Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Ukraina

 Karta
 Info Kiev Digest
Nyhetsarkiv (eng)

Ukraina, sammanfattningar av artiklar om Ukraina, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-28 s 6-7
"Ukraina har kommit på efterkälken"
På tre år har välmående medborgare blivit utfattiga. På sex månader har staten inte betalat ut löner. Landet styrs fortfarande av en konservativ, korrumperat elit av gamla kommunister och socialister.
Grannländerna, både Ryssland men främst Polen har haft en helt annan utveckling när det gäller välstånd.
Ett skäl är höga skatter, ett annat korruptionen. 50 % av ekonomin är svart. Landet får mycket hjälp av främst USA och skulle inte klara sig utan stöd från väst!

 96-44 s 17
"Ukraina är bytet i dragkampen mellan Ryssland och Nato"
Landet är en viktig buffert mellan Ryssland och Europa (särskilt om Polen blir Nato och EU medlem?). Är USAs tredje största bidragstagare.
Men Ukraina behöver också energi från Ryssland. Och Sevastopols status där Svarta Havs flottan ligger.

97-06 s 12
"Ukraina blickar västerut"
Är USAs tredje största bidragstagare. Ukraina kan bli en viktig allierad till väst. Kan hindra att Ryssland återtar sin stormaktsroll.

 97-21 s 12
"Minsk och Kiev tycker olika om allt"
Vitrysslands president Lukasjenko och Ukrainas Kutjma. Den senare är för Natos utvidgning, den förre avskyr en sådan.

98-24 s 14
"Inre faror hotar Ukrainas enhet"
Ett av Europas största länder befinner sig i svårigheter och utsätts för hård press från Ryssland. Washington varnar för en ny krishärd men EU, som om några år kan ha Ukraina som granne, tar saken med ro. Korruption, överreglering, förhindrad privatisering och en galopperande skuldtillväxt (låter som socialdemokratin i Sverige på 80-talet).

98-46 21-22
"Kvinnor framför plogen i Ukraina?"
Precis som under Sovjettiden sliter bönderna i kollektiv. Korruption och misshushållning gör emellertid Europas bördigaste jordbruksområden till ett fattighus.

99-29 s 3-4
"Kommer Ukraina att återvända till Ryssland"
Höstens presidentval blir troligen avgörande för om landet har någon framtid som självständig stat. Minst tre av de 7 främsta kandidaterna säger att de vill återskapa Sovjetunionen.

2000-16 s 7
"President Kutjma får större makt"
Resultatet av söndagens folkomröstning i Ukraina sätter den parlamentariska demokratin på spel. Oppositionen ifrågasätter starkt den kungjorda siffrorna, och även internationella observatörer är kritiska. 80% röstade för att öka presidentens makt, att minska antalet parlamentsledamöter och att skapa ett tvåkammarparlament.

2000-50 s 16-17
"Ukraina bedriver utpressning"
Regeringen stänger Tjernobyl och vill färdigställa två nya kärnreaktorer med hjälp av krediter från väst. Berlin har givit upp sitt motstånd mot detta.
Europeiska utvecklingsbanken ska bidra med lån på 215 miljoner dollar till att de till 80 % färdiga ukrainska reaktorerna i Rovno och Chelnizki ska bli klara.

2001-08 s 14-15
"Ukrainas ledare ryter till"
Oppositionen i Ukraina viker inte från sitt krav på att president Kutjma ska avgå, men denne svarar med hårda tag. Rörelsen "Ukraina utan Kutjma" går till attack sedan Kutjma låtit häkta Julia Timosjenko, f d vice premiärminister.
Mest handlar det om inspelade band från Kutjmas kontor, gjorda av en major i säkerhetstjänsten, som nu flytt från landet. På banden kan man bl a höra hur presidenten kräver att man ska göra sig kvitt en besvärlig journalist, Gongadze, som sedan hittats halshuggen.

2001-08 s 15
"Kutjma använde hot och utpressning"
På de hemliga inspelningarna kan man höra hur president Kutjma hösten 1999 i sin strävan att bli omvald beordrade polis och skattemyndigheter att genomföra an omfattande hot- och skrämselkampanj. Alla som inte kunde ordna röster tillräckligt för att låta Kutjma vinna med bred marginal skulle sägas upp eller fängslas efter valet. Dessa utdrag ur inspelningarna finns nu publicerade, också översatta till engelska, på Internet.

2001-18 s 10-11
"Demokratin i Ukraina lider (tillfälligt) avbräck"
President Kutjmas försök att avsätta landets premiärminister lyckades till slut. Men Kutjma har inte folkets stöd och på senare tid har han förlorat även västmakternas stöd, vilket gör att han sitter ganska osäkert i sadeln. Yosjenko är trots att han nu avsatts den som har störst potential att utmana Kutjma i parlaments- och presidentvalen 2002 resp. 2003.

2001-26 s 16-17
"Misären växer i Rysslands närområde"
Ukraina, Vitryssland och Moldavien är tre länder med stora ekonomiska problem, vilket på sätt och vis gynnar Ryssland.
Dessa tre republiker som en gång utgjorde USSRs västra flank håller på att sjunka allt djupare ned i auktoritärt styre och förfall. Moldavien styrs fortfarande av gammelkommunister. Ukrainas premiärminister Jusjtjenko har avsatts. I Vitryssland har Lukasjenko sedan han tog makten 1994 satt munkavle på pressen, förtryckt oppositionella partier och skapat ett hårt kontrollerat, förvrängt ekonomiskt system i vars skugga smuggling av människor, droger, sexslavar och organiserad brottslighet breder ut sig. Ryssland drar nytta av misstagen men det är inte alls säkert att ökat samarbete med Ryssland leder till ökat välstånd.

2001-40 s 22
"Europarådet vill göra en opartisk utredning"
Europarådet kräver att det görs en utredning om mordet på den ukrainske journalisten Georgy Gongadze. Bandinspelningar tycks visa att presidenten Lutjma anmodar underordnade att straffa Gongadze. Hans halshuggna kropp hittades utanför Kiev i november i fjol sedan han hade varit försvunnen en tid.

2001-42 s 13
"Ukraina erkänner skuld"
President Kutjma tvingas erkänna att det var den ukrainska militären som av misstag träffade det ryska passagerarplanet som för en tid sedan exploderade över Svarta Havet. 78 personer dog i flygolyckan den 4 oktober. Samma dag höll Ukarina sin största militärövning sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen.

2002-06 s 12-14
"Ukraina vänder blicken mot Ryssland"
De politiska relationerna mellan de båda länderna har blivit mindre spända. Ryssland har slutat försöka bryta loss Krim från Ukraina. Vars befolkning slutat att reta Ryssland med NATO-vänliga paroller. Ukraina behöver energiimporten från Ryssland och är landets viktigaste exportpartner. Ryssarna kontrollerar många företag och media.

2002-14 s 7
"Kutjma förlorade valet"
Resultatet av parlamentsvalet i Ukraina innebär att Leonid Kutjma inte får majoritet. Kutjmas koalition fick 185 av parlamentets 450 platser. Centerhögerledaren Jusjenkos "Vårt Ukraina" gick fram mest och fick 116 platser, kommunistpartiet 66 och socialisterna 45. Internationella observatörer har framfört skarp kritik mot valet.

2002-23 s 9-11
"Ukraina och Vitryssland hänger inte med storebror Ryssland"
Rysslands allt varmare vänskap med västmakterna får Ukrainas och Vitrysslands belägenhet att framstå som ännu dystrare. Det ser ut som om dessa f d sovjetiska republiker är förutbestämda att gå under i postkommunistisk stagnation. Det beror främst på att de har så förfärliga ledare. Vitryssland med 10 miljoner invånare kan inte hoppas på någon ny ledare på länge. Alexander Lukasjenko omvaldes nyligen och planerar själv att behålla makten till 2015. I Ukraina med 59 miljoner invånare är president Leonid Kutjmas ställning något osäkrare men han tycks inte vilja ge upp. Ryssland har hittills valt att stödja de två presidenterna men i takt med en ökad vänskap med USA kan Putin förväntas sätta press på dem i en mera västlig riktning. Båda länderna fungerar som stormarknader för den värsta sortens vapenhandlare och smuggling av invandrare och prostituerade.

2002-35 s 8-10
"Ukraina sneglar västerut"
Chansen till ekonomiska och politiska reformer i Ukraina är ovanligt god. Ukraina har ofta klumpats ihop med två grannländer, det kommunistiska Moldavien och det efterblivna Vitryssland. Tillsammans ses de som brottslighetens och korruptionens högborg. Men det ser ut som om det ljusnar för Ukraina. Det är den 11 september som fått många att förstå att det är i väst som framtiden ligger. År 2004 är det presidentval, då Kutjma enligt författningen ska avgå. Möjligheterna till verkliga politiska och ekonomiska framsteg har sällan varit bättre än nu.

2002-38 s 23
"Missnöjet exploderar i Ukraina"
Väpnad kravallpolis drabbade i tisdags samman med regimkritiska demonstranter i Ukraina som krävde president Kutjmas avgång. Bland demonstranterna fanns oppositionsledaren och f d biträdande premiärministern Timosjenko som skyller polisen för misshandel. Demonstrationen ägde rum på 2-årsdagen för journalisten Georgit Gongadzes försvinnande. President Kutjma har anklagats för att ligga bakom journalistens död.

2002-43 s 20
"Kutjma är hårt pressad"
Ukrainas president Leonid Kutjma står under hård press att lämna ifrån sig makten på grund av växande kritik mot hans sätt att styra landet. Parlamentet vill att han lämnar över makten till en interimsregering och utlyser nyval.

2003-17 s 9
”President Kutjma lovar avgå 2004”
Han gav vika för oppositionen genom att bekräfta att han verkligen kommer att avgå nästa år. Han kräver dock att parlamentet först delas upp i två kammare, vilket hans motståndare ser som ett sätt att försvaga den lagstiftande församlingen.

2004-05 s 7-8
"Nervositeten sprider sig i det gamla gardet"
Händelserna i Georgien uppmuntrar oppositionsgrupper i flera f d sovjetrepubliker. Georgiens oblodiga "rosenrevolution" har satt alla nerver på helspänn i stora delar av det forna sovjetimperiet, där auktoritära regimer fortfarande dominerar och där det är ont om genuint demokratiska system. Revolutionsledaren Michail Saakasjvili installerades i söndags som Georgiens nye president i Tbilisi. Detta har väckt halvsovande motståndsrörelser i Ukraina och Vitryssland som vill göra sig kvitt korrumperade, byråkratiska diktaturer. Men även autokratiska stater i Centralasien oroar sig och vidtar åtgärder för att krossa alla politisk avvikelse som Kirgisien.

2004-18 s 21-22
"Kutjma har svårt att släppa taget"
Politik har på senare tid blivit ett slags kontaktsport i Ukraina. Brottning, boxning och äggkastning kännetecknar numera den allt hårdare debatten om landets framtid. President Kutjma har lovat att han ska avgå till hösten efter två mandatperioder, 10 år. Han försökte ändra författningen så att parlamentet där hans anhängare har majoritet skulle utse nästa president i stället för i en allmän folkomröstning. Nu kommer kampen att bli mycket hård säger Timosjenko som är f d biträdande premiärminister och framträdande oppositionsledare.

2004-18 s 22
"Valfusk och hot"
Våld och uppenbart fusk i samband med rösträkningen i ett borgmästarval i västra Ukraina stärker farhågorna om att landet blir alltmer auktoritärt samtidigt som landets president Leonid Kutjma förbereder sin avgång till hösten. Bråkstakar gick från vallokal till vallokal, misshandlade valförrättarna och störde röstsammanräkningen. Oppositionen fruktar att valet var en generalrepetition inför presidentvalet till hösten.

2004-34 s 5
"Ukraina närmar sig "grannstatus" till EU"
Den avgående presidenten Kuchma har signerat en treårsplan för att förbättra handelsrelationerna med EU. Han hoppas att detta ska förstärka hans kandidat i presidentvalet om några veckor. Yanovich sackar efter oppositionens kandidat Viktor Yushchenko. Ukraina ingår i den "första vågen" av grannländer till EU tillsammans med Moldavien, Jordanien, den palestinska myndigheten, Tunisien och Marocko.

2004-40 14-16
"Ukraina är mitt uppe i en smutsig och bitter valkampanj"
Den skandalomsusade president Leonid Kutjmas era går mot sitt slut. Den västorienterade f d premiärministern Viktor Jusjtjenko vill efterträda honom. Han lovar demokrati, välstånd och ett närmande till Europa, men först väntar en smutsig valkampanj. Kutjmas egen favorit är nuvarande premiärministern Viktor Janukovitsj vars vallöften kan sammanfattas med orden status quo. Att han har två fängelsestraff för misshandel från sin ungdom döljs nu av massmedia som i stället höjer honom till skyarna och som arkitekten till det ekonomiska uppsving som dock bara gynnat toppenskiktet i samhället. President Putin stöder också Janukovitsj och anställda i landets offentliga sektor lockas och beordras att rösta på honom.

2004-40 16
"Ryssland har svårt att hålla fingrarna i styr"
Ryska militären har utfärdat en arresteringsorder sedan en av Ukrainas ledande oppositionspolitiker, Julija Timosjenko, som var biträdande premiärminister tills Kutjma avskedade henne 2001, vägrat inställa sig för förhör hos en åklagare som misstänker henne för mutbrott i en affär med det ryska försvarsdepartementet på 1990-talet.

2004-40 17
"Jusjtjenko förgiftad"
Åklagare i Ukraina inledde i förra veckan en utredning om misstänkt förgiftning av en av landets ledande presidentkandidater. Viktor Jusjtjenko blev allvarligt sjuk för tre veckor sedan och hans medarbetare hävdar att han förgiftats av sina politiska motståndare.

2004-43 s 10-11
"Presidentvalet i Ukraina är en smutsig historia"
President Kutjmas beslut att inte försöka bli vald för en tredje mandatperiod har jämnat vägen för en hätsk och smutsig kampanj. Äggkastning, förgiftning och förtal dominerar i valkampanjen och överskuggar viktiga frågor om ekonomi och politik. Opinionsmätningar antyder att det blir en mycket jämn kamp mellan de två kandidaterna, Viktor Jusjtjenko och nuvarande premiärministern Viktor Janukovitsj. Första valomgången är den 31 oktober och den andra 21 november.

2004-45 s 9
"Presidentvalet i Ukraina går mot en finalomgång"
Söndagens presidentval blev en jämn kamp mellan de två kandidaterna, Viktor Jusjtjenko och nuvarande premiärministern Viktor Janukovitsj. Huvudrivalerna möts igen om tre veckor. Opinionsmätningar visar att de väljare som röstade på någon av de andra drygt 20 kandidaterna kommer att fördela sina röster i den andra valomgången ganska jämt mellan finalisterna, vilket varslar om en mycket jämn slutkamp.

2004-48 s 5
"Dragkamp om segern i Ukraina"
Misstankar om utbrett valfusk underblåser oppositionens protester mot det officiella valresultatet. Ett slags politiskt dödläge verkade farligt nära när det officiella valresultatet utnämnde premiärminister Viktor Janukovitj till presidentvalets segrare samtidigt som vallokalundersökningar pekade mot ett annat resultat och internationella valobservatörer rapporterade om utbrett valfusk. Janukovitj, som i måndags förklarade sig som segrare, är handplockad efterträdare till president Leonid Kutjma, en f d sovjetisk teknokrat, som har styrt landet enligt traditionellt centralistisk modell i tio år. Tiotusentals oppositionsanhängare samlades under måndagen i centrala Kiev för att demonstrera mot valfusk. Tre städer i västra Ukraina - Lviv, Ternopil och Ivano-Frankivsk - utropade Viktor Justjenko till segrare.

2004-49 s 13-14
"Ukraina trotsar historien"
Ukraina har ännu inte hittat en egen identitet efter Sovjetunionens upplösning. Ukrainas fredliga, demokratiska beslut 1991 att separera från Sovjetunionen var så snabbt, odramatiskt och oväntat att historien - och Ryssland - inte har förlikat sig med det ännu. Men separationen genomfördes och ingen dog. Få ifrågasätter emellertid Ukrainas självständighet även om det var många som i början ogillade idén. Miljontals ukrainare har åkt utomlands för att arbeta eller studera och ekonomin har förbättrats. Samtidigt har emellertid demokratin försvagats kontinuerligt. Kontrollen över ekonomin och makten finns hos en korrumperad och ibland farlig elit som skor sig på andras arbete och företagsamhet genom att infiltrera näringsliv, politik och byråkrati. En ledande företrädare för denna elit är den nu avgående presidenten, Leonid Kutjma. Nu gör han allt för att överlämna makten åt en trogen vapendragare, Viktor Janukovitj.

2004-49 s 14-15
"En postmodern statskupp"
Jusjtjenko vann västs förtroende och pengarna strömmade till hans anhängare. USA och andra västerländska regeringar bekostade vallokalundersökningar, vilket sporrade Ryssland att göra detsamma om än i mindre utsträckning. Att blanda sig i utländska val under förevändning av ett opartiskt intresse av att stödja det civila samhället har blivit en form av postmodern statskupp. Demokratins verktyg används selektivt för att störta impopulära diktatorer så snart det finns en acceptabel utmanare eller regim som kan ta över makten.

2004-49 s 15-16
" Hot och ultimatum"
Den ukrainska oppositionen kräver av president Kutjma att han avsätter premiärminister Janukovitj och de regionala guvernörer som hotar att söka autonomi för östra Ukraina. Annars kommer den att blockera alla eventuella åtgärder. Regeringen, vars säte har blockerats av massdemonstrationer, kommer inom kort att få svårt att hålla fast vid sin budget p g a förlorade intäkter. Finansminister uppskattar förlusterna hittills till över 100 miljoner dollar.

2004-50 s 12
"Kutjma vägrar inse att loppet är kört"
Han är fast besluten att driva igenom författningsändringar som gör att Jusjtjenko övertar ett svagare presidentskap om han segrar. Han medger indirekt att valfusk förekom den 21 november men inte i den utsträckning att inte Janukovitj segrade.

2004-50 s 13
"Putin misstog sig"
Rysslands ledare trodde att han hade kontroll över Ukraina tills ukrainarna visade att så inte var fallet. Högsta Domstolen beordrade att valomgången skulle göras om. Att både USA och EU öppet stödde förslaget är den värsta skymf som drabbat Putin under sina nästan fem år som president. Men den f d KGB-översten överger inte drömmen om ett Kreml med internationellt inflytande och mkt i första taget.

2005-1/2 s 15-16
"Brandgult tog hem segern!"
Viktor Jusjtjenko må ha vunnit presidentvalet, men som Ukrainas nye president står han inför en överväldigande utmaning. Han måste bilda en ny regering. Bland kandidaterna till premiärministerposten står affärsmannen Porosjenko, Julia Timosjenko, en demagogisk eldsjäl som kanske platsade bättre på Självständighetstorget, f d premiärministern Kinakh och socialistledaren Moroz. Han måste visa Janukovitjs anhängare att han inte tänker marginalisera östra Ukraina. Han måste förvandla de 55 % av ekonomin som är svart till goda skattebetalare och han måste göra något åt de korrumperade privatiseringarna. Slutligen måste han sluta fred med Rysslands president.

2005-3 s 7
"Ukraina får gul signal från Bryssel"
EU-parlamentet har med stor övervikt röstat ja till möjligt medlemskap. Omröstningen är inte bindande men innebär ett starkt stöd för landets ambitioner att bli medlem. EUs ministerråd intar en mer försiktig hållning.

2005-4 s 7
"Jusjtjenko träffade Putin"
Ukrainas nye president Viktor Jusjtjenko upplöste den förra presidentadministrationen, utnämnde till ny premiärminister den f d premiärministern Julia Timosjenko som spelade en viktig roll i den brandgula revolutionen. Sedan for han till Moskva och hade samtal i försonlig ton med Putin.

2005-5 s 7
"Timosjenko bör undvika Ryssland"
Rysslands riksåklagare, general Vladimir Ustinov, har sagt att den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenkos nominerade premiärminister Julia Timosjenko, riskerar att gripas om hon besöker Ryssland, eftersom hon är åtalad för mutbrott där.

2005-12 s 10-11
"Försoningens svåra konst"
Putin och Justjenko är på kollisionskurs men de behöver varandra. Ukrainas ambitioner att närma sig EU gör att Putin hopp om en frihandelszon orealistisk. Framtiden för den ryska Svarta Havsflottan i Sebastopol på Krim kan då också äventyras. Att utnämna Julia Timosjenko, som är föremål för en rysk utredning om korruption, till regeringschef misshagar också starkt Kreml.

2005-21 s 13-15
"Revolutionsglöden har falnat"
Den brandgula revolutionen har börjat nyktra till. President Viktor Justjenko har alltjämt gott anseende i väst, men maktkampen i kretsen runt premiärminister Julija Timosjenko väcker oro. Ukrainas ambition att bryta med sitt sovjetiska förflutna och öppna sig mot väst är tydlig och den vackra premiärministern gör ett gott intryck då hon uppträder som modell i tidningen Elle, men korruptionen lever kvar på samma sätt det handlar bara om att det nu är nya personer som berikar sig. Därför är det mycket litet av de sju miljarder dollar i investeringar som Ukraina fick löfte om på Världsekonomiskt forum i början av året som realiserats.

2005-24 s 12
"Ukraina håller kursen"
Ukraina tänker hålla fast vid på planerna på framtida medlemskap i EU trots växande motstånd i Västeuropa mot nya utvidgningar. De ukrainska myndigheterna driver på reformer, som syftar till att anpassa Ukraina till EUs standard.

2005-37 s 10-11
"Regeringskrisen i Ukraina var bara en tidsfråga"
Ukrainas president, Viktor Justjenko, skyndade sig att tillsätta en ny regering dagen efter det att han hade avskedat den premiärminister som var hans närmaste allierade i den orangefärgade revolutionen i fjol. När han utsåg sin första regering efter fjolårets revolution begränsade han valet till de personer som varit aktiva i demonstrationen och agitationen. Denna regering sprack i slutet av förra veckan efter månader av ideologisk dragkamp om ekonomin och privatiseringar och inbördes beskyllningar om korruption. Justjenko valde som ny premiärminister Jurij Yekhanurov, en relativt okänd teknokrat vars högsta prioritet är att sätta fart på ekonomin. Julija Timosjenko som avsatts som premiärminister har deklarerat att hon kommer att ansluta sig till oppositionen.

2005-37 s 11
"Vad var det jag sa?"
President Putin beklagar att ingen lyssnade på honom. Han påpekade att president Viktor Justjenkos stabschef, Oleg Zintjenko, just hade avgått från sin post. Denne klagade över att korruptionen blomstrade och att människorna runt presidenten har börjat berika sig själva. Vi varnade för detta, menar Putin, men ingen lyssnade på oss.

2005-39 24
"Komplott på hög nivå?"
Det ryska åklagarämbetet har dragit tillbaka en arresteringsorder mot Ukrainas f d premiärminister, Julia Timosjenko, sedan hon av egen fri vilja inställde sig i Moskva och gick med på att vittna. President Justjenko avskedade nyligen Timosjenko, som var en av den orangefärgade revolutionens förgrundsgestalter. I Ryssland misstänks hon för att ha mutat en rysk militär i mitten av 1990-talet när hon var chef för Ukrainas energimonopol.

2005-41 s 6
"Toppskiktet i Ukraina är ute i blåsväder"
En av den ukrainske presidenten Viktor Justjenkos närmaste medarbetare har åtalats för inblandning i en korruptionshärva, som redan har skakat regeringen och som i förra månaden ledde till att Justjenko avskedade sin premiärminister och hela regeringen. Petro O Porosjenko har varit säkerhetsrådgivare. Nu anklagas han för att ha påverkat en affärsdispyt, som involverar konstruktionen av en ny byggnad i Kiev.

2005-43 s 7-8
"Revolutionens oligarker bekänner färg"
Förhoppningarna efter den framgångsrika revolutionen i Ukraina har grusats av rivaliserande eliter, som bråkar om bytet. Den vinnande koalitionen, som iscensatte förra vinterns gatuprotester, bröt samman i september. Ledande företrädare anklagade varandra för korruption. Inflationen har ökat medan tillväxten halverats. Ukraina under Jusjtjenko är likadant som när han tog makten, det vill säga en pseudodemokrati och en pseudomarknadsekonomi, där varken näringslivets regler eller den politiska konkurrensen är transparenta, rättvisa eller hederliga.

2006-13 s 12
"Revolutionären fick bakläxa"
Ukrainas väljare röstade i söndags på ett nytt parlament. Valen var, enligt president Viktor Jusjtjenko, "de första rättvisa, demokratiska valen i Ukraina". Hans parti blev dock valets stora förlorare. Jusjtjenkos "Vårt Ukraina" fick bara 13 %, hans före detta premiärminister Julia Timosjenkos parti 22 % medan den före detta presidenten Janukovitj vann med 33 %. Nu kommer det att bli en kohandel om de mindre partierna.

2006-17 s 6-7
"Timosjenko stöter på patrull"
Bara några dagar efter ett beslut om att den "orangea" koalitionen skulle återupprättas visade det sig att segrarna i valet i mars är djupt splittrade. Kretsen runt president Justjenko gör allt den kan för att hindra reformlägrets stora valsegrare, Julia Timosjenko, från att komma tillbaka till regeringen. Valalliansen Vårt Ukraina som leds av Justjenko anser sig ha stor rätt att påverka den nya regeringens sammansättning. Men hans parti fick bara 14 % av rösterna medan Timosjenkos parti fick 22,2 %. Segrare blev Regionpartiet med 32 % men har inga allierade att gå samman med för att bilda en regering.

2006-25 s 20-21
"Gränsen läcker som ett såll"
Ukraina täpper till hålen i den porösa gränsen mot Transdnjestr. Den lilla separatiststaten lever på en skum ekonomi alltsedan regionen förklarade sig självständig från Moldavien 1992. I slutet av förra året bjöd Ukraina och Moldavien in EUs observatörer som övervakar gränsen. Sedan den 3 mars i år förbjuder de båda länderna Transdnjestr att exportera alla varor som inte har passerat den moldaviska tullen. Myndigheterna i Transdnjestr vägrar att lyda.
Ryssland har 13000 soldater i Transdnjestr som enligt OSSE är en bas för handel med vapen, droger och människor. Transdnjestr är en polisstat och dess existens medverkar till att Moldavien är ett av Europas allra fattigaste länder. Regeringen i Ukraina betecknar sin 460 km långa gräns mot Transdnjestr som "ett smugglarnas himmelrike".

2006-26 s 10
"Ukraina får koalitionsregering"
Ukrainas president, Viktor Justjenko, har kommit överens med sina före detta allierade i den orangea revolutionen att bilda en koalitionsregering. Julia Timostjenko, som var Justjenkos revolutionskamrat, men som sedan blivit hans bittraste politiska rival, kommer att utnämnas till premiärminister.

2006-32 s 5
"Justjenko tvingades utse sin fiende till premiärminister"
Ukrainas president Viktor Justjenko som blev president 2004 efter en våg av folkligt uppror förlorade i parlamentsvalet och nu tvingas han nominera sin politiske fiende Viktor Janukovitj till premiärministerposten. Denne är oense med presidenten om huruvida Ukraina ska ansluta sig till Nato, om privatiseringen av statlig egendom och om huruvida ryskan ska upphöjas till officiellt andra språk.

2006-49 s 21
"Jusjtjenkos allierade avsattes"
Det ukrainska parlamentet avsatte i förra veckan landets utrikes- och inrikesministrar. Utrikesminister Borys Tarasyuks som var en av Ukrainas ledande västvänliga krafter försvinner nu från regeringen liksom inrikesminister Jurij Lutsenko som var en av ledarna i revolutionen som förde Jusjtjenko till makten.

2007-14 s 11
"Parlamentet upplöst i Ukraina"
Presidenten Viktor Jusjtjenko har upplöst parlamentet som är grunden för premiärminister Viktor Janukovitjs stöd. Jusjtjenko har utlyst nyval den 27 maj. Orsaken är att Janukovitj skaffat sig alltfler anhängare i parlamentet och är nära att kunna få två tredjedelars majoritet som ytterligare skulle underminera Jusjtjenkos auktoritet.

2007-16 s 11
"Ukrainas ledare bearbetar EU"
Ukrainas två inbördes stridande ledare har båda besökt Bryssel. Ukrainas värsta kris sedan den orangea revolutionen 2004 väcker oro för landets demokratiska utveckling. EU-kommissionens ordförande Barroso varnade för att det, i händelse av fortsatt kris, kan uppstå förseningar i samtalen mellan Bryssel och Kiev om ett samarbetsavtal.

2007-22 s 9
"Tillfällig vapenvila i Ukraina"
De båda huvudaktörerna i maktkampen i Ukraina, president Justjenko och premiärminister Janukovitj, har än en gång grälat och försonats igen. Efter några ganska riskfyllda militära muskelspel har de nu enats om att parlamentsval ska äga rum den 30 september. Presidenten fick sin vilja igenom vad gäller nyval. Men han tvingades ge vika för motståndarnas krav på att dessa ska hållas först i höst.

2007-23 s 6-8
"Ukraina präglas av konflikt, kaos och - komedi"
Resultatet är inte bra ändlös konflikt utan också allmän apati. Janukovitj som var president Jusjtjenkos argaste motståndare i presidentvalet har återkommit med sitt parti, Regionpartiet. Han har blivit allt starkare sedan flera av Jusjtjenkos ledamöter hoppat av eller bytt sida. Detta fick Jusjtjenko att upplösa parlamentet i april. Domaren och riksåklagaren Piskun förklarade detta beslut för olagligt och utanför presidentens befogenheter. Då avskedade Jusjtjenko honom men Piskun vägrade att avgå.

2007-29/30 s 8-9
"Segraren heter alltid Viktor"
Valet i Ukraina i september är nödvändigt men det kanske inte räcker för att reda upp i den röriga ukrainska politiken. Det som i november 2004 såg ut att bli ett revolutionärt dram har snarare blivit en komisk opera med huvudpersonernas ständiga hopp mellan olika politiska läger. Den politiska skillnaden mellan huvudaktörerna, de båda "Viktor", Jusjtjenko och Janukovitj, är liten, båda vill att Ukraina ska integreras med Europa, bli medlem i WHO och bevara de vänskapliga relationerna med Ryssland. Skillnaden ligger i deras värderingar, regeringsstil och de ekonomiska intressen de företräder. Bakom Janukovitj lurar mäktiga, superrika oligarker som behöver marknader i Europa, billig gas från Ryssland och politiska kontakter. Justjenko ser det som sin uppgift att förändra det prosovjetiska Ukraina till en europeisk demokrati. Han har sitt stöd bland miljonärer, som behöver tydliga regler och oberoende domstolar som garanterar lagens efterlevnad. Valet kan mycket väl resultera i en regeringskoalition mellan de två huvudaktörernas partier, Vårt Ukraina och Regionpartiet.

2007-33 s 6
"Timosjenkos parti får inte var med"  Hela artikeln
Ukrainas centrala valkommitté vägrade att registrera BJUT, det politiska blocket lett av den tidigare premiärministern Julia Timosjenko inför parlamentsvalet i september, med motiveringen att de hade misslyckats med att leverera exakta adresser till sina kandidater. Detta skulle eliminera ett politiskt parti som representerar en tredjedel av landets befolkning. BJUT ligger på andra platsen enligt en aktuell opinionsundersökning.

2007-39 s 10-11
"Nedräkningen har börjat i Ukraina"
Premiärminister Janukovitj ser ut att behålla regeringsmakten i söndagens val. Sedan 2004 har landets orangea aktörer dragit sig tillbaka och Janukovitj har gjort en oväntat stark comeback. Opinionsmätningarna ger hans Regionparti 32,9 procent av rösterna och han vinner allt starkare stöd i västra Ukraina som är Jusjtjenkos starka fäste. Justjenkos Vårt Ukraina får 16,4 % och hans allierade Julia Timosjenko får 15,4 %. Janukovitj problem är att flera av hans allierade småpartier kan falla för spärren och hamna utanför parlamentet.

2007-40 s 6
"Nästan dött lopp i Ukraina"
I Ukraina härskar som alltid kaos efter valet. Båda lägren gör anspråk på seger och beskyller motståndaren för valfusk. Det avgörande för utgången är huruvida det lilla socialistpartiet, som i fjol bytta sida från Jusjtjenko till Janukovitj och därmed drev fram ett nyval, lyckats ta sig över tröskeln på tre procent och detta är ännu ej klart. Rent räknemässigt finns det en majoritet för Timosjenkos och Jusjtjenkos partier tillsammans.

2007-40 s 8
"Nytt energibråk"
Den ryska energijätten Gazprom meddelade i tisdags att den kommer att minska leveranserna av naturgas till Ukraina om inte grannlandet snarast reglerar en skuld på motsvarande 1,3 miljarder dollar för redan levererad gas. Ukraina är ett viktigt transitland för rysk gas till Västeuropa och Gazproms varning väcker farhågor om en upprepning av situationen i början av 2006 när det uppstod störningar i gasleveranserna till Europa vilket i sin tur ledde till anklagelser mot Ryssland att använda energin som ett politiskt utpressningsmedel.

2007-42 s 7
"Revolutionärerna är tillbaka"  hela artikeln
Den orangea revolutionens huvudaktörer är tillbaka som regeringsbildare. Den före detta premiärministern Julia Timosjenko bildar åter regering med stöd av president Viktor Jusjtjenko. Frågan är om de lyckas hålla sams den här gången. Det största partiet är fortfarande Janukovitjs Regionparti som har 175 mandat. Timosjenkoblocket fick 156 och Jusjtjenkos Vårt Ukraina 72.

2007-50 s 7
"Föll på en enda röst"
Julia Timosjenko saknade i tisdags en röst i parlamentet för att godkännas som Ukrainas nya premiärminister. Timosjenko är extremt populär bland sina egna sympatisörer men hennes motståndare är mycket kritiska mot hennes kompromisslösa hållning och ibland mycket hårda retorik.

2008-07 s 8
"Våghalsig reformkurs"  hela artikeln
Julia Timosjenko nöjer sig inte med att vara premiärminister. Hon förordar sig själv som kandidat till presidentposten med argumentet att hon är bäst på att förankra landet i väst. WTO har just accepterat Ukrainas ansökan och under ett besök i Bryssel försäkrade Timosjenko Javier Solana att landet utvecklas "i riktning mot EU". Ukraina och Bryssel förhandlar om en frihandelszon för att på sikt få samma förhållanden som Norge och Schweiz. Hennes mål för Ukraina att bli medlem i Nato är däremot vågat. Den rysktalande befolkningen i öster och söder varnar för konflikt om så sker.

2008-20 s 10-11
"Efterdyningarna av en sovjetisk svält"
Ukrainas försök att vinna stöd för att ett folkmord har ägt rum förargar ryssarna som påpekar att många andra dog i svälten på 1930-talet. Då tvingade den sovjetiske diktatorn Josef Stalin jordbrukare att överge sina gårdar och ansluta sig till kollektiv. Militären förde bort all spannmål och annan mat och stängde sedan gränserna. Ukraina förvandlades till "ett vidsträckt utrotningsläger" enligt president Justjenko. Avsikten var "att krossa Ukrainas nationella identitet och landets önskan om självstyre".1932-33 svalt miljontals människor ihjäl i Ukraina eller dog i hungerrelaterade sjukdomar. Ukraina vill att svälten som de kallar Holodomor (svältdöd) ska erkännas som folkmord.

2008-21 s 7-8
"Allting är relativt, friheten också"
Ryssar och andra söker friheten i Ukraina, där språk och kultur inte är så främmande som i väst. Sedan den orangea revolutionen 2004 har Ukraina förvandlats till en ö av frihet och tolerans i det forna sovjetblocket som fortfarande domineras av auktoritära regimer. Journalister, politiska aktivister, konstnärer och affärsmän från andra regioner lockas till friheten i Ukraina, som numera är lättillgängligt, för de flesta visumfritt där det talas ryska och man får säga vad man vill. Människoaktivister håller med om att Ukraina är bra på att ta emot professionella och artister men det är dåligt på att välkomna outbildade flyktingar.

2008-23 s 10-11
"Fortsättning på Ukrainas politiska tvålopera"
Politikerna i Kiev är jämt i luven på varandra. De har inte talat med varandra på sex veckor. Under tiden närmar sig inflationen 30 %, korruptionen blomstrar och reformarbetet har stannat av, Presidenten Jusjtjenko blev avundsjuk på sin blonda premiärminister Julia Timosjenkos stora framgångar i höstens parlamentsval. Han lägger sig i alla beslut hon fattar och kritiserar henne offentligt. Den 13 maj gav hon igen då hennes parti blockerade podiet och hindrade honom att tala inför parlamentet. Presidentens stabschef anklagade då Julia Timosjenko för att upprätta en "fascistisk regim". Rivalitet och politiskt tjafs har kännetecknat det politiska livet i Ukraina ända sedan den orangea revolutionen. Det råder ingen tvekan om att Timosjenko är besatt av makten, medan Jusjtjenko drivs av en vision om att Ukraina ska bli ett demokratiskt europeiskt land.

2008-37 s 6-8
"Krim är både Ukraina och Ryssland"
Det är svårt att avläsa den allmänna stämningen i Sevastopol - en ukrainsk stad med rysk majoritet. Staden är den ryska Svartahavsflottans hemmahamn. Ett bilateralt avtal ger den rätt att stanna till 2017. Krim domineras befolkningsmässigt av etniska ryssar (bara 25 % är ukrainare, 12 % är tartarer) och styrs av ryskvänliga partier. Sedan 1954 tillhör Krim den då sovjetrepubliken Ukraina. 25 % stöder anslutning av Krim till Ryssland men 60% är emot.

2008-38 s 13
"Kollaps i Ukraina"
Regeringskoalitionen i Ukraina, som leddes av premiärminister Julia Timosjenko, har splittrats efter bar nio månader. Parlamentet har nu 30 dagar på sig att bilda en regeringsduglig majoritet. Om detta inte lyckas måste det bli nyval. Koalitionens båda ledare, president Viktor Jusjtjenko och premiärminister Julia Timosjenko, som båda var den orangea revolutionens hjältar, förmådde inte heller denna gånga hålla sams.

2008-41 s 14-16
"Den sista bastionen"
Den ryska flottan vill ha tillgång till hamnen i den ukrainska staden Sevastopol fram till åtminstone 2017. Den ryska flottan ligger i beredskap utanför Sevastopol där tre fjärdedelar är etniska ryssar om än ukrainska medborgare. Men sedan kriget mellan Ryssland och Georgien i somras står det klart att en maktkamp om Sevastopols framtid har börjat. Det går rykten om att det delas ut ryska pass. I dag är det dags att förlänga kontraktet. Sevastopol kallas "den sista bastionen" och var fram till 1996 förbjudet område för utlänningar. Flera hundra års gemensam historia har slagits sönder sedan 1991. I Stadsfullmäktige har Janukovitjs ryssvänliga parti majoritet.

2008-45 s 10
"TV-krig mellan Kiev och Moskva"
Fyra ryska kanaler sänder populära TV-program samtidigt som den ukrainska televisionen vilket påverkar de ukrainska programmens reklamintäkter. Dessutom innehåller de propaganda angående till exempel de rysk -ukrainska relationerna eller kriget i Georgien. Ukrainas radio- och TV-råd har därför bestämt att från och med november stänga kanalerna. Generaldirektören Kurus skyller på kanalerna inte har lämnat in obligatoriska bevis för upphovsrättigheter och redogörelser för programinnehåll.

2008-45 s 10-11
"Ukrainas ledare är som hund och katt"
Inte ens i Ukrainas värsta kris på länge får landets premiärminister och president att samarbeta. Deras inbördes maktkamp överskuggar allt. Med den globala finanskrisen har det nya Ukraina ställts inför sina största utmaningar hittills. Samtidigt är Julia Timosjenko, premiärministern och Viktor Jusjtjenko involverade i en politisk maktkamp som har paralyserat staten och berövat den effektivt ledarskap när den behöver det som bäst. När västmakterna erbjuder sig att hjälpa till med ett nödlån på 16,5 miljarder dollar från Internationella valutafonden förmår Ukraina knappt samla sig tillräckligt för att uppfylla villkoren i lånet. Ukrainas ekonomi är speciellt sårbar. Ungefär 40 % av landets intäkter i utländsk valuta kommer från försäljningen av industrimetaller vars pris dalat kraftigt. Ukrainas aktuella bekymmer är dock inte bara ledarnas fel. Kommunismen vände medborgarna mot varandra, skapade misstro mot alla utom "våra bröder, söner och familjen men inga andra". Tilliten är minimal.

2008-45 s 10
"TV-krig mellan Kiev och Moskva"
Fyra ryska kanaler sänder populära TV-program samtidigt som den ukrainska televisionen vilket påverkar de ukrainska programmens reklamintäkter. Dessutom innehåller de propaganda angående till exempel de rysk -ukrainska relationerna eller kriget i Georgien. Ukrainas radio- och TV-råd har därför bestämt att från och med november stänga kanalerna. Generaldirektören Kurus skyller på kanalerna inte har lämnat in obligatoriska bevis för upphovsrättigheter och redogörelser för programinnehåll.

2008-45 s 10-11
"Ukrainas ledare är som hund och katt"
Inte ens i Ukrainas värsta kris på länge får landets premiärminister och president att samarbeta. Deras inbördes maktkamp överskuggar allt. Med den globala finanskrisen har det nya Ukraina ställts inför sina största utmaningar hittills. Samtidigt är Julia Timosjenko, premiärministern och Viktor Jusjtjenko involverade i en politisk maktkamp som har paralyserat staten och berövat den effektivt ledarskap när den behöver det som bäst. När västmakterna erbjuder sig att hjälpa till med ett nödlån på 16,5 miljarder dollar från Internationella valutafonden förmår Ukraina knappt samla sig tillräckligt för att uppfylla villkoren i lånet. Ukrainas ekonomi är speciellt sårbar. Ungefär 40 % av landets intäkter i utländsk valuta kommer från försäljningen av industrimetaller vars pris dalat kraftigt. Ukrainas aktuella bekymmer är dock inte bara ledarnas fel. Kommunismen vände medborgarna mot varandra, skapade misstro mot alla utom "våra bröder, söner och familjen men inga andra". Tilliten är minimal.

2008-48 s 15
"USA puffar för Georgien och Ukraina"
Washington vill skynda på Georgiens och Ukrainas inträde i den västliga försvarsalliansen trots tidigare beslut om att medlemskap inte är aktuellt just nu. USA uppmanar Nato att erbjuda Georgien och Nato medlemskap i alliansen utan att först gå igenom den sedvanliga anpassningsprocessen med många kriterier som ska uppfyllas. Dessa innebär reform av de väpnade styrkorna, separat civil och militär auktoritet och full insyn i kommandostrukturer. Men förslaget stöter på ganska stora hinder. Polen, de baltiska staterna, Tjeckien med flera länder stöder USAs position.

2008-51 s 5-6
"Hur väst vann Ukraina"
Även om det dröjer innan Ukraina blir medlem i NATO står det klart att regeringen i Kiev har mycket större ambitioner än så. Stödet för Nato har minskat snabbt i den politiska eliten. Däremot vill alltfler ha ett EU-medlemskap. Natomedlemskap är inte aktuellt främst på grund av Rysslands motstånd och därför fokuserar man på det europeiska samarbetet. Men Ukraina är flera decennier från EU-medlemskap och landet är inte ens i närheten av att inleda formella förhandlingar.

2009-16 s 7-8
"Ukrainas tunga industri går på knäna"  hela artikeln
Få områden i Europa har drabbats så hårt av den ekonomiska krisen som industriregionen i östra Ukraina med dess gigantiska stål- och metallverk, vars orderböcker är nästan tomma. Denna del av Ukraina har alltid känt mera släktskap med Ryssland än med västra Ukraina eller grannlandet Polen. Det stora stålföretaget kör med halv kapacitet sedan mängden stålorder till bilar, fartyg, bygge och verkstadsmaskiner nästan minskat till noll. Priset på ett ton halvfabrikat stål har minskat från 1000 dollar till 250. Företaget hade redan tidigare alldeles för många anställda. Men ingen vill se okontrollerbara massor invadera gator och torg.

2009-18 s 8-9
"Viktor och Julia - en ukrainsk tragedi"
Ett bankrutt land, som skakas av protestdemonstrationer och politiskt kaos, håller på att falla i bitar. Detta är västländernas mardrömsbild av Ukraina. Ukraina var det första landet som bad Internationella valutafonden om hjälp, landets valuta var i fritt fall. Nu krymper ekonomi med nio procent på årsbasis. Den orangea revolutionens ledare är oförmögna att driva igenom långsiktiga reformer som är livsviktiga för landets ekonomi. Ingen av Ukrainas politiker har infriat förväntningarna som föddes med den orangea revolutionen. Förtroendet för regeringen är så lågt att det inte ens är lönt att demonstrera. Det är mer effektivt att lägga energin på den egna trädgårdstäppan.

2009-24 s 6
"De bråkar jämt i Ukraina"  hela artikeln
Premiärminister Julia Timosjenko hade hoppats att kunna bilda en bred koalition för att angripa den ekonomiska krisen som har slagit hårt mot Ukraina. Hon beskyller oppositionsledaren i parlamentet, Viktor Janukovitj, för att ha förrått henne då han lämnade förhandlingarna utan förvarning. Ukraina har varit instabilt ända sedan den orangea revolutionen 2004 förde en västinriktad regering till makten. I nästa presidentval kommer de tre politiska ledarna åter ställa upp, förutom Julia Timosjenko och Viktor Janukovitj också den sittande presidenten Jusjtjenko.

2009-26 s 8-9
"Kaoset i Ukraina kastar en skugga på den orangea revolutionens hjältar"  hela artikeln
Ukraina som drabbats riktigt illa av den ekonomiska krisen har inte haft något finansdepartement sedan i februari. Tre ministrar har avsatts av Timosjenko och flera är på väg ut av andra skäl.
Allmänheten är så frustrerad med den politiska ledningen att den ende favoriten i det stundande presidentvalet är oppositionsledaren Janukovitj, med nära band till Ryssland. Den politiska förlamningen i Ukraina har väckt oro i Europas länder som befarar att Ukraina inte förmår hantera landets ekonomi. De fruktar ett en ekonomisk kollaps i Ukraina skulle få allvarliga följder i hela det forna sovjetblocket och utanför. Inom EU varnar man också för att Ukraina inte förmår genomför EM i fotboll 2012 utan att värdskapet måste erbjudas något annat land. President Jusjtjenko som från början var mycket populär har idag inte många anhängare.

2009-38 s 8-9
"Kreml ökar pressen på Ukraina"
Det har gått 18 år sedan Sovjetunionen upplöstes, men Ukrainas självständighet har ännu inte accepterats av många ryssar - också en stor minoritet ryssar i Ukraina. Rysslands president Dimitrij Medvedev skyller sin ukrainske kollega Viktor Jusjtjenko för "rysk-fientlig" politik, inklusive strävan efter Nato-medlemskap, illa bemötande av ryska investerare och en historiebeskrivning som hävdar att Sovjetunionen gjorde sig skyldig till folkmord på ukrainare på 1930-talet. Det allt spändare förhållandet kommer i en svår tid för Ukraina, som har drabbats hårt av den globala krisen och som kämpar för att realisera reformer som är villkor för Ukrainas mångmiljardlån, Presidentvalet i januari närmar sig också. Viktor Jusjtjenko har visat sig vara en så impopulär och ineffektiv ledare att hans chanser att bli omvald är minimala.

2009-38 s 10-12
"Revolutionsidealen överlevde inte populism och korruption"  hela artikeln
Intervju med Ukrainas president, Viktor Jusjtjenko, som ger sin syn på de allt sämre relationerna med Moskva, det spända läget på Krim, maktkampen mellan honom och Julia Timosjenko och personerna som försökte förgifta honom. Jusjtjenko tillbakavisar Medvedevs brev på alla punkter som en regelvidrig inblandning. Allt är lögner och att Ukraina levererade vapen till Georgien är helt enligt internationell rätt.
Det finns före detta fängelsekunder i parlamentet som saknar en handlingskraftig majoritet. Premiärminister Timosjenko förmår inte driva igenom vare sig budget eller andra lagförslag. Ett annat problem är det ukrainska språket. Många talar hellre ryska. Men ukrainskan måste bevaras. Det krävs för att bevara kulturen och självständigheten.

2009-44 s 15
"Timosjenko först ut"
Regeringschefen Julia Timosjenko inledde presidentkampanjen i Ukraina med att tillkännage sin kandidatur natten till söndagen via sitt parti, Fosterlandspartiet. Hon gisslade korruptionen och den politiska instabiliteten under den sittande presidenten, Viktor Jusjtjenko, som var hennes kamrat under den orangea revolutionen.

2010-01 s 7-8
"Skönheten och odjuret"
Inre motsättningar gör presidentvalskampanjen i Ukraina till en trist historia"
Scenen domineras av presidentvalet som är det första sedan den orangea revolutionen 2004. De två ledande kandidaterna är Julia Timosjenko, landets glamorösa premiärminister, och Viktor Jankovitj, landets stridslystne oppositionsledare. Den nuvarande presidenten, Viktor Jusjtjenko, den orangea revolutionens hjälte, är i praktiken redan besegrad. Optimismen från 2004 har sopats bort av interna politiska strider, ökad korruption och ekonomisk kris. Valdramatiken handlar inte om politiska program utan mest om makt och pengar. Timosjenko blev rik på den skumma handeln med naturgas under 1990-talet. I många andra länder skulle Janukovitj ha förlorat all trovärdighet för alltid efter kampanjen 2004 som fördömdes som exempel på flagrant maktmissbruk. Men han har lyckats behålla kontrollen över sitt parti, regionpartiet, och har många goda kontakter med landets miljardärer. Västerländska PR-experter har lett honom till en "ideologisk omvändelse".

2010-01 s 8-9
"Samarbetet med Ryssland är viktigt"
Ukrainas premiärminister har ordet. Internationella relationer styrs inte enbart av rationalitet. Åratal av ockupation har gjort att vi inte vill vara beroende av en stormakt, varken av USA eller av Ryssland. Men geografin ljuger inte. Ryssland är vår granne därför ska förhållandet till en granne bygga på ömsesidigt gynnsamma relationer.

2010-01 s 9
"Ukraina gränsar till sju länder"
Polen, Litauen, Ryssland och Sovjetunionen har alla styrt dagens Ukraina. Efter andra världskriget återfick den sovjetiska delrepubliken i Ukraina sina västliga områden från Polen samt andra territorier av Rumänien. 1954 överförde sovjetledaren Nikita Chrusjtjov halvön Krim till delrepubliken Ukraina. 1991 förklarade sig Ukraina självständigt från Sovjetunionen. Ukraina är Europas näst största land till ytan efter Ryssland.

2010-02 s 8-9
"En valfuskare har chans att göra comeback"  hela artikeln
För fem år sedan hyllades "den orangea revolutionen" men sedan dess har ukrainarna lärt sig hur kaotisk demokratin kan vara, hur mödosam och smutsig. Ett halvt decennium efter omvälvningen har den magiska känslan av uppbrott flugit sin kos. I slutet av denna vecka ställer statschefen Jusjtjenko upp för omval - men hans ärkerival Janukovitj är favoriten. Valfuskaren från 2004 är på väg att göra en anmärkningsvärd comeback. Han leder stort i opinionsundersökningarna. Tvåa kommer landets premiärminister Julia Timosjenko medan den sittande presidenten Jusjtjenko är helt uträknad.

2010-03 s 6-7
"Fördel till Janukovitj inför finalen"  hela artikeln
Den ukrainske oppositionsledaren Viktor Janukovitj vann presidentvalets första omgång i söndags. I valets final om drygt två veckor utmanas han av den sittande premiärministern Julia Timosjenko. Janukovitj fick 31,5 % av rösterna och Julia Timosjenko 27,2 %. Den sittande presidenten Jusjtjenko förlorade med bara sex % av rösterna varje chans att bli omvald. Både Janukovitj och Timosjenko lovar närmare band till EU och bättre relationer till Ryssland. Timosjenko anses ha chans att vinna röster i andra omgången från de som röstat på andra kandidater.

2010-03 s 10
"Bättre grannsämja"
Rysslands president Medvedev kommer att skicka en ambassadör till Ukraina nu när det verkar vara klart att nästa president kommer att arbeta för bättre relationer med Ryssland. Medvedev kallade hem den ryske ambassadören förra året i protest mot det han ansåg vara president Jusjtjenkos antiryska politik.

2010-05 s 6-7
"EU svek Ukraina ni avgörande stund"
Bryssel vände Ukraina ryggen när landet behövde EU som allra mest. Bråk om EUs nya författning och rädsla för att arbetslösa från öster skulle invadera Västeuropa gjorde att EUs ledare och tjänstemän inte ens vågade kalla Ukraina för "ett europeiskt land" och vägrade att inleda en formell anslutningsprocess. Framför allt Tyskland och Nederländerna tyckte att utvidgningen redan kostat för mycket.
Följden är att oavsett vem som vinner valet på söndag så har det gyllene tillfället att knyta starkare band mellan Ukraina och väst gått förlorat. Fortfarande finns det i Ukraina en stark folklig opinion för ett närmande till EU men Ukrainas urusla ekonomi gör detta mycket svårt.

2010-05 s 7
"Kontrahenterna vässar sina vapen"  hela artikeln
Den sista och avgörande omgången i det ukrainska presidentvalet äger rum på söndag. Om det inte resulterar i en tydlig seger för någon av kandidaterna, Timosjenko eller Janukovitj, kan det bli en het debatt om valfusk och ifrågasättande av valresultatet. Då kan det vara bra att ha kontroll över landets domstolar, rättsapparat och centrala valmyndighet.

2010-06 s 10-11
"Den ukrainska demokratin klarade eldprovet"  hela artikeln
Både Janukovitj och den orangea revolutionen kan kalla sig segrare. Janukovitjs seger var mycket knapp - premiärminister Julia Timosjenko besegrades med cirka tre procentenheter - , oförutsägbar och relativt rättvis, det vill säga ett slags val som inte förekommit i Ryssland sedan Putin tog makten. EUs valövervakare kallade valet för en "imponerande uppvisning" i demokrati. Den ukrainska modellen har möjligen inspirerat senaste tidens missnöjesyttringar i Ryssland, som då tusentals människor demonstrerade i Kaliningrad.

2010-09 s 8-9
"Janukovitj står inför en svår balansgång"
Han första officiella utlandsresa efter vinsten i presidentvalet gick inte till Moskva utan till Bryssel. Han vill att Ukraina ska vara en bro mellan öst och väst, en europeisk stat utanför alla block. Ryssarna har mycket större förväntningar på Janukovitjs presidentskap. Ökad kontroll över Ukrainas pipelines som transporterar mycket av den naturgas som Ryssland säljer till Europa vill premiärminister Putin gärna ha. Andra önskemål är minskat samarbete med Nato och en utbyggnad av den ryska flottbasen i Sevastopol. Janukovitj står under hård press från Ryssland särskilt när det gäller energisektorn. Janukovitj har mäktiga industriintressen som stöder honom. De är mer intresserade av västs marknader än Rysslands.

2010-09 s 10
"Timosjenko måste avgå"
Koalitionen mellan den orangea revolutionens västinriktade politiska fraktioner i det ukrainska parlamentet upplöstes i tisdags vilket innebär att premiärminister Julia Timosjenkos chanser att sitta kvar mer eller mindre suddas ut. Timosjenko förlorade onsdagens förtroendeomröstning vilket gav klarsignal till Janukovitjs anhängare att försöka bilda en ny majoritet med hans Regionparti i centrum.

2010-11 s 9
Ukraina förblir tills vidare alliansfritt"
Ukrainas nya regeringskoalition i parlamentet, som stöder den nye presidenten, Viktor Janukovitj, uppger att den kommer att införa en lag som hindrar landet från att ansluta sig till militära allianser, inklusive Nato.
Ryssland har med kraft motsatt sig Natos expansion österut.

2010-20 s 14
"Vänner för alltid"
Rysslands president Medvedev har besökt Ukrainas huvudstad Kiev. Sedan Viktor Janukovitj tog makten för tre månader sedan har relationerna med Ryssland blivit markant varmare än under hans företrädare. I april gick Janukovitj med på att förlänga den ryska flottans stationering i en hamn i Svarta havet i utbyte mot lägre gaspriser. Men han har å andra sidan också lovat att inte ge upp landets planer på att bli medlem i EU. Detta motsätter sig inte Medvedev men betonar att ländernas långa, gemensamma historia ända kommer att garantera att de båda länderna för alltid kommer att stå varandra nära.

2010-46 s 15
"Borgmästaren får inte bestämma längre"
Borgmästaren i Kiev, som är känd för sin impulsivitet och politiska jippon, tvingades i tisdags lämna sin post av Ukrainas president, Viktor Janukovitj, som försöker ta ett fastare grepp om makten. Han valdes i år och fråntog Tjernovetskij uppdraget att leda stadens administration och utnämnde i stället den erfarne tjänstemannen Oleksandr Popov till chefsadministratör.

2010-47 s 11-12
"Ménage à trois"
Bryssel, Kiev och Moskva och deras strävan efter vänliga relationer. Ukrainas nyvalde president Viktor Janukovitj, träffade i måndags EUs ledare i Bryssel. Ukraina gränsar till fyra EU-länder och är viktigt för Europas energiförsörjning. Med hjälp av framtida energiprojekt, förenklade visumregler och ett potentiellt frihandelsavtal hoppas EU få Ukraina att närma sig väst. EU är Ukrainas största handelspartner.

2010-51 s 10
"Åtal mot förra premiärministern"
Oppositionsledaren Julia Timosjenko åtalades i veckan för missbruk av statens pengar under hennes tid som premiärminister. Timosjenko avfärdar anklagelserna om att hennes regering missbrukade statliga medel genom att sälja utsläppsrättigheter. Åtalet är enligt Timosjenko politiskt motiverat.

2011-15 s 29-31
"Några varningens ord till Japan"
Det döda kärnkraftverket i Tjernobyl är ett levande företag. Omkring 3000 människor arbetar fortfarande idag i sanerade områden där de underhåller och monterar ner anläggningen. Ytterligare 4000 personer arbetar i närheten med att skapa säkerhet i en zon med en diameter på 30 km. Utanför säkerhetszonen bor de evakuerade, före detta räddningsarbetare och jordbrukare som förlorat sin jord som kämpar mot en obeveklig regering för vård och hjälp som de anser sig ha rätt till men sällan får.

2011-35 s 9-10
"Ukrainas Jeanne d'Arc"
Julia Timosjenko sitter i häkte anklagad för korruption och maktmissbruk. Hon är inte rädd för att bli martyr. Den nuvarande presidenten, hennes ärkefiende Viktor Janukovitj, säger sig ha trumf på handen i processen mot henne. Rättegången mot Timosjenko har väckt stor uppståndelse både utomlands och i Ukraina, där ett dussintal oppositionspartier har undertecknat ett memorandum till stöd för henne. Själv betecknar hon fallet mot henne som en politisk vedergällning för hennes ihärdiga kamp mot korruptionen i Ukraina. Timosjenko har för många ikonstatus efter att för några år sedan ha gått i spetsen för en halv miljon människor som protesterade mot regimen och genomförde den orangea revolutionen.

2011-39 s 15-16
"Viktor Janukovitjs dilemma"
Ukraina slits mellan öst och väst. 20 år efter Sovjetunionens sammanbrott står Ukraina inför val som är avgörande för både Europas framtida utseende och landets egen suveränitet. President Viktor Janukovitj säger att han gillar EU och väst, men han uppträder som en postsovjetisk makthavare. Viktor Janukovitj har bombarderats med uttalanden och telefonsamtal från ledare i väst, bland annat från Carl Bildt som kräver att Janukovitj släpper den fängslade före detta premiärministern Julia Timosjenko, under villkor som gör det möjligt för henne att ställa upp i nästa presidentval. Annars får Ukraina inget frihandelsavtal med EU.
Ryssland ser Ukraina som en del av den ryska intressesfären.

2011-39 s 35
"Timosjenko riskerar fängelsestraff"
Åklagaren hävdar sju års fängelse för Ukrainas före detta regeringschef Julia Timosjenko. Hon hävdar att hon är offer för en politisk process, därför att hennes rival, den sittande presidenten Viktor Janukovitj, vill oskadliggöra henne politiskt. Hon bedyrar sin oskuld.

2011-41 s 8
"Timosjenko har oskadliggjorts"
Ukrainas före detta premiärminister Julia Timosjenko beordrade 2009 det statliga energibolaget Naftogaz att ingå ett för Ukraina ofördelaktigt avtal med Ryssland, enligt domare Rodion Kirejev, som i måndags dömde henne skyldig till maktmissbruk. Domen lyder på sju års fängelse.

2011-43 s 31
"Bekymren hopar sig för Timosjenko"
De ukrainska myndigheterna har väckt nya åtal mot den före detta regeringschefen Julia Timosjenko som nu anklagas för skattebrott. Hon misstänks för att ha undanhållit skatt under tiden hon arbetade som chef för ett energibolag på 1990-talet. Julia Timosjenko dömdes för en tid sedan skyldig till maktmissbruk under sin tid som regeringschef till sju års fängelse. Hon har överklagat domen som har mött skarp internationell kritik.

2011-44 s 31
"Befria Julia!"
Representanter för den ukrainska oppositionen ockuperar parlamentet och kräver "Frihet för Julia". En domstol i Kiev dömde nyligen oppositionsledaren Julia Timosjenko till sju års fängelse för maktmissbruk. EU kritiserar den fällande domen och betecknar den som politisk.

2011-46 s 31
"Timosjenko kvar i finkan"
Det ukrainska parlamentet röstade häromdagen nej till amnesti för oppositionsledaren Julia Timosjenko. Ledamöterna underkände förslaget om en avkriminalisering av de brott som Timosjenko har dömts skyldig till. Det styrande Regionpartiet som leds av president Viktor Janukovitj har majoriteten i parlamentet.

2011-51/52 s 47
"Ukraina uppmanas släppa Timosjenko"
EUs president, Herman van Rompuy, meddelade att ett associationsavtal med Ukraina är beroende av utvecklingen i den forna sovjetrepubliken, bland annat när det gäller den före detta premiärministern Julia Timosjenkos fångenskap. Före domen mot Julia Timosjenko hade Ukraina planerat att underteckna avtalet måndagen före jul på det årliga toppmötet med EU. EU har uppmanat den ukrainska regeringen, med premiärminister Janukovitj i spetsen, att släppa Julia Timosjenko, som EU menar dömts med politiska motiv.

2012-3 s 31
"Timosjenko behöver vård"
Ukrainas före detta premiärminister, Julia Timosjenko, har problem med hälsan. Hennes läkare klagar på att hon inte får tillräcklig vård i fängelset. I tre månader har hon haft problem med ryggen. Enligt en expert som tidigare har behandlat henne behöver hon opereras i ett riktigt sjukhus utanför fängelset. Den före detta premiärministern dömdes i oktober till sju års fängelse för maktmissbruk. I slutet av december flyttades hon till ett arbetsläger i östra Ukraina.

2012-11 s 30
"Illa ställt i Ukrainas fängelser"
Europarådet kritiserar förhållandena i Ukrainas häkten och fängelser. Tortyr i samband med förhör förekommer. Rådets tortyrbekämpande kommitté är också oroade över den fängslade före detta premiärministern Julia Timosjenkos hälsotillstånd. Enligt kommittén får varken hon eller två fängslade före detta justitieministrar tillräcklig vård.

2012-14 s 30
"Timosjenko får specialistvård"
De ukrainska myndigheterna har godkänt en begäran om att den fängslade före detta premiärministern, Julia Timosjenko ska få behandling för sin sjukdom utanför fängelset. Hon ska föras till en specialklinik för behandling. Julia Timosjenko avtjänar ett sjuårigt fängelsestraff.

2012-16 s 9-11
"Fallet Timosjenko"
Tyskland kräver att Julia Timosjenko ska friges. Det är en förutsättning för ett närmande mellan Europeiska unionen och Kiev. I denna fråga står den tyska regeringen ensam i Bryssel, men det råder ingen tvekan om att Ukrainas statschef, Viktor Janukovitj, spelar ett fult spel. Han popularitet har efter två år som president dalat dramatiskt. Ukrainas statsskuld har ökat drastiskt umgänget med Ryssland gnisslar och investerarna har lagt benen på ryggen.
På Turovskajagatan 13 har Batkivsjtsjinapartiet, d v s Fosterlandspartiet, sitt högkvarter. Detta är partiet, som för drygt sju år sedan gick i spetsen för den orangea revolutionen.
Flera av partiets f d ministrar är häktade, andra har flytt utomlands. Men president Viktor Janukovitj ger sig inte.
Han är besatt av att eliminera oppositionen, de där människorna som med sin orangea revolution hindrade honom från att bli president 2004.
Frågan är om han inte redan har nått målet? Hans värsta fiende sitter numera bakom lås och bom. Julia Timosjenko, f d premiärminister och ledare för Fosterlandspartiet, har dömts till sju års förvaring i kvinnofängelset i Charkov. Även hon dömdes för maktmissbruk. Nu inleds en ny process mot henne. Det handlar om skattefusk och förskingring av statliga medel under hennes tid som chef för en stor energikoncern på 1990-talet. Hon är fälld för brott mot en "svammelparagraf" som kriminaliserar politikers "kompetensöverskridande".
För hennes skull lade EU det första associationsavtalet med Ukraina på is.

2012-18 s 12
"Politiker bojkottar EM"
Förbundskansler Angela Merkel tänker bojkotta fotbolls-EM i Ukraina om inte den fängslade oppositionsledaren Julia Timosjenko släpps fri. Detta sedan Timosjenko dotter vädjat till den tyska regeringen att "rädda livet" på hennes mor. Julia Timosjenko har hungerstrejkat i två veckor i protest mot hur hon behandlas i fängelset.

2012-18 s 14
"Tomt i presidentens VIP-loge"
Ukraina har en lögnaktig och korrupt regim, en stat som likt fisk ruttnar från huvudet, skriver Kjell Albin Abrahamson med anledning av, att många dignitärer hotar att bojkotta EM i fotboll, ett arrangemang som delas av Ukraina och Polen. Ukraina reagerar nervöst på alla hot om bojkott av de Centraleuropeiska ländernas statschefer toppmöte i Ukraina och av EM i fotboll. Det kan bli väldigt tomt i president Janukovitjs VIP-loge under Fotbolls-EM.

2012-19 s 7
"Värdlandet Polen gruffar om bojkotten mot EM i Ukraina"
Ropen på bojkott av Ukraina under EM i fotboll duggar allt tätare. Till och med Jaroslaw Kaczynski, den polske oppositionsledaren , rekommenderar bojkott. Premiärminister Donald Tusk har dock en annan mening. Han anser att det vore synd att sabotera flera års förberedelsearbete. Enligt Julia Timosjenkos dotter försämras moderns hälsa varje dag som hon fortsätter att hungerstrejka.

2012-19 s 30
"Timosjenko avbröt hungerstrejken"
Den fängslade oppositionsledaren Julia Timosjenko har avbrutit sin hungerstrejk. I början av veckan undersöktes hon ånyo av en tysk läkare och i onsdags togs hon in på sjukhus för behandling av en tysk neurolog. Hon har denna gång gått med på att behandlas eftersom hon annars, enligt läkaren, kan ådra sig kroniska ryggskador.

2012-28 s 30
"Ryssland och Ukraina kritiseras"
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) har vid ett möte i Monaco, kritiserat Ryssland för bristande mänskliga rättigheter och uppmanar till sanktioner genom att neka visum till ryssar inblandade i juristen Sergei Magnitskys död. Denne arbetade för en amerikansk juristfirma i Moskva. Han upptäckte ett stort skattebedrägeri omfattande 230 miljoner dollar. Då blev han arresterad och avled 2009 efter ett år i fängelse.
Även Ukraina kritiseras för bristande mänskliga rättigheter och för fängslandet och misshandeln av före detta premiärministern Julia Timosjenko.

2012-33 s 31
"Timosjenkos rättegång skjuts upp"
Rättegången mot Ukrainas förre ledare, den 51-åriga Julia Timosjenko, har skjutits upp. Hon avtjänar redan straff för att hon påståtts ha missbrukat sin makt. Hon vägrar nu stt inställa sig inför rätta eftersom hon är sjuk. Domstolen har därför uppskjutit rättegången som handlar om skattebrott och förskingring som går tillbaka till 1990-talet. Den ska nu äga rum den 11 september.

2012-36 s 2
"Stjärnornas krig i ukrainska valet"
Plakaten från Fotbolls-EM hänger fortfarande kvar på Kievs gator. Medaljskördens hjältar från Olympiska spelen i London lyser upp tidningskioskerna. Allt fler affischer för parlamentsvalet den 28 oktober klistras upp. Tre helt skilda evenemang - och ändå inte.
Det är en temperaturmätare på desperationen i ukrainsk politik att så många idrotts- och filmstjärnor nu kastar sig in i politiken.
Ukrainas bästa fotbollsspelare Andrij Sjevsjensko har dribblat sig in i politiken. Han gör det i laguppställningen för oppositionspartiet Framåt.
I samma parti på valbar plats finns skådespelaren Ostap Stupka. Flerfaldige tungviktsvärldsmästaren i boxning Vitali Klitsjko leder det nystartade UDAR- Partiet som på tredje plats har 10 procent väljarstöd enligt opinionsmätningar efter Julia Tymosjenkos valallians Förenade oppositionens 20-25 % och Regionernas parti ( också 20-25 procent)
Kändisskap tycks vara den yttersta kvalifikationen i detta parlamentsval.

Polen, Ukraina, EU
2012-41 s 6
"Polen varnar Ukraina - fria val, annars inget EU"
Polens president Bronislaw Komorowski har sagt ifrån till Ukraina att landets integration i EU är beroende av om valen i oktober blir öppna eller inte samt hänger också samman med vilket öde den fängslade och sjuka oppositionsledaren Yulia Tymoshenko har att vänta.
Ukrainas president Viktor Yanukovich har sagt att medlemskap i EU står högst på hans utrikespolitiska program.

Israel, Palestina, Ukraina, kultur
2013-08 s 12-13
"Ukrainska brudar räddar Gerizimbergets samariter"
Gerizimbergets samariter på Västbanken är en religiös gemenskap som krympte så snabbt att det riskerade att utrotas. Inaveln som accelererat från generation till generation har alstrat barn med svåra funktionshinder.
En handfull unga ukrainska brudar ger dem nytt hopp. Samfundets fyra släkter på 320 personer ser nu fram emot en snabb tillväxt.
Fem ukrainska kvinnor har lämnat ett dystert liv bakom sig. Mot kraven på rigorös efterlevnad av de religiösa föreskrifter som bergets samariter följer får de trygghet och gemenskap.
Samariterna var som flest under den romerska eran med runt en miljon medlemmar. Men efter blodiga uppror och tvångskonverteringar till islam minskade den religiösa gruppen dramatiskt. Vi 1900-talets början fanns bara ett hundratal kvar.

Olja, Energi, Ukraina
2013-29 s 28
"Ukraina vrider sig ur "gasgrepp"
Ukraina ska försöka bli mer energioberoende med hjälp av skiffergas. Shell ska tillse att 15 utvalda brunnar genomförs med sikte på att producera 20 miljarder kubikmeter gas år 2018. Shell kommer att inneha 50 % ägarandel.
Ukraina beskrivs ha 1,2 triljoner skiffergas vilket är en av de största kvantiteterna i Europa. I dag betalar Ukraina Ryssland 450 dollar per kubikmeter naturgas.

2013-32 s 10-11
"Kievs utrikespolitik vid en skiljeväg"
Rent verbalt är Ukrainas beredvillighet att slå in på en väg västerut obruten. Men verkliga reformer saknas. Vad president Janukovitj verkligen vill går knappast att genomskåda.
Kommer man i november att underteckna ett avtal eller inte? Det som skulle kunna undertecknas vid toppmötet i Vilnius inom EU:s så kallade partnerskap i öst är ett associerings- och frihandelsavtal mellan Brüssel och Kiev, som skulle föra Ukraina närmare EU. Det är visserligen redan färdigförhandlat men ligger sedan några månader på is. Den ukrainska ledningen har hittills inte visat alltför stor vilja att följa EU:s krav att häva det politiska underskott vilket enligt Bryssels uppfattning står i vägen för undertecknande och därpå följande ratificering.
Båda sidor har därigenom på sätt och vis manövrerat sig in i en återvändsgränd. EU hade ursprungligen krävt "påtagliga reformer" fram till maj i fråga om vallag, rättsliga reformer och ett slut på den politiska instrumentaliseringen av rättsapparaten. Den fristen har utlöpt utan att några avgörande steg tagits. Bryssel är ändå berett att vänta till september.

2013-35 s 7
Ukraina vill underteckna ett associationsavtal med EU som skulle knyta dem närmare med EU-gemenskapen. Samtidigt skramlar Vladimir Putin med sina handelsvapen. Ryssland anstränger sig alltmer för att förhindra att det största landet i det gamla imperiet vänder sig till rivalen EU och hotar med handelsrestriktioner och högre skatter, inte minst på energin. Ryssland vill i stället få Ukraina att vända sig till den Euroasiska unionen. Ryssland svarar för en fjärdedel av Ukrainas export. Striktare ryska tullprocedurer paralyserar handeln. Ryssland kan också hota med indragna gasleveranser.

2013-41 s 18-19
"Ukraina vänder Ryssland ryggen och blickar västerut"
Ryske presidenten Vladimir Putin har verkligen gjort sig förtjänt av en fin medalj från Ukraina. Han har gjort mer för Ukrainas integration i Europa på senare tid än vad ukrainska politiker har lyckats med under tjugo års tid. Han har stoppat Ukrainas planlösa drift, konsoliderat landets elit, gett landet västlig inriktning och mobiliserat Europas politiker. Avsikten var att knuffa ett försvagat Ukraina in i den ryskledda Euroasiatiska tullunionen men detta ledde i praktiken till motsatsen. Putin hade länge trott att västländerna inte ville ha med Ukraina att göra så länge som den före detta ukrainska premiärministern Yulia Tymoshenko satt fängslad. Men så är det inte längre.

Ukraina. Ryssland
2013-45 s 14-15
"Handelskrig om chokladfabrik"
Från Baltikum till Svarta Havet byggs en chokladmur över Europas kontinent.
EU vill få Ukraina och Moldavien att underteckna så kallade associationsavtal med Ryssland vill få in dessa länder i en tullunion, ett av president Vladimir Putins favoritprojekt. Denna som idag bara består av Ryssland, Vitryssland och Kazhakstan.

Ukraina
2013-47 s 14-15
"Mystiske Kurtsjenko inför censur"
Eftersom tidskriften Forbes skrev negativt om honom, har en mystisk gashandlare köpt upp hela den ukrainska utgåvan av den amerikanska tidskriften. Reportrarna rapporterade som ukrainska oligarkers uppstigande och fall och om deras politiska allierade. Framför allt attackerades Sergei Kurtsjenko, en ung man på 28 år, som rasande snabbt blivit rika på affärer i den traditionellt svårgenomträngliga gasmarknaden i Ukraina. Tretton redaktörer har nu sagt upp sig i protest eftersom de inte längre får rapportera om klanen Janukovitjs göranden och låtanden.

Ukraina, EU
2013-49 s 16
"Bakslaget lär Bryssel att ha tålamod"
Av de möjliga upplösningar som mötet mellan Ukrainas och EU:s ledare i Litauen, Vilnius, kunde fått var uppväckandet av den Orangea revolutionen det kanske minst förväntade. För att ge Ukraina möjlighet till sansade beslut för en övergångslösning bör man kanske tänka i banor, från såväl EU som Ryssland, som gör det möjligt att ha en fot i båda lägren. Det kalla krigets tid, då Ukraina kunde ses som en trofé att vinna eller förlora, är över.
Landet är splittrat i två delar. Det västorienterade spåret kommer inte att överges utan strid.
Ukrainas president Viktor Yanokovic är inte pro-Ryssland. Han vill knyta närmare band med EU men inser att Ukraina inte helt har kastat av sig sin postsovjetiska identitet. Det vore oklokt att bränna alla broar till Ryssland i ett svep.
EU bör gå lugnare fram i sina krav och kanske vänta till efter presidentvalet 2015 som kan komma att ha EU-frågor i fokus.

Ukraina
2013-50 s 10-11
"Maktkampen bakom kulisserna"
De tältar inte på Självständighetstorget, men kanske är oligarkerna Ukrainas extremt förmögna affärsmän, ett lika stort hot för president Janukovitj som demonstranterna på gatorna i huvudstaden. Det finns en kraftmätning inom den lilla gruppen extremt rika oligarker, några av dem - främst de redan etablerade som leder de stora företagen - ser framtiden i Europa, andra, den nya, "giriga", som Janukovitjs son, i Ryssland.
Bakom allt finns en stor ekonomisk kris på gång. Ukraina, utestängt från världsmarknaden, står inför ett gapande budgetunderskott och behöver ett kontanttillskott på runt 18 miljarder dollar i mars för att undvika en ekonomisk kris i med förfärliga konsekvenser.

2013-50 s 12-13
"Demonstrationernas huvudpersoner"
Det är ett antal personer som befinner sig i politikens och konfliktens centrum i det turbulenta Ukraina. Här är några av de mest betydelsefulla för utvecklingen av dramat. Tusentals människor har intagit Ukrainas gator efter att president Janukovitj
den 21 november vägrat att skriva på frihandelsavtalet med EU.
Viktor Janukovitj, 63 år, var Putins kandidat 2004, men då förlorade han valet.
Gruppen av demonstranter är stor och varierad. Många är pro-europeiska, andra bara anti-Ryssland.
Vitalij Klytjko, 42, är världsmästare i boxning, hans parti heter UDAR, vilket betyder smäll. En rasande kritiker av Janukovitj.
Julia Tymosjenko, 54, före detta premiärminister dömdes till fängelse 2011. Hon grundade partiet Fosterlandet.
Ett parti som i dag leds av Arsenij Jatsenjuk, 339.
Tre tidigare presidenter, Kravtjuk, Kutjma och Jusjtjenko uttrycker sin sympati för demonstranterna liksom patriarken Filaret, ledaren av den Ukrainska ortodoxa kyrken.

Ryssland, Ukraina, Uzbekistan
2014-1/2 s 6
"Mycket står på spel"
Ny rysk oppositionsledare? Alexi Navalny fick 27 % i Moskvas borgmästarval. Men nu kanske den frisläppte tidigare oljemagnaten Mihail Chodorovsky kan utmana?
Vinter-OS i Sotji kommer att inleda året i Ryssland.
Nytt maktövertagande i Uzbekistan och maktkampen mellan presidentdöttrarna. Det råder en episk strid mellan klaner, och även inom den styrande familjen. Den 75-årige diktatorn Islam Karimov lider av försvagad hälsa.
Kan Ukrainas Janukovitj överleva? Ska Ryssland lyckas köpa över även de mest EU intresserade medborgarna.

2014-06 s 18-19
"Ukrainas proteströrelse"
Historien upprepar sig, dagens kravaller har sina rötter i 60-talets demonstrationer. En röd tråd löper genom historien i mellan nu och då, 1967. 22 år efter att Ukraina blivit självständigt från Sovjetunionen anser många att det fortfarande är Moskva som drar i de viktigaste trådarna. Dagen ukrainare vägrar att lyssna till sina generations erfarenheter.

Ukraina, Ryssland
2014-09 s 26-27
"Vi vill tillhöra Ryssland"
Ukrainas kris ger bränsle till diskussionen om en utbrytning i det pro-ryska syd.
När en ny regim befäste sitt grepp över makten i Kiev växte uppmaningarna till en utbrytning från Ukraina i den pro-ryska södra delen allt starkare. Vid en protestdemonstration i hamnstaven Sevastopol på Krim röstade demonstranterna för att upprätta en parallell administration och civilförsvarsgrupper. Ingenstans är det ryska arvet starkare än på Krim. Ryska tjänstemän stöder inte officiellt Krimseparatisterna.
Krim vill ha en folkomröstning om särskild status i Ukraina, och nästa steg kan bli självständighet.

Ukraina, Ryssland, Finland
2014-09 s 27
"Den idealiska finska modellen"
USA och EU bör påverka för att se till att ett verkligt oberoende och territoriellt odelat Ukraina kommer att föra en politik gentemot Ryssland som liknar den som så effektivt praktiserades av Finland: ömsesidig respekt mellan grannar med omfattande ekonomiska relationer med Ryssland och EU, utan deltagande i någon militär allians, som ses av Moskva som självstyrande, men med utökad europeisk anknytning.
Men USA bör också klargör att försök att destabilisera den framväxande demokratin i Kiev skulle tvinga Washington att ta till ekonomiskt för Ryssland, kostsamma åtgärder. Som finansiella sanktioner, översyn av Rysslands ställning i WHO och i G8-gruppen.
Om inte Ukraina får ett betydande ekonomiskt krispaket kommer landet snart störtas in i ett destruktivt ekonomiskt kaos.

2014-10 s 4-5
"Vad är Krim?"
För att förstå händelserna på Krim måste man titta bakåt.
När president Viktor Janukovitj flydde från Kiev var det frestande arr tro att Ukrainas kris var över. Självständighetsivrarna hade vunnit och krafterna som kämpat för västerländsk demokrati hade segrat över Janukovitj Kremledda förtryck. Nu vet vi att det inte var så enkelt. Krims komplicerade historia ger förklaringen till den våldsamma utvecklingen.
1921 blev Krim en del av Sovjetunionen som den autonoma sovjetrepubliken Krim.
1945 blev Krim Oblast en administrativ region i Ryssland, sedan krimtartarerna deporterats med våld till Centralasien eftersom de samarbetat med de tyska nazi-styrkorna.
1954 gav Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov Krim till Ukraina.
1991 efter Sovjetunionens sönderfall röstade 54 % av Krims väljare för självständighet från Ryssland och Krim blev därefter överens om att förbli en del av Ukraina men med betydande autonomi.

2014-10 s 6
"Svartahavsflottan på Krim"
Inte imponerande men tillräckligt stark för en invasion i Georgien.
Rysslands militär är idag bättre än på 1990-talet. Den är bra på att hota små grannar men den skulle inte vara effektiv mot Nato.
Ryssland har idag inga baser utanför den forna Sovjetunionen.

Ryssland, Ukraina, Historia
2014-12 s 4-6
"100 år efter 1914"
Är Europa i en liknande kris? Den nuvarande krisen i Ukraina - det verkar alla vara överens om - är rik på historiska resonanser. Men vilken historia är relevant för den senaste tidens historia? Den nuvarande krisen har föga likhet med den geopolitiska situationen då. Julikrisen 1914 är utan motstycke i världshistorien.
Ryssland hävdade då att de hade rätt och skyldighet att agera väktare av ortodoxa kristna i det ottomanska imperiet, lika mycket som de idag hävdar rätten att skydda etniska ryssars intressen i östra Ukraina. Idag förenas en bred allians av väst- och centraleuropeiska stater i sina protester mot Rysslands ingripande. EU har satsat mycket i demokratiseringsprocessen i Ukraina.

Syrien, Ukraina
2014-12 s 19-20
"Oaser och hägringar"
Det finns en svag strimma av ljus trots allt. Men därför glöms Syrien bort när Ukraina är i rampljuset. Hur kan vi avgöra vad som är viktigt i världen? Frågan föranleds av att krisen i Ukraina sammanträffar med den tredje årsdagen av krigsutbrottet i Syrien.
Syriens inbördeskrig går in på sitt fjärde år och har hamnat i ett ohyggligt dödläge. Vare sig den hårt ansatta regimen eller den besvärliga fienden har någon möjlighet att avancera.
Många tjänar också på kriget, allt från näringsidkare till krigsherrar och den extrema jihadgruppen "Islamiska staten" i Irak och Storsyrien (ISIS).

2014-12 s 21
"Ukraina, Syrien och global uppmärksamhet"
Kommentarer av Gideon Rachman. Är det rätt att vara så fokuserad på Ukraina i stället för Syrien? Cirka 146 000 människor har enligt FN dödats i Syrien och 9 miljoner har förvandlats till flyktingar. - ungefär en tredjedel av befolkningen.
Varför då Ukraina? Ja, kanske för att det där handlar om Ryssland, en stormakt med kärnvapen. Oron i Damaskus känns som ett regionalt problem medan problemen i Moskva mer känna som ett hot mot den internationella ordningen.
Kanske också för att ukrainarna är européer inte araber.

2014-13 s 4-6
""Både hjältinna och skurk"
Julia Tymosjenko är inte uträknad.
Putin kallade henne en gång "Den enda mannen i ukrainsk politik". Hon förväntas ställa upp i presidentvalet men hon väntas inte vinna. Oavsett vilket kommer hon att få ett starkt inflytande på Ukrainas framtida utveckling. Presidenten Oleksandr Turchynov och premiärministern Arseniy Yatsenyuk är ledande medlemmar i Julia Tymosjenko parti Fosterlandet, liksom den mäktige inrikesministern Arsen Avakov, en oligark från Kharkiv.
Även om hon kan vara smittad av sitt tidigare samröre med makten förväntas hon kandidera till presidentposten, även om de flesta tvivlar på att hon kan vinna. Hon är både hjältinna och skurk, en arkitekt av Ukrainas ruttna politik och ett offer för den.
I Moskva ser Putin i Julia Tymosjenko en ukrainsk patriot som han kan göra affärer med då hon är en "kallblodig person med törst efter makt och pengar, och det är lättare att handska med sådana människor".

Ukraina, Ryssland, Historia
2014-14 s 28-30
"Storebror och lillasyster: Rysslands imperialistiska arv"
En artikel av Andreas Kappeler, professor emeritus i östeuropeisk historia vid universitetet i Wien och medlem av den österrikiska vetenskapsakademin.
Stora delar av det ryska samhället har alltid betraktat ukrainare som en del av den ortodoxa ryska nationen. Båda staterna uppstod först 1991, när de 15 sovjetrepublikerna utropade sin självständighet, och därmed gav dödsstöten åt Sovjetunionen.
För övrigt kan den ryska federationen åberopa sig på en obruten stats bildning långt tillbaka till medeltiden, medan Ukraina bara kan åberopa korta ansatser till statsbildning på 1600-talet och åren 1918 och 1920.
Detta imperialistiska arv åstadkom en asymmetri i de rysk-ukrainska relationerna som består än idag. En central faktor i det imperialistiska arvet är det ryska språkets historiskt sett starka ställning i Ukraina. Det självständiga Ukraina 1991 utropade ukrainskan som statsspråk, för att befria det från sin underlägsna position. Diskriminering av ryskan är en ogrundad anklagelse. Språk, religion och en lång gemensam historia förenar ryssar och ukrainare.

Artikeln finns i NZZ: " Der grosse Bruder und die kleine Schwester"
http://www.nzz.ch/aktuell/international/auslandnachrichten/der-grosse-bruder-und-die-kleine-schwester-1.18265720

2014-15 s 7
"Från vem ska Ukraina få sin energi?"
I kläm hos ryska Gazprom måste Kiev skaffa gas från annat håll. Konflikten med Ryssland tvingar Ukraina att söka alternativ till sin energiförsörjning.
Gazprom har två gånger höjt priset för gasleveranser till Ukraina på sammanlagt 80 %, vilket drabbar en känslig nerv hos det redan ekonomiskt utslagna Ukraina.
Gasleveranser via Slovakien vore på kort sikt den bästa lösningen. Men i Bratislava värjer man sig. Där vill man inte riskera de omfattande slovakisk-ryska handelsförbindelserna.

2014-15 s 8-10
"Den "Vita ängeln"
Hjältinnan från Självständighetstorget överväger en framtid inom politiken.
Den ukrainska läkaren blev en hjälte på Självständighetstorget i Kiev när hon tog sig an och vårdade skadade demonstranter. Sedan dess har hon blivit en politisk kraft i Ukraina. Hon predikade mot korruption och kritiserade skarpt de nuvarande regeringen och det djävulska samspelet mellan makten och pengarna. Hon förutses ha en stor potential att förvalta sina insatser på Självständighetstorget till en framgångsrik karriär.

Ukraina, Samhälle
2014-16 s 4-5
"Affärer under politiska kriser"
Företagens vitala roll i tider av inbördes stridigheter.
Det är ofta företagen som står för revolutionernas infrastruktur, som tillhandahåller mat, mediciner och teknik. Som spelar en viktig roll i hjälpinsatserna för demonstranterna. Och så finns det många företag som tjänar mycket pengar på kriser och konflikter.
I vissa civila konflikter har företagen också en terapeutisk roll, genom att vara en viktig plats där motsatta sidor kan mötas.
De viktigaste och svåraste uppgifterna för företag under politiska kriser är dock att överleva och hålla igång verksamheten: att parera plundrare ifall lag och ordning bryts ner, att övertyga kunderna om att de fortfarande fungerar.
Det kan också finnas fördelar särskilt för smugglare när gränserna öppnas och för Internethandeln.

Ukraina
2014-16 s 6
"Ukrainas presidentval: Petro Porosjenko"
Den presidentkandidat i Ukraina som troligen har störst chans att segra, nämligen Petro Porosjenko, representerar i många avseenden landets tvivelaktiga politiska traditioner. Men han har också bevisat civilkurage och med sitt ledarskap vunnit respekt.
Med sin sicksack kurs är Porosjenko inte undantag utan regel inom en politisk klass i Ukraina som sedan 20 år befinner sig i en kretsgång mellan avstängning och upphöjelse.
Han växte upp nära Odessa i ett område med en stor ryskspråkig befolkningsandel.

Ryssland, Ukraina, Moldavien
2014-18 s 4-7
"Sovjetunionen hägrar"
Förhoppningarna ökar i Transnistrien att bli införlivade i Ryssland. Transnistrien, som officiellt heter Pridnestroviska Moldaviska republiken, är det enda landet i Europa som fortfarande har hammaren och skäran i sin flagga. Dess huvudstad Tiraspol är nästan helt okänd. Nu när Ryssland har införlivat Krim och riktar blickarna mot östra Ukraina hoppas många i den moldoviska utbrytarrepubliken att de ska stå näst på tur på Moskvas lista. Dess befolkning på en halv miljon ser sig främst som sovjetisk medborgare.
I likhet med Sydossetien och Abchazien vill de återvända till det ryska imperiets hägn.

Ukraina
2014-18 s 10
"En falsk bild av normalitet"
Trots konfliktsituationen i östra Ukraina och möjligheten av rysk inmarsch tycks livet på flera orter utspela sig helt normalt Dispyterna är lokalt begränsade och hotet upplevs bara indirekt. Ukrainas säkerhetstjänst SBU har avstått från att storma de byggnader i staden som ockuperats av separatister.

2014-18 s 11-12
"Den gamle mannen och Krim"
Deporterad under Stalin, fängslad under Brezjnev, fredlös under Putin. Nu riskerar krimtatarerna mångårige ledare, Mustafa Dsjemiljev, att förlora sin hembygd för andra gången. Krims pro-ryska regering placerade redan för flera veckor sedan Dsjemiljev på en lista med icke önskvärda personer. Han sitter idag i Ukrainas parlament som representant för Julia Timosjenkos parti. Han kämpade på sovjettiden i årtionden för att krimtatarerna skulle få återvända till sin hembygd. Han åtnjuter stor auktoritet bland krimtatarerna som idag utgör bara 13 % av befolkningen på Krim.
Stalin anklagade krimtatarerna för att under andra världskriget ha samarbetat med nazisterna. Av den anledningen lät han deportera hela folket, 300 000 människor. Tusentals dog under transporten.

Ryssland, Ukraina, Historia
2014-19 s 12
"Dagens pro-ryssar liknar gårdagens bosnienserber"
Det ryska folket blev en av de största, om inte den största etnisk gruppen i världen som delats på grund av gränser, sade Rysslands president Vladimir Putin i mars då han meddelade Moskvas annektering av Krim. Slobodan Milosevic, Serbiens avlidne starke man, beklagade den serbiska nationens öde i liknande ordalag 1991.
Gårdagens Republika Srpska i Bosnien liknar dagens Folkrepubliken Donetsk i Ukraina. I Donetsk leds enheten av Denis Pushilin, en före detta casinocroupier som på 1990-talet kopplades till MMM, ett ryskt pyramidspel.

2014-23 s 14-16
"Ukrainas sinade kornbodar"
En gång i tiden hade Ukraina ett rikt och blomstrande jordbruk, men under det kaotiska decenniet som följde efter kommunismens sammanbrott blev även detta lidande av den korruption, byråkrati och den ineffektivitet som plågat den ukrainska ekonomin i åratal. Till exempel är det förbjudet att sälja jordbruksmark, ett arv från kommunismen. "Marken är vårt bröd" heter det i bondesamhället.
Byborna har tvingats leva mycket snålt. Återhämtningen tar tid och går bara stötvis framåt. Stora multinationella företag har visserligen uttryckt intresse för Ukrainas jordbruk, men de är ovilliga att investera i en bransch dom hämmas av strukturella brister och, på senare tid, osäkert politiskt läge med den östra grannen.
Att återställa den ukrainska landsbygden kommer att vara avgörande för framgången fär landets nyvalde president miljardären och affärsmannen Petro O. Poroshenko. Stora multinationella företag har uttryckt intresse för Ukrainas jordbruk men hållit sig tillbaka på grund av stora strukturella brister och osäkerhet med den östra grannen.

Ryssland, Ukraina, Kaukasus
2014-24 s 18-19
"Nya fiender och gamla problem"
Ukrainakonflikten leder Moskvas uppmärksamhet bort från norra Kaukasus. För regionens invånare medför dessa vissa fördelar, bland annat Ryssland förfogar över färre militära resurser att lägga på Kaukasus. Och det är inte längre Kaukasus islamister som är Rysslands huvudfiende utan fascisterna från västra Ukraina.
Svårigheten för Putin är dock de uppenbara parallellerna mellan kraven från proryska separatister i Ukraina och kraven från antityska separatister i Ryssland. Etniska minoriteter i Ryssland behandlas helt annorlunda detta visar inte minst det tjetjenska exemplet.
I den lilla delrepubliken Ingusjien höjdes nyligen, men hänvisning till Krim, krav på en folkomröstning om självständighet. Representanter för de nordkaukasiska tjerkesserna kräver efter att den blodiga konflikten i Syrien utbrutit att får ta emot tjerkessiska flyktingar därifrån. Det vill Kreml inte höra talas om.
I norra Kaukasus, Rysslands multietniska oroshärd sedan mer än två århundraden, kommer spänningarna mellan jätterikets identitet som nation och som imperium att urladdas allra starkast.

Ukraina, Ryssland
2014-27 s 6-7
"Viktor är Putins man i Kiev"
Viktor Medvedchuk betraktades tidigare i ukrainsk politik som en "grå eminens". Nu har han klivit fram på världsscenen genom att vara den som satt igång dialogen med de proryska separatisterna. Det pikanta är att Putin är gudfar till Medvedchuks dotter. Och hennes gudmor är Svetlana Medvedjeva, hustru till den ryska regeringschefen Dimitri Medvedjev.
2004 anklagade hans poliriska motståndare honom för att bära ansvaret för det valfusk som kom att utlösa den orangea revolutionen.
2012 grundade han rörelsen "Ukrainas väl" som framför allt agiterat för en starkare anknytning till Ryssland. Ledde en kampanj för anslutning till Moskvas auroasiatiska tullunion med Vitryssland och Kazakstan.

2014-29 s 16-17
"Odessas kantstötta rykte skrämmer"
Turisterna flyr den gamla hamnstaden i södra Ukraina. Det "stabila läget" är instabilt.
Stridigheter mellan proryska och proukrainska krafter i början av maj har lämnat spår i Odessa. Förtroendet för de statliga institutionerna är lågt. borgmästaren är prorysk. Kriget i den rysktalande delen Donbass svetsar däremot samman invånarna.
Ekonomiskt sett lider också Odessa av att vara en potentiell oroshärd. I Många länder avråder man sina medborgare att resa till staden, denna hamnstad vid Svarta havet som har framstått som öppen för hela världen.

USA, Ryssland, EU, Ukraina
2014-30-31 s 12-13
"MH 17 var en väckarklocka för Europa"
Obama ger Europa en bakläxa. Sanktionerna mot Ryssland måste snabbas på. Och de bör bli hårdare!
Flygplanskatastrofen har orsakat en förändring i maktbalansen mellan Väst- och Ryssland beträffande oroligheterna i Ukraina. För Vladimir Putins del blev den ytterst problematisk. Hans stöd till de ryska separatisterna är i dagsläget politiskt farligt. Barack Obama vilar inte på hanen. Han håller i stort sett Putin som ansvarig för nedskjutningen. Nu måste Europa inför de sanktioner USA länge har krävt. Nu måste Putin visa upp åtminstone någon slags vilja till samarbete.

Ukraina, Ryssland
2014-35 s 10
"Den röda stjärnan blev gul och blå"
Myndigheterna i den ryska huvudstaden håller enligt uppgift fyra ungdomar i förvar efter att dessa misstänks ha målat en sovjetisk "röd stjärna", fast i gult och blått på toppen av ett av tornen i Stalins monumentala skyskrapa, "Stalins sju systrar".
Tilltaget var en solidaritetshandling för Ukraina.
I ett Facebook inlägg hyllade Ukrainas president Petro Poroshenko tilltag på Stalinskraporna.
Ukraina firar sin självständighetsdag med initiativet "Our Colours".

2014-44 s 8
"Ett kraftigt ja till EU"
Valet har skakat om det ukrainska partisystemet. Kommunistpartiet misslyckades med att komma in i riksdagen för första gången sedan Ukraina blev självständigt. Julia Tymensjenkos parti Fosterlandet straffades ut. Många av hennes ridigare väljare gick till Jatsenjuks Folkfronten.
För president Porosjenko blev valet ett ordentligt bakslag men valet visade att 70 procent av väljarna vänder sig mot väst och vill ansluta sig till EU.
President Porosjenkos och regeringschefen Jatsenjuks partier ligger ungefär jämsides. Porosjenko vill bilda en allians med Jatsenjuks Folkfronten.

Historia, Ukraina, Ryssland
2014-45 s 18-19
"Ukrainas, Rysslands och Europas blodiga gränser"
Om Ukraina slutligen accepterar den ryska annekteringen av Krim kan andra europeiska nationer frestas att göra anspråk på territorium som förlorats till grannländerna. Och då hotas hela kontinenten.
Till exempel har Ungerns premiärminister Viktor Orban gjort klart att han betraktar förlusten av två tredjedelar av det ungerska territoriet efter första världskriget som en tragedi.

2014-46 s 12-13
"Revolutioner och illusioner"
Kommentarer kring upproren i Ukraina och Mellanöstern av Eric Gujer i Neue Zürcher Zeitung.
Det tar tid innan de önskvärda resultaten infinner sig efter en revolution. Tid och tålamod. Och just dessa kvaliteter saknar västvärlden.
Redan nu höjs röster för att acceptera Rysslands annektering av Krim. Bara fyra år efter den arabiska våren förklaras den som helt misslyckad. Pessimisterna har dock fel. Mellaneuropas blomstring efter Murens fall bevisar detta, liksom framgången i de tidigare sovjetstaterna. Allt blir inte bar, och framför allt inte på en gång. Men mycket blir bättre.
Det är en legend att en välmenande Gorbatjov serverade tyskarna återföreningen på en silverbricka. Det bör man påminna sig när man har att göra med efterföljaren Putin och Ukraina. 1989 års uppbrottsstämning är som bortblåst, men resultaten finns kvar som inspiration. Länge låsta dörrar kan öppnas, hopplösa situationer förändras över en natt.

2014-47 s 27-29
"Kampen för ett EU-medlemskap vid Svarta havet"
Förstelnade strukturer och ren fattigdom får folken att vända sig mot väst.
Gränserna mellan de fyra länderna Ukraina, Moldavien, Rumänien och Bulgarien är flytande, likheterna slående, men endast Rumänien och Bulgarien beviljades inträde i EU.
Gemensamt för de fyra länderna är att systemomvandlingen mellan 1989 och 1991 gick oklart till. Överallt lyckades tidigare kommunistiska andrarangspampar inta nyckelpositioner i näringsliv och förvaltning. Det bildades olika grupper av oligarker som delade upp kakan mellan sid och hindrade de reformer som hade kunnat ge välstånd åt bredare kretsar.
I de fyra länderna har därför skett en mycket mindre personlig förnyelse av de politiska eliten än i de nya centraleuropeiska EU-länderna och Baltikum.
Nu slåss Moldavien och Ukraina för att också bli upptagna i denna gemenskap som flyttar sina gränser allt längre österut. Även om de för med sig stora problem, bör deras önskan inte förklinga ohörd i Bryssel.

Historia, Polen, Ukraina
2014-47 s 30
"En lyckad österrikisk uppfinning"
Och myten o Galizien och Lodomeria.
Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland 1772-1918. Galizien är sedan 1945 delat mellan Ukraina och Polen.
Det finns funnits två olika synsätt kring Galizien, ett som vaggan för upplysning och judisk frigörelse. Ett annat ur ett österrikiskt perspektiv där man kallade området halvasiatiskt och en barbarisk plats. Även idag ser många det som en sjunken, exotisk utpost av det försvunna Habsburgska riket.

Ryssland, Ukraina
2014-48 s 4-5
"Skrattar inte hela vägen till banken"
Att Ryssland beslagtagit ukrainska banker på Krimställer fortfarande till det för invånarnas finanser.
Erövringen av Krim har ett större värde i att "kidnappa" bankens kreditkunder än vad själva landsdelen betingar. Många är oroliga för vad som kommer att hända med deras banklån och andra krediter och den ryska "fonden för kundskydd", FZV, litar man inte på om man varit kund i en ukrainsk bank som nu "ägs" av FZV.
I en tid när rikedom för det mesta består i finansiella tillgångar snarare än fysiska resurser verkar det inte vara någon poäng med erövringskrig.

Ukraina, EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse, som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte skulle vara förvånande". Och bli ett hårt slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer i Kiev.

Ukraina, EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse, som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte skulle vara förvånande". Och bli ett hårt slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer i Kiev.

2015-8 s 16
"Ukrainarna måste fixa det själva"
Menar "gästtyckaren" Dakibor Rohac vid Cato institute i Financial Times.
Om Ukraina kunde förvandlas från en gangsterdriven klientstat till en framgångsrik marknadsdemokrati skulle landet bli en förebild i regionen - framför allt för Ryssland. I slutändan kan Ukrainas ekonomiska och institutionellaproblem bara lösas i Kiev. Det handlar inte bara om att lösa den militära konflikten utan för Ukrainas framtid är det lika viktigt att få ekonomin på rätt spår, stoppa korruptionen och regeringens plundringar och bygga upp inkluderande ekonomiska och politiska institutioner. Kriget pågår på bara tre procent på Ukrainas territorium, men vad händer med resten av landet?

Ukraina, Flyktingpolitik
2015-9 s 15-18
"Ukraina låser in sina flyktingar"
I interneringsläger - och på uppdrag av EU. I Bryssel gör man allt man kan för att förhindra att flyktingar når "Fästning Europa", bland annat så finansierar man de byggen som fungerar som fängelser för migranter i Ukraina. Asylsökande som vistats i dessa interneringsläger för illegala migranter vittnar om förfärliga förhållanden och rena övergrepp. Ett ligger i Pavshino i västra Ukraina.
Redan under åren 2000 - 2006 fick Ukraina 35 miljoner euro från en EU-fond för att stödja forna Sovjetstater, pengarna var i första hand avsedda för att förbättra säkerheten längs landets gränser.

Ukraina, Samhälle
2015-11 s 21-24
"Kvinnorna vid fronten"
Sex frivilliga kvinnor som deltar i kampen mot pro-ryska separatister berättar om beslutet att strida vid fronten för sitt land - och om sina förhoppningar om livet efter kriget.
Mammataljonen Aidar är baserad i staden Sjtjastja. Här finns många kvinnor i volontärernas led - en del av dem arbetar som sjukvårdare och stödpersonal medan andra deltar aktivt i striderna. En av dem är Mama Tanya som har som uppgift att ge första hjälpen och hämta hem sårade soldater från slagfältet. Hon bodde tidigare i Azerbajdzan och deltog i kriget även där.
Viktoria ansvarar för att organisera soldaternas begravningar utanför staden Starobilsk. Men ibland tar honledigt från bårhuset för att åka till frontlinjen. Annars står hon inte ut.

Ryssland, Ukraina
2015-13 s 6-8
"Mannen som startade kriget i Ukraina"
Strelkov påstår att det är han som övertygat Rysslands president Putin att starta kriget i östra Ukraina. Han heter Igor Girkin men hela Ryssland känner honom under hans "nom de Guerre", Strelkov, ungefär "prickskytt". Denne ultrakonservativa man hyllas aom en hjälte bland Rysslands högerextremer. Han drömmer om en ny stalinistisk diktator. Han har ett djupt förakt mot oppositionsaktivister som den nyligen mördade Boris Nemtsov
Putin hyllade honom men har nu vänt honom ryggen. Det hindrar dock honom inte för att fortsätta kampen för att Ukraina och Krim ska återfå sin forna glans.
"Mänskligheten - dvs det forna Sovjetunionen - har för lite erfarenhet av demokrati och det är därför som han förespråkar en ortodox monarki" menar Strelkov som vill att den "ryska världen" ska innefatta också Gerogien, Armenien och även Centralasien.

Ukraina
2015-13 s 9-10
"Ukraina måste städa upp i det förflutna"
Statens tidigare egendomar måste återföras till folket innan IMF skickar mer pengar.
En av Ukrainas mäktigaste oligarker, miljardären Igor Kolomoisky, har krävt att en del av landets värdefulla industriella tillgångar ska återigen nationaliseras. Han hävdar att privatiseringen var en kriminell konspiration för att råna staten på flera miljarder dollar.
De statliga tillgångar som såldes och privatiserades under den nu störtade presidenten Viktor Janukovitj var riggade och de bör återföras till folket, menar han.
"Innan vi städat upp i det förflutna, kommer vi inte att kunna förändra Ukraina till det bättre på riktigt", säger Igor Kolomoisky.
Hans förslag är en direkt utmaning till de andra oligarkerna som redan ligger i strid med varandra. Särskilt den eviliserande pampen Viktor Pinchuk, som är svärson till Ukrainas dåvarande president Leonid Kutjma.
Det finns ledamöter i parlamentet som vill att Ukrainas president Petro Poroshenko ska sparka Kolomoisky från sin tjänst som regional guvernör.

Ryssland, Ukraina
2015-21 s 31
"Soldatmamma inför rättapå grund av en lista över ryska soldater i Ukraina"
Ryssland väcker åtal mot en kvinna som tagit fram en lista över ryssar som angetts som sårade i Ukraina. Ryssland förnekar att ryska soldater har deltagit i kriget i östra Ukraina, men hemliga begravningar, släktingars vittnesbörd och aktivisters kartläggningar visar något annat. Ludmila Bogatenkova är ledare och taleskvinna för de soldatmödrar som hjälper ryska soldater och deras familjer i Stavropol-området. Nu har hon ställts inför rätta i staden Budjonovsk. Orsaken är att hon framlagt en lista över den ström av ryska soldater som tagits in på sjukhus i Rostov nära gränsen till Ukraina. Hon menar att soldater sårats i Ukraina och skickade en lista till försvarsministeriet i Moskva. Strax därefter blev hon anhållen anklagad för falska angivelser och bedrägeri.
Nyligen visade en rapport som den dräpte aktivisten Boris Nemtsov arbetade med, att 220 ryska soldater dödats efter strider i östra Ukraina.

High price for probing Russian soldiers' deaths in Ukraine

2015-24 s 12-15
"Änglar och demoner"
De som kämpar för ett modernt Ukraina och och de som bekämar varje reform och stöder det gamla systemet och saboterar varje reform.
Sedan Petro Porosjenko valdes till landets president har han kämpat för att befria Ukraina från oligarkernas inflytande. En ny generation av reformivrare inom landets finans- och rättsväsende hjälper till. En av dem är den förre riksåklagaren Artem Sytnyk som blivit vald att leda landets första myndighet mot korruption, som håller på att byggas upp, få 700 personer, jaga korrumperade lagstiftare och kommer att ligga direkt under parlamentet.
President Porosjemko har liknande strider att föra: omkring 20 oligarker dominerar fortfarande landets ekonomi. De byggde alla upp egna imperier under de vilda åren efter Sovjetunionens sammanbrott.

2015-32 23-24
"Ukrainas högermilis ställer in siktet på Kiev"
Högra sektorns bataljon vänder sig mot Ukrainas president. En ny rädsla har vuxit fram i Ukraina. Man oroar sig för att Högra sektorn kan vända sina vapen mot regeringen. Högra sektorn är den enda stora frivilligbataljonen som Kiev inte lyckats hålla under kontroll. Det här är inte Ukrainas reguljära armé. Den högerextrema växte fram bland demonstranterna från den mest militanta grenen som var med och störtade Viktor Janukovitj, Ukrainas tidigare president som stod Vladimir Putin och Ryssland nära.
Dmytro Jarosj, Högra sektorns ledare, efterlyser en nationell förtroendeomröstning om president Porosjenko. Han vill stoppa vad han kallar för regeringens långsamma process med att stoppa korruptionen och dess orimliga eftergifter till Moska i sina försök attstabilisera östra Ukraina.

Ukraina, IT, Samhälle
2015-33 10-11
Ukrainas armé av frilansare, den fjärde största i Upworks globala nätverk, tjänade 61 miljoner dollar under förra året. För många har de nya plattformarna på nätet blivit ett smidigt sätt att arbeta och tjäna pengar, framför allt i länder ned hög arbetslöshet och för människor som tidigare varit marginaliserade. Det är ett sätt att dela upp arbetet i mindre delar och nå många fler arbetstagare, och skapa jobb åt fler, men också samtidigt hota de traditionella jobben som inneburit säkra löner och förmåner.
Det är i huvudsak västerländska företag som lägger ut jobb på hemsidan Upwork.
Ukrainska webb- och mobilutvecklare är hos arbetsgivarna kända för att vara billiga, lyhörda och uppskattade utifrån kontrollerade recensioner av tidigare kunder. Jobb som grafiska formgivare och översättare finns också.

"Where will great work take you? Find freelancers to tackle any job, any size, any time".

2015-34 12-14
"Det sägs att man inte kan transplantera politiker, men Georgien och Ukraina har ett matchande DNA"
I Ukrainas desperata kamp för att utrota offentlig korruption och slita loss nationen från Rysslands omloppsbana har en osannolik ledare kommit till makten.
Den stridbara ex-presidenten från Georgien, Mikheil Saakasjvili, försöker som som ny guvernör i smugglingsnästet Odessa rensa upp i Ukrainas mest laglösa region. Medborgarna säger att de fortfarande möter krav på mutor nästan varje gång de har att göra med en regeringstjänsteman. Saakasjvili svepte in i Odessa i slutet av maj och tog över den ryskspråkiga regionen på 2,4 miljoner invånare vars sympatier delas mellan Kiev och Moskva.
Att mannen som ledde det lilla Georgien i krig mot det mäktiga Ryssland tar upp en ny kamp i en annan postsovjetisk stat ses med oblida ögon i Ryssland. Utnämningen var ett slag i ansiktet på Kreml.

Ukraina
2015-39 7
"Hjälpen som förbjuds att nå fram"
Västerländska hjälporganisationer stoppas av separatisterna i Ukraina. De fruktar att civila inte kommer att få tillgång till livsviktig hjälp när vintern kommer.
de självutnämnda och ryskstödda republikerna i östra Ukraina - Donetsk och Luhansk - ligger bakom de nya kraven på detaljerad information. Förbudet gäller inte ryska hjälporganisationer.
Fem miljoner människor i Ukraina är i behov av humanitär hjälp.

Miljö, Natur, Ukraina
2015-42 8-10
"Vargarna ylar i Tjernobyls övergivna städer"
De vilda djuren har helt tagit över i det område som människor flydde från efter kärnkraftsolyckan; vargar, lokatter, brunbjörnar och vildsvin. Skogarna brer ut sig på platser, där hus, gator och torg en gång stod. Slutsatsen blir att människan är farligare för djur och natur än radioaktivt avfall, konstaterar forskarna.

2016-15 11
"Vågar man lita på Ukraina?"
Ukrainas president Petro Porosjenko förstärker sin maktposition med hjälp av goda vänner och lojala kumpaner.
Demokratiskt valda regeringar i Ukraina lamslås ofta av inre motstättningar, och den regeringskoalition som tog makten efter demokratiupproret 2014 är tyvärr inget undantag. President Petro Porosjenko har nu agerat beslutsamt för att ta kontroll över situationen genom att tse en nära allierad till premiärminister och utnämna andra stallbröder till viktiga poster. Resultatet är att Ukrainas ansträngningar för att avvärja den ryska aggressionen, stabilisera ekonomin och integreras med väst, står och faller med en ledare, vars reformvilja kan ifrågasättas. Det behövs snarast en djugående reform av rättsväsendet, stora prisökningar på energi och en kompromisslös attack mot korrumperade oligarker med hävdvunna intressen.
Om inte Kievs allierade i väst ingriper med kraft kommer Ukraina förmodligen att misslyckas.

Ukraina, Miljö
2016-22 8-9
"Striderna tilltar igen i Ukraina - kan resultera i en miljökatastrof"
Landminor och krypskyttar, stridsvagnsfällor och granater som inte exploderat har stängt av motorvägen M20, huvudvägen till separatisternas högborg Donets i östra Ukraina. Men trots kaoset, som är ett resultat av två års krig, har den vanliga befolkningen kämpat vidare med sina liv. Nu när våldet har ökat igen kan det komma att förändras. Nya strider mellan Ukrainas armé och ryskstödda separatister i området kan förstöra ett vattenreningsverk som ligger nära den ödsliga asfaltvägen , och orsaka miljöförstörelse och en humanitär katastrof. 400 000 människor kan bli av med sin vattenförsörjning. Det skulle också kunna leda till utsläpp av farliga kemikalier däribland klor. Över ett ton klor, som i koncentrerad form är mycket giftigt, anländer dagligen till anläggningen.

Ukraina
2016-24 18-20
"Ukrainas trasiga väg till Europa"
Om du vill få en inblick i hur samhällsstyrningen fungerar i dagens Ukraina behöver du bara ta dig en biltur. Du kanske börjar mad den ökända motorvägen M 15, som går från Odessa vid landets södra kust till gränsen mot Rumänien 29 mil västerut - ända bort till EUs tröskel. I teorin är den en del av en viktig handelsväg som förbinder Ukrainas största hamn med Europa och Turkiet. I verkligheten är den något av ett nationellt misslyckande.
M 15 byggdes för över 60 år sedan och knappast underhållits sedan dess. Närmare 97 % av Ukrainas vägar är i behov av en reparation. Ett tecken på att landet fortfarande kämpar med att förbättra sin ökänt korrupta och ineffektiva regering.

Ukraina, Flyktingpolitik
2016-24 22-25
"En ukrainsk familj kämpar för att bygga upp ett nytt liv"
Det har gått över två år sedan familjen med sina två barn lämnade sitt hem i den lilla staden Charcizk i Donetsk i östra Ukraina där de hade sina jobb och hus. Släktingar och alla vänner bor kvar. "Vår läkare sa till oss att de medicinska förnödenheterna från den ukrainska regeringen förmodlingen skulle strypas" säger hustrun Mariana. Där för tog dem bilen och körde 10 mil till staden Kramatorsk.Där har de en lägenhet och båda har jobb, men problemet är de känner en stor ensamhet.
Efter Euromaidanrevolutionen som skakade Ukrainas huvudstad och störtade presidenten Viktot Janukovitj, rasade motdemonstrationer organiserade av separatister och proryska grupper runt om i östra och södra Ukraina. I februari 2014 hade protesterna utvecklats till ett uppror i de östliga regionerna Donetsk och Luhansk. Senare under våren 2014 hade rebellerna etablerat den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk (DPR) i östra Ukraina och Ryssland hade annekterat Krimhalvön. Hittills har inbördeskriget dödat när 10 000 personer och lett till att över en miljon jobb försvunnit.

Nato, Ukraina
2016-30 16-19
"Ett nätverk med koppling till Natos militära ledning underblåste konflikten i Ukraina"
I samarbete med tvivelaktiga källor försökte en grupp som står nära Natos militäre ledare, Philop Breedlove, leverera vapen till Ukraina, avslöjades i ett antal nyligen offentliggjorda e-mail. Försöken att skaffa fram vapen till Ukraina resulterade i att konflikten mella västmakterna och Ryssland intensifierades.
De nyligen läckts e-mailen avslöjar ett hemligt nätverk av västerländska uppviglare i Nato-chefens närhet. De dokumenterar för första gången de tvivelaktiga källor från vilka Breedlove fick sin information. Mailkorrespondensen avslöjar att Breed love sökte råd hos några väldigt viktiga personer. Som hans egen företrädare i Nato, Wesley Clark, Victoria Nuland, vice utrikesminister för euroasiska ärenden i USA. Samt USAs ambassadör i Kiev, Geoffrey Pyatt. En annan person var Phillip Karber, biträdande professor vid Georgetown University i Washington.

Ukraina, Ryssland
2016-37 12-17
"Nadija Savtjenko angriper Ukrainas politiska elit"
När den ukrainska helikopterpiloten Nadija Savatjenko, 35, släpptes från det ryska fängelset firades hon som en hjälte. Hon tillfångatogs först av proryska separatister i östra Ukraina och förflyttades sedan till Ryssland. Nu skaffar hon sig fiender genom att gå till attack mot landets politiska elit.Savtjenko har framför allt manat den ukrainska regeringen till att anstränga sig mer för att få de ukrainska krigsfångarna frisläppta. Familjerna till de soldaterna som hålls fångna av proryska separatister har demonstrerat utanför presidentpalatset i flera månader men det har gjorts mycket litet för att hjälpa dem.
Hon har fått hjälp av den fd ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som placerade hennes namn högst upp på partiet Fäderneslandsförbundets vallista.

Ukraina, USA, Ryssland
2016-47 4-5
"Kiev försöker hålla god min"
Ukrainarna känner sig som förlorare i det amerikanska presidentvalet"
Vitalij Sytj, redaktör för den ukrainska veckotidskriften Novoje Vrenija, hade bara tecknat porträtt av en av kandidaterna i det amerikanska presidentvalet, Hillaty Clinton. Artikeln skulle publiceras så fort som resultaten hade kommit in från det som, enligt Sytj, var det mest uppmärksammade amerikanska valet någonsin i Ukraina. Men nu blev rubriken "Amerika gjorde en tabbe!"
Trump och Ukrainas president Petro Porosjenko samtalade för första gången sex dagar efter valet, och den ukrainaska regeringen hoppas kunna arrangera ett personligt möte med Trump i februari då Ukraina innehar ordförandeposten i FNs säkerhetsråd i New York. Den ukrainaska regeringen hoppas kunna dämpa oron efter Ukrainas "värdighetsrevolution" som störtade Janukovitjs regering.

Ukraina, Ryssland
2017-01 13
"Efter nästan tre år av krig och cirka 10 000 dödade dominerar Rysslands militära ingripande alla aspekter av det politiska livet i Ukraina"
Donald Trumps uttalade beundran för Rysslands militära ingripande skrämmer Kiev, liksom rykten om att USA kan komma att besluta om att skrota sanktionerna mot Ryssland. Ryssland är nära två av sina mål i Ukraina-komflikten: upprättandet av permanenta proryska politiska enheter i östra Ukraina.
Över hela Ukraina växer besvikelsen över de ledare som fördes till makten av demonstrationerna på Maidantorget i början av 2014, men som nu i allt högre grad liknar de korrumperade oligarkerna som då kastades ut. Den nye presidenten Petro Porosjenko problem kan förvärras om tidiga parlamentsval hålls 2017, då pro-ryska partier kan vinna mark.

Ukraina
2017-29 10-11
"Lill Ryssland"
Separatister i östra Ukraina hävdar att de har bildat en ny stat - Malorossija, eller "Lillryssland" som de hoppas ska överta Ukraina så småningom.
Alexander Zachartjenko är ledare för den självutnämnda folkrepubliken Donetsk. Han säger att detta är hans erbjudande till alla de länder som stödda inbördeskriget i Donbass.
Retoriken bakom Malorossija bygger på Ukrainas komplicerade historia. Det som idag är Ukraina var en gång en del av det ryska imperiet och sedan den ukrainska sovjetiska socialistiska republiken. Många invånare i östra Ukraina är etniska ryssar och talar ryska.
Det ultimata målet för Malorossija är att gå samman med både Ryssland och Vitryssland.

Ukraina, USA
2017-34 8-9
"USA överväger att skicka fler och effektivare vapen till Ukraina"
I förra veckan lovade försvarsminister Jim Mattis att USA ska hjälpa Ukraina att hålla stånd mot Rysslands kränkningar av landets suveränitet. Han antydde också att Trumps administration överväger att hjälpa den ukrainska militären med vapen.
Utrikesminister Rex Tillerson är en av de ministrar som stöder förslaget att skänka vapen till Ukraina.

Ukraina
2017-46 6-7
"Ukraina håller snabbt på att bli världens mest minerade land"
FN rapporterar att Donbass i östra Ukraina håller på att bli ett av de mest minerade områdena i världen. Fordonsminor dödar fler människor här än någon annanstans i världen, enligt forskare, fler än i Syrien, Jemen eller slagfält runt om i Afrika.
Hela samhällen i Ukraina får lida. Båda sidor i kriget har lagt ut landminor och nekar därmed invånarna möjlighet att använda marken till grödor och boskap.
Östra Ukraina håller snabbt på att bli ett av de mest minerade områdena i världen, säger Ursula Mueller, FNs biträdande chef för humanitära frågor.

sidans topp