Turkiet |
|
|
Info |
Turkish
Daily News Zaman |
96-21 s 10
"Turkiets ledare undkom mordförsök"
Turkiets president Demirel var när att dödas av en person
som ogillade avtalet mellan Turkiet och Israel. En känd islamisk
fundamentalist.
96-21 s 11
"I Turkiet kommer våren med nya krigsoffensiver"
PKK har mellan 10000 och 15000 aktiva soldater. Kriget kostar
Turkiet 7 miljarder US$ per år och aktiverar flera hundra
tusen av Turkiets soldater. Kurderna utgör 15-20 % av befolkningen
men identiteten är svag förutom i sydöstra Turkiet.
PKK:s främsta sponsor är Syrien. PKK har sin skyddade
bas i Irak.
96-24 s 13
"Turkiets islamister försöker bilda regering"
Den tre månader gamla koalitionsregeringen mellan premiärminister
Yilmaz och förre, Tansu Ciller har spruckit. Nu kräver
välfärdspartiet, som är största parti, att
få bila regering.
96-27 s 10
"Islamisterna tar makten i Turkiet"
Välfärdspartiets Erbakan blir premiärminister i
koalitionen med Tansu Cillers Den rätta vägens parti.
96-27 s 10-11
"Turkiet äventyrar alliansen mot Saddam"
Den halvautonoma kurdiska enklaven i norra Irak skyddas av en
USA-ledd koalitionsstyrka. Den leds av KDP, Kurdistans demokratiska
parti som är mycket irriterade på de Ankara-ledda raider
in på deras område som vidtas mot PKK-läger.
96-32 s 5-6
"Den politiska verkligheten överskuggar Erbakans visioner"
Det är inte mycket den tidigare islamiska aktivisten förmår
förändra på kort sikt i Turkiet. Militären
och hans koalitionspartnern Ciller sätter gränserna.
Dock har redan alla statstjänstemän fått en löneökning
på 50 %. Har infört en censur av TV-reportage om hungerstrejkande
fångar.
96-32 s 6-7
"Inga förändringar av Turkiets hårdföra
statsskick"
Författaren och kompositören Zülfü Livaneli
skriver om fängelse och tortyr i sitt hemland.
Om hungerstrejken i fängelserna. Som är fulla av tortyr
och grymheter precis som 1971 på militärjuntans tid.
96-51/52 s 6
"Den turkiska skutan tar in vatten"
Mycket negativt uppdagas sedan det islamistiska välfärdspartiet
tog makten för tre månader sedan. Korruption, regeringen
inblandad i knarkhandel, kurdisk milis blandad med organiserad
brottslighet.
97-06 s 9-11
"Det är något ruttet i Turkiet"
Politiker på högsta nivå är inblandade i
den organiserade brottsligheten. Höga politiker tillsammans
med verkliga skurkar i samma bil råkade ut för en olycka.
Tansu Cillers förmögenhet har femdubblats sedan 1993
då hon först tog makten. Hon är nu Erbakans utrikesminister.
Hennes namn är i dag i väst ett skällsord.
97-15 s 15-17
"Turkiet står vid ett vägskäl"
Militären har placerat en Atatürkstaty i den fundamentalistiska
stadsdelen i Ankara för att understryka att det moderna Turkiet
ska vara ett sekulärt land. Det ska ses som en varning från
militären till det muslimska välfärdspartiet som
har makten i parlamentet under Erbakans ledning. Välfärdspartiet
anses ha "en islamistisk ideologi, en populistisk retorik
och en stalinistisk organisation, ett garanterat framgångsrecept".
En annan framgång för partiet bygger på dess
välgörenhet bland de fattiga som anses stödjas
av Iran och Saudiarabien.
(När man läser denna långa
och informationsrika artikel från Der Spiegel, fruktar man
ett nytt "Algeriet")
97-15 s 18
"Misstankarna surrar om Ciller"
Tansu lierade sig i fjol med välfärdspartiet. Gjorde
hon det för att slippa en undersökning om hennes privata
ekonomi? Hon och hennes make är multimiljonärer i USA.
97-23 s 15-16
"Livet i skuggan av Atatürk"
Den turkiska armén har signalerat till regeringen att Turkiet
inte lämpar sig för premiärministerns version av
islamistisk politik. Kemalismen slår fast att Turkiet är
en sekulär, enhetlig stat med ett enda språk och en
enda flagga. Armén vill skydda denna grundpelare i demokratin
i Turkiet. problemet är att landet förfaller, arbetslöshet,
inflation och låga inkomster.
97-23 s 17-18
"Ciller tar över tillsvidare"
Efter 11 månader som Turkiets första islamistiska ledare
tvingas Erbakan nu erkänna att hans koalitionsregering håller
på att falla sönder. Han säger att Ciller i juni
ska ta över posten som premiärminister och sedan ska
nyval hållas.
97-23 s 18-19
"Kriget mellan Turkiet och kurderna går inte att vinna"
Armén genomför den ena offensiven efter den andra
och förklarar sig som segrare i kriget mot separatismen men
de har svårigheter. Den geografiska topografin stöder
gerillan. Turkiets grannar vill gärna att Turkiet ska fortsätta
att vara kurdernas måltavla. Dessutom väcker arméns
hårda framfar nya sympatisörer för kurderna.
97-26 s 22
Mesut Yilmaz har av presidenten fått i uppdrag att bilda
en ny regering.
97-31 s 15-17
"Turkiet står ensamt"
Ett land som skulle kunna bli platsen för ett möte mellan
demokrati och islam riskerar att bli ett ingenmansland dem emellan.
Detta kan förhindras.
Just nu har Yilmaz lyckats få i hop en regeringskoalition
utan varken Cillers parti eller Erbakans islamistiska Välfärdsparti.
Då behövde inte generalerna ingripa för att försvara
Kemal Atatürks sekulära stat. De har tillsammans med
presidenten makten i det s k nationella säkerhetsrådet.
(En mycket märkvärdig artikel
i the Economist som tycks skyla över den stora risken det
innebär att islam kan ta över makten i ett europeiskt
land. Som jag ser det gör militären stora insatser för
att försvara det sekulära samhället en insats motsvarande
den USA gjorde för att försöka stoppa kommunismens
framfart i Vietnam, och lika förtalad medan det varare som
hedrad efteråt)
97-33 s 5
"Vi har gjort en hel del"
Intervju ned Turkiets nye premiärminister Yilmaz som har
sina egna krav.
Den förra regimen under Erbakan tillsatte tusentals militanta
muslimer på statliga nyckelposter. Nu är militären
nöjd, deras främsta uppgift är att bekämpa
fundamentalismen.
97-34 s 15
"Turkiet häver undantagstillstånd"
Sedan 10 år råder undantagstillstånd i nio provinser
i sydöstra Turkiet, kurdområdena. Nu ska detta upphävas
och militärens betydelse ska minskas.
97-39 s 6-8
"Turkiet har valt en ny mjukare EU-strategi"
Premiärminister Yilmaz erkänner nu Turkiets brister
och vill skapa en en stratgi för att först på
sikt kunna bli EU-medlem.
97-40 s 6-7
"Känslan av isolering förenar Israel och Turkiet"
Turkiet är en viktig vän till Israel eftersom det är
ett av regionens största muslimska länder.
97-40 s 7
"Turkiet bojkottar Natoövning"
P g a den långvariga konflikten med Grekland deltar inte
Turkiet i övningen i Egeiska havet som är gemensam för
8 länder och som varar i tre veckor.
97-43 s 9
"Turkiet och kurderna"
Regeringen försöker låtsas som om de kurdiska
separatisterna är besegrade och det kurdiska området
håller på att normaliseras. Man vill få affärsmän
och investerare att satsa på sydöstra delen av Turkiet.
Kriget är slut. Verkligheten är emellertid en annan.
97-45 s 11-12
"Turkiet får plåster på såren"
EUs ministrar besöker landet. Turkiet ska också bjudas
in till en årlig Europakonferens för alla ansökarländer.
97-45 s 9-10
"En lösning på Cypernkrisen finns inom räckhåll"
EU, Nato, USA och FN borde delta direkt i förhandlingar mellan
Turkiet och Grekland. Den lyckosamma förhandlingsordningen
4 +2 som ledde till Tysklands återförening. Cypernfrågan
måste ställas högst på dagordningen.
98-08 s 7-9
"Istanbul är en flaskhals för flyktingar"
De söker dig bort från krig och fattigdom. Deras paradis
heter Europa, men i Istanbul däms flyktingströmmen upp
- tiotusentals flyktingar väntar på att kunna ta språnget
till väst. Många köper sig en osäker plats
av smugglare.
98-08 s 8
"Yttrandefriheten i Turkiet är minimal"
Ledande politiker åtalas för att hota Turkiets nationella
enhet. Rena stalinistiska metoder mot oliktänkande.
98-10 s 13
"Islamisterna vill bilda nytt parti"
Sedan Välfärdspartiet förbjöds (eftersom
det hotade den turkiska republikens sekulära bas och landets
författning. Partiets hemsida på Internet har stängst)
har mer än 100 representanter i parlamentet anslutit sig
till det nya "Dygdepartiet". Ledaren Alptekin förnekar
dock att det är en efterföljare. Välfärdspartiets
förre ledare Erbakan, f d premiärminister hotas av åtal
och långvarigt fängelsestraff.
98-11 s 7
"Turkiet beskyller EU för diskriminering"
Turkiets premiärminister Yilmaz säger att den tyska
regeringen för en Lebensraumpolitik. Landet vägrar att
delta i veckans EU-konferens. De känner sig utestängda
från EU.
98-27 s 3-4
"Turkiets premiärminister för en hård kamp
mot tiden"
Premiärminister Mesut Yilmaz försöker köpa
sig tid för att genomföra reformer och stärka det
egna partiets chanser i kommande val. Vid årsskiftet ska
han avgå för att låta en interimsregeringen utlysa
nyval. Det är han tvungen till eftersom hans koalitionspartner,
socialdemokraterna, annars lämnar regeringen.
98-27 s 4-5
"När militärmakt och religion kolliderar"
Moskéernas kupoler dominerar i Istanbuls stadsbild men
regimen är och ska förbli sekulär. Allt sedan Mustafa
Kemals, Atatürks, dagar efter andra världskriget. De
flesta turkar känner vördnad för Atatürk och
accepterar arméns roll som beskyddare av hans ideologi.
Men många av den unga generationen av vilka många
är företagare och muslimer menar att det i grund och
botten handlar inte om en religiös utan om en ekonomisk rivalitet.
98-29 s 10
"Turkiet får beröm men inga lån"
Budgetunderskottet väntas fortsätta öka och nå
8 % av BNP (motsvarar för Sveriges
del ett årligt budgetunderskott på ca 150 miljarder
kronor - Hur kan Turkiet förvänta sig att bli medlem
i EU? Inflationen är årligen 90-100 %. Många
turkar slutar arbeta i 40-årsåldern och får
pension! Yilmaz är så impopulär att han
kanske kan besegra inflationen.
98-34 10-12
"PKK-gerillan är försvagad men fortfarande farlig"
Den turkiska armén håller den turkiska gerillan i
schack i landets förhärjade sydöstra del, men regeringen
riskerar att förlorar det diplomatiska kriget. För tjugo
år sedan startade Abdillah Öcalan PKK för att
skapa en oberoende kurdiskt stat. Han var muslim och marxist.
Sedan dess har 30000 personer dödats. Idag är gerillan
svagare än på länge. Öcalan har bott i Syrien
sedan 1989. Även andra länder erbjuder tillflyktsorter
för PKK (Sverige?).
PKK har pengar. Genom att smuggla flyktingar till västeuropa
och genom narkotikasmuggling
98-43 7-8
"Turkiet laddar upp vid gränsen till Syrien"
Regeringen och arméledningen i Ankara sprider väldig
oro i regionen genom sia hot mot Syrien. Den turkiska militären
är uppenbarligen fast besluten att beröva de kurdiska
partisanerna i PKK deras sista tillflykt. "Det måste
bli ett slut på PKK-gerillans härjningar". Turkiet
kräver att Syrien lämnar ut PKK-ledaren Öcalan.
Annars kan det bli krig.
98-43 8
"Det värsta är kanske över"
Egyptens president Nubarak har gjort en stor insats som medlare
mellan Syrien och Turkiet, men det finns fortfarande orosmoln.
98-47 3
"PKK-ledaren stör det diplomatiska lugnet i Europa"
Turkiet fruktar att PKK-ledaren Abdullah Öcalan vinner sympati
för sin sak i Europas länder.
För en vecka sedan greps kurdledaren på Roms flygplats.
Turkiet och Italien grälar om utlämningen. Italiens
Grön och kommunisterna sympatiserar med Ökalan.
98-47 4-5
"Orkar PKK föra kampen vidare utan Öcalan?"
Gripandet av den legendariska kurdledaren Abdullah Öcalan
markerar kanske början till slutet för det kurdiska
arbetarpartiet och kanske också början på en
internationell dragkamp om dess ledare. Ökalan åkte
till Italien från Moskva med de italienska myndigheternas
goda minne. Han har styrt PKK med en järnhand värdig
Stalins.
98-48 s 3-5
"Ankara känner sig sviket av Västeuropas länder"
Striden om Öcalan bekräftar Turkiets misstankar om att
det aldrig blivit riktigt accepterat och aldrig kommer att passa
in i Europa.
"Muslimska män i fredagsbön och en herde som vaktar
getter i Anatoliens berg - det finns mycket som skiljer Turkiets
från väst". Det muslimska Turkiet är övertygat
om att EU är "en kristen klubb". Dagens Turkiet
är som två separata länder. Ett modernt och ett
islamistiskt.
98-48 s 5
"Öcalan orsakar internationell huvudvärk"
Premiärminister Yilmaz anklagas för korruption i samband
med en bankprivatisering. Samtidigt orsakar "gripandet"
av Öcalan aktiviteter i USA och Tyskland.
99-02 s 13
"Turkiet protesterar mot att Öcalan tilläts lämna
Italien"
Kurdledaren antas vara i Moskva, men officiell bekräftelse
saknas.
99-08 s 8-11
"Internationellt agentspel lurade Öcalan i en fälla"
berättelsen om jakten på PKK-ledaren Abdullah Öcalan
är som hämtad ur en agentroman. Sedan Öcalan kommit
till Italen sedan han utvisats från Syrien, försvann
han plötsligt. En vän, en grekisk pensionär, ville
hjälpa honom och smugglade honom in i Grekland. Men den grekiska
polisen satte honom på ett plan till Nairobi i Kenya. Där
fanns mängder av säkerhetsfolk sedan bombattentatet
mot den amerikanska ambassaden. Han upptäcktes, rapport gick
till Turkiet och han lurades i flygplan till Turkiet.
99-08 s 8-9
"Kurdernas sentida historia"
Historien för detta icke-arabiska folk som talar ett språk
besläktat med persiskan. De flesta kurder är sunnimuslimer.
1978 grundade Öcalan PKK. 1984 inleder PKK den väpnade
kampen.
99-08 s 10
"Blanda er inte i våra affärer tack!
Turkiet behöver ingen hjälp. De vill också att
EU-landet Grekland ska näpsas för sina försök
i lönndom att hjälpa Öcalan.
99-08 s 11
"Öcalan har inte gynnat kurdernas sak"
Att Öcalan blev kurdernas revolutionsledare är deras
största tragedi! Han är dogmatisk och tyrannisk. Han
har dödat eller låtit tortera de flesta av de som tillsammans
med honom bildade PKK 1978. Han har uppmuntrat mytbildningen (som sin enda nuvarande like har han Kim i Nordkorea)
och han har troligen aldrig själv deltagit i någon
strid utan haft det bekvämt i Syrien (tills för några
månader sedan).
99-16 s 8
"Det våras för nationalismen"
Resultatet av valen i Turkiet antyder att nationalismen är
på frammarsch samtidigt som de religiösa partiernas
popularitet har minskat markant. Mest röster fick Ecevits
parti. Den islamistiska anständighetspartiet kom först
på 3:e plats. Men behåller makten i Ankara och Istanbul.
Ultranationalistiska aktionspartiet gick framåt.
99-18/19 s 9
"Turkiet vänder sig inåt"
Europas avvisande hållning har drivit Turkiet i en nationalistisk
riktning.
Medan Turkiet fortsätter att leta efter en politisk identitet
som speglar både dess österländska rötter
och västerländska förhoppningar vinner det extremt
konservativa nationella aktionspartiet allt starkare stöd
från de islamistiska väljarna.
Alliansen mellan Ecevits DSP och det konservativa MHF kan ge Turkiet
den mest stabila regering landet haft på fyra år.
Och kanske EU snart måste acceptera landet som det är.
99-22 s 8
"Rättegången mot Öcalan har börjat"
Rättegången tilldrar sig enorm internationell uppmärksamhet
och blir en prövosten för det turkiska rättssystemet.
Han kommer troligen att bli dömd till döden, liksom
redan hänt med hans närmaste man Semdin Sakik, men parlamentet
måste godkänna dödsdomarna som inte verkställts
på 15 år. Säkerheten vid rättegången
är rigorös och detta oroar hans försvarare.
99-30 s 6-7
"Är kurdfrågan närmare en lösning?"
Under 15 år har Ankara retat upp en hel generation kurder
och fått dem emot sig. Nu har parlamentet chansen att få
med dem. Enligt Öcalan handlar det bara om att "ge kurderna
deras språk och värdighet tillbaka, så blir ni
kvitt upproret" (är det faktiskt
någon som tror på detta?)
99-34 s 3
"Turkarna kritiserar sin regering"
Det turkiska folket har alltid haft stor respekt för sina
regeringar. Nu efter att ha sett hur långsamt och veligt
som regeringen reagerat på den stora jordbävningskatastrofen,
så har många förlorat sin respekt för den
härskande eliten.
99-35 s 12-13
"Efter skalvet har Turkiet fått en ny politisk dagordning"
Kurdfrågan och många andra viktiga frågor har
hamnat i bakgrunden för den ödesdigra jordbävningen
för några veckor sedan. Medkänsla och tålamod
från kurderna sida kan dock komma att göra kurdfrågan
mindre infekterad, vilket skulle underlätta försöken
att finna en för alla godtagbar lösning.
99-36 s 4
"En ny början för Turkiet och EU"
Arbetet med att röja upp efter katastrofen pågår
fortfarande. 4 + 30 miljoner euro har EU hittills skänkt
för i första hand bostäder. Grekland har också
tagit tillbaka sina veton mot att Turkiet får lån
från EU.
99-36 s 5
"Grekland ändrar sig"
Grekland motsätter sig inte längre att Turkiet blir
EU-medlem.
99-37 s 4
"Turkiet har fått en ny fiende"
När Greklands blockad mot Turkiets EU-kandidatur försvann
ställde i stället Sveriges utrikesminister mycket hårda
villkor. Detta "speglar det starka stödet för de
mänskliga rättigheter i Sverige och i riksdagen i Stockholm"
skriver man i Financial Times. Jag undrar om det är så
eller om det handlar om påtryckningar från PKKs ledning
i Stockholm. Sverige har ju länge varit ett starkt fäste
för PKK.
99-37 s 4-5
God chans att lösa kurdfrågan nu"
Många ledande turkar ser PKKs reträtt som det bästa
tillfället någonsin att göra slut på inbördeskriget.
PKK har reducerat sina krav från självständighet,
via autonomi till en rad kulturella rättigheter. De militära
enheterna ska retirera in i Irak.
99-38 s 9-10
"Turkiet har upptäckt att världen är en vän"
Den ödesdigra jordbävningen i Turkiet visar sig kanske
bli början till slutet på landets isolering. Turkiet
har sedan länge haft en djup misstro mot alla utlänningar.
Denna rädsla har i skolan uppmuntrats av en selektiv historieundervisning.
Nu börjar man inse betydelsen av det multietniska samhället
och man har intagit en mjukare hållning till kurderna.
99-47 s 16-17
"Knappa vattenresurser bäddar för kontroverser"
Syrien, Turkiet och Irak har svårt att samsas om vatten
resurserna. Turkiets planer på att bygga ut ett avancerat
konstbevattningssystem med vatten från floderna Eufrat och
Tigris oroar nu grannländerna nedströms, Syrien och
Irak. Det är tydligt att Turkiet har en verklig grund för
sin maktposition i området. Landet kan utöva påtryckningar
som bl a lett till att stödet för kurderna har minskat
i dessa länder. Landet har också den tekniska förmågan
att öka denna makt. Vattnet är för Turkiet vad
oljan är för arabstaterna. Snart har vi nog Turkiet
inom EU! (Vad än Anna Lind, lierad med kurdterroristerna,
tycker!!).
2000-5 s 23
"Polisen har hittat ännu fler offer"
Det finns en väpnad hizbollahgrupp i den kurdiska delen av
Turkiet som vill skapa en islamisk stat (=
några få vill ha den absoluta makten över andra
och bedriva terror). Redan har de dödat 42 personer.
(Leve Islam!! Låt
oss alla konvertera. ;-))
2000-13 s 5-6
"Kampen om Turkiets själ fortsätter"
Debattens vågor går höga om reformer och EU-medlemskap.
När Turkiets äntligen tilläts bli officiell EU-kandidat
för ett halvår sedan betraktades detta som den största
händelsen sedan landet grundades. Men nu anser mäktiga
krafter att Turkiets pris att betala är för högt.
De nationalistiska impulserna är stora och högljudda.
2000-18 s 10
"Turkiet väljer president"
En tredje valomgång i parlamentet för att välja
den reformvänlige Ahmet Sezer. De militära ledarna är
inte särskilt förtjusta och det islamska dygdepartiet
är öppet emot sedan han inte gjort paus för bön!
2000-46 9
"Turkarna förtjänar mer demokrati"
Mörka moln vilar fortfarande över Turkiet, men man anar
en och annan ljusglimt"
Sema Piskinsut är ordförande för parlamentets människorättskommission
och har arbetat mycket aktivt för att avslöja tortyr
i turkiska fängelser. Nu har premiärminister Ecevit
avsatt henne från sin post.
De 12 miljonerna kurder har inte fått det bättre.
Å andra sidan ska dödsstraffet snart avskaffas. Antalet
oförklarliga dödsfall i fångenskap har upphört
sedan Öcalan för ett år sedan uppmanade sina anhängare
att lägga ner vapnen.
2000-49 7-8
"Pulsådern Bosporen är en dödsfälla"
Den gigantiska fartygstrafiken går genom hjärtat på
en stad med 11 miljoner invånare. Under de senaste åren
har de postkommunistiska ekonomierna utmed Svarta havet och Donau
- och uppsvinget för f d USSRs oljefält - kraftigt ökat
trafiken genom Bosporen. Det sker ständigt kollisioner, eldsvådor
och grundstötningar. Eller vill Turkiet överdriva riskerna
i Bosporen i avsikt att gynna investeringar i en oljeledning som
ska kringgå Bosporen? En farled som Turkiet enligt internationella
regler inte har nämnvärd kontroll över.
2000-51 s 7
"Turkiet sparkar bakut"
Turkiet vill få medbestämmanderätt i EUs militära
beslut trots att landet inte är medlem i EU. Därför
blockerar de EUs planer på en snabbinsatsstyrka genom att
vägra denna att använda NATO-utrustning i en framtida
krigsinsats. Landet befarar att insatsstyrkan kan komma att sättas
in i Cypern.
2001-05 s 5
"Turkiet blockerar EUs militära planer"
Turkiet tänker blockera USAs förslag att EU-styrkan
automatiskt ska få tillgång till Natos placeringsfaciliteter
när den förbereder operationer. I botten på protesterna
ligger det faktum att Turkiets gamla rival Grekland är medlem
av EU.
2001-10 s 7-9
"Turkiet har hamnat snett igen"
Turkiet har hamnat i sin andra finansiella kris på tre månader,
men det som hotas denna gång är de politiska reformerna
och Turkiets förhoppningar om att någon gång
i framtiden bli medlem i Europeiska Unionen.
2001-10 s 8-9
"Hur räddar man Turkiet"
Politiska ledare som är besatta av att ha och ta makten måste
lära sig att samarbeta och föra en rationell politik.
Gräl mellan presidenten Sezer och premiärministern Ecevit
resulterade i tre dagars marknadsoro, som i sin tur slog regeringens
ekonomiska plan i stycken. Ett anfall mot den turkiska valutan
kostade statskassan hundratals miljoner dollar. Räntorna
steg till mer än 5000 %. Den aktuella krisen är den
största i republikens historia.
Turkiet saknar ett normalt politiskt system, som stirrar sig blint
på ledarna som är oumtvistade kungar.
2001-13 s 6-7
"Turkiets reformprogram möttes med skarp kritik"
Den turkiska regeringens reformprogram, som är ett led i
landets EU-kandidatur, kritiseras i turkiska media för brist
på politisk vilja. De föreslagna reformerna motsvarar
knappast EUs krav vilket får många att befara att
Turkiets medlemskap ligger mycket långt fram i tiden. På
de sociala och ekonomiska områdena är reformförslaget
omfattande men inte på det politiska. Särskilt viktiga
områden som kurdfrågan och arméns roll i det
politiska livet berörs knappt.
2001-13 s 7
"Kurderna är inte nöjda"
Med det reformprogram som den turkiska regeringen presenterade.
De vill att deras språk erkänns som likvärdigt.
2001-22 s 6-9
"Turkiet väntar på ett under"
Ett bekymrat Europa riktar sin blick mot landet vid Bosporen.
Den ekonomiska kraschen utgör ett allvarligt hot mot den
labila jämvikten i Ankaras maktstruktur. Det ledande skiktet
står inför politisk bankrutt. Nu vill armén
städa upp.
I februari i år brast drömmen om att "det 21:a
århundradet skulle bli turkarnas århundrade".
Efter en finanskris tilläts valutan flyta fritt och över
en natt förlorade folket 30 % av sitt välstånd.
Sedan dess rullar vågen av bankrutter, nedläggelser
och uppsägningar över landet. Premiärminister Ecevit
är illa ute. En korruptionsskandal i hans regering var den
utlösande faktorn.
Men hela systemet är fel. Under de senaste tio åren
har skattepengar motsvarande 1800 miljarder svenska kronor gått
förlorade p g a misshushållning. Myndigheterna är
oantastliga, Storebror övervakar allt, högskolan, religionen,
rättsväsendet, radio och TV. Armén har högt
anseende, "äcklad av parlamentarisk obeslutsamhet"
har armén etablerat en stat i staten.
2001-28 s 13-14
"Dumt att bannlysa dygdepartiet"
Bannlysningen av Turkiets islamistiska parti signalerar att landets
generaler fortsätter att blanda sig i politiken.
Efter att ha utrett frågan i hela två år beslöt
Turkiets författningsdomstol att det islamska dygdepartiet,
som är den största oppositionsgruppen i parlamentet,
strider mot Turkiets sekulära konstitution och därför
ska bannlysas med omedelbar effekt. Bara två av de 102 ledamöter
som representerar partiet i parlamentet sparkas ut de övriga
får sitta kvar som politiskt oberoende. Generalerna som
misstänks ha utövat påtryckningar på domstolen
förnekar detta men menar att Turkiet är ett mycket bättre
land än de flesta av dess muslimska grannländer. Detta
tack vare att det politiska islam nu har utrotats.
2001-30 s 21
"Turkar och armenier försöker försonas"
Förhållandet mellan Turkiet och Armenien har varit
minst sagt svalt i nästan hundra år. Nu görs försök
att överbrygga hat och motsättningar. Den djupa klyftan
länderna emellan har sina rötter i det Ottomanska imperiet.
Enligt många källor dödade ottomanerna drygt en
miljon armenier mellan 1915 och 1923 i ett försök att
eliminera den armeniska befolkningen i det som idag är Turkiet.
En av de största utmaningarna för den nya försoningskommissionen
blir därför att övertyga armenier och turkar om
att de en gång för alltid måste acceptera varandras
tolkningar av det som då hände.
2001-33 s 17-18
"Turkiet är en farlig marknad"
Med goda kontakter och manipulerade balansräkningar lockade
en turkisk familjeklan, familjen Uzan västliga investerare
till Bosporen. Två av offren var mobiltelefonjättarna
Motorola och Nokia. Grunden för Uzans makt är familjens
närhet till president Özal i början av 1990-talet.
Detta ledde bl a till uppbyggandet av privata TV-kanaler. I likhet
med andra det turkiska storkapitalets klaner använder man
TV-kanaler och tidningar för att kunna dölja, avskärma
och genomför a andra förehavanden. Ingen annan är
dock så skrupelfri som familjen Uzan som ursprungligen kommer
som en turkisk minoritet från Balkan
2001-37 s 8-10
"Turkarnas favorit tror på seger"
Turkiets popiläraste politiker, Erdogan, tänker erövra
regeringsmakten. Han måste dock tona ner sitt förflutna
för att visa att han inte drömmer om en islamisk stat.
Islamism är nämligen det värsta den turkiska militären
vet. Islamisterna i Turkiet har fått en ny ledare vars parti,
rättvise- och utvecklingspartiet, för närvarande
har stöd av 30 % av väljarna. Frågan är bara
om han får lov att kandidera i valet till premiärminister
2003.
2001-39 s 3-4
"Turkcyprioterna börjar förlora tron på Turkiet"
Den unga generationen turkcyprioter har tröttnat på
isoleringen från omvärlden. Alltfler söker sig
till öns södra del eller längre bort. Många
vill bli medlemmar i EU. Det turkiska banksystemets kollaps och
devalveringen av den turkiska valutan har resulterat i att många
står på ruinens brant. Den turkcypriotiske ledaren
Rauf Denktash beskylls för att se mera till Turkiets intressen
än turkcyprioternas. Han använder många repressiva
metoder för att bevara sin makt.
2001-39 s 4
"Den delade ön"
1960 blev Cypern fritt från Storbritannien. Tanken är
att öns greker och turkar ska dela makten med ärkebiskop
Makarios president. Det blir i stället långvariga strider
mellan befolkningsgrupperna. 1974 gör grekcyprioterna en
kupp för att införliva ön med Cypern. Turkiet invaderar
och besätter den norra delen av ön. 1983 utropas den
turkiska republiken Norra Cypern. Den erkänns enbart av Turkiet.
2001 är Cypern ett av de två länder som uppfyller
EU:s krav på medlemskap.
2001-41 s 5
"Det ser bra ut på papperet"
Turkiet författning moderniseras och reformeras men tvivlen
består.
Parlamentet har godkänt ett författningstillägg
som bl a innebär att det kurdiska språket får
användas friare, att mannen inte är familjens överhuvud,
att dödsstraffet elimineras för andra brott än
terror och krigsbrott. Vad det kommer att betyda i praktiken är
ännu ovisst.
2002-03 s 6-8
"Etablissemanget vill till varje pris avvärja en avvikelse
från Atatürks utstakade väg".
Dragkampen mellan religion och sekularism intensifieras i Turkiet.
Muslimen Erdogan var en tid en populär borgmästare i
Istanbul Turkiet. Hans ambition att ge religionen en starkare
roll i det politiska livet stred emellertid mot det sekulära
Turkiets absoluta förbud mot att blanda religion och politik.
Han opponerade mot Turkiets medlemskap i både EU och Nato.
Han tvingades att avgå och fängslades t o m kortvarigt.
Nu gör han comeback i spetsen för att nytt parti och
han förefaller ha större chanser att vinna de allmänna
valen 2004 än vad någon annan islamisk politiker haft.
Efter den 11 september har Turkiet blivit en viktig pusselbit
i koalitionen mot Al-Kaida och terrorismen. Turkiet är sedan
länge NATOs enda muslimska medlemsland och t o m allierad
med Israel.
2002-03 s 8
"Erdogans rättigheter begränsas"
Turkiets högsta domstol har ålagt Erdogan mycket hårda
restriktioner i fråga om hans politiska aktiviteter. Den
slår fast att domen för uppvigling (han uppmanade till
muslimsk revolution vilket världens 1,5 miljarder muslimer
enligt honom krävde) mot Erdogan 1999 diskvalificerar honom
som grundare av det nya partiet.
2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur
för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts
även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar
turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt
uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ
som Iran och Ryssland.
2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet.
En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är
att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt
land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels
ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar
tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast
genomför de sociala och politiska förändringar
som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig
för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det
ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från
de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att
gå.
2002-29 s 22-23
"Politiskt kaos hotar stoppa Turkiets försök till
EU-inträde"
Det var meningen att det här året skulle bli en vändpunkt
för Turkiet, när riskabla ekonomiska regler och ambitiösa
reformprogram skulle läka den djupa ekonomiska krisen och
ge landet medlemskap i EU. I stället har man fått en
"politisk jordbävning" som hotar att skapa en stor
konjunkturnedgång och lägga landets planer på
EU-medlemskap på is.
2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska
parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas
ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver
den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets
ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli,
ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han
ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna.
Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera
att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer
och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.
2002-44 s 8
"Erdogan kämpar i ständig motvind"
Om några dagar är det allmänna val i Turkiet.
Det s k rättvise- och utvecklingspartiet, AK, förväntas
få flest röster. Partiet bildades av Recep Erdogan,
f d borgmästare i istanbul för ett år sedan. Själv
får han inte sitta i parlamentet eftersom han dömts
för och avtjänat straff för "muslimsk"
uppvigling. Riksåklagaren försöker få AK
olagligförklarat.
2002-44 s 8-9
"En ny komet i turkisk politik"
Mångmiljonären Cem Uzan som är åtalad för
ett flertal fall av bedrägeri och svindleri för fram
sitt "Ungdomsparti". Det har chans att få över
10 % av rösterna, den gräns som finns för att få
plats i parlamentet. Han är starkt nationalistiskt och vill
gärna knäppa USA och Västeuropa på näsan.
2002-44 s 8-9
"Får kurderna en röst i parlamentet?"
Kurderna är långtifrån nöjda, men nu kan
de åtminstone rösta på ett parti som för
deras talan. Dehap är den enda prokurdiska grupp som deltar
i valet. Valparoller som hyllar PKK-ledaren Abdullah Öcalan
förekommer rikligt på Dehabs valmöten.
2002-45 s 12-13
"Turkarna röstade bort hela etablissemanget"
Ett parti med rötter i islam vann en övertygande seger
vilket väcker farhågor om att landets sekulära
styre är i farozonen. De turkiska väljarna gav ett tydligt
underbetyg till den sittande regeringen. Inget av de tre partierna
fick över 10 % av rösterna. I stället fick Erdogans
Rättvise- och Utvecklingsparti 34 % och det republikanska
folkpartiet 19 %. De förra får 364 av parlamentets
550 platser.
2002-45 s 12-13
"EU står först på dagordningen"
Erdogans Rättvise- och Utvecklingsparti har lovat att prioritera
landets anslutning till EU.
2002-45 s 14-16
"Demokrati på turkiska"
Turkiets generaler stiger inte åt sidan - inte ens för
EU - eftersom de försvarar inte bara landet utan också
staten. EU kräver att Turkiet ska bli en fungerande demokrati
med en "transparent" politisk process, dvs det får
inte finnas krafter i kulisserna som godkänner vissa politiker
och underkänner andra. I Turkiet uppfattar alla, från
eliten till mannen på gatan, armén som en garant
för stabilitet och modernitet. Det är armén och
dess mäktiga "Nationella säkjerhetsrådet"
som håller ihop landet som annars lätt kunde slitas
sönder av etniska och religiösa motsättningar.
Turkiets starka militär passar också dess andra allierade,
USA, eftersom den behövs som stöd i kriget mot Irak.
2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva
signaler till den islamska världen och förhindra en
framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets
nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap
är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar
ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet
i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av
västvärlden som många muslimer tror på).
2003-10 s 10
"Turkiskt nej till amerikanska trupper"
Med mycket svag majoritet röstade det turkiska parlamentet
nej till amerikanska trupper. Skälet var den turkiska befolkningens
krav på att Turkiet håller sig utanför kriget.
Man minns ännu den ekonomiska katastrofen efter Gulfkriget
1991. Men Turkiets regering som gärna tar emot de utlovade
miljarderna dollar från USA vill ha en andra omröstning
i frågan om stationering av amerikanska trupper i Turkiet
inför en invasion av Irak.
2003-11 s 4
"Grönt ljus för Erdogan som premiärminister"
F d bannlyst politiker blir Turkiets formelle ledare. Turkiets
tidigare bannlyste ledare Tayyip Erdogan utropades i söndags
till segrare i ett fyllnadsval vilket gör det möjligt
för honom att bli landets premiärminister. Erdogans
ansedde kollega Abdullah Gul väntas nu avgå för
att låta Erdogan bilda en ny regering. Möjligen kommer
Erdogan att ånyo ta upp frågan om amerikanska soldater
i det nya parlamentet. Erdogan vill gärna ha det amerikanska
kompensationspaketet som i pengar motsvarar 24 miljarder euro
i billiga garantilån från USA.
2003-11 s 14
"Vart tog Öcalan vägen?"
Kommer våldet mellan turkar och kurder att blossa upp igen
om krigstrummor börjar ljuda? Den livstidsdömde Öcalan
har helt isolerats. Turkiet vill inte att han via släktingar
och advokater ska kunna fortsätta att styra sina anhängare
som fortfarande slaviskt lyder honom. Det separatistiska PKK har
hotat att återuppliva våldskampanjen i hela Turkiet
om inte isoleringen bryts.
2003-17 s 5
USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i
EU
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen
som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar
Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang
i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd
mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.
2003-23 s 12
"Turkiets militärer varnar för kupp"
Chefen för Turkiets krigsmakt varnade i förra veckan
landets regering för att militären fortfarande kan ingripa
i landets styre om regeringen inte respekterar Turkiets sekulära
författning. Militären ser sig som den sekulära
författningens beskyddare. AKP, som erövrade regeringsmakten
i november i fjol, är officiellt ett sekulärt parti,
men i partiet finns många företrädare för
bannlysta islamiska partier.
2003-25 s 14-15
"USA och Turkiet på kollisionskurs"
Under förberedelserna för krig mot Irak uppstod en spricka
i alliansen mellan USA och Turkiet som har visat sig svår
att överbrygga. För några månader sedan
röstade det turkiska parlamentet nej till att låta
USA använda och flyga över turkiskt territotium. Nu
har de båda länderna börjat bråka om Turkiets
relationer till Iran och Syrien.
2003-25 s 16-17
"Ankara sänder svårtolkade signaler"
Turkiets generaler kritiserar Europa och USA. Har de tröttnat
på västmakterna? Turkiets väg mot EU betyder att
arméns roll i det politiska livet upphör och kanske
de nu försöker höja rösten i debatten för
att motarbeta denna minskning av inflytande.
2003-29 s 6-7
"Det är Glasnost i luften"
Påtryckningar från EU och från Turkiets egna
invånare kan leda till att Turkiet inom kort får yttrandefrihet.
Turkiets regering presenterade i förra veckan ett ambitiöst
reformpaket som för första gången i landets historia
erkänner den grundläggande rätten till yttrandefrihet.
Men "det kan vara lätt att ändra lagen, men det
är inte lika lätt att ändra attityderna" säger
den reformsinnade justitieministern, Cemil Celik. Nyligen greps
t ex greps flera skådespelare i Istanbul efter en föreställning
eftersom scenen var smyckad i färgerna, röd, gul och
grön som är den kurdiska flaggans färger.
Bryssel kommer att bevaka händelseutvecklingen i Turkiet.
I oktober väntas en avgörande granskningsrapport.
2003-32 s 6
"Turkiet flirtar med EU"
Det turkiska parlamentet beslutade förra veckan att begränsa
militärens inflytande i politiken. Detta för att öka
landets chanser att komma med i EU. Turkiet vill starta förhandlingar
om medlemskap i slutet av nästa år och reformen är
den senaste i en rad förändringar i syfte att stärka
demokratin för att uppfylla EUs krav. Militären knuffade
bort ett islamistiskt parti från makten 1997 och använder
sitt inflytande över politiken genom Nationella Säkerhetsrådet,
ett forum som består av civila och militära ledare.
2003-37 s 7-9
"Den stilla revolutionen"
Turkiets premiärminister Erdogan vänder upp och ned
på sitt land. Han försöker vinna USAs gunst och
arbetar hårt för att Turkiet ska uppfylla kriterierna
för medlemskap i EU vilket faktiskt bekymrar Ankaras motståndare
i Bryssel. Upp emot 10000 turkiska soldater kommer under hösten
att ansluta sig till styrkorna i Irak. Men ännu viktigare
för Erdogan är medlemskapet i EU. 70 % av turkarna vill
gå med även om landet inte ännu är moget.
Ekonomin är bräcklig, klyftan mellan städerna i
väst och landsbygden i öst är avgrundsdjup och
dessutom har Erdogan misslyckats med att lösa Cypernfrågan.
2003-43 s 4-5
"Turkiska soldater är inte välkomna i Irak"
Ingen folkgrupp i Irak tycker att turkiska soldater har i deras
land att göra. Premiärminister Erdogan har lyckas på
det turkiska parlamentet att godkänna att landet skickar
10000 soldater till Irak. Erdogan vill bättra på landets
anseende hos dess störste hjälpare och välgörare,
USA, dessutom vill han hindra att Iraks kurder utropar ett oberoende
hemland vilket kunde få Turkiets kurder att göra samma
anspråk. Iraks kurder ogillar starkt förslaget men
det gör också landets shia- och sunnimuslimska araber
och t om Iraks turkmenska minoritet.
2003-46 s 6
"Cypern kan sätta krokben för Turkiet"
Turkiet vill gärna inleda medlemsförhandlingar med EU
men detta allvarligt förhindras om Cypernfrågan inte
blir löst nästa år. Före den 1 maj 2004 bör
grek- och turkcyprioter ha hittat en lösning. Turkiets status
som medlemsland hänger också på vilka reformer
som landet genomför fram till i oktober nästa år.
2003-47 s 7
"Terrorn står på Europas tröskel"
Två synagogor i Istanbul utsattes i lördags för
dödliga attentat. Experterna misstänker att välorganiserade,
professionella terrorister ligger bakom attentaten. I lördags
krävde bombdåd 23 människoliv i Istanbul. De var
troligen organiserade av al-Qaida. De flesta av de dödade
var muslimer - oskyldiga förbipasserande och anställda
i intilliggande butiker. Israel och Turkiet har på senare
tid etablerat ett nära militärt samarbete.
2003-48 s 7-8
"Terroristerna försöker riva bron mellan islam
och väst"
Turkiet intar en särställning, eftersom det försöker
kombinera muslimsk tro med värderingar och livsstil, som
inspireras av väst. Turkiet är av stor vikt för
amerikanernas ambitioner att sprida västerländska värderingar
i det stamdominerade och teokratiska Mellanöstern. Turkiet
var det första muslimska land som erkände Israel och
de har idag ett mycket nära samarbete. Turkiet är ett
mönsterland i Nato och har stora ambitioner att bli EU-medlem.
Detta gör Turkiet misstänkt i arabvärlden. Många
unga muslimer drogs tidigare till "religionskrigen"
i Bosnien, Iran, Tjetejenien och Afghanistan för att slåss
på den muslimska sidan. Där drogs de till al-Qaidas
värderingar och omstörtande planer. Många turkar
ifrågasätter idag om premiärminister Erdogans
konservativa, islamska parti har vilja och förmåga
att bekämpa den radikala islamismen i landet.
2003-48 s 8-9
"Turkiet - terrorkrigets nya front"
Den turkiska regeringens nya linje mot en militant, underjordisk
rörelse väcker hård kritik efter bombattentaten.
Tre av de fyra misstänkta för bombattackerna mot judiska
synagoger i Istanbul kom från bergstaden Bingol, 160 mil
från Istanbul i östra Turkiet. Dessa ungdomar som blev
Turkiets värsta massmördare var välkända som
militanta islamister och hade bl a vistats i Pakistan för
"religiös utbildning". De använde 4 lastbilar
för att transportera bomberna som dödade 58 människor
och skadade 750.
2003-50 s 5
"Jakten på misstänkta fortsätter"
En turkisk domstol har åtalat ytterligare tre personer i
samband med en rad självmordsbombningar i Istanbul. En domstol
förhörde dem och väckte åtal för "medlemskap
i olaglig organisation och medverkan i organisationens verksamhet".
Mer än 160 personer har förhörts i samband med
bombdåden mot två synagogor i Istanbul den 15 november
och det brittiska konsulatet och en bank 5 dagar senare. 61 människor,
inklusive 4 självmordsbombare dödades i attentaten.
2004-01/2 s 8
"Den europeiska oenigheten"
Frågan om Turkiets medlemskap i EU kommer sannolikt att
öka klyftorna i EU. Är splittring unionens ofrånkomliga
öde? Den 14 december röstade nästan hälften
av Cyperns turkiska minoritet på EU-skeptiska kandidater
i parlamentsvalet. Resultatet av turkcyprioternas parlamentsval
dödar hoppet om en återförening av Cypern före
inträdet i EU den 1 maj i år. Konflikten kommer att
bli en del av EU.
EU kan inte heller enas om hur man ser på Turkiets eventuella
medlemskap. Den romerskt katolska delen vill inte ha in ett muslimskt
land och Tyskland oroar sig för den starka röst som
Turkiets skulle få på grund av sin storlek.
2004-4 s 5
"Turkiet står i centrum för den europeiska debatten"
Turkiets ambitioner att bli medlem i EU tvingar unionen att definiera
sig själv. Är det en kristen klubb eller en geopolitisk
sammanslutning? EU har lovat att i sommar besluta om Turkiet ska
få förhandla om fullvärdigt medlemskap. Majoriteten
av Turkiets 70 miljoner människor är muslimer och EUs
övervägande kristna invånare är redan idag
oroliga för invandringen från muslimska länder.
USA har länge försökt övertala européerna
att ta emot Turkiet. Tyska CDUs ledare Angela Merkel menar att
EUs politiker ska vara ärliga och tala om att Turkiets chanser
är små. Turkiska regeringsföreträdare varnar
för att ett oåterkalleligt nej från EU skulle
vara det värsta som kunde hända eftersom detta skulle
hindra Turkiet från att reformera sitt land.
2004-09 s 6-7
"Erdogans lyckade offensiv"
För bara ett år sedan var Turkiet en marginell spelare
men nu spelar det en nyckelroll i hela regionen. Nu har premiärminister
Erdogan lyckats bli vän och viktig allierad med George Bush,
de muslimska ledarnas förtrogne och på hemmaplan har
hans parti drivit igenom många människorättslagar.
Syftet med den diplomatiska offensiven är att 1. Få
igång förhandlingarna om Cypern innan dess grekiska
del blir EU-medlem den 1.5. 2. Övertyga USA om att kurdernas
vilja att etablera en autonom federal stat måste motarbetas.
Huvudmålet är dock att få ett ja från EU
och att återupprätta goda relationer med USA.
2004-09 s 7-9
"Besatt av Europa"
Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan satsar allt på
sitt lands medlemskap i Europeiska Unionen. Tack vare omfattande
reformer och pågående förhandlingar om Cypern
kan det hända att målet ryckt närmare. Ankara
samlar poäng inför den 12 december när EU förväntas
presentera en tidsplan för Turkiets medlemskapsförhandlingar.
Då har det gått 41 år sedan den europeiska gemenskapen
och Turkiet undertecknade associeringsavtalet. "Europa har
alltid varit en vision för turkarna men nu är de besatta
av tanken på medlemskap. Mycket har gjorts sedan landet
fick kandidatstatus 1999. Dödsstraffet har avskaffats, undantagstillståndet
hävts, antiterroristlagen har skärpts, militärens
makt har beskurits, kurdiska språkkurser har införts.
Det viktigaste återstående hindret är Cypernfrågan.
2004-09 s 9
"Turkiets moskéer predikar om kvinnors rätt att
leva"
Familjens heder räcker inte som försvar. Direktoratet
för religiösa ärenden i Turkiet vars uppgift är
att styra det religiösa livet och säga till prästerna
vad de ska predika har nu uppdragit åt dessa att i moskéerna
informera de "troende" att s k hedersmord - män
som dödar kvinnliga släktingar som inte lyder männen
- inte bara är olagligt utan också ett brott mot Gud.
I Turkiet får kvinnor inte bära sjal i offentliga byggnader,
som skolor, universitet och offentliga arbetsplatser. Erdogan
har inte bråttom att ge kvinnorna denna rätt som många
kvinnor kräver.
2004-11 s 3
"Turkarnas ambivalens inför Cypern"
Samtidigt som förhandlingarna om ett återförenat
Cypern fortgår, hyser de turkiska medborgarna på fastlandet
ambivalenta känslor inför en möjlig återförening.
Å ena sidan hyser de sympati för sina turkisktalande
bröder någon mil från landets sydkust , å
andra sidan frågar de sig vilket pris en återförening
skulle kräva av Turkiet. Turkarna upplever ett slags otacksamhet
från den lilla enklaven för de många liv som
räddades då Turkiet 1974 stoppade de grekcypriotiska
nationalisternas invasion.
2004-18 s 6
"Stor besvikelse i Bryssel"
EU kommer att belöna turkcyprioterna för att de röstade
ja (65 %) till FNs återföreningsplan, som dock förkastas
av grekcyprioterna i lördagens folkomröstning. Utrikesministermötet
beslöt att häva det ekonomiska embargot, godkänna
ett hjälppaket på 260 miljoner euro och tillåta
tullfri export av frukt och grönsaker. Valresultatet stärker
sannolikt Turkiets chanser att få inleda medlemskapsförhandlingar
senare i år. Grekcyprioternas nej (76 %) i sin separata
folkomröstning kastar emellertid en lång svart skugga
över EUs utvidgning den 1 maj. Bara halva Cypern blir medlem.
2004-19 s 6
"Polis avslöjade konspiration"
Turkiska säkerhetsstyrkor sprängde i måndags en
terroristkonspiration, som hade nästa månads NATO-toppmöte
i Istanbul som mål. Minst 24 personer greps. De hör
till gruppen Ansar al-Islam, som är en våldsam fundamentalistisk
organisation med bas i norra Irak.
2004-20 s 12-13
"De nya medlemmarna ger Turkiet ljummet stöd"
EUs nya medlemmar stöder Turkiets ambitioner att komma in
i unionen men de tycker inte att det brådskar. De ansluter
sig till Frankrikes president Jacques Chirac som menar att Turkiet
inte är moget för medlemskap på flera år.
De nya öststaterna vill hellre får med Bulgarien och
Rumänien 2007 och sedan Kroatien och hellre Ukraina än
Turkiet. Ukraina har kristna rötter och därför
ett mer lämpligt medlemsland än Turkiet.
2004-20 s 12-13
"Redo för Europa?"
Turkiet i EU skulle för alltid förändra Europas
"kristna klubb". Just därför kommer Turkiet
kanske aldrig med i EU. I ett nytt befolkningsbaserat röstsystem
skulle Turkiet få lika många röster i ministerrådet
som EUs 18 minsta länder tillsammans. Turkiets medlemskap
skulle innebära en omdefiniering av Europas kulturella och
politiska självbild. Många européer är
rädda förökad arbetskraftsinvandring men det är
just behovet av arbetskraft som gör att EU behöver Turkiet
lika mycket som Turkiet behöver EU.
2004-31/32 s 7
"Bush uppmanar EU att godkänna Turkiet"
Han stöder helhjärtat Turkiets önskan att bli medlem
i EU. Detta skulle gynna demokratiseringsprocessen i Mellanöstern.
Turkiet som är en sekulär demokratisk stat med en muslimsk
majoritet skulle kunna bli en förebild för regionen
och en viktig medlare mellan Europa och Mellanöstern. Av
EUs medlemsstater är det främst Frankrike som reagerar
negativt på vad Chirac kallar att "Bush inte ska lägga
näsan i blöt" och lägga sig i interna europeiska
frågor.
2004-31/32 s 8
"Erdogan hoppfull om turkiskt EU-inträde"
Turkiets premiärminister Erdogan menar att man nu har kommit
över det sista diplomatiska hindret inför landets EU-ansökan
efter ett tredagsbesök i Frankrike. Chirac stöder nu
Turkiets EU-kandidatur. Turkiska flygbolaget Turkish Airlines
har skrivit ett kontrakt med Frankrike om att köpa 36 flygplan
från Airbus. Ordern är värd 1,2 miljarder euro.
Detta erbjudande kunde Chirac inte motstå. Innan EU-toppmötet
i december ska EU-kommissionen sammanställa en rapport där
man rekommenderar eller avråder Bryssel från att påbörja
formella förhandlingar med Turkiet.
2004-35 s 3
"Strävan efter balans i det sekulära Turkiet"
Emine Erdogan, premiärministerns hustru, vill bevisa att
fromhet och modernitet kan finnas sida vid sida. Turkisk lag förbjuder
islamiska huvudbonader i myndighetsbyggnader och privata och allmänna
skolor. Emine bär ofta huvudduk liksom över hälften
av landets kvinnor. "Erdogan visar det sanna Turkiet".
2004-36 s 5
"Europas mest omaka par"
Är Greklands och Turkiets regeringschefer i färd med
att starta en ny era? Den ortodoxt kristna Kostas Karamanlis och
den varmt troende muslimen Recep Erdogan med ett förflutet
i det politiska Islam tycks ha funnit varandra. De hör båda
hemma lite till höger om mitten på den politiska skalan.
Båda har de gjort politisk revolution. Karamanlis bröt
de grekiska socialisternas 23-åriga dominans. Erdogan besegrade
utbredd misstänksamhet mot hans islamistiska parti. Karamanlis
kan komma att hamna i en besvärlig sits gentemot sina väljare
eftersom dessa inte delar hans turkvänliga hållning.
2004-38 s 4-5
"Myten om det USA-vänliga Turkiet"
Det är inte alldeles självklart att Turkiets medlemskap
i EU skulle gagna USA. Före december måste EU bestämma
om Turkiet ska få förhandla om medlemskap. Frågan
är känslig och EUs ledare vill inte få påtryckningar
från USA. USA tror att Turkiet skulle bli en stark USA vänlig
EU-medlem. Marshallfonden har gjort en stor undersökning
vad gäller attityd mot USA i 9 EU-länder plus Turkiet.
Den visar att turkarna hyser större motvilja mot USA än
t ex fransmännen. De är också mer fientligt sinnade
mot Israel. Åsikterna anses spegla de starka känslor
som finns bland alla muslimer efter de senaste två årens
händelser i Palestina och Irak. USA vill att Turkiet ska
bli en "brandvägg mot terrorismen" och en "demokratisk
modell för den muslimska världen".
2004-38 s 6
"Tummen upp och tummen ner för Turkiet"
EU-kommissionens utvidgningskommissionär Günther Verheugen
har återvänt efter en rundresa i Turkiet. Han säger
att allt ser bra ut på papperet men om man ser hur det ser
ut i verkligheten får man en annan bild. Han anser sig inte
kunna ge klartecken för Turkiet utifrån den information
han fått.
2004-38 s 6-7
"Fischler höjer ett varande finger"
EU bör p g a tvivlen på Turkiets demokratiska reformer
och religiösa identitet ha "en plan B" som alternativ
till att erbjuda förhandlingar om medlemskap, säger
jordbrukskommissionären Franz Fischler. Risk finns för
ett fundamentalistiskt bakslag och därför behövs
ett "speciellt partnerskap". Ett förslag om att
straffbelägga otrohet från den turkiske premiärministern
Erdogan har fått debatten om Turkiets lämplighet att
blossa upp igen.
2004-40 6-7
"Sarkozy kräver folkomröstning om Turkiet"
Turkiet kommer inte med i EU förrän om tidigast 15 år
och i så fall sker det inte förrän Frankrike har
haft en folkomröstning i frågan säger den franske
finansministern, Nicolas Sarkozy. Han är mycket skeptisk
till Turkiet som medlem i EU, inte för att landet är
muslimskt utan för att det är så stort, det har
lika många invånare som alla de 10 nya medlemsländerna
sammanlagt.
2004-40 8-12
"Det går nog inte att säga nej"
Många europeiska regeringar ogillar tanken på Turkiet
som medlemsland i EU, men de kommer ändå att gå
med på att börja förhandla med Turkiet om medlemskap.
Däremot kan det ta mycket lång tid innan Turkiet kan
bli en medlemsstat eller att något land (eller EU-parlamentet)
till slut lägger in veto. De främsta argumenten mot
medlemskap för Turkiet är att landet är så
stort och att det har en växande befolkning. Vidare att landet
är fattigt och att en ojämförbart stor andel ägnar
sig åt jordbruk. Andra menar att Turkiet inte ligger i Europa.
Dern största haken för all är Islam. Den 11 september,
Irak och kriget mot terrorismen har väckt frågan om
EU gör rätt i att inkludera ett muslimskt land.
2004-40 9
"Det sista hindret ska undanröjas"
Efter sitt senaste möte med Turkiets premiärminister
Recep Erdogan säger EUs utvidgningskommissionär Günter
Verheugen att hans rapport om Turkiet som offentliggörs den
6 oktober innehåller en rekommendation om att EU bestämmer
ett datum för när förhandlingarna om Turkiets medlemskap
ska börja. Ett beslut i frågan ska ske vid EUs toppmöte
i december.
2004-45 s 7-8
"Efter kanske, kanske måste det bli ett ja!"
Under alla år som EU har tvekat har Turkiet demokratiserats
av sig själv tack vare hårt tryck inifrån. Författaren
till artikeln menar att "det vore både ett svek mot
Turkiets demokrater och en förfärlig signal till regionen
och hela den muslimska världen att avbryta processen. Det
skulle tolkas som en skymf mot islam och en ny offensiv i "civilisationskriget".
Dessutom menar han att "nästan alla kurder i Turkiet
ser medlemskapet i EU som sin bästa chans att få sin
identitet respekterad och accepterad". (Men skulle inte detta
medlemskap snarare bekräfta att också kurder är
turkar och EU-medborgare och inte tillhör någon blivande
drömnation "Kurdistan").
2004-45 s 8-9
"Generalerna släpper taget"
Den turkiska militären verkar beredd att låta politikerna
sköta politiken på egen hand. I förra veckan var
det första gången sedan militärkuppen 1980 som
en civil ledare höll i ordförandeklubban när Turkiets
nationella säkerhetsråd sammanträdde. Det turkiska
säkerhetsrådet som består av ministrar och höga
militärer har haft stort inflytande över både
den turkiska inrikes- och utrikespolitiken. men har i takt med
de nya författningstilläggen reducerats till rådgivande
i nationella säkerhetsfrågor.
2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens
vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien
p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha
med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar
med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.
2004-51 s 4-5
"Turkiet hyser gott hopp om ja från EU"
Premiärminister Erdogan lovar att fortsätta demokratiseringen.
Troligen kommer EUs ledare att säga ja till Turkiet i dag
fredag, men medlemskapet kan vara avlägset. Turkiet vägrar
att erkänna den cypriotiska regeringen - en EU-medlem - och
det finns en utbredd skepsis i EU mot att inkludera ett stort,
fattigt och muslimskt land. Ledaren för CSU i Tyskland, Edmund
Stoiber, har svurit på att göra allt han kan för
att stoppa Turkiet och CDUs ledare Angela Merkel föreslår
"priviligierat partnerskap". Majoriteten av befolkningen
i Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland och Luxemburg är
emot. 9 av 25 länders regeringar är för, bl a Sveriges.
I Tyskland pågår en mycket polariserad invandringsdebatt.
Grunden är den höga arbetslösheten och rädsla
för islamisk extremism och terrorism.
2004-51 s 6-7
"En lång väntan står för dörren"
I Turkiets storstäder har moderniteten slagit rot men i landets
sydliga gränstrakter härskar fattigdom och resignation.
Människorna ägnar sig mest åt att sälja tobak,
bröd och andra produkter till syrierna på andra sidan
gränsen som är ännu fattigare. Många tror
att lyckan kommer med EU-medlemskap. Då ska alla bli rika.
2004-52 s 3-4
"EU vill, men vill turkarna?"
Många turkar befarar att de får betala med sin själ
för medlemskapet i EU. Landet måste utsätta sig
för en mikroskopisk granskning vilket inte är lätt
för landets medborgare som ser sig leva i en stormakt likvärdig
med Frankrike och Tyskland. Stoltheten får sig en törn.
Många är också rädda för att bli europeiserade
och förlora den kultur man menar är typisk för
Turkiet.
2005-10 s 6
"Grekland antar en ny försvarsdoktrin"
För första gången på över 30 år
har Aten inte utnämnt Turkiet som det största hotet
mot landets säkerhet. I Greklands nya säkerhetsdoktrin
är det i stället terrorismen, den illegala vapenhandeln
och risken för nya oroligheter på Balkan, som definieras
som de viktigaste hoten. Den nordliga gränsen måste
därför förstärkas samtidigt som den förutser
ett närmande mellan Grekland och Turkiet. Aten uttalar ett
stöd för Turkiets ambitioner att bli medlem i EU.
2005-10 s 6-7
"Fnurra på tråden mellan Ankara och Washington"
En politisk thriller, "Metallstorm", om ett fiktivt
krig mellan USA och Turkiet toppar sedan några veckor bästsäljarlistan
i Turkiet. Samtidigt förekommer det mängder av cyniska
eller mycket kritiska artiklar om Turkiet i den amerikanska pressen.
Den regeringstrogna tidningen Yeni Safak har i en artikel hävdat
att amerikanska soldater har använt kemiska medel och våldfört
sig på kvinnor och barn i Falluja. Washington anser att
man missbedömt den turkiska regeringen som egentligen är
"en grupp traditionella islamister med liberal parfym".
Förhållandet mellan de båda NATO-länderna
är sämre än på mycket länge. En viktig
orsak till Turkiets förändring är naturligtvis
att kurderna i norra Irak fått ökad makt och inflytande.
2005-10 s 8
"Turkiet äventyrar förhandlingarna med EU"
Turkiet vill förhandla om medlemskap i EU, men då måste
det först erkänna Cypern, varnar Bryssel. I fjolårets
intensiva överläggningar med EUs ledare gick Turkiet
med på att i tysthet erkänna Cypern och lovade att
underteckna ett protokoll som utvidgade Turkiets existerande tullunion
med EU till de tio länder som blev medlemmar i maj, inklusive
Cypern. Men Ankara har ännu inte undertecknat protokollet.
2005-16 s 11-12
"Turkiet öppnar ett mörkt kapitel"
Den armeniska tragedin 1915 har varit tabu i Turkiet, men nu börjar
man kunna tala om den. Enligt traditionen hyste den sydostliga
delen av Turkiet ett välmående, kristet armeniskt samhälle
fram till första världskriget. Under kriget mördades
1,5 miljoner armenier systematiskt i ett folkmord, enligt armenierna
själva, som utfördes av de ottomanska turkarna. I dag
förbereder armenier över hela världen sig för
att hedra minnet av massakern som började den 24 april för
90 år sedan. Turkarna påstår att detta inte
är sant. Däremot dog flera hundra tusen armenier av
hunger och sjukdomar under massdeportationen till Syrien av armenier
som hade kollaborerat med de invaderande ryska styrkorna i östra
Turkiet. En del kurder ifrågasätter denna versionen
och erkänner att deras förfäder anslöt sig
till slakten efter att ha fått löften om armeniernas
mark - och en plats i himlen som tack för att de dödade
otrogna.
I mars inrättade premiärminister Erdogan tillsammans
med oppositionsledaren Baykal en opartisk kommission med företrädare
från båda sidor i folkmordsdebatten. Hrant Dink som
ger ut veckotidningen Agos som läses av många av Turkiets
60000 armenier menar att det är bättre att Turkiet försöker
normalisera relationer med grannlandet Armenien än att ägna
sig åt meningslösa diskussioner om statistik och terminologi
över snart sekelgamla händelser! 2005-16 s 12
"Ett första steg mot försoning"
Armenierna planerar att utropa 24 april till en minnesdag av våldsamheternas
början. Turkiet oroar sig för att frågan kan försvåra
förhandlingarna om medlemskap i EU. Den turkiska statens
arkiv publicerade i söndags en lista över drygt 523000
turkar som enligt myndigheten dödades av armenier i Turkiet
från 1910 till 1922. Turkiets premiärminister, Erdogan,
har i ett brev till Armeniens president Kotsjarian föreslagit
bildandet av en historiekommission.
2005-20 s 8-9
"Vägen till EU är lång och svår"
Många hinder återstår innan Turkiet kan bli
medlem i EU. Den 3 oktober ska medlemskapsförhandlingarna
börja. Innan dess måste Turkiet stadfästa den
nya strafflagen och underteckna ett protokoll som de facto innebär
ett officiellt erkännande av den grepcypriotiska regeringen.
Turkiets eventuella medlemskap är ett viktigt vapen för
nejsidan i både Nederländerna och Frankrike. Bli det
nej i folkomröstningen måste nästan regeringarna
i dessa länder stoppa eller åtminstone skjuta upp förhandlingarna
med Turkiet.
2005-20 s 10
"Turkiet tänker följa Europadomstolens rekommendationer"
Turkiet lovar att följa Europadomstolens utlåtande
om att rättegången 1999 mot PKK-ledaren Abdullah Öcalan
var orättvis. Den turkiska regeringens löfte väcker
möjligen vrede på hemmaplan men det gynnar Turkiets
förhoppningar om medlemskap i EU. Öcalan var ledare
för Kurdiska arbetarpartiet, PKK. Gruppen som av Turkiet
och USA klassas som terroristorganisation ledde en 15 år
lång kamp för kurdiskt autonomi i en konflikt som kostade
37000 människoliv.
2005-20 s 10-12
"Freden hänger på en tråd i Turkiet"
Armén går till attack mot kurdiska rebeller, som
återvänder från Irak. När Öcalan togs
tillfånga 1999 lamslogs PKK. Gruppen utlyste vapenvila och
flydde till norra Irak. PKK kombinerade kurdiska ambitioner med
marxistisk dogm, som kompletterades med en brutal personkult,
uppmuntrad av ledaren Abdullah Öcalan. Nu finns det kanske
6000 PKK rebeller i Irak och 2000 i Turkiet. Inbördeskriget
på 1980- och 1990-talet lever i färskt minne i Turkiet
och tanken på nya strider väcker stor oro.
2005-20 s 12
"Turkiet försöker avskaffa en brutal sed"
I Turkiet pågår en nationell kampanj för att
få slut på s k hedersmord, när en kvinna dödas
av sin man eller någon manlig släkting för uppträdande
som uppfattas som en skymf mot familjens heder. Mäns som
begår samma sedlighetsbrott åtalas inte alls. En ny
brottsbalk som ratificerades i september 2004, eliminerade "skyddet
av familjens heder" som en förmildrande omständighet
i mordfall. Den införde också strängare straff
för hedersmord.
2005-21 s 5
"Tyskt valresultat väcker oro i Turkiet"
Turkarna befarar att maktskiftet i Tyskland kommer att blockera
deras medlemskap i EU. CDU är uttalat negativa till turkiskt
EU-medlemskap vilket de kommer att ta upp i valkampanjen till
hösten. De föredrar ett "privilegierat partnerskap"
för Turkiet framför ett fullt medlemskap.
2005-27 s 14
"Hårda bud för Ankara"
Turkiet får det tuffaste inträdesprovet av alla kandidatländer.
Det finns många hinder som Turkiets bekymmersamma relationer
med Cypern och Armenien och ekonomiska hinder som exempelvis handeln
med läkemedel och skydd för intellektuell egendom. Flera
av kommissionärerna underströk att "privilegierat
partnerskap" kanske vore ett bättre alternativ. I Tyskland
vill CDU inte alls ha med Turkiet som medlem och troligen innehar
CDU regeringsmakten nästa år.
2005-27 s 14-15
"Kurdfrågan är långt ifrån löst"
I sydöstra Turkiet har det på senare tid förekommit
flera sammanstötningar mellan turkiska regeringssoldater
och rebeller tillhörande den förbjudna kurdiska organisationen
PKK. Den turkiska allmänheten har på TV kunnat se hur
kurdiska demonstranter kastat sten mot polisen och hur denna svarat
med skottlossning. Det väpnade våldet hotar att störta
denna fattiga del av Turkiet i kaos. Sedan PKKs ledare Öcalan
greps 1999 har det varit relativt fredligt klimat. Men för
2 månader sedan ersatte Öcalan ambitionen att bygga
ett demokratiskt Turkiet med ett koncept om "en statslös
kurdisk konfederation", i vilken Irans, Syriens, Turkiets
och Iraks kurder skulle knytas samman. Turkiet ser med förfäran
att ett hundratal PKK-rebeller har återvänt till Turkiet,
främst från Irak.
2005-36 s 24-25
"Gräset är grönare i Firtinadalen"
En isolerad dal i Turkiet står inför två alternativ:
att förbli en orörd oas eller att förstöras
av turism.
2005-36 s 25-27
"Turkarna klarar sig hur som helst"
Mycket har förändrats i Turkiet. Reformer som EU har
krävt har omformat Turkiets politiska och sociala landskap.
Turkiet har drivit en omfattande kampanj för att "ansluta
sig till Europa" och den är drivkraften bakom ekonomiska
reformer som gjort inflationen ensiffrig för första
gången på 30 år, sänkt arbetslösheten
och fått upp tillväxten till 9 %.
Istanbul som i flera decennier har försökt bli västerländskt,
gläds åt att forma sin egen, mycket speciella, moderna
identitet. Istanbul är utan tvivel en av världens "coolaste"
städ just nu oavsett om den är europeisk eller inte.
2005-39 15
"Ett tabu föll"
En konferens på temat om folkmordet på armenier i
början av förra seklet (1915-23). En del turkiska nationalister
protesterade mot konferensen genom att kasta ägg och tomater
på deltagarna. Tidigare har man inte ens fått diskutera
påståendet om att ottomanska styrkor bar ansvaret
för folkmordet men nu har Tysklands regering tvingats överträda
detta tabu med risk för att annars anklagas av EU för
brott mot yttrandefriheten.
2005-41 s 11
"Alla turkar vill inte att Turkiet ska gå med i EU"
De senaste två månaderna har turkiska nationalister
och deras sympatisörer i rättsväsen och byråkrati
gjort sitt bästa för att sabotera Turkiets ansträngningar
att framställa sig som en moderna europeisk nation. I förra
månaden väckte åklagare ett åtal mot Turkiets
ledande författare, Orhan Pamuk, som i en schweizisk tidning
sagt att "en miljon armenier dödades 1915". Har
man inte rätt att uttrycka sina tankar fritt i vår
land?" undrar Pamuk. Två tredjedelar av turkarna vill
fortfarande gå med i EU men det är färre än
de 73 % som stödde medlemskapet för ett år sedan.
2005-41 s 12-13
"Från slagfältet till den politiska arenan"
Utmaningen som Turkiets kurder står inför är hur
de ska flytta frågan från slagfältet till den
politiska arenan. PKK, som är mer armé än parti,
betraktas som en terrororganisation av Turkiet, USA och EU därför
att den angriper civila mål. Det parti som håller
på att bildas, Rörelsen för ett demokratiskt samhälle,
knyter fasta band till den fängslade Abdullah Öcalan
och PKK. Öcalan som organiserade PKK enligt marxistisk modell
var en brutal stridsman som lät döda många rivaler
men själv höll han sig undan striden och ledde terrorattackerna
från Syrien där han omgav sig med kvinnliga livvakter.
PKK-gerillan började återvända till Turkiet från
Irak i fjol. Anledningen måste väl vara att den inte
var särskilt välkommen i Irak för att inte säga
frukta att gripas där av amerikansk militär. Många
kurder beklagar att deras politiker inte förmår att
bryta med PKK. De menar att dessa väpnade terrorister hindrar
demokratiseringen av kurdisk politik.
2005-41 s 13
"Lycka till, säger Armenien"
Invånarna i Armeniens huvudstad, Jerevan, antar att Turkiet
genom medlemskap i EU kommer att ändra sig på för
Armenien två positiva sätt. Sitt sätt att se på
historien och sättet de bemöter sina grannar på.
Ända sedan 1933 har myndigheterna i Ankara hållit den
turkisk-armeniska gränsen stängd i solidaritet med Azerbajdzjan,
därför att en del av det azeriska territoriet ockuperas
av Armenien. De tror också att Turkiets officiella syn på
det folkmord som armenierna menar att deras landsmän utsattes
1915 för av ottomanerna kommer att ändras.
2006-1/2 s 24
"Lite för mycket av det goda"
På den turkiska landsbygden lever gamla traditioner kvar
i strid med lagen. I en by i närheten av staden Diyarbakir
som ligger vid floden Tigris i sydöstra Turkiet finns en
man, Abdul, som har två fruar och 13 barn. Han säger
att det är hans plikt att få den kurdiska befolkningen
att växa. Ortens iman bekräftar att Koranen tillåter
en man att ha upp till fyra fruar. Redan för mer än
70 år sedan förbjöd Kemal Atatürk polygami
som ett led i hans ambition att höja kvinnans status. Praxisen
med månggifte är speciellt vanlig i kurdiska regioner,
där stamstrukturen fortfarande styr invånarnas liv
och där status och makt mäts i antal.
2006-3 s 4
"Karriären är inte slut än"
Turkiets premiärminister, Recep Tayyip, vill nästa år
kandidera till presidentposten. Presidentämbetet är
mäktigt. Statschefen bestämmer över tillsättningen
av alla höga ämbeten som till exempel generalstabschef,
författningsdomare och universitetskansler.
2006-5 s 6
"Cypern är på tapeten igen"
Turkiet vill undanröja ett av hindren på vägen
in i EU. Den turkiske utrikesministern Abdullah Gul har lagt fram
ett förslag som innebär att alla restriktioner för
handel och bistånd till Cypern ska elimineras och att alla
inblandade parter - Turkiet, Grekland och grek- och turkcyprioter
- ska förhandla om öns framtid under FNs överinseende.
Ankara har insett att Cypernfrågan skulle kunna förhala
eller blockera Turkiets medlemskapsförhandlingar.
2006-6 s 13
"Falsk propaganda"
Ett nytt förbund av turkiska nationalister, försöker
sprida sin propaganda till Västeuropa. Förbundet har
tagit sitt namn, Talat-Pascha, efter en av huvudpersonerna bakom
den turkiska förföljelsen av armenierna. Kampanjen inleds
den 18 mars i Berlin och då ska alla övertygas om att
den osmanska regeringen aldrig begick massmord på en miljon
armenier i Anatolien 1915.
2006-8 s 10-12
"Allahs vilja, Atatürks påbud"
I kampen mot det politiska islam håller Turkiet benhårt
fast vid en sekulär kurs. Det regerande religiöst konservativa
AKP-partiet, under premiärminister Erdogan, har inte lyckats
infria vallöftet om att häva förbudet mot huvudduk.
I dag är det förbjudet i offentliga institutioner att
bära religiösa symboler som huvuddukar, turbaner eller
långa skägg av det slag som islamistiska män brukar
bära. Detta är Turkiets sätt att skydda det sekulära
statsskicket mot det politiska Islam och risken för att detta
känsliga ämne splittrar nationen.
2006-14 s 8
"Oro bland Turkiets kurder"
I Turkiets sydöstra del var det sjätte dagen i följd
med demonstrationer och sammanstötningar mellan allmänhet
och kravallpolis. Sammanlagt har nio människor dödats
under sammanstötningarna.
2006-15 s 10
"Fortsatta konflikter mellan Turkiets olika folkgrupper"
Under veckoslutet trappades våldet i sydöstra Turkiet
upp igen. Oroligheterna de senaste veckorna speglar Turkiets svårigheter
med att komma till rätta med den kurdiska minoriteten och
dess krav. Kurdiska "rebeller" attackerade en arméenhet
varvid fem soldater dödades. Turkiska soldater hämnade
med att i en strid döda sex "rebeller". "Rebellerna"
svarade med att utlösa en mina under ett pansarfordon varvid
12 turkiska soldater dödades.
2006-17 s 8
"Kurdisk intifada?"
Det fortsatta våldet i Turkiets kurdiska områden och
ett flertal bombattentat i Istanbul vållar stora bekymmer
för den turkiska regeringen. Man befarar att det förbjudna
PKK försöker lansera en intifada av palestinsk modell.
2006-18 s 12-13
"Farligt gränsområde"
Turkiet går till attack i norra Irak. 200000 turkiska soldater,
understödda av stridsvagnar och helikoptrar har samlats nära
gränsen till Irak. Avsikten är att förhindra att
kurdiska PKK tar sig in i Turkiet från sina baser i Kandilbergen
i Irak. Men i förra veckan gick turkiska elitsoldater in
över gränsen när de förföljde PKK-rebeller,
menar UD i Bagdad. Turkiets avsikt kan vara att en gång
för alla krossa PKK, även om kriget i så fall
måste föras på irakiskt territorium. I Irak har
shiitiska milismän tagit sig in i den oljerika staden Kirkuk
som kurderna gör anspråk på och i Iran angrep
nyligen 10000 soldater PKK-allierade rebeller som motsätter
sig regimen i Iran.
2006-22 s 6-7
"Början på slutet?"
Mordet för en tid sedan på en respekterad domare varslar
om en sekulär, antiislamisk rörelse, som orsakar den
turkiska regeringen stora bekymmer. 40000 människor samlades
för att begrava domaren Mustafa Ozbilgin som dödades
av en 28 årig jurist under en förhandling. Mördaren
ville hämnas för ett domstolsbeslut i höstas att
huvudduk ska vara förbjudet i och runt allmänna skolor.
Han sköt elva skott och skadade många utöver domaren.
Det var en attack mot den sekulära republiken, deklarerade
landets president Ahmet Sezer som anklagade Turkiets styrande
parti, "Rättvisa och utveckling" (AKP) för
att förstöra statsskicket. Detta är en direkt utmaning
mot premiärminister Tayyip Erdogan. Även generalstabschefen,
Hilmi Ozkok, ansluter sig till angreppet. Spänningen mellan
sekularister och islamister kommer förmodligen att hårdna.
I kulissen finns dessutom konflikten med kurderna i detta triangeldrama.
Och utanför väntar EUs långgående krav.
2006-22 s 8-9
"Elva skott mot staten"
När en turkisk islamist för en tid sedan attackerade
en av landets högsta domare utlöste detta en maktkamp
mellan sekulära krafter och den turkiska regeringen. Många
befarar att en djup kris stundar. Nu är det åter turbulens
i det turkiska samhället. Plötsligt råder det
åter fiendskap mellan de politiska lägren. På
ena sidan står den världsliga ordningens försvare,
kemalisterna i polisen, rättsväsendet och militären
och på den andra står den moderat islamistiska regeringen
med Tayyip Erdogan i spetsen. Huvudduken har blivit en symbol
för konflikten mellan religiösa och sekulära krafter.
Varken elever, lärare, läkare eller offentligt anställda
får bära huvudduk.
2006-24 s 8
"Ett första hinder är övervunnet"
Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU tog ett kliv framåt
i måndags efter det att EUs utrikesministrar hade löst
en dispyt med Cypern angående Ankaras relationer med den
grekiska delen av ön. EU har accepterat Cyperns krav att
Turkiet ska uppmanas att normalisera relationerna med grekcyprioterna.
Det betyder bland annat att Turkiet förväntas öppna
sina hamnar och flygplatser för grekcypriotiska fartyg och
flygplan.
2006-26 s 7
"Fredstrevare mellan Turkiet och Armenien"
Ankara står under hård press från EU att öppna
gränsen mot Armenien och ta upp frågan om folkmord.
Ankara har vägrat att upprätta diplomatiska förbindelser
med Jerevan, Armeniens huvudstad, sedan den förre sovjetrepubliken
blev självständig 1991. Orsaken är att Armenien
försöker få det internationella samfundet att
fördöma dödandet av armenier 1915-1917 som folkmord.
1993 stängde Turkiet gränsen mot Armenien för att
visa solidaritet med Azerbajdzjan, som var i krig mot Armenien
över enklaven Nagorno-Karabach. Den stängda gränsen
har slagit hårt ekonomiskt mot det fattiga Armenien.
2006-26 s 7
"Turkiet häver ännu ett tabu"
Det har gått nästan 70 år sedan grundaren av
det moderna Turkiet dog, men Kemal Atatürk ses fortfarande
som nästan en Gud av miljontals turkar. Den som förolämpar
Atatürk riskerar tre års fängelse. Detta måste
ändras någon gång på Turkiets väg
in i EU. En ny biografi om Atatürks fru, Latife Ussaki, har
skrivits av journalisten Calislar. Denna bok har en helt annan
bild av Atatürks äktenskap än den traditionella
och kan komma att ändra hans image.
2006-29 s 11-12
"Förtroendet för Turkiet vacklar"
Internationella investerare börjar dra öronen åt
sig. Deras misstänksamhet orsakas av osäkerheten om
vart de nya marknaderna är på väg politiskt och
socialt. Efter tre långa år av jubel över landets
häpnadsväckande återhämtning efter finanskrisen
2001 börjar marknadens aktörer åter igen fråga
sig om Turkiets ekonomi är ett vårdfall. Man oroar
sig för tilltagande inflation, ett budgetunderskott på
7 % av BNP och en annalkande politisk instabilitet. En intensiv
maktkamp pågår mellan det styrande AKP och Turkiets
traditionella, sekulära etablissemang som har sitt starkaste
fäste i armén.
2006-35 s 6
"Ny terrorvåg skakar Turkiet"
Kurdisk separatistgrupp varnar turister för att komma till
Turkiet. Kurdiska frihetsfalkarna har tagit på sig fyra
av de fem senaste bombattentaten. De betraktas som en avdelning
inom PKK. Bombattentaten är ett hårt slag mot den turkiska
turistnäringen.
2006-37 s 10
"Turkiets förhandling med EU är i farozonen"
Bryssel försöker förhindra ett totalt avbräck
i Turkiets 43-åriga kamp för att bli medlem i EU, genom
att skjuta upp en av de mest kontroversiella frågorna till
efter de turkiska valen nästa år. Problemet är
att Cypern inte erkänns av Turkiet och därför kommer
Cypern att använda sin vetorätt inom EU för att
stoppa Turkiets medlemskap. EU har gett Turkiet en tidsfrist till
årets slut för att öppna sina hamnar och flygplatser
för Cypern. Olli Rehn som är utvidgningskommissionär
vill nu hänskjuta frågan till EU-domstolen för
att vinna tid.
2006-39 s 6
"Turkiet har det minst sagt motigt"
Motståndet i EU mot fortsatt utvidgning växer. Nu är
det inte bara medborgarna utan också en del ledare som är
öppet skeptiska. De båda franska presidentkandidaterna
anser att "privilegierat partnerskap" är tillräckligt
i Turkiets fall. Flera ledare i Österrike som står
inför kommande val hävdar att Turkiets kulturella och
geografiska bakgrund gör landet kompatibelt med Europa. Förbundskansler
Merkel i Tyskland uttrycker också tvivel på Turkiets
lämplighet.
2006-40 s 11
"Besvärlig partner"
När Amerika funderar på problemet Iran dyker ofta Turkiet
upp i kalkylerna. I veckan tar president Bush emot Turkiets premiärminister
Recep Tayyip Erdogan i Vita huset. Relationerna mellan Washington
och Ankara är något frostiga sedan Erdogan inte gav
USA tillstånd att använda NATO-medlemmen Turkiet som
utgångspunkt för invasion av Irak.
2006-43 s 5-6
"Ett trassligt förhållande"
En litterär och en politisk händelse hjälptes åt
att spegla de ibland obekväma relationerna mellan Turkiet
och EU. Den litterära var att författaren Orhan Pamuk
som klagat på att Turkiet vägrar erkänna att 1,5
miljoner armenier massakrerades 1925 blev Turkiets första
nobelpristagare. Den politiska händelsen var att den franska
nationalförsamlingen godkände en lag som gör det
brottsligt att förneka att de ottomanska turkarna begick
folkmord mot armenier. I Frankrike där det bor en halv miljon
etniska armenier är motståndet mot att inkludera Turkiet
i EU stort. Turkiet är för stort, för fattigt och
för muslimskt och det var den främsta anledningen till
att både Frankrike och Holland röstade nej till EUs
nya författning i fjol.
2006-45 s 8-10
"Turkiet har svårt att hitta balansen"
Bekymren hopar sig i Ankara och en ny EU-rapport om Turkiet kan
mycket väl dämpa turkarnas entusiasm för EU-medlemskap
ännu mer. Drömmen om medlemskap slocknar och islams
inflytande ökar. Ett år efter det medlemsförhandlingarna
med EU inletts har Turkiet blivit alltmer europafientligt, västfientligt
och nationalistiskt.
Turkiet blir alltmer islamiserat i takt med att det uppstått
en allt rikare religiös medelklass som vill njuta av sitt
välstånd inom ramen för sin religions regler.
I Turkiet har det dykt upp badhotell som vänder sig till
gäster som förmodas hålla sig väl med Gud
och följa Koranens föreskrifter. Männen badar för
sig själv i en lyxig pool medan kvinnorna får hålla
till i en annan pool som är väl avskärmad från
manliga ögon. Andra saker är värre, "vanliga"
människor trakasseras och misshandlas för att de inte
följer sharia-reglerna även om dessa inte har stöd
alls i turkisk lag. Denna tvärtom skyddar religiöst
förmynderi i enlighet med arvet efter det moderna Turkiets
grundare Kemal Atatürk. Islamistiska radiostationer hetsar
mot kristna och judar. Strikt sekulära turkar som hittills
har utgjort landets elit känner sig hotade av en smygande
islamisering. Kommer Turkiet att bli ett nytt Iran under premiärminister
Tayyip Erdogan? Artikeln
i der Spiegel.
2006-45 s 9
"Låsta positioner"
Europeiska unionen ställde i förra veckan in ett viktigt
möte med Cyperns och Turkiets utrikesministrar. Mötet
skulle ha ägt rum i söndags och måndags i Helsingfors
och syftet var att avvärja en kollaps i Turkiets förhandlingar
om medlemskap i EU. Detta är ytterligare ett bakslag för
Turkiet som började förhandla om medlemskap i oktober
förra året. Sedan dess har motståndet mot att
inkludera ett stort, fattigt, muslimskt land vuxit i EU framför
allt i Frankrike och Tyskland. Att Turkiet förhalar grundläggande
politiska reformer och vägrar att erkänna EU-landet
Cypern förstärker motståndet. EU kräver att
regeringen i Ankara öppnar sina hamnar och flygplatser för
cypriotiska fartyg och flygplan.
2006-47 s 11
"Ultimatum till Turkiet"
Senast nästa vecka måste Turkiet öppna sina flygplatser
och hamnar för flygplan och fartyg från Cypern. Det
är ett krav från EU för att tidtabellen i förhandlingarna
med kandidatlandet Turkiet. EU vill också försöka
undvika att Cypernfrågan blir den dominerande vid toppmötet
i Finland i december.
2006-48 s 11
"Kontroversiellt påvebesök"
20000 människor deltog i söndags i en demonstration
i protest mot påven Benediktus besök i Turkiet denna
vecka. Påven besökte bland annat en plats i västra
Turkiet där jungfru Maria påstås ha bott en tid.
Han träffade också patriarken Bartolomeus som är
den grekisk-ortodoxa kyrkans överhuvud och har säte
i Istanbul.
2006-50 s 10-12
"Vem tappade Turkiet?"
Benedictus XVI stod barfota bredvid muftin av Istanbul under den
stora domen i det forna Konstantinopels berömda blå
moské och höll sina händer upplyfta i den traditionella
muslimska gesten för bön och underkastelse. Exakt vad
påvens bön handlade om är en hemlighet mellan
honom och hans skapare, men förmodligen gällde det försoning
mellan kristna och muslimer, en fråga som redan har kommit
att karaktärisera hans ämbete och hans era.
Owens Matthews skriver från Ankara i Newsweek om en "tragedi
av omåttliga proportioner" om Turkiet inte blir medlem
av EU. Cypern har hotat med att lägga sitt veto mot Turkiets
medlemskap och den franske presidentkandidaten Sarkozy anser att
"Turkiets plats är inte i EU". Matthews menar att
det finns så många aktuella och hotande problem i
Turkiet som EU måste hjälpa till med att lösa.
Turkiet kan komma att behandla den kurdiska minoriteten sämre
och annektera norra delen av Cypern om de vägras bli EU-medlemmar.
Muslimer som flyttat till Europa kommer inte heller att vilja
integreras i de europeiska samhället, menar Matthews.
2006-50 s 13
"Pamuk vill bli EU-medborgare"
Nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, anser att medlemskap
i EU skulle göra EU mer multikulturellt och vara bra för
den demokratiska utvecklingen i Turkiet. Orhan tog emot Nobelpriset,
motsvarande 1,4 miljoner dollar, i söndags i Stockholm.
2007-04 s 4-5
"Kulturutbyte bäddar för politiskt töväder"
Grannfolken turkar och greker börjar upptäcka att de
har mycket gemensamt. Allt är inte glömt och förlåtet
men det märks tydligt i grekernas vardagsliv att det har
börjat töa mellan Grekland och Turkiet. Grekerna har
via mat, mode och resor upptäckt att det finns mycket som
förenar de båda länderna. Kulturbarriären
krymper snabbare än de politiska motsättningar som fortfarande
splittrar de två länderna.
2007-06 s 11
"Pamuk känner sig hotad"
Nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, ställde in ett
besök i Tyskland av rädsla för attentat. Turkiska
extremister hade hotat honom bland annat nationalisten Hamal som
var den som hetsade den 17-årige Ogün Samast att mörda
den turkisk-armeniske journalisten Hrant Dink. Dink har i likhet
med Pamuk åtalats för uttalanden om folkmordet på
armenierna i det Ottomanska riket.
2007-09 s 10-12
"Erdogan attackeras från alla håll"
En våldsvåg sveper fram genom Turkiet; måltavlan
är den moderna västinriktade eliten som utmanas av tilltagande
ultranationalism. Sedan Hrank Dink, redaktör för Turkiets
största armeniska tidning sköts till döds tas alla
hot på allvar. Nobelpristagaren Orhan Pamuk har gått
i självvald exil i USA. Även Turkiets styrande AK-parti
är utsatt. Alltfler vänder sig mot premiärminister
Recep Erdogan och hans europeiska agenda. Nationalisterna irriteras
av att Erdogan, som en eftergift åt EU, givit landets 13
miljoner kurder större kulturell frihet. När EU i december
suspenderade förhandlingarna med Turkiet på grund av
en dispyt om Cypern, upplevde många turkar detta som "ett
slag i ansiktet" efter att ha gjort så många
uppoffringar för EUs skull. I höst blir det allmänna
val och Erdogans parti är på tillbakagång. Han
har en svår balansgång att gå mellan nationalister,
EU-anhängare och landets armé.
2007-09 s 15
"Turkiet bygger viktiga relationer till Kaukasien"
Ankara är i färd med att stärka samarbetet Georgien
och Azerbajdzjan när det gäller transporter av olja
och gas från fyndigheterna i Kaspiska havet. Nu har de tre
länderna också börjat bygga en gränsöverskridande
järnväg som på sikt ska knyta regionen till Kina
också. Turkiet vill på detta sätt förverkliga
sin roll som en bro mellan Europa och Asien.
2007-15 s 25-28
"Istanbul: Minareter och minikjolar, Asien och Europa"
Istanbul är Turkiets motor. Den blomstrande turkiska ekonomin
lockar utländska investerare, och Istanbul är ekonomins
motor. Istanbul svarar för mer än en femtedel av bruttonationalprodukten.
Staden är en dynamisk metropol, som har hittat en ny identitet.
Eliten vårdar det osmanska förflutna och vänder
besviken Europa ryggen. Den nya eliten upptäcker det gamla
Istanbul på nytt, dess skönhet och dess historiska
arv. Men det finns också fattiga delar som växer alltmer.
Där bor de som inte har lyckats: kurder, romer och flyktingar
från Irak, Asien och Västafrika. Den som inte lyckas
kravla sig ur fattigdomen försörjer sig som gatuhandlare
i 12-14 timmar varje dag eller som daglönare, ficktjuvar,
narkotikahandlare och prostituerade.
I jakten på bättre livskvalitet och bostadsstandard,
något som centrala Istanbul inte längre kan erbjuda,
har många välbeställda invånare sökt
sig utanför staden i riktning mot Svarta havet, där
det byggs nya, lyxiga bostadsområden innanför höga
murar.
Staden pendlar mellan kosmopolitism och nationalism, mellan minnen
och minnesförlust. Istanbul är en stad på två
kontinenter, en stad mellan Europa och Asien.
2007-17 s 10
"Erdogan avstår"
Turkiets utrikesminister Abdullah Gül blir landets nye president
sedan regeringschefen Erdogan avstått från att kandidera.
I Turkiet är det parlamentet som utser president och det
regerande AKP har egen majoritet vilket betyder att valet av Gül
är säkert. Många turkar misstänkte att Erdogan
har en hemlig, islamisk agenda, något som passar illa i
det strikt sekulära Turkiet.
2007-18 s 3-4
"Den fromma medelklassen tar ton"
Valet av ny president i Turkiet har riktat uppmärksamheten
mot sekulära turkars oro för att jämlikheten mellan
könen, möjligheten att dricka alkohol och bruket av
minikjol kan vara hotade. Den nuvarande presidenten är en
sekulär jurist. Högsta domstolen har förklarat
valet av Abdullah Gül, vars fru bär muslimsk sjal, som
ny president för ogiltigt. Han tillhör liksom premiärministern
Erdogan AK-partiet vars väljare tillhör landets religiösa
konservativa mittfåra. Militära ledare har sagt sig
komma att vägra besöka presidentpalatset om en kvinna
med sjal är first lady där. Sekulära turkar befarar
att de frommas konservativa syn på världen kommer att
leda till en omtolkning av reglerna och minskad tolerans mot den
sekulära livsstilen.
2007-19 s 11
"Direktvald president?"
Det turkiska parlamentet gav i måndags preliminärt
grönt ljus till ett författningstillägg som innebär
att presidenten i fortsättningen kan bli folkvald. Åtgärden
är ett försök att dämpa motsättningarna
mellan den turkiska regeringen och landets sekularister. Det sekulära
etablissemanget fruktar att regeringspartiet, AK, eftersträvar
presidentposten, i form av nuvarande utrikesministern Abdullah
Gül, för att kunna introducera ett islamistiskt program.
2007-23 s 11
"Turkiskt anfall"
Turkisk militär tros ha attackerat ett gränsområde
i norra Irak i ett försök att komma åt kurdiska
rebeller som motarbetar den turkiska regimen. Anfallet bekräftas
av källor i PKK, Kurdiska arbetarpartiet, en rebellgrupp
som länge kämpat för ett kurdiskt hemland i Turkiet.
Turkiet, Terrorism
2007-24 s 12
"Nytt bombattentat"
En bomb exploderade utanför en klädbutik i Istanbul
i söndags. 14 personer skadades. De kurdiska rebellernas
attacker på senare till har ökat spänningen i
Turkiet markant. De turkiska myndigheterna beskyllde PKK för
dådet men gruppen förnekade inblandning.
2007-24 s 16-17
"Turkiet skramlar med sina vapen"
För många i Turkiet har de kurdiska separatisternas
krig varit en livslång mardröm.
Turkiet har den senaste tiden förstärkt sin militär
längs gränsen mot Irak till en högre nivå
än på flera år. Styrkemarkeringen varslar om
Turkiets ambitioner att utrota de turkiska separatister som gömmer
sig i norra Irak. I förra veckan dödade militanta kurder
sju soldater. Tre skogvaktare dödades av en landmina. Detta
sätter USA i ett svårt läge. Kurderna är
USAs mest pålitliga partners i Irak och Turkiet låter
USA använda en flygbas som är mycket viktig för
USAs verksamhet i Irak. Turkiet har inte trängt in på
irakiskt område sedan den amerikanska invasionen 2003. Det
har inte funnits så mycket militär vid den irakiska
gränsen på 10 år som nu.
2007-28 s 8-11
"Striden om mittens väljare"
Två månader efter det misslyckade presidentvalet i
Turkiet förbereder sig landet för parlamentsval den
22 juli. Orsaken till valet är att Erdogans parti AKP inte
lyckas få sin kandidat Abdullah Gühl vald till president.
Premiärminister Erdogan räknar nu med seger och hoppas
på en två tredjedels majoritet som tillåter
hans parti att utse Turkiets president. Han har bemödat sig
om att ge sitt parti en ny image och han har faktiskt lyckats
locka liberaler, vänstersympatisörer och till och med
politiska motståndare till sitt läger. Han vill att
partiet ska bli en modell för den muslimska världen
och visa att religion och västerländsk demokrati går
att förena. Oppositionen, det svaga Republikanska folkpartiet
påstår att AKPs mål är att "upprätta
en islamisk republik". Ett allvarligare hinder för AKPs
önskan att får en stark majoritet i parlamentet kan
Nationella rörelsen (MHP) bli om det passerar tioprocentströskeln
och kommer in i parlamentet. Det är framför allt den
senaste vågen av attacker från militanta kurder som
stärker nationalisterna.
2007-29/30 s 11
"Kvinnornas val i Turkiet"
Det turkiska regeringspartiet beskylls för att vilja undergräva
den sekulära, moderna staten, men faktum är att inget
parti sedan Atatürks dagar har gjort mer än det nuvarande
regeringspartiet för att modernisera landet. Äkta män
är inte längre formella familjöverhuvuden och hustrur
måste inte längre ha tillåtelse för att
förvärvsarbeta. Nya lagar kriminaliserar våldtäkt
inom äktenskapet och slopar strafflindring för så
kallade hedersmord.
2007-32 s 8
"Allmänt missnöje i Turkiet"
18 medlemmar i det prokurdiska Demokratiska samhällspartiet,
DTB, invaldes i parlamentet. Det är första gången
sedan tidigt 1990-tal som öppet nationalistiska kurder representeras
i parlamentet som har 550 ledamöter. Deras närvaro har
retat upp det nationalistiska MHP, som tog 71 platser och vars
valkampanj bland annat lovade att avrätta den fängslade
PKK-ledaren Abdullah Öcalan. En ny president måste
vara utsedd senast i september. Gül kandiderar åter
till posten uppbackad av AKP islamistiska kvarlevor. Erdogan har
problem. Godkänner han Gül flyttar han regeringen tillbaka
på kollisionskurs med armén som säger sig vägra
retirera. Om Erdogan böjer sig för arméns krav
riskerar han splittring i sitt eget parti AKP.
2007-35 s 8
"Turkiet har fått en ny president"
Turkiets utrikesminister, Abdullah Gül, som är praktiserande
muslim och före detta islamist, svor i tisdags eden som president
i denna hårdnackat sekulära republik. Händelsen
betraktas som mycket betydelsefull för Turkiet. Han valdes
med enkel majoritet av parlamenten. Valet markerar en seger för
de styrande muslimska demokraterna över militären och
den byråkratiska eliten. Presidenten har en position med
långtgående vetobefogenheter. Nu kommer det in bönemattor
för första gången i presidentpalatset.
2007-41 s 10
"Ankara överväger militär intervention i norra
Irak"
Den turkiska regeringen har givit vika för generalernas påtryckningar
och gett grönt ljus för militären att gå
in i norra Irak för att attackera den separatistiska, kurdiska
PKK-gerillan som håller till i Quandilbergen i gränstrakterna
mellan Turkiet, Irak och Iran. PKK har dödat 15 turkiska
soldater och 12 civila i sydöstra Turkiet de senaste två
veckorna vilket är det högsta dödstalet på
flera år.
2007-41 s 11-12
"Folkmordet på armenierna stör internationellt
umgänge"
Försöken att få Amerika att definiera det ottomanska
imperiets massaker på hundratusentals armenier i förra
seklets början som ett folkmord stöter på motstånd
från olika håll. Det är framför allt en
amerikansk demokratisk kongressledamot, Adam B Schiff som driver
frågan i USA. Resolutionsförslaget i det amerikanska
representanthuset sätter etiketten "folkmord" på
massakerna på armenier för mer än 90 år
sedan under det ottomanska imperiet. Republikanerna och Bushs
administration försöker hindra en omröstning.
2007-42 s 4
"Spänningen stiger vid irakiska gränsen"
Turkiet begär grönt ljus för attacker i norra Irak.
Regeringen lämnade i veckan in en begäran till parlamentet
om ett ettårigt tillstånd att genomföra militära
operationer i Irak. Målet är den kurdiska separatistgerillan
som har baser i norra Irak varifrån den angriper Turkiets
integritet och dess medborgare. PKK-rebeller har fört gerillakrig
mot den turkiska regeringen i 23 år.
Turkiet
2007-42 s 5-6
"I huvudet på turkarna" hela
artikeln
Traumatiska händelser kan urholka ett folks identitetskänsla.
Varför reagerar turkarna så hett på frågan
om det armeniska folkmordet? Den turkiska staten och det turkiska
samhället har ett förflutet som bara är ett åttiotal
år gammalt och svårt att göra upp med och som
man därför hellre begraver än visar upp. Turkarna
vill ha kvar bilden av landets fantastiska och fläckfria
historia.
2007-43 s 11-12
"Irak hörsammar världens krav"
Iraks premiärminister, Nouri al-Maliki, gav i början
av veckan order om att den turkkurdiska separatistgruppen PKKs
aktiviteter i Irak skulle stoppas. Han betraktar PKK som en "ondskefull
terroristorganisation" som han förbjuder att verka på
irakisk mark. Malikis beslut var ett försök att hindra
turkisk militär från att tränga in över gränsen.
I Turkiet skriver tidningarna om de senaste morden på tolv
unga värnpliktiga män som dödades i ett bakhåll.
Detta har väckt allmänhetens avsky för PKK och
hämndbegär.
2007-43 s 12-14
"Den andra turkiska fronten" hela
artikeln
Alla känner till PKK, Turkiet och faran av en väpnad
konflikt i norra Irak. Till saken hör också att det
finns en irankurdisk gerillagrupp som också gömmer
sig i Irak men som anfaller inne i Iran. Denna grupp, PJAK, Partiet
för fritt liv i Kurdistan, har ett visst mått av samröre
med den turkkurdiska gruppen PKK. De har samma mål, att
med våld försöka skapa nya autonoma områden
och vinna rättigheter för kurderna i Irak och Iran.
De är alla lojala med PKK-ledaren Özalan. Kurderna är
sunnimuslimer och har sina rötter i marxistiska rörelser
och förespråkar vad de kallar "vetenskaplig socialism".
De gömmer sig i bergen där de lever ytterst spartanskt.
Den östra delen av det irakiska Kurdistan styrs av PUK som
betraktar Iran som en viktig handelspartner. PUK leds av Iraks
president, Jalal Talabani. I augusti blev det en militär
sammanstötning mellan PJAK gerillan trängde ini Irak
och anfölls av Peshmerga, som är PUKs väpnade styrkor.
Kurder mot kurder alltså i väpnad kamp starkare är
inte blodsbanden.
2007-45 s 10-14
"Det handlar om Turkiet, inte om väst"
Anledningen till att Turkiet riskerar sina relationer med USA
och Europa är mycket enkel, landet riktar blickarna mot öster.
Sarkozy i Frankrike och Merkel i Tyskland har klart uttalat sin
motvilja mot Turkiets EU-medlemskap. Många turkar upplever
att de länge och tydligen förgäves gjort stora
förändringar i sitt land för att tillmötesgå
EU-kommissionen. Ett växande antal turkar är kritiska
mot amerikansk kultur och amerikanska värderingar.
Turkiet har tydligt börjat närma sig Syrien och gör
stora affärer med Iran. Turkiet har länge velat rensa
upp i Qandilbergen vid den irakiska gränsen där PKK
gerillan har sitt fäste och varifrån den gör raider
och dödar turkiska soldater. Iran hjälper till genom
att lämna information om PJAK, den kurdiska gerillan i Iran.
Det är inte ideologi utan pragmatism som styr Turkiets utrikespolitik.
2007-45 s 13
"USA vill hindra storoffensiv"
USA lovar att hjälpa Turkiet i konflikten med de kurdiska
rebellerna i norra Irak. Samtidigt kräver dock USAs utrikesminister,
Condoleezza Rice, att regeringen i Ankara agerar återhållsamt.
Turkiet får inte vidta några åtgärder som
hotar att destabilisera läget i norra Irak.
2007-45 s 13
"PKK-krisen har lättat något" Hela artikeln
PKK har släppt åtta turkiska soldater som tillfångatogs
två veckor tidigare. Detta lättade på stämningen
vid Erdogan och Bushs möte i måndags. Vidare har den
irakiska regeringen förklarat att de ska intensifiera sina
försök att stänga PKK-baser utmed den turkiska
gränsen.
2008-07 s 3-5
"Turkiets premiärminister godtar inte ett nej"
Det spelar ingen roll vad vissa EU-ledare eller turkiska nationalister
och islamister tycker - Turkiet är sakta men säkert
på väg västerut. Recep Erdogan tog makten i Turkiet
2002 med löfte om att han och hans parti AKP skulle föra
Turkiet in i EU. Hans övertygelse är att Turkiet ska
vara "en bro mellan kulturer" som ska avvärja en
"global civilisationskrock". Stärkt av förra
sommarens övertygande valseger har han satt i gång
en total genomgång av landets politiska system. Han vill
använda "Europa som hjälp att röja upp här
hemma". Det finns ett antal testpunkter som måste rättas
till som lagen som förbjuder förolämpningen av
turkiskheten och att det inte finns religionsfrihet för andra
än muslimer.
2008-10 s 17
"Faran är inte över"
Turkiet kanske invaderar norra Irak igen. "De har fler läxor
att lära", sa general Yasar Buyukanit på en presskonferens
om Turkiets offensiv mot Kurdiska arbetarpartiet, PKK. Han uppgav
att minst 240 rebeller dödats av de 300 som spårats
till Zapreregionen nära den turkiska gränsen. Det är
där PKK planerar de väpnade attackerna mot Turkiet.
Operationen var en reaktion på ett PKK-bakhåll i oktober
när 12 turkiska soldater dödades.
2008-12 s 7
"Regeringspartiet riskerar rättegång"
Statsåklagaren har lämnat en anhållan till Turkiets
högsta domstol om att det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet,
AK-partiet ska stängas och att bannlysa 71 partiföreträdare,
inklusive premiärministern och presidenten, från politisk
verksamhet i fem år. Statsåklagaren hävdar att
partiet försöker bygga en islamisk stat i Turkiet.
2008-12 s 21-22
"Nu kommer gulenisterna"
En turkisk rörelse, som verkar med förnuftig än
de flesta av dess konkurrenter, försöker bli erkänd
som världens största muslimska nätverk. Den vise
mannen Fethullah Gulen har blivit en av världens mest betydelsefulla
muslimer, inte bara i sitt hemland Turkiet utan också på
ett mer lågmält sätt i Centralasien, Indokina,
Indonesien och Afrika. Gulens tro på vetenskap, dialog mellan
olika religioner och pluralistisk demokrati har väckt beundran
och respekt även i icke-muslimska kretsar. Gulenisterna är
speciellt aktiv på utbildningsområdet. De påstår
sig ha grundat fler än 500 lärosäten i 90 länder.
I sitt hemland Turkiet betraktas Gulenrörelsen som en motvikt
till ultranationalismen.
Fethullah Gülens hemsida.
Läs om gulenismen i Dagen.
Gülen har en sajt på
svenska.
Nämns i en artikel om "Terrorns
politiska ansikte" i SvD i mars 2005.
Läs
mer i originalartikeln i Economis eller direkt här.
2008-14 s 10
"Högsta domstolen granskar politiskt explosivt fall"
Farhågor hos den sekulära eliten om att Turkiet håller
på att bli en religiös stat har resulterat i en anmälan
hos landets högsta domstol som tar upp ärendet. Den
ska undersöka om det finns anledning att upplösa landets
regeringsparti och bannlysa dess politiska ledare. Detta är
mycket illavarslande för regeringspartiet. Partiet beskylls
för att föra in islam i politiken. Sekulära turkar
fruktar att deras land ska bli en religiös stat som känner
sig mer hemma i Mellanöstern än i Europa.
2008-15 s 8-10
"Kampen om Turkiets själ"
Rättsväsendet är berett att bannlysa regeringen
även om det måste ske till priset av ekonomisk instabilitet
och försämrade relationer med väst. Chefsåklagaren
Abdurrahman Yalcinkaya vid appellationsdomstolen i Ankara har
väckt åtal mot det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet
(AKP) för att försvar Turkiets strikt sekulära
stat mot det som han beskriver som AKPs smygande islamism. Om
författningsdomstolen går på Yalcinkayas linje
kommer AKP och dess ledare att försvinna från den politiska
scenen. I grunden finns konflikten om vem som styr Turkiet. Är
det den gamla republikanska eliten eller är det nya, demokratiskt
valda AKP, som vill föra Islam närmare den politiska
mittfåran? Där finns också en konflikt om huruvida
det turkiska folket är moget att välja sina ledare och
sin politik. Vad Erdogan kan göra är att använda
sin parlamentariska majoritet för att ändra lagen så
att författningsdomstolens auktoritet begränsas. AKP
kontrollerar 60 % av rösterna. Detta är dock inte tillräckligt
för att ändra författningen utan stöd av andra
partier. Vad AKP däremot kan göra är att utlysa
en folkomröstning.
2008-16 s 8
"Borgmästarna fick böter"
En domstol har dömt 53 borgmästare från Turkiets
kurddominerade sydostliga provinser till böter därför
att de har hjälpt rebeller genom att skicka en skriftlig
vädjan till den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen,
om att han inte ska lägga ner den kurdiska satellitstationen
ROJ TV som sänder från Danmark. De turkiska myndigheterna
anser att stationen har koppling till den militanta organisationen
PKK.
2008-20 s 19
"Vårt parti har inte sina rötter i religionen"
Intervju med Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan.
Trots att han vann en jordskredsseger förra sommaren måste
Erdogan kämpa för sitt politiska liv. Turkiets författningsdomstol
överväger att åtala Erdogan och ett sjuttiotal
av hans partivänner för att de "söker undergräva
den sekulära staten". Åklagarna kräver att
de misstänkta ska bannlysas i politiken i fem år och
att AKP-partiet ska läggas ner. Erdogan menar att Turkiet
har visat att en balans mellan Islam, demokrati, sekularism och
modernitet är möjlig. AKP motsätter sig alla former
av etnisk nationalism och religiös chauvinism. Turkiet är
en källa till inspiration för resten av den islamska
världen, menar han.
2008-24 s 7
"Erdogan kämpar för politisk överlevnad"
Turkiets hårt ansatte premiärminister, Recep Tayyip
Erdogan, försöker hålla sig kvar vid makten genom
att dämpa motsättningarna i striden mot Turkiets sekulära
etablissemang som försöker bannlysa hans parti och avsätta
honom. Krocken mellan de islamistiska lägret och det sekulära
lägret verkar oundviklig efter Högsta Domstolens beslut
att ogiltigförklara regeringens hävande av förbud
mot huvudduk på universitetet. Det mångåriga
förbudet mot huvudduk hävdes av parlamentet i februari
vilket välkomnades av landets religiösa konservativa.
2008-27 s 6
"Det jäser i Turkiet"
Ett läckt dokument avslöjar arméns kampanj mot
det regerande partiet. Den4 mars tog Osman Paksut, författningsdomstolens
näst högste domare i hemlighet kontakt med landsstyrkornas
befälhavare, general Ilker Basbug. Den sekulära oppositionen
hade dä just bett högsta domstolen ogiltigförklara
en lag som drivits genom av Rättvise- och utvecklingspartiet
(AKP) och som gav kvinnor rätt att bära huvudduk på
universiteten. Hemligheten avslöjades i den lilla dagstidningen
Taraf. Den har tidigare publicerat en rad reportage som speglar
arméns försök att undergräva AKP-regeringen.
2008-29 s 3-4
"AKP väntar på domen"
Är Turkiets styrande parti ett hot mot den sekulära
staten eller en moderniserande kraft? Landets författningsdomstol
undersöker om AKP-partiet och dess ledare ska bannlysas från
politiken. Sekulära turkar upprörs av regeringens krav
på att islam ska ha en mer framträdande roll i samhällslivet.
De fruktar att det bli som i Iran, de många förbudens
land, där allting är otillåtet. Det gamla gardet
är nu i färd med att försöka störta AKP,
som anklagas för att i smyg försöka införa
sharialag. AKP har emellertid folket bakom sig, partiet har regerat
sedan 2002 och vann en jordskredsseger i förra sommarens
val.
2008-29 s 4-5
"Komplotten mot Turkiet"
Skribenten, Mustafa Akyol, som är redaktör för
tidningen Turkish Daily News protesterar starkt mot att författningsdomstolen
i augusti ska eventuellt fälla en dom över AKP och bannlysa
partiet och dess främsta företrädare. Det skulle
vara ett hårt slag mot turkisk demokrati och landets EU-drömmar,
menar han. Författningsdomstolen bestämde 1989 att "samhället
ska skyddas mot tankar och bedömningar som inte bygger på
vetenskap och förnuft".
2008-31 s 6-7
"Kan bombdådet rädda Erdogans regering?"
Attentatet i Istanbul drabbade Turkiet vid en känslig tidpunkt.
Inom kort kommer dom att falla i målet om att förbjuda
regeringspartiet. Premiärminister Erdogan kan oavsiktligt
dra fördel av blodsdådet - om domarna fokuserar på
nationell samling.
I måndags morse, ett fåtal timmar efter massakern
i Güngören där minst 17 människor dog började
författningsdomstolens avgörande sittning. Var det PKK,
som regeringen hävdar, eller de sekulära ultranationalisterna
och antiislamisterna i nätverket Ergenekom som ville destabilisera
landet?
Bakgrund
2008-31 s 7
Försöken att förbjuda AKP utlöstes i februari
av ett författningstillägg, som sedan dess har ogiltigförklarats,
vilket innebar att förbudet mot att bära huvudduk på
landets universitet hävdes. Det sekulära etablissemanget
ser huvudduken som ett tecken på politisk islam. Många
andra antisekulära åtgärder har genomförts.
Lokala myndigheter har förbjudit restauranger att servera
alkoholhaltiga drycker, det har funnits förslag om att införa
halalslakt och lärare pekar på en kraftig ökning
av religiös undervisning. På sjukhusen har kvinnliga
troende läkare vägrat behandla manliga patienter och
äkta män förbjudit sina kvinnor att besöka
manliga läkare. Icke-muslimer utsätts för "grannpåtryckningar"
om att fasta och bära huvudduk.
2008-33 s 20
"Kampanj för att tillåta huvudduk stoppas"
Turkiets ledande parti har stoppat sina försök att häva
ett förbud för kvinnor att bära huvudduk vid landets
universitet. Kravet på att kvinnor skulle lov att ha huvudduk
på offentliga institutioner väckte högljudda protester
hos dem som hävdar nationens sekulära principer och
det nästan tvingade regeringen att avgå. Nu ska universiteten
i Turkiet även i fortsättningar vara fria från
religiösa symboler.
2008-36 s 10-11
"Turkiet väntar och ser"
Ett stort Natoland väntar på sin roll i Kaukasus. Sedan
1993 har Turkiet inte haft några formella band med Armenien.
1993 stängde Turkiet gränsen därför att Armenien
ockuperat ett litet stycke av Azerbajdzjan i kriget om Nagorno-Karabach.
Nu har emellertid kriget i Georgien väckt tvivel på
klokheten i att bevara gränsen stängd. Nu har Armeniens
president Serzh Sarkisian bjudit in Turkiets president Abdullah
Gül till en kvalificeringsmatch till fotbolls-VM mellan Turkiet
och Armenien den 6 september. Om Azerbajdzjan försonas med
Armenien skulle Azerbajdzjan få en alternativ exportrutt
för sin olja, nu sedan den andra bombats i kriget. Turkiets
etniska och religiösa band till sina azeriska kusiner är
viktiga men om Turkiet och Armenien kunde bli vänner innan
det amerikanska presidentvalet så kanske det kan hindra
en eventuell resolution i den amerikanska kongressen som pekar
ut de osmanska turkarnas slakt av armenier som folkmord.
2008-43 s 8
"Misstänkta omstörtare ställs inför rätta" hela artikeln
86 personer som anses tillhöra en hemlig, ultranationalistisk
grupp kallad Ergenekon, åtalas för att använda
våld för att skapa kaos i samhället och undergräva
allmänhetens förtroende för regeringen och för
att förbereda en statskupp. Premiärminister Erdogan
beskylls för att utnyttja rättsfallet för att tysta
kritiker som hävdar att hans parti har en dold, islamistisk
agenda. Fallet skakar det turkiska samhället, därför
att offentlig kritik av militären är mycket ovanlig
i Turkiet. Militären förnekar inblandning i konspirationen
och de officerare som har åtalats är pensionerade.
2008-47 s 9-10
"Atatürk kunde le"
Turkiets hjälte kliver ner från piedestalen och visar
sin mänskliga sida. Atatürk, krigshjälten som blev
statsman och försvarade Turkiet under det ottomanska rikets
delning är föremål för världens kanske
långvarigaste personkult. Hans porträtt hänger
i varje liten testuga, i alla kontor och i alla klassrum. Att
förolämpa hans minne är ett brott enligt turkisk
lag. Förra månaden kom en dokumentärfilm, Mustafa,
som speglade människan Atatürk. Helgonförklaringen
av Atatürk är kärnan till många av Turkiets
problem. Turkiet har en enorm förnekelsekapacitet. Två
exempel är folkmordet på armenier i början av
1900-talet och landets stora kurdiska minoritet.
2009-01/2 s 6
"Ännu ett steg mot demokrati"
Turkiet har fått sin första kurdiska tv-kanal. TRT
6. Nu sänds program i den statliga televisionen på
kurdiska, ett språk som tidigare var förbjudet att
prata ens, och bestraffades. Kanalens utbud inkluderar filmer,
tvåloperor och soffprogram och kommer att sända program
på tre kurdiska dialekter. De turkiska myndigheterna hoppas
att TRT 6 ska locka kurdiska tittare från den populära
kanalen ROJ TV med säte i Danmark som enligt regeringen är
språkrör för det förbjudna Kurdiska Arbetarpartiet,
PKK. De tolv miljonerna kurder i Turkiet har också tillgång
till kanaler som sänder från norra Irak.
2009-04 s 5
"Turkiets premiärminister tar tag i EU-frågan
igen" hela
artikeln
Turkiets premiärminister besökte i söndags Bryssel
för att återuppväcka sitt lands ambitioner att
bli medlem i EU. Turkiets medlemskapsprocess har skadats av bland
annat situationen på Cypern, den politiska splittringen
i Turkiet och minskad entusiasm i EU för fortsatt utvidgning.
År 2009 blir avgörande för Turkiets medlemskapschanser.
Om Turkiet inte öppnar sina hamnar för grekcypriotisk
trafik kanske sista chansen har gått.
2009-06 s 5-6
"Konspirationshärva som heter duga"
Ytterligare ett antal misstänkta har gripits i det så
kallade Ergenekonfallet i Turkiet, vilket väcker nya frågor
om relationerna mellan regering och armé. Tidigare har
86 personer ställts inför rätta anklagade för
att ha planerat mord på ett antal högt uppsatta personer
och sprida kaos och provocera en militärkupp i Turkiet. Nu
har ytterligare 39 personer, varav fem aktiva arméofficerare,
gripits i en gryningsräd. Kritiker anser att det handlar
om en konspiration av Turkiets islamistiska regering för
att misskreditera armén. De övertygat sekulära
generalerna har aldrig dolt att de ogillar premiärminister
Recep Erdogan.
Det växande bevisberget är emellertid pinsamt för
arméledningen. Det avslöjar också motsättningar
inom de väpnade styrkorna, en falang är EU och USA vänlig
medan den andra föredrar närmare band till Ryssland
och Iran.
2009-08 s 5-7
"Vilken väg väljer Turkiet? hela
artikeln
Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan, uppträdde
minst sagt självsäkert på Världsekonomiskt
forum i Davos för några veckor sedan, och han hyllades
av hela den muslimska världen. Frågan är vad det
betyder för närmandet mellan Ankara och västmakterna.
Araber och iranier trodde inte sina öron när de hörde
en turkisk regeringschef uttala sig mer radikalt och kritiskt
om Israel än de flesta av hans muslimska ämbetskolleger.
Erdogan kan riskera handeln med Israel som är värd över
två miljarder dollar per år och särskilt de aktuella
obemannade israeltillverkade spionflygplanen. Ankaras hittills
enda triumfkort gentemot väst är Nabuccoledningen genom
vilken naturgas från Kaspiska havet ska transporteras till
Västeuropa via Turkiet. Vad har Erdogan i sikte? Vill han
ha en starkare roll i den muslimska världen?
2009-11 s 12-13
"Dags att sätta punkt för folkmordsdebatten"
Det har aldrig funnits så goda förutsättningar
för armenier och turkar att bli vänner som just nu.
Därför vore det illa om den amerikanska lägger
sig i frågan om folkmordet genom att anta en resolution
som skulle väcka stor vrede i Turkiet. De hittills frusna
relationerna mellan Armenien och Turkiet visar tecken på
att tina och det kanske är det första steget mot en
försoning mellan de turkiska och armeniska folken. Armenien
har koncentrerat sig på konkreta frågor som att öppna
gränsen mellan Armenien och Turkiet, en livsviktig fråga
för båda länderna. I bakgrunden finns dock den
armeniska diasporans känsloladdade insisterande på
att ett folkmord ägt rum och kanske behövs Erdogans
förslag att etablera en gemensam historiekommission.
2009-12 s 8
"Erdogan tror på valseger"
Om Turkiets regeringsparti vinner valen 29 mars är det till
stor del tack vare premiärminister Recep Erdogans popularitet.
Han har fört en mycket aktiv valkampanj i flera veckor och
överallt möts han av flaggviftande anhängare som
är redo att ge hans AKP-parti nytt mandat efter ett år
när partiet med nöd och näppe undkom en bannlysning
på grund av misstankar om att det försöker undergräva
landets sekulära system.
2009-14 s 15
"Erdogans parti backade något"
I Turkiets kommunval i söndags blev det seger (39 %) för
det sittande regeringspartiet, AKP, med premiärminister Recep
Erdogan i spetsen. Men partiet backade ändå jämfört
med i de allmänna valen 2007. På andra plats kom det
sekulära Republikanska folkpartiet med 20 % av rösterna.
Turkiet, USA
2009-15 s 3
"Alla gillade Obama" hela
artikeln
President Barack Obama gjorde gott intryck på både
sekulära och religiösa turkar genom arr bland annat
understryka landets betydelse som en bro mellan öst och väst.
I världens ögon är Turkiet ett muslimskt land medan
Turkiets gamla styrande elit ser sig som strikt sekulär.
Under de senaste åren emellertid har alltmer politisk makt
koncentrerats hos en ny elit som tycker att religionen är
viktig. I sitt tal till det turkiska parlamentet vände sig
Obama på ett elegant sätt till de båda eliterna.
I sitt tal fångade Obama Turkiets speciella karaktär
som både västerländskt och österländskt.
Många turkar kände sig stolta över att Obama valde
Turkiet som första muslimska land att besöka.
2009-15 s 4-5
"Dags att begrava gamla spöken"
Turkiets premiärminister behöver ett stort politiskt
mod för att reformera sitt land och föra det närmare
Europa. De senaste åren har Recep Erdogan mer ägnat
åt Turkiets Mellanöstern-politik och åt kritik
av Israels invasion i Gaza än att integrera Turkiet i Europa.
Detta brådskar emellertid, motståndet mot Turkiets
medlemskap i EU växer och hemma kommer hans mångåriga
politiska medvind knappast att vara för evigt. Frågan
är om han har den politiska viljan att driva på de
reformer som krävs för ett medlemskap.
2009-18 s 10
"Islossningen fortsätter"
Armenien och Turkiet närmar sig varandra. Turkiet presenterar
en vägkarta för etablering av diplomatiska relationer
efter många års tvist om folkmordet på armenier.
Armenien och Turkiet kom i förra veckan överens om att
etablera diplomatiska relationer ett viktigt steg sedan år
av långa och bittra gräl om Turkiets vägran att
erkänna det armeniska folkmordet. Islossningen började
med fotbollsmatchen mellan Turkiet och Armenien förra året
i kvalificeringen inför VM, då Armeniens president
Serge Sarkisian bjöd in sin turkiske kollega Abdullah Gül
till Jerevan.
2009-21 s 8
"Nya angrepp på regeringen"
En turkisk domstol har bestämt att president Abdullah Gül
bör ställas inför rätta för ett tio år
gammalt bedrägerifall. Beslutet kan leda till att missämjan
mellan regeringen och landet sekularister fördjupas ytterligare.
Det styrande AK-partiet har länge mött hårt motstånd
från militären, domare och många akademiker.
2009-26 s 4-5
"Erdogan tampas med bångstyriga generaler"
Nya bevis för regimfientliga konspirationer och kupplaner
i den turkiska armén. Det senaste är en plan som gick
ut på att störta det ledande Rättvise- och utvecklingspartiet,
AK-partiet, och misstänkliggöra Turkiets största
och mest inflytelserika islamska brödraskap som leds av en
moderat predikant vid namn Fetullah Gulen.
(2008-12 s 21-22)
En kopia av planen har publicerats av den liberala dagstidningen
Taraf den 12 juni. Planen talar om att placera vapen hemma hos
medlemmar av Gulens rörelse i avsikt att visa att dessa är
"terrorister" med koppling till separatistiska kurdiska
PKK-rebeller.
Skumraskaffärer av detta slag är inte precis ovanliga
i Turkiet. Armén som tagit makten direkt vid tre tillfällen
använde liknande attack för att avsätta Turkiets
första islamistiskt ledda regeringe 1997Det är allmänt
känt att tilltron mellan armén, regeringen och säkerhetstjänsten
är näst intill obefintlig. . Regeringen har nu vänt
sig till allmänna åklagaren och kräver en fullständig
brottsutredning av det misstänkta kuppförsöket.
Utmaningen för Erdogan är att övertyga generalerna
om att de måste lyda honom och inte tvärt om.
2009-32 s 4-5
"Fredsförberedelser i Turkiet?"
Det spekuleras vilt kring regeringens "Kurdiska initiativ"
och om detta kommer att räcka till för att få
ett slut på den långvariga konflikten. Erdogan vill
bilägga den konflikt som krävt 40000 människoliv
sedan 1984. Programmet ska innefatta en allmän amnesti för
fängslade PKK-medlemmar, utökade politiska, ekonomiska
språkliga och utbildningsrelaterade rättigheter såväl
som återinförande av förbjudna kurdiska namn i
städerna i Anatolien. Erdogan möter starkt motstånd
från den konservativa, sekulära oppositionen, både
civil och militär som anklagar honom för att i hemlighet
driva en religiös dagordning.
2009-33 s 10
"Turkiet och Ryssland i stor energiuppgörelse"
Avtalet gör Turkiet till ett regionalt nav för bränsleleveranser
samtidigt som Ryssland bibehåller sitt monopol på
naturgasleveranser från Asien till Europa. Putin är
stark i kampen om dominansen över de europeiska pipeline-systemen
och nu erbjuder han speciella avtal och kärnkraftssamarbete
som en framgångsrik taktik. Putins agerande är den
direkt följd på det avtal som de europeiska regeringarna
nyligen tecknade med Turkiet kring den väststödda
Nabucco-rörledningen och som var ett hot mot Moskvas monopol
på naturgasleveranser till Europa.
2009-37 s 3
"Stäng inte ut Turkiet!"
Den "Oberoende kommissionen för Turkiet" som leds
av Finlands före detta president Martti Ahtisaari, hävdar
att EUs trovärdighet skadas om Turkiet inte bemöts med
samma välvilja som andra kandidatländer. De menar att
Turkiet gjort mycket för att efterkomma EUs krav som att
öka kurdernas kulturella friheter och senast ett närmande
mellan Turkiet och Armenien med diplomatiskt erkännande och
öppna gränser på väg.
2009-46 s 5-7
"Vänner är bra att ha"
Frustration över det tröga samarbetet med EU uppmuntrar
Turkiet att reparera trasiga relationer med de arabiska grannländerna.
Turkiets Mellanösternoffensiv är så omfattande
och påtaglig att det mest liknar en invasion. Exporten till
Mellanöstern och Nordafrika har ökat sju gånger
under de senaste sju åren. Turkiets betydelse som transitland
för energi från öst till väst när Nabucco
ledningen som ska transportera olja från Azerbajdzjan och
kanske också Iran och Irak blir klar. Turkiet har erövrat
hundratals infrastrukturprojekt i irakiska Kurdistan och har slutit
många frihandelspakter med de arabiska grannländerna.
Turkiets framgångar beror också på att det råder
ett regionalt maktvakuum. Egypten och Irak har inget stort inflytande
längre. Och att många araber betraktar Turkiet som
en modern motvikt till Iran och ett fönster mot väst.
För Syrien, som är diplomatiskt isolerat och ekonomiskt
underutvecklat, är de ändrade relationerna en lättnad.
Men det har också lätt till försämrade relationer
mellan Turkiet och Israel.
2009-47 s 9-10
"2000-talet kan bli Turkiets århundrade" hela artikeln
Ankara gör anspråk på en huvudroll i Mellanöstern.
I sin besvikelse över motståndet mot Turkiets inträde
i EU har regeringen vänt sig österut mot den muslimska
världen. Turkiet har erövrat arabernas (och kanske till
och med kurdernas) förtroende och Turkiet ses som en förebild
för flera länder. Det finns främst två faktorer
som underlättar Turkiets ambition att bli en regional stormakt.
Ankaras diplomatiska inviter står i stark kontrast till
det mer aggressiva Iran, vars metod är att stödja väpnade
organisationer som Hizbollah och Hamas. Dessutom finns det ett
regionalt maktvakuum där Egypten och Saudiarabien är
försvagade.
2009-47 s 10-11
"Hopp om rättvisa i den turkiska staten"
Den kurdiske PKK-ledaren, Abdullah Öcalan, sitter inte längre
isolerad. Hans förbättrade omständigheter i fängelset
understryker Turkiets reformvilja och tolkas som en välvillig
gest till den kurdiska minoriteten. Fem fångar har placerats
tillsammans med honom på fängelseön i Marmarasjön
utanför Istanbul. Öcalan har suttit fången ön
Imrali sedan 15 februari 1999. Öcalan grundade PKK 1978 med
väpnad kamp mot två fiender på agendan, den turkiska
staten och de kurdiska storgodsägarna. Målet var en
kommunistisk revolution och bildandet av en självständig
kurdisk stat. PKK blev snabbt en massrörelse. Detta trots
att PKKs ideologi är totalt odemokratisk och frihetsfientlig.
Den är motsatsen till modern och upplyst. Den andas snarare
orientalisk despotism. PKK klassas som terrororganisation av inte
bara Turkiet utan också av USA och EU.
Abdullah Öcalans avbrutna isolering är en symbolisk
gest som pekar på en öppnare politik mot kurderna sedan
Recep Tayyip Erdogan odh hans parti AKP tog makten i Turkiet 2003.
Artikel i Neue Zürcher Zeitung "Türkei beendet Öcalans Isolationshaft",
eller läs den här.
2009-48 s 13
"Vem är på tråden?"
En segdragen kamp mellan Turkiets styrande parti och det gamla
militära gardet har lett till anklagelser om landsförräderi,
telefonavlyssningar, rättsliga processer och ännu djupare
klyftor. Det blev stor uppståndelse i Turkiet när Istanbuls
chefsåklagare, Aykur Cengiz Engin, upptäckte att hans
telefonsamtal spelades in. Ytterligare cirka 55 domare avlyssnades
på order av justitiedepartementet lett av premiärminister
Erdogans AK-parti. Även journalister och politiker har avlyssnats
misstänkta för att vara involverade med kuppkonspiratörerna
i det så kallade Ergenekon-fallet. Det handlar om en förveckling
i den långa maktkampen mellan å ena sidan Erdogan
och hans islamistiska parti och å den andra det gamla gardet
lett av generaler som sakta men säkert förlorar makt
och inflytande.
2009-50 s 6-8
"Turkarnas triumf"
Turkiet är den överraskande vinnaren på västmakternas
misstag och missöden i Mellanöstern. I ekonomiska termer
ligger Turkiet jämsides med Iran i rollen som Iraks största
handelspartner medan USA ligger långt efter. Turkiet har
ingen rival. Landets barske premiärminister Erdogan framhäver
Turkiets oberoende i den del av världen som länge har
dominerats av USA. Turkiets allierade i Nato är är oroade
över de försämrade relationerna mellan Turkiet
och Israel. Washington fruktar att Ankaras nya attityd är
förtäckt islamistisk ideologi. Turkiets känslor
för Europa har svalnat. Turkiets ekonomi har mer än
fördubblats det senaste decenniet och förvandlat landet
till en regional stormakt som riktar sig mer mot närliggande
länder. Ankare kallas ofta in som medlare mellan grannstaterna.
Turkiska diplomater är mycket skickliga konfliktlösare.
2009-50 s 8-10
"Turkisk mastodonträttegång luktar unket"
Många, både turkar och andra undrar vad Ergenekon
är? För antikens turkar var det en mytisk dalgång.
Ordets aktuella innebörd, som har kopplats till den mest
explosiva rättegången i Turkiets historia är mycket
diffus. Fallet speglar de djupa motsättningar som finns mellan
landets sekulära etablissemang - inklusive intellektuella,
domare och näringslivet - och det styrande, muslimskt inspirerade
partiet som stärkt sitt grepp om landet sedan det tog makten
2002. Det handlar om Turkiets framtid som en mer islamisk stat
och en mer sekulär stat. Oppositionen menar att Ergenekon
fått det turkiska rättsväsendet att rasa samman.
2009-50 s 20
"Nytt försök trots bättre klimat"
Sju turkiska soldater dödades i måndags i ett bakhåll.
Det är det dödligaste våldet på tio år
i regionen som ligger i landets nordliga del. En statlig nyhetsbyrå
antydde att den separatistiska kurdiska rebellgruppen PKK kan
vara involverad.
2010-01 s 13
"Krossade förhoppningar"
Nya hinder har rests för freden mellan Turkiet och dess kurdiska
invånare. Det regerande AK-partiet har presenterat långtgående
reformer för att förbättra situationen för
landets runt 14 miljoner kurder. Då arrangerar PKK ett bakhåll
och dödar sju turkiska soldater i ett turknationalistiskt
fäste i nordöstra Turkiet. Tidigare den 11 december
beslöt författningsdomstolen enhälligt att bannlysa
det största kurdiska partiet, Demokratiska Samhällspartiet
(DTP), med argumentet att det förordade terrorism. 37 av
partiet parlamentariker avgick i syfte att omgruppera sig under
ett annat namn. Erdogans inviter till den kurdiska minoriteten
skrämmer terroristerna som växer och frodas under statens
förtryck. Mest skrämd är den fängslade PKK-ledaren
Abdullah Öcalan som fruktar att bli förpassad "ut
i marginalen". Nu har han beslutat att spela ett blodigt
spel och alla "vanliga" kurder får betala priset.
2010-03 s 9
"Försoning på gång"
Israels försvarsminister Barak besökte flera ministrar
i den turkiska regeringen vilket ses som ett försök
att förbättra relationerna länderna emellan. Den
turkiska regeringen deklarerade att dispyten med Israel var överstökad.
Israel hade dessförinnan bett om ursäkt för förolämpningen
mot Turkiets ambassadör som tvingats vänta länge
och ingen velat ta i hand.
2010-05 s 16
"Militärens makt begränsas ytterligare"
Turkiets premiärminister Erdogan har reagerat på kritik
från Bryssel och planerar att inskränka militärens
makt ännu mer. Det så kallade Emasyaprotokollet från
1997 har upphävts. Detta gav armén befogenhet att
ingripa i landets styre under vissa omständigheter i samband
med inrikespolitisk kris.
2010-08 s 4
"Generaler grips i Turkiet"
Tre av landets högsta före detta generaler anklagade
för att ha planerat att störta landets regering. De
sattes i husarrest i sina hem i Ankara och Istanbul. Totalt har
mer än 40 personer gripits. Det handlar om en misstänkt
konspiration från sekulära ultranationalisters sida
vilka anklagas för att ha arbetat fram planer på attacker
på civila mål för att bana vägen för
en militärkupp. En första rättegång mot de
gripna startade för två år sedan. Fallet kallas
allmänt för Ergenekon.
2010-12 s 9
"Turkiet ställer villkor"
Turkiet kallade hem sin ambassadör från Washington
i januari sedan representanthusets utrikesutskott hade antagit
en resolution som betecknar dödandet i början av 1900-talet
av 1,5 miljoner armenier och andra minoriteter som folkmord. Turkiet
kräver dels att den amerikanska regeringen och kongressen
måste avstå från att bedöma skeenden i
i Turkiets historia och dels att den ska gå med på
"en utvecklings av USAs och Turkiets strategiska allians"
för att skicka tillbaka ambassadören. Som Natoland och
nära allierad till USA är Turkiet viktigt för USAs
verksamhet i Afghanistan och Irak.
2010-13 s 8
"Merkel kom med fredsbudskap"
Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, ansträngde
sig för att lätta på stämningen under sitt
besök i Turkiet. Hon klargjorde dock att hon föredrar
att erbjuda Turkiet ett privilegierat partnerskap framför
ett fullvärdigt medlemskap i EU. Turkarna kräver bland
annat att Tysklands visumtvång för turkar ska avskaffas.
Merkel vill i stället att Turkiet ska stödja västmakternas
kampanj mot Irans atomprogram.
2010-15 s 14-15
"Militärens makt minskar"
Alltsedan den turkiska republiken grundades för 87 år
sedan har militären betraktats som den sekulära demokratins
obestridda beskyddare. Den har ingripit när det har ansetts
vara nödvändigt att hålla religionen utanför
politiken i denna övervägande muslimska nation. Nu hat
militärens obestridliga auktoritet reducerats som en följd
av att många officerare beskylls för att tillhöra
en underjordisk organisation kallad Ergenekon med mål att
störta president Erdogan. Denna driver nu på för
att ändra författningen så att officerarnas åtalsimmunitet
förändras. 58 % av landets invånare vill ha en
civil författning. Länge har militären betraktats
som regimens väktare och den sekulära statens beskyddare
och militären har fortfarande många anhängare
i Turkiet. Många turkar misstänker att Erdogan vill
förvandla Turkiet till en islamisk stat.
Turkiet, Armenien
2010-15 s 16-18
"Demonerna från det förflutna ger sig inte"
Nu i april är det 95 år sedan folkmordet mot armenierna
inleddes. Vad som drev mördarna och varför även
Tyskland teg inför det som då hände har framkommit
i en ovanlig tv-dokumentär. 1933 skildrade den österrikiske
författaren Franz Werfel i romanen "Musa Daghs fyrtio
dagar" de armeniska bybornas motstånd mot turkiska
gendarmer i juli 1915. Werfels bok och minnesmärket Cizernakaberd
vid Jerevan är nog det enda som minner om folkmordet på
armenierna vars sista överlevande nu själva närmar
sig döden. Mellan 800 000 och 1,5 miljoner människor
dödades mellan 1915 och 1918 i de östra delarna av det
nuvarande Turkiet eller omkom under dödsmarscher genom öknen
i norra Syrien. Turkiet på vars territorium förbrytelsen
skedde förnekar än idag det osmanska ledarskapets illgärningar.
Premiärminister Erdogan domderar att Turkiet aldrig kommer
att erkänna något folkmord.
2010-17 s 7-8
"Mitt emellan öst och väst"
Intervju med Turkiets president, Abdullah Gül. Han är
en kontroversiell person. När han av det regerande AK-partiet
nominerades till president väckte detta starkt motstånd
från sekulära turkar. Sedan flera månader vimlar
det av misstankar och anklagelser om nationalistiska komplotter
och islamistiska konspirationer i Turkiet. Gül menar emellertid
att risken för militära interventioner är historia.
"Inget sådant är möjligt idag". Ett
skäl är Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap.
"Statens och religionens affärer är separerade".
2010-20 s 19
"Tre ledare och en överenskommelse"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad. Gav plötsligt vika
i striden om det iranska atomprogrammet, och Brasiliens statschef,
Luiz Inácio Lula da Silva, och Turkiets premiärminister,
Tayyip Recep Erdogan, var de framgångsrika medlarna. På
ett sammanträde på 17 timmar uppnådde de mer
än vad FN lyckats med på många månader.
Iran gick med på att lagra låganrikat uran i Turkiet.
Men Lulas och Erdogans kupp var högst egennyttig. Både
Brasilien och Turkiet tillgodoser geostrategiska intressen och
gynnas av goda relationer med Teheran. Brasilien har ett eget
atomprogram som är förbluffande likt det iranska.
2010-21 s 15
"En turkisk Pyrrhusseger?"
Förra året sade president Barack Obama att USA och
Turkiet "måste samarbeta för att bemöta vår
tids utmaningar". Men de båda allierade länderna
kan inte gå mer i otakt än vad de gör just nu.
Turkiet tog hjälp av Brasilien och förhandlade separat
med Iran samtidigt som USA försökte få säkerhetsrådet
att enas om nya sanktioner mot Iran. Detta är en följd
av Turkiets växande självförtroende i rollen som
regional stormakt. En roll som Turkiet har valt sedan förhandlingarna
om att blir medlem i EU gått i stå. Men det kan bli
en Pyrrhusseger för turkarna. De beundras i tredje världen
för att de vågar sätta sig upp mot amerikanerna,
men vad de gör är att de förstör förhållandet
till USA.
2010-23 s 8-9
"Har Turkiet tröttnat på Väst?"
Utrikespolitiken väcker oro både hemma och i Väst.
Turkiets islamiskt orienterade regeringe svarar nej på den
frågan. Med växande ekonomi och allt mer självsäkra
ledare håller Natolandet Turkiet på att etablera sig
som en regional stormakt med en mer oberoende utrikespolitik,
menar bedömarna. Turkiets handel med grannländerna ökade
mer än tjugo gånger mellan 1991 och 2008. Turkiet är
idag ett av världens 20 ledande industriländer. Men
EU är dock landets största marknad och Turkiet har spelat
en viktig roll i Natos operationer i Afghanistan.
2010-25 s 14
"Väpnade strider krävde många liv"
Turkiska krigsflygplan attackerade under veckoslutet misstänkta
kurdiska rebellställningar i norra Irak efter det att rebeller
hade angripit en militär postering, vilket i sin tur ledde
till en rad sammanstötningar, mellan soldater och rebeller.
Nio soldater och tolv rebeller dödades i striderna.
2010-27 s 10-11
"Vem behöver vem?"
frågan om Turkiet behöver EU mer än EU behöver
Turkiet aktualiseras av Turkiets mycket positiva ekonomiska utveckling.
I dag är Turkiet en snabbt växande ekonomisk makt men
en imponerande samling konkurrenskraftiga företag. Under
årets första kvartal växte landets BNP med 11,4
procent. Bara Kina var bättre. Turkiet är närmare
att uppfylla euro-kriterierna än många av de länder
som redan har euro.
2010-27 s 13
"Många döda i Turkiet"
Nya våldsamma sammanstötningar mellan säkerhetsstyrkor
och medlemmar i det förbjudna PKK utbröt i veckan. 15
människor dödades varav 12 kurder och tre turkar.
Turkiet, Israel
2010-27 s 14
"Turkiet låter sig inte blidkas"
Turkiets utrikesminister säger att israelerna måste
antingen be om ursäkt eller acceptera en internationell utredning
om den dödliga räden mot fartyget Mavi Marmara. Turkiet
har ställt in en planerad gemensam militärövning
och förbjudit israeliskt militärflyg att använda
turkiskt luftrum. Natolandet Turkiet som är en sekulär
men muslimsk stat var en gång Israels närmaste allierade
i Mellanöstern.
2010-37 s 3-4
"Erdogans reformer godkändes"
Ett tydligt ja i folkomröstningen - 58 procent för -
om ändringar i den turkiska författningen ger den sittande
regeringen medvind inför de allmänna valen nästa
år. Resultatet innebär att Recep Tayyip Erdogans regering
berövar den västligt inspirerade eliten makt och inflytande.
Folkomröstningen var också en förtroendeomröstning
om Recep Tayyip Erdogans regering. Kritiker fruktar att de ideologiska
motsättningarna i detta djupt polariserade land skärps.
Valdeltagandet var högt, 37 procent.
2010-37 s 5-6
"Orientens hjälte"
Turkiets premiärminister har blivit en hjälte i Mellanöstern
därför att han vågar sätt sig upp mot västmakterna.
Men ingen ska tro att det är islam som driver henne. Detta
medför en oro i väst för att Erdogan vänder
Turkiets traditionella västerländska allianser ryggen
och i stället allierar sig med Amerikafientliga maktspelare
i Mellanöstern. Först slog han sig samman med Brasiliens
president i ett försök att blockera FNs sanktioner mot
Irans atomprogram och sedan sponsrade Turkiet en hjälpkonvoj
frö att bryta israels blockad av Gaza. Mest fruktar väst
Erdogans vänskap med personer som Mahmoud Ahmadinejad.
2010-41 s 15
"Fred i sikte"
Efter 36 år och fler än 40 000 döda verkar det
som om ett av världens blodigaste och längsta uppror,
de turkiska kurdernas separatistiska kamp, snart kan vara över.
Erdogans regering förhandlar med Abdullah Öcalan, PKKs
fängslade ledare. Militanta kurder har äntligen insett
att de har förlorat slaget om självständighet både
politiskt och militärt. En svår fråga är
kurdernas krav på ett visst mått av lokal autonomi.
2010-44 s 19
"Självmordsbombare slog till i Istanbul"
En självmordsbombare skadade i söndags ett trettiotal
människor i ett attentat mot polisen i ett ab de centrala
Istanbuls mest livliga områden. Den enda som dog i attentatet
var terroristen. Söndagen var den sista dagen i PKKs två
månader långa, ensidigt utropade vapenvila, men också
andra militanta grupper har tidigare utfört bombattentat
i Istanbul. Troligen var poliser i en mobil polisstation målet
för attacken.
2010-45 s 10
"Yttrandefrihet är ett orubbligt krav"
Turkiet måste förbättra yttrande- och pressfriheten
om de vill vara med i EU, varnar EG-kommissionen i sin årsrapport
om kandidatländerna. Bland de exempel som kommissionen fördömer
är en bot på flera miljarder dollar som en regeringskritisk
mediegrupp har dömts till att betala samt fängslandet
av fler än hundra journalister som har yttrat sig kritiskt
mot staten.
2010-49 s 12-13
"Turkiet omprövar det förflutna"
30 år efter den senaste militärkuppen försöker
turkarna göra upp med gamla spöken för att kunna
gå framåt. Ingen historisk episod i modern tid är
mer känsloladdad - eller politiskt laddad - för moderna
turkar än arvet från kuppen 1980. Det sekulära
Republikanska folkpartiet (CPH), hemmahörande i vänstermittenfältet,
stöder militären. Den senaste författningsreformen
har äntligen givit turkarna rätten att ställa arméns
historiska arv inför rätta. Den efter den 12 september,
exakt 30 år efter kuppen, dagen då författningsreformen
godkändes i en folkomröstning, lämnade anhöriga
till kuppmännens offer i hundratals stämningar mot kuppledare.
Men den verkliga kontroversen handlar om huruvida Turkiets väljare
är tillräckligt mogna för att hantera demokratin
eller om de måste skyddas av dem som värnar om statens
sekulära identitet. Det blir allt svårare att hävda
att armén är en progressiv kraft.
2011-10 s 8
"Turkiet anklagas för att tysta kritiker"
Hundratals personer står redan inför rätta anklagade
för konspiration mot det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet
(AK). Nya gripanden av sex journalister ökar farhågorna
om att de två brottsutredningarna om ett nätverk kallat
Ergenekon och en misstänkt militär konspiration kallad
Släggan utnyttjas för att tysta kritik mot AK-partiet
inför valen. Ergenekonutredningen blir alltmer ifrågasatt.
Två av de gripna har varit skarpt kritiska mot Erdogan och
det mäktiga religiösa broderskap som leds av predikanten
Fethullah Gulen vars anhängare ofta sympatiserar med regeringen
och tros ha inflytande på polisen. Turkiet har en brokig
historia när det gäller press- och yttrandefrihet.
2011-11 s 12-13
"Erdogan leker på Merkels gård"
Turkiets premiärminister, Recep Erdogan, utvidgar valkampanjen
till Tyskland. Tyska politiker är upprörda men många
turkiska invandrare är begeistrade. Erdogan har en välsmord,
högeffektiv valapparat till sitt förfogande. Han är
populist och i ett anförande i Düsseldorf krävde
han att turkiska, inte tyska skulle vara förstaspråk
för alla skolbarn med turkiska föräldrar. Mellan
1,1 och 1,3 miljoner röstberättigade turkar lever i
Tyskland.
2011-18 s 9
"Rakt på sak"
Den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan uppmanar
den libyske ledaren, Muammar Gaddafi, att "avgå omedelbart".
Ordvalet avslöjar att Erdogan nu har givit upp försöken
att övertala Gaddafi med mjuka påtryckningar.
2011-19 s 6-7
"Turkiet försöker rädda det som räddas
kan"
Oroligheterna i arabvärlden kan omintetgöra år
av diplomatiskt slit och äventyra Turkiets nya maktställning.
Tumultet som sveper fram genom arabvärlden är en utmaning
för Turkiets allt viktigare ekonomiska roll och ökade
politiska inflytande i regionen och försvårar Turkiets
försök att förvekliga visionen om ekonomisk integration
i en region vars stabilitet hotas. Syrien kan visa sig vara den
svåraste nöten att knäcka. I Irak förlorade
den koalition som Turkiet hjälpte till att skapa, Iraqiya,
ledd av Ayad Allawi och i Libyen kommer turkarna att stödja
oppositionen.
2011-23 s 8-12
"Turkiet har förvandlats till en regional stormakt"
Valet 12 juni ställer en muslimsk demokrati i rampljuset.
Även om det inte råder någon tvekan om vem som
vinner, kan valet få stor betydelse för Turkiets framtid.
Premiärminister Recep Tayyip har lett den turkiska regeringen
i åtta år och under denna tid har Natolandet Turkiet
som länkar samman Europa och Asien förvandlats till
en av regionens mäktigaste länder både politiskt
och ekonomiskt. BNP per capita har fördubblats sedan AK-partiet
tog makten. Gamla allianser med USA och andra västmakter
håller i sig men parallellt har Erdogan utvidgat det turkiska
kontaktnätet till andra länder. Erdogan är idol
för många i arabvärlden bland annat för att
han vågar sätta sig upp mot USA och därför
att han kritiserar Israel.
Turkiets allra största bekymmer är de omkring 14 miljoner
kurder som bor i landets fattiga sydöstra del. De har dock
fått mer frihet och autonomi sedan 2002 än vad de någonsin
haft i Turkiet tidigare.
2011-24 s 20
"Erdogan vann, men han är inte riktigt nöjd"
På premiärminister Recep Tayyip Erdogans program för
AK-partiets tredje mandatperiod står en ny författning.
Eftersom det islamisk konservativa AK-partiet inte fick två
tredjedels majoritet i parlamentet kommer Erdogan att bjuda in
oppositionen till förhandlingar om den nya konstitutionen.
AK-partiet får 326 av totalt 550 i parlamentet. Det sekulära
partiet CHP blev största oppositionsparti med 25,9 % vilket
ger 135 mandat. Högernationalistiska MHP fick 53 mandat och
det kurdiska partiet BDP 36 mandat (plus 16). Planen är att
skriva författningen i så brett politiskt samförstånd
som möjligt. Erdogan ser den nya författningen som ytterligare
en milstolpe på Turkiets väg in i EU.
2011-25 s 31
"Hemligt möte"
Officiellt är Abdullah Öcalan Turkiets fiende nr 1,
men den turkiska regeringen har hemliga överläggningar
med ledaren för det förbjudna PKK. Orsaken är förmodligen
att det kurddominerade BDP-partiet gick starkt framåt i
valet och fick nästan dubbelt så många mandat
i parlamentet. Partiet eftersträvar "demokratisk autonomi"
för de kurdiska områdena i sydöst samt fred mellan
staten och PKK.
2011-26 s 10-11
"Mellanösterns nästa stora dilemma"
Turkiet spänner sina muskler, och man kan nästan skönja
ett nytt ottomanskt imperium. En gång var ottomanerna Islams
fanbärare efter erövringen 1453 av Konstantinopel (Istanbul).
Suleiman den store utropade sig som "Sultanernas Sultan
.
Det första världskriget blev emellertid ödesdigert
för imperiet.
För ett decennium sedan diskuterades flitigt Turkiets medlemskap
i EU men sedan 2003 när Recep Tayyip Erdogan valde till premiärminister
har mycket förändrats. Det finns goda skäl att
misstänka att han drömmer om att förvandla Turkiet
till ett land som Suleiman den store skulle ha gillat. Erdogans
ambition tycks vara att återgå till tiden före
Atatürk, när Turkiet var inte bara militant muslimskt
utan också en regional stormakt.
2011-29/30 s 14
"Cypernfrågan ställer till det igen"
Inga förhandlingar med EU under den period som Cypern (det
vill säga den del som kontrolleras av grekcyprioterna och
som är medlem i EU) innehar ordförandeskapet i EU-rådet.
Så lyder den turkiske premiärministern Recep Tayyip
Erdogans populistiska budskap. Det tyska partiet CSU som deltar
i regeringskoalitionen föreslår att EU avbryter alla
medlemskapsförhandlingar i sex månader och slopar allt
ekonomiskt stöd till Turkiet hela nästa år. "Den
som vägrar att tala med en medlemsstat förolämpar
hela EU".
2011-32 s 16-17
"Erdogan utmanövrerar turkiska militärledningen"
I den ständigt pågående maktkampen mellan Turkiets
premiärminister och landets sekularistiska militär ser
Erdogan ut att ha vunnit sin största seger hittills.
Ledaren för generalstaben, Isik Kosaner avgick nyligen med
tre andra av landets högsta generaler. Ny arméchef
blir Erdogans handplockade Necdet Özel. Militären har
avsatt fyra regeringar sedan 1960. Nu tycks det vara den civila
regimen som har makten.
Landets budgetunderskott har nått rekordnivåer och
Erdogan vill skära ner på den allmänna värnplikten.
2011-33/34 s 4
"Turkiet kräver slut på Syriens blodbad"
Turkiets utrikeminister har krävt att den syriska regeringen
stoppar den blodiga hanteringen av den fem månader gamla
proteströrelsen."Omedelbart och ovillkorligt!"
var Ahmet Davutoglus uttalande då han nyligen besökte
Damaskus. Hittills har Syrien blankt struntat i alla fördömanden.
Bara några dagar senare sände Syrien in militär
och säkerhetstrupper till hamnstaden Latakia, den tredje
staden som anfallits.
2011-37 s 20-21
"Erdogans doktrin"
Israel har goda skäl att frukta den turkiske premiärministerns
regionala ambitioner.
Parallellt med de omskakande händelserna i arabvärlden
har Turkiets premiärminister Erdogan fört en intensiv
diplomati för att fylla det maktvakuum som uppstod i regionen
när de dominerande ledarna som Mubarak och Gaddafi försvann.
Erdogan har i veckan besökt Egypten, Libyen och Tunisien
för att knyta personliga kontakter med de nya ledarna. Till
Kairo kom han bara några dagar efter attackerna mot den
israeliska ambassaden där. "Vi tillåter inte att
man trampar på vår heter", rasade han senast.
Hans mål är att rädda hela Mellanöstern från
fattigdom och diktatur. Han gynnas av att konfrontera Israel.
Turkiet
2011-39 s 16-18
"Turkiet har vind i seglen"
I den trassliga härvan av uppror och revolutioner träder
Turkiet fram som en enande kraft. Turkiets president Recep Tayyip
Erdogan är förmodligen den populäraste ledaren
i hela Mellanöstern. Han, men inte Barack Obama, har otvetydigt
lyckats ställa sig bakom förändringens förespråkare
i de arabiska upproren och revolutionerna. Turkiet erbjuder en
vision om något som kan uppstå ur det tumult som kullkastat
gamla antaganden och sanningar. För en region som var mäkta
trött på sina impotenta ledare ochderas eftergivenhet
gentemot USA och Israel framstår Erdogan som oberoende och
stark.
Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu talar stolt om att en
axel mellan Egypten och Turkiet, två av regionens folkrikaste
och militärt starkaste länder, kommer att ligga till
grund för en ny regional ordning i vilken Israel förvisas
till marginalen tills det har slutit fred med sina grannar.
Utöver alliansen med Egypten sluter Turkiet upp bakom revolterna,
inte minst den i Syrien. Kanske en vision om en tidig version
av Europeiska unionen för Mellanöstern: ekonomisk integration
och politisk koordination. Kanske också visst mått
av militärt samarbete.
relationerna mellan Israel och Turkiet bröt samman när
israeliska soldater dödade nio människor ombord på
ett turkiskt fartyg som förra året försökte
bryta Israels blockad mot Gaza. Syriens och Turkiet ledare talar
inte längre med varandra.
"In
Riddle of Mideast Upheaval, Turkey Offers Itself as an Answer".
Läs också:
http://www.turkishnews.com/en/content/2011/09/21/turkey-predicts-alliance-with-egypt-as-regional-anchors/
2011-43 s 7
"Turkiet skakas av en kraftig jordbävning"
I ruinerna fanns några få överlevande och många
tecken på dåliga byggmetoder.
Fortfarande hittas överlevande i ruinerna efter söndagens
jordskalv i östra Turkiet. Drygt 2260 byggnader rasade helt
eller förstördes. Minst 460 personer dödades. Många
kritiserar byggnormerna i området.
2011-43 s 7
"Våldsam hämnd"
Efter det förbjudna arbetarpartiet PKKs attack mot orterna
Cukurca och Yüksekova nära gränsen till Irak då
24 turkiska soldater dödades och 18 skadades råder
åter öppet krig mellan PKK och den turkiska regeringen.
Statschefen, Abdullah Gül, har utlovat "våldsam
hämnd". För första gången sedan 2008
har Turkiet bombat PKK-ställningar i norra Irak och också
skickat marktrupper över gränsen. Många anser
att de nya våldsdåden beror på inbördes
fraktionsstrider i PKK. Alla håller inte med den fängslade
PKK-ledaren Abdullah Öcalans förslag om en politisk
lösning.
2011-44 s 12-13
"Gästarbetarna är inte gäster längre"
Det är exakt 50 år sedan Turkiet började exportera
arbetskraft till Tyskland. Många gästarbetare stannade
kvar i Tyskland, där 2,5 miljoner invånare har turkisk
bakgrund. Arrangemanget varade från 1961 till 1973 då
den tyska ekonomin mattades av. Några familjer har bott
i Tyskland i tre generationer. Vissa stadsdelar i tyska städer,
till exempel Kreuzberg, är övervägande turkiska
och detta underblåser debatten om integration.
2011-46 s 12-13
"Inbördeskriget är tillbaka"
Turkiets premiärminister lovade fred med de kurdiska separatisterna,
men därav blev ingenting. Ett år senare är våldet
mellan regimen och separatisterna värre än någonsin.
Den onda cirkeln med attacker och vedergällningsattacker
är smärtsamt välbekant. I oktober dödade PKK
24 turkiska soldater i en rad samordnade bakhåll.
Stridsflygplan, helikoptrar och elitsoldater strömmar ut
över Turkiets sydliga gräns och slår till mot
PKKs baser i bergen i norra Irak.
Den turkiska regeringens historiska försök att förbättra
relationerna med landets ca 20 miljoner kurder har misslyckats.
2010 hölls hemliga överläggningar om villkoren
för en permanent vapenvila med PKK-ledaren Abdullah Öcalan
som sedan 1999 sitter fängslad på en ö i Marmarasjön.
Det nya "Kurdiska samhällsförbundet" påminner
om Röda khmerernas ökända "bykommunism"
i Kambodja.
2011-49 s 11-13
"Europas dragningskraft minskar"
Samtidigt som EU skakas av kriser går det väldigt bra
för Turkiet, vars ekonomiska och politiska ställning
blir allt starkare. Turkiet kastar blickarna åt öster
i stället för väster och ställer den besvärliga
samvetsfrågan: Bör Turkiet avvisa Europa innan Europa
avvisar Turkiet? Vem behöver vem egentligen?
Det faktum att Cypern står på tur som ordförande
i EU andra halvan 2012 gör inte saken bättre Under denna
period kommer medlemsförhandlingarna att avbrytas helt.
2011-51/52 s 47
"Kriget mot PKK fortsätter"
Turkisk militär uppges i början av veckan ha dödat
ett tjugotal kurder tillhörande den förbjudna organisationen
PKK. Turkiska soldater, understödda av flygvapnet ska ha
gått till attack mot de separatistiska rebellerna.
PKK kämpar sedan 1984 för Kurdistans självständighet.
2012-04 s 31
"Folkmordslag orsakar diplomatisk kris"
Det franska överhuset antog i början av veckan en lag
som gör det brottsligt att förneka att massmordet på
armenier 1915 var ett folkmord. I Frankrike är det redan
förbjudet att förneka förintelsen. Den som bryter
mot den nya lagen riskerar upp emot ett års fängelse
och 45000 euro i böter.
Ankara reagerade skarpt på den nya franska lagen. Turkiets
ambassadör i Paris har kallats hem och allt militärt
och politiskt samarbete mellan de två länderna har
avbrutits.
2012-05 s 30
"Lagen stoppas tillsvidare"
Det omstridda franska lagförslaget om att förbjuda förnekelse
av folkmordet på Armenier 1915-1917 stoppas tills vidare
sedan en grupp ledamöter i den franska senaten har anmält
lagförslaget till författningsdomstolen för granskning.
Turkiet förnekar att det var ett folkmord och hävdar
att de dödade, upp till 1,5 miljoner människor, föll
offer för krigshandlingar och att folk dödades på
båda sidor.
2012-09 s 14-15
"Erdogans regim ser förrädare överallt"
Åklagare för krig mot misstänka konspiratörer
i Turkiet, där de styrande riskerar att få betala dyrt
för jakten på regimens fiender.
I Erdogans Turkiet, precis som i Putins Ryssland, har den styrande
klickens politiska motståndare jagats av åklagare
och polis och suttit månader eller år i fängelse
utan rättegång,
Reportrar utan gränsers senaste yttrandefrihetsindex placerade
Turkiet på 184:e plats efter Ryssland på 142:a, och
Europeiska människorättsdomstolen fann att Turkiet gjorde
sig skyldigt till 174 brott förra året medan Rysslands
syndaregister stannade vid 133.
Vad gick snett i Turkiet? Erdogan kom till makten för tio
år sedan efter en jordskredsseger, Polisens utredare anklagade
en skum grupp som kallades för Ergenekon och som sades vara
en ultranationalistisk konspiration mellan militära officerare,
som påstods planera en kupp. I den senaste arresteringsvågen,
som riktades mot misstänkta sympatisörer till det olagliga
Kurdiska arbetarpartiet (PKK), fångades runt 3 500 kurdiska
politiker och aktivister in. Fram till nu har 249 högt uppsatta
militärer fängslats, däribland 35 generaler och
till och med den förre chefen för generalstaben.
2012-13 s 9-11
"Friheten är bedräglig i Erdogans Turkiet"
I Turkiet verkar det nästan som om regimen har drabbats av
paranoia. Över hundra journalister sitter i fängelse
plus ca 6 000 kurdiska politiker och aktivister för något
de har sagt eller skrivit. Det är mer än i Kina eller
Iran. Den turkiska regeringens kritiker blir ofta mycket godtyckligt
misstänkta för terrorism. Journalisterna anklagas för
att tillhöra en ultranationalistisk hemlig organisation kallad
Ergenekon. Gruppens existens har emellertid ännu inte bevisats.
En gripen, känd journalist, Ahmet Sik, arbetade med en bok
om den inflytelserika islamiske predikanten Fethullah Gülen.
Denne har förvandlat sin rörelse till en av Turkiets
mäktigaste institutioner med målet att påsikt
få absolut makt. Framför allt har polisväsendet
infiltrerats systematiskt. Boken heter "Imamens armé"
och gillas inte särskilt av Gülen som lever i exil i
USA.
"Det är premiärministern som bestämmer vem
som är journalist och vem som är terrorist".
2012-13 s 30
"Ambassaden är stängd"
Turkiet stängde tidigare i veckan sin ambassad i Damaskus
på grund av det allt oroligare läget och tilltagande
våldshandlingar. All turkisk ambassadpersonal har lämnat
den syriska huvudstaden. Enligt källor nära den turkiska
regeringen är beslutet att stänga ambassaden "en
stark politisk signal" till Bashar al-Assads regering.
2012-19 s 11-15
"Tio saker du inte visste om Turkiet"
Turkiet har inte haft någon färgglad revolution, men
förändringarna där är lika omvälvande
som de i Central- och Östeuropas länder för mer
än 20 år sedan. Turkiet har de senaste åren varit
Europas snabbast växande ekonomi. Halva befolkningen är
under 29 år.
Turkiet är nästan lika urbant som Frankrike, 70 % mot
77 %. Politiken är sekulär men religionen spelar fortfarande
en roll. Det är ekonomin som gäller, den är grunden
för AKPs framgångar. Atatürk befriade Turkiets
kvinnor från slöjan, polygama äktenskap och ersatte
Koranlagen med europeisk civillag, men glömde informera männen.
Turkiet ligger långt efter i den internationella jämlikhetsligan.
Främst på grund av fysiskt och sexuellt våld.
Istanbul är världens största kurdiska stad. Turkiska
medier verkan med ena handen bakbunden. Många bildar en
ohelig allians med regeringen. 15 % av landets militära officerare
står inför rätta.
Det finns olika sorters islam. I skolan lärs sunnismens principer
ut. Men 15 % av turkarna är aliviter, en variant av shiismen.
2012-25 s 30
"Kurdiska i turkiska skolor"
Den turkiska regeringen vill stärka kurdernas ställning
genom att tillåta undervisning på deras språk
i skolorna. Enligt premiärminister Recep Tayyip Erdogan är
det ett historiskt steg. Hittills har undervisning på kurdiska
varit förbjuden därför att detta ansågs kunna
bidra till en splittring av landet.
2012-26 s 10-11
"Erdogan har inga höga tankar om kvinnan"
Turkiets premiärminister Erdogan tror inte på jämlikhet.
Hans långsiktiga mål är att fostra en ny generation
konservativa muslimer. Nu demonstrerar landets
kvinnor mot förslaget att inskränka rätten till
abort. Sedan flera veckor tillbaka demonstrerar tusentals kvinnor
mot premiärminister Recep Tayyip Erdogans regering, som har
deklarerat att man vill skärpa lagar gällande abort
och kejsarsnitt. Debatten om kvinnans roll har blossat upp, och
det är inte första gången.
Det råder inga tvivel om att Turkiets premiärminister
är en övertygat konservativ man. Hans kvinnobild är
traditionell, hans syn på familjen är patriarkalisk.
Han vill uppfostra "en religiös generation". Hans
2012-41 s 10-11
"Erdogan söker en politisk lösning på kriget
mot kurdiska rebeller"
Kriget rasar åter mellan den turkiska armén och landets
kurdiska rebeller. Striderna har i år skördat fler
offer än på mycket länge. Turkiets regeringschef,
Recep Tayyip Erdogan, har i dagarna presenterat ett nytt förslag
på en lösning av konflikten.
I början av 2012 bröt PKK i Turkiet ett ihåligt
vapenstillestånd. PKK nöjer sig inte med de reformer
som den turkiska regeringen hittills genomfört. "Den
väpnade kampen" ska ändra på detta menar
PKK-ledaren Murat Karayilan. I juli påbörjades en anfallsvåg
som inte skådats sedan PKK-ledaren Öcalan greps för
många år sedan. Striderna har krävt 100-tals
liv.
Den kurdiska frågan försvåras ytterligare av
att kurderna i Syrien ur spillrorna av den syriska regimen försöker
bygga upp en egen autonomi.
2012-42 s 12-13
"Kriget knackar på Turkiet dörr"
Männen står vid vägkanten och ser kriget komma
allt närmare deras hem och ute på åkrarna i denna
bördiga del av sydvästra Turkiet plockar arbetare bomull
och paprika under ackompanjemang av bombexplosioner från
andra sidan gränsen i Syrien.
Turkiet och Syrien delar en slingrande gräns som är
drygt 80 mil lång där byar på många ställen
vuxit ihop över skiljelinjen. På den turkiska sidan
om gränsen, där det lantliga lugnet fortsätter
som vanligt, har invånarna i mer än ett och ett halvt
år varit ögonvittnen till det otäcka som händer
i grannlandet.
Spänningen vid gränsen kom till tydligt uttryck förra
fredagen, när Turkiet skickade upp två stridsflygplan
efter rapporter om att syriska helikoptrar höll på
att attackera Azmerin, vilket väckte farhågor om ännu
ett syriskt intrång på turkiskt territorium. Längs
gränsen finns en pyrande förbittring över de tiotusentals
flyktingar, ekonomiska besvär och etniska motsättningar
som den syriska konflikten medför. Grannsämjan sätts
på prov. "Sjukhusen är fulla av araber".
Befolkningen får vänta länge på ambulanstransport
eftersom dessa behövs för flyktingtransport. Flyktingar
stjäl böndernas druv- och körsbärsskörd.
Turkiet, Porträtt
2012-44 s 12-13
"Turkiets nya sultan eller en islamistisk demokrat?"
Recep Tayyip Erdogans resa från en tuff och hängiven
muslimsk uppfostran i en arbetarklassfamilj i Kasimpasa utanför
Istanbul har varit lång. Efter studier vid en Islamisk skola
och Marmara universitet blev han professionell fotbollsspelare
innan han började med politik. Han valdes till Istanbuls
borgmästare 1994 och blev ledare för neo-islamistiska
välfärdspartiet. Det resulterade i att han fängslades
en kortare tid eftersom han anklagades för att ha försökt
skada Turkiets sekulära ordning.
2001, sedan hans välfärdsparti förbjudits, hjälpte
Erdogan till med att grunda AKP som lovade nya jobb, bättre
service och rättvisa åt Turkiets lantbrukare. AKP blev
det största partiet vid valet 2002.
2003 blev han premiärminister, sedan ett förbud som
hindrade honom att utföra uppdrag i regeringen hävdes.
Hans styre fick en besvärlig start men med en blandning av
tuffhet och måttfullhet överlevde han och hans inflytande.
Hans politiska bundsförvant, den forna utrikesministern Abdulla
Gül tillsattes som president. Oppositionspartierna tystades.
Till och med den en gång så mäktiga militären
neutraliserades som politisk maktfaktor.
Eftersom Erdogan inte får ställa upp i ett val en fjärde
gång tror man att han kommer att försöka bli president
2014. För detta krävs att Abdulla Gül avgår
och eventuellt tillträder som en maktlös premiärminister
likande den överenskommelse som gjordes mellan Medvedev och
Putin i Ryssland.
Turkiet
2012-44 s 12-13
"Turkiets nya sultan eller en islamistisk demokrat?"
Gilla eller avsky honom. Både anhängare och motståndare
är överens om att Recep Tayyip Erdogan dominerar Turkiets
politiska scen. Inbördeskriget i Syrien har inneburit ett
hårt slag mot hans utrikespolitik. Han underskattade Assads
betydelse. Ju längre kriget pågår i Syrien ju
värre för Erdogan.
Ett annat problem han har är kurdfrågan, ett problem
han lovade att lösa men nu är det mer akut än någonsin.
Attackerna från PKK har ökat.
Erdogan vill fostra en ny generation unga som är hängivna
muslimer. Hans parti AKP har kopplingar till Fethulla Gülen
rörelsen en inflytelserik iman liksom till Muslimska Brödraskapet
och Hamas i Gaza. Kritikerna håller fast vid att hans plan
är att omvandla Turkiet från ett sekulärt samhälle
till en islamisk stat.
Det finns också stora frågetecken som rör Erdogans
hälsa. Han genomgick en bukoperation förra året.
Men fortfarande är han den mäktigaste politikern i Turkiet
sedan landets grundare, Atatürk.
2012-46 s 16-17
"Turkiet överväger missiler nära Syrien"
Turkiet vill skapa en flygfri zon till skydd för flyktingar
och ge rebellsoldaterna ett stycke syriskt territorium där
de inte behöver frukta förödande flyganfall från
de syriska styrkorna genom att sätta upp Patriotmissiler
längs gränsen i söder mot Syrien.
Säkra zoner skulle hindra syriska bombplan från att
flyga över områden i norr medan i söder skulle
missilbatteriet placeras i Jordanien och täcka området
runt den syriska staden Dara'a.
I Doha, Quatar samlades företrädare för Syriens
splittrade och ineffektiva politiska opposition. Initiativet kom
efter utrikesminister Hillary Clinton kritik nyligen mot Syriska
Nationalrådet.
2012-50 s 14-15
"Goda affär trots politisk osämja"
Ryssland har blivit Turkiets främsta ekonomiska samarbetspartner
något som främjar Ryssland i första hand. Mycket
utgörs av rysk naturgas till Turkiet. Ryssland kommer också
att påbörja bygget av Turkiets första kärnkraftverk.
Ryssland är den största marknaden för turkiska
leverantörer och Turkiet det populäraste resmålet
för ryska turister.
På den politiska fronten har årtionden av fientlighet
under det kalla kriget förbytts mot en mer avslappnad och
pragmatisk relation. Till exempel förblev Turkiet strikt
neutralt under Rysslands krig mot Georgien.
2013-03 s 10-11
"Turkiet och IT-boomen"
Turkiet översköljs av IT-företag. Men med en befolkning
på 75 miljoner där hälften är under 30 år
är marknaden fortfrande inte mättad. Ungefär 44
% använder idag Internet, mot bara 14 % 2006. Vanligtvis
utgår de turkiska Internetföretagen från utländska
affärsmodeller och anpassar dem till den turkiska marknaden.
2013-07 s 12-13
"Erdogan har kuvat militären"
Föreställ dig ett land med NATOs näst största
armé, som har Irak, Iran och Syrien till grannar och som
omges av Egeiska havet, Svarta havet och Medelhavet - men som
inte har någon som för befäl över örlogsflottan.
Mer än hälften av Turkiets amiraler sitter i fängelse
tillsammans med hundratals generaler och andra officerare som
alla anklagas för att ha konspirerat för att avskaffa
Turkiets vagt islamistiska regering. Den rad av rättsfall
som kallas Ergenekonhar snöpt Turkiets en gång så
allsmäktiga militärmakt. Kritiker pekar ut den mäktiga
muslimska grupp som leds av Fethullah Gullen, en präst som
lever i exil i USA, den ansvarige för fängslandet av
militärerna.
Men trots alla bakslag så har generalerna fortfarande avsevärd
makt. Försvarsbudgeten är i stort sett immun mot civil
kontroll. Generalstabschefen är inte underställd försvarsdepartementet
och en lag som tillåter armén att ingripa i politiken
finns kvar.
2013-22 s 18-19
"Kurdiska vakter mister jobben när Turkiet och PKK sluter
fred"
Paramilitärer hånas av landsmän och riskerar att
förlora sitt levebröd och kanske också livet om
Ankara låter dem klara sig själva när kriget är
slut.
50 000 personer står på regeringens lönelista
som "byvaktssystem", bestående av kurdiska paramilitärer
som alltsedan 30 år tillbaka bevakade kurdiska bosättningar
i sydöstra Turkiet.
Många ses som förrädare och opportunister.
2013-22 s 30
"Nya alkohollagar splittrar turkarna"
Spänningen ökar mellan Turkiets religiösa och sekulära
krafter sedan regeringen vill införa stränga alkohollagar.
Alkoholreklam förbjuds och det blir också förbjudet
att sälja alkohol mellan 22 och 08.
Samtidigt ska alkoholproducenter tvingas sätta varningstexter
på sina förpackningar och affärerna får
inte ha alkoholen synlig.
De sekulära turkarna är mycket upprörda och anser
att regeringen faller platt inför islamister och religiöst
konservativa. Men regeringschefen Erdogan hävdar att Turkiet
bara uppgraderar sin lagstiftning till EU-standard med hänsyn
till ett framtida EU-medlemskap.
2013-24 s 4-5
Atatürk, den sekuläre reformatören, har blivit
en symbol för det unga Turkiet som trotsar det som de uppfattar
som Erdogans reaktionära återgång till det Ottomanska
imperiets förflutna. Ungdomarna framhåller i stället
Mustafa Kemal Atatürk, den turkiska republikens grundare.
Och vill atty Turkiet ska bli en progressiv, sekulariserad europeisk
nation och inte ett mer eller mindreuttalat religiöst land,
en sorts muslimsk version av kristen demokrati. Turkiets premiärminister
Erdogan som är en trogen muslim vill glömma Atatürk.
2013-24 s 18-19
"Har den turkiska modellen spelat ut sin roll"
Turkiet har under de senaste åren betecknats som modell
för arabvärlden. Proteströrelsen visar dock tydligt
landets brister. De skulle kunna utgöra en impuls till ytterligare
demokratisering.
Alla besökare från de muslimska länderna är
fascinerade av Turkiet. Många ser Turkiet som en framgångsrik
blandning av egen kultur och europeisk ordning. Nu har protesterna
skadat den positiva bilden. I ett slag tycks den turkiska modellen,
kopplingen mellan islam och demokrati ha kollapsat.
Anhängare till Muslimska Brödraskapet i Nordafrika anklagar
den turkiska proteströrelsen för att de vill vrida klockan
tillbaka. Deras motståndare uppfattar det tvärtom att
Erdogan vill smygislamisera landet.
2013-24 s 19
"Fler rättigheter"
Demonstranterna i Istanbul är av flera olika slag. Vid sidan
av inbitna turkiska nationalister står kurder som vill ha
autonomi. Den alavitiska minoriteten demonstrerar tillsammans
med troende sunniter, pajasfigurer samsas med herrar i kostym.
De flesta förkastar den överhetsstat som Turkiet i många
avseende fortfarande är. De vill ha ett socialt och politiskt
liberalare samhälle.
2013-31 s 20
"Ankara talar med de syriska kurderna"
Turkiet byter taktik och börjar prata med kurderna
En företrädare, Salih Muslim, från det tongivande
kurdiska partiet i norra Syrien, PYD, har besökt Turkiet.
Turkiet vill öppna en dialog för att förhindra
att de syriska kurderna bildar en autonom region. Gränsen
mellan Syrien och Turkiet som är 90 mil gång bebos
av kurder i majoritet. Detta skulle nämligen stärka
PKK i Turkiet. PYD är systerparti till PKK. Mellan de båda
finns en historia av nära band och släktskap.
De turkiska kurderna anklagar Ankara för att stödja
Nusra rebellerna mot PYD-soldater i Syrien.
2013-32 s 31
"Viktiga domslut i Turkiet och Ungern"
Det föll flera viktiga domar i veckan i Turkiet och Ungern.
I Turkiet dömdes en lång rad av höga officerare,
politiker och journalister för att de påstås
ha planerat att störta regeringen. Den forna arméchefen
Ilker Basbug fick livstids fängelse. Tre medlemmar av parlamenten
fick långa fängelsestraff och 20 journalister finns
med bland de 200 som dömdes.
Domarna har redan drabbats av hård kritik De betecknas som
helt politiska.
Turkiet, Saudiarabien
2013-34 s 12-13
"Kollisionskurs mellan Turkiet och Saudiarabien"
Saudiarabien och Turkiet har tagit ställning för motsatta
sidor i Egypten. Därmed fördjupas avgrunden mellan de
båda regionalmakterna. Turkiet har inställt en planerad
militärövning, båda länderna har kallat hem
sina ambassadörer och turkiska textilföretag har ställt
in sin produktion i Egypten. Förenade arabemiraten, Bahrain,
Kuwait och Jordanien har gett Saudiarabien sitt fulla stöd.
Quatar håller sig neutral i frågan.
Under arabiska revolutionernas tredje år glider Mellanöstern
in i nästa fas.
2013-35 s 14-15
"Maktkamp splittrar Turkiets ledande parti"
Turkiets premiärminister Erdogan har slagit ner oppositionen
på gatorna. Nu står han inför en ännu svårare
fiende. Han utmanas av personer i sitt eget parti. Det kan betyda
slutet för den form av politisk islam som den hittills utformats
i Turkiet.
Medlemmar av och anhängare till Erdogans konservativa, islamistiska
Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) har länge avstått
från att uttrycka någon kritik. Nu har de emellertid
vänt sig mot honom och hans medtävlare inom partiet
använder vårens oroligheter som en möjlighet att
distansera sig från honom.
Det mest anmärkningsvärda med denna kritik är ursprunget
- både det dagliga regeringsorganet Zaman och det konservativa
islamistiska journalist- och författarförbundet står
nära den turkiske predikanten Fethullah Gülen som tros
ha ett enormt inflytande i regeringen. Gülens anhängare
har upprättat skolor i 140 länder, liksom banker, medier
och sjukhus. Han är mycket populär bland fattiga men
hans rörelse kritiseras också för hjärntvätt
och att det handlar om en sekt, vars intressen snarare är
åtkomst till höga poster och privilegier än om
ideologi.
2013-36 s 16-17
"Istanbuls basar i sönderfall"
Den århundraden gamla inomhusmarknaden - en av de största
turistattraktionerna i Istanbul, som drar till sig tusentals människor
varje dag - hotar att falla sönder och är i starkt behov
av uppdatering. Basarledningen menar 135 affärer har tagit
bort och 926 har försvagat väggar för att få
mer utrymme för sina varor. Flera ansvariga affärsmän
hotas av straff. Problemet är den invecklade ägarsituationen.
En del av lokalerna tillhör affärsmän, en del ägs
av staden och många andra av staten eller stiftelser. Det
är världens största inomhusbasar, med 4000 butiker
utmed 64 gator och gångar och att mellan 20000 och 25000
personer jobbar där.
2013-40 s 10
"Turkiska demonstranter plågas fortfarande av tårgasen"
Nästan 40 % av de demonstranter i Turkiet som undersökts
av medicinska team klagar över efterverkningar sedan de exponerats
för tårgas som säkerhetsstyrkorna använde
för att stoppa vårens protester mot regeringen. I en
rapport som just släppts sägs att Turkiets säkerhetstrupper
använde sig av tårgas i stor omfattning mot fredliga
demonstranter. Och att de attackerade medicinska nödstationer
under demonstrationerna.
Samhälle, Tyskland, Turkiet
2013-43 s 10-11
"Turkiska barn tas olagligt från sina föräldrar"
Kritiken riktas framför allt mot Tyskland, Belgien och Nederländerna.
Människorättsaktivister i Ankara anklagar europeiska
länder för att beröva turkiska invandrarbarn deras
kultur. De sägs ofta olagligt skiljas från sina föräldrar
och placeras på barnhem.
I ovanligt skarpa ordalag ger turkiska politiker luft åt
sin upprördhet. I flera europeiska länder ska "tusentals
turkiska barn" illegalt ha tagits från sina familjer,
enligt en rapport från turkiska parlamentets människorättskommission.
I hela Europa ska omkring 5 000 barn och unga ha drabbats.
Det är framför allt Tyskland, Belgien och Nederländerna
som angrips enligt tidningen "Today´s Zaman".
Familjerättsadvokater tillmäter i regel uppgifter från
myndigheterna större trovärdighet än utsagor från
föräldrarna, skriver de turkiska politikerna. Det blir
tydligt eftersom domsluten i de allra flesta fall går emot
föräldrarna. Godtyckligt hävdar man som grundtes
att allt sker för barnens bästa.
Turkiet hävdar att barnen omhändertagits på grund
av påstådd misshandel, ekonomiska problem eller andra
"felaktiga anklagelser" vilket lett till "splittring
inom familjen" och till att barnen assimilerats till den
europeiska kulturen. Barnen i Tyskland har blivit främlingar
inför den turkiska kulturen.
Belgien anklagas främst för att ha placerat barn från
turkiska familjer hos homosexuella par.
Turkiet,
Syrien
2013-46 s 22-23
"Krig runt hörnet är lönsamt i Antakya"
Antakya är en gränsstad till Syrien. Många av
kunderna i staden är långskäggiga jihadister,
mestadels sunniextremister som dragit in i striderna för
att bekämpa den shiitiska regeringen i Syriens alltmer muslimskt
sekteristiska inbördeskrig. Jihadisterna tar sig in i Turkiet
via Istanbul, landar på Antakyas flygplats och slinker in
i Syrien - men inte förrän de först har shoppat.
Pengarna de handlar för kommer till stor del från Saudiarabien
och Quatar, som tros finansiera många av de utländska
krigarna som slåss för att störta president Bashar
Al-Assad.
Många handlare i Antakya hoppas att kriget ska vara länge!
2013-49 s 26-27
"Antisemitismen växer - igen"
Judarna känner sig som andra klassens medborgare i Turkiet.
Så fort det hettar till i Palestina konflikten börjar
hoten och presidenten gör antisemitiska uttalanden. Och även
judar på gatan attackeras.
Med ökande fruktan följer religiösa minoriteter
i Turkiet hur det ena området efter det andra i Syrien i
dag tas över av muslimska extremister. Ett annat hot är
den turkiske regeringschefen Erdogans politik och hans inställning
till Israel. Judarna i Turkiet måste försvara sig för
påståenden om att ha dubbla lojaliteter.
2014-1/2 s 11
"Presidentval i Turkiet"
Sedan protesterna i Geziparken våldsamt slagits ned ör
den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan politiskt
stukad. Ingen bra tidpunkt för ett supervalår. Först
kommer kommunvalen i mars då Erdogans AK-parti fruktar att
förlora sina partier i rådhuset i Istanbul och i huvudstaden
Ankara. Detta kan ge en skjuts för oppositionen inför
presidentvalet i juni. Erdogan är ute efter presidentposten
som nu hans partivän Abdullah Gül nu innehar. Kanske
blir det så samtidigt som Gül i stället blir premiärminister.
Tyskland,
Turkiet, Kurdistan
2014-08
s 4-6
"Vem mördade de kurdiska aktivisterna?"
Nya misstankar ger politiska spänningar mellan Tyskland och
Turkiet. Var det Turkiets underrättelsetjänst som beordrade
morden på tre aktivister i Kurdistans arbetarparti, PKK,
i Paris förra året. Sakine Cansiz, Fidan Dogan och
Leyla Söylemez mördade på Kurdiska informationskontoret.
I Paris sker en mordutredning på tre kvinnliga PKK-aktivister
i Paris i januari i år. Anklagad är Ömer Güney.
I Tyskland har har samarbetet i ärenden som rör kurder
lagts på is tills vidare. Ingen vill vara ansvarig för
att förmedla information till MIT, Turkiets säkerhetsorganisation,
som kan leda till en avrättning.
2014-10 s 15-16
"Med fingrarna i syltburken"
Maktkampen mellan statsminister Erdogan och Fetullah Gülen,
en iman som bor i USA, och som tidigare var Erdogans allierade,
skakar Turkiet. Kompromettering, konspiration och korruption är
de tre orden som präglar det politiska spelet inför
de val som snart börjar. Erdogan har suttit vid makten alltför
länge. Det nya AKP som bildades ur spillrorna av två
förbjudna islamistiska partier, och som förvandlades
till en muslimsk version av kristdemokrater har försatt den
sekulära eliten ur spel, som hade styrt sedan republiken
skapades av Mustafa Kemal Atatürk.
Erdogans syn på sig själv som att han och nationen
är samma sak sammanfattar problemet.
Kina,
Ryssland, Turkiet
2014-30-31 s 9-11
"Det är vi värda!"
Hur och varför ädla ideologier samexisterar med skenande
korruption.
Att många av maktens män runt världen är
korrupta är något som de flesta medborgare förstår,
men så länge de förser folket med ökat välstånd
är man villig att acceptera sakerna tillstånd. I vissa
fall ser man ledarnas sätt att berika sig själv på
ett olagligt sätt som en sorts provision för hårt
och lyckosamt arbete. De politiska ledarna själva försöker
dölja sina brott. Detta görs med ideologisk propaganda,
att proklamera extrem moralism; Putins messianska ryska nationalism,
Erdogans islamism och de kinesiska ledarnas framgång kräver
offer av folket. Det är förnedrande att leva i ett korrumperat
land men tanken på ett särskilt nationellt uppdrag
eller öde kan trösta.
Ryssarna har blivit förförda till att glömma, om
än tillfälligt, Putis korruption i utbyte mor ersättning
för deras komplex och förlorade drömmar - särskilt
genom annekteringen av Krim, en nyckel i Putins försök
att återupprätta Rysslands storhet.
När Turkiets premiärminister Erdogan konfronterades
med bevis för att hans ministrar var inblandade i korruption,
rensade han ut i polis- och domstolsväsendet i stället
för i regeringen: inte ett självklart moraliskt handlande.
De kinesiska ledarna lyckas röra sig obehindrat mellan extrem
moralism och extrem korruption.
USA,
Turkiet, Kurdistan, Spioneri
2014-37 s 21-24
"Turkiet är både partner och måltavla"
USA hjälper Turkiet att spionera på PKK, och spionerar
själv på Turkiet.
Dokument från visselblåsaren Edward Snowden avslöjar
att NSA i USA och GCHQ i Storbritannien har bedrivit ett storskaligt
spioneri mot Turkiet. De visar också att USA haft ett nära
samarbete med Ankara i kampen mot kurdiska separatister.
Under en tid levererade NSA till och med positionsdata för
PKK-ledarnas mobiltelefoner på timbasis till sin turkiska
partner.
Turkiet,
Terrorism
2014-40 s 18-19
"Erdogans dilemma"
Under påtryckningar från västvärlden går
Turkiet tveksamt med på att inta en hårdare inställning
gentemot extremisterna i IS. De egna säkerhetsintressena
står i vägen.
Ett angrepp mot islamisterna skulle kunna gynna Kurdistans turkisk-kurdiska
arbetarpari (PKK) vars ledning uppmanat de turkiska kurderna att
bistå de "bröder och systrar" som ansätts
av IS i Syrien. En oönskad bieffekt för Ankara vore
att PKK nu skulle kunna framställa sig som en god hjälp
mot IS-terrorn och därigenom vinna anseende både militärt
och symboliskt. Det skulle dessutom tillåta PKK - som av
turkiska regeringen, EU och Amerika klassats som en terrorgrupp
- att uppträda mer självmedvetet i den än så
länge ganska för bräckliga processen för ett
närmande till Ankara.
Indirekt förebrår amerikanerna det väsentligen
sunnitiska Turkiet för att ha gynnat IS fanatikernas frammarsch.
2015-1-2
s 7-8
"Barnen ska lära sig osmanska"
Recep Tayip Erdogan har upptäckt ännu en brist hos torkarna:
de kan ingen osmanska. Det ska det nu bli ändring på.
Presidenten spinner på de nyväckta nostalgiska drömmarna
om flydda tiders glansdagar då det osmanska riket var en
stormakt.
Han restaurerar gamla palats och demonterar de reformer som Kemal
Ataturk genomförde för att modernisera Turkiet. Det
långtgående upphävandet av förbudet mot
huvuduk och förstärkningen av religiösa utbildningdplatser,
imam-hatip-skolorna och finansieringen av sunnitiska föreningar
är en del av detta.
"Erdogan vill föra tillbaka till medeltiden!" dundrar
oppositionen.
2015-1-2
s 9
"Framtiden ligger i det förflutna"
President Erdogans visioner och ambitioner. Ska Erdogan lyckas
bli dagens "gårdagens" sultan? Kommer Turkiet
att bli en diktatur i Mellanösternstil?
Det kan vara en överdrift men Erdogan har verkligen storslagna
ambitioner. Samtidigt som han står inför flera allvarliga
utmaningar under 2015. Det första är att behålla
sitt grepp om AK - Rättvise- och utvecklingspartiet - som
kom till makten 2002. Där finns många tecken på
en inre splittring, rivaliserande grupper för eller emot
presidenten. En annan stötesten är korruptionen. En
växande grupp inom AK känner obehag inför de mutanklagelser
som riktas mot Erdogan och hans inre cirkel. En tredje huvudvärk
är den sviktande ekonomin. De sjunkande oljepriserna och
två miljoner flyktingar från Syrien gör inte
saken bättre.
Mer hoppfullt är Erdogans relationer med kurderna.
2015-3
s 5
"Erdogan och det framtida enväldet"
I junis val hoppas presidenten Erdogan kunna uppnå en majoritet
för sitt härskande parti AKP, "Rättvisa och
Utveckling", med mist 330 av de 550 riksdagsplatserna. Han
måste komma över denna tröskel för att det
ska bli möjligt att genomdriva de konstitutionella förändringar
som behövs för att förvandla Turkiet till det presidentsystem
han önskar.
Turkiet,
Afrika, Handel
2015-6 s 27-28
"Turkisk frammarsch i Afrika"
Det är inte bara Kina som sätter sin stämpel på
Afrika. Även Turkiet börjar uppträda som viktigt
givarland på kontinenten för att vinna den intensiva
kapplöpningen om kontinentens marknader. Ingenting blir det
så tydligt som krislandet Somalia.
Turkiet väntar inte på stabila förhållanden
i Somalia utan gör allt för att skapa dem. Det är
bara turkiska specialister som vågar arbeta i Somalia; deras
bistånd är "som en naturkraft", berättar
Somalias president Hassan Sheikh Mohamud, hänfört.
Sedan år 2008 har Ankara öppnat ambassader i 27 afrikanska
länder och är nu representat i 39 stater på den
afrikanska kontinenten. Turkiets handelvolym gentemot Afrika tiodubblades
under de senaste tio åren till 23 miljarder dollar. Prognosen
till 2018 är 50 miljarder. Turkiet intar i Afrika andra platsen
efter kinesiska uppdragstagare.
Turkiet,
Historia
2015-8 s 30-31
"Erdogan vill bygga en moské på Kuba"
Turkiets president Erdogan tror att muslimerna upptäckte
Amerika och att Columbus såg en moské på Kuba,
och därför vill han nu bygga en ny moské -helst
i Havana.
På Kuba bor 1500 muslimer, de flesta utländska studenter.
Men Erdogan grundar sitt resonemang på en tydlig feltolkning
av historien. Erdogan citedrar historikern Youssef Mrouehs omtvistade
arbete som i sin uppsats från 1996 hänvisade till en
moské som Columbus såg längs den kubanska kusten.
Turkiet
2015-11 s 20
"President Erdogan är rädd för att bli förgiftad"
Turkiets president, Recep Erdogan, använder en modern variant
av den gamla självbevarelsedriftens taktik, historiskt flitigt
använd av kungar och faraoner; att låta maten testas
innan den ätes. Men till skillnad från sina föregångare
använder han sig inte av slavar som provsmakare, utan testerna
görs i laboratorier. Fem experter är i tjänst 14
timmar varje dag för att analysera innehållet i presidentens
måltider, och de skickas sedan vidare till ett andra laboratoriun
utanför Ankara för dubbelkontroll.
Erdogans läkare av slöjade förra veckan att minst
ett av de tusen rummer i presidentens extravaganta palats i huvudstaden
Ankara är inrättat som ett speciellt laboratorium för
livsmedelstester där man kan hitta radioaktiva substanser
eller bakterier som skulle kunna användas vid ett mordförsök
på presidenten.
Fem experter är i tjänst 14 timmar varje dag för
att analyser innehållet i Erdogans måltider.
Turkiet,
Vatikanen, Armenien, Historia
2015-17 s 27-28
"Påven i sammansvärjning mot Turkiet"
Den turkiska presidenten Erdogan är mycket missnöjd
med att påven uttalat att armenierna utsattes för folkmord.
Han varnar nu påven för att "upprepa detta misstag".
Man beräknar att så många som 1,5 miljoner armenier
dödades systematiskt eller försvann under första
världskriget. EU uppmanar också att Erdogan ska benämna
detta krigsbrott för ett folkmord. Presidenten svarade med
att "uppmaningen gick in genom ena örat och ut ur det
andra".
Massakrerna ägde rum mitt under den bredare konflikten i
första värlskriget som ledde till att det ottomanska
riket upphävdes.
(Osmanska riket deltog i Första världskriget på
de förlorande Centralmakternas sida. I skuggan av världskriget
begickmyndigheterna 1915 med stöd av muslimsk lokalbefolkning
ett folkmord på över 1 miljon armenier (som var kristna)
och 100 000-tals övriga kristna, framför allt greker.
Därmed försvann en mångtusenårig armenisk
kultur i på den turkiska halvön, dvs Anatolien eller
Mindre Asien utanför Kaukasus. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Osmanska_rikets_historia).
2015-23
s 10
"Ska president Erdogan lyckas få full kontroll över
riksdagen?
På söndag går Turkiets invånare till valurnorna.
President Erdogan och hans parti AKP förväntas vinna,
men om de lyckas få en så stor valseger att Erdogan
får kontroll över Turkiets riksdag är en öppen
fråga.
AKP har fått en mäktig konkurrent i uppstickaren HDP,
Folkets demokratiska parti. HDP inriktar sig främst på
att förbättra villkoren för arbetare, kvinnor och
kurder. HDP leds av den karismatiske Selahattin Demirtas som främst
vill vinna fred och självständighet för kurderna
i sydöstra Turkiet. Genom att betona och fokusera på
arbetarnas, kvinnornas och minoriteternas rättigheter har
HDP breddat sin väljarbas.
2015-24
s 16
"Tioprocentspärren - bakgrund och konsekvenser"
Valet i söndags handlade i grunden om Erdogans parti AKP
skulle få 330 mandat eller mer, ett mål som partiet
i valet 2002 med råge nådde genom att att ta 34 %
av rösterna tack vare just tioprocentspärren.
Men stärkt av de nästan 10 % som den turkiske kandidaten
tidigare fått i presidentvalatt stället beslöt
det kurdiska HDP att ställa upp med en partilista i parlamentsvalet.
Och det lyckades, HDP fick 13 %. Erdogan kan nu av skriva sina
planer på att "putinisera" Turkiet. Han uppnådde
inte den tvåtredjedels majoritet han behövde.
Turkiet
2015-25 s 13-14
"17 saker som Turkiets president Erdogan har sagt om journalister"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har alltid hyst en hatkärlek
till nyhetsmedier, men under de senaste åren verkar relationen
ha övergått i rent hat. Här är några
citat från den turkiska valkampanjen.
2015-32
25-27
"Erdogan är kapabel att sätta landet i lågor"
Säger Selahattin Demirtas, den kurdiske oppositionspolitikern
för HDP i en intervju i der Spiegel
Demirtas, 42 år, vice ordförande i HDP,ses allmänt
som segrare i valet i början av juni. Hans demokratiska folkparti
(HDP) fick 13 procent av rösterna och blev första kurdiska
parti som vunnit en plats i Turkiets parlament. Han berövade
regeringspartiet AKP sin absoluta majoritet. Men ännu har
ingen ny regering bildats. Och nu har Erdogan börjat ett
krig mot Kurdistans arbetarparti PKK, menar Demirtas. Men innan
dess avrättade PKK två turkiska poliser, vilket Demirtas
beklagar. Han hävdar att HDP inte är PKKs politiska
arm. PKK styrs av den livstidsdömde Abdullah Öcalan.
2015-43
24-25
"Turkiet var ett föregångsland. Vad var det som
gick fel?"
En kommentar av Natalie Nougayrède, ledarskribent för
the Guardian. Tidigare chefredaktör för Le Monde.
Det är svårt att föreställa sig en nation
som i fredstid har geomhått så många förvandlingar
under en generation. Turkiet har varit medlem av Nato sedan 1952
och accepterades som kandidat för EU-medlemskap år
1999, men i början av 1990-talet återupptäckte
Turkiet sin östra dimension.
Turkiet återupptäckte sina traditionella islamska rötter
inför en växande anatolisk medelklsss som ville ta sig
ur den stränga sekularism som var ett arv från Atatürk.
Det gav upphov till det moderata islamistiska AK-partiet - som
fortfarande hänger kvar vid makten.
"Vi har gått från kaserner till en supermarket".
Vad var det som sedan gick fel? Erdogans besatthet, förvirrad
västlig politik, ryska militära styrkor i Turkiets grannskapoch
vidgade kulturella klyftor?
Media,
Turkiet, Samhälle
2015-47 14-15
"Därför misslyckades twitter-revolutionen"
Har västliga medier under senare år gjort en felaktig
tolkning av den globala vågen av folkliga protester - spontana,
ledarlösa och icke våldsamma .
Det verkar så. Ta bara den oväntade segern för
regeringspartiet, AKP, i Turkiets parlamentsval härom veckan.
För två år sedan fascinerades väst av de
folkliga protesterna i Gezi-parken i Istanbul och i parlamentsvalet
i juni lyckades HDP ta sig in i parlamentet.
Men nu har Recep Erdogan återtagit makten och suddat ut
proteströrelsen.
Var man än ser sig om i världen verkar nycket litet
av vad statsvetaren Francis Fukuyama kallat "den globala
medelklassens revolution" ha hållit i sig. Och i de
mest tragiska fallen har den "arabiska våren"
resulterat i den värsta av världar; ett auktoritärt
återuppvaknande i Egypten och inbördeskrig och kollaps
i Syrien, Libyen och Jemen.
Det är "stabilitetspartiet" snarare än "hoppets
nätverk" som kommit efter den arabiska våren.
Ryssland,
Turkiet, Historia
2015-49 10-11
"Man har bråkat i århundraden"
Relationerna mellan Ryssland och Turkiet är spända.
Moskvas stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien har förgrymmat
Turkiet som i åratal krävt hans avgång. Rysslands
kränkning av turkiskt luftrum fick Turkiet att skjuta ned
ett ryskt stridsplan längs den turkisk-syriska gränsen.
Men konflikten mellan Ryssland och Turkiet är långtifrån
ny, och dess konsekvenser har varit långtgående och
vittomfattande. Under 1700- och 1800-talen utkämpade det
expansionistiska ryska imperiet och osmanerna en lång rad
krig. Den politiska ledningen i båda imperierna såg
sig själva som civilisationens banérförare -
osmanerna som islams högsäte, ryssarna som den ortodoxa
kyrkans försvarare.
Turkiet,
Qatar
2016-02 21
"Ankara gör militär entré i Gulfen"
Turkiet ligger i startgroparna för att bygga sin första
stora militärbas i Mellanöstern. Det blir ett samarbete
mellan Turkiet och Qatar.
I Qatar liksom i Turkiet sätter sunnimuslimerna tonen. Båda
länderna betraktar Irans aspirationer med misstänksamhet
och båda vidtog kraftfulla åtgärder för
att störta den syriske diktatorn Assad. Turkiet och Qatar
är dessutom båda vänner till Muslimska Brödraskapet.
Hur ställer sig Saudiarabien till överenskommelsen?
Riyadh motarbetar ju sedan flera år aktivt det Muslimska
Brödraskapet. Sedan kung Abdullahs död har hans efterträdaee
kung Salman antagit en mer återhållsam inställning
till Muslimska Brödraskapet. Saudiarabiens största fiende
är nu Iran. Därför har kung Salman gett sitt godtycke
till samarbetet. Däremot har Förenade Arabemiraten uttryckt
sitt starka missnöje med projektet.
Turkiet,
Ryssland
2016-07 4-5
"Turkiets situation är farlig och till viss del självförvållad"
Turkiets nuvarande situation är en strategisk mardröm.
Bomber exploderar i städerna, fiender inkräktar på
gränserna och landets allianspartners tycks nonchalera deras
krav.
Så sent som för fyra år sedan såg Turkiet
ut att bli en av den arabiska vårens största segrerare,
en nation på uppåygående som hyllades som modell
av västvärlden och omfamnades av en region som sökte
nya ledare och nya styrelseformer.
Men efter de misslyckade arabiska revolterna, skiftet i det geopolitiska
landskapet och utvecklingen av det syriska kriget har allt gått
upp i rök. "Det finns risk för ett krig mellan
Turkiet och Ryssland", sedan nedskjutningen av ett ryskt
flygplan i november 2015.
EU,
Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 4-5
"Kontroller, eftergifter och bytesaffärer"
EUs ledare slöt iförra veckan ett avtal med Turkiet
i försöken att lösa den kris, som har uppstått
på grund av den största flyktingströmmen i Europa
sedan andra världskriget.
Vad kommer nu att hända med flyktingarna? Och vad får
Turkiet som tack för sitt samarbete? Här följer
avtalets viktigaste pubnkter.
Alla migranter som kommer till Grekland via Turkiet på irreguljära
vägar kommer att skickas tillbaka till Turkiet.
Turkiet placerar myndighetspersoner på de grekiska öarna
för att underlätta migranternas återvändo.
EU betalar alla kostnader för detta.
För varja syrisk migrant som skickas tillbaka till Turkiet
kommer EU att direkt ta emot en annan syrier från Turkiet.
EU kommer att slopa visumtvång för de flesta turkiska
medborgare fr o m juni 2016.
EU,
Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 6
"Flyktingavtalet mellan EU och Turkiet är ett omoraliskt
köpslående"
Detta menar Markus Becker, Bryssel i der Spiegel.
Flyktinguppgörelsen mellan EU och Turkiet markerar slutet
på ett misslyckat experiment att solidariskt lösa flyktingkrisen.
Nu handlar det om att använda pengar och en dos cynism.
Nu är det bara syrier som släpps igenom och bara 18
000 personer har rätt att komma. Sedan är det slut,
den västra Balkanrutten är stängd, de för
närvarande 2,7 miljoner flyktingarna blir kvar i Turkiet
som får 3 miljarder euro för sitt uppehälle (ca
10000 Skr per person) och i framtiden sannolikt ännu mer.
2016-13
14-15
"Omvänt när Erdogan försökte stoppa satir
på Internet"
Om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan had e hoppats att hans
möte med Tysklands ambassadör skulle få ett tyskt
satirprogram där man drev med honom avlägsnat från
internet, då hade han fel. Tvärtom utlöste Erdogans
ingripande en svallvåg av intresse för ett videoavsnitt
som lockade 3 miljoner tittare - tio gånger mer än
annars. Det var ett videoavsnitt i komediprogrammet "extra3"
som bestod av en sång spm gjorde narr av den turkiske presidenten
som en ömhudad auktoritär person som slår till
mot journalister, nyhetsmedier och oppositionella vars åsikter
han inte gillar.
Att förolämpa presidenten är brottsligt enligt
turkisk lag.
2016-18
8-9
"Vad hände med den turkiska modellen"
För ungefär 5 år sedan talade alla om "den
turkiska modellen". Både västerlänningar
och många i den muslimska världen lyfte fram Turkiet
som ett lysande exempel på att det går att förena
islam och demokrati. Recep Tayyip Erdogan, som var premiärminister
då och nu är president, hyllades som en reformsinnad
man i färd med att göra sitt land friare, fredligare
och rikare. Men nu har den liberala retoriken ersatts av auktoritärt
styre, fredsprocessen med de kurdiska nationaliteterna har kraschat,
pressfriheten krymper och antalet terroristattacker ökar.
Tuurkiets stridslystna, splittrande och cyniska politiska kultur
har utgjort en god (dålig) jordmån för Erdogans
Rättvise- och Utvecklingsparti (AKP) som grundades 2001.
Turkiet,
Flyktingpolitik
2016-26 12-14
"Smugglare "hjälper" flyktingar tillbaka till
Turkiet"
Stängningen av Balkanrutten har gjort att tiotusentals flyktingar
har fastnat i Grekland, utan någon möjlighet att ta
sig vidare. Smugglare som en gång tjänat pengar på
att smuggla flyktingar till Europa erbjuder nu en ny tjänst:
retur till Turkiet.
Att flyktingarna återvänder är ett bevis på
att den europeiska asylpolitiken har misslyckats. Många
av de som försöker återvända är män
från Syrien som tagit sig till Tyskland med drömmen
att få med hela släkten.
De flesta flyktingar som hamnat i Grekland vill inte ansöka
om asyl där. Det ekonomiska läget i Grekland gör
att flyktingarnas tillvaro blir svår. Där finns inte
arbete som i Turkiet.
Ryssland,
Turkiet
2016-26 22-23
"Turkiets försök att bli sams med Ryssland, liksom
med Israel alldeles nyligen, är en del av Ankaras satsning
på att stärka sina relationer med så många
som det går, i en region som skakas av det syriska inbördeskriget
och shiitiska Irans ökade inflytande. Turkiet behöver
reparera sina skadade relationer för att stärka den
nationella säkerheten.
Kriget i Syrien har skapat en fristad för en terrorgrupp
som upprepade gånger attackerat "mjuka" mål
i Turkiet och hundratusentals syriska flyktingar har strömmat
in i Turkiet.
Samtidigt har Iran befriats från flera år av ekonomiska
sanktioner och internationell isolering och försöker
nu att återställa sitt regionala ledarskap genom att
pressa tillbaka sunnimuslimerna i Saudiarabien. Teheran har aktivt
backat Bashar al-Assads regim i det syriska kriget och stödjer
grupper i Jemen som strider mot saudierna.
Turkiets främsta motiv till försoning med Ryssland är
att hindra Iran från att utvidga sitt inflytande i Mellanöstern.
Turkiet,
Flyktingpolitek
2016-27 18-19
"Turkiets djärva plan för syriska flyktingar: Göra
dem till medborgare"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har nyligen varit på
turné i de södra delarna nära den syriska gränsen
och nu annonserar han en ny plan för att hantera den enorma
mängden flyktingar i landet. De uppgår nu till 2,7
miljoner.
"Vi ska hjälpa våra syriska vänner och erbjuda
dem en chans, om de vill det, att bli turkiska medborgare".
"Turkiet är också ert hemland", sa han till
en grupp flyktingar.
Han vill behålla en del av de mer kvalificerade syrierna
som har hög utbildning och är i arbetför ålder.
Systemet påminner om det poäng-baserade systemet för
invandring som finns i länder som Kanada och Australien,
där man belönar sökande med hög utbildning
och kompetens inom önskvärda sektorer, till exempel
IT och medicin. "Vi ska dra nytta av deras kompetens".
2016-28 4-5
"Turkiet var ett oväntat offer för en lika oväntad
kupp"
Om kuppförsöket i Turkiet kom som en överraskning
så finns det goda skäl: Händelsen går emot
årtionden av forskning om hur, när och varför
kupper sker.
Fredagskvällens kuppförsök tycks avvika kraftigt
från de vanliga mönstren. Och statsvetare som studerar
kupper säger att Turkiet inte borde ha löpt någon
risk.
Det finns en matematisk modell som lägger ihop data för
att förutsäga ett lands risknivå. Enligt denna
var Turkiets risknivå "mycket osannolik" (2,5
%). Länder med hög risk tenderar att ha hög barnadödlighet,
utbredd fattigdom och dåligt fungerande ekonomier. Eller
att det pågår väpnade konflikter i grannländerna.
En annan faktor är "elitsplittring". En splittring
mellan politiker, företagsledare, generaler, domare och så
vidare. Men tecken på en sådan finns inte i Turkiet.
Det är fortfarande oklart vad som föranledde försöket,
som vem leddet och varför dessa trodde att de hade en tillräcklig
chans till framgång för att riskera sina liv.
EU,
Turkiet
2016-32 4-7
"Europa inter en mjuk attityd gentemor Erdogan"
I kölvattnet av det misslyckade kuppförsöket har
Turkiets president slagit till hårt mot motståndarna.
Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel fortsätter
att uppman till en fortsatt stark anknytning till landet. Det
ka vara det enda sättet att bevara flyktingavtalet som är
så avgörande för EU.
Erdogans utrikesminister Mevlut Cavusoglu sa att Flyktingavtalet
mellan Turkiet och EU kommer att överges om Bryssel inte
lättar på visumreglerna för turkar före oktober.
Men Ankara behöver europeiskt kapital och europeiska turister.
Bland medlemsländerna i EU finns det en motvilja mot att
skärpa konflikten.
Turkiet
2016-32 12-15
"Erdogans jakt på Gülenrörelsen"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har inlett en häxjakt
på personer som misstänks stödja en framstående
islamisk predikant. Men låg Fethullah Gülens anhängare
verkligen bakom det senaste kuppförsöket?
En gång i tiden var Erdogan och Gülen vänner.
Men idag kallar Erdogan honom "terroristledare" och
fascist. Regeringen har än så länge misslyckats
med att lägga fram bevis på att Gülen faktiskt
låg bakom det blodiga upproret. Gülens anhängare
framställer sig själva som moderata och toleranta. De
har öppnat skolor, universitet, sjukhus och mediaorganisationer
i mer än 140 länder.
Turkiet,
EU
2016-33 6-7
"Hög tid för plan B"
Europa måste undvika utressning från Erdogan. En artikel
av Mathieu von Rohr i der Spiegel.
Turkiets utrikesminister varnar för att Ankara bryter avtalet
om inte EU avskaffar visumkravet för turkiska medborgare
inom bara några få månader. Men EU kräver
en reform av de turkiska antiterrorlagarna.
Det är oklart huruvida Turkiet kommer att hålla fast
vid sitt ultimatum. Det är inte särskilt klokt ens ur
turkiskt perspektiv. Tyskland är beroende av Europa för
sin ekonomiska utveckling.
Och det var stängningen av Balkanrutten och inte avtalet
med Turkiet som i första hand stoppade floden av migranter
på väg norrut. Flyktingavtalet med Turkiet hade i första
hand enbart symbolisk betydelse. Men ändå EU behöver
en "plan B" utan Erdogan. T ex måste EU använda
europeiska pengar för att bygga flyktingläger i Grekland
och Italien.
Syrien,
Turkiet, Terrorism
2016-35 20-23
"Turkiets inblandning belyser snabbt förändrade
allianser"
Turkiets avancemang i norra Syrien markerar en vändpunkt
i den syriska konlikten. Deras främsta mål var Islamiska
Staten, men i och med att stormakterna omprövar sina allianser
i regionen, är det kurderna som har mest att förlora.
Den turkiska armén tog sig in i norra Syrien och fördrev
IS från Jarabulus, som tidigare varit dess bastion vid gränsen.
Nästan alla flydde. Det tog bara några timmar. Detta
utgör en vändpunkt i Syrienkriget. Turkarna fördrev
trupper från den kurdiskt kontrollerade SDF-milisen. Det
blev en dubbel framgång. Och en verklig förlust för
kurderna. Som håller på att förlora sina tidigare
goda relationer med både USA och Ryssland.
Händelserna följer det mönster som verkar gälla
de flesta ländernas inblandning i Syrien. Alla parter utkämpar
sitt eget krig. Turkarna vill bekämpa kurderna. Amerikanerna
är bara intresserad av att besegra Islamiska Staten. Kurderna
försöker att etablera en egen stat. Och ryssarnas primära
motiv är att visa för omvärlden att Ryssland återigen
är en global stormakt.
2016-37 20-24
"Vi kommer inte att bli som Somalia"
Intervju premiärminister Fayez al-Sarraj av der Spiegel.
Sedan mars i år har Fayez al-Sarraj varit premiärminister
i Libyen, ett land som har slitits sönder av inbördeskrig.
Nu har han till uppgift att överbrygga landets politiska
splittring och leda kampen mot IS och nätverk av människosmugglare
som transporterar tiotusentals migranter till Europa.
Hur gick det fel? År 2011 genomfördes en enad och segerrik
kamp mot Gaddafis trupper. Det var Libyens timme noll. Men sedan
delades rebellerna in i olika läger - islamister och icke-islamister
- vilket satte fart på gamla stamfejder. Gaddafis tidigare
gamla soldater anslöt sig till icke-islamister, som Khalifa
Haftare armé, den mäktiga generalen i östra delen
av Libyen. IS anslöt sig till islamisterna. Idag är
landet uppdelat mellan öst och väst och otaliga miliser.
Det finns två regeringar - en i Tripoli och en i Bayda i
östra Libyen.
Medan regeringsstrukturerna faller sönder har Libyen blivit
den viktigaste uppsamlingsplatsen för resan till Europa ett
nav för både människosmugglare och flyktingar.
Den största människosmugglaren i Libyen bor i Sabratha.
Man tror att han smugglat en tredjedel av alla migranter som kommer
till Europa eller omkring 50 000 per år.
Turkiet,
USA
2016-39 4-7
"Efter den misslyckade kuppen hotas Turkiets relationer med
väst"
Åt vilket håll går Turkiet? Det råder
ett spänt förhållande med USA efter den misslyckade
kuppen, men många anse att Turkiet inte har några
andra realistiska möjligheter än att närma sig
västvärlden för sin egen säkerhets skull.
De nya kontakterna med Ryssland ska mer ses som ett sätt
att ge Washington ett tjuvnyp, tror man.
Två månader efter en militärkupp har den turkiska
regeringen överlämnat sitt första bevis till Washington
på att en äldre man som bor på landsbygden i
Pennsylvania varit hjärnan bakom kuppförsöket.
Turkiet kräver att Fethullah Gülen, en turkisk imam,
skickas hem till Turkiet för att åtalas. Om så
ej sker kommer förmodligen USAs relationer med Turkiet att
slå nya bottenrekord. Men objektivt sett så har Turkiet
ingen annanstans att vända sig till.
2016-42
20-21
"Att lära sig att leva utan frihet"
(Kommentar i The Washington Post av Asli Aydintasbas, journalist
som skriver för tidningen Cumhuriyet i Istanbul, samt gästande
skribent på Washington Posts Global Forum))
Efter kuppen perioden håller på att bli en mardröm
i Turkiet. Det misslyckade kuppförsöket har utlöst
en hittills aldrig skådad nivå av maktfullkomlighet
i Turkiet, med omfattande nerslag mot oliktänkande och attacker
mot yttrandefriheten. Regeringen har infört undantagslagar
vilket innebär att man kan kringgå parlamentet. Nu
styrs landet med hjälp av dekret och frihetsberövande
som utan rättslig prövan kan pågå i upp
till 30 dagar. Mer än 100 journalister har fängslats.
Syrien,
Turkiet, Ryssland
2016-50 15-17
"Dödens fält vid gränsen mellan Syrien och
Turkiet"
President Assad och Ryssland förstör Aleppo, och tiotusentals
syrier har lämnat staden för att söka trygghet
i Turkiet. Diktatorn Bashar al-Assad har med Rysslands och Irans
hjälp intensifierat bombkriget mot Syriens civilbefolkning.
Men Turkiet har under stark press från Europa stängt
sin gräns mot Syrien. Många av dem som ändå
försöker ta sig över gränsen överlever
inte.
En tre meter hög cementbarriär löper flera hundra
meter och hindrar flyktingar att ta sig in i Turkiet.
Angela Merkel litar på att Erdogan håller flyktingarna
borta från Europa - det verkar inte spela någon roll
hur han gör det.
Turkiet,
Kurder,
2016-50 22-23
"De kurdiska kvinnornas landvinningar är hotade"
Jämlikhetens högborg riskerar att drunkna i ett patriarkaliskt
hav.
I en region där patriarket brukar vara regel har det kurdiska
samhället länge framstått som ett undantag. Ett
exempel på detta är att en kurdisk kvinna som misshandlats
av sin man har rätt att begära att mannens lön
utbetalas till henne konto.
Det finns emellertid ett stort problem med denna kurdiska egenhet
i Turkiet nämligen att den i praktiken har olagligförklarats
som ett led i den turkiska regeringens kraftfulla åtgärder
mot politiska motståndare efter det misslyckade kuppförsöket
i somras.
Turkiet
2016-51 8-10
"Hyllad företagare fick se turkiska staten ta över
sitt livsverk"
Häxjakten på företagare avskräcker nya investare
att satsa i Turkiet.
Kuppförsöket mot president Erdogan utlöste en rikstäckande
jakt på misstänkta sympatisörer till den landsflyktige
Fethullah Gülen som anklagades för kuppförsöket
i somras. Klimatet av rädsla som skapats av den blodiga kuppen
har avskräckt investerare, försvagat konsumenternas
efterfrågan och brutit leveranskedjor. Turkiets BNP krympte
för första gången på sju år under
det tredje kvartalet med 1,8 %.
En våg av terroristattacker från kurdiska separatister,
senast de dubbla bombningarna i Istanbul som tog 44 liv, har ökat
spänningarna ytterligare.
Turkiet,
Ryssland, terrorism
2016-51 14-15
"Erdogan står inför en kris efter mordet på
ryska ambassadören"
Både turkiska och ryska tjänstemän kallar mordet
på den ryska ambassadören Andrey Karlov på en
konstutställning i Ankara för en "terroristattack".
Karlov sköts i ryggen av en beväpnad man som fortsatte
att skrika jihadistiska slagord, enligt rapporter.
Turkiet krävde tidigare alo-Assads avgång men har blivit
tvungen att justera sin position. Al-Assad-regimen vägrar
att lämna sin plats och syrisk-kurdiska fraktioner har tänt
gnistor hos Turkiets otåliga kurdiska minoritet. Erdogam
står inför en besvärlig geopolitisk situation.
Turkiets relationer med västvärlden är dåliga,
och han kommer att bli tvungen att göra eftergifter till
Ryssland efter mordet på den ryska ambassadören. Kanske
tvingas Turkiet att verka till att göra det möjligt
för al-Assads allierade i Moskva och Teheran att forma Syriens
framtid.
Turkiet
2017-01 8-9
"Förutom spridningseffekterna från krigen i Syrien
och Irak står Turkiet också inför en ökad
konflikt med PKK"
Konflikten mellan den turkiska staten och militanta i PKK fortsätter
att förvärras efter kollapsen av en vapenvila i juli
2015. Sedan dess har PKK-konflikten råkat in i en av de
dödligaste perioderna under dess tre decennier långa
historia. Ett PKK-länkat bombattentat dödade 45 personer
i närheten av ett fotbollsstadion i Istanbul i december.
I Ankara finns också en växande oro över kurdiska
framgångar i Syrien och Irak. Erdogan fortsätter med
sina tillslag mot den politiska oppositionen och har rensat ut
mer än 100 000 tjänstemän.
Integrationen av 2,7 miljoner syriska flyktingar innebär
stora utmaningar både för staten och de mottagande
kommunerna.
Turkiet
2017-03 6-9
"Utrensningar har försvagat och skapat oro inom militären"
Massuppsägningar efter förra sommarens misslyckade kupp
har skapat oreda och oro inom den turkiska militären. En
försvagad armé och förlusten av många höga
officerare i Turkiet är ett problem även för Nato.
Erdogan har bedrivit en oresonlig jakt på misstänkta
konspiratörer. Han har avskedat nästan 100 000 offentliganställda
och 47 distriktguvernörer och alla universitetsrektor har
tvingats avgå.
Många av de officerare som sitter i fängelse hade viktiga
funktioner och det kommer att ta generationer för krigsmakten
att hämta sig från förlusten av erfarenhet och
kunskap.
Turkiets självbild har fått sig en rejäl knäck
till följd av krigsmaktens försvagning.
Turkiet,
Grekland
2017-05 13
"Turkiet och Grekland har åter satt fart på ett
gammalt gräl om suveräniteten över ett par obebodda
egeiska öar. Befälhavaren för de turkiska väpnade
styrkorna, Hulusi Akar, hade rört sig i närheten av
öarna.
Analytiker säger att konflikten riskerar att försvåra
andra diplomatiska tvistefrågor mellan de två länderna.
Analytiker hävdar att Turkiets senaste intrång var
ett svar på beslutet från Greklands högsta domstol
att blockera utlämningen av åtta turkiska piloter som
anklagas för att ha deltagit i det misslyckade kuppförsöket
i juli förra året mot den turkiska regeringen. De varnar
också för att tvisten riskerar att komplicera förhandlingarna
om Cyperns återförening. Fallet kan också leda
till att migrationsavtalet mellan Turkiet och Grekland sägs
upp.
Turkiet
2017-06 18-19
"Förvåning över att Trump Towers Istanbul
har kopplingar till Trump"
Gallerian är uppkallad efter honom. Hans namn pryder trafikskyltar
vid den närliggande tunnelbanestationen. Namnet uppenbarar
sig även på tvillingskraporna som köpcentrumet
är beläget under. Men många av restaurangbesökarna,
kunderna och besöksägarna här i Trump Towers Istanbul
kan inte riktigt tro på byggnadslpmplexet - som är
ibland de högsta i en av världens största muslimska
städer - har något att göra med presidenten Donald
Trump. Men Trump äger inte byggnaderna. Han har sålt
rätten att använda sitt namn till ägaren Dogan
Holdning för en stor summa pengar.
I juni 2016 krävde Turkiets president Erdogan att tornen
skulle byta namn i protest mot Trumps islamofobiska kommentarer
under sin presidentkampanj.
Turkiet,
Kultur, Porträtt
2017-09 30
"Asli Erdogan, nyligen släppt ur fängelset, 49
år, fysikern som blev författare, har alltid varit
mer omtalad i de europeiska litterära kretsarna än i
de turkiska. Nu försöker hon att foga ihop bitarna av
sitt liv, efter att ha blivit fängslad under president Recep
Tayyip Erdogan (som inte är släkt med författaren)
och den islamiska regeringen i Turkiets senaste tillslag mot yttrandefriheten.
Turkiet,
Flyktingpolitik
2017-11 20-21
"Turkiets utspel om migrationsavtal med EU kan visa sig vara
ett tomt hot"
När Turkiet och Europa för ett år sedan kom överens
om att begränsa migrationen till Grekland, var detta ett
tråkigt besked för den syrisk-palestinska människosmugglaren
Abu Samir, ett täcknamn han använder. Mot slutet av
2015 hade den för detta målaren från Aleppo fått
en betydande roll i migrationen av syrianer till Europa - en av
de största i historien. Han sålde resor till tusentals
syrianer till Grekland och kunde vissa dagar tjäna uppemo
4000 dollar. Men hans affärsverksamhet har nu kollapsat till
följd av avtalet mella Turkiet och Europeiska Unionen. Abu
Samirs problem är två: För få flyktingar
och för många gränsvakter.
2015 var det jämförelsevis enkelt för syrianer
att nå Turkiet från Syrien, Jordanien och Libanon.
Då var gränsen mellan Turkiet och Syrien lättare
att passera och syrier i Amman och Beirut kunde flyga till Turkiet
utan att behöva ansöka om visum.
Men förhållandena för flyktingar i Grekland är
nu värre jämfört med 2015 och den humanitära
korridoren för att ta sig från Grekland till Tyskland
med buss och tåg stängdes i mars 2016. Tusentals asylsökande
fastnade i Grekland där de lever under eländiga förhållanden.
Det sänder ett budskap till migranter: "Kom inte hit!"
Abu Samir är ändå hoppfull. Han tror att hans
lukrativa affärsverksamhet snart är igång igen.
https://www.nytimes.com/2017/03/14/world/europe/turkey-migrant-deal-european-union.html?_r=0
" A Threat on Migration That May Prove to Be Empty"
Turkiet
2017-12 14-15
"Jihadisten som fann Jesus"
Från heligt krig till fredliga möten i exil.
När 22 kristna flyktingar nyligen samlades en söndagseftermiddag
i en källarlokal i Istanbul märkte det tydligt att det
intehandlade om ett vanligt bönemöte. Flera i fruppen
hade muslimska namn. En hette Jihad, en annan Abdelrahman, och
där fanns även två Mohammed. Det märkligaste
av allt var, att de lite skämtsamt kallade värden för
mötet - för irhabi, som betyder terrorist. Även
om han heter Bashir Mohammad.
För knappt fyra år sedan kämpade han vid fronten
i det syriska inbördeskriget för Nusrafronten. Men då
mötte han Jesus och blev omvänd.
Bashir Mohammads historia började i Afrin i den kurdiska
delen av norra Syrien.
Turkiet
2017-15 14-17
"Den turkiska regeringen för ett skoningslöst krig
mot alla fiender"
Nervositeten är kännbar på Turkiets nyhetsredaktioner.
Medarbetare riskerar att gripas vilken stund som helst.
Turkiet har inlett en plötslig och alarmerande myndighetsattack
mot en av Turkiets allra äldsta tidningar, dagstidningen
Cumhuriyet.
Nu drygt fyra månader senare, sitter elva av Cumhuriyets
medarbetare fortfarande inlåsta. I förra veckan väcktes
formellt åtal mot dem och deras fängslade kolleger,
som misstänks för en massa olika brott, inklusive publicering
av propaganda för terroristorganisationer.
Åklagarna har riktat den mesta vreden mot medier som regeringen
associerar med den turkiska statens två värsta fiender:
Kurdistans arbetarparti (PKK) och ett nätverk som är
lojalt motden turkiske predikanten Fethullah Gulen som lever i
exil i USA och som beskylls för att ha legat bakom den misslyckade
kuppen.
Turkiet
2017-15 18-19
"Erdogans knappa seger - bästa resultatet enligt oppositionen"
Med 51 % av rösterna godkände turkarna att landets parlamentariska
system, inklusive premiärministerposten, skrotas, samtidigt
som presidenten ges utökad makt.
Erdogans kritiker säger att författningstilläggen
kommer att leda till ett enmansstyre och en de facto-diktatur.
När det nya systemet införs i samband med nästa
val 2019, kommer det att bli den största politiska förändringen
i Turkiet sedan republiken grundades efter första världskriget.
Erdogan fick dock inte den framgång han hoppats på.
Segern var klart svagare än väntat. Och han tappade
mark bland sina egna väljare.
Turkiet
2017-16 4-5
"Erdogans nya befogenheter kommer inte att hjälpa Turkiet"
Efter den knappa segern i folkomröstningen den 16 april om
att utöka presidentens befogenheter hälsade den turkiske
presidenten Recep Tayyip Erdogan sina anhängare med ett brinnande
tal. Det var riktat mot kritiker utomlands som ifrågasatte
valresultatets giltighet.
Före valet påstod Erdogan att ett "ja" till
att ändra 18 paragrafer i konstitutionen skulle ge honom
den makt som behövdes för att få den svaga ekonomin
tillbaka på rätt spår och ta itu med en rad diplomatiska
utmaningar. Men resultatet kommer snarare att förvärra
de problemen eftersom det skrämmer bort utländska investerare
och komplicerar relationerna med Europa. Turister flyr den politiska
turbulensen, investerarna ryggar och förbindelserna med EU
- Turkiets största handelspartner - sjunker till nya bottennivåer.
Turkiet
2017-28 10-11
"Fortfarande många frågetecken"
Den misslyckade statskuppen i Turkiet som avvärjdes för
att år sedan har haft en djupgående inverkan på
livet i Turkiet. I stället för att få bort president
Recep Erdogans regering har Erdogan stärkt sitt grepp om
landet.
Eus underrättelsetjänst tror inte att Gülen personligen
beordrat kuppen. Den turkiska oppositionen menar att regeringen
tillåtit kuppen eller till och med uppmuntrat den för
att rättfärdiga de efterföljande hårda åtgärderna.
Tyskland,
Turkiet
2017-29 4-5
"Är det dags att utmana Erdogan?"
Det senaste gripandet av den tyska människoaktivisten Peter
Steudtnar markerar en vändpunkt i relationerna mellan Tyskland
och Turkiet. Tysklands socialdemokratiska parti vill skärpa
sanktionerna, men Angela Merkel säger nej. Hon vill rädda
flyktingavtalet som EU ingått med Ankara.
Det godtyckliga gripandet, terroranklagelserna mot tyska företag
och Erdogans häftiga utspel mot "förrädare"
markerar en vändpunkt i relationerna mellan Tyskland och
Turkiet.
"Turkiet överger de europeiska värderingarna",
säger SPDs Sigmar Daniel, den tyske utrikesministern, som
tror att frågan kan bli en bra kampanjfråga för
partiet inför det nationella valet i september.
EU-kommissionen ser ingen anledning att rädda Merkels avtal
med Turkiet. EU är inte längre lika sårbart för
utpressning från Turkiets när det gäller flyktingfrågan.
Turkiet,
Tyskland
2017-31 4-6
"Tyskland beter sig irrationellt"
Intervju med Turkiets vice premiärminister Mehmet Simsek.
Turkiets vice premiärminister Mehmet Simsek lyfter i en intervju
med Der Spiegel fram den långvariga vänskapen mellan
Tyskland och Turkiet, kämpar med sin allt spändare relation.
Han säger också att det är Ankares skyldighet
att utplåna terroristiska element från Turkiet.
den 50-årige medlemmen av Rättvise- och utvecklingspartiet
(AKP) som tidigare var finansminister, är en av få
moderata politiker i president Recep Tayyip Erdogans parti. Han
växte upp under enkla förhållanden i ett kurdiskt
område i sydöstra Turkiet.
"Tyskland har gått igenom en mörk period. Men
nu ligger det värsta bakom oss. Jag kan försäkra
näringslivet om att Turkiet fortfarande är ett öppet,
liberalt och företagsvänligt land".
"Gülen-rörelsens medlemmar har infiltrerat staten
under många år. Det är vårt ansvar att
rensa ut Gülen terrorister från den turkiska staten.
Vi skyddar staten mot en kriminell organisation" (??).
Tyskland,
samhälle
2017-37 12-13
"Merkel är en förebild men en usel feminist"
När Angela Merkel valdes till Tysklands förbundskanseler
år 2005mvar Kristin Auf der Masch bara 9 år gammal,
därför har hon svårt att komma ihåg en tid
då Tyskland leddes av en man.
Fördomarna mot arbetande kvinnor är fortfarande djupt
rotade, speciellt mot arbetande mödrar. Det finns nästan
inga kvinnliga förebilder som visar unga kvinnor att det
ärmöjligt att ha både familj och karriär.
När Berlinmurenföll 1989 låg andelen sysselsatte
kvinnor iöst pånära 90 %, i väst var siffran
55 %. Idag arbetar mer än 70 % av de tyska kvinnorna,men
bara 12 % av de med barn under tre år.
Många äldre tyska kvinnor associerar begreppet feminister
som "lesbiska kvinnor i MC-kläder som är väldigt,
väldigt arga och hatar män". Det hjälpertill
att förklara varför Merkel hittills har vägrat
att kalla sig själv feminist.
Syrien,
Turkiet, Ryssland
2018-01 18-19
"Assad måste bort"
Turkiets ledare har skrotat sin mjuka hållning gentemot
Syriens president Bashar -al-Assad. Detta genom att fördöma
honom och beskriva honom som en terroristisk massmördare
som inte har någon plats i landets framtid. Al-Assad har
synbarligen blivit allt säkrare på att han har vunnit
kriget och att han kommer att fortsätta vara landets ledare
under den närmaste framtiden.
Ryssland och Iran, som hela tiden backat upp al-Assad, kommer
att tillåta representanter från ett halvautonomt kurdiskt
område i nordöstra Syrien att delta i samtal om Syrien
i januari. Erdogan vill förhindra kurderna från att
behålla detta område.
Det syriska kriget har tärt på Turkiet, som hyser över
tre miljoner flyktingar och som drabbats av dödliga attacker
utförda av IS och kurdiska grupper.
Turkiet
2018-07 16-17
"Ilska och rädsla längs den turkiska gränsen
när kriget återvänder"
Vid middagstid ekar dagens tredje explosion genom den här
lilla turkiska gränsstaden. Det får fåglarna
att sprida sig över skyn och på gatorna råder
en nervös stillhet.
Turkiets sedan länge väntade offensiv rör sig framåt
mot kurdiska miliser på andra sidan gränsen i norra
Syrien och gränsstäder som Reyhanli har hamnat i frontlinjen
mellan regionens rivaliserande styrkor.
Den sjuåriga konflikten i Syrien hargett ett tillllfälle
för landets kurdiska separatister, det så kallade Folkets
försvarsenheter, eller YPG, att med hjälp av amerikanskt
stöd etablera sig som en stor territoriell aktörsom
har övertagit stora områden.