiska relationer med Ryssland och
EU, utan deltagande i någon militär allians, som ses
av Moskva som självstyrande, men med utökad europeisk
anknytning.
Men USA bör också klargör att försök
att destabilisera den framväxande demokratin i Kiev skulle
tvinga Washington att ta till ekonomiskt för Ryssland, kostsamma
åtgärder. Som finansiella sanktioner, översyn
av Rysslands ställning i WHO och i G8-gruppen.
Om inte Ukraina får ett betydande ekonomiskt krispaket kommer
landet snart störtas in i ett destruktivt ekonomiskt kaos.
2014-10 s 4-5
"Vad är Krim?"
För att förstå händelserna på Krim
måste man titta bakåt.
När president Viktor Janukovitj flydde från Kiev var
det frestande arr tro att Ukrainas kris var över. Självständighetsivrarna
hade vunnit och krafterna som kämpat för västerländsk
demokrati hade segrat över Janukovitj Kremledda förtryck.
Nu vet vi att det inte var så enkelt. Krims komplicerade
historia ger förklaringen till den våldsamma utvecklingen.
1921 blev Krim en del av Sovjetunionen som den autonoma sovjetrepubliken
Krim.
1945 blev Krim Oblast en administrativ region i Ryssland, sedan
krimtartarerna deporterats med våld till Centralasien eftersom
de samarbetat med de tyska nazi-styrkorna.
1954 gav Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov Krim till Ukraina.
1991 efter Sovjetunionens sönderfall röstade 54 % av
Krims väljare för självständighet från
Ryssland och Krim blev därefter överens om att förbli
en del av Ukraina men med betydande autonomi.
2014-10 s 6
"Svartahavsflottan på Krim"
Inte imponerande men tillräckligt stark för en invasion
i Georgien.
Rysslands militär är idag bättre än på
1990-talet. Den är bra på att hota små grannar
men den skulle inte vara effektiv mot Nato.
Ryssland har idag inga baser utanför den forna Sovjetunionen.
Ryssland,
Ukraina, Historia
2014-12 s 4-6
"100 år efter 1914"
Är Europa i en liknande kris? Den nuvarande krisen i Ukraina
- det verkar alla vara överens om - är rik på
historiska resonanser. Men vilken historia är relevant för
den senaste tidens historia? Den nuvarande krisen har föga
likhet med den geopolitiska situationen då. Julikrisen 1914
är utan motstycke i världshistorien.
Ryssland hävdade då att de hade rätt och skyldighet
att agera väktare av ortodoxa kristna i det ottomanska imperiet,
lika mycket som de idag hävdar rätten att skydda etniska
ryssars intressen i östra Ukraina. Idag förenas en bred
allians av väst- och centraleuropeiska stater i sina protester
mot Rysslands ingripande. EU har satsat mycket i demokratiseringsprocessen
i Ukraina.
Syrien,
Ukraina
2014-12 s 19-20
"Oaser och hägringar"
Det finns en svag strimma av ljus trots allt. Men därför
glöms Syrien bort när Ukraina är i rampljuset.
Hur kan vi avgöra vad som är viktigt i världen?
Frågan föranleds av att krisen i Ukraina sammanträffar
med den tredje årsdagen av krigsutbrottet i Syrien.
Syriens inbördeskrig går in på sitt fjärde
år och har hamnat i ett ohyggligt dödläge. Vare
sig den hårt ansatta regimen eller den besvärliga fienden
har någon möjlighet att avancera.
Många tjänar också på kriget, allt från
näringsidkare till krigsherrar och den extrema jihadgruppen
"Islamiska staten" i Irak och Storsyrien (ISIS).
2014-12
s 21
"Ukraina, Syrien och global uppmärksamhet"
Kommentarer av Gideon Rachman. Är det rätt att vara
så fokuserad på Ukraina i stället för Syrien?
Cirka 146 000 människor har enligt FN dödats i Syrien
och 9 miljoner har förvandlats till flyktingar. - ungefär
en tredjedel av befolkningen.
Varför då Ukraina? Ja, kanske för att det där
handlar om Ryssland, en stormakt med kärnvapen. Oron i Damaskus
känns som ett regionalt problem medan problemen i Moskva
mer känna som ett hot mot den internationella ordningen.
Kanske också för att ukrainarna är européer
inte araber.
2014-13
s 4-6
""Både hjältinna och skurk"
Julia Tymosjenko är inte uträknad.
Putin kallade henne en gång "Den enda mannen i ukrainsk
politik". Hon förväntas ställa upp i presidentvalet
men hon väntas inte vinna. Oavsett vilket kommer hon att
få ett starkt inflytande på Ukrainas framtida utveckling.
Presidenten Oleksandr Turchynov och premiärministern Arseniy
Yatsenyuk är ledande medlemmar i Julia Tymosjenko parti Fosterlandet,
liksom den mäktige inrikesministern Arsen Avakov, en oligark
från Kharkiv.
Även om hon kan vara smittad av sitt tidigare samröre
med makten förväntas hon kandidera till presidentposten,
även om de flesta tvivlar på att hon kan vinna. Hon
är både hjältinna och skurk, en arkitekt av Ukrainas
ruttna politik och ett offer för den.
I Moskva ser Putin i Julia Tymosjenko en ukrainsk patriot som
han kan göra affärer med då hon är en "kallblodig
person med törst efter makt och pengar, och det är lättare
att handska med sådana människor".
Ukraina, Ryssland, Historia
2014-14
s 28-30
"Storebror och lillasyster: Rysslands imperialistiska arv"
En artikel av Andreas Kappeler, professor emeritus i östeuropeisk
historia vid universitetet i Wien och medlem av den österrikiska
vetenskapsakademin.
Stora delar av det ryska samhället har alltid betraktat ukrainare
som en del av den ortodoxa ryska nationen. Båda staterna
uppstod först 1991, när de 15 sovjetrepublikerna utropade
sin självständighet, och därmed gav dödsstöten
åt Sovjetunionen.
För övrigt kan den ryska federationen åberopa
sig på en obruten stats bildning långt tillbaka till
medeltiden, medan Ukraina bara kan åberopa korta ansatser
till statsbildning på 1600-talet och åren 1918 och
1920.
Detta imperialistiska arv åstadkom en asymmetri i de rysk-ukrainska
relationerna som består än idag. En central faktor
i det imperialistiska arvet är det ryska språkets historiskt
sett starka ställning i Ukraina. Det självständiga
Ukraina 1991 utropade ukrainskan som statsspråk, för
att befria det från sin underlägsna position. Diskriminering
av ryskan är en ogrundad anklagelse. Språk, religion
och en lång gemensam historia förenar ryssar och ukrainare.
Artikeln
finns i NZZ: " Der grosse Bruder und die kleine Schwester"
http://www.nzz.ch/aktuell/international/auslandnachrichten/der-grosse-bruder-und-die-kleine-schwester-1.18265720
2014-15
s 7
"Från vem ska Ukraina få sin energi?"
I kläm hos ryska Gazprom måste Kiev skaffa gas från
annat håll. Konflikten med Ryssland tvingar Ukraina att
söka alternativ till sin energiförsörjning.
Gazprom har två gånger höjt priset för gasleveranser
till Ukraina på sammanlagt 80 %, vilket drabbar en känslig
nerv hos det redan ekonomiskt utslagna Ukraina.
Gasleveranser via Slovakien vore på kort sikt den bästa
lösningen. Men i Bratislava värjer man sig. Där
vill man inte riskera de omfattande slovakisk-ryska handelsförbindelserna.
2014-15 s 8-10
"Den
"Vita ängeln"
Hjältinnan från Självständighetstorget överväger
en framtid inom politiken.
Den ukrainska läkaren blev en hjälte på Självständighetstorget
i Kiev när hon tog sig an och vårdade skadade demonstranter.
Sedan dess har hon blivit en politisk kraft i Ukraina. Hon predikade
mot korruption och kritiserade skarpt de nuvarande regeringen
och det djävulska samspelet mellan makten och pengarna. Hon
förutses ha en stor potential att förvalta sina insatser
på Självständighetstorget till en framgångsrik
karriär.
Ukraina,
Samhälle
2014-16 s 4-5
"Affärer under politiska kriser"
Företagens vitala roll i tider av inbördes stridigheter.
Det är ofta företagen som står för revolutionernas
infrastruktur, som tillhandahåller mat, mediciner och teknik.
Som spelar en viktig roll i hjälpinsatserna för demonstranterna.
Och så finns det många företag som tjänar
mycket pengar på kriser och konflikter.
I vissa civila konflikter har företagen också en terapeutisk
roll, genom att vara en viktig plats där motsatta sidor kan
mötas.
De viktigaste och svåraste uppgifterna för företag
under politiska kriser är dock att överleva och hålla
igång verksamheten: att parera plundrare ifall lag och ordning
bryts ner, att övertyga kunderna om att de fortfarande fungerar.
Det kan också finnas fördelar särskilt för
smugglare när gränserna öppnas och för Internethandeln.
Ukraina
2014-16
s 6
"Ukrainas presidentval: Petro Porosjenko"
Den presidentkandidat i Ukraina som troligen har störst chans
att segra, nämligen Petro Porosjenko, representerar i många
avseenden landets tvivelaktiga politiska traditioner. Men han
har också bevisat civilkurage och med sitt ledarskap vunnit
respekt.
Med sin sicksack kurs är Porosjenko inte undantag utan regel
inom en politisk klass i Ukraina som sedan 20 år befinner
sig i en kretsgång mellan avstängning och upphöjelse.
Han växte upp nära Odessa i ett område med en
stor ryskspråkig befolkningsandel.
Ryssland,
Ukraina, Moldavien
2014-18 s 4-7
"Sovjetunionen hägrar"
Förhoppningarna ökar i Transnistrien att bli införlivade
i Ryssland. Transnistrien, som officiellt heter Pridnestroviska
Moldaviska republiken, är det enda landet i Europa som fortfarande
har hammaren och skäran i sin flagga. Dess huvudstad Tiraspol
är nästan helt okänd. Nu när Ryssland har
införlivat Krim och riktar blickarna mot östra Ukraina
hoppas många i den moldoviska utbrytarrepubliken att de
ska stå näst på tur på Moskvas lista. Dess
befolkning på en halv miljon ser sig främst som sovjetisk
medborgare.
I likhet med Sydossetien och Abchazien vill de återvända
till det ryska imperiets hägn.
Ukraina
2014-18
s 10
"En falsk bild av normalitet"
Trots konfliktsituationen i östra Ukraina och möjligheten
av rysk inmarsch tycks livet på flera orter utspela sig
helt normalt Dispyterna är lokalt begränsade och hotet
upplevs bara indirekt. Ukrainas säkerhetstjänst SBU
har avstått från att storma de byggnader i staden
som ockuperats av separatister.
2014-18
s 11-12
"Den gamle mannen och Krim"
Deporterad under Stalin, fängslad under Brezjnev, fredlös
under Putin. Nu riskerar krimtatarerna mångårige ledare,
Mustafa Dsjemiljev, att förlora sin hembygd för andra
gången. Krims pro-ryska regering placerade redan för
flera veckor sedan Dsjemiljev på en lista med icke önskvärda
personer. Han sitter idag i Ukrainas parlament som representant
för Julia Timosjenkos parti. Han kämpade på sovjettiden
i årtionden för att krimtatarerna skulle få återvända
till sin hembygd. Han åtnjuter stor auktoritet bland krimtatarerna
som idag utgör bara 13 % av befolkningen på Krim.
Stalin anklagade krimtatarerna för att under andra världskriget
ha samarbetat med nazisterna. Av den anledningen lät han
deportera hela folket, 300 000 människor. Tusentals dog under
transporten.
Ryssland,
Ukraina, Historia
2014-19 s 12
"Dagens pro-ryssar liknar gårdagens bosnienserber"
Det ryska folket blev en av de största, om inte den största
etnisk gruppen i världen som delats på grund av gränser,
sade Rysslands president Vladimir Putin i mars då han meddelade
Moskvas annektering av Krim. Slobodan Milosevic, Serbiens avlidne
starke man, beklagade den serbiska nationens öde i liknande
ordalag 1991.
Gårdagens
Republika Srpska i Bosnien liknar dagens Folkrepubliken Donetsk
i Ukraina. I Donetsk leds enheten av Denis Pushilin, en före
detta casinocroupier som på 1990-talet kopplades till MMM,
ett ryskt pyramidspel.
2014-23
s 14-16
"Ukrainas sinade kornbodar"
En gång i tiden hade Ukraina ett rikt och blomstrande jordbruk,
men under det kaotiska decenniet som följde efter kommunismens
sammanbrott blev även detta lidande av den korruption, byråkrati
och den ineffektivitet som plågat den ukrainska ekonomin
i åratal. Till exempel är det förbjudet att sälja
jordbruksmark, ett arv från kommunismen. "Marken är
vårt bröd" heter det i bondesamhället.
Byborna har tvingats leva mycket snålt. Återhämtningen
tar tid och går bara stötvis framåt. Stora multinationella
företag har visserligen uttryckt intresse för Ukrainas
jordbruk, men de är ovilliga att investera i en bransch dom
hämmas av strukturella brister och, på senare tid,
osäkert politiskt läge med den östra grannen.
Att återställa den ukrainska landsbygden kommer att
vara avgörande för framgången fär landets
nyvalde president miljardären och affärsmannen Petro
O. Poroshenko. Stora multinationella företag har uttryckt
intresse för Ukrainas jordbruk men hållit sig tillbaka
på grund av stora strukturella brister och osäkerhet
med den östra grannen.
Ryssland,
Ukraina, Kaukasus
2014-24 s 18-19
"Nya fiender och gamla problem"
Ukrainakonflikten leder Moskvas uppmärksamhet bort från
norra Kaukasus. För regionens invånare medför
dessa vissa fördelar, bland annat Ryssland förfogar
över färre militära resurser att lägga på
Kaukasus. Och det är inte längre Kaukasus islamister
som är Rysslands huvudfiende utan fascisterna från
västra Ukraina.
Svårigheten för Putin är dock de uppenbara parallellerna
mellan kraven från proryska separatister i Ukraina och kraven
från antityska separatister i Ryssland. Etniska minoriteter
i Ryssland behandlas helt annorlunda detta visar inte minst det
tjetjenska exemplet.
I den lilla delrepubliken Ingusjien höjdes nyligen, men hänvisning
till Krim, krav på en folkomröstning om självständighet.
Representanter för de nordkaukasiska tjerkesserna kräver
efter att den blodiga konflikten i Syrien utbrutit att får
ta emot tjerkessiska flyktingar därifrån. Det vill
Kreml inte höra talas om.
I norra Kaukasus, Rysslands multietniska oroshärd sedan mer
än två århundraden, kommer spänningarna
mellan jätterikets identitet som nation och som imperium
att urladdas allra starkast.
Ukraina,
Ryssland
2014-27 s 6-7
"Viktor är Putins man i Kiev"
Viktor Medvedchuk betraktades tidigare i ukrainsk politik som
en "grå eminens". Nu har han klivit fram på
världsscenen genom att vara den som satt igång dialogen
med de proryska separatisterna. Det pikanta är att Putin
är gudfar till Medvedchuks dotter. Och hennes gudmor är
Svetlana Medvedjeva, hustru till den ryska regeringschefen Dimitri
Medvedjev.
2004 anklagade hans poliriska motståndare honom för
att bära ansvaret för det valfusk som kom att utlösa
den orangea revolutionen.
2012 grundade han rörelsen "Ukrainas väl"
som framför allt agiterat för en starkare anknytning
till Ryssland. Ledde en kampanj för anslutning till Moskvas
auroasiatiska tullunion med Vitryssland och Kazakstan.
2014-29 s 16-17
"Odessas
kantstötta rykte skrämmer"
Turisterna flyr den gamla hamnstaden i södra Ukraina. Det
"stabila läget" är instabilt.
Stridigheter mellan proryska och proukrainska krafter i början
av maj har lämnat spår i Odessa. Förtroendet för
de statliga institutionerna är lågt. borgmästaren
är prorysk. Kriget i den rysktalande delen Donbass svetsar
däremot samman invånarna.
Ekonomiskt sett lider också Odessa av att vara en potentiell
oroshärd. I Många länder avråder man sina
medborgare att resa till staden, denna hamnstad vid Svarta havet
som har framstått som öppen för hela världen.
USA,
Ryssland, EU, Ukraina
2014-30-31 s 12-13
"MH 17 var en väckarklocka för Europa"
Obama ger Europa en bakläxa. Sanktionerna mot Ryssland måste
snabbas på. Och de bör bli hårdare!
Flygplanskatastrofen har orsakat en förändring i maktbalansen
mellan Väst- och Ryssland beträffande oroligheterna
i Ukraina. För Vladimir Putins del blev den ytterst problematisk.
Hans stöd till de ryska separatisterna är i dagsläget
politiskt farligt. Barack Obama vilar inte på hanen. Han
håller i stort sett Putin som ansvarig för nedskjutningen.
Nu måste Europa inför de sanktioner USA länge
har krävt. Nu måste Putin visa upp åtminstone
någon slags vilja till samarbete.
Ukraina,
Ryssland
2014-35 s 10
"Den röda stjärnan blev gul och blå"
Myndigheterna i den ryska huvudstaden håller enligt uppgift
fyra ungdomar i förvar efter att dessa misstänks ha
målat en sovjetisk "röd stjärna", fast
i gult och blått på toppen av ett av tornen i Stalins
monumentala skyskrapa, "Stalins sju systrar".
Tilltaget var en solidaritetshandling för Ukraina.
I ett Facebook inlägg hyllade Ukrainas president Petro Poroshenko
tilltag på Stalinskraporna.
Ukraina firar sin självständighetsdag med initiativet
"Our Colours".
2014-44
s 8
"Ett kraftigt ja till EU"
Valet har skakat om det ukrainska partisystemet. Kommunistpartiet
misslyckades med att komma in i riksdagen för första
gången sedan Ukraina blev självständigt. Julia
Tymensjenkos parti Fosterlandet straffades ut. Många av
hennes ridigare väljare gick till Jatsenjuks Folkfronten.
För president Porosjenko blev valet ett ordentligt bakslag
men valet visade att 70 procent av väljarna vänder sig
mot väst och vill ansluta sig till EU.
President Porosjenkos och regeringschefen Jatsenjuks partier ligger
ungefär jämsides. Porosjenko vill bilda en allians med
Jatsenjuks Folkfronten.
Historia,
Ukraina, Ryssland
2014-45 s 18-19
"Ukrainas, Rysslands och Europas blodiga gränser"
Om Ukraina slutligen accepterar den ryska annekteringen av Krim
kan andra europeiska nationer frestas att göra anspråk
på territorium som förlorats till grannländerna.
Och då hotas hela kontinenten.
Till exempel har Ungerns premiärminister Viktor Orban gjort
klart att han betraktar förlusten av två tredjedelar
av det ungerska territoriet efter första världskriget
som en tragedi.
2014-46
s 12-13
"Revolutioner och illusioner"
Kommentarer kring upproren i Ukraina och Mellanöstern av
Eric Gujer i Neue Zürcher Zeitung.
Det tar tid innan de önskvärda resultaten infinner sig
efter en revolution. Tid och tålamod. Och just dessa kvaliteter
saknar västvärlden.
Redan nu höjs röster för att acceptera Rysslands
annektering av Krim. Bara fyra år efter den arabiska våren
förklaras den som helt misslyckad. Pessimisterna har dock
fel. Mellaneuropas blomstring efter Murens fall bevisar detta,
liksom framgången i de tidigare sovjetstaterna. Allt blir
inte bar, och framför allt inte på en gång. Men
mycket blir bättre.
Det är en legend att en välmenande Gorbatjov serverade
tyskarna återföreningen på en silverbricka. Det
bör man påminna sig när man har att göra
med efterföljaren Putin och Ukraina. 1989 års uppbrottsstämning
är som bortblåst, men resultaten finns kvar som inspiration.
Länge låsta dörrar kan öppnas, hopplösa
situationer förändras över en natt.
2014-47
s 27-29
"Kampen för ett EU-medlemskap vid Svarta havet"
Förstelnade strukturer och ren fattigdom får folken
att vända sig mot väst.
Gränserna mellan de fyra länderna Ukraina, Moldavien,
Rumänien och Bulgarien är flytande, likheterna slående,
men endast Rumänien och Bulgarien beviljades inträde
i EU.
Gemensamt för de fyra länderna är att systemomvandlingen
mellan 1989 och 1991 gick oklart till. Överallt lyckades
tidigare kommunistiska andrarangspampar inta nyckelpositioner
i näringsliv och förvaltning. Det bildades olika grupper
av oligarker som delade upp kakan mellan sid och hindrade de reformer
som hade kunnat ge välstånd åt bredare kretsar.
I de fyra länderna har därför skett en mycket mindre
personlig förnyelse av de politiska eliten än i de nya
centraleuropeiska EU-länderna och Baltikum.
Nu slåss Moldavien och Ukraina för att också
bli upptagna i denna gemenskap som flyttar sina gränser allt
längre österut. Även om de för med sig stora
problem, bör deras önskan inte förklinga ohörd
i Bryssel.
Historia,
Polen, Ukraina
2014-47 s 30
"En lyckad österrikisk uppfinning"
Och myten o Galizien och Lodomeria.
Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region
i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland 1772-1918.
Galizien är sedan 1945 delat mellan Ukraina och Polen.
Det finns funnits två olika synsätt kring Galizien,
ett som vaggan för upplysning och judisk frigörelse.
Ett annat ur ett österrikiskt perspektiv där man kallade
området halvasiatiskt och en barbarisk plats. Även
idag ser många det som en sjunken, exotisk utpost av det
försvunna Habsburgska riket.
Ryssland,
Ukraina
2014-48 s 4-5
"Skrattar inte hela vägen till banken"
Att Ryssland beslagtagit ukrainska banker på Krimställer
fortfarande till det för invånarnas finanser.
Erövringen av Krim har ett större värde i att "kidnappa"
bankens kreditkunder än vad själva landsdelen betingar.
Många är oroliga för vad som kommer att hända
med deras banklån och andra krediter och den ryska "fonden
för kundskydd", FZV, litar man inte på om man
varit kund i en ukrainsk bank som nu "ägs" av FZV.
I en tid när rikedom för det mesta består i finansiella
tillgångar snarare än fysiska resurser verkar det inte
vara någon poäng med erövringskrig.
Ukraina,
EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs
ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier
gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera
i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör
en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större
fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska
valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse,
som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte
skulle vara förvånande". Och bli ett hårt
slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till
Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot
att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer
i Kiev.
Ukraina,
EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs
ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier
gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera
i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör
en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större
fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska
valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse,
som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte
skulle vara förvånande". Och bli ett hårt
slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till
Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot
att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer
i Kiev.
2015-8
s 16
"Ukrainarna måste fixa det själva"
Menar "gästtyckaren" Dakibor Rohac vid Cato institute
i Financial Times.
Om Ukraina kunde förvandlas från en gangsterdriven
klientstat till en framgångsrik marknadsdemokrati skulle
landet bli en förebild i regionen - framför allt för
Ryssland. I slutändan kan Ukrainas ekonomiska och institutionellaproblem
bara lösas i Kiev. Det handlar inte bara om att lösa
den militära konflikten utan för Ukrainas framtid är
det lika viktigt att få ekonomin på rätt spår,
stoppa korruptionen och regeringens plundringar och bygga upp
inkluderande ekonomiska och politiska institutioner. Kriget pågår
på bara tre procent på Ukrainas territorium, men vad
händer med resten av landet?
Ukraina,
Flyktingpolitik
2015-9 s 15-18
"Ukraina låser in sina flyktingar"
I interneringsläger - och på uppdrag av EU. I Bryssel
gör man allt man kan för att förhindra att flyktingar
når "Fästning Europa", bland annat så
finansierar man de byggen som fungerar som fängelser för
migranter i Ukraina. Asylsökande som vistats i dessa interneringsläger
för illegala migranter vittnar om förfärliga förhållanden
och rena övergrepp. Ett ligger i Pavshino i västra Ukraina.
Redan under åren 2000 - 2006 fick Ukraina 35 miljoner euro
från en EU-fond för att stödja forna Sovjetstater,
pengarna var i första hand avsedda för att förbättra
säkerheten längs landets gränser.
Ukraina,
Samhälle
2015-11 s 21-24
"Kvinnorna vid fronten"
Sex frivilliga kvinnor som deltar i kampen mot pro-ryska separatister
berättar om beslutet att strida vid fronten för sitt
land - och om sina förhoppningar om livet efter kriget.
Mammataljonen Aidar är baserad i staden Sjtjastja. Här
finns många kvinnor i volontärernas led - en del av
dem arbetar som sjukvårdare och stödpersonal medan
andra deltar aktivt i striderna. En av dem är Mama Tanya
som har som uppgift att ge första hjälpen och hämta
hem sårade soldater från slagfältet. Hon bodde
tidigare i Azerbajdzan och deltog i kriget även där.
Viktoria ansvarar för att organisera soldaternas begravningar
utanför staden Starobilsk. Men ibland tar honledigt från
bårhuset för att åka till frontlinjen. Annars
står hon inte ut.
Ryssland,
Ukraina
2015-13 s 6-8
"Mannen som startade kriget i Ukraina"
Strelkov påstår att det är han som övertygat
Rysslands president Putin att starta kriget i östra Ukraina.
Han heter Igor Girkin men hela Ryssland känner honom under
hans "nom de Guerre", Strelkov, ungefär "prickskytt".
Denne ultrakonservativa man hyllas aom en hjälte bland Rysslands
högerextremer. Han drömmer om en ny stalinistisk diktator.
Han har ett djupt förakt mot oppositionsaktivister som den
nyligen mördade Boris Nemtsov
Putin hyllade honom men har nu vänt honom ryggen. Det hindrar
dock honom inte för att fortsätta kampen för att
Ukraina och Krim ska återfå sin forna glans.
"Mänskligheten - dvs det forna Sovjetunionen - har för
lite erfarenhet av demokrati och det är därför
som han förespråkar en ortodox monarki" menar
Strelkov som vill att den "ryska världen" ska innefatta
också Gerogien, Armenien och även Centralasien.
Ukraina
2015-13 s 9-10
"Ukraina måste städa upp i det förflutna"
Statens tidigare egendomar måste återföras till
folket innan IMF skickar mer pengar.
En av Ukrainas mäktigaste oligarker, miljardären Igor
Kolomoisky, har krävt att en del av landets värdefulla
industriella tillgångar ska återigen nationaliseras.
Han hävdar att privatiseringen var en kriminell konspiration
för att råna staten på flera miljarder dollar.
De statliga tillgångar som såldes och privatiserades
under den nu störtade presidenten Viktor Janukovitj var riggade
och de bör återföras till folket, menar han.
"Innan vi städat upp i det förflutna, kommer vi
inte att kunna förändra Ukraina till det bättre
på riktigt", säger Igor Kolomoisky.
Hans förslag är en direkt utmaning till de andra oligarkerna
som redan ligger i strid med varandra. Särskilt den eviliserande
pampen Viktor Pinchuk, som är svärson till Ukrainas
dåvarande president Leonid Kutjma.
Det finns ledamöter i parlamentet som vill att Ukrainas president
Petro Poroshenko ska sparka Kolomoisky från sin tjänst
som regional guvernör.
Ryssland,
Ukraina
2015-21 s 31
"Soldatmamma inför rättapå grund av en lista
över ryska soldater i Ukraina"
Ryssland väcker åtal mot en kvinna som tagit fram en
lista över ryssar som angetts som sårade i Ukraina.
Ryssland förnekar att ryska soldater har deltagit i kriget
i östra Ukraina, men hemliga begravningar, släktingars
vittnesbörd och aktivisters kartläggningar visar något
annat. Ludmila Bogatenkova är ledare och taleskvinna för
de soldatmödrar som hjälper ryska soldater och deras
familjer i Stavropol-området. Nu har hon ställts inför
rätta i staden Budjonovsk. Orsaken är att hon framlagt
en lista över den ström av ryska soldater som tagits
in på sjukhus i Rostov nära gränsen till Ukraina.
Hon menar att soldater sårats i Ukraina och skickade en
lista till försvarsministeriet i Moskva. Strax därefter
blev hon anhållen anklagad för falska angivelser och
bedrägeri.
Nyligen visade en rapport som den dräpte aktivisten Boris
Nemtsov arbetade med, att 220 ryska soldater dödats efter
strider i östra Ukraina.
High price
for probing Russian soldiers' deaths in Ukraine
2015-24
s 12-15
"Änglar och demoner"
De som kämpar för ett modernt Ukraina och och de som
bekämar varje reform och stöder det gamla systemet och
saboterar varje reform.
Sedan Petro Porosjenko valdes till landets president har han kämpat
för att befria Ukraina från oligarkernas inflytande.
En ny generation av reformivrare inom landets finans- och rättsväsende
hjälper till. En av dem är den förre riksåklagaren
Artem Sytnyk som blivit vald att leda landets första myndighet
mot korruption, som håller på att byggas upp, få
700 personer, jaga korrumperade lagstiftare och kommer att ligga
direkt under parlamentet.
President Porosjemko har liknande strider att föra: omkring
20 oligarker dominerar fortfarande landets ekonomi. De byggde
alla upp egna imperier under de vilda åren efter Sovjetunionens
sammanbrott.
2015-32
23-24
"Ukrainas högermilis ställer in siktet på
Kiev"
Högra sektorns bataljon vänder sig mot Ukrainas president.
En ny rädsla har vuxit fram i Ukraina. Man oroar sig för
att Högra sektorn kan vända sina vapen mot regeringen.
Högra sektorn är den enda stora frivilligbataljonen
som Kiev inte lyckats hålla under kontroll. Det här
är inte Ukrainas reguljära armé. Den högerextrema
växte fram bland demonstranterna från den mest militanta
grenen som var med och störtade Viktor Janukovitj, Ukrainas
tidigare president som stod Vladimir Putin och Ryssland nära.
Dmytro Jarosj, Högra sektorns ledare, efterlyser en nationell
förtroendeomröstning om president Porosjenko. Han vill
stoppa vad han kallar för regeringens långsamma process
med att stoppa korruptionen och dess orimliga eftergifter till
Moska i sina försök attstabilisera östra Ukraina.
Ukraina,
IT, Samhälle
2015-33 10-11
Ukrainas armé av frilansare, den fjärde största
i Upworks globala nätverk, tjänade 61 miljoner dollar
under förra året. För många har de nya plattformarna
på nätet blivit ett smidigt sätt att arbeta och
tjäna pengar, framför allt i länder ned hög
arbetslöshet och för människor som tidigare varit
marginaliserade. Det är ett sätt att dela upp arbetet
i mindre delar och nå många fler arbetstagare, och
skapa jobb åt fler, men också samtidigt hota de traditionella
jobben som inneburit säkra löner och förmåner.
Det är i huvudsak västerländska företag som
lägger ut jobb på hemsidan Upwork.
Ukrainska webb- och mobilutvecklare är hos arbetsgivarna
kända för att vara billiga, lyhörda och uppskattade
utifrån kontrollerade recensioner av tidigare kunder. Jobb
som grafiska formgivare och översättare finns också.
"Where will great work take you? Find freelancers to tackle any job, any size, any time".
2015-34
12-14
"Det sägs att man inte kan transplantera politiker,
men Georgien och Ukraina har ett matchande DNA"
I Ukrainas desperata kamp för att utrota offentlig korruption
och slita loss nationen från Rysslands omloppsbana har en
osannolik ledare kommit till makten.
Den stridbara ex-presidenten från Georgien, Mikheil Saakasjvili,
försöker som som ny guvernör i smugglingsnästet
Odessa rensa upp i Ukrainas mest laglösa region. Medborgarna
säger att de fortfarande möter krav på mutor nästan
varje gång de har att göra med en regeringstjänsteman.
Saakasjvili svepte in i Odessa i slutet av maj och tog över
den ryskspråkiga regionen på 2,4 miljoner invånare
vars sympatier delas mellan Kiev och Moskva.
Att mannen som ledde det lilla Georgien i krig mot det mäktiga
Ryssland tar upp en ny kamp i en annan postsovjetisk stat ses
med oblida ögon i Ryssland. Utnämningen var ett slag
i ansiktet på Kreml.
Ukraina
2015-39 7
"Hjälpen som förbjuds att nå fram"
Västerländska hjälporganisationer stoppas av separatisterna
i Ukraina. De fruktar att civila inte kommer att få tillgång
till livsviktig hjälp när vintern kommer.
de självutnämnda och ryskstödda republikerna i
östra Ukraina - Donetsk och Luhansk - ligger bakom de nya
kraven på detaljerad information. Förbudet gäller
inte ryska hjälporganisationer.
Fem miljoner människor i Ukraina är i behov av humanitär
hjälp.
Miljö,
Natur, Ukraina
2015-42 8-10
"Vargarna ylar i Tjernobyls övergivna städer"
De vilda djuren har helt tagit över i det område som
människor flydde från efter kärnkraftsolyckan;
vargar, lokatter, brunbjörnar och vildsvin. Skogarna brer
ut sig på platser, där hus, gator och torg en gång
stod. Slutsatsen blir att människan är farligare för
djur och natur än radioaktivt avfall, konstaterar forskarna.
2016-15 11
"Vågar man lita på Ukraina?"
Ukrainas president Petro Porosjenko förstärker sin maktposition
med hjälp av goda vänner och lojala kumpaner.
Demokratiskt valda regeringar i Ukraina lamslås ofta av
inre motstättningar, och den regeringskoalition som tog makten
efter demokratiupproret 2014 är tyvärr inget undantag.
President Petro Porosjenko har nu agerat beslutsamt för att
ta kontroll över situationen genom att tse en nära allierad
till premiärminister och utnämna andra stallbröder
till viktiga poster. Resultatet är att Ukrainas ansträngningar
för att avvärja den ryska aggressionen, stabilisera
ekonomin och integreras med väst, står och faller med
en ledare, vars reformvilja kan ifrågasättas. Det behövs
snarast en djugående reform av rättsväsendet,
stora prisökningar på energi och en kompromisslös
attack mot korrumperade oligarker med hävdvunna intressen.
Om inte Kievs allierade i väst ingriper med kraft kommer
Ukraina förmodligen att misslyckas.
Ukraina,
Miljö
2016-22 8-9
"Striderna tilltar igen i Ukraina - kan resultera i en miljökatastrof"
Landminor och krypskyttar, stridsvagnsfällor och granater
som inte exploderat har stängt av motorvägen M20, huvudvägen
till separatisternas högborg Donets i östra Ukraina.
Men trots kaoset, som är ett resultat av två års
krig, har den vanliga befolkningen kämpat vidare med sina
liv. Nu när våldet har ökat igen kan det komma
att förändras. Nya strider mellan Ukrainas armé
och ryskstödda separatister i området kan förstöra
ett vattenreningsverk som ligger nära den ödsliga asfaltvägen
, och orsaka miljöförstörelse och en humanitär
katastrof. 400 000 människor kan bli av med sin vattenförsörjning.
Det skulle också kunna leda till utsläpp av farliga
kemikalier däribland klor. Över ett ton klor, som i
koncentrerad form är mycket giftigt, anländer dagligen
till anläggningen.
Ukraina
2016-24 18-20
"Ukrainas trasiga väg till Europa"
Om du vill få en inblick i hur samhällsstyrningen fungerar
i dagens Ukraina behöver du bara ta dig en biltur. Du kanske
börjar mad den ökända motorvägen M 15, som
går från Odessa vid landets södra kust till gränsen
mot Rumänien 29 mil västerut - ända bort till EUs
tröskel. I teorin är den en del av en viktig handelsväg
som förbinder Ukrainas största hamn med Europa och Turkiet.
I verkligheten är den något av ett nationellt misslyckande.
M 15 byggdes för över 60 år sedan och knappast
underhållits sedan dess. Närmare 97 % av Ukrainas vägar
är i behov av en reparation. Ett tecken på att landet
fortfarande kämpar med att förbättra sin ökänt
korrupta och ineffektiva regering.
Ukraina,
Flyktingpolitik
2016-24 22-25
"En ukrainsk familj kämpar för att bygga upp ett
nytt liv"
Det har gått över två år sedan familjen
med sina två barn lämnade sitt hem i den lilla staden
Charcizk i Donetsk i östra Ukraina där de hade sina
jobb och hus. Släktingar och alla vänner bor kvar. "Vår
läkare sa till oss att de medicinska förnödenheterna
från den ukrainska regeringen förmodlingen skulle strypas"
säger hustrun Mariana. Där för tog dem bilen och
körde 10 mil till staden Kramatorsk.Där har de en lägenhet
och båda har jobb, men problemet är de känner
en stor ensamhet.
Efter Euromaidanrevolutionen som skakade Ukrainas huvudstad och
störtade presidenten Viktot Janukovitj, rasade motdemonstrationer
organiserade av separatister och proryska grupper runt om i östra
och södra Ukraina. I februari 2014 hade protesterna utvecklats
till ett uppror i de östliga regionerna Donetsk och Luhansk.
Senare under våren 2014 hade rebellerna etablerat den självutnämnda
Folkrepubliken Donetsk (DPR) i östra Ukraina och Ryssland
hade annekterat Krimhalvön. Hittills har inbördeskriget
dödat när 10 000 personer och lett till att över
en miljon jobb försvunnit.
Nato,
Ukraina
2016-30 16-19
"Ett nätverk med koppling till Natos militära ledning
underblåste konflikten i Ukraina"
I samarbete med tvivelaktiga källor försökte en
grupp som står nära Natos militäre ledare, Philop
Breedlove, leverera vapen till Ukraina, avslöjades i ett
antal nyligen offentliggjorda e-mail. Försöken att skaffa
fram vapen till Ukraina resulterade i att konflikten mella västmakterna
och Ryssland intensifierades.
De nyligen läckts e-mailen avslöjar ett hemligt nätverk
av västerländska uppviglare i Nato-chefens närhet.
De dokumenterar för första gången de tvivelaktiga
källor från vilka Breedlove fick sin information. Mailkorrespondensen
avslöjar att Breed love sökte råd hos några
väldigt viktiga personer. Som hans egen företrädare
i Nato, Wesley Clark, Victoria Nuland, vice utrikesminister för
euroasiska ärenden i USA. Samt USAs ambassadör i Kiev,
Geoffrey Pyatt. En annan person var Phillip Karber, biträdande
professor vid Georgetown University i Washington.
Ukraina, Ryssland
2016-37 12-17
"Nadija Savtjenko angriper Ukrainas politiska elit"
När den ukrainska helikopterpiloten Nadija Savatjenko, 35,
släpptes från det ryska fängelset firades hon
som en hjälte. Hon tillfångatogs först av proryska
separatister i östra Ukraina och förflyttades sedan
till Ryssland. Nu skaffar hon sig fiender genom att gå till
attack mot landets politiska elit.Savtjenko har framför allt
manat den ukrainska regeringen till att anstränga sig mer
för att få de ukrainska krigsfångarna frisläppta.
Familjerna till de soldaterna som hålls fångna av
proryska separatister har demonstrerat utanför presidentpalatset
i flera månader men det har gjorts mycket litet för
att hjälpa dem.
Hon har fått hjälp av den fd ukrainska premiärministern
Julia Tymosjenko som placerade hennes namn högst upp på
partiet Fäderneslandsförbundets vallista.
Ukraina,
USA, Ryssland
2016-47 4-5
"Kiev försöker hålla god min"
Ukrainarna känner sig som förlorare i det amerikanska
presidentvalet"
Vitalij Sytj, redaktör för den ukrainska veckotidskriften
Novoje Vrenija, hade bara tecknat porträtt av en av kandidaterna
i det amerikanska presidentvalet, Hillaty Clinton. Artikeln skulle
publiceras så fort som resultaten hade kommit in från
det som, enligt Sytj, var det mest uppmärksammade amerikanska
valet någonsin i Ukraina. Men nu blev rubriken "Amerika
gjorde en tabbe!"
Trump och Ukrainas president Petro Porosjenko samtalade för
första gången sex dagar efter valet, och den ukrainaska
regeringen hoppas kunna arrangera ett personligt möte med
Trump i februari då Ukraina innehar ordförandeposten
i FNs säkerhetsråd i New York. Den ukrainaska regeringen
hoppas kunna dämpa oron efter Ukrainas "värdighetsrevolution"
som störtade Janukovitjs regering.
Ukraina,
Ryssland
2017-01 13
"Efter nästan tre år av krig och cirka 10 000
dödade dominerar Rysslands militära ingripande alla
aspekter av det politiska livet i Ukraina"
Donald Trumps uttalade beundran för Rysslands militära
ingripande skrämmer Kiev, liksom rykten om att USA kan komma
att besluta om att skrota sanktionerna mot Ryssland. Ryssland
är nära två av sina mål i Ukraina-komflikten:
upprättandet av permanenta proryska politiska enheter i östra
Ukraina.
Över hela Ukraina växer besvikelsen över de ledare
som fördes till makten av demonstrationerna på Maidantorget
i början av 2014, men som nu i allt högre grad liknar
de korrumperade oligarkerna som då kastades ut. Den nye
presidenten Petro Porosjenko problem kan förvärras om
tidiga parlamentsval hålls 2017, då pro-ryska partier
kan vinna mark.
Ukraina
2017-29 10-11
"Lill Ryssland"
Separatister i östra Ukraina hävdar att de har bildat
en ny stat - Malorossija, eller "Lillryssland" som de
hoppas ska överta Ukraina så småningom.
Alexander Zachartjenko är ledare för den självutnämnda
folkrepubliken Donetsk. Han säger att detta är hans
erbjudande till alla de länder som stödda inbördeskriget
i Donbass.
Retoriken bakom Malorossija bygger på Ukrainas komplicerade
historia. Det som idag är Ukraina var en gång en del
av det ryska imperiet och sedan den ukrainska sovjetiska socialistiska
republiken. Många invånare i östra Ukraina är
etniska ryssar och talar ryska.
Det ultimata målet för Malorossija är att gå
samman med både Ryssland och Vitryssland.
Ukraina,
USA
2017-34 8-9
"USA överväger att skicka fler och effektivare
vapen till Ukraina"
I förra veckan lovade försvarsminister Jim Mattis att
USA ska hjälpa Ukraina att hålla stånd mot Rysslands
kränkningar av landets suveränitet. Han antydde också
att Trumps administration överväger att hjälpa
den ukrainska militären med vapen.
Utrikesminister Rex Tillerson är en av de ministrar som stöder
förslaget att skänka vapen till Ukraina.
Ukraina
2017-46 6-7
"Ukraina håller snabbt på att bli världens
mest minerade land"
FN rapporterar att Donbass i östra Ukraina håller på
att bli ett av de mest minerade områdena i världen.
Fordonsminor dödar fler människor här än någon
annanstans i världen, enligt forskare, fler än i Syrien,
Jemen eller slagfält runt om i Afrika.
Hela samhällen i Ukraina får lida. Båda sidor
i kriget har lagt ut landminor och nekar därmed invånarna
möjlighet att använda marken till grödor och boskap.
Östra Ukraina håller snabbt på att bli ett av
de mest minerade områdena i världen, säger Ursula
Mueller, FNs biträdande chef för humanitära frågor.