Irak

Karta

Info

Izzaman Iraq-Today

Irak, sammanfattningar av artiklar om Irak, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-21 s 12-13
"Irak får sälja olja igen"
För högst en miljard $ per kvartal. Många restriktioner. 30 % av intäkterna ska gå till Kuwaitkrigets offer och 10 % till kurderna i norr.
Övriga sanktioner finns kvar. Irak har mest olja i världen efter Saudiarabien.

96-21 s 13
Kuwaitkrigets offer kompenseras"
Det finns en särskild FN-Kommission för att kompensera de som lidit skada av Iraks invasion i Kuwait 1990. 2,6 miljoner ansökningar har hittills kommit in. Nu får Kommissionen ca 100 miljoner dollar per månad av oljepengarna.

96-28 s 20
"Irakier smugglar antikviteter för att överleva"
Värdefulla föremål från några av jordens äldsta civilisationer, de sumeriska, assyriska och bayloniska, strömmar nu ut ur landet och försäljs särskilt på Londons antikmarknader.

96-35 s 4
"Irak mister chansen att sälja olja"
FN har hävt Iraks tillstånd att sälja olja p g a Iraks överträdelse av de dkyddade zonerna i norra Irak. USA angriper med kryssningsmissiler.

96-35 s 5
"Saddam utnyttjar den regionala situationen"
Han behövde en styrkedemonstration mot den inhemska oppositionen.

96-37 s 13
"Saddamtrogna kurder segrade på slagfältet"
Oklart i vilken mån Saddam själv är inblandad. Därför avvaktar USA.

96-39 s 3-5
"Omöjligt uppdrag"
Om hur Saddam stoppade CIAs försök att störta honom från makten.
Sedan Kuwaitkrisen har det varit USAs uttalade mål att får bort Saddam från makten i Irak. Man bildade 1992 "den irakiska nationalkongressen" med Chalabi, en irakisk bankir från London i spetsen. CIA har agerat i hemlighet, tagit stora risker, och helt förlorat spelet.

96-39 s 4-5
"Skurken i Bagdad"
Det är frestande att avlägsna Saddam. Sanningen är emellertid att han tjänar USAs syften.
"Utan honom skulle amerikanerna irra omkring i ökensanden".
Utan Saddam skulle antiamerikanismen växa i arabländerna.

96-39 s 6-7
"Barzanis allians med Saddam väcker blandade känslor"
Kurderna har fått många favörer just nu men vad väntar i framtiden?

96-39 s 6
"Vapenskramlet har tystnat"
Lugnet mellan USA och Irak är återställt.

96-49 s 13
"Allt fler vill försonas med Saddam"
Nu får Saddam börja sälja olja igen om än i begränsad mängd för att kunna köpa livsmedel och medicin åt sitt folk. Många arabländer, utom Saudiarabien och Kuwait, vill ha närmare kontakter med Irak och tycker att de sanktioner som USA utsätter Irak för är för stränga.

97-24 s 16
"Sanktionerna mot Irak rinner ut i sanden"
Europeiska länder som Spanien, Italien och Grekland har öppnat sina ambassader i Irak. Iran hjälper Irak att smuggla olja, flera av de små shejldömena i närheten närmar sig nu Irak.

97-45 s 18-19
"Saddam utmanar världen igen!"
Irak hotar skjuta ner de amerikanska U2 planen som övervakar att Irak håller sig till de internationella överenskommelserna. Amerikaner får inte heller ingå bland FN-observatörerna.

97-46 s 16-17
"Saddam har inte rent mjöl i påsen"
Saddam Hussein smider otäcka planer. USA vill stoppa honom men har få vänner vid sin sida.
Saddam vill utnyttja det förhållandet att Irak är skyldiga Frankrike och Ryssland stora summor pengar och att därför dessa länder vill få Irak mer solvent. Därför vill de att sanktionerna lättar. Dessa två länder stöder därför inte USAs ökade krav på Irak.
Å andra sidan finns det flera indicier på att Irak fortsätter att åtminstone förbereda sig på att producera kemiska och biologiska massförstörelsevapen. Botulism- och stelkrampsvaccin antas han ha liksom smittkoppsvirus. I dagens "friska" samhälle där man inte vaccinerar mot dessa och den naturliga motståndskraften är svag är detta mycket hemska vapen nästan värre än kärnvapen. Eller nervgasen VX.

97-47 s 14-16
"Det mörka hotet från Mellanöstern"
Saddam Hussein utvisar sex amerikaner när dessa var på väg att avslöja en hemlig gömma av ingredienser som kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen vilka direkt skulle kunna hota USAs folk. USA planerar massiva bombanfall.

97-50 s 13
"Saddam är sårbar men har kontroll"
Han står inför ett växande missnöje från avhoppare och från sin egen familj. Det är bara den starka och effektiva säkerhetspolisen som skyddar honom.

97-50/51 s 20-21
"Terror och krig är grundpelare i Saddam Husseins regim"
Journalisten Namo Aziz, av kurdisk härkomst, bor numera i Tyskland men besöker ofta Irak. Saddam har med modell från DDR och Rumänien 4 underavdelningar till den hemliga underrättelsetjänsten. De kontrollerar varandra. Han begick sitt första mord som tonåring och vet att han idag är så hatad att han måste mörda själv för att överleva. Hans säkre plats är hans bunkrar. Landet är ständigt i krig och folket måste därför göra stora uppoffringar.

98-03 s 18
"Saddam utmanar världssamfundet igen"
På nytt hotar han att blockera arbetet för en ny inspektionsgrupp ned nio amerikanska medlemmar. FNs säkerhetsråd kan inte häva sanktionerna mot Irak förrän landet är garanterat fritt från biologiska och kemiska massförstörelsevapen.

98-04 s 11
"Misstänkta Saddam-vänner mördade i Amman"
En skum mycket rik irakisk affärsman och hans vänner mördades brutalt i Jordanien.. Hade han misshagat Saddam?

98-04 s 11-12
"Saddam rustar för heligt krig"
Nu ska det till krig för att häva sanktionerna.

98-06 s 15-16
"USA vässar vapnen"
USA och säkerhetsrådet försöker tvinga Saddam Hussein att rätta sig efter FNs resolutioner.
De närmaste två veckorna blir avgörande för USAs handlande. Mycket troligt är att Saddam viker sig först med "kniven mot strupen".

98-06 s 16
"Saddam är mest hatad av alla"
I Kuwait har man inte glömt de brinnande oljekällorna som flyende irakisk militär lämnade efter sig och man förstår inte hur många andra arabstater kan avråda från ett nytt militärt ingripande.

98-06 s 17-18
"Folket (och Saddam) söker sig till religionen"
Det irakiska folket har tvingats uthärda sju års sanktioner och börjar nu ta religionen till hjälp. Saddam Hussein har sina skäl att göra detsamma. Irakierna har det svårt och vänder sig till religionen för att få tröst. "Islam är det enda som håller dem igång".
Före Kuwaitkriget var Irak en av arabvärldens mest sekulära länder!

98-06 s 18-19
"Kremls diplomatiska seger dög inte"
Rysslands vice utrikesminister säger sig ha åstadkommit ett egnombrott i förhandlingarna med Saddam Hussein. Den amerikanska utrikesministern Madeleine Albright är dock långtifrån nöjd.

98-07 s 9-10
"Kraftmätningen i Mellanöstern fortsätter"
Planerna på ett luftkrig mot Irak börjar ta form, men det är mycket osäkert om ett anfall skulle ge önskat resultat. Flyg och flotta är bättre rustade än för 7 år sedan.
Det ska hända någon inom de närmaste två veckorna, annars händer ingenting.

98-07 s 11-13
"Saddams palats är den viktigaste måltavlan"
Krisen vid Persiska viken spetsas till. Washington planerar bombanfall på de irqakiska gömställena för massförstörelsevapen. I den allmänna osäkerheten är en sak säker: den övervägande delen av tekniken bakom Saddams arsenal har tyskt ursprung.

98-07 s 14
"Är det ett tomt hot?"
Hur stor är risken för att Saddam verkligen använder kemiska eller biologiska vapen?

98-08 s 15
"Iran betraktar konflikten USA-Irak med viss skadeglädje"
Hur det än går i konflikten mellan Irans ärkefiender, USA och Irak, tycker sig Teheran ha något att vinna. Officiellt är Iran neutralt i konflikten men de har naturligtvis ingenting emot att Iraks förstörelsevapen förstörs eller att Saddam störtas.

98-09 s 8-10
"Hotet om krig är undanröjt"
FNs generalsekreterare Kofi Annan är Mellanösterns hjälte. Efter 15 timmars samtal i Bagdad fick generalsekreteraren Irak att skriva på ett avtal som ger FNs vapeninspektörer obegränsat tillträde till de platser som misstänks hysa kemiska eller biologiska vapen. I gengäld får Irak sälja mer olja som ger pengar till mat och vård.

98-09 s 10
"Saddam gav vika i elfte timmen"
Avtalet räddar ansiktet på både Irak och USA.

98-09 s 10
"Minnet av kriget har bleknat"
Teheran står numera på Iraks sida mot världens supermakt som man anser utgöra ett större hot än Irak.

98-09 s 11
"Kurderna vill ha vapenvila"
De rivaliserande fraktionerna PUK och KDP har inlett fredssamtal inför hotet om att anfallas av både Turkiet och Irak på två fronter.98-09 s 8-10
"Hotet om krig är undanröjt"
FNs generalsekreterare Kofi Annan är Mellanösterns hjälte. Efter 15 timmars samtal i Bagdad fick generalsekreteraren Irak att skriva på ett avtal som ger FNs vapeninspektörer obegränsat tillträde till de platser som misstänks hysa kemiska eller biologiska vapen. I gengäld får Irak sälja mer olja som ger pengar till mat och vård.

98-11 s 14-15
"Annan utsåg rätt man"
En diplomat, Dhanapala från Sri Lanka, utsågs till att leda inspektionerna i Irak. FN vill komma åt att inspektera 8 tidigare förbjudna platser.

98-12 s 20-21
"Den hårda vardagen i Bagdad"
En beskrivning av hur många försöker dryga ut sina magra inkomster genom att sälja allt mellan himmel och jord på marknaden längs Al Mutanabbi i Bagdad.

98-14 s 12-13
"Kuwaitkriget, det rena kriget, kräver nya offer"
Många barn får cancer i södra Irak. Många möjliga orsaker. De brinnande oljefälten som irakiska soldater lämnade efter sig, de många stridsvagnsvraken nedskjutna med amerikansk uranammunition. Saddam Hussein bekymrar sig inte nämnvärt för offren. De är shiiter och inte sunnimuslimer som han själv.

98-18 s 14
"Saddam Hussein vill förhala vapeninspektionen"
Trots att FNs vapeninspektörer har fått tillträde till Saddams presidentpalats är de fortfarande inte nöjda. Annans "nya samarbetsanda" tycks bara vara en ökad artighet från den irakiska regimens sida annars är det bara den gamla vanliga förhalningstaktiken.

98-24 s 17-18
"Iraks trovärdighet ifrågasätts"
FNs vapeninspektörer lade i förra veckan inför säkerhetsrådet fram nya bevis för att Irak inte har täckning för sina påståenden att det har gjort sig av med sina massförstörelsevapen. Sanktionerna kommer med all sannolikhet att fortsätta. Irak visar upp "en cynisk uppvisning i sofisteri och mörkläggning"

98-32 s 14-15
"Är Hussein oumbärlig"
Det är inte slut med mig, hävdar kung Hussein. Hans cancer har emellertid släppt loss rivalitet om ledningen för detta betydelsefulla land i Mellanöstern.
Sedan hans far abdikerade 1952 har Hussein, då 17 år, varit kung. Nu talar han till sina undersåtar via satellit från ett sjukhus i USA där han behandlas för lymfcancer.
Vem blir hans efterträdare inom familjen: hans yngre bror Hassan eller dennes son Hamzah?

98-34 13
"Irak utmanar FN på ny duell"
Saddam Hussein trodde sig kunna vinna poäng genom att vägra chefen för FNs vapeninspektörer, Butler, fortsatt tillträde, Men fick hela säkerhetsrådet mot sig - alltså även Ryssland.

98-36 s 18-19
"Bagdad leker katt och råtta med FN"
Den irakiska regeringen påstår att den nu har redogjort för alla vapen och vapenprogram och redovisat alla relevanta dokument. Vapeninspektörerna är emellertid inte nöjda.
Intervju med chefen för FNs vapeninspektion, Richard Butler. Han hade lagt fram en tydlig lista för Iraks utrikesminister Tarik Aziz över alla olösta frågor. De var överens med sedan gjorde Aziz en helomvändning. "Vi är nedrustade", menade han. Det nya är att FNs observatörer hittat rester av nervgasen VX på gömda stridsspetsar. Irak har dittills förnekat allt om VX.

98-38 17-18
"Kuwait ogillar USAs irakpolitik"
Om USA inte menar allvar med att beröva Saddam Hussein makten så vill Kuwait slippa de väldiga militära uppladdningar som de varit med om under se senaste åren.

98-45 9
"Ny kraftmätning mellan Irak och FN"
Irak förbjuder vapeninspektörernas uppföljningsarbete vid irakiska anläggningar om inte det åttaåriga handelsembargot hävs.

98-47 13-14
"Irak gav vika i elfte timmen"
Irak gav efter inför hotet om militärt anfall, men varken USA eller Storbritannien är nöjda och varje felsteg från Saddam Hussein kommer att leda till ett anfall.

98-48 s 12-13
"Spänningen i Persiska viken ökar på nytt"
Iraks ovilja att samarbeta med FNs vapeninspektörer gör läget kritiskt, och kraven på krafttag blir starkare i USA. Irak å sin sida anklagar vapeninspektörerna och USA för att provocera.

98-48 s 13-14
"UNSCOM är viktigt"
Chefen för FNs vapen inspektion i Irak, Richard Butler, förklarar varför Saddam Husseins taktik undergräver 40 år av internationella ansträngningar att ställa det medmänskliga, etiska samhällets värderingar över teknikens landvinningar.
En artikel signerad Richard Butler, i Newsweek.
Det är nödvändigt med ett internationellt system för vapenkontroll eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt och något land kan lockas att ta till vapen som skulle kunna förstöra hela klotet för att nå något kortsiktigt mål.
Detta system har tre skikt:
1. Ett moraliskt samförstånd om att massförstörelsevapen skapar mer problem än det löser.
2. Regeringarnas översättning av detta till juridiska avtal.
3. Implementering av avtalen. Att de följs.
(man skulle kunna säga 4. kontroll av att de följs).
Saddam är systemets mardröm. Och han driver med det genom att underteckna alla avtal men genast bryta mot dem.

98-51/52 s 10-11
"Saddam Hussein känner sig övergiven"
Arabländerna har tröttnat på den irakiska katt-och-råtta lek med FN. De hyser likt resten av världen stark sympati för det irakiska folket, men inser att Saddam Hussein inte ser till sina medborgares bästa.
(en artikel av Barbara Crossette där inte mycket tycks stämma i ljuset av det som hände en vecka senare och arabländernas reaktion på detta)

99-01 S 33-34
"Saddam + bin Laden?"
Om USAs två farligaste fiender samarbetar blir kombinationen diabolisk. Faktiskt hoppades (?) han att bombningarna skulle vara längre så att en stor indignation i den muslimska världen skulle göra hans terroraktioner lättare att genomföra. Hans beskjutning av amerikanska spaningsplan är ett sätt att hålla oron i regionen vid liv. Det han mest fruktar är att Iran och USA ska samarbeta mot honom och dra in shiiterna i södra Irak som står i opposition mot hans egna sunnimuslimer.

99-04 s 12-13
"Irak rasar mot Arabförbundet"
När arabförbundet uppmanade irakierna att lyda FN lämnade den irakiska delegationen sammanträdet. Toppmötet i Kairo i söndags kväll krävde att Irak "upphör med alla provokationer". En orsak till enigheten kan vara att Saddam nyligen uppmanade folket i flera av grannländerna att störta de ledare som var "amerikanska vasaller".

99-10 11-12
"Monumentale Saddam"
Saddam Hussein i Irak vill ha sin plats i historien dokumenterad i sten, brons eller betong.
Han låter uppför byggprojekt överallt. Och bygger nöjesparker i närheten så att undersåtarna ska tillbringa mycket tid i närheten av monumenten. Han vill bygga upp en personkult där han är en sentida Nebudkadnessar eller en inkarnation av Alexander den store.

99-37 s 23
"Släkten flyr fältet"
Det påstås nu att Saddam Husseins inflytelserike halvbror Barzan al-Tikriti har hoppat av och fått asyl i Förenade Arabemiraten. Barzan al-Tikritis dotter är gift med Saddams son Udday som behandlat henne illa. Dottern bor nu i Genève.

99-47 s 16-17
"Knappa vattenresurser bäddar för kontroverser"
Syrien, Turkiet och Irak har svårt att samsas om vatten resurserna. Turkiets planer på att bygga ut ett avancerat konstbevattningssystem med vatten från floderna Eufrat och Tigris oroar nu grannländerna nedströms, Syrien och Irak. Det är tydligt att Turkiet har en verklig grund för sin maktposition i området. Landet kan utöva påtryckningar som bl a lett till att stödet för kurderna har minskat i dessa länder. Landet har också den tekniska förmågan att öka denna makt. Vattnet är för Turkiet vad oljan är för arabstaterna. Snart har vi nog Turkiet inom EU! (Vad än Anna Lind, lierad med kurdterroristerna, tycker!!).

2000-7 s 14-15
"Irak stoppar vapeninspektionen"
"Vi motsätter oss spioner som använder vapeninspektionen som täckmantel". Han Blix är FNs nye chef för vapeninspektionen.

2000-9 s 17-18
"Irak är ett land utan hopp, ambitioner och framtid"
Isoleringen p g a sanktioner och krig förstärks av olika påbud från regimen som att läkare inte får använda Internet och förbudet mot satellit-TV.
Chansen till ett normalt liv försvann i Irak för 20 år sedan när presidenten Saddam Hussein inledde ett kostsamt krig mot Iran som varade i 8 år. Ännu sämre blev det efter Iraks invasion av Kuwait 1990. För 20 år sedan såg Irak ut som ett land på frammarsch. Oljepriset bar högt och levnadsstandarden hög. "Irak håller snabbt på att sälla sig till tredje världens länder".

2000-19 s 7-9
"Saddam är roten till allt ont"
Många länder förespråkar att FNs sanktioner mot Irak ska hävas. Frågan är bara om det leder till att det irakiska folkets lidande upphör. USAs säkerhetsrådgivare Samuel Berger tror inte det. Han hävdar att folket skulle få det ännu sämre och att området runt persiska viken skulle bli ännu otryggare.
Irak får idag sälja nästan all den olja som landet kan producera. Men Saddam är inte alls lika intresserad av att köpa mat och mediciner åt sitt folk för oljeinkomsterna. 16 miljarder dollar förväntas Irak få in i dag. Bara 1,8 miljoner har spenderats på mat och mediciner. Han vill ha pengar till stridvagnar (som alltså sanktionerna hindrar) och till egen storslagen lyx.

2000-31 s 19-20
"Saddams långa skugga"
Tio år efter det att han invaderade Kuwait och utsatte sig för nederlag härskar diktatorn i lyx över ett samhäller som är i ett eländigt tillstånd.
Samtidigt som hans folk lider på grund av sanktionerna spenderar Saddam slösaktigt på sig själv. Saddam är starkare än någonsin. Oppositionen är helt undertryckt. Regeringen är en angelägenhet för familjen. Inkomsterna är stora för en del p g a de möjligheter som sanktionerna ger för smuggling.

2000-39 s 24
"Fusket har avslöjats"
Ett brittiskt läkemedelsföretag protesterar mot att läkemedel som FN skickar till Irak enligt olja-mot mat-programmet säljs till vrakpriser i Libanon. Samtidigt som Irak officiellt anklagar USA för att folket i landet dör p g a sanktionerna, säljer etablissemanget gåvorna som skulle ha räddat folket på annat håll och behåller pengarna. Tala om skurkar!

2000-49 12-13
"Iraks isolering blir alltmer urholkad"
Allt fler arabländer börjar misstro sanktionerna mot Irak. Många uppfattar dem som ett straff snarare än ett sätt att hitta en lösning.
Det går bra för Irak. Oljepriserna ökar och relationerna till arabländerna förbättras märkbart som en följd av stridigheterna mellan Israel och palestinierna. I Irak lastades förra veckan dussintals lastbilar fulla med mat och mediciner till palestinierna. Vreden över krisen i Mellanöstern överskuggar andra regionala konflikter t o m den mellan Irak och Kuwait. "Irak kommer snart att vara återinlemmat i den arabiska gemenskapen" säger Egyptens president Mubarak.

2001-04 s 21
"Irak är ett osäkert kort i oljespelet"
De oljeproducerande ländernas organisation, OPEC, minskar oljeproduktionen med 5 %. Det största hotet mot gruppens försök att balansera efterfrågan och tillgång kommer från medlemslandet Irak. Kommer Irak att öka sin försäljning upp till den maxgräns som sanktionerna sätter eller fortsätter landet att hålla igen.

2001-06 s 15-17
"Saddam Hussein belönar martyrskapet"
En representant för den irakiska presidenten har besökt varje palestinsk familj som drabbats och överlämnat 10000 US$ till de där någon dödats i intifadan. Det är 5 gånger mer än en genomsnittlig årsinkomst. Svårt skadade får 1000 och lätt skadade 500 US$. Han är för palestinierna en hjälte framför alla andra. Han har mer stöd än Yassir Arafat. Saddams avsikt är naturligtvis att åter komma in i den arabiska gemenskap han förlorade i samband med Kuwaitkriget 1991 och ta ledningen för den. (Men varifrån kommer alla pengarna. Hela hans folk lider ju starkt av fattigdom, sjukdomar och undernäring enligt flera uppmärksammade rapporter. Lika uppmärksammat är inte att "mängder av irakiska fordon lastade med läkemedel och mat till palestinierna har stoppats vid gränsen till Jordanien". Dessa laster hade väl det irakiska folket behövt bättre?)

2001-08 s 20-22
"Kurderna har drömmen inom räckhåll"
Tio år efter Kuwaitkriget börjar Iraks kurder tro att deras dröm om en egen stat är inom räckhåll; men Bagdaddiktatorns militära styrkor och kurdernas inbördes stridigheter hotar fortfarande att grusa drömmen om ett fritt Kurdistan.
I det irakiska Kurdistan svälter ingen längre. Landet upplever idag ett uppsving som ingen kunde tro för 3 år sedan. Men landet är helt beroende av de amerikanska stridsflygplanen som dagligen patrullerar området. Annars skulle det bli en munsbit för Saddams pansar och artilleri.
Landet lever bra på att smuggla diesel och konsumtionsvaror. Dessa vinster gör att det lätt blir konflikter och krig mellan de kurdiska fraktionerna om vem som ska tillägna sig dessa. Dessa krig skapar många flyktingar trots det relativa välståndet i landet.

2001-08 s 22
"USA och Storbritannien kritiseras"
De båda ländernas flyganfall mot Bagdads utkanter kritiseras starkast av Turkiet för att landet inte varslats i förväg, men också av Ryssland och Tyskland.

2001-10 s 11-12
"Saddams dröm lever"
Stora planer och många agenter ligger bakom Saddam Husseins försök att på nytt bygga upp en hotfull militärmakt, som i värsta fall hotar även Europa. Sedan FNs inspektioner upphörde kan man märka en dramatiskt ökad aktivitet från Iraks sida. En stor leverantör av vapenmatarial är sedan länge Indien.

2001-10 s 12
"Resultatlösa förhandlingar"
De första formella diskussionerna mellan FN och Irak på över 2 år ledde till att Iraks utrikesminister avfärdade Colin Powells erbjudande om en mildring av sanktionerna som en bluff. Det enda Irak vill är att embargot upphör helt och hållet.

2001-11 s 17-18
"Colin Powells nya krig"
Att hålla Saddam i schack är inte Colin Powells enda bekymmer. Han måste också ta upp kampen med den hårda linjens män i Washington. Hökarna inom den amerikanska administrationen vill att man ska försöka störta Saddam genom att ge irakiska dissidenter pengar och utrustning - en politik som Powell anser vara orimlig.

Den nya amerikanska regeringen tycker inte att USAs stöd till irakiska nationalkongressen, INC (som är den största irakiska motståndsgruppen i exil i USA och som består av kurder och shiamuslimer) har givit resultat. Washington vänder sig därför till andra regimkritiska irakiska grupper (som f d militärer och sunnitiska f d medlemmar i Saddams regim) som vill störta Saddam Hussein.
USA har tre mål med sin nya Irak-politik:
1. Att åstadkomma ett regimskifte
2. Handlar om flygförbudszonerna över norra och södra Irak
3. De internationella sanktionerna mot Irak

2001-13 s 12
"Irakierna vågar prata om livet efter Saddam"
Numera hör man t o m höga befattningshavare diskutera vad som kan hända efter den irakiska ledarens död. De betonar att regimen inte står och faller med Saddam Hussein. Det verbala krypande som förut var ständigt återkommande är nästan helt försvunnet.

2001-13 s 13
"Arabledarna brottas med två brännande frågor"
22 arabländer har samlats för toppmöte i Amman. De har att brottas med dels konflikten mellan Israel och palestinierna och å andra sidan Irak och Persiska viken som utgör kärnan i Mellanösternkrisen. Saddam Hussein tal om att skicka tusentals frivilliga att kämpa med palestinierna är mycket olycksbådande.
USA kan med arabiska vänners hjälp förhindra Saddams återupprättelse men det kan inte förvänta sig att arabländerna hjälper till att störta honom.

2001-34 s 17-18
"Lagens långa arm når inte slaktaren i Bagdad"
Att skipa "internationell rättvisa" är på modet. Frågan är varför ingen har ställt världens mest ökände krigsförbrytare inför rätta. Der har aldrig rått brist på bevis - anfallet med kemiska vapen mot kurder, tortyr av krigsfångar, användandet av västerländsk gisslan som "mänskliga sköldar", tortyr och avrättning av kuwaiter och irakier. I säkerhetsrådet i FN vägrade Ryssland och Kina att godkänna en internationell domstol för Saddams brott. Saddam lämnar aldrig sitt land och är därför svår att fånga.

2001-50 s 16-19
"USAs oavslutade affärer med Saddam"
Attackerna den 11 september och framgångarna i kriget i Afghanistan har givit amerikanarna en ny syn på Saddam Hussein och hans regim. Efter krigets slut i Kuwait för drygt 10 år sedan gjordes inga försök att fortsätta till Bagdad. Men sedan dess har det visat sig att sanktionspolitiken för att hålla Saddam borta från att utveckla förstörelsevapen har misslyckats. Dessutom har USAs tro på sin militära förmåga att lyckas störta en regering utan alltför stor manspillan ökat sedan Afghanistan. Mot talar det faktum att Iraks arme är en annan än Afghanistan. Dessutom finns i Irak ingen "Norra Alliansen", oppositionen är djupt splittrad och i norr bekämpar två kurdiska fraktioner varandra.

2002-6 s 14
"Ondskans förbund"
Har de s k skurkstaterna kapacitet att förse terrorister med domedagsvapen? Vi tittar närmare på Iran och Irak. I likhet med den tredje utpekade staten saknar de både allierade och vettiga militära strategier för att kunna genomföra en attack mot USA. Risken från Iraks sida är att de utvecklar kärnvapen och kemiska och biologiska vapen. Iran stöder aktiva terroristgrupper som Hamas och utvecklar massförstörelsevapen

2002-6 s 16-17
"Iraks diktator mår bra men inte folket"
Omvärldens snålhet, rädsla och villfarelser gynnar Saddam Hussein. De arabiska grannländerna har har använt sanktionerna till att producera mer olja. Alla grannarna oroas av tanken på konsekvenserna vid ett regimbyte. Regionala omständigheter lägger hinder i vägen för ett regimskifte i Irak.

2002-10 s 11-13
"Saddam är USAs nästa måltavla"
Den amerikanska regeringen går vidare med sitt primära mål att stärka USAs makt i världen. Bush verkar fast besluten att störta Iraks starke man Saddam Hussein. Om detta sker kommer hela Mellanöstern att förändras. Men Saddam är en svår måltavla och det är svårare att finna koaliationspartners i Irak än i Afghanistan.

2002-10 s 13-14
"Om USA slår till mot Irak vore det detsamma som ett anfall mot oss"
Iraks grannar befarar instabilitet om USA får för sig att störta Saddam Hussein. Många har ekonomiska intressen att skydda. Saudiarabien, Syrien, Egypten och Turkiet handlar med Irak mer än någonsin. Jordanien är helt beroende av oljan från Irak som landet får nästan alldeles gratis. Kurderna i Irak åtnjuter bättre villkor än någonsin. De håller på att bygga upp en halvautonom lokal regim med hjälp av internationella donatorer.

2002-10 s 14
"Kofi Annan försöker tala Irak till rätta"
Han vill att Irak ska ta emot FNs vapeninspektörer. Men Irak vill inte att "spionerna" kommer tillbaka.

2002-12 s 12-13
"Hökar och duvor i Europa" Var står Europas ledare i frågan om USAs planer på ett anfall mot Irak? Italien har försäkrat USA om stöd i händelse av ett anfall mot Bagdad. Spanien stöder USA till fullo. Frankrike motsätter sig varje plan på anfall mot Irak liksom Tyskland.

2002-12 s 13
"Jakten på Saddams efterträdare pågår"
Den irakiska oppositionen söker med ljus och lykta efter en ny nationell ledare. London har blivit navet för oppositionens kontakter särskilt Grupp Fyra: Kurdistans patriotiska union, Kurdistans demokratiska parti, Iraks högsta revolutionsråd och Irakiska nationalfördraget. En stor oppositionskonferens har utlysts att hålla i Bonn i maj.

2002-14 s 12-14
"Oheliga allianser i Irak"
Samtidigt som det av Washington framtvingade trycket utifrån förstärks, sluter Saddam Hussein leden inåt. I Bagdad finns ny rikedom, man märker inget spår av någon opposition. Han gör nu allt för att få både de kristna, shiiterna och kurderna på sin sida. En liten medelklass lever verkligt lyxliv. Men i huvudstadens Saddam City, fattigkvarteren i nordost är levnadsstandarden desto lägre. Men människorna där är ändå anhängare till Saddam. De har lärt sig skylla sitt elände på västvärldens sanktioner.

2002-14 s 14
"Exilirakierna känner sig åsidosatta"
USA börjar fjärma sig från planer på att störta den irakiske presidenten med "afghanska metoder" dvs genom att samarbeta med regimfientliga styrkor i landet. Denna modell förordar den irakiska Nationalkongresssen med säte i London. Gruppen trovärdighet och förmåga att delta i en militär kampanj ifrågasätts dock av amerikanska UD och CIA.

2002-29 s 13-15
"Saddam och hans gelikar"
Om man undanröjer Saddam Hussein slår man tre flugor i en smäll.
Många klagar på USAs planer på att med våld störta diktatorn i Irak. Men faktum är att Irak är det bästa exemplet på att USA rättar sig efter multilaterala procedurer som den arrogante unilateralisten Saddam ständigt struntar i. Mycket talar före en invasion. En framgångsrik sådan skulle skicka signaler till andra potentiella vapenbyggare att det straffar sig att bryta mot internationella normer. Ett kommande fredligt Irak skulle kunna medverka till att justera maktbalansen i grannlandet Irak. För det tredje skulle ett fredligt desarmerat Irak, under en ny regim, ge USA chansen till en nystart i relationerna med resten av arabvärlden.

2002-29 s 14-15
"Biovapen väcker stor oro"
Det finns bevis för att hotet från biologiska vapen ökar och världens länder försöker nu hitta ett sätt att kontrollera spridningen. En av västerländska experters största farhågor är förhållandena i Rysslands program för biologiskt försvar. Det har aldrig presenterats någon utförlig redogörelse för programmet. Det finns också en risk för att den biotekniska revolutionen kan ge upphov till ett nytt slags vapen som kan utvecklas med hjälp av genteknik.

2002-29 s 16-17
"Avhoppade Irak-officerare smider planer i London"
På uppmaning av George W Bush träffades forna militärofficerare i London för att diskutera hur man kan gå till väga för att störta Saddam Hussein som regerat landet i 23 år. Mötet sammanfattades av Ahmed Chalabi, ledare för den irakiska nationella kongressen, en Londonbaserad oppositionell paraplyorganisation.

2002-29 s 18-19
"Kurderna prioriterar egna intressen framför USAs"
Rädslan för att överges av USA är stor men rädslan för Saddam är större.
Inga irakier har fått så starkt stöd från väst som kurderna. I en av FN deklarerad "skyddad zon" vars lufthav bevakas av brittiska och amerikanska flygplan har kurderna kunnat inrätta en ministat i en 80 mil lång landremsa som gränsar till Syrien, Turkiet och Iran. Här har de friheter som inga andra irakier har. Oppositionspartier, tidningar, satellit TV och internationella telefonlinjer. Problemet är att det "fria" territoriet är delat i två delar som leds av de två bittra rivalerna Barzani och Jalal Talabani som har var sin regering och armé.

2002-29 s 18
"Jordanien ställer inte upp"
Jordanien har meddelat att det under inga omständigheter tänker tillåta att amerikanska soldater stationeras i Jordanien för att förbereda ett anfall mot Irak. Spekulationerna om en invasien har tagit fart sedan förhandlingarna mellan FN och Irak i Wien bröt samman för ett par veckor sedan och det samtidigt läckte till pressen att Pentagon hade konkreta planer för hur attacken ska gå till.

2002-29 s 19-20
"Irak vill köpa vapen av Ukraina"
Förnyade kontakter mellan Ukraina och Irak stärker misstankarna om vapenhandel.
Nedrustningsexperter varnar för att Irak utnyttjar de allt tätare kontakterna med Ukraina för att försöka få tag i vapenteknik.

2002-31 12
"Irak varnar USA-vänliga handelspartners"
Irak varnar landets icke-arabiska handelspartners för att stödja en amerikansk militäraktion som vill störta Saddam Hussein från makten. Om de gör det kan Irak komma att avbryta avtal länderna emellan. Meddelandet kan vara ett försök att sätta press på Frankrike och Ryssland två permanenta medlemmar i FNs säkerhetsråd och båda två är stora handelspartners med Bagdad. Den jordanska kungen Abdullah varnade USA att det skulle vara "något rimligt" om de skulle försöka störta Saddam Hussein nu då Palestinakonflikten besvärar hela regionen.

2002-32 s 10-11
"Marktrupper måste till för att störta Saddam"
Den amerikanske försvarsministern Donald Rumfeld varnar för Iraks massförstörelsevapen som både ligger gömda och är mobila. Därför krävs det mer än luftangrepp för att förstöra dem. Rumfeld förbereder den amerikanska allmänheten på ett krig mot Irak.

2002-33 s 8-10
"Vapenskramlet fortsätter"
En uppgörelse med Irak är enligt många internationella ledare oundvikligt. Det oroar militärledningen i USA. En sak är i alla fall klar - vägen till Bagdad börjar med ett slag i Washington. Det som kallas "det framtida Irakprojektet" höll sitt andra arbetspass i förra veckan. Nu diskuterades hur man ska förinta korruptionen, återställa Iraks internationella förtroende och hitta en lösning på hur man tar tillbaka alla de miljarder som har stulits från staten av Saddam Hussein och hans söner. USAs armé är kapabel att störta Saddam Hussein även om det kommer att kosta många liv. Huvudfrågan är: Vad händer efter att man avlägsnat Saddam Hussein från makten?

2002-34 s 17
"FN avvisar Iraks erbjudande"
En inbjudan från Irak till chefen för FNs vapeninspektion, Hans Blix, avvisades för ett par veckor sedan av generalsekreterare Kofi Annan på grund av att det innehöll villkor som FN inte kan acceptera. Irak krävde att Blix i förväg skulle presentera vad som återstår att undersöka.

2002-36 s 14-17
"Saddam rustar inför slutstriden"
Despoten i Bagdad rustar sitt land för ett krig mot superstaten. Medan hökarna i Washington förordar ett anfall mot Saddam Husein så snart som möjligt tvekar USAs president, George Bush, under trycket av växande motstånd mot krig både i USA och utomlands. Storbritannien och Frankrike menar att USA måste gå via FN innan åtgärder mot Irak. FNs roll som internationell säkerhetsövervakare skulle annars försvagas markant. USA menar att försöken att få in vapeninspektörer i Irak är meningslösa och att ett anfall krävs för att stoppa utvecklingen av massförstörelsevapen i Irak.

2002-36 s 14-17
"Saddam rustar inför slutstriden"
Despoten i Bagdad rustar sitt land för ett krig mot superstaten. Mest handlar det om att gömma sig själv och att skydda sig och sin närmaste omgivning. Medan hökarna i Washington förordar ett anfall mot Saddam Husein så snart som möjligt tvekar USAs president, George Bush, under trycket av växande motstånd mot krig både i USA och utomlands. Storbritannien och Frankrike menar att USA måste gå via FN innan åtgärder mot Irak. FNs roll som internationell säkerhetsövervakare skulle annars försvagas markant. USA menar att försöken att få in vapeninspektörer i Irak är meningslösa och att ett anfall krävs för att stoppa utvecklingen av massförstörelsevapen i Irak. Det är bara en seger över Saddam som kan demonstrera USAs överväldigande makt och beslutsamhet på ett sätt som demoraliserar aktiva och potentiella terrorister.

2002-36 s 16
"Chirac varnar för krig"
Frankrikes president Jacques Chirac har upprepade gånger framfört krav på att eventuella militära åtgärder mot Irak först måste godkännas av FNs säkerhetsråd. Frankrike har stora intressen i Irak som har världens näst största oljetillgångar efter Saudiarabien.

2002-37 s 13-15
"Vad har Saddam att sätta emot?"
Det dröjer många år innan Saddam Hussein har en atombomb, men han har förmodligen både kemiska och biologiska vapen, som han bevisligen är beredd att använda. Irak hade ett ambitiöst kärnvapenprogram på 1980-talet. Detta förstördes dock totalt efter Kuwait-kriget. Bush anser att det är bättre att stoppa Saddam innan han har kärnvapen. Saddam har många soldater men de flesta är värnpliktiga som kanske inte ens vill gå ut i krig. Flyget och luftförsvaret är av bättre kvalitet. Bäst är Republikanska gardets 70000 man. 15000 specialsoldater skyddar regimen i Bagdad.
Flera arabländer som stod på USAs sida i Kuwaitkriget är nu emot. Detta beror på att de befarar oroligheter på hemmaplan och på att de är rädda för att kriget mot Saddam är en början på en total omformning av Mellanöstern.

2002-37 s 15
"Bush och Blair ger FN (och Saddam) en chans till"
President George Bush anser att FN antingen måste se till att dess egna resolutioner efterlevs eller sluta upp med att motarbeta USAs planer på en militär aktion mot Irak. Bush och Blair kräver att FN uppmanar Irak att utan dröjsmål och villkor släppa in FNs vapeninstruktörer. Om Irak inte lever upp till FNs krav och tidsfrist blir det militära konsekvenser. Om inte FN agerar kommer USA och Storbritannien att göra det.

2002-37 s 16
"Sprickor i den enade fronten"
Det är si och så med arabländernas stöd till Saddam Hussein. Arabförbundets generalsekreterare Amr Moussa känner en "äkta oro" över att Bushs regering inte bara planerar ett anfall mot Bagdad utan vill rita om hela Mellanösterns karta. Det samlade budskapet från Arabförbundet till Irak är att Saddam måste ta emot vapeninspektörerna från FN om han vill behålla arabförbundets stöd. Saudiarabien har sagt att landet inte ger USA möjlighet att använda dess territorium för krig mot Irak, detsamma säger Jordanien medan Quatar gärna hjälper USA.

2002-37 s 17-18
"Islamister härjar i Kurdistan"
Al-Qaida-medlemmar på flykt har anslutit sig till en militant grupp i norra Irak, som misstänks få stöd av Iran. Ansar al-Islam, har attackerat muslimska byar och mördat kurder, som inte lever tillräckligt fromt enligt sektens åsikt. Al-Qaida-medlemmar har slagit sig ner i ett grottsystem i bergen utmed gränsen till Iran kallat "lilla Tora-Bora". Ansar al-Islam anses ha stöd av Saddam Hussein men Iran är huvudsponsor.

2002-37 s 18-19
"Den splittrade oppositionen speglar Iraks mångfald"
Optimismen stiger bland alla de grupper som bekämpar Saddam Hussein. Trots obehagliga minnen, ett ibland skumt förflutet och rådande splittring har oppositionen ändå något viktigt att erbjuda. De olika fraktionerna representerar det irakiska samhällets etniska och religiösa mångfald mycket bättre än Saddam Husseins monolitiska arabiska nationalism.

 2002-38 s 16
"USAs hot hör till vardagen"
Människorna i den irakiska huvudstaden känner till USAs krigshot men lever som vanligt ändå. I Bagdad finns ingenting som varslar om kris eller rädsla. Marknaderna sjuder av liv liksom kaféer och restauranger. Ingen tror på att USA verkligen kommer att anfalla.
80 % av irakierna är beroende av månatliga matransoner från staten! Dessa ransoner bekostas av ett FN-program som tillåter Irak att sälja olja i utbyte mot förnödenheter.

2002-39 s 11-17
"Hur Saddam blev Saddam"
USA hjälpte till att skapa ett monster. Frågan vad man ska göra med honom - och vad som händer när han är borta - har sysselsatt västmakterna i ett kvartssekel.
USA ville i början av 1980-talet ha goda relationer med Irak som en motvikt till de mullor som stulit Iran från den USA-vänlige shahen. Under de 5 åren som kriget mellan Irak och Iran varade stödde USA Saddams militär med underrättelsetjänst, ekonomiskt bistånd och hemliga ammunitionsleveranser. Man kan fråga sig varför USAs senaste tre presidenter låtit slaktaren i Bagdad behålla makten ända tills nu. USA har varit mer intresserat av att skydda Iraks olja som transporterades genom Persiska viken från attacker från Iran. Man misstog sig på Irak ända till Iraks anfall på Kuwait 1990. Efter kriget skulle Saddam göra sig av med sina lager av biologiska och kemiska stridsmedel men under hela tiden har Saddam lekt "katt och råtta" med FNs vapeninspektörer.

2002-39 s 14-15
"Vapeninspektörernas syn på saken: Irak ljuger hela tiden"
Enligt Tim Trevan som var politisk rådgivare och talesman för FNs speciella kommission för Irak, UNSCOM, vars huvuduppgift var att se till att Irak rättade sig efter FNs resolutioner. När kommissionen belade Saddam med lögner och hotade med allvarliga konsekvenser erkände han dessa och kom med nya lögner och falska deklarationer som han sedan hela tiden bröt.

2002-39 s 18
"Vapeninspektionerna kommer att ta tid"
USA anser att det behövs en tuffare FN-resolution. Bushs regering vill ha en ny FN-resolution för att skynda på tidsplanen och ge vapeninspektörerna effektivare och tuffare redskap i arbetet att kartlägga Iraks vapeninnehav. USA befarar att det kan ta minst ett år innan slutrapporten från UNMOVIC kommer (FNs övervaknings-, verifierings- och inspektionskommission).

2002-39 s 19-20
"Motståndet har försvagats"
USAs krigsförberedelser pågår för fullt i shejkdömet Qatar, som inte är det enda arablandet som stöder USA i dess kampanj mot den irakiske ledaren. Arabländerna börjar öppet eller i tysthet stödja USAs planer, trots att de tidigare hävdade att Saddam var ett mindre allvarligt problem än Palestinafrågan. Vapen och utrustning strömmar ini Kuwait där USA har en stor bas varifrån tre bataljoner kan förses med utrustning. Saudiarabien ändrade sig för ett par veckor sedan och tillåter nu att landet används i krig om detta har FNs stöd.

2002-41 s 23
"Mandela beskyller vissa för rasism"
Nelson Mandela är mycket kritisk mot USAs planer på att anfalla Irak. Han menar vidare att USAs attityd att strunta i FN beror på att generalsekreteraren är svart. Det finns länder som "tror på de vitas överhöghet och som ignorerar FN".

2002-42 s 14-17
"Israel, Irak och Förenta Nationerna"
Dubbelstandard eller inte? Många säger att också Israel bryter mot säkerhetsrådets resolutioner på samma sätt som Irak och därför bör behandlas lika strängt av FN. Så är det emellertid inte. Resolutioner som antas enligt kapitel 7 ger säkerhetsrådet vida befogenheter att vidta åtgärder inklusive krigsliknande handlingar. Dessa användes mot Irak efter invasionen mot Kuwait. Ingen resolution relaterad till den israelisk-arabiska konflikten har antagits enligt kapitel 7. Genom att vidta åtgärder - inklusive militära - mot Irak men inte mot Israel agerar FN bara enligt sina egna regler.

2002-42 s 14-17
"Israel, Irak och Förenta Nationerna"
Dubbelstandard eller inte? Många säger att också Israel bryter mot säkerhetsrådets resolutioner på samma sätt som Irak och därför bör behandlas lika strängt av FN. Så är det emellertid inte. Resolutioner som antas enligt kapitel 7 ger säkerhetsrådet vida befogenheter att vidta åtgärder inklusive krigsliknande handlingar. Dessa användes mot Irak efter invasionen mot Kuwait. Ingen resolution relaterad till den israelisk-arabiska konflikten har antagits enligt kapitel 7. Genom att vidta åtgärder - inklusive militära - mot Irak men inte mot Israel agerar FN bara enligt sina egna regler.

2002-42 s 17-19
"Man äger det man har sönder"
Vag och kortsiktig planering väcker tvivel på USAs Irak-politik"
Irak är ett mycket splittrat samhäller med starka rivaliteter, enorma behov och en mycket oviss framtid. En stor utmaning för USA är att etablera en maktstruktur som omfattar etniska grupper, stammar, klaner och partier. USA måste förbereda kontakter med inflytelserika familjer och stamledare varav många är lojala mot Saddam eller har gjort sig rika på Iraks korrumperade form av kapitalism. Efter Saddams fall kommer en svårhanterlig samling av irakier i exil och i Irak att konkurrera om tillgångar och makt. Utsikterna förmörkas av rivaliteten mellan irakiska exilgrupper.

2002-42 s 19-20
"USAs allierade ogillar varandra"
Iraks kurder förväntar sig ökat oberoende efter Saddam medan Turkiet lyfter fram den ottomanska dominans, som förr kännetecknade regionen. USA möter öppet motstånd från två av sina mest fientligt sinnade allierade, Turkiet och de irakiska kurderna. USA behöver Turkiet för sina bombräder och de irakiska kurdernas 50000 krigare för att störta Saddam. Turkiet befarar att ett federalt arrangemang i Irak med autonomi för kurderna skulle leda till liknande krav från dess egna kurder.

2002-42 s 20-21
"Vad händer med oljan om det blir krig?"
Daniel Yergin har skrivit standarverket "Priset" om världens sökande efter olja. Han leder ett konsultföretag i Boston i USA och beskriver här följderna av ett krig mot Irak för den globala oljeförsörjningen. Han tror att en ny regim efter Saddams fall skulle försöka bygga upp den irakiska oljeindustrin igen. Den är gravt eftersatt efter 20 års krig, sanktioner och vanstyre. den nya regeringen skulle öppna dörren för investeringar från andra oljeländer. All världens stora koncerner är intresserade av detta oljerike. Persiska viken kommer alltid att vara världens huvudproducent av olja. Ryssland och Kaspiska havet kommer inte att förmå bli alternativ.

2002-43 s 8-11
"Iraks generaler hotar med otrevliga överraskningar"
Saddam Hussein anar att hans ställning hotas. Diplomatiska offensiver, religiös mobilisering och ett regisserat val är olika led i hans försök att avvärja ett amerikanskt anfall. Han är beredd på allt för att undvika ett krig. Men han har sedan länge förlorat kontakten med sina undersåtars eländiga livsvillkor. De lever nästan på svältgränsen och de sociala strukturerna har brutit samman. Det värsta är det ekonomiska och sociala förfallet i den irakiska medelklassen, bland läkare, lärare och högre tjänstemän som inte bara förlorat sina pengar utan också sin värdighet. Saddams recept mot samhällets fortsatta förfall är islamisering. Religionen har för första gången på flera årtionden införts som obligatoriskt ämne i alla skolor och högskolor.
USAs mål är att störta Saddam oberoende av vad han företar sig. Kanske inte just nu men om några månader då temperaturen är lägligare.

2002-43 s 11
"Amnesti i PR-syfte"
Iraks president Saddam Hussein gav i söndags amnesti till merparten av landets fångar. Tiotusentals interner, bland dem politiska dissidenter, släpptes fria i ett försök från Saddams sida att vinna både det egna folkets och omvärldens stöd i konfrontationen med USA.

2002-46 s 12-13
"Irak måste underkasta sig FNs vilja"
Den irakiska regimen kommer att krossas om den inte fogar sig efter FNs resolution. Den amerikanska regeringen räknar med att Saddam kommer att bryta mot den senaste FN-resolutionen på samma sätt som han har brutit mot de tidigare 16. USAs mål är fortfarande att få ett regimskifte i Irak. "Saddam är en absolut diktator och tyrann".

2002-46 s 14
"FNs inspektörer gör sig redo"
Vapeninspektörer tänker inte tolerera någon katt-och-råttalek. Svensken Hans Blix är chef för FNs vapeninspektörer gällande kemiska och biologiska vapen och långdistansraketer. Egyptiern El-Baradei är generaldirektör för IAEA och leder kärnvapeninspektionen. Han mindre omtalad i massmedia men kanske den som är mest betydelsefull eftersom han är den som arabländerna kan förväntas lyssna mest till eftersom han talar deras språk. Arabvärlden måste fås att förstå att Irak är ett problem och att problemet inte består i att Irak är ett arabland utan att Irak inte har fogat sig i FNs krav på avväpning.

2002-46 s 15
"Resolutionen kan förhindra kriget"
Arabländer ser Irak-resolutionen som en chans att undvika krig. USAs utrikesminister Colin Powell riktade sig till Arabförbundet, vars 22 medlemsländer sammanträdde i Kairo i söndags. Deras regeringsföreträdare står under hård press från sina alltmer USA-kritiska befolkningar men de uttryckte en stor enighet om att resolutionen är bästa garanti mot krig och att den inte ger USA rätt att sätta igång ett krig.

2002-47 s 10-11
"Irak är en knepig umgängespartner"
Tiden rinner ut för Saddam Hussein och de nya vapeninspektörerna kommer inte att tolerera hans vanliga tricks. De första har redan kommit till Bagdad och de har ett starkt stöd och långgående befogenheter i FNs senaste resolution, nr 1441. De vet att denna inte kräver något nytt formellt godkännande av FN om våld mot Irak och Saddam Hussein fortsätter att bluffa. Då åker de bara därifrån och låter USA eller någon av dess allierade ta över arbetet med våld.

2002-47 s 12
"Nolltoleransen är omtvistad"
FNs generalsekreterare förespråkar en viss medgörlighet medan USA kräver "nolltolerans". Hans Blix som leder FNs inspektionsgrupp menar i likhet med Kofi Annan och Ryssland och Frankrike att Irak bara ska ställas till svars för grova överträdelser. USA däremot menar att minsta lilla ohörsamhet från Iraks sida är anledning till militär aktion.

2002-47 s 13-16
"Krigsförberedelserna är i full gång"
USA agerar som om ett krig mot Irak är oundvikligt. Detta kan i och för sig få Irak att verkligen avväpna sig, och i så fall blir det kanske inget krig. USA har fått inofficiella försäkringar från flera länder i Centralasien och Mellanöstern att få använda baser och luftrum i händelse av krig. Särskilt viktiga är kontakterna med Turkiet och Israel. Diskussion sker med Nato-medlemsstater huruvida de amerikanska trupperna i Europa kan ersättas. Krävs ett FN beslut om krig eller ej? En total styrka på 250000 man skulle kunna vara på plats inom 30 dagar efter Bushs order.

2002-47 s 14-15
"Iraks brev till FN"
Iraks brev till FN i förra veckan, i vilket Irak accepterar FNs resolution 1441, är fullt av beskyllningar om att framför allt USA och Storbritannien är ondskefulla länder som bryter mot internationella lagar och styrs av okontrollerbara instinkter och som äventyrar sanning och rättvisa för att tillgodose sina egna snäva intressen. Brevet ger en skrämmande bild av den irakiska regimens förvridna världsbild och brist på ansvar gentemot både det egna folket och omvärlden.

2002-48 s 14-15
"Nu eller aldrig!"
Höstens dramatiska utspel om Irak kommer aldrig i repris. USAs allierade i mellanöstern som Qatar och Kuwait ställer upp nu, men bara nu. De kommer inte att ta USAs nya krigshot på allvar om det inte sker någonting denna gång.
Och det är frågan om det. Saddam har lärt sig läxan och han planerar att "samarbeta" i några månader, kanske flera år. Då kommer argumenten för genuin avväpning och krig att försvagas och Ryssland och Frankrike kommer snart att åter kräva att FNs sanktioner mot Irak ska hävas.

2002-49 s 14-15
"Påtagligt brott"
Innebörden av detta begrepp avgör om det blir krig eller fred. USA och Storbritannien kommer troligen att tolka händelser på annorlunda sätt än FN och EU.

2002-49 s 16-17
"Saddams försvar kommer att bjuda hårt motstånd"
Speciella säkerhetsorganisationen är den mest fruktade. Den består av 15000 ytterst lojala soldater som är beredda att offra sina liv för Saddam Hussein. Men den irakiska militären som helhet är bara en skugga av vad den var i början av Kuwaitkriget. Antalet soldater är hälften och stridsutrustningen är gammal och trasig.

2002-50 s 14-15
"Saddam Hussein sätter sitt hopp till förhalningstaktik"
Saddam Husseins handlingar de senaste månaderna antyder att han vill undvika konfrontation. Han vet att USAs president George Bush, bara behöver en mycket liten ursäkt för att gå ut i krig. Ofullständiga eller falska uppgifter i den överenskommelse som överlämnades till säkerhetsrådet under veckoslutet kommer att betyda ett stag närmare krig, som bara kan resultera i att hans regim faller.

2002-51 s 13-15
"De bär på Saddams hemligheter"
Den "mänskliga faktorn" kan avgöra frågan om krig eller fred. Det finns många väkända personer som under 1990-talet arbetat med att framställa biologiska vapen som antrax och botulinumtoxin. Det finns och fanns flera skickliga mikrobiologer bl a Rihab Taha, kallad "Doktor Bakterie" som har doktorerat vid ett brittiskt universitet.

2003-3 s 9-10
"Krigsplanerna stöter på patrull"
Det kommer signaler om att beslut om krig har skjutits upp en tid. Ledaren för FNs kärnvapeninspektörer, Mohamad El Baradei, har påpekat att FNs inspektörer förmodligen kommer att behöva några extra månader för att avsluta sitt arbete. Innan de kan avgöra om Irak har ett hemligt kärnvapenprogram.

2003-5 s 8
"Blix rapport stöder argument både för och emot krig"
Krigsförespråkarna betonar att Irak inte samarbetar fullt ut och krigsmotståndarna framhåller att vapeninspektörerna inte har hittat något misstänkt. I debatten i säkerhetsrådet råder splittring. USA och Storbritannien är isolerade i sina försök att skynda på de militära åtgärderna. Särskilt Frankrike och Ryssland är emot. Beslut om militära åtgärder kommer att dröja till nästa rapport från inspektörerna kommer i mitten av februari.

2003-5 s 9
"Frågor och svar om Irak"
Säkerhetsrådet i FN gav Irak 30 dagar för att presentera en fullständig redogörelse för sina vapenprogram, inklusive platsen för eventuell giftgas, nervgas, robotar och allt som behövs för att tillverka den sortens vapen. USAs utrikesminister Powell tror inte att Saddam Hussein tänker rätta sig efter säkerhetsrådets krav. Medlemmarna i det splittrade säkerhetsrådet debatterar huruvida det är nödvändigt med en invasion i Irak inom kort.

2003-5 s 10
"Sanningen - eller - lögnens ögonblick"
Det råder ett spänt klimat i säkerhetsrådet inför debatten om vapeninspektörernas rapport. USA och Storbritannien koncentrerar sig på Bagdads tvekan att låta amerikanska spionplan flyga över Irak, irakiska vetenskapsmäns vägran att låta sig intervjuas utan närvarande regeringsrepresentanter och utelämnade uppgifter i den irakiska regimens vapendeklaration i december.

2003-5 s 11-13
"Powell understryker vikten av att sätta kraft bakom orden"
Utdrag ur Colin Powells anförande vid Världsekonomiskt Forum i Davos i Schweiz. Folket i länder som Afghanistan, Bosnien, Kosovo och Makedonien, liksom Kuwait, vet att USA kommer för att göra det rätta och att vi åker hem när vi befriat deras land. För ett halvsekel sedan hjälpte USA till att befria Europa från fascismens tyranni. Och vi hjälpte Europa på fötter därefter. Idag är det Irak som utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet. FN har med resolution 1441 lagt hela ansvaret på Irak att fullständigt redogöra för landets massförstörelsevapen. Irak måste antingen delta i avväpningen eller bli avväpnat.

2003-5 s 13-15
"Vän eller fiende?"
Saddam Husseins farligaste fiende är en underjordisk irakisk grupp, som skulle kunna vara USAs allierade om det inte vore för att den har amerikanskt blod på sina händer. Under tre år har den hemlighetsfulla organisationen Al Daawa al Islamiyah fört ett hänsynslöst terrorkrig mot hans regim och alla som stöder den. Det är just den sortens människor som USA kan tänkas vilja alliera i en attack mot Hussein. Problemet är att på 1980-talet då Saddam var Washingtons vän deltog Al Daawa i några av de värsta terrordåden mot amerikanska mål.
Iraks framtid tros inte längre vila på kurderna i norr utan mera på landets förtryckta minoritet, de arabiska shiiterna. De utgör 50-60 % av befolkningen, i Bagdad 70 %. Shiiterna i Irak representeras av ett exilråd med säte i Iran. Rådet deltog tillsammans med 5 andra grupper på den irakiska oppositionskonferensen i London vid jultid. Även direkta kontakter mellan det amerikanska försvaret och Al Daawa har tagits. Det sista USA vill ha är en spontan, ledarlös, shiitisk revolt.

2003-5 s 15
"Bush vill ha krig till varje pris"
Intervju med FNs förre generalsekreterare, Boutros Boutros Ghali. Han misstänker att USA vill ha ett krig mot Irak till varje pris. Den idag 80-årige Ghali var FNs generalsekreterare 1992-1996 och dessförinnan var han Egyptens utrikesminister under president Anwar Sadat. Han anser att baddad sedan flera år inte utgör något hot varken för USA eller grannstaterna. Det enda sättet att hindra kriget är att Saddam Hussein avgår. Problemet är att hitta ett asylland.

2003-6 s 14-16
"Segerns faror"
Ingen betvivlar att USA vinner ett krig mot Irak. Huruvida det är möjligt att vinna fred är en annan sak. Det blir lätt att marschera in men svårare att gå ut. Återuppbyggnaden av Irak blir "svår, förbryllande och farlig för alla inblandade parter". Alla Iraks grannländer har egna planer på vad de vill göra när Saddam Hussein är störtad.

2003-6 s 16-18
"Kurdistan får vänta"
Iraks kurder överger drömmen om suveränitet till förmån för en plats i federationen. Drömmen har varit kärnan i allt kurdiskt liv i flera decennier. Nu vill de i stället inkorporeras i ett demokratiskt, federalt Kurdistan. Detta framhåller Barham Salih, premiärminister i den östra delen av Iraks kurdiska zon och får medhåll av Jalal Talabani, f d nationalistisk rebelledare för Kurdistans patriotiska Union som kontrollerar den östra kurdiska zonen. Barzani, premiärminister i den västa kurdiska zonen ser federalismen som ett sätt att fördela makten och skydda kurderna mot arabiska härskares övergrepp.

2003-6 s 17
"Blod och svek"
Fred i irakiska Kurdistan är ingen självklarhet ens om Saddam Hussein försvinner. Sedan förra gången av intern blodsutgjutelse dem emellan har de båda kurdiska ledarna Talibani och Barzani utnyttjat amerikanerna och britternas luftrumsskydd för att bygga upp en näst intill oberoende stat för Iraks 4 miljoner kurder. Vad vill de egentligen göra om Saddam Hussein försvinner? Bekämpa varandra eller befästa vänskapen? Söka andra pålitliga vänner bortom "sina klippiga och branta fästen" i bergen?

2003-8 s 13-14
Rollen som ockupationsmakt medför utmaningar"
Amerikanska regeringsföreträdare har redogjort för sina planer för tiden efter ett krig i Irak. USA räknar med en ganska lång ockupation, under vilken den amerikanska militären har makten och de irakiska institutionerna får nöja sig med en rådgivande roll. Efterkrigskonceptet är dock långtifrån klart. Bushs regering har fem olika mål:
1. Att övertyga världen att USAs avsikt är att befria Irak inte ockupera det eller kontrollera oljan
2. De förbjudna vapenprogrammen ska förstöras.
3. "Terror-infrastrukturen" ska krossas.
4. Iraks territoriella integritet ska säkras
5. Politisk och ekonomisk återuppbyggnad ska sättas i gång.
Oklart är däremot hur länge USA ska engagera sig i det senare. Kanske två år till en kostad av 15 miljarder dollar per år, kanske längre. En amerikansk general kommer till en början att leda landet. Inte den irakiska exiloppositionen. Irakierna får bilda ett "konsultativt råd".

2003-8 s 14-15
"Vädret styr USAs planer"
Det finns flera strategiska, taktiska, opinionsmässiga och framför allt fysiska orsaker till USAs brådska att slå till mot Irak. Vädret tvingar kriget att starta senast i mars. Den 7 april kan det vara värmerekord. Annars måste man vänta till november.

2003-8 s 15
"Arabländerna har svårt att enas"
Att tidpunkten för Arabförbundets planerade toppmöte skjuts upp avspeglar oenighet de 22 arabländerna emellan angående regionens hållning gentemot USA och krigshotet mot Irak.

2003-8 s 16-17
"The Smoking Gun"
Kidhir Hamza försökte hjälpa Irak att tillverka en atombomb. Nu försöker han stoppa det. I 20 år arbetade han i Iraks kärnvapenprogram samtidigt som Saddam Hussein förnekade att han ens ville ha en bomb. Han flydde sedan till USA där han nu bor. För två år sedan gav han ut en bok "Saddams bombtillverkare"
1962 kom Hamza på ett stipendium till Cambridge i Massachusetts för att studera kärnfysik. 1972 började han planera för kärnvapentillverkning i Irak. Som statligt anställd forskare i Irak hade han det bra och berördes inte av Baathpartiets utrensningar och avrättningar. Saddams anfall mot Irak fick honom att fatta vad han höll på med. Nu är det den "civiliserade världens plikt" att rädda det olyckliga irakiska folket från despoten Saddam Hussein.

2003-8 s 18-20
"I väntans tider"
Ovissheten om vad som kommer att ske har pressat ned aktievärden och bromsat världsekonomin. Frågan är om ett snabbt krig i Irak öppnar dörren för en återhämtning i den globala ekonomin. Många menar att ett snabbt och kort krig före mars skulle följas av sjunkande oljepriser och en global uppgång någon gång under sommaren. Mer osäkert är om investerarna redan nu har kompenserat för de kostnader som kriget och den påföljande åter uppbyggnaden.

2003-9 s 20
"Saddams brott"
Iraks diktator har en regim som har satt slag, pisksnärtar, elchocker, syrabad och andra ruskigheter i system. Kommer han och hans bödlar någonsin att ställas inför rätta? Totalt 21 amerikanska fångar, varav två kvinnliga, togs till fånga av Irak. Alla fick smaka på den irakiska regimens brutalitet. Men Saddam och hans medarbetare har aldrig ställts till svars för övergreppen i detta krig eller för det lidande som de åsamkat det irakiska folket. Den samlade mängden bevis för krigsförbrytelse är överväldigande.

2003-9 s 21-22
""Bin Ladin är en god man"
Intervju med den kurdiske islamistledaren, mulla Krekar, som har haft asyl i Norge men som nu utvisas till norra Irak. Han berättar om terrornätverket Al-Qaida, dess roll i Irakkonflikten och misstankarna mot honom själv. En samling grova lögner. Allt som hålls emot honom förklarar vara propaganda.

2003-10 s 10
"Turkiskt nej till amerikanska trupper"
Med mycket svag majoritet röstade det turkiska parlamentet nej till amerikanska trupper. Skälet var den turkiska befolkningens krav på att Turkiet håller sig utanför kriget. Man minns ännu den ekonomiska katastrofen efter Gulfkriget 1991. Men Turkiets regering som gärna tar emot de utlovade miljarderna dollar från USA vill ha en andra omröstning i frågan om stationering av amerikanska trupper i Turkiet inför en invasion av Irak.

2003-10 s 12
"Bäddat för bekymmer efter Saddam"
Det är en fnurra på tråden mellan USA och den irakiska oppositionen i exil. Klyftan mellan 4 av sju irakiska oppositionsledare i exil och USA är djup. Främst är det Ahamad Chalabi som vill utropa en provisorisk regering bestående av en exilgrupp i London när kriget startar. Kurdiska ledare ser denna plan som ett redskap för Chalabis egna intressen.

2003-10 s 13
"Oppositionens ledare"
Adnan Pacachi, för krig, vill ha en vald regering efter Saddam. Bor i Förenade Arabemiraterna.
Jalal Talabani, ledare för det kurdiska PUK, vill ha ett federalt Irak där kurderna styr sin egen region.
Massoud Barzani, ledare för det kurdiska KDP. Vill ha två federala regioner, en kurdisk i norr och en arabisk i söder.
Naqib Al Salhili, leder Fria irakiska officerares rörelse. Stöder ett regimskifte mot ett demokratiskt Irak. Bor i Washington.
Ayatollah Sayed Mohammed Baqer Al-Hakim. Ledare för Högsta Rådet för islamisk revolution i Irak.
Sharif Ali Bin Al-Hussein, kusin till den f d kung Faisal. Vill ha en konstitutionell monarki av västerländsk modell. Tror på militär intervention utifrån.
Dr Ayad Allawi, fd medlem av det styrande Baathpartiet. Ledare för det oppositionella INA. Stöds av USA och Saudiarabien. Vill ha ett demokratiskt sekulärt Irak, stöder militär intervention.

2003-11 s 10-13
"Saddams strategi är att trixa och bedra"
Saddam Husseins överlevnadsstrategi är förmodligen hopplös, men han har goda skäl att tro att han kan påverka världsopinionen. Den sega debatten i FNs säkerhetsråd och alla demonstrationer runt i världen till stöd för freden och för Saddam lurar honom att tro att hans förhalningstaktik kan lyckas. Om det misslyckas kan han förvandla amerikansk precisionsinvasion till en blodig mardröm. Han klär ut irakiska soldater som i amerikanska uniformer ska begå illdåd som Al-Jazeera ska förmedla.

2003-11 s 15
"Storbritanniens smutsiga hemlighet"
Irakisk fabrik för framställning av kemiska vapen finansierades av brittiska pengar. 1985 under Thatchers regering stödde Storbritanniens regering byggandet av en kemisk fabrik i Irak. Thatcher ville stödja diktatorn för att inte förstöra andra affärsprojekt i Irak. Företaget som byggde fabriken säger att det var en normal fabrik för att producera klorgas och natriumhydroxid.

2003-11 s 16-17
"Den banala rädslan"
Saddams makt beror inte enbart på hans familj eller ens hans underrättelsetjänst. Han har en omfattande byråkrati till sin hjälp. Saddams regim är en av de sista helt totalitära staterna av samma typ som Hitlers Tyskland och Stalins Sovjetunionen. Liksom Stalin som Saddam beundrar har han en omättlig aptit på makt. Hans regim behöver ett hot utifrån, den hålls samman av hotet om brutalt våld. När rädslans apparat väl börjar bryta samman kommer Saddams regim att upplösas likt Sovjetunionens 1989.

2003-12 s 9
"Saddam fick 48 timmars frist"
Exil eller krig är USAs absolut sista ultimatum. President Bush meddelade i måndags att Saddam Hussein och hans söner har 48 timmar på sig att lämna Irak. Bush kritiserade Frankrike och Ryssland för deras beslut att använda veto mot en ny Irak-resolution. Misslyckandet att nå enighet i säkerhetsrådet skadar också Storbritanniens premiärminister Tony Blair.

2003-12 s 10
"Diplomatiskt dödläge, ultimatum och krigshot"
Måndagen började med att utrikesminister Colin Powell deklarerade att de diplomatiska försöken att sätta punkt för krisen i Irak hade brutit samman. När dagen gick mot sitt slut ställde president George Bush Irak inför ett ultimatum: exil inom 48 timmar eller krig. Under dagens lopp blev det allt tydligare att amerikanska och brittiska styrkor kommer att invadera Irak mycket snart oavsett om den irakiske presidenten går i exil eller stannar kvar för att slåss. Ett av krigets första mål väntas bli staden Basra i södra Irak som ligger i en av Iraks oljeproducerande regioner och har varit ett starkt fäste för oppositionen mot Saddam Hussein ända sedan Kuwaitkriget. Där är shiiterna i majoritet-

2003-12 s 11-12
"Rädsla styr Saddams rådgivare"
Decennier av terror gör att han egentligen inte kan lita på någon. Det finns en inre krets där ingen är totalt pålitlig och där straffet för goda men obehagliga råd är döden. Medlemmarna i Saddams inre krets är hans söner Qusay och Uday samt hans kusin, general Alia Hassan al-Majid, kallad kemiske Ali för sin roll i de brutala anfallen mot kurderna. Utanför familjekretsen finns det bara en handfull nyckelpersoner som har presidentens förtroende. De är biträdande premiärministern Tariq Aziz, vicepresident Taha Ramadan, Saddams privatsekreterare Abed Mahmoud och Izzat Ibrahim. Den viktigaste är privatsekreteraren. Han är från Saddams hemby.

2003-13 s 8-9
"Marinsoldater indragna i gatustrider"
Amerikanska befälhavare hade hoppats på andra scener i irakiska städer som förväntades välkomna de allierades invasion. Än de som utspelades sig i staden Nasiriyas. Även civila skadades och dödades. Det är svårt att skilja på soldater och civila. Motståndarna ansågs vara en irreguljär styrka, känd som "fedayeen", en grupp som bär svarta masker som en symbol för sin hängivenhet för Saddam Hussein. Den anses ledas av Ali Hassan al-Majid, en nära släkting till Saddam.

2003-13 s 10-11
"Kriget om världsopinionen"
Den stora tillgången på olika medier leder till motstridiga bilder. USAs nya "öppenhetspolicy" ger ett blandat resultat. Genom att låta reportrar få tillgång till slagfältet gör Pentagon en helomvändning från de tre senaste decenniernas allt strängare kontroll.

2003-14 s 7-8
”Striden om freden”
I diskussionerna om Irak efter kriget är FNs roll ännu obekräftad. FNs humanitära roll bekräftas visserligen av de flesta parter men USA vill ha kontroll över aktörerna i återuppbyggnadsprocessen, likaså över den politiska makten i ett övergångsskede.
Innan kriget började levde 60% av alla irakier på livsmedel som FN delade ut inom ramen för olja-mot-mat programmet. När kriget är över tar FNs livsmedelsorganistion WFP, över. Amerikanska företag kommer att ro hem fördelaktiga avtal i den stora återuppbyggnaden som inte blir dyr för amerikanska skattebetalare utan ska betalas av den irakiska oljan.

2003-14 s 9-10
”Grannländerna trippar på tå av rädsla för USA”
Även om USA varnar Syrien och Iran för att blanda sig i Irak-kriget, har Mellanöstern hittills inte drabbats av utspridd destabilisering, som en del förutsåg. Inga stora strömmar av irakiska flyktingar. Inget land har attackerats av Irak mer än Kuwait. Turkiet har inte startat krig mot kurderna. Men kriget ger Saddam Husseins grannar en del bekymmer. Vems tur för regimskifte är det härnäst? Ett demokratiskt, USA-vänligt Irak kan uppmuntra grannländernas befolkningar att kräva demokrati. Alternativt kan de bli en ökad islamisk fundamentalism.

2003-14 s 10-11
”Flyende civila i korselden”
Flyende irakier beskjuts av irakiska soldater för att hindra dem att lämna staden Basra. Civila påstår att fedajen-soldater dödar dem som talar med allierade trupper. Irakiska paramilitära blandas med den civila befolkningen.

2003-14 s 12
”Det första direktsända kriget”
Det finns 500 ”inbäddade” journalister, som bor med de allierade trupperna, filmar och rapporterar från soldaternas perspektiv. Problemet är att tittarna får se många lösryckta delar från fronten utan att få en bred och korrekt uppfattning om vad som händer. Det betyder inte att Pentagons kontroll över nyhetsbevakningen är obefintlig.

2003-14 s 13
”Men varning för förvrängda rapporter”
Arabiska nyhetsmedier får kritik. Deras glorifierande tonfall gör allmänheten en otjänst. Genom att basunera ut och överbetona koalitionens förluster blåser arabiska nyhetskanaler upp falska förhoppningar.

2003-15 s 7-8
”Efterkrigsfrågan aktualiseras”
Kriget är inte slut ännu, men diskussionen om tiden efter den irakiska regimens fall är i full gång. President Bush har ånyo träffat George Blair, denna gång i Nordirland. Det skedde samtidigt som de allierade hade stora framgångar i sin offensiv på marken i Irak. Blair vill att FN ska spela en central roll i själva planeringen för Irak efter kriget medan USA vill begränsa FNs engagemang till humanitär hjälp.

2003-15 s 8-9
”FN får nöja sig med en biroll”
Det transatlantiska samarbetet börjar repa sig och det råder en viss enighet om att FN bör engageras i Iraks återuppbyggnad. Frågan om i vilken omfattning är emellertid inte löst. Ett intensivt möte mellan den amerikanske utrikesministern Colin Powell och 23 europeiska utrikesministrar i vilket Powell hävdar att den militära koalitionen måste spela en ledande roll i besluten om Iraks framtid. Detta betyder inte att andra länder eller FN utestängs.

2003-15 s 10-11
”Återuppbyggnaden kräver rimliga förutsättningar”
Det är nödvändigt att hitta en fungerande modell för Irak efter kriget. Vad ska man gör man med Iraks enorma utländska skulder? Enligt en beräkning är dessa på 383 miljarder dollar vilket motsvarar 16000 dollar per irakier, barn, kvinnor och gamla inräknade. Förhållandet mellan statsskuld och BNP är tio gånger sämre än i Argentina och Brasilien.

2003-15 s 11-13
”Wolfies” män väntar i Kuwait”.
Kärnan till en ny efterkrigsregering håller på att bildas i Kuwait. Den som håller i trådarna är USAs biträdande utrikesminister Paul Wolfowitz. Högste chefen för den blivande ”Byrån för återuppbyggnad och humanitär hjälp” är den pensionerade generallöjtnanten Jay Gardner. Han ska föda landet, bygga upp infrastrukturen och skapa en demokratisk regim. Bland entusiasterna finns Robert Reilly, fd chef för Voice of America. Han mål är att göra Irak till en äkta demokrati och ett land som sympatiserar med Israel.

2003-15 s 12
”Irak tillhör irakierna”
Västmakterna måste låta irakierna styra själva. Av Asad Shakir, en irakier i exil som stöder den irakiska oppositionen. Ett inlägg fyllt av retoriska passager som betonar vikten av att irakier som flyttat från Irak och bott länge i andra länder nu ska få makten över landet.

2003-15 s 13-14
”USA räknar fel”
Kostnaden för att bygga upp Irak efter kriget är mycket större än vad USA hävdar, säger chefen för FNs utvecklingsprogram, Mark Malloch Brown. Han är part i målet och vill betona hur viktigt det är att det blir FN som tar hand om styrningen av Irak efter krigets slut.

2003-15 s 14-15
”Arabländerna lovar ingenting”
Interna motsättningar komplicerar arabländernas förhållningssätt till Irak. Kan man tänka sig att andra arabiska grannländer kan hjälpa till med landets återuppbyggnad? Nej, ”arabledarna hatar varandra så mycket att de inte kan vistas i samma rum utan att börja gräla och förolämpa varandra” säger Fouad Mattar i en oberoende arabiska tidning som ges ut i London. ”Vi förlorar i Irak på samma sätt som vi har förlorat i Palestina. Förlust börjar bli ett arabiskt kännetecken. Förlust är på väg att bli ett arabiskt varumärke”. Ledningen i arabstaterna vågar inte engagera sig i Irak på USAs sida. De har en befolkning som hatar USA och skulle komma att revoltera om så sker. Det är inte att förvåna sig över att diktatoriska stater inte är intresserade av att hjälpa till med uppbyggnaden av den första demokratiska arabstaten.

2003-15 s 15
”Ankara och Teheran säger bestämt nej till kurdisk stat”
Ländernas utrikesministrar är oroliga för att USA efter kriget kommer att ge vika för de nordirakiska kurdernas krav på en mycket omfattande autonomi.

2003-15 s 16
”Kriget och välfärdsstaten”
Kriget i Irak skriver om historien i åtminstone ett avseende. Det finns få samband som är så etablerade som det mellan krig och skulder. De första organiserade statliga lånen togs på 1100-talet när de italienska stadstaterna, Venedig, genua Florens och Milano behövde pengar för att försvara sig. Krig har sedan dess alltid genererat enorma skulder. Arméer måste utrustas, födas och flyttas. Men USA är en välfärdsstat, inte en krigsstat. 2002 utgjorde den militära budgeten bar 17 % av statens utgifter, inte 62 % som 1965. Även om kostnaden för kriget i Irak skulle bli så stor som 700 miljarder dollar – då räknar man med att riket varar i ett år (inte några veckor!) och nästan 100000 soldater och ett omfattande återuppbyggnadsarbete – ökar bara statens utgifter med en bråkdel. Inte som under andra världskriget då USAs statsskuld 5 dubblades. Däremot kan Irak-kriget leda till att skattesänkningar skjuts på framtiden och att vissa transfereringar dras in.

2003-16 s 7
”G7-länderna diskuterar Iraks återuppbyggnad”
Frågan hur man skapar robust tillväxt i en svag världsekonomi stod i fokus när G7-ländernas finansministrar och centralbankschefer träffades i Washington i lördags. En annan viktig fråga var Iraks återuppbyggnad. Storbritanniens finansminister John Snow menar att Irak måste få någon form av skuldlättnad. Irak kommer att behöva pengar till allt från skolor och kraftverk till nya oljepumpar.

2003-16 s 8-9
”En Saladin som svek sitt land”
Krig, förtryck och fattigdom blev arvet efter Saddam Hussein. När Saddam och Baathpartiet tog makten 1979 var Irak ett av Mellanösterns mest välmående land. Välfärdssystemet kunde jämföras med Europas. Irak var också ett av arabvärldens mest sekulära länder. Men Saddam lät socialism och panarabism vägleda honom och han var inte nöjd med Iraks ställning i regionen utan anföll Iran för att lägga beslag på oljekällorna där. Kriget 1980-88 skördade 100000-tals människoliv men gav inte mycket i gengäld. Kriget blev en ekonomisk katastrof för Irak som därför 2 år efter krigets slut försökte erövra Kuwaits oljefält. Detta ledde till en militär förlust mot Natos styrkor, stränga FN-sanktioner och en alltmer paranoid Saddam. Han hävdade att Irak behövde en auktoritär ledare för att kunna överleva. All opposition slogs ner med grövsta våld och folket hölls i skräck och fattigdom i tre decennier.

2003-16 s 10-11
”Pentagons favorit har dömts för bedrägeri”
En finans skandal hänger över mannen som kanske blir Saddam Husseins efterträdare. Ahmed Chalabi har dömts skyldig till bedrägeri i samband med en bankskandal i Jordanien. Miljontals dollar tillhörande bankkunder i hans Petra bank ska ha förts över till andra delar av familjen Chalabis affärsimperium i andra länder. När Jordaniens centralbankschef därför skärpte kontrollen av bankernas likviditet och krävde att 30 % av alla utländsk valuta skulle deponeras i centralbanken kunde Petra bank inte leva upp till det kravet. Bankens styrelse byttes ut och Chalabi lämnade Jordanien. Banken anklagas för falska bokslut med fiktiva tillgångar.

2003-16 s 12-13
”Från kolonialism till internationellt förmyndarskap”
Erfarenheter från Bosnien, Östtimor och andra konfliktregioner kan kanske underlätta återuppbyggnaden av Irak. Irak hamnar på listan över länder och territorier som har placerats under utländsk övervakning tills de bedöms kapabla att styra sig själva. Irak blir med andra ord ytterligare ett modernt protektorat. Japan och Tyskland efter andra världskriget är enligt många bedömare paralleller till Irak efter det nu aktuella kriget.
Idén om övergångsadministration har gjort comeback. Slutet på det kalla kriget, de lokala konflikter som följde och det växande hotet från internationella terrornätverk har förändrat synen på gränserna för utländsk intervention.

2003-17 s 12-15
”Det hemliga kriget”
Det var historiens mest rapporterade krig, men nyckeln till framgången var det vi inte fick se: specialstyrkorna, den psykologiska krigföringen, luftkriget… och den mycket odugliga irakiska armén. Som exempel på militär skicklighet var Iraks befrielse en fantastisk framgång. Nyckeln till framgången var de amerikanska styrkornas snabbhet, rörlighet och precision i kombination med den irakiska arméns oduglighet. Hemliga agenter befann sig i Irak i flera månader före kriget. De utförde rekognosceringsuppdrag, de mutade oljefältsoperatörer att stänga av oljan så att den inte kunde stickas i brand. I flera fall räckte det med psykologisk krigföring för att skrämma irakierna till kapitulation eller fånga dem i en fälla.

2003-18 s 14-15
”Vi stod emot påtryckningar och behöll vårt oberoende”
Intervju med Hans Blix, chefen för FNs vapeninspektörer som ger sin på Washingtons sökande efter Saddams massförstörelsevapen och berättar om falska bevis mot den störtade irakiska regimen. I juni månad när hans kontrakt går ut kommer Hans Blix att åka tillbaka till Sverige övertygad om att ha skött vapeninspektionerna på ett effektivt och korrekt sätt. Han kommer inte att delta i eventuella fortsatta inspektioner i Irak.

2003-18 s 16
”Vapnen kommer att hittas!”
George Bush är övertygad. Irakiska regeringsföreträdare och forskare har givit USA information om att Saddam Hussein kan ha förstört eller gömt undan kemiska och biologiska vapen innan kriget började. Det betyder att det kan ta lång tid att hitta dem. USAs trovärdighet kommer att ifrågasättas tills vapnen hittas.

2003-19 s 15-16
”Från Stalin till Saddam”
Föremål som hittats i irakiska fängelser och palats berättar om paranoia och nyckfullhet – godtyckliga gripanden och minst lika godtyckliga frigivningar. Bakom allt detta fanns en man som levde ut sina fantasier om att vara allsmäktig genom att använda nationen som sin teater och medborgarna som stöttor. Många psykologer beskriver Saddam som en ondskefull narcissist, en etikett som också har använts på Hitler och Stalin. De utmärks av självupptagenhet, överkänslighet mot kritik och brist på empati för andra. Men de är också skickliga på att charma och manipulera andra. I en annan tid och under andra omständigheter hade Saddams ondskefulla natur kanske kunnat tyglas. I ett samhälle med lagar och normer och det fria samhällets kontroller och bromsar hade han kunnat hållas i schack.

2003-20 s 14-15
”USA byter ut administrationen i Irak”
Våld och plundringar komplicerar återuppbyggnadsarbetet. Jay Garner, den pensionerade general som är chef för den civila administrationen i Irak, kommer att lämna landet inom 2 veckor. Detsamma gäller ambassadören i Jemen Barbara Bodine och flera andra. Nu ska det till tuffare krafter för att tygla våld och kriminalitet. Skurkar och banditer beskjuter varandra och familjer gör upp gamla tvister. Byggnader plundras ständigt och på allt som går att ta. Nu kommer ansvaret i stället att ligga på Paul Bremer som är en av amerikanska UDs veteraner i terrorbekämpning.

2003-22 s 8
"Nato hjälper Polen"
Polen har av USA fått uppdraget att föra befälet I en av de tre militära zonerna I Irak, den mellan Bagdad och Basra. Polen har inte tillräckliga militära resurser och har därför bett militäralliansen NATO om hjälp. De 19 NATO ländernas ambassadörer har enats om att bifalla denna begäran om hjälp.

2003-22 s 10
"FN häver sanktionerna mot Irak"
En kompromiss om det fortsatta internationella engagemanget i Irak, utarbetad av USA, Storbritannien och Spanien, godtogs i förra veckan av FNs säkerhetsråd. Alla 14 medlemmar i säkerhetsrådet röstade ja. Syrien var frånvarande. Resolutionen krönte USAs militära triumf med en diplomatisk seger. Den ger internationell legitimitet till koalitionsstyrkorna auktoritet i Irak, deras kontroll över en irakisk interimsregering och över miljarder dollar i oljeintäkter. Den innebär också att exporten av irakisk olja kan återupptas.

2003-22 s 13-14
"Det är svårt att bygga nytt på rester av det gamla"
Tidtabellen för Irak har ändrats vilket irriterar många irakier som säger att befrielsen nu har förvandlats till regelrätt ockupation. Paul Bremer som nu är USAs högste civile ledare i USA uppger att det dröjer minst 6 veckor innan en irakisk interimsregering kan väljas. I juni ska ett irakiskt nationalkonvent sammankallas för att utse en interimsregering som får en begränsad auktoritet under USAs överinseende. Den ändrade tidtabellen beror på allvarliga säkerhetsproblem i vissa delar av Irak särskilt Bagdad.

2003-24 s 12-15
"Saddams skulder är just nu irakiernas skulder"
Ska irakierna behöva betala exdiktatorns miljardskulder? Utgången av tvisten mellan Europa, Ryssland och USA är avgörande för landets framtid. Den amerikanska regeringen har onekligen de bästa argumenten ur både ekonomisk och moralisk aspekt. Iraks utlandsskuld är 4 gånger landets BNP, vilket gör Irak till ett av världens mest skuldtyngda länder. Det går inte att komma igång med uppbyggnaden av landet förrän den provisoriska regeringen blir kreditvärdig och kan finansiera återuppbyggnaden av oljeindustrin. Detta ligger i den mäktiga "Parisklubbens händer", en informell sammanslutning av statliga långivare.

2003-29 s 20
"Irak kostar för mycket"
Den inhemska kritiken i USA växer i takt med att kostnaderna för att skapa fred och bygga upp Irak skjuter i höjden. Demokraterna har varit splittrade i Irakfrågan men med signalerna om att fredsarbetet i Irak sannolikt blir mycket långvarigt och allt mer impopulärt och kostsamt har fått dem att tänka om.

2003-29 s 22
"Tålamodet tryter"
Motståndet mot ockupanterna växer. Det har gått tre månader sedan Bagdad befriades men koalitionsstyrkorna utsätts fortfarande för dagliga attacker från en blandning av "kriminella, iranska agenter och baathistiska sabotörer". Ett drygt trettiotal soldater har dödats sedan den 1maj då "kriget var över". De arabiska shiiterna som har stöd av Iran är rädda för att de inte får tillräcklig makt i Irak. Deras präster vill utöka religionens roll i staten. De fördömer det råd som nu har skapats.

2003-29 s 22-23
"Interimsregeringen är på plats"
En irakisk övergångsregering är det viktigaste politiska steget sedan ockupationen började. Tre månader efter Saddam Husseins fall intog 25 framstående irakier som representerar olika etniska, politiska och religiösa fraktioner, scenen. En deklaration lästes upp: "Inrättandet av detta råd är ett uttryck för Iraks nationella vilja i spåret på den förra förtryckarregimens kollaps". Ockupationsmakterna har gått med på att överlämna gan ska långtgående befogenheter till irakierna. Deras beslut kommer inte att stoppas av ockupationsmyndigheten.

2003-30/31 s 12-13
"Våldtäkter tystas ner i Irak efter kriget"
Enligt en färsk rapport från Human Rights Watch har våldtäkt och bortrövande av kvinnor och flickor i Irak ökat efter att kriget tog slut. Men det är svårt att veta om någon reell förändring skett. Kanske ser de kvinnliga offren i dag en möjlighet att få någon slags upprättelse eller skydd och gör därför anmälan. Fortfarande är det så att en kvinna som skymfas av en man ofta döms till döden av sina manliga släktingar medan förövaren om han fälls maximalt riskerar 6 månaders fängelse. Sådan är "machokulturen" i Irak, den som oftast kallas "hederskultur". Det handlar om tusenåriga regler i klantraditionen och det är väl inte att förvänta sig att dessa ska ändras på några månader.

2003-33 s 10-11
"Högt pris för USA - både i pengar och blod"
En underjordisk oljeledning i Irak har sprängts och andra terrorattacker gör det svårt att via oljeexporten täcka kostnaderna för att få landet på fötter igen. De 150 000 amerikanska soldaterna kan inte skydda vare sig själva eller Iraks infrastruktur mot uppror på låg nivå. USAs ställföreträdare i Irak, Paul Bremer, talar nu om att dra sig tillbaka och att hålla val i landet inom tre år. Dessförinnan finns det en hel del att göra. Medlemmar i det styrande rådet tar gärna över Bremers roll. De måste organisera en konstituerande församling med mål att skapa en konstitution för Irak. Sedan kan allmänna val hållas. En högt uppsatt shiamuslimsk präst har utfärdat en fatwa på att den konstituerande församlingen måste utses genom val. Alltså först val, sedan konstitution. Men det finns inga röstlängder, inte ens en fungerande folkräkning.

2003-34 s 20-21
"Bush vägrar ge FN en större roll i Irak"
Washington har övergivit idén om att ge FN en större roll i ockupationen av Irak, vilket Frankrike, Indien m fl ställt som villkor för att de ska delta i fredsarbetet. I stället ska USA vidga sina ansträngningar för att värva andra länder som understöd. I dag finns det 139 000 amerikanska soldater i Irak. Dessutom finns 21 000 soldater från 18 andra länder varav 11000 från Storbritannien. FNs säkerhets råd har enhälligt (frånsett Syrien som lade ner sin röst) godkänt inrättandet av Iraks styrande råd. Ett möte med potentiella givarländer ska hållas i oktober i Madrid. Flera länder kräver en tydligare roll för FN för att spendera pengar.

2003-35 s 14-16
"Varför Förenta Nationerna?"
FN försökte framstå som annorlunda och fredligt sinnade, men det fungerade inte. Den 19 augusti dödades ett 20-tal FN-anställda, irakier och andra när en lastbil laddad med sprängmedel detonerade intill högkvarterets yttermur. Bland den döda fanns FNs speciella sändebud, brasilianaren Sergio Vieira de Mello, som satt i ett möte på sitt kontor när bomben exploderade. Terroristgruppen såg FNs högkvarter som ett lätt mål. Irak har blivit en "terroristmagnet". Terroristerna gör allt för att försämra levnadsförhållandena i Bagdad. De spränger både olje- och vattenledningarna.
2003-35 s 16
"FN i Irak - ett hinder eller en möjlighet?"
Attentatet mot FNs högkvarter i Bagdad skiljer sig mot det våld som tidigare riktats mot amerikaner. Strategin pekar på islamister som har anslutit sig till det internationella "heliga kriget". Dessa finner Irak vara ett idealiskt slagfält där terroristerna hoppas kunna bli martyrer eller vinna "ära och berömmelse" från likasinnade. De vill ha ut alla utlänningar från Irak, även civila, observatörer och hjälparbetare. Dessa och FN skulle nämligen kunna hjälpa Irak att finna en annan väg ut ur dilemmat än att välja amerikansk ockupation eller bin Ladins extrema islam.

2003-35 s 17-18
"Vieira de Mello lämnar ett stort tomrum efter sig"
Sergio Vieira de Mello, FNs toppman i Irak och FNs människorättskommissionär, hade varit verksam för FNs räkning på en rad olika platser när han i tisdags i förra veckan avled av de skador som han åsamkades i bombattentatet mot FNs högkvarter i Bagdad.Han utnämndes så sent som den 29 maj som Annas speciella sändebud i Irak. Han var en ovanlig internationell diplomat som ägnade sig helhjärtat åt både riskfyllda förhandlingar och hårt fältarbete. För ett år swedan efterträdde han Irlands f d president, Mary Robinson, som FNs höge kommissionär för mänskliga rättigheter. Han var mest känd för att ha lett FNs övergångsadministration i Östtimor och innan dess FNs chefsadministratör i Kosovo.Han föddes 1948 i Rio de Janeiro. Han studerade i Brasilien och Frankrike där han erövrade två doktorstitlar. Han arbetade för FN sedan 1969. Han blev bara 55 år. "Förlusten av Sergio Vieira de Mello är ett hårt slag mot FN" sade generalsekreterare Kofi Annan. "Ingen var så värdefull för världsorganisationen som han".

2003-35 s 18
"Missnöjet med Bush växer"
För första gången någonsin är de amerikaner, som säger att de inte vill att president Bush ska bli omvald 2004, fler än de som vill ge honom ännu en mandatperiod. Det visar en aktuell opinionsundersökning, som presenterades under veckoslutet och som speglar växande missnöje med USAs närvaro i Irak. Ockupationens mänskliga och ekonomiska kostnader urholkar stödet för presidenten i allt snabbare takt. Dock anser fortfarande en majoritet (61 %) att invasionen i rak var rättmätig.

2003-35 s 19-21
"Ockupationsmakten famlar i mörkret"
Bush och hans män uppträder självsäkert, men under ytan växer oron. Motståndet i Irak tvingar den amerikanska administrationen att överväga olika alternativ. I den södra delen av Irak där shiamuslimerna dominerar är läget tämligen avspänt men i en triangel med Bagdad som centrum där de tidigare härskarna sunnimuslimerna bor iscensätter motståndsrörelsen ett dussintal attacker varje dag. Att det sker självmordsattacker tyder på att många al-Qaida agenter är inblandade. 3000 saudier har rapporterats försvunna från sitt hemland. Många av Jihadaktivisterna har troligen detta USAallierade land som hemvist. De övervägande sekulära baathisterna (Saddams parti) har tidigare avskytt det heliga krigets företrädare. Om al-Qaida har etablerat sig i Bagdad bevisar detta bara vad USA tidigare påstått nämligen att Irak var ett terroristnäste. "Det finns en stark rörelse, som helt enkelt inte vill ge Mellanöstern en bättre framtid." Många saker man fruktade innan kriget har dock inte inträffat: inga biokemiska attacker mot de allierade soldaterna, inga brinnande oljefält, ingen flyktingkris.

2003-36 s 19
"Irak har fått ett slags regering"
Iraks styrande råd utsåg på måndagen landets första regering efter saddam. 25 departement har fördelats mellan landets etniska och religiösa grupper och den shiitiska majoriteten har fått flest ministerröster. Zebari, en framstående kurdisk ledare, blir Iraks utrikesminister. Nori al-Badran, shiamuslim, blir inrikesminister med ansvaret för landets polisstyrka som omfattar 30000 man. Många av departementen tycks ha gått till medlemmar av f.d. exilirakiska familjer, som nu återvänt till Irak. Interimspresident är Ahmad Chalabi.

2003-37 s 15-16
"Bush ändrar kurs"
President George Bush har, efter en rad katastrofala attentat och risk för skyhöga kostnader, gått med på att ändra kurs i USAs Irakpolitik. USA och Storbritannien förbereder en ny resolution, som de vill att FN ska godkänna. Det är bäddat för nya kontroverser. Frankrike kräver en ännu starkare roll för FN än vad resolutionen föreslår. Förhoppningen att Irak skulle kunna betala merparten av återuppbyggnaden på egen hand har kommit på skam p g a att det går mycket långsamt att ställa oljeindustrin på fötter.

2003-37 s 22-23
"Konsten att hitta en människa"
Hösten 1989 fick den colombianske polisöversten Hugo Martinez det otacksamma uppdraget att söka reda på den ökända narkotikakungen Pablo Escobar. 30 av de 200 polismän som stod under Martinez befäl dödades under jaktens två första veckor. Överstens familj tog emot flera dödshot och Escobar lyckades undkomma i drygt tre år. Martinez tror att Saddam gömmer sig i en stor stad, där det bor många människor som talar som han och liknar honom till utseendet. Om han inte själv är aktiv kan han gömma sig länge. Det behövs poliser för att hitta honom, inte militärer, och de bör vara civilklädda irakier som inte själva väcker uppseende.

2003-37 s 24
"Det är sannolikt Saddam som talar"
CIA tror att det nog är Saddam Hussein som talar på det senaste ljudband som uppges komma från Saddams läger. Det skulle tyda på att han fortfarande lever. Det är däremot fortfarande osäkert huruvida han har möjlighet att samordna fortsatta attacker mot de amerikanska soldaterna.

2003-39 s 20-21
"Irak kan bli ett nytt Libanon"
Anonyma bilbomber, politiska kidnappningar, etniska miliser…Slagfältet i Irak påminner om en tidigare ockupation. Sättet som ockupationsmakten bemöter de uppväxande milisstyrkorna kommer att bli avgörande för landets framtid. USA har redan samarbetat med kurdisk peshmergagerilla som består av 70000 man under invasionen. Islamiska revolutionen högsta råd som hade sin bas i Iran före kriget har en milisstyrka på 15000 man kallad Badrbrigaderna. Moqtada a-Sadr har en högröstad skara väpnade anhängare i Bagdads slumkvarter. De har svurit på att inte lyda USAs order om avväpning.

2003-39 s 21-22
"Kurdisk nationalism väcker ont blod"
Etnisk rivalitet stör det relativa lugnet i norra Irak. I Tuz Khurmatu finns tre stora etniska grupper, araber, kurder och turkmener. Staden befriades från Saddams regim av kurdisk peshmergagerilla under USAs krig i Irak. Denna lade sedan beslag på baathpartiets och säkerhetstjänstens kontor och etablerade sig där. Dessa lokaler ligger i stadens turkmenska kvarter och dessa klagar på "kurdifieringen" av deras stad. I hela norra Irak hörs turkmenska nationalister klaga över att de diskrimineras och att de inte är rättvist representerade av de nya lokala interimsregeringarna.

2003-40 s 11
"Resultatlöst sökande efter massförstörelsevapen"
En delrapport från USAs vapeninspektörer i Irak visar efter 4 månaders undersökning att man inte funnit några massförstörelsevapen. Den amerikanska regeringens oförmåga att lägga fram bevis för olagliga vapen har väckt kritik i kongressen.

2003-40 s 12
"EU håller hårt i plånboken"
Det internationella samfundet rusar inte precis till USAs hjälp i Irak. EU-kommissionen kommer att bidra med 200 miljoner euro till återuppbyggnaden av Irak. Det är bara en bråkdel av vad USA behöver och mycket mindre än vad EU bidrog med till återuppbyggnaden av Afghanistan. Detta speglar den avmätta reaktionen på president Bushs vädjan om ökat militärt och ekonomiskt stöd från det internationella samfundet.

2003-41 s 12-15
"Maktspelet bakom dekonstruktionen av Irak"
Newsweek beskriver det maktspel som pågick mellan olika nyckelaktörer inför USAs invasion av Irak och i planeringen av återuppbyggnaden. Utrikesdepartementet har inte tillåtits spela någon aktiv roll. Det är försvarsdepartementet med försvarsminister Donald Rumsfeld och Vita Husets dolda hand, dvs vicepresident Dick Cheney som dirigerat orkestern. Ansvarig för samordningen av USAs utrikespolitik är presidentens nationella säkerhetsrådgivare, Condoleezza Rice.
De värsta farhågorna inför invasionen har dock aldrig besannats. Ingen attack med massförstörelsevapen från Saddams sida ägde rum, inga massiva bränder av Iraks oljefält och ingen massflykt från landet. Men det är ont om tid. Utvecklingen måste vända innan den 27 oktober då ramadan startar.

2003-41 s 16
"Vita Huset ser över Irak- och Afghanistanuppdragen"
Man inrättar en irakisk stabiliseringsgrupp som ska ledas av säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice. Det ska finnas 4 samordnande kommittéer med ansvar för kontraterrorism, ekonomisk utveckling, politiska angelägenheter i Irak och skapandet av klarare budskap gentemot medier i USA och Bagdad.

2003-41 s 20
"Irak föreslår en krigstribunal"
Oraks styrande råd, utsett av USA förbereder en inhemsk krigstribunal som ska döma medlemmar i Saddam Husseins regering och Saddam själv om han skulle gripas. De önskar rättegångar som uppmärksammar omvärlden på de fruktansvärda saker den tidigare regimen gjorde mot sitt eget folk.

2003-42 s 20-21
"Ond bråd död är ofta det hårda arbetets lön"
I söndags exploderade en bilbomb utanför hotell Bagdad i Bagdad där Mowaffak och andra moderata shiamuslimer arbetade på en ny författning. Rubaie har länge varit emot Saddam och bodde i Storbritannien tills för några månader sedan. Han tror på demokrati och vill bygga upp ett nytt Irak även om det har sitt pris. För dem som bekämpar USAs närvaro i Irak - anhängare till Saddam Hussein, religiösa extremister, utländska terrorister - har irakier, som samarbetar med USA och som bl a försöker utarbeta en ny författning som ska tillfredsställa alla grupper i Irak, blivit terroristernas nya favoritmål. De anfaller Iraks nya ledare eftersom de inte kommer åt de väl skyddade amerikanerna.

2003-42 s 21
"En ny dag och en ny bomb"
84 attacker i Irak har dödat och lemlästat en stor mängd amerikaner, irakier och andra. Attentaten har dödat nästan 200 personer varav de flesta är civila irakier. Ockupationsmaktens fiender har med tiden blivit alltmer sofistikerade och våghalsiga. Terrorismen har lagt hinder i vägen för arbetet att reparera elnäten och tillsätta en regering och hjälporganisationer och utländska investerare vågar inte etablera sig i Irak i rädsla för attentat.

2003-42 s 22-23
"Våldet i Irak driver hjälparbetarna på flykt"
Man har avbrutit arbeten med att gräva nya brunnar, reparera elnät och utrusta sjukvårdskliniker och lokala sjukhus, dvs projekt som skulle underlätta livet avsevärt för tusentals irakier. Detta på grund av rädslan för att falla offer för efterkrigsvåldet. Hjälporganisationerna vågar inte vara kvar på grund av oförutsägbara bombdåd och hög brottslighet. Det största hålet uppstod när FN drog tillbaka drygt 550 medarbetare sedan bombattentatet den 19 augusti mot FNs högkvarter.

2003-43 s 4-5
"Turkiska soldater är inte välkomna i Irak"
Ingen folkgrupp i Irak tycker att turkiska soldater har i deras land att göra. Premiärminister Erdogan har lyckas på det turkiska parlamentet att godkänna att landet skickar 10000 soldater till Irak. Erdogan vill bättra på landets anseende hos dess störste hjälpare och välgörare, USA, dessutom vill han hindra att Iraks kurder utropar ett oberoende hemland vilket kunde få Turkiets kurder att göra samma anspråk. Iraks kurder ogillar starkt förslaget men det gör också landets shia- och sunnimuslimska araber och t om Iraks turkmenska minoritet.

2003-44 s 14
"Allvarligt bakslag för USA i Irak"
Framstegen i Bagdad överskuggas av nya gerillaattacker. Söndagsmorgonens raketattack mot ett hotell i Bagdad var ett allvarligt bakslag för Bushadministrationen i dess försök att få världen att se de positiva effekterna av den amerikanska ockupationen i form av minskad brottslighet, nya skolor, renare gator och yttrande- och åsiktsfrihet. Ockupanterna utmanas av ett hårt gerillamotstånd som kräver stora insatser att bekämpa. Det finns många irakier, vars tro på landets framtid har stor betydelse för vad som nu sker i Irak. De uppfattar amerikanernas oförmåga att garantera säkerheten t o m för högst uppsatta amerikaner som mycket illavarslande.

2003-44 s 15
"Gerillan blir alltmer sofistikerad i sin krigföring"
De djärva attackerna mot hotell Rashid i söndags speglade "den koalitionsfientliga gerillans växande självförtroende, skicklighet och påhittighet" medgav en amerikansk säkerhetsexpert. "Attacken var välplanerad och skickligt genomförd". Terroristerna, varav merparten är f d anhängare till Saddam Hussein, har kanske agenter utanför Irak, som hjälper till med vapen och knowhow.

2003-44 s 17
"Givarkonferensen uppfyllde inte förväntningarna"
I Madrid fick USA löften om 13 miljarder dollar i lån och gåvor till Irak. Däremot är det värre att få löften om att andra länder ska skicka trupper till Irak. Ledarens för Iraks delegation på givarkonferensen, Iyad Allawi, uttryckte besvikelse över arabländernas bidrag till återuppbyggnaden och manade Iraks grannländer att vara mer generösa. USA har lovat 20 miljarder dollar och Japan fem medan arabländernas bidrag är små och ofta villkorade. USA försöker få Syrien att lämna tillbaka de 5 miljarder dollar som Saddam Hussein deponerat i Damaskus.

2003-45 s 16-18
"Irak är trots bomber och förfall - på väg att resa sig ur ruinerna"
Efterkrigsarbetet är mycket mer komplicerat än vad amerikanerna väntade sig, men återuppbyggnaden går stadigt framåt. En miljon offentliganställda har fått det mycket bättre med högre löner och bättre levnadsstandard. Det finns gott om varor att köpa i Bagdad. En rimlig inkomst har också 80000 poliser och säkerhetsvakter, 50000 arbetar i återuppbyggnadsprojekt och 100000 försörjer sig som dagsverkare. Men för övriga är arbetslösheten hög. Energisektorn har förbättrats. Basra har överskott på el, i Bagdad finns med uppehåll på tre timmar. Produktionen av olja är nu uppe på 75 % jämfört med före kriget. Exporten försvåras dock av sabotage. Ett ännu större hinder för en positiv utveckling i Irak är utmaningen att bygga ett nytt Irak. Många irakier önskar inte detta. De vill ha ett islamiskt styre.

2003-45 s 18
"Vem styr Irak?"
Irakiska rådet samarbetar med den amerikanska ockupationsmaktens myndigheter i Irak. Paul Bremer f d UD-man i Washington, är chefsadministratör för den amerikanska ockupationen. Det styrande rådet består av 25 irakier från olika politiska, etniska och religiösa grupperingar. Det har utsett en kommitté som skriver en författning och har utsett 25 ministrar. Ordförandeskapet i rådet roterar varje månad mellan nio rådsmedlemmar. 13 av de 25 är shiiter (som utgör 60 % av Iraks befolkning). 11 är sunniter (fem kurder, fem araber och en turkmen) och en är assyriskt kristen. Det finns 162000 främmande soldater i Irak, varav 140000 är amerikanska. Det finns 55000 irakier i 5 separata säkerhetsstyrkor.

2003-45 s 19
"Vilka är kurderna?"
Kurderna är en etnisk grupp på 25 miljoner människor varav hälften bor i Turkiet. 3,5 miljoner bor i norra Irak. Dessa gick det väl efter Kuwaitkriget 1991 tack vare USAs och Storbritanniens flygförbudszon. De fick då intäkter tack vare smuggling och FNs olja mot mat program. De är splittrade i två partier, KDP och PUK. De har kontrollen över var sitt område. Den "kurdiska frågan" är särskilt känslig beroende på att så många finns i Turkiet. Om irakkurderna skulle få självständighet fruktar Turkiet att deras kurder begär detsamma.

2003-45 s 19-20
"Vilka är Iraks shiamuslimer?
Shiiterna utgör bara 10 % av världens muslimer men i Irak är de i majoritet och kräver därför en ledande roll. Både sunniter och shiiter tror på Allah och Mohammed. Skillnaden går tillbaka på en dispyt på 600-talet om vem som var Mohammeds rättmätige efterträdare. Iran är det enda landet i världen med en shiitisk regim. Många shiiter vill i Irak ha en regering av iransk stil.

2003-45 s 20-21
"Unga arga rekryter väller in i Irak"
Militanta aktivister i mellanöstern och Europa åker till Irak för att bekämpa den amerikanska ockupationen. De utgör "fotsoldater med begränsad eller ingen utbildning" och deras anknytning till al-Qaida är oklar. De kommer främst från Syrien, Libanon och Jemen sporrade av den antiamerikanska och antibrittiska retorik de hör i media varje dag. Fiendens konturer är suddiga. Irak fungerar som en magnet på det "heliga krigets" soldater på samma sätt som Afghanistan. Frågan är om det finns något centralt ledarskap.

2003-45 s 22
"Motståndet hårdnar"
16 amerikanska soldater dödades och mer än 20 skadades när en amerikansk helikopter sköts ned av två raketer. Hundratals bärbara raketvapen har försvunnit i Irak sedan Saddams fall i april. Den amerikanska allmänhetens förtroende för regeringens förmåga att stoppa dödandet är mycket lågt. 51 % underkänner Bushs Irak-politik.

2003-49 s 16
"November blev den blodigaste månaden"
De många dödsfallen i Irak sätter press på koalitionens ledare. 111 koalitionssoldater dödades i november varav 79 amerikanska, 19 italienska och 7 spanska. Den spanska medierna och oppositionen kritiserar Aznar som menar att "fanatisk terrorism måste konfronteras!"

2003-49 s 20
"Läxan från Kina"
Svaret på frågan om hur man skapar frihet i mellanöstern finns kanske i Kina. I varje fall om man frå tro Jeffrey E Garten f d handelsminister i Bill Clintons regering. Det räcker inte att bara ordna fria val. Då kan det bli som i Ryssland. De ekonomiska reformerna måste komma först, som i Kina. Särskilt med tanke på den senaste utvecklingen i arabvärlden. Den genomsnittliga BNP-ökningen per capita under de senaste 20 åren har varit mindre än en procent, vilket är mindre än för länderna söder om Sahara! Arbetslösheten är tvåsiffrig eller ännu värre. Produktiviteten är på 1990-talet densamma som på 1970-talet! Mellanöstern är världens svagaste region när det gäller allt från export till teknisk utveckling och tillgång till utländsk litteratur och utländska idéer. Val avhjälper inte sådana brister på vare sig kort eller medellång sikt. Arabländerna måste naturligtvis finna sin egen värld men i den hårt konkurrensutsatta globala ekonomin har de inte mycket att välja på.

2003-50 s 14-17
"Är Irak ett dödsdömt projekt eller en realistisk möjlighet?"
Irak balanserar på avgrundens rand och ingen vet om succé eller katastrof väntar. Men fred och välstånd är, trots allt, en möjlighet.
Kurdernas område i norr är politiskt välordnat med sina två ledare Talabani och Barzani. Problem finns i städerna Kirkuk och Mosul där sunniaraberna är dubbelt så många som kurderna. Frågor som återstår att lösa är Kurdistans avgränsning, graden av federalism, återlämnande av egendom som Saddam Hussein tagit i beslag. I den shiitiska delen är situationen krångligare. Där tvistar olika shiamuslimska grupper om staten ska vara religiös eller ej och i så fall vilken religion. Det finns olika fraktioner. Av stor betydelse är "storayatollan" Ali Sistani som vägrar att tala med Paul Bremer och som vill ha vetorätt över alla beslut.
Den svåraste delen är att få sunniternas stöd och stopp på deras motståndsrörelse.

2003-50 s 17
"Vem finansierar upproret?"
Saddam Hussein tog ut drygt en miljard dollar från Iraks centralbank bara några timmar före USAs invasion. En del har inte kunnat spåras och används kanske för att finansiera upproret mot koalitionens styrkor i Irak.

2003-50 s 18
"Baathpartiet vaknar till liv igen"
En del av Baathpartiets tidigare ledare som kom på kant med Saddam Hussein under hans tid försöker grunda ett nytt politiskt parti med ett nytt namn. USA och ledamöterna i det styrande rådet för emellertid en aktiv "debaathiseringspolitik" som syftar till att hindra personer i det partiets toppskikt - ca 30000 personer - från att ta plats i offenlig tjänst igen. Det styrande rådet menar att Baathpartiet aldrig - eller åtminstone inte inom 5 år - kommer att tillåtas återuppstå som politisk grupp inte heller under ett annat namn.

2003-50 s 18-19
"Nya utmaningar står för dörren"
En artikel av Amir Taheri, en iransk författare som skrivit ett tiotal böcker om Mellanöstern, terrorism och islam.
USA förändrar Irak och Mellanöstern men resultatet verkar inte bli riktigt vad USA önskade och avsåg. Varje form av demokrati i Irak hotar de autokratiska regimerna i Iran och Syrien. Jordaniens och Turkiets betydelse som USAs regionala allierade skulle också minska. Faran är att regionens despotiska regimer förenar sig för att förhindra att demokratin slår rot i Irak.

2003-51/52 s 14
"Fången Saddam"
"Vi har fångat honom!" var Paul Bremers korta, tydliga meddelande när han i söndags berättade för världen att den irakiska tyrannen, Saddam Hussein, hade gripits. Han greps lördagen den 13 december på kvällen i en jordhåla på en liten gård nära byn Auja där Saddam föddes för 66 år sedan. Iraks ledare hävdar att det är deras rättighet att ställa Saddam Hussein inför rätta i Irak. Gripandet av Saddam anses hjälpa Bush i hans återvalskampanj inför nästa års presidentval. Det är också ockupationsstyrkornas största framgång sedan Bagdads fall i april i år.

2003-51/52 s 15-17
"Saddams maktbegär blev hans uppgång och fall"
Han krävde absolut lojalitet och eliminerade fiender till vilket pris som helst. Under 24 år som Iraks absolute härskare försökte Saddam Hussein göra sitt land till mellanösterns största makt och återge arabvärlden dess forna glans. Han föddes för 66 år sedan i den lilla byn Auja när staden Tikrit. Hans far var fattig och egendomslös och dog innan Saddam föddes. Som tioåring flyttade han till sin morbror och skola i Tikrit sedan flyttade de båda till Bagdad och gymnasiet. När han var 20 år gick han med i baathpartiet. Dess ledare i Irak, Hassan Bakr var släkt med Saddam. 1958 störtades monarkin av general Quassem. Saddam deltog i en kupp mot honom 1959 och tvingades fly till Egypten. 1963 lyckades nästa kupp och Saddam återvände. Hassan Bakr var nu premiärminister i president Arifs regering. Men Arif blev snart missnöjd med Baathisterna och lyfte ut dem ur sin regering. De gick under jorden men kom tillbaka 1968. Nu blev Bakr president och Saddam hans närmaste man. 1979 avgick Bakr och Saddam efterträdde honom. Redan efter några dagar visade han hur han tänkte behålla makten. Han anklagade 60 personer i Revolutionära Rådet för konspiration och lät avrätta dem. Saddams regeringsmetoder speglade hans djupa misstänksamhet och behovet av en absolut makt. För att försäkra sig om lojalitet blev nästan alla hans närmaste medarbetare släktingar från Tikrit. Saddams styre vilade på en säkerhetsapparat som förfogade över ett nätverk av fängelser och tortyrkammare. Man tror att nära 300000 människor försvann eller mördades under Saddams styre.

2003-51/52 s 17
"Saddam förråddes av sitt eget folk"
Underrättelseagenter hade under veckan före Saddams tillfångatagande gripit 5-10 av hans släktingar. De gav allt mer exakt information om var han befann sig. En person som tillhör en familj mycket nära Saddam gav exakt information. En insatsstyrka på 600 man bildades. När den närmade sig den utpekade gården flydde två beväpnade män. Under en betongplatta fanns ett plastskynke och därunder fanns Iraks mest eftersökte person i ett utrymme som bara rymde en person.

2004-01/2 s 18
"Saddams domare har 12 års försprång"
Exilirakier, kurdiska grupper och internationella människorättsorganisationer har länge samlat in bevis för att den förre irakiska ledaren har både folkmord och andra internationella brott på sitt samvete. Detta arbete skulle ganska snabbt kunna utgöra grund för ett åtal. Alla tycks vara övertygade om att Saddam Hussein ska ställas inför rätta i Irak men någon domstol existerar ännu inte och det kan ta lång tid att få en sådan funktionsduglig.

2004-05 s 17-18
"Drömmen om genuin förändring tycks ouppnåelig"
Kriget i Irak må ha medfört positiva effekter i regionen men en genuin förändring verkar nästan omöjlig. En av Christoper Dickey signerad artikel i Newsweek. Han ifrågasätter statsvetaren universitetet i Jerusalem, Avineris påstående att "invasionens sekundära konsekvenser är enorma". Till exempel har färdplanen för fred hamnat i en återvändsgränd. I Iran har ayatolla Khamenei diskvalificerat många kandidater till det kommande parlamentsvalet. De konservativa har visat att det är de och inga andra som väst ska ha att göra med. USA måste hålla sig väl med Iran för att inte få den shiamuslimska majoriteten i Irak mot sig. En konfrontation mellan den amerikanska administrationen i Irak och storayatolla Ali Sistani är under uppsegling. Författaren anser vidare att Libyens kärnvapenprogram bara var "en ploj" som Ghadaffi lätt kunde offra för att få Bushs stöd.

2004-05 s 19-20
"Val eller nominering?"
Amerikanerna står inför några svåra beslut i arbetet att bygga demokrati i Irak. Shiamuslimernas ayatolla Sistani vill ha direkta val redan i sommar. Kurderna är rädda för att direkta val kan minska deras inflytande.

2004-05 s 20
"Sistani är inte alls nöjd"
Storayatolla Ali Sistani, som är Iraks mäktigaste religiösa ledare, anser att USAs plan för det politiska maktskiftet är oacceptabel "både i sin helhet och i sina detaljer". Enligt USAs plan ska regionala nomineringsmöten hållas runt om i Irak för att utse en tillfällig församling i maj. Denna församling ska sedan utse en provisorisk regering som tar över makten den 30 juni, varmed USAs ockupation upphör formellt. Sistani däremot kräver att den provisoriska regeringen ska väljas i direkta val.

2004-05 s 20
"FN hjälper till på egna villkor"
Annan har meddelat att FNs delegation måste få verka "oberoende och neutralt" när den undersöker möjligheten att anordna direkta val till en ny nationalförsamling.

2004-06 s 7
"Attentat i norr underblåser etniska motsättningar"
De dödliga attentaten i Irbil i norra Irak mot de två kurdiska partiernas högkvarter förvärrar den politiska krisen i Irak. Bomberna kan faktiskt stödja de separatister som vill isolera Kurdistan fysiskt och politiskt från resten av Irak. Grunden för attentaten kan emellertid också vara att skärpa de etniska motsättningarna mellan kurderna och den arabiska majoriteten i Irak. Många misstänker den militanta islamistiska gruppen Ansar al-Islam för dåden, kanske med koppling till al-Qaida.

2004-06 s 8-9
"Nervöst i de kurdiska leden"
Kurderna insisterar på autonomi, vilket väcker oro i grannländerna Syrien, Turkiet och Iran och äventyrar USAs planer för Irak. Många kurder är besvikna på att deras stöd till USA i kriget inte belönas med garantier för autonomi. Arabiska politiker vill idag inte att kurderna annekterar områden söder om flygförbudszonen som har kurdisk majoritet. Där finns bl a Kirkuk med 40 % av landets oljereserver. Kurderna vill också bedriva en form av etnisk rensning. De vill förflytta araber från kurdiskt område och hämta hem kurder. Kurderna fruktar en blivande shiadominerad regering. Sistani kan bli värre än Saddam Husein menar de.

2004-06 s 10-14
"Varför gick det så snett?"
Han var världens farligaste man och han förfogade över mängder av dödliga vapen. Enda sättet att eliminera hotet var att oskadliggöra honom - så snabbt som möjligt. Men nu står det klart att det inte fanns några massförstörelsevapen, bara ogrundade misstankar, som ledde till krig. David Kay, chef för Iraks undersökningsgrupp, som hade uppdraget att hitta Iraks massförstörelsevapen efter kriget, sa inför Senatens försvarsutskott förra veckan att "vi hade fel allihop" och att det är mycket oroväckande. Underrättelsetjänsten har begått ett "monumentalt misstag" i fråga om Irak. Många tror att Saddams skräckvälde höll på att rasa ihop och att fantasierna om massförstörelsevapen var en rökridå han gärna själv lade ut för att åtminstone ge sken av att han besatt makten. Saddam kunde behålla makten genom att skapa osäkerhet bland sina många fiender. Rädslan var Saddams mest effektiva allierade. Många av hans närmaste sägs ha bedragit och lurat honom men ingen berättade detta för Saddam eftersom alla var inblandade. De som ville fortsätta sanktionerna tog gärna till sig ryktena om massförstörelsevapen.

2004-06 s 12-13
"Vapeninspektören i orkanens centrum"
Vapeninspektören David Kays vittnesmål om att han inte funnit massförstörelsevapen i Irak har skakat om hela det officiella Washington. CIA kämpar för sitt rykte och Bushs regering försöker bemöta beskyllningarna om att den gick i krig på falska grunder. Key kritiserar emellertid inte Vita Huset. Han frikänner regeringen från ansvar och han tycker fortfarande att det var rätt att intervenera i Irak.

2004-08 s 7
"Rättegången mot Saddam dröjer"
De irakiska myndigheterna meddelar att det dröjer innan rättegångarna mot misstänkta krigsförbrytare kan inledas. Baathpartiets f d ordförande och milisledare tillfångatogs i söndags. Nu har 44 av USAs 52 mest eftersökta irakier gripits. I första hand komma sådana högt uppsatta baathpartimedlemmar att dömas av den nya domstolen. Saddam får vänta i flera år. Arbetet med att välja och granska domare, förbereda lokaler och bygga säkra fängelser har försenats säger Salem Chalabi som är brorson till den f d exilirakiern Ahmed Chalabi som är ordförande i Irakiska nationalkongressen och som arbetade som jurist i London.

2004-08 s 8
"Irak kanske öppnar dörren för Iran"
Handelsministrar för WTO enades i förra veckan om att ge Irak observatörsstatus i organisationen. För att avvärja en hård dispyt i frågan gav WTO samtidigt Iran ett hopp om att landet kan bli medlem redan i maj i år. Washington anser att ett medlemskap i WTO är en förutsättning för Iraks möjligheter att få ekonomin på fötter efter flera decennier av isolering.

2004-09 s 17-18
"Demokrati kan inte tvingas fram"
De demokratiska idealen vissnar om inte jordmånen är den rätta. Demokrati växer fram ur en nations historia och erfarenhet. De värderingar som de som bor i landet har om vad som är rätt och orätt, vilka medel som är tillåtna, vad som ska ägas och värnas kollektivt, privatlivets helg etc är avgörande. Dessa värderingar ändras långsamt och speglar de upplevelser som människorna har. Det är genom att förändra eller skapa nya upplevelser som man kan påverka människors demokratiuppfattning utifrån. Demokrati kan inte "tvingas fram". Fareed Zakaria har skrivit en bok "The Future of Freedeom: Iliberal democracy at home and abroad", där han menar att man får en "oliberal demokrati", en avart av demokrati när man håller fria val i ett land trots att allt annat har förblivit medeltida och feodalt. Resultatet blir inte bra om man som i Jugoslavien, Haiti eller Irak utlyser fria val samtidigt som det saknas stabila institutioner som kan skydda demokrater och demokratiska värden. Zakaria säger att det tog 400 år att bygga demokratier i väst och 40 år i Ostasien. "Nu försöker vi göra det på fyra månader i Irak!".

2004-10 s 22
"Egenmäktigt USA-initiativ retar arabiska ledare"
Ett välvilligt amerikanskt initiativ för demokratisk utveckling i Mellanöstern väcker anstöt bland regionens ledare som påpekar att deras länder är suveräna stater och därför förtjänar att konsulteras i frågor som berör dem. Regeringen i Washington har skickat ut en handlingsplan, som kallas "Initiativ för den utvidgade Mellanöstern" och som den hoppas ska antas på G8-ländernas toppmöte i juni. Planen omfattar inrättandet av industri- och handelszoner i Mellanöstern, bättre finansiering av småföretag och mer hjälp till genomförandet av fria val. Mer stöd till utbildning i regionen särskilt göt kvinnor.

2004-10 s 23
"Ayatollan går med på att skjuta upp valet"
De irakiska shiamuslimernas högste ledare vill ha säkerhetsrådets stöd för allmänna val i slutet av året. Storayatollan Sistani accepterar FNs generalsekreterare krav på att flytta fram de allmänna valen i slutet av 2004. Sistani vill emellertid att valet bekräftas av en FN-resolution.

2004-11 s 14
"Irak närmar sig självstyre"
Iraks shiamuslimska ledare meddelade i söndags att de är beredda att underteckna landets tillfälliga konstitution. Detta signalerade slutet på det dödläge som har hotat att komplicera den USA-ledda ockupationsmaktens överlämnande av suveräniteten till det irakiska folket senare i år. De 25 ledamöterna i Iraks styrande råd undertecknade interimsförfattningen. Det som shiiterna hade svårt att acceptera var en klausul som säger att den permanenta författningen kan stoppas av två tredjedels majoritet i tre av landets 18 provinser. Denna klausul kom till för att inte kurderna helt skulle lämna förhandlingarna.

2004-11 s 15-16
"Vägen mot demokrati kantas av hinder"
En ny interimsförfattning är första steget på en lång och farofylld väg mot oberoende. En signerad artikel i New York Times av John F Burns i Bagdad. Det amerikanska återuppbyggnadsarbetet har redan kostat de amerikanska skattebetalarna 5 miljarder dollar ändå säger många irakier att USA inte har gjort någonting för dem. En ledande i det styrande rådet säger nu att han och hans landsmän lärt sig en ny teknik, "den som heter kompromiss".

2004-13 s 13-16
"En strimma av hopp"
Trots att mycket har gått och går snett är irakierna idag ett friare folk, och en del andra araber är det också. Många varnade för att ett krig skulle leda till en total förödelse och driva muslimerna i armarna på al-Qaida. Men så inte, i stället har kriget haft en sund inverkan få fientligt sinnade regimer. Förändringar har skett i många arabländer och eftertanken har ökat. I Irak är oljeproduktionen i gång, importen av bilar, datorer och mobiltelefoner har ökat enormt och över hälften av irakierna tycker att de fått det bättre.

2004-13 s 17
"Ödesstunden närmar sig Irak"
Den 30 juni blir Irak självständigt. Frågan är om man hinner skapa politiska förutsättningar och säkerhetsarrangemang som fungerar. I förra veckan bad det irakiska rådet FN att komma tillbaka och hjälpa till med övergången. Många amerikanska soldater kommer att kallas hem. Irakierna är själva oväntat optimistiska när det gäller framtiden efter den 30 juni. Men risken är stor att allt urartar i kaos.

2004-17 s 12-16
"USA har en sista chans i Irak"
Den amerikanska regeringen måste erkänna sina misstag och försöka reparera skadan. USA har gjort tusentals saker rätt i Irak, reparerat vägar, öppnat skolor, byggt sjukhus etc. Men konkurrensen är stark mellan de grupperingar som vill ha makten i det nya Irak. Och detta uppfattas av dessa grupper som viktigare än en god uppbyggnad av det civila samhället. Miliserna har tillåtits bli starka, den irakiska polisen har inte haft något att sätta emot. För att hålla dessa grupper i schack krävs betydligt fler soldater än vad som USA hittills har använt. Det handplockade styrande rådet har mest bestått av exilirakier som shialedaren storayatollan Sistani inte har mycket till övers för. Vad som först måste göras är att garantera det irakiska folket dess säkerhet och de måste få bättre levnadsförhållanden. För det andra måste man lyssna på Sistani.

2004-17 s 16-17
"Alla hoppas på Brahimi"
Ansträngningarna att finna fungerande lösningar på krisen i Irak får allt fler att vända blickarna mot Förenta Nationerna. George Bush förväntar sig att FNs sändebud, Brahimi, ska presentera ett förslag på vilket slags regering, som ska ta över makten den 30 juni. Säkerhetsråden planerar att i juin anta en resolution som erkänner den nya interimsregeringe, definierar FNs roll och auktoriserar en multinationell styrka. Brahimi är en f d algerisk utrikesminister som blivit en FN-legend. Han satte fart på den politiska processen i Afghanistan och har stor trovärdighet i arabvärlden p g a sitt ursprung.

2004-17 s 17
"Negroponte blir USAs sändebud i Irak"
Den 30 juni blir John Negroponte USAs ambassadör i Irak. I dag är han FN-ambassadör. Det blir USAs största ambassad med 3000 anställda. Han ska rapportera direkt till utrikesminister Colin Powell.

2004-18 s 23
"Många vill följa i Spaniens spår"
Den nya spanska regeringen tar hem sina 1300 soldater redan i slutet av maj vilket är tidigare än planerat. Polens premiärminister Miller överväger också att ta hem sina 2400 soldater. Polsk militär för dessutom befäl över 9500 soldater från 23 olika länder. Det polska folket är oroligt för eventuella bombattentat sedan attentaten i Madrid. Samma uppfattning har folket i Australien. Det kommer att bli brist på soldater i Irak. En annan anledning till detta är att den amerikanske administratören Paul Bremer beslutat att utestänga f d medlemmar i Baathpartiet, inklusive officerare, från alla offentliga jobb.

2004-19 s 6
"USAs skamfilade rykte"
Anklagelserna om förödmjukande och brutala övergrepp mot irakiska fångar är ett allvarligt bakslag för den amerikanska militären. Den amerikanska generalstabschefen medgav i söndags att misstankarna om att irakiska fångar utsatts för grova övergrepp i USAs fånganstalter i Irak skadar USAs möjlighet att ge en positiv bild av verksamheten i landet. TV har visat bilder på nakna irakier som torterades och skändades av amerikanska soldater. Att övergreppen har inträffat och kunnat fortgå tycks bero på att kommandostrukturen i fängelse har kollapsat. Den brittiska militären har också inlett utredningar om påstådda övergrepp mot irakiska fångar.

2004-20 s 18-20
"Abu Ghraib och därefter"
Den amerikanska regeringen hävdar att övergreppen i Saddams gamla fängelse begicks av några få. Men misshandel och tortyr av fångar har varit rutin och väldigt många är inblandade. Abu Ghraib-fängelset ligger i ett av Iraks värsta områden. Granater regnar ner. Ett mycket pressande arbete. Pentagon kräver mer information om varför amerikanska soldater dödas och
mindre letande efter massförstörelsevapen. Brigadgeneralen Janis Karpinski var ansvarig för fängelset. Hon fick inte fram den information från fångarna som befälhavaren för ockupationsstyrkorna behövde. Han bad om en "fixare" och fick chefen för Guantánamo Bay i Kuba, Geoffrey Miller. Miller är minst lika självsäker som sin högste överordnade försvarsminister Rumsfeld. Miller plan var att lära soldaterna i Abu Ghraib-fängelset den bästa tekniken för att få information ur fångarna. Metoderna tycks ha urartat till något hemskt i det brutala gerillakrigets hetta. Många trogna republikaner är förfärade över det som hänt och över kommande avslöjanden.

2004-20 s 21
"Rumsfeld är en belastning"
Som chef för Pentagon har försvarsminister Donald Rumsfeld på grund av tortyrskandalen i Irak blivit en politisk belastning. Det är emellertid knappast troligt att han avgår eller avsätts. Han säger att militären sedan månader tillbaka undersöker misstankar om övergrepp mot fångar och har fått en rad försäkringar om att övergreppen inte ska upprepas. Rumsfeld tycks inte ha insett att publiceringen av de groteska bilderna från Abu Ghraib-fängelset har fått katastrofala följder.

2004-22 s 10-11
"En ny Irak-resolution bäddar för suveränitet"
USA och Storbritannien lade i måndags fram ett resolutionsförslag om maktöverlämnandet i Irak inför FNs säkerhetsråd. Resolutionen föreslår fullständig suveränitet för Irak och ett ettårigt mandat för den USA-ledda multinationella militärstyrkan att upprätthålla ordningen, förutsatt att Iraks övergångsregering godkänner detta. Den irakiska regeringen ska enligt planerna tillträda den 30 juni. USA har gått med på att överlåta åt FNs sändebud i Irak, Lakhdar Brahimi, att utse ledamöterna i den nya interimsregeringen.

2004-24 s 15
"FN luras på konfekten igen"
Varken Washington eller dess få vänner i Irak är vinnare när det gäller den nya irakiska regeringen, men tydlig förlorare är FNs veteransändebud, Lakhdar Brahimi. För bara 6 veckor sedan framstod han som en inflytelserik person men efter en vecka av offentliga gräl om vem som skulle bli president respektive premiärminister såg sig Brahimi överspelad av det styrande rådet som utsåg sina egna kandidater. Ayad Allawi, en välkänd exilpolitiker blev premiärminister och president blev sunnimuslimen Shejk Ghazi al-Yawar. Iraks nya regering inkluderar fyra ledande medlemmar från det styrande rådet som upplöstes direkt efter det att interimsregeringen bildats.

2004-24 s 16-17
"Stora utmaningar väntar den nya regeringen"
Den ska stabilisera den våldsbenägna nationen, vinna folkets förtroende, enas om ett säkerhetsarrangemang med USA och förbereda landet för allmänna val. Politiker, oberoende, teknokrater och kvinnor i Iraks nya interimsregering som är underordnad den amerikanska ockupationsmyndigheten fram till den 30 juni när USA lämnar över begränsad auktoritet.

2004-24 s 17-18
"Återuppbyggnaden fortsätter bakom våldsrubrikerna"
Sabotage och rädsla bromsar åter uppbyggnaden, men framstegen överskuggar bakslagen. Infrastrukturen utsätts regelbundet för sabotage. Irakier som arbetar i återuppbyggnadsprojekten är ständigt hotade.

2004-24 s 18
"Jakten på Irans spion"
För bara några veckor sedan kunde den amerikanska underrättelsetjänsten glädja sig åt att känna till Teherans hemligheter bl a Irans hemliga kontakter med terroristorganisationer som Hizbollah. Nu har någon tipsat iranierna om att USA avslöjat deras kryptografiska system. Huvudmisstänkt blev den person som tidigare varit Pentagons favorit bland exilirakierna, Ahmad Chalabi.

2004-25 s 17-18
"Irakierna tar över makten successivt"
Det är drygt två veckor kvar till det officiella maktöverlämnandet i Irak. men både amerikanska och irakiska ledare erkänner att processen redan är i full gång. Viktiga departement som olja, transport och utrikes har överlämnats till irakierna själva. Irakierna sköter de dagliga regeringsbestyren medan amerikanerna bistår med goda råd - och dollar. USA kommer att fortsätta att ha kontroll över Irak via återuppbyggnadsbudgeten på 18,4 miljarder dollar och 140000 amerikanska soldater som bekämpar det irakiska upproret. Nästan alla politiska frågor har avgjorts och nu är det bara det besvärliga säkerhetsläget som oroar inför den 30 juni.

2004-27 s 9-10
"Det fria Irak får NATOs hjälp"
NATO hjälper till i Irak men något helhjärtat engagemang är det inte fråga om. Man enades på toppmötet i Istanbul om att hjälpa Irak att bygga upp landets säkerhetsstyrkor. Frankrike och Tyskland vill emellertid inte göra detta i Irak av säkerhetsskäl utan "eleverna" måste komma till de europeiska länderna. Medlemsländerna enades också om att utöka NATO-styrkan i Afghanistan inför de planerade valen där i september. Nu har man äntligen lyckats mobilisera tillräckligt med soldater och utrustning, inklusive helikoptrar, transportflygplan och snabbreaktionsenheter för att infria sina löften till Afghanistan. 3500 man ska skickas dit särskilt för att leda och skydda fem civilmilitära återuppbyggnadsenheter i framför allt norra Afghanistan.

2004-27 s 12-17
"Tillfället gick dem ur händerna"
Missbedömningar och felaktiga kalkyler gjorde att ockupationsmaktens höga ideal krockade med den hårda verkligheten. Misslyckandena summeras som, att den irakiska armén är bara en tredjedel av den utlovade. 70 % av landets polismän saknar utbildning. 18,6 miljarder biståndspengar skulle ge 250000 irakier jobb men det har hittills bara blivit 15000. Elproduktionen har stannat vid 4000000 Megawatt, en tredjedel mindre än som utlovades. Ett skäl till detta är att USA inte skickade tillräckligt med soldater ett annat är att ledningen hade en felaktig uppfattning om den irakiska verkligheten. Många av de projekt so har fått stöd har avbrutits p g a terroristernas våld mot de civila som försökt bygga upp landet.
En lång signerad artikel med "efterkloka" kommentarer. Allt som gått galet är "ockupationsmaktens" fel. Vad de irakiska grupperingarna önskat sig är mera pengar som kan ge mer makt på andras bekostnad.

2004-27 s 18-19
"Enorma utmaningar väntar interimsregeringen"
De religiösa och etniska klyftorna i Irak växer och många befarar att FNs resolution är ett ineffektivt redskap i försöken att skapa stabilitet. I måndags överlämnade USA styret till en interimsregering som leds av en f d exilirakier, som utsågs av USA och FN och deras allierade i Irak. Det betyder att interimsregeringen har begränsad legitimitet och trovärdighet bland vanliga irakier. Regeringen som sitter till januari 2005 måste ta itu med den fallfärdiga infrastrukturen men också med landets traditionella politiska och religiösa konflikter och ett envist, våldsamt och blodigt uppror. De nya interimsledarna hotas av ett sunnibathistiskt uppror väster om Bagdad i Falluja, av USA-fientliga shiamuslimer i den heliga staden Najaf i söder samt av kurdiska ledare med egen milis i norr som hotar att kanske bryta med regeringen.

2004-27 s 19-20
"Kurderna vill ha mer än sympati"
Iraks välutrustade kurder kan bryta sig loss om de inte får garantier för sitt självstyre. Kurdernas politiska hot förstärks av militära muskler. Peshmergagerillan har uppskattningsvis 75000 soldater. Kurderna avskyr när andra irakier bestämmer vad de ska göra. Kurderna har i drygt 10 år styrt sig själva. De lyckades få med långtgående garantier för sina rättigheter i den "administrativa interimslagen". Det blev dock ingen hänvisning till denna i FN-deklarationen.

2004-27 s 20-22
"Iraks framtid hänger på oljan"
Sabotagen mot den irakiska oljeindustrin orsakar allvarliga störningar i oljeproduktionen. Attackerna mot oljeindustrin är attacker mot landets framtidshopp. Ghasi Talibani var oljeingenjör av den gamla stammen i Irak: bildad, skicklig och punktlig. Efter kriget när de Saddamlojala byttes ut blev han ställföreträdande direktör och säkerhetschef för ett stort dotterbolag till det statliga oljebolaget. I den värsta terrorattacken mot Iraks oljeindustri förra veckan dödades Talibani.

2004-27 s 22
"John Negroponte blir ambassadör"
John D Negroponte utnämndes i förra veckan till USAs ambassadör i Irak. Han var tidigare USAs FN-ambassadör och lovar att samarbeta med regeringen i Bagdad i dess ansträngningar att skapa säkerhet, ekonomisk återhämtning och demokrati.

2004-27 s 22
"Saddam mår bra"
Saddam Hussein sitter i fängelse på hemlig ort, han ska ställas inför rätta och riskerar dödsstraff men han vill inte bli bortglömd. Därför har han offentliggjort ett brev vari han påstår sig vara vid gott mod och må bra. Nio av brevets 14 meningar hade dock strukits av den amerikanska censuren.

2004-29 s 23-24
"Motståndsrörelsen blir alltmer splittrad"
Irakiska motståndsmän tar avstånd från attackerna mot oskyldiga civila och mot sabotagen mot den irakiska infrastrukturen. Samarbetet med utländska islamistiska grupper minskar. Deras metoder t ex stora bilbombsattentat vill irakierna inte. Dessa vill tvärtom ha död på Abu Musab al-Zarqai, den militante jordanier som anses ligga bakom de värsta terrordåden i Irak.

2004-31/32 s 18
"Britterna var förvarnade om attacker i Bagdad"
I Butlerkommissionens rapport kan man läsa att britterna i februari 2003, en månad innan USA och koalitionsstyrkorna invaderade Irak, fick rapporter om att den jordanske terroristen Abu Musab Zarqawi var i färd med att etablera terroristceller i Bagdad. Vidare att "al-Qaida trogna terrorister fortsatte att strömma till Bagdad i början av mars". Amerikanernas oförmåga att upplösa Zarqawis nätverk är ett exempel på misslyckanden efter invasionen. Zarqawi som har handlat fristående från bin Ladins nätverk har varit en av nyckelpersonerna i planerandet av terroristattacker i Irak.

2004-34 s 12
"Irakiska konferensdelegater försöker övertala al-Sadr"
60 politiker, religiösa och sociala ledare åker på tisdag till Najaf där milis som leds av shialedaren Muqtada al-Sadr har stridit mot irakiska och amerikanska trupper. Delegaterna har samlats i Bagdad för att välja en nationalförsamling som ska övervaka interimsregeringen fram till det att nationella val hålls. Sadr har tidigare vägrat att gå med på uppmaningar om att lägga ner vapnen och lämna Najaf. Men kraven har ställts av Allawis regering som Sadr anser vara illegitim.

2004-37 s 17
"Regionalt tumult om Irak faller"
I en rapport av Storbritanniens ansedda Kungliga Institutet säger experter att USA och Storbritannien måste inta en försiktig attityd och flexibel hållning för att hindra Irak från att falla sönder. Man måste acceptera att den irakiska centralregeringen kommer att vara svag och "misskött" under överskådlig tid. Iraks grannar måste också få göra sina röster hörda, eftersom de annars kan försöka störa övergången till demokrati.

2004-38 s 14-15
"Det ser mörkt ut i Irak"
Medan amerikanerna debatterar presidentkandidaternas militära erfarenheter i Vietnam stiger antalet dödsoffer i Irak. 16 månader efter Irakkrigets förmodade slut breder upproret ut sig för varje dag. De få hjälporganisationer som finns kvar i Irak, överväger att lämna landet efter alla kidnappningar som skett. De amerikanska styrkorna har i praktiken överlåtit hela städer till de upproriska. De arbetar frenetiskt med att utbilda irakier till den otacksamma uppgiften att upprätthålla allmän ordning. Den stora majoriteten irakier avskyr de upproriska men de beskyller samtidigt amerikanerna för att ha orsakat hela röran.

2004-38 s 16
"Kriget som inte tog slut"
Iraks interimsregering kämpar för att öka säkerheten. Det har gått två och en halv månad sedan Ivad Allawis regering tog formell kontroll över Irak. Men det finns inga tecken på att detta har gjort Irak till ett säkrare land. Vapenvilan mellan Allawis regering och anhängarna till Muqtada al-Sadr är mycket bräcklig. Kidnappningarna fortsätter och utländska hjälporganisationer funderar allvarligt på att lämna landet. Det finns ingen garanti för att Allawi kan arrangera ett riktigt val i januari. Varje gång Allawi återtar en del av sitt land förlorar han kontrollen över en annan del.

2004-38 s 17
"Porträtt av en storayatollah och principförsvarare"
Ali al-Sistani föddes 1930 i den iranska pilgrimsstaden Meshhed i en familj som producerat mullor i över 40 generationer. Han har länge bott i ett enkelt hus i närheten av Iman Ali-mausoleet i Najaf där han undervisar i lagen och skriver avhandlingar. Han har värdigheten av att vara "föredöme" (att vara "Marja") för hela det shiitiska samhället. Han värdesätter återhållsamhet och utbildning och fortlöpande studium av aktuella händelser och trender. Det är Marjans uppgift att tolka Koranen och den islamska lagen (sharian) för de troende så att deras ställningstagande och beslut underlättas. (Detta är verkligen en form av total kontroll som lätt kan leda till totalt förtryck av den stora majoriteten. Människorna tillåts inte ledas av sin egen intelligens och sina egna erfarenheter utan får "hjälp" av en upphöjd person med hur de ska tänka och agera! Detta förefaller vara den "lugna" formen av islamism. Den våldsamma islamismen innebär att man hugger huvudet av folk. Tack för allt och alla som försöker sätta stopp för detta odemokratiska fenomen så eftertryckligt som möjligt).

2004-40 23-25
"Den blodiga vägen till makt"
Kidnapparen, mördaren och upprorsmakaren Abu Musab Zarqawi börjar mäta sig med bin Ladin. Han är Iraks mest eftersökte person och förgrundsfiguren i en ny generation radikala islamister, som bekämpar USA och dess allierade sedan invasionen i Irak för ett och ett halvt år sedan. Zarkawis primära mål är emellertid att störta monarkin i sitt fosterland Jordanien och att angripa judiska mål i Israel och runt om i världen. I maj satte han personligen i gång en våg av kidnappningar och halshuggningar i Irak. Han har ingått allianser med al-Qaida under årens lopp men han har ett eget konkurrerande nätverk.

2004-40 26-27
"Saddam har fått byta lyxen mot en spartansk cell"
Tyrannen i Bagdad ägnar sig åt läsning och trädgårdsarbete. Premiärminister Allawi vill skynda på rättsprocessen och hoppas ställa den förste skyldige, Saddams kusin kallad "kemiska Ali", inför rätta redan i början av november. Nästa år ska de bli Saddams tur. Domarpanelsens fem ledamöter kommer att leda rättegångarna och de har rätt att utdöma dödsstraff. Inför valen i januari vill Allawi stärka sin popularitet och han hoppas han genom att ställa den förra regimen till svars för alla hemskheter aka få invånarna att förstå att regeringen menar allvar.

2004-42 s 12
"Al-Sadr har (kanske) krupit till korset"
Mahdiarmén har börjat lämna ifrån sig sina vapen. I utbyte mot att rebellerna går med på avväpning har den amerikanska militären lovat att stoppa sina militära operationer mot gruppen och att satsa hundratals miljoner dollar på återuppbyggnaden i den fattiga stadsdelen. Om avväpningen lyckas skulle det vara en stor seger för den irakiska regeringen och dess planer på att hålla allmänna val i slutet av januari.

2004-42 s 12
"Al-Sadr har (kanske) krupit till korset"
Mahdiarmén har börjat lämna ifrån sig sina vapen. I utbyte mot att rebellerna går med på avväpning har den amerikanska militären lovat att stoppa sina militära operationer mot gruppen och att satsa hundratals miljoner dollar på återuppbyggnaden i den fattiga stadsdelen. Om avväpningen lyckas skulle det vara en stor seger för den irakiska regeringen och dess planer på att hålla allmänna val i slutet av januari.

2004-42 s 12
"Frankrike tonar ner rykten om mutor"
I Irakgranskningsgruppens (ISG) senaste tusensidiga rapport kan man bl a läsa hur den amerikanske vapenexperten Charles Duelfer påstår att franska regeringsföreträdare och affärsmän tog emot mutor från Saddam Hussein när han försökte lindra effekterna av FNs sanktioner mot hans land. Den franske f d inrikesministern Charles Pasqua och affärsmän ska ha fått ett slags kuponger som gav dem rätt att köpa stora mängder olja till lågt pris. Philip Joxé som var Frankrikes försvarsminister 1992 skall ha fått 1 miljon dollar kontant av Iraks ambassadör. De mutade förväntades arbeta för att FNs sanktioner mot Irak skulle hävas.

2004-42 s 13
"Världen hade fel men Saddam hade ännu mera fel"
Irak gömde inte vapen, men mycket annat. Saddam Hussein ville att vapeninspektörerna skulle tro att han hade massförstörelsevapen. Det var misstanken om detta som räddade hans regim i det ödesdigra kriget mot Iran och som fick amerikanerna att dra sig tillbaka efter Kuwaitkriget. Misstankarna att Irak hade extraordinära vapen hjälpte honom också att hålla interna fiender i schack, framför allt shiamuslimerna och kurderna.

2004-46 s 12
"Anfallet mot Falluja har börjat"
Slaget om Falluja är ett försök att en gång för alla krossa den irakiska motståndsrörelsen. Premiärministern Ayad Allawi utlyste undantagstillstånd, flertalet civila lämnade staden Falluja som är motståndsrörelsen starkaste fäste och sedan anföll mellan 10000 och 15000 amerikanska soldater understödda av irakiska styrkor.

2004-46 s 13-17
"Därför urartade situationen i Irak"
Kriget var ingen match, men freden är svårfångad. Två av orsakerna till att skapa instabilitet i Irak var kongressens förhalning av medel till återuppbyggnaden och många utländska regeringars vägran att skicka soldater. Andra är att de irakiska institutioner som skulle hjälpa till att styra landet kollapsade. Fienden som antogs ha skrämts till underkastelse omorganiserade sig utom räckhåll för de hårt ansträngda amerikanska styrkorna och har nu startat ett nytt krig. Alliansen borde också skaffat sig tillräckligt med resurser för att stänga gränserna så att inte arabiska "legosoldater" kunde ta sig in.

2004-48 s 10
"Dags att börja samarbeta i Irak"
För första gången sedan George Bushs regering lanserade kampanjen för att förvandla Irak till en demokrati samlades i måndags en internationell toppkonferens med utrikesministrar och andra diplomater från USA, Europa, Ryssland, Kina och Mellanöstern i ett försök att enas om hur det våldshärjade landet ska stabiliseras. Iraks grannar och arabvärlden i stort har varit mycket ambivalenta till hela Irak-projektet ända från början. Om projektet lyckas fruktar många att USA frestas att fortsätta att förändra hela regionen med militärt våld. USA ser toppmötet som ett tillfälle att aktualisera FNs säkerhetsråds resolution 1546 från i juni, som föreskriver ökad säkerhet, övergång till en ny konstitutionell regering i januari 2006 och ökat ekonomiskt stöd till återuppbyggnaden.

 2004-50 s 20
"Valet i Irak rycker närmare"
Premiärminister Ayad Allawi i Irak träffar exilirakier, stamledare och religiösa ledare för att förmå Iraks skeptiska sunniarabiska befolkning att delta i de kommande valen. Sunniaraber styrde Irak innan Saddam Hussein störtades. Många av dem fruktar nu att den shiamuslimska majoriteten kommer att dominera valen helt och hållet. Den irakiska valkommissionen beslöt i november att exilirakier i 14 länder ska få rösta i valet. Valkampanjen börjar den 15 december.

2004-51 s 19
"Saddams hantlangare matvägrar"
De hungerstrejkande är 52 av de människor som fanns på USAs lista över de 55 mest eftersökta personerna i den gamla regimens regering, militär och säkerhetstjänst. De protesterar nu mot att de kommer att överlämnas till de irakiska myndigheterna för rättegång. De säger sig vilja ställas inför rätta inför en internationell domstol.

2005-1/2 s 21-22
"Iraks kristna förföljs med maffiametoder"
Iraks kristna medborgare, som saknar makt och stöd hos mäktiga klaner, faller lätt offer för gangstrar och extremister. Det som började som en kampanj för att införa sharialag i Bagdad där religiösa extremister attackerade vinbutiker, musikaffärer och annat "syndigt" har förvandlats till en mycket lönsam skyddsindustri av maffiatyp. Många flyr från landet.

2005-1/2 s 22
"Dödandet i Bagdad fortsätter"
Bagdads vice polischef Amer Ali Najef och hans son som också var polis sköts till döds i sin bil på väg till arbetet tidigt i måndags morse. Attentatet är det senaste i en rad attacker mot högt uppsatta säkerhetspersoner. Några dagar tidigare sköts Bagdads guvernör, Ali al Haidarei, och hans sex livvakter.

2005-4 s 14-15
"Inga turbaner i regeringen!"
Förenade irakiska alliansen, en koalition av i första hand shiamuslimer som förväntas ta makten i Irak efter valet på söndag säger att de planerar för en sekulär regering som ska ha islam som stöd. Alla departement ska ledas av icke-religiösa politiker. Man tar avstånd från en teokrati av iransk typ.
Det allra svåraste blir att hålla ihop koalitionen efter valet. Anhängarna till al-Sadr blir svåra att kontrollera. Sadr ledde flera uppror innan valet och proklamerar i moskéerna väpnat uppror och bojkott av valet. De kurdiska ledarna för fram kravet att Jalal Talabani ska bli president. Men det viktigaste blir att blidka sunniterna som tidigare var landet dominerande grupp. Sunniterna är en minoritet i Irak men majoritet i resten av arabvärlden.

2005-4 s 15
"Zarqawi har förklarat krig"
Den militante jordaniern Abu Musab al-Zarqawi fördömer "demokratins onda principer" och säger att det är Gud och inte människan som ska styra. Han är sunnimuslim och fruktar att valet på söndag kommer att ge shiamuslimerna makten eftersom de är i majoritet i Irak. Han förklarar därför krig mot parlamentsvalet eftersom han befarar att förlora valet. Han och al-Qaida gör sitt yttersta för att sabotera valet.

2005-4 s 16-17
"Lyssna på ayatollan!"
Författningen bör skrivas av irakier av alla samhällsgrupper utan hänsyn till valresultatet. Den mest betydande faktorn som hindrar Irak från att falla i totalt kaos är återhållsamheten i det shiamuslimska lägret. De låter sig inte provoceras till hämndattacker av sunniterna mord och mordförsök. De vet att de kommer att få majoritet i valet och makten på en fredlig, politisk väg. Den främste mannen bakom detta är Ali Sistani, en 74-årig lärd man.

2005-4 s 17
"Irak vill ha en tidtabell"
Den irakiska regering som blir resultatet av valet på söndag kommer nästan säkert att be USA om en definitiv tidtabell för tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna. USA hoppas dock att regeringen nöjer sig med en tidtabell som grundar sig på det militära läget och inte på tidpunkter.

2005-4 s 18-19
"Kurderna försöker rädda sin bräckliga autonomi"
Iraks kurdiska befolkning är entusiastisk inför det stundande valet. Kurdernas allt överskuggande mål är att bevara autonomi och om möjligt utvidga den. Invånarna i norra Irak kallar detta område "Kurdistan". Där upprätthålls ordningen av vältränade milissoldater. Kurderna är beredda att "kämpa till sista man" för att ta kontroll över staden Kirkuk och de inkomster som oljan där ger. Kirkuk är en stad full av spänningar med kurder, araber och turkmener. Nästan 100000 araber har flytt från Kirkuk. En del kurdiska ledare har t o m hotat att bojkotta provinsvalen om inte araberna i Kirkuk omplaceras till andra regioner (etnisk rensning). Men både Turkiet och Iran, som båda har stora kurdiska minoriteter, är mycket känsliga för varje uttryck av kurdisk nationalism. USA avfärdar dessutom alla förslag om regelrätt självständighet. Den kurdiska autonomins viktigaste skydd är vetorätten över den nya författningen. Flera irakiska ledare föreslår emellertid att den temporära författningen ska bli ogiltig efter valet på söndag och därmed vetorätten.

2005-4 s 19
"Irak har fångat en ledande militant"
Abu Omar al-Kurdi en av al-Qaidaledaren Abu Musab al-Zarqawis närmaste män greps i januari. Han misstänks ligga bakom några av de dödligaste bilbombsattentaten i Irak bl a attacken mot FNs högkvarter i augusti 2003 då FNs specielle sändebud Sergio de Mello dödades.

2005-5 s 9
"Valets betydelse underströks"
De arabiska medierna fokuserade på valet, inte på våldet. De flesta arabiska TV-kanaler och tidningar välkomnade det irakiska valet som en viktig händelse för hela regionen. De var mycket måna om att rapportera korrekt från valet. Det fick samma utrymme som invasionen 2003.

2005-5 s 10
"Nu väntar en hård strid om regeringsmakten"
Rösterna räknas fortfarande, men överläggningar om bildandet av en ny irakisk regering har redan börjat. Den största shiamuslimska koalitionen, Enade Irakalliansen, blir troligen störst, dock utan att få egen majoritet i parlamentet. Alliansens styrka är att den stöds av Iraks främste religiöse ledare, storayatollaha Ali al-Sistani. Koalitionen är "ohelig" eftersom den inkluderar sekulära teknokrater och anhängare till den upproriske prästen Moktada al-Sadr. Dessutom är alliansens största partier, Dawa och Sciri, bittra rivaler. Den iranska regeringen stödde Sciri-medlemmar i exil under Saddam Husseins styre. En annan stor grupp leds av interimspremiärministern Ayad Allawi "Iraklistan". Enligt interimsförfattningen kan Allawis partivänner bara erövra en tredjedel av parlamentsplatserna för att hindra Enade Irakalliansen från att ta makten. Men den sekulära falangen är lika splittrad som den religiösa. Det råder djupa motsättningar mellan Allawi och kurderna när det gäller den etniska frågan i Kirkuk, en etniskt blandad stad som kurderna vill "etniskt rensa" från araber och turkar.

2005-7 s 12-13
"Nu ska valresultatet omsättas i praktiken"
Den kurdiska koalitionen vann fler röster än väntat, och nu ställer kurderna krav på topposter i regeringen. Den shiamuslimska koalitionen, Förenade Irakalliansen, erövrade 48,2 % av rösterna vilket var mindre än dess ledare räknat med. Den kurdiska koalitionen fick 25,7 % och ett block som leds av interimspremiärminister Ayad Allawi, fick knappt 14 %. Tillsammans kommer det att dominera nationalförsamlingen som snart ska utnämna en president med i huvudsak ceremoniella uppgifter och två vicepresidenter. Dessa ska sedan utnämna en premiärminister som får stor makt och som ska utse regering. Rykten antyder att Jalal Talabani, en av de kurdiska ledarna, är trolig kandidat till presidentposten. kräver att få tillsätta premiärminister. Parlamentet ska samlas före de 1 mars och ska fram till den 15 augusti skriva en författning som sedan blir föremål för en folkomröstning den 15 oktober. Den shiitiska koalitionen vill tillsätta ordföranden i författningskommittén.

2005-8 s 20
"Dags att kalla på doktorn"
Ibrahim Al-Jaafari, en belevad f d läkare, måste bli tuffare än han verkar om han ska styra Irak. Han leder Dawapartiet, som är ett av de två största partierna i Enade Irakalliansen. Han bodde i Teheran och London under 1980- och 1990-talen medan hans parti var underjordiskt aktivt i Irak. Dawa anser vara "kostymernas" och inte "turbanernas" parti. Han anser att de religiösa ledarna bör hålla sig borta från politiken. Därför skulle han bli lättare att acceptera som ny premiärminister för sekulära irakier och sunniter som fruktar en religiös shiamuslim på posten.

2005-9 s 15
"Ruter sex är gripen"
Saddam Husseins halvbror, Sabawi Ibrahim Hassan, har tagits till fånga i Syrien och kommer att utlämnas till den irakiska regeringen. Sabawi tjänstgjorde bl a som Saddams säkerhetschef. Av de 55 mest eftersökta krigsförbrytarna är nu bara 11 fortfarande på fri fot.

2005-9 s 16-17
"Kurdistan är ett annat land"
Efter kriget i Persiska viken 1991 inrättades en flygförbudszon i kurdiskt luftrum och detta förändrade allt. Den kurdiska, norra delen av Irak kunde utvecklas till en mer demokratisk, marknadsekonomisk region. Kurdistan erbjuder arbete i ett land med stor arbetslöshet. Invandrare från det arabiska, södra Irak tycker sig ha kommit till en annan värld. Men två stora politiska partier kontrollerar det mesta och nepotism, kontakter och korruption är drivkraften bakom många projekt. Fattigdomen på landsbygden är fortfarande stor. Kurdistan erbjuder emellertid arbete i ett land med stor arbetslöshet. Invandrare från det arabiska, södra Irak tycker sig ha kommit till en annan värld. Araber från konservativa, religiösa grupper i söder anser att moralen är låg i norr. Kvinnorna bär inte slöja och det säljs alkohol i butikerna. Många av "invandrarna" har också problem med språket.

2005-9 s 18
"Våldet slog till igen"
Fler än hundra människor, många av dem polisrekryter, dödades i måndags i ett av de blodigaste attentaten hittills i Irak. Det hände i staden al-Hilla, 10 mil söder om Bagdad. Attentatet riktades mot Iraks säkerhetsstyrkor. Det våldsamma upproret leds av sunniaraber som dominerade landet under Saddam Husseins regim. De bojkottade till stor del valet i januari eftersom de utgör en minoritet i landet och därför inte kunde vara säkra på att vinna valet. Nu försöker de i stället hävda sig genom att använda våld, lemlästa och mörda.

2005-11 s 14
"Regeringsbildning med förhinder"
Iraks två största politiska block, shiiterna och kurderna, hr inte kunnat enas om vare sig program eller om vilka som ska sitta i Iraks första, folkvalda regering på flera decennier. Det betyder att Iraks parlament samlades i onsdags utan att det fanns någon regering på plats. Bland tvistefrågorna finns bl a den omstridda staden Kirkuks status och frågan om hur mycket av oljepengarna som ska gå till kurderna. Man diskuterar också den kurdiska s k peshmergakrigarnas framtid. Ska kurderna ha en egen armé eller ska Irak ha en armé för hela landet? Kurderna vill också ha garantier för att shiamuslimerna inte förvandlar Irak till en islamistisk stat och de vill ha fler ministrar i regeringen.

2005-21 s 24
"Såren efter kriget är på väg att läka"
Irak och Iran utkämpade ett blodigt krig på 1980-talet. Iran verkar tycka att det äntligen har fått upprättelse för de övergrepp, som Saddam Husseins regering begick. I ett gemensamt uttalande efter den iranske utrikesministern Khazaris besök i Irak deklarerade Iraks shiamuslimska regering att Saddam Hussein, Iraks störtade f f ledare och andra företrädare för hans regering bör ställas inför rätta för "sina militära aggressioner mot Iraks, Irans och Kuwaits folk". Många anser att kommunikén är ett erkännande av att Irans utsattes för irakisk stridsgas och andra kemiska vapen.

2005-21 s 24
"En liten ljusglimt i Irak"
Iraks regering välkomnar beskedet att en del av landets sunniaraber i fortsättningen tänker delta i den politiska processen. Ett nybildat sunnitiskt block har tagit avstånd från våldet mot civila irakier och Iraks säkerhetsstyrkor. Den upproriske shiaprästen Moktada al-Sadr har iklätt sig rollen som medlare mellan shia- och sunnimuslimer. Han är shiamuslim men han sympatiserar med en del oppositionella sunniter i deras motstånd mot regimen och deras amerikanska allierade. Han vill framför allt förhindra ett inbördeskrig mellan landets shia- och sunnimuslimer.

2005-22 s 15-17
"Brustna illusioner"
Politikerna i Vita Huset vet varken ut eller in när det gäller Irak. Allt hopp om att inom kort börja dra tillbaka de amerikanska styrkorna är ute. Efter valet i februari bredde förhoppningarna ut sig om att Irak hade slagit in på en säker framtidskurs men nu är pessimismen stor. Orsaken är de brutala bilderna av söndersprängda fordon och lik utmed Iraks vägar och de svarta rökmolnen över Baghdad. Sedan den nya irakiska regeringen tillträdde för drygt 5 veckor sedan har mer än 500 personer dödats i våldet. Dessutom växer motsättningarna mellan den shiamuslimska majoriteten och den sunnitiska minoriteten som efter decennier av dominans tvingats överlåta makten och härligheten till landets shiiter och kurder. Ett stort problem är avsaknaden av en effektiv irakiska poliskår, det går inte att etablera en slagfärdig polisstyrka med kapacitet att slå tillbaka effektivt mot motstånds rörelsen.

2005-22 s 17
"Iraks regering sätter hårt mot hårt"
Regeringen i Bagdad överger den defensiva taktiken till förmån för en storoffensiv mot motståndsrörelsen. Regeringen säger sig ha satt in 40000 uniformerade poliser och soldater i jakten på upprorsmän i Bagdad. Många tror emellertid att regeringen överdriver sin förmåga i hopp om att dämpa den tilltagande vreden över att våldet skördar nya liv varje dag.

2005-24 s 5
"Egen president"
Det kurdiska parlamentet i Irak valde i söndags gerillaveteranen Massoud Barzani till president. Det kurdiska parlamentet ledamöter var helt eniga i valet av Barzani som får sitta i fyra år. Den kurdiska regionen består av de tre nordliga provinserna Irbil, Dahuk och Sulaymaniya, som har varit autonoma sedan Kuwaitkriget 1991. Regionen förväntas behålla ett stort mått av autonomi även efter det att Iraks nya författning har trätt i kraft. Barzani var lovad presidentposten eftersom hans kurdiska rival, Jalal Talabani, blev Iraks president.

2005-28 s 14-15
"Vi har också gjort misstag"
Intervju med Iraks president Jalal Talabani som berättar om rättegången mot Saddam Hussein, den mardrömslika terrorn och den svåra återuppbyggnaden. De 71-årige Talabani är som grundare till Kurdistans patriotiska union (PUK) en av de mest inflytelserika kurdledarna i norra Irak och i rollen som ledare för Peshmerga, det vill säga kurdiska gerillasoldater har han vunnit stor respekt. Efter Iraks första fria val utnämndes Talabani som är utbildad jurist av parlamentet i Bagdad till president. Terrorn i Irak skyller han mycket på den extrema saudiska wahabismen. Dagligen kommer upp emot 70 terrorister till Irak från dess grannländer. Han drömmer inte längre om ett självständigt Kurdistan. Det får poeterna göra säger han. Den irakiska regeringen erkänner Islam som statsreligion och betraktar sharia som en källa till rättsskipning.
Tusentals irakier - läkare, företagare och forskare - lämnar Irak.

2005-29 s 11
"Första åtalet mot Saddam Hussein"
Efter mer än 19 månader i amerikanskt förvar väcktes i söndags åtal mot Saddam Hussein angående det första av ett dussin fall av brott mot mänskligheten. Det gäller morden på 150 män som hade iscensatt ett mordförsök mot honom i staden Dujali 1982. Anklagelser i den första rättegången riktas också mot andra Saddam Hussein trogna som Saddams halvbror och tidigare chef för Iraks hemliga polis, f d vicepresidenten och en f d domare. Samtliga åtalspunkter kan innebära dödsstraff för de inblandade.

2005-30 s 8
"USA ut ur Irak, alltför snabbt?"
I Pentagon planerar man för radikal minskning av den amerikanska närvaron i Irak.
Idag finns 176000 koalitionssoldater i Irak. Planer finns att minska till 80000 om ett år och 40-60000 vid slutet av 2006. Detta förutsätter val till en permanent irakisk regim före 15.12 2005. Frågan är om rebellerna och irakiska miliser kommer att ta över landet i det vakuum som uppstår efter USAs styrkor och att inbördeskrig uppstår.

2005-32 s 10-13
"Federalism eller självständighet"
För många av Iraks kurder är autonomi bara ett steg på vägen mot självständigheten. Man vill främst ha staden Kirkuk som är centrum för den irakiska oljeproduktionen. I jorden runtomkring finns källan till den rikedom kurderna vill åt. Steg två är att bli självständig med en egen ekonomi så att dessa pengar stannar hos den kurdiska regeringen att bestämma över. Man vill naturligtvis inte att en central, vald regering, med huvudsakligen shiitiska araber ska bestämma över dessa pengar i Bagdad. Men innan självständigheten ska en etnisk rensning av staden ske. I slutet av 1980-talet flyttade tusentals arabiska familjer till Kirkuk för att bilda en motvikt mot andra etniska grupper som gjorde anspråk på staden - där finns också en stor grupp turkmener. Nu har hundratals kurdiska familjer flyttat till Kirkuk och ockuperat sportstadion och andra platser i väntat på att de arabiska familjerna ska ge sig av. Kurderna kräver att de flyttar innan den 15 augusti annars godkänner de inte konstitutionen. Avrättningar av arabiska tjänstemän i Kirkuk är redan nu vanliga. Kurder i säkerhetsstyrkorna anklagas för att ha kidnappat hundratals araber och turkmener.
En annan sak man lätt glömmer nu är att kurderna har två stora politiska partier och som också har militär makt och som ofta har varit i krig med varandra. Det "fria" territoriet, innan 2002, som kurderna förfogade över var delat i två delar som leddes av de två bittra rivalerna Barzani och Jalal Talabani som hade var sin regering och armé.
Jalal Talabani, var nationalistisk rebelledare för Kurdistans patriotiska Union som kontrollerar den östra kurdiska zonen. Barzani är premiärminister i den västa kurdiska zonen.
Idag är Talabani Iraks president och Barzani är president i den kurdiska regionen. Det måste finnas motsättningar. Talabani vill att Irak ska vara en federal stat, "Kurdistan" ska vara en delstat. Barzani vill att det ska finnas två federala regioner.
Dessutom vet de kurdiska ledarna inklusive Barzani att en kurdisk självständighetsförklaring innebär risk för ekonomisk isolering eller t o m militära anfall från grannländerna. "Kurdistan" har ingen havskontakt och skulle därför drabbas hårt av en instängning.

2005-34 s 16
"Sunniaraberna får en sista chans"
Iraks styrande koalition la fram sitt förslag till en ny författning inför parlamentet 7 minuter innan tiden gick ut. Shiamuslimerna och kurderna var helt överens om förslaget men den sunniarabiska minoriteten ställer sig skeptiska. Den vill inte ha en federal struktur av Irak utan en centralregering. Den är inte heller överens med de två övriga intressenterna om maktfördelningen mellan president, parlament och regering och tycker inte om den så kallade avbaathifieringen, det vill säga i vilken utsträckning före detta företrädare för Saddam Husseins regim ska få vara med. Mest träter de dock om hur inkomsterna från oljeförsäljningen ska fördelas. Vem ska ha merparten av pengarna? Ledarna för sunniterna vill försäkra sig om att de inte får en mindre andel än vad de kurdiska ledarna får eller shiamuslimerna.

2005-35 s 14-16
"Iraks författning"
Både nederlag och seger medför stora risker. Iraks nya författning är ett stort steg inte bara för Irak utan också för George Bush. I författningskommissionen är 15 av 71 representanter sunniter. De två andra stora grupperna kurderna och shia-muslimerna har enats om ett förslag som de lagt fram till parlamentet. Detta förslag ska sedan bli föremål för en folkomröstning i oktober. Sunniterna har inte accepterat förslaget. De kritiserar bland annat en klausul som bannlyser "rasistiska" institutioner som till exempel Baathpartiet som styrde landet under Saddam Hussein. De tycker att förslaget säljer ut landets "arabiska identitet" men framför allt vill de ha kvar centralstyret av landet i Bagdad. Förslaget däremot betonar federalism. Problemet för sunniterna är att oljan finns i kurdernas norra del av landet och shia-muslimernas södra del. Vad det handlar om är alltså en strid om vem som ska kassera in intäkterna från försäljningen av Iraks råvaror. Alla vill sitta på guldet.

2005-35 s 17-18
"Räkna med bråk"
Författningen är antagen men långt ifrån godkänd. Sunniterna utgör bara en femtedel av Iraks 26 miljoner invånare, men tack vare ett villkor i författningen räcker det med två tredjedels majoritet för nej i folkomröstningen i tre av Iraks 18 provinser för att författningen ska underkännas. Sunniterna är i majoritet i fyra av Iraks provinser. För att på detta sätt stoppa författningsförslaget med den förhatliga federalismen måste sunniterna då emellertid liera sig med andra grupper som till exempel den shiitiske ledaren Mogtada al-Sadr som är fiende till både federalism som till sina shiitiska rivaler i regeringen. Kanske också med sekulära grupper som ogillar författningens islamistiska inslag.

2005-36 s 16
"Saddam ställs inför rätta"
Den 19 oktober bara få dagar efter folkomröstningen om Iraks författning ställs Saddam Hussein och sju av hans närmaste medarbetare inför rätta. Det gäller morden på 150 shiitiska män som hade iscensatt ett mordförsök mot honom i staden Dujali 1982. Anklagelser i den första rättegången riktas också mot andra Saddam Hussein trogna som Saddams halvbror och tidigare chef för Iraks hemliga polis, f d vicepresidenten och en f d domare. Samtliga åtalspunkter kan innebära dödsstraff för de inblandade.

2005-42 s 12-13
"Allt pekar på ja i den irakiska folkomröstningen"
Misstankar om valfusk betyder att det officiella resultatet dröjer några dagar. Nästan två tredjedelar av landets valberättigade anses ha röstat och att en klar majoritet röstat för ett ja. En bidragande orsak till detta är att storayatolla Ali Al-Qaida Sistani hade uttalat ett klart stöd för författningen. Om Iraks nya författning godkänns jämnar den vägen för allmänna val 15 december, då irakierna ska välja en reguljär regering, enligt den politiska tidtabell, som USA upprättade efter invasionen 2003.

2005-43 s 13-14
"Först Milosevic, nu Saddam"
Rättegången mot Milosevic ger tips till åklagarna i Bagdad. Processerna mot Milosevic och ytterligare 125 misstänkta krigsförbrytare har resulterat i en juridisk erfarenhetsbank som kommer att vägleda tribunaler i hela världen.

2005-43 s 14-15
"Domstolarna ska bevisa mer än Saddams skuld"
Domstolen måste övertyga sig själv och många andra om att den är legitim och opartisk. Iraks förre diktator har äntligen placerats i förhörsbåset, anklagad för en massaker 1982 på drygt 140 civila i den shiitiska byn Dujail norr om Bagdad, men sejouren blev kort. Rättegången ajournerades till 28 november med förklaringen att många vittnen inte vågat inställa sig.

2005-44 s 12
"Bristfällig planering föregick invasionen av Irak"
Stuart Bowen har haft i uppdrag att undersöka återuppbyggnadsarbetet i Irak. Hans rapport visar att "den systematiska planeringen" för Irak efter kriget "var bristfällig både när det gäller ambitionerna och förverkligandet". Ökade kostnader för säkerheten är den mest framträdande orsaken till att flera projekt strukits. En annan är att oljesektorns kostnader har skenat iväg.

2005-49 s 9-10
"Bush kämpar för kontroll i Irak och stöd hemma"
Bush är fast besluten att slutföra uppdraget i Irak även om det innebär politiska förluster och går emot den amerikanska opinionen. Bushs politiska rådgivare räknar med att republikanerna kan behålla majoriteten i kongressen efter nästa års mellanårsval. Troligen behåller de även kontrollen över senaten. Bush ger inga löften om att de amerikanska styrkorna ska kunna reduceras markant under 2006. Det är måttet som är det mest meningsfulla i det amerikanska folkets ögon.

2005-49 s 10-12
"En ny väg ut ur Irak"
USAs ledare har till slut definierat en tydlig plan för hur arbetet i Irak ska avslutas, men tålamodet är kort både i USA och i Irak. Militärt handlar det om att gå in i oroliga områden, rensa bort upproriska och försvara vunnen mark med en allt större andel bättre utbildade irakiska säkerhetsstyrkor. Detta ska leda till att fördelarna med fred och återuppbyggnad blir uppenbara. På den politiska sidan gäller det att få de sunnitiska ledarna att ta avstånd från den våldsamma motståndskampen, köpa deras lojalitet i by efter by och stam efter stam. Detta kommer att kräva närvaro av amerikanska specialister och soldater under en lång tid och den amerikanska allmänheten måste fås att acceptera detta.

2005-49 s 13-16
"Längtan efter fred breder ut sig"
I takt med att al-Qaida gör fler och fler självmål börjar många araber, inklusive irakier, omvärdera sin syn på användandet av våld i motståndets namn. Den syriskfödde regissören Mustapha Akkad, som gjort en film "Lion of the desert", en film som tilltalar alla araber för att den hyllar kampen för befrielse från imperialismen, var bland de som dödades vid terroristangreppet i Jordanien. Detta och att våldet drabbade sunnimuslimer väckte stor förfäran och avsky i hela regionen. Mannen som planerade attackerna, Ali Musab al Zarqawi, är inte längre hjälte utan förmodligen den mest avskydde personen i hela Jordanien. Hans egen stam har offentligt tagit avstånd från honom. Tiotusentals jordanier har demonstrerat i protest mot självmordsbombningarna som dödade 60 personer.
I Casablanca i Marocko demonstrerade i november 150 000 personer i protest mot Al-Qaidas hot om att döda två marockanska diplomater som kidnappats i Bagdad.
Två år av blodigt "heligt" krig i Saudiarabien har markant försvagat stödet för radikal islamism. Pressen kallar till globalt samarbete i kampen mot dem som kallas "livets, glädjens och ljusets fiender".

2005-50 s 16-17
"Alliansen blir allt bräckligare"
Iraks starka shiamuslimska koalition visar tecken på inre slitningar inför parlamentsvalet. Den enade irakiska alliansen (UIA) består av en grupp religiösa, shiitiska partiet. En representant, Moktada al-QaidaSadr, kräver en tidtabell för USAs trupper att lämna landet. Det är inte koalitionens uppfattning. Nu konkurrerar alliansens företrädare med varandra om framskjutande poster efter torsdagens allmänna val. Den spricka i koalitionen öppnar för möjligheter för mer sekulära shiamuslimska kandidater som den förre premiärministern Ayad Allawi och Pentagons före detta favorit Ahmad Chalabi. Negativ för UIA är också den stora inkompetens som regeringen visat under året. Många väljare vill hellre ha kunniga teknokrater än okunniga politiker i regeringen.

2005-50 s 17
"Fakta inför valet"
Det finns ungefär 15 miljoner irakier som har rätt att rösta i torsdagens val. Valet är det första sedan Iraks författning godkändes i en folkomröstning i oktober. Parlamentets 275 medlemmar väljs för fyra år. Församlingen kommer att utse en president. Som i sin tur utnämner en premiärminister. 220 politiska partier är registrerade. De bildar fem större politiska block:

• Enade irakiska Alliansen (UIA), en grupp religiösa shiitiska partier.
• Kurdiska alliansen som omfattar Iraks två stora kurdiska partier och som leds av Iraks president, Jalal Talabani.
• Iraks nationella lista som leds av före detta premiärminister Iyad Allawi, en sekulär shiamuslim.
• Nationella kongresskoalitionen leds av den kontroversielle politikern Ahmed Chalabi. Han delar inte UIAs mål att Irak ska bli en islamsk stat.
• Irakiska samstämmighetsfronten som inkluderar tre sunniarabiska partier. Gruppens främsta mål är att sätta stopp för "ockupationen".

2006-1/2 s 14-16
"Inbördeskrig? En del experter anser att det redan pågår"
Konfliktens alla effekter döljs av de amerikanska styrkornas närvaro, hävdar en expert, som tillägger att USAs eventuella för tidiga reträtt skulle kunna leda till ännu värre konflikt. Kriget utkämpas mellansunnitiska fraktioner som till varje pris vill återta makten i Irak och shiitiska miliser som avser att skydda den nya regeringen som domineras av shiiter och att hämnas tidigare och nuvarande attacker från den sunnitiska sidan. Kurderna är också sunniternas måltavla framför allt för att de vill inkludera den oljerika staden Kirkuk i sitt territorium och därmed frånta sunniterna inkomsterna därifrån.

2006-6 s 21-22
"Våldet berövar Irak en viktig resurs"
Den utbildade eliten flyr Irak vilket äventyrar återuppbyggnaden. Läkare, andra akademiker och lyckade affärsmän lämnar Irak för att de säger sig vara rädda för att bli kidnappade av skumma politiska grupperingar. Många säger sig också ha fått hotelsebrev i vilka de uppmanas att snarast lämna landet annars ska de bli dödade. De flyr till Jordanien, Syrien, Egypten eller om de har visum till något land i väst.

2006-9 s 10-12
"Helvetets portar är öppnade"
Kaoset i Irak sänder olycksbådande signaler om att Irans inflytande växer. Bombattentatet mot en av shiismens heligaste platser i den irakiska staden Samarra ledde till blodiga sekteristiska strider. Nio länder i Mellanöstern, av vilka bara Iran har en shialedd regering, har stora shiitiska befolkningar som lever sida vid sida med sunniter och det finns oro för splittring längs religiösa linjer som har funnits latent i flera århundraden. Grundorsaken lär var en dispyt om vem som skulle ta över som ledare efter profeten Muhammeds död.

2006-9 s 12
"Positionerna hårdnar"
Kan förra veckans bombattack mot en shiitisk helgedom ha varit den som fick droppen att rinna över och leda Irak in i ett fullskaligt inbördeskrig? Det är osäkert om storayatolla al-Sistanis maningar till lugn och sans kommer att åtlydas. Han har hittills försökt hindra shiamuslimerna att svara med våldsamma vedergällningar på sunniternas attacker. Kanske är det nu den mer militanta shialedaren al-Sadr som folket kommer att följa.

2006-12 s 17-20
"Måste det bli krig"
Irak är ett tydligt exempel, men inte det enda på en ny och oroväckande fientlighet mellan sunniter och shiiter. 85 % är sunniter och resten består at den shiitiska minoritetens många olika sekter. Shiiternas idag stärkta ställning har gett upphov till en radikal, sunnitisk chauvinism. Saudiarabiens wahabiter har alltid ogillat shiiterna, men ännu mer idag då shiiterna bor på de oljerika områdena.
Faran för en konflikt har alltid existerat ända sedan mordet på Kalif Ali 29 år efter profeten Mohammeds död. Ali var profetens svärson och far till hans barnbarn, Hassan och Hussein. Shia betyder egentligen Alis partisaner, de som menar att ledarskapet för det muslimska samhället borde förbli inom profetens familj. Sunniterna dödade profetens dotterson Hussein och gjorde honom till martyr.
För sunniterna i Irak idag är de shiiterna som är "den nära fienden" i motsats till amerikanerna som är "den fjärran fienden".

2006-12 s 21
"Saddam Husseins självbedrägeri och fall"
En delvis offentlig rapport från Pentagon drar slutsatsen att den irakiske diktatorn Saddam Hussein föll offer för sina egna vanföreställningar. Rapporten om den irakiska regimen stöder sig bland annat på förhör med fängslade regimföreträdare. Saddam inklusive sin militära ledning var övertygade om att en amerikansk invasion aldrig skulle kunna nå Bagdad. Den irakiska militären skulle besegra dem.
Fram till krigets fem första dagar var Saddam övertygad om att det farligaste hotet var ett uppror i de shiadominerade södra Irak, inte amerikanerna.
Före kriget ville Saddam övertyga FN som att han inte hade massförstörelsevapen samtidigt som han inför sina rivaler och grannländer underblåste illusionen om att Irak besatt vapen som gav landet en stor militär styrka. Det var främst viktigt att hindra Israel från att anfalla Irak.

2006-15 s 14-15
"Al-Sadr på offensiven"
Den amerikanska militären hade en gång den avfällige prästen på kornet. Men Moqtada Al-Sadr har nu blivit så stark - och populär - att amerikanerna inte kan konfrontera honom längre. Han tros ha 15000 väpnade anhängare och han förespråkar fortfarande en teokratisk regim av iransk typ med shariadomstolar och islamisk lag.

2006-21 s 8-9
"Den nya irakiska regeringen är USAs sista hopp"
Den första "riktiga" irakiska regeringen sedan Saddam Husseins fall har bildats. Det är en viktig milstolpe för Irak och för USAs fortsatta roll. Den tar över efter en interimsregering, som allmänt har betraktats som ett stort misslyckande. Under sitt år som premiärminister har Ibrahim al-Jaafari lett landet i en period av tilltagande sekteristiskt våld. Den nye premiärminister Maliki har ett näst intill omöjligt uppdrag att stoppa våld och kaos och att ta itu med brådskande reformer.

2006-24 s 14-15
"Zarqawi levde ett skuggliv fyllt av motstridigheter"
Abu Musab al-Zarqawi, terroristledaren som dödades i förra veckan i Irak i ett amerikanskt bombanfall, var alltid en gåta för den amerikanska militären, för de irakier som han sade sig slåss för och till och med för de män och kvinnor som växte upp med honom i hans hemland Jordanien. Han sa sig vara palestinier men föddes som jordanier 1966. Han hade ett mycket hetsigt humör och var väldigt tuff under skoltiden. Han hoppade av skolan när han var sjutton och började ett liv på gatan, med alkohol och droger. När han var 20 år hade han tappat fotfästet totalt (1986). I likhet med många andra outbildade män i arabvärlden fann han en hemvist i al-Qaida. Han kom till Afghanistan 1989. Han var tillbaka i Jordanien 1992 som en förändrad man. Han anslöt sig till en militant, islamistisk grupp. Han greps i sitt hem för olaga vapeninnehav och sattes i fängelse. Där hade han det bra. Han blev djupt religiös och studerade Koranen som han försökte lära sig utantill. 1999 släpptes han tack vare en allmän amnesti för politiska fångar. Han återvände till gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Där gömde han sig i den afghanska vildmarken där han upprättade en egen terroristskola. Sedan tog han sig till ett område i Irak och misstänks ha varit hjärnan bakom ett av de första stora självmordsattentaten sommaren 2003. Han anklagades för att attackera den irakiska civilbefolkningen och för att ha halshuggit den unge amerikanen Nicholas Berg vars avrättning videofilmades av maskerade upprorsmän i maj 2004. Zarqawi som var sunnimuslim fortsatte sedan till sin död med brutala attacker mot civila shiiter.

2006-24 s 14-15
"Kanske ett litet steg i rätt riktning"
USAs och Iraks ledare välkomnade budskapet om att Abu Musab al-Zarqawi, Iraks al-Qaida-ledare, hade dödats i ett militärt anfall. Men bombexplosionerna efter hans död kom som en påminnelse om att upproret inte krossats.

2006-24 s 16
"En fasa som inte går att begrava"
Bevis för att amerikanska marinkårssoldater dödade obeväpnade civila irakier skakar den amerikanska regeringen. Det var en händelse som inträffade den 19 november i fjol när en bomb exploderade under en av fyra av den amerikanska marinens bilar varvid föraren dödades. Efter explosionen besköts bilarna. En grundlig undersökning som publicerades i mars av Time Magazine. Pekar på bevis för en massaker. Vittnen hävdar att amerikanerna inte alls blev beskjutna och att de civila som dödades den dagen i Haditha, mördades av hämndlystna marinsoldater.

2006-32 s 13
"Irak står på randen till inbördeskrig"
Nu handlar det mer om irakisk politisk vilja än amerikansk militär strategi för att hindra ett inbördeskrig. Storbritanniens ambassadör gör bedömningen att en delning av Irak är mer sannolik än ett införande av demokrati. Dagens våld kräver nu 100 liv om dagen. Nyckeln till att stoppa våldet bland 20000 i ett land med nära 27 miljoner invånare finns i att det irakiska folket enas, att regeringen avväpnar milisen och att de irakiska säkerhetsstyrkorna ökar i antal och kvalitet.

2006-34 s 17
"Kurdernas långa väntan på rättvisa"
Rättegången mot Saddam Hussein för hans attacker med kemiska vapen mot kurdisk civilbefolkning 1988 har börjat. Då attackerades och bombarderades befolkningen med giftgas och tusentals invånare dödades, torterades, lemlästades eller deporterades. Giftgaskampanjen varade i drygt ett halvår och följde efter en lång rad attacker mot kurderna som Saddam Hussein och hans Baathparti såg som ett hot mot sitt maktinnehav. Kurderna följer med stort intresse och tillfredsställelse rättegången mot Saddam Hussein, Ali Hassan al Majeed (kallad kemiska Ali), båda åtalade för folkmord och ytterligare sex personer.

2006-36 s 12
"Al-Qaidaledare gripen i Irak"
Iraks nationella säkerhetsrådgivare meddelade under veckoslutet att amerikanska och irakiska soldater hade fångat en framträdande medlem av al-Qaida. Det är Hamid al-Saeedi och han gav information som ledde till att ytterligare ett 20-tal al-Qaidamedlemmar kunde gripas, däribland elva högt uppsatta.

2006-45 s 13-14
"Tyrannen har fått sin dödsdom"
Tre och ett halvt år efter det att amerikanska soldater erövrade Bagdad och satte punkt för Saddam Husseins diktatur fann en irakiska domstol honom skyldig till brott mot mänskligheten och dömde honom till döden genom hängning. Fallet som ledde till dödsdomar mot Hussein och ytterligare två åtalade, inklusive en av hans halvbröder, gällde det brutala tillslaget 1982 mot en liten shiitisk stad norr om Bagdad efter ett påstått mordförsök mot Saddam. Då avrättades på hans order 148 män och ynglingar i staden Dujail. Iraks shiiter hälsar domen med jubel men landets sunniter lovar att ge den förre diktatorn upprättelse.

2006-45 s 14
"Saddam Husseins våldsamma liv"
Redan 1960 dömdes han till döden i sin frånvaro för sin roll i konspirationen mot den nye härskaren, general Abdul Karim Kassem. Han sköts då i benen i ett misslyckat kuppförsök men lyckades fly ur landen. Kassem hade två år tidigare tagit makten i Irak efter kung Faisal II dödats av nationalister. 1963 störtar Baathpartiet Kassem och tar makten 1968. 1979 blev Saddam Hussein Iraks president och låter genast avrätta 21 av sina forna kolleger. 1980 invaderar Irak Iran. Efter åtta år avslutas kriget. Då har över en miljon människor dödats i kriget.
1990 invaderar Irak Kuwait vilket leder till amerikanska och allierades bomningar av Irak. 2003 amerikanska och allierades invasion av Irak. Den 13 december 2003 hittas Saddam gömd i rn jordhåla i staden Adwar drygt 15 km söder om hans födelsestad Tikrit.

2006-45 s 15-17
"Vägen framåt"
Det är dags att se verkligheten. Det bästa USA kan hoppas på i Irak är någonting i stil med Koreakrigets lösning. För att undvik nederlag måste USA reducera och omfördela sina styrkor och driva irakierna till en uppgörelse. Det kan göras. Det blir ett grått slut, ett slut som inte tillfredsställer någon men som hindrar de värsta scenarierna från att bli verklighet. Den viktigaste realiteten i Irak är det sekteristiska våldet. Den etniska rensningen tilltar snabbt. Allt i Irak måste granskas genom ett sekteristiskt prisma.

2006-45 s 17-18
"Kirkuk erbjuder en glimt av hopp"
Kurder araber och turkmener lever än så länge i fred i Kirkuk. Men under ytan sjuder det och minsta lilla misstag kan orsaka ett utbrott. Staden är nästan helt befriad från det slags sekteristiskt våld som äger rum i Bagdad och dess omgivningar. Det våld som finns i staden iscensätts av utomstående som tillhör grupper som Ansar al-Islam och Ansar al-Sunnah som båda försöker provocera fram inbördeskrig, menar överste Stackpole som leder 5000 amerikanska soldater i provinsen. I Kirkuk är alla överens om att federalismen är av ondo. Man vill bevara ett enat Irak. Den främsta orsaken är att man fruktar att det inte går att dela landet rättvist så att alla får lika tillgång av oljereserverna.

2006-45 s 18-19
"En liten seger för sunniaraberna"
Tiotusentals sunniaraber, som miste sina jobb när Saddam Hussein störtades, får chansen att få tillbaka sina jobb och positioner, förutsatt att de har lämnat Baathpartiet, som numera är en bannlyst terroristorganisation i Irak. 1,5 miljoner före detta baathister som frivilligt har lämnat partiet skulle kunna återfå sina gamla jobb eller komma i åtnjutande av pension från tidigare anställningar.

2006-48 s 12
"Jordaniens kung varnar för krig"
Mellanöstern står på randen till tre inbördeskrig - i Irak, Libanon och de palestinska områdena - varnade Jordaniens kung Abdullah inför överläggningar med USAs president George Bush och den irakiska premiärministern. Kungen stöder förslaget om nya kontakter mellan å ena sidan USA och den andra sidan Iran och Syrien för att få stopp på våldet. Iraks president Jalal Talabani besökte i måndags Iran, vars president Ahmadinejad tidigare erbjudit sig att "hjälpa" Amerika att dra sig bort från Irak. Bush å sin sida har antytt att hans regering är beredd att överväga radikala förändringar i Irakpolitiken.

2006-49 s 114-15
"Ett ordkrig pågår i krigets skugga"
De amerikanska medierna bryter ett tabu och betecknar våldet i Irak som "inbördeskrig". I Vita Huset där man håller fast vid sin ståndpunkt att det inte är fråga om inbördeskrig, befarar man att den allmänna opinionen kan färgas av terminologin. Amerikanerna i allmänhet ogillar att vara inblandade i andra länders inbördeskrig. I Irak finns organiserade grupper som bekämpar varandra och vars mål är att undergräva regeringens auktoritet eller förstöra staten.

2006-49 s 15-16
"Något måste göras!"
FNs generalsekreterare, Kofi Annan, vill samordna en internationell konferens om säkerhetsproblemen i Irak. Han rekommenderar också att Syrien och Iran ska inlemmas i den internationella gemenskapen.

2006-49 s 17-18
"Irakkommissionen föreslår gradvis reträtt"
Irakkommissionens länge väntade rapport offentliggjordes på onsdagen, men redan tidigare var huvuddragen i rapporten kända. Tillbakadragande rekommenderas, men tidtabellen överlåts åt Bush och hans regering. Det klargörs inte heller om de amerikanska styrkorna i Irak ska skickas hem eller om tillbakadragandet ska ske till baser i Irak eller dess grannländer. Den viktigaste rekommendationen är emellertid ökade diplomatiska ansträngningar att komma tillrätta med de stora säkerhetsproblemen i hela Mellanöstern. Direkta kontakter med Iran och Syrien bör tas. Gruppens rekommendationer är inte bindande.

2006-50 s 15-16
"Steget mellan ord och handling är långt"
Det är inte säkert att Iraks ledare ens vill försöka sluta fred. Ledande shiitiska och kurdiska ledare har mycket litet till övers för nationell försoning. Rapporten från Irakkommissionen föreslår att Baathpartiets medlemmar ska återintegreras i det nationella livet. Men kurder och shiamuslimer blockerar alla försök till detta. En rekommendation om "långtgående amnesti" stöter också på hårt motstånd särskilt från shiamuslimerna.

2007-01/2 s 15-16
"Befrielsen blev ett inbördeskrig"
Berättelsen om Saddams slut - tillfångatagandet, rättegången och avrättningen - målar en sorglig bild av Amerika i Irak. Avsättandet av Saddam Hussein var något otvetydigt gott för Irak. Han var en diktator jämbördig med Stalin, Mao och Kim Jong Il. Felet var att Saddam inte ställdes inför en internationell domstol. Det andra felet var att Washington under krigets första månader upplöste den irakiska armén, avskedade 50000 byråkrater och stängde statliga företag som dittills sysselsatt de flesta irakier. USA monterade i praktiken ner den irakiska staten. Detta skapade ett stort säkerhetsvakuum, administrativt kaos och skyhög arbetslöshet. Shiiter och kurder tilläts ta över efter den mångsekelgamla styrande sunnitiska eliten.

2007-03 s 18-19
"USA öppnar en tredje front i Irak"
I drygt två år efter det att Saddam Hussein har störtats handlade kriget i Irak om att krossa upproriska och anhängare till Al-Qaida i Irak. Under 2006 tillkom uppdraget att stoppa det sekteristiska våldet. De senaste veckorna har kriget i Irak fått ytterligare en front, vilket också bekräftas i nyligen avslöjade order från president George Bush. Den tredje fronten riktas mot Iran. USA kommer aktivt att försöka stoppa Irans försök att "etablera hegemoni i regionen".

2007-03 s 18-19
"USA öppnar en tredje front i Irak"
I drygt två år efter det att Saddam Hussein har störtats handlade kriget i Irak om att krossa upproriska och anhängare till Al-Qaida i Irak. Under 2006 tillkom uppdraget att stoppa det sekteristiska våldet. De senaste veckorna har kriget i Irak fått ytterligare en front, vilket också bekräftas i nyligen avslöjade order från president George Bush. Den tredje fronten riktas mot Iran. USA kommer aktivt att försöka stoppa Irans försök att "etablera hegemoni i regionen".

2007-07 s 11
"USA tror att al-Sadr finns i Iran"
Den amerikanska militären i Irak misstänker att prästen och shialedaren Moqtada al-Sadr, en av Iraks mäktigaste personer, har lämnat landet och befinner sig i Iran. Han påstås ha flytt till Iran av oro för sin personliga säkerhet. Hoten är dels amerikanska bomber och dels oenighet inom hans egen organisation.

2007-07 s 24-25
"Undergången är nära"
Irakiska soldater kämpar mot en mystisk shiitisk dödskult, och det är bara ett den irakiska regeringens och militärens många problem i landets södra del. Dödskulten kallar sig "Himlens soldater" och leds av Dhia Abdul Zahra som säger sig vara "Imam Mahdi" - det tolfte och sista shiitiska helgonet - och vars återkomst betyder världens undergång. (Hos kristna handlar myten om Messias och "yttersta dagen"). De planerade för några veckor sedan att storma den shiamuslimska heliga staden Najaf och mörda högt uppsatta shiitiska präster. Himlens soldater är bara en av ett dussintal shiitiska fraktioner varav en del styrs av sin tro på domedagen. Nu finns det fyra olika konflikter i Irak: Al-Qaida och sunniska attacker mot amerikanerna, sekteristiska mord och i söder shiiter mot shiiter. Saddam Hussein negligerade avsiktligt södra Irak och därför är fattigdomen större och infrastrukturen märkbart sämre. Bara i Basra vars oljefält svarar för 90 % av Iraks budgeterade intäkter finns minst ett halvdussin partier som konkurrerar om makten.

2007-09 s 21-22
"Norra Irak är krigets nya front"
Amerikanska representanter, regionala ledare och invånare hyser allt allvarligare farhågor om att den nordliga, oljerika staden Kirkuk håller på att bli en tredje front i det irakiska inbördeskriget, samtidigt som fler amerikanska soldater har placerats i Bagdad och Al Anbarprovinsen för att förstärka styrkorna där. I Kirkuk samarbetar araberna, sunni och shia, för att bekämpa kurderna, den icke-kurdiska minoritet som dominerar i norra Irak. Kurder, araber och turkmener vill alla ta kontroll över staden och regionen och dess rikedomar. Alla tycks förbereda sig för krig. Ett krig som också kan dra in Turkiet. I slutet av 2006 ska en folkomröstning om Kirkuk hållas enligt Iraks nya författning. Våldet förefaller eskalera ju närmare denna kommer. Den knivigaste frågan inför valet är att slå fast vem som har rösträtt.

2007-10 s 16-18
"Diplomatin får en chans till"
Till den planerade konferensen på lördag om Irak i Bagdad väntas även Syrien och Iran, två länder som hittills knappast haft något intresse av att minska motsättningarna i Irak. Efter flera månader av verbalt ordkrig slår sig nu representanter för USA och Iran ner vid samma förhandlingsbord. Förväntningarna är stora i Washington. Risken för krig mellan USA och Iran verkar betydligt mindre nu än bara för några veckor sedan.

2007-12 s 20-21
"Fyra år av krig"
Den 20 mars 2003 invaderar amerikanska och brittiska styrkor Irak efter flyganfall mot Bagdad. Den 9 april avslutades de regelrätta krigsoperationerna och den provisoriska koalitionsmyndigheten (CPA) med L. Paul Bremer i spetsen tar över den politiska administrationen i Irak. I juli bildar den religiöse ledaren Moqtada al-Sadr milisen Mahdiarmén för att utmana ockupationen. I december grips Saddam Hussein.

2007-12 s 22
"Vi stannar, säger Bush"
Det är fyra år sedan amerikanska och brittiska trupper invaderade Irak för att bland annat störta Saddam Husseins skräckvälde. Demokraternas förslag om att de krigförande amerikanska styrkorna ska dras tillbaka från Irak nästa år avvisas av Bush och hans rådgivare. detta skulle kunna leda till våld och kaos i hela landet och i värsta fall i hela regionen.

2007-14 s 15-16
"Fruktan i Irak: 'Gå inte ut för då dödar de dig!'"
Shiitiska milismän går från hus till hus och driver ut sunniaraberna ur Bagdad i avsikt att etniskt rensa huvudstaden. De vill hämnas bombningen av en vördad shiitisk helgedom i februari 2006. Shiiterna markerar husen där sunniaraberna bor med stora röda kryss och skjuter på byggnaderna med Kalasjnikovs.

2007-15 s 12-13
"USAs nya taktik i Irak oroar soldaterna"
Soldaterna måste patrullera till fots för att vinna befolkningens förtroende Detta krävs för att säkerhetsplanen för Bagdad, Bushs nya strategi ska lyckas. En verklig rekonstruktion ska genomföras som ska skapa jobb och ge vanliga irakier något värt att försvara mot upprorsmakare och dödspatruller. Soldaterna själva menar emellertid att det är rena självmordet som nu krävs av dem.

2007-16 s 21
"Ministeravhopp väcker både oro och hopp"
Sektledaren Moktada al-Sadr har tagit sina sex, i stort sett inkompetenta ministrar ur Iraks regering. Detta väcker farhågor om tilltagande sekteristiska strider men också hopp om att regeringen kommer att fungera bättre med nya, dugligare krafter. Sadr-ministrarnas avhopp kan komplicera USAs försök att få Moktada al-Sadr och hans milis att ta avstånd från våld i utbyte mot att de får ett ord med i den politiska processen. Den irakiska regeringen har nu en mindre hållhake på honom.

2007-17 s 14-15
"Muren är tillbaka"
Vita Huset har antytt att det prioriterar en mur som är en halv mil lång mellan sunnitiska och shiitiska områden i Bagdad trots att den irakiska regeringen motsätter sig projektet. Det är en temporär mur men betongsegmenten är tunga och låter sig svårligen avlägsnas när det väl är på plats.
I Belfast står "fredsmurarna" fortfarande kvar. Förenade arabemiraten bygger ett stängsel längs gränsen mot Oman för att hålla invandrare borta. Den saudiska regeringen har en halvfärdig barriär längs gränsen mot Jemen och Marocko skyddar sig med en hög sandvall mot Polisariogerillan i Västsahara. I Padua i Italien har man byggt en mur runt ett distrikt där främst afrikaner bor. De skylls för att narkotikamissbruk och prostitution breder ut sig i trakten.

2007-18 s 12-14
"Faran med att dra sig tillbaka"
Alla diskuterar om USA bör dra sig tillbaka från Irak. Men finns det någon som faktiskt planerar för tillbakadragande? Konsekvenserna av en reträtt som inte fungerar kan bli katastrofala. De blir grannländerna som kommer att tvingas ta emot den stora skaran flyktingar. Jordanien har redan fått 750 000 irakier och Syrien drygt en miljon.

2007-18 s 15-16
"Den irakiska regeringen verkar minst sagt bräcklig"
Först hoppade al-Sadrs ministrar av regeringen och nu hotar dess sunnitiska medlemmar att göra detsamma i protest mot att regeringen ignorerar frågor som berör sunniterna. Bland annat har medarbetare till premiärminister al-Maliki gripit och avskedat minst 16 polisbefäl, varav 9 sunniter, som bekämpat shiitiska miliser. Samhällsservicen saknas i Bagdads sunnitiska områden och regeringen har misslyckats med att stifta nya lagar som garanterar en rättvis fördelning av oljeinkomsterna. Ytterligare avhopp kan äventyra det lagstiftningsarbete som garanterar att alla folkgrupper känner sig delaktiga i landets styre.

2007-21 s 13-14
"Mellan raderna i det brittiska klassamhället"
Klass spelar ingen roll i det moderna Storbritannien men nästan alla britter identifierar sig ändå med en viss klass. "Vi är alla medelklass nu" deklarerade Tony Blair när han blivit premiärminister. Pengar, social rörlighet och tillgång till högre utbildning har ändrat på dt gamla klassamhället. Men britterna är fortfarande snara att identifiera sig som medlemmar av olika samhällsklasser, menar artikelförfattaren Sarah Lyall.

Irak
2007-24 s 18-19
"Mörka moln seglar upp i norra Irak"
Iraks nordliga kurdiska delar har länge varit en skarp kontrast mot det i övrigt bloddränkta landet. Politiken i norr fungerar och ekonomin blomstrar. Men förra veckans rapporter om turkiskt intrång i regionen för att jaga kurdiska rebeller innebar en aktualisering av ett av de tre stadigt växande problem som tillsammans skulle kunna göra läget för Bushadministrationen i Irak ännu värre. Det första är staden Kirkuk. Där finns mycket olja. Enligt Iraks nya författning ska en folkomröstning om stadens framtida status hållas innan årets slut. Regeringen vill skjuta fram folkomröstningen. Då hotar kurderna med att lämna samlingsregeringen i Bagdad. Kurderna förväntas vinna valet men det kommer inte araberna och turkmenerna att acceptera.
Det andra problemet involverar Mosul i Ninevehprovinsen. Kurderna utgör en tredjedel av befolkningen men sitter på tre fjärdedelar av den politiska makten eftersom sunniterna bojkottade provinsvalen 2005.
Det tredje är PKKs fästen i irakiska Kurdistan. PKK har stöd hos sina kurdiska bröder.

2007-24 s 19-20
"USA byter taktik igen"
Den amerikanska militären har bestämt sig för en ny, riskfylld strategi i Irak som går ut på att förse upproriska sunniter med vapen i hopp om att de angriper al-Qaidas avdelning i Irak. Sunniterna är missnöjda med al-Qaida eftersom gruppens självmordsbombningar har dödat tusentals civila irakier. Det är emellertid tveksamt om USA förmår kontrollera hur vapnen används när de väl har överlåtits.

2007-28 s 17
"Shiiter och sunniter gör trevande samarbetsförsök"
Moderata krafter i Bagdad försöker lösa upp den sekteristiska härvan. Men våldet som hela tiden understryker det politiska dödläget fortsätter och dussintals nya dödsfall rapporteras varje dag från Irak.

2007-28 s 18-19
"Kurdistan satsar på en framtid i fred"
Ett mått på den starka optimismen i irakiska Kurdistan är att regeringens företrädare där på fullaste allvar pratar om att en vacker dag utmana Dubai som Mellanösterns viktigaste transport- och affärsknutpunkt. I motsats till övriga Irak där olika kulturer och religioner lever och slåss präglas norra Irak av sekteristisk och politisk homogenitet vilket starkt bidrar till lugnet. Bara kurder tolereras och inge politisk opposition. Den politiskt lugna utveckling kan emellertid ersättas av ökad upprorisk aktivitet när folkomröstningen om huruvida det oljerika Kirkuk ska få annektera ett omstritt område i norra Irak. Många motsätter sig förslaget, både sunni - och shiaaraber.
Regionens status som autonom har formaliserats i Iraks nya författning. Kurdistan präglas av en våg av byggande och investeringar. Nästan allting saknas även elementära saker som el och dricksvatten. Mycket av pengarna kommer utifrån, både från öst och från väst. Många projekt har gått i graven på grund av penningbrist. En orsak till detta är den enorma korruptionen.

2007-29/30 s 14-15
"Våldet breder ut sig"
Staden Kirkuk i norra Irak utsattes i måndags för ett våldsamt attentat och i en ensligt belägen by i Diylaprovinsen iscensattes en massaker då män iklädda irakiska militäruniformer stormade in i en by och avrättade minst 30 civila.. Fler än hundra människor dödades denna svarta dag.
En självmordsbombare körde med sin lastbil in i ett område i Kirkuk där ett av de kurdiska partiernas högkvarter ligger. Det är Kurdistans patriotiska union, som styr sydöstra Kurdistan och vars ledare är Iraks president, Jalal Talabani. Kurder vill införliva staden i den kurdiska regionen medan turkmener och araber vill hindra detta. De etniska motsättningarna i Kirkuk har ökat den senaste tiden.

2007-29/30 s 16-17
"Mahdiarmén styr och ställer"
Al-Sadrs milis är USAs värsta fiende i västra Bagdad. I distriktet Västra Rashid i Bagdad där det bor 700 000 personer, behärskar Moqtada al-Sadr med sin armé bostadsmarknaden, bensin- och eldistributionen, sjukhusen och lojaliteten av många av invånarna. Mahdiarmén har brutalt dödat eller drivit bort sunniterna därifrån. Gatustrider sker mellan Mahdiarmén och amerikansk militär.

2007-33 s 12-14
"Reträttstrategier"
Skulle Iran ta kontroll i Irak, eller al-Qaida? Debatten om hur och när USA ska lämna Irak handlar mycket om vad som händer när USA väl har lämnat Irak. I april sponsrade armén och generalstaben ett krigsspel kallat Unified Quest. Spelet förutsatte delning av ett land som liknar Irak. USAs erfarenheter av reträtt från ett land är inte goda. Det värsta exemplet är Somalia 1993 men även Vietnam var svårt. Sovjetunionen har liknande erfarenheter då de lämnade Afghanistan.

2007-33 s 15
"Hundratusentals amerikanska vapen spårlöst försvunna i Irak"
USA har tappat bort omkring 190 000 vapen avsedda för irakiska säkerhetsstyrkor sedan invasionen 2003. Många av dessa antas ha hamnat i rebellhänder enligt en officiell rapport. De senaste fyra åren har USA investerat över 19 miljarder dollar i utvecklingen av de irakiska säkerhetsstyrkorna.

2007-35 s 16-18
"Eliten överger Irak"  Hela artikeln
Var tionde irakier har lämnat sin hembygd, eliten i Bagdad flyttar till Jordanien och Syrien. Nu vill den amerikanska regeringen att FN försöker lösa problemet med att de bästa lämnar sitt land i sticket. De senaste fyra åren har fler än två miljoner människor - var tionde irakier - flytt från sina hem i Irak. Jordanien har tagit mot 750 000, Gulfstaterna 200 000, Egypten 100 000 och Syrien minst 140 000. Lika många befinner sig på flykt inne i landet. Storbritannien har bara tagit emot 115 av 14 000 asylsökande och USA drygt 500. Miljardären Bill Gates har inrättat en fond fem miljoner dollar till stöd för irakiska akademiker. Landet två miljoner bästa invånare har flytt. Det är Bagdads medelklass som alltid betraktat sig som arabvärldens urbana elit.

2007-36 s 17
"Bush reste till Irak"  Hela artikeln
Under sitt mycket överraskande besök i Irak antydde president Bush att USA kan börja planera för en reduktion av de amerikanska styrkorna där redan inom några månader. Ha sa att man kan bibehålla aktuell säkerhetsnivå i Irak med färre amerikanska soldater. Samtidigt med Bushs besök började den brittiska armén att dra sig tillbaka från sin bas i centrala Basra, Iraks näst största stad.

2007-36 s 18
"Hemliga överläggningar ledde till färdplan för fred"
Representanter för Iraks olika sunnitiska och shiitiska grupper har enats om en färdplan till fred som bygger på erfarenheterna i Nordirland. Överläggningar har hållits på hemlig ort i Finland och arrangerades av Finlands före detta president Martti Ahtisaari. Delegaterna rekommenderade bland annat avväpning av stridande fraktioner och bildandet av en oberoende kommission som ska övervaka avväpningen "på ett verifierbart sätt". Andra politiska mål är ett undanröjande av sekteristiska och etniska motsättningar, stopp för flyktingströmmen och en realistisk tidtabell för de utländska truppernas utmarsch.

2007-37 s 14
"Upp till bevis, FN"
FNs generalsekreterare Ban Ki-moon har nu tillfälle att visa att FN kan och vill göra nytta. Den allt allvarligare flyktingkrisen i Irak kräver internationellt engagemang och internationella lösningar. Någon måste bringa samman alla de länder som påverkas av flyktingproblemet och få dem att hitta en fungerande lösning. Det pågår en etnisk rensning och landet förlorar sin välutbildade arbetskraft. Den politiska stabiliteten i Jordanien och Libanon kan äventyras. Länderna i Mellanöstern klarar inte av att lösa flyktingproblemet på egen hand.

2007-37 s 15-16
"Generalen avråder snabb reträtt"
USAs befälhavare i Irak, general David Petraeus, lämnade i början av veckan en länge väntad rapport om läget i Irak. Han varnar skarpt för det snabba tillbakadragande som demokraterna förespråkar. Däremot kan de 30 000 soldater som har skickats till Irak som en förstärkning vara tillbaka redan till nästa sommar. Demokraterna var som väntat mycket kritiska mot rapporten som beskylldes för att vara ett beställningsverk.

2007-37 s 20-23
"Ett himmelrike av lugn och ro i ett hav av uppror"
Iraks kurder har aldrig haft det så bra som nu. Men de har en lång väg att gå innan de har tryggat en säker och stabil framtid för att inte tala om hur långt det är till demokrati. Kurdistan är en union mellan två rivaliserande administrationer som så sent som i slutet av 1990-talet utkämpade ett våldsamt inbördeskrig. De två partierna, KDP och PUK är i praktiken stamstyrda förläningar där makt, pengar och till och med mark distribueras uppifrån de styrande familjerna. KDP leds av familjen Batzani. Massoud är Kurdistans president, Nechirvan hans brorson är premiärminister och Masrur, Massouds son är chef för den mäktiga underrättelsetjänsten. PUK leds av Jalal Talabani som är Iraks president. De två förläningarna kontrollerar all offentlig aktivitet, inklusive medierna. Svågerpolitiken är enorm.
Kurdistans ekonomi är mycket svag. Det mesta förstördes under Saddam Husseins tid. Det finns inga banker, inga försäkringar, ingen postservice. Budgeten utsätts inte för någon som helst granskning. Ingen betalar skatt och två tredjedelar av budgeten går till att betala löner till den stora mängden personer i offentlig tjänst.
De irakiska kurderna är i slutändan beroende av tre saker: deras militärer, så kallade Peshmerga som lär bestå av 200 000 lojala och välmotiverade soldater, grannarna framför allt turkarna - som hotat med att invadera om inte Iraks kurder utvisar eller fångar de cirka 3000 gerillasoldater som tillhör PKK, och bergen ("Kurdernas enda vänner"). Iraks sunniaraber och Iraks arabiska grannar är mycket negativa till ett autonomt Kurdistan.
Originalartikel från The Economist eller här.

2007-42 s 4
"Spänningen stiger vid irakiska gränsen"  hela artikeln
Turkiet begär grönt ljus för attacker i norra Irak. Regeringen lämnade i veckan in en begäran till parlamentet om ett ettårigt tillstånd att genomföra militära operationer i Irak. Målet är den kurdiska separatistgerillan som har baser i norra Irak varifrån den angriper Turkiets integritet och dess medborgare. PKK-rebeller har fört gerillakrig mot den turkiska regeringen i 23 år.

2007-43 s 11-12
"Irak hörsammar världens krav"
Iraks premiärminister, Nouri al-Maliki, gav i början av veckan order om att den turkkurdiska separatistgruppen PKKs aktiviteter i Irak skulle stoppas. Han betraktar PKK som en "ondskefull terroristorganisation" som han förbjuder att verka på irakisk mark. Malikis beslut var ett försök att hindra turkisk militär från att tränga in över gränsen. I Turkiet skriver tidningarna om de senaste morden på tolv unga värnpliktiga män som dödades i ett bakhåll. Detta har väckt allmänhetens avsky för PKK och hämndbegär.

2007-43 s 12-14
"Den andra turkiska fronten"  hela artikeln
Alla känner till PKK, Turkiet och faran av en väpnad konflikt i norra Irak. Till saken hör också att det finns en irankurdisk gerillagrupp som också gömmer sig i Irak men som anfaller inne i Iran. Denna grupp, PJAK, Partiet för fritt liv i Kurdistan, har ett visst mått av samröre med den turkkurdiska gruppen PKK. De har samma mål, att med våld försöka skapa nya autonoma områden och vinna rättigheter för kurderna i Irak och Iran. De är alla lojala med PKK-ledaren Özalan. Kurderna är sunnimuslimer och har sina rötter i marxistiska rörelser och förespråkar vad de kallar "vetenskaplig socialism". De gömmer sig i bergen där de lever ytterst spartanskt. Den östra delen av det irakiska Kurdistan styrs av PUK som betraktar Iran som en viktig handelspartner. PUK leds av Iraks president, Jalal Talabani. I augusti blev det en militär sammanstötning mellan PJAK gerillan trängde ini Irak och anfölls av Peshmerga, som är PUKs väpnade styrkor. Kurder mot kurder alltså i väpnad kamp starkare är inte blodsbanden.

2007-46 s 10
"Bagdad blir allt säkrare"  hela artikeln
Över en miljon irakier har flytt från sina hem de senaste 18 månaderna, varav 750 000 från Bagdad. Flyktingvågen har dock minskat under de senaste månaderna. Iraks premiärminister al-Maliki sa på en presskonferens i söndags att den ökade säkerheten i Bagdad nu har möjliggjort för tusentals familjer att återvända till sina hem i huvudstaden och andra områden. Antalet självmordsattacker, bilbomber och andra terroristangrepp har minskat med 77 % jämfört med i fjol.

2007-51 s 10-11
"Det har ljusnat i Bagdad"  hela artikeln
Det händer bara var 33 år att de viktigaste kristna och islamska helgerna ligger så nära varandra i tiden som i år. I onsdags började sunniternas offerfest och i fredags shiiternas och sedan kommer julen, Jesusbarnet kommer också till landet mellan de två floderna. Nästan alla indikatorer bekräftar intrycket att Bagdad blivit säkrare. Antalet attentat har minskat, antalet dödade och skadade är mindre. De första flyktingkonvojerna kommer tillbaka från Syrien och Jordanien. Oljeexporten ökar, sophämtningen fungerar och det finns elektricitet elva timmar per dygn i stället för bara två som i våras. Orsaken är att det finns fler amerikanska soldater på plats. USA har 160 000 soldater på plats i Bagdad. Sunniterna i Anbar tolererar inte längre al-Qaidas våldsamma överdrifter. Terrornätverkets bas vacklar. En annan orsak är att shialedaren Muktada al-Sadr, som är Iraks mäktigaste politiker, av oförklarliga grunder håller sin milis, Mahdi-armén i mycket korta tyglar.
Ingenting av de problem som ligger till grund för konflikten i Irak har emellertid lösts under de senaste tio månaderna: inte fördelningen av statens tillgångar, inte integrationen av hundratusen före detta medlemmar i Baathpartiet, inte dispyten om den multietniska staden Kirkuk.

2007-51 s 12-13
"Många vänder hemåt - av fri vilja eller av tvång"
Många flyktingar återvänder till Bagdad, men orsakerna är inte alltid de bästa. Mellan mitten av september och slutet av november återvände 25 000 irakier från Syrien till Irak. Flera av mottagarländerna hittar på saker för att göra exilen otrevlig för irakierna. Tjänstemän är överdrivet byråkratiska och tar mycket betalt för att hjälpa flyktingarna. När de återvänder till Irak upptäcker många att deras bostäder ockuperats av andra.

2008-03 s 8
"Frusna miljoner"
I Banque de France finns sedan länge ett konto på exakt 23 480 000 euro. Det bär pengar som Iraks förre ledare, Saddam Hussein, skickade ut från sitt land och som den irakiska regeringen kräver tillbaka. Den franska regeringen vägrar emellertid att lämna ut pengarna. Regeringen beslöt att "frysa" Saddams alla tillgångar sedan han störtats. För att överlåta hans förmögenhet i Frankrike krävs en ändring av den franska grundlagen. Irak har hittills bara lyckats få loss äganderätten till en villa i Cannes eftersom den var skriven på Saddams halvbror, Tikriti. Den har utsikt över Medelhavet, har två swimmingpooler och är värd 12 miljoner euro. Saddam äger också aktier i två franska företag värda 200 miljoner euro.

2008-05 s 14
"Irak behöver USA minst tio år till"
Iraks försvarsminister Abdul Quadir tror inte att hans land kan ansvara för den interna säkerheten få egen hand förrän 2012 och det dröjer , enligt honom, ända till 2018 innan landet kan försvara sina gränser mot externa hot. Han var mycket konsekvent under sitt veckolånga besök i USA och betonade att det fanns goda grunder för hans bedömning av tidsplanen.

2008-06 s 19-20
"Den som gapar över mycket…"  hela artikeln
Kurdernas inflytande minskar i takt med att arabernas irritation växer. Den kurdiska minoriteten i Irak, som är sunnimuslimer men inte araber, har haft oproportionerligt stort inflytande på landets politik ända sedan Saddam Hussein störtades 2003. Men på senare tid har deras makt minskat samtidigt som motsättningarna mellan kurderna och landets araber fördjupats. Kurdernas försök att ta över den oljerika staden Kirkuk har fått sunniter och shiiter i premiärminieter Malikis regering att opponera sig. Den mest framgångsrika shiitiske politikern Hussain al-Shahristani, hävdar att de internationella oljekontrakt som kurderna slutet är olagliga. Araberna hävdar att bara centralregeringen har rätt att teckna avtal med utländska intressenter. Kurderna tros också samla in miljontals dollar i tull på importerade produkter men de rapporterar inte inkomsterna till regeringen. De vill däremot att Bagdad betalar löner till deras milis, peshmerga, ur försvarsministeriets budget.

2008-09 s 13-14
"Det verkar som al-Qaida i Irak har bränt alla broar"
Den sunnitiska terrorgruppen al-Qaida i Irak uppmanar sina anhängare att bli mindre aggressiva i hopp om att kunna återerövra folkets stöd i den västliga provinsen Anbar, där sunnitiska stammar har börjat samarbeta med de amerikanska styrkorna. Sunniterna tar idag avstånd från al-Qaida. Den amerikanske militären säger sig ha utplånat en stor del av ledningen för al-Qaida i Irak under 2007. 2400 misstänkta medlemmar dödades och 8800 tillfångatogs förra året. Gruppen är borta från Bagdad och Anbarprovinsen.

2008-12 s 14-18
"Fem år efter invasionen"  hela artikeln
Det enda irakierna kräver av USA är något som de hade under Saddam: stabilitet.
Redan några veckor efter invasion kom de första misstagen: de frånvarande massförstörelsevapnen, saknad plan för tiden efter Bagdads fall, upplösningen av den irakiska armén som ledde till en brist på soldater att sätta in mot upproriska och avsaknaden av en effektiv amerikansk strategi för att bekämpa upproret. Övergrepp mot och tortyr av irakiska fångar på Abu Ghraibfängelset, massakern på 24 civila i Haditha, marinoffensiven som återerövrade Falluja men som jämnade staden med marken med mera, har undergrävt den beundran som många hyste för de amerikanska soldaterna.
I dag vet man att det under ytan fanns djupa motsättningar mellan olika etniska grupper, religiösa sekter och stammar, motsättningar som kamouflerades under ett kvartssekel av totalitärt styre.

2008-12 s 16-17
"Det hundraåriga kriget"
Fem år efter USAs invasion har livet i Bagdad blivit lite säkrare; men ingen vet hur man ska lösa de politiska problemen i Irak. Optimismen pekar på framstegen på sunnisidan: 80 000 före detta rebeller har hoppat av och arbetar i amerikanernas tjänst för 300 dollar i månaden. Al-Qaida-terrorismen har upphört. Shiiterna kan emellertid fortfarande störa ordningen. Det är osäkert hur länge shialedaren Moktada al-Sadrs vapenvila håller. Om McCain vinner presidentvalen bör de inrätta sig på ett hundraårskrig.

2008-12 s 18-19
"Jakten på Saddams kumpaner fortsätter"
Myndigheter i USA och andra länder försöker fortfarande röja upp efter skandalen i samband med FN-programmet olja-mot-mat som den listige Saddam Hussein utnyttjade till sin egen fördel. Programmet syftade till att mildra effekterna av FNs sanktioner mot Irak för det irakiska folket genom att tillåta kontrollerad försäljning av en viss mängd olja i utbyte mot mat och förnödenheter. Men programmet gjorde det i stället möjligt för Saddam att stopp pengar i egen ficka och göra ett antal skumraskfigurer rikare. En rapport visar att 2253 företag hade gjort olagliga betalningar för sammanlagt 1, 8 miljarder dollar till Saddam.
Tiden håller på att rinna ut. I december i år kommer alla hemlighetsstämplade papper att låsas in i 50 år framåt, om inte Kofi Annans efterträdare, Ban Ki-moon, förlänger tidsfristen.
Merparten av bovarna verkar ha varit affärsmän, inte medlemmar av FN-byråkratin, som många amerikanska kongressledamöter fördömde som ett korruptionsnäste.
De verkliga bovarna i FN var inte byråkrater och diplomater utan säkerhetsrådet, vars fem permanenta medlemsländer lanserade ett program som var vidöppet för missbruk och som saknade nödvändiga skyddsåtgärder.

2008-18 s 17
"Plundrade skatter lämnades tillbaka"
Iraks nationalmuseum har fått tillbaka 701 föremål som stals i en plundringsvåg efter Saddam Husseins fall 2003. Syriska myndigheter har återlämnat en rad föremål, allt från guldhalsband till antika lerkrukor. Ansvarig irakisk minister kommer inom kort att besöka Jordanien för att försöka övertala myndigheterna där att lämna tillbaka stulna föremål.
2008-18 s 19-20
"Ett kurdiskt bekymmer"
Återuppbyggnaden av staden Kirkuk har stannat av. Våldsfrekvensen är tidvis större än i Bagdad. Vem ska bestämma över denna oljerika stad omgiven av Iraks bördigaste marker? Det finns tre möjliga alternativ:
1. Kirkukprovinsen ansluter sig till de självstyrande övervägande kurdiska blocket med tre nordliga provinser
2. Kirkukprovinsen blir en egen självstyrande enhet
3. Kirkukprovinsen kan stanna kvar under centralregeringens administration
4. Kirkukprovinsen kan delas så att en del tillhör Bagdad och en annan den kurdiska regionen.
problemet är att de olika folkgrupperna, kurder, turkmener och araber har olika uppfattningar i frågan.

2008-18 s 20-21
"Sunniterna vill samarbeta igen"
Den största sunnitiska alliansen i irakisk politik är beredd att återuppta samarbetet med regeringen efter nästan ett års bojkott. De hänvisar till en ny amnestilag och regeringens tillslag mot shiitiska grupper som orsaker. Det blir en viktig politisk seger för premiärminister Nuri Kamal al-Malakis regering.

2008-26 s 18-20
"Det ljusnar lite i Irak"
Enligt alla viktiga aspekter - militära, politiska och ekonomiska - har det blivit bättre i Irak jämfört med hur förfärligt illa det var. Men det är ingen garanti för att fred och välstånd väntar runt hörnet. De tre folkligga huvudgrupperna, shia, sunni och kurder börjar anpassa sig till varandra. Oljepriset stiger så regeringen har mer kontanter ån någon gång sedan före 1991. 43 % anser nu att "det allmänna läget är bra", dubbelt så många som i september. Al-Qaida har försvagats, de flesta sunniter tar idag avstånd från dem. Den hårdföre predikanten och shiamuslimen Moqtada el-Sadr har bestämt sig för att ligga lågt, kanske för att han slagits tillbaka. Premiärminister Malakis rykte har förbättrats och han har börjat flytta över en del makt från ockupanten till det suveräna Iraks regering. Idag finns de 12 miljoner mobiltelefoner och 261000 irakier abonnerar på Internet, före kriget fanns det knappt någon.
Men det största hindret för ekonomisk utveckling är bristen på kvalificerad arbetskraft och välutbildade byråkrater och tjänstemän som kan använda oljepengarna på ett vettigt sätt. Många i medelklassen har flytt från landet och många välutbildade har dödats.

2008-26 s 21
"Vita huset beskylls för att skönmåla"  hela artikeln
En rapport från den amerikanska riksrevisionen kritiserar den amerikanska regeringens bedömning av läget i Irak. Enligt rapporten överdriver regeringen framstegen inom vissa kategorier, till exempel den irakiska arméns beredskap, elproduktionen och den irakiska regeringens anslag till återuppbyggnaden. Säkerhetsframstegen beror inte på förbättringar vad gäller den politiska och sociala försoningen utan huvudsakligen på förstärkningen av de amerikanska styrkorna, en skakig vapenvila utropad av Moqtada el-Sadrs miliser och på ett USA-lett program, som går ut på att betala före detta rebeller för att de ska hålla sig lugna.

2008-32 s 11-13
"Så småningom blir vi oberoende"
Intervju med Iraks premiärminister al-Maliki, 58 år, om landets framtid, de amerikanska truppernas tillbakadragande och regeringens framsteg i kampen mot miliserna. Han menar att offret av 100 000 människoliv är en stor och svår ansträngning för att i framtiden slippa fler likadana krig. Han vill att de både privata och offentliga tillgångar som Irak har i utlandet ska vara skyddade även efter det att FNs mandat i Irak löper ut. Han vill att de amerikanska trupperna snart ska lämna Irak och ersättas av ett långsiktigt säkerhetsavtal mellan de båda länderna.

2008-33 s 14-15
"Allt färre amerikaner dödas i Irak"
I juli månad omkom fem amerikanska soldater till följd av striderna i Irak. För drygt ett år sedan var denna siffra mer än hundra per månad. Orsakerna är tre, en vapenvila med shiiternas största milisgrupp, f d sunnitiska upprorsmakares övergång till regeringsstyrkorna och utökningen av de amerikanska trupperna. President Bush menar att detta tillåter tillbakadragandet av soldater redan innan han lämnar sin post. I dag finns det 140 000 amerikanska soldater i Irak. "Alla amerikanska soldater vill åka hem tidigare". Ett stort problem som återstår är kampen om staden Kirkuk och dess energireserver. Förra veckan dödades 50 personer där.

2008-33 s 16-17
"al-Sadr beordrar sin milis att lägga ner vapnen"
Ledaren för en av Iraks starkaste milisgrupper, Moktada al-Sadr, beordrar sina anhängare att avväpna sig och omvandla sig till en rent social och politisk organisation, enligt ett nytt strategiskt dokument. Sadrs Mahdi-armé, är en övervägande shiamuslimsk gruppering som har tillsammans med irakiska al-Qaida stått bakom mycket av våldet sedan invasionen 2003.

2008-35 s 19-20
"Kirkuk är en pyrande krutdurk"  hela artikeln
Kurdernas auktoritet märks överallt i Kirkurk. Staden med sina 900 000 invånare ligger på "kurdiskt" område i norra Irak. De kontrollerar provinsregeringen, polisen och den fruktade hemliga säkerhetstjänsten, Asaish. Två andra folkslag lever också i Kirkuk, det är sunnitiska araber och turkmener och de vill ha delad makt och administration. Kurdernas grepp om makten i Kirkuk har föga överraskande försämrat relationerna med araber och turkmener. Det kan mycket väl sluta med ett öppet krig om makten mellan folkgrupperna.
Under Saddam Hussein utvisades tiotusentals kurdiska familjer från Kirkuk för att försäkra sig om den politiska makten över områdets enorma oljetillgångar. Araber kom i deras ställe. Efter Kuwaitkriget gjorde kurderna samma sak men tvärtom. Kurderna vill nu inlemma Kirkuk i regionen Kurdistan.

2008-36 s 29
"Kina och Irak slöt oljekontrakt"
Avtalet är värt tre miljarder dollar för exploatering av ett stort irakiska oljefält. Det var Iraks första, stora kommersiella oljekontrakt med ett utländskt bolag sedan den USA-ledda invasionen 2003. Det spänner över 20 år och innebär bland annat också att Kina ska bygga ett stort elverk i området för att avlasta Iraks överbelastade elnät.
Västerländska bolag var i somras nära att komma överens med det irakiska oljedepartementet men dock bara om blygsamma kontrakt om rådgivning för ökad produktivitet.
Exempel de stora geopolitiska förändringarna som äger rum mitt framför ögonen på oss.
Artikel i The Washington Post.

2008-37 s 11
"Bush drar tillbaka 4000"
President Bush planerar att dra tillbaka 4000 soldater från Irak innan han lämnar sin post. Samtidigt börjar det amerikanska försvarsdepartementet, Pentagon, koncentrera sig mera på Afghanistan, nu när situationen i Irak har förbättrats.

2008-42 s 13-15
"Bagdad börjar andas ut"  hela artikeln
Rivningen av betongmurarna är det tydligaste tecknet på en markant förändring i Iraks huvudstad. Den amerikanska strategin att kraftigt utöka den militära närvaron har resulterat i stabilitet. Irakierna håller redan på att ta över många av amerikanernas uppdrag. Det andra tecknet är att den 1 oktober övergick den sunnidominerade Väckelserörelsens medlemmar till den irakiska regeringens lönelista efter att tidigare ha avlönats av amerikanerna. Det tredje är den irakiska arméns försök att överlåta kontrollen av vissa stadsdelar till den paramilitära nationella poliskåren. Det stora problemet är hur länge den sunnidominerade Väckelserörelsen håller sig lugn. Detta i sin tur beror på när och i vilken utsträckning som den shiadominerade regimen accepterar att den får de positioner och belöningar den anser sig vara värd. Det var ju sunniterna som styrde under Saddam Husseins tid och många får väl betraktas som krigsförbrytare.

2008-51 s 9-10
"Undermåligt förarbete ledde till fiasko"  hela artikeln
En opublicerad, drygt 500 sidor lång redogörelse för den USA-ledda återuppbyggnaden av Irak avslöjar att det blodiga upproret i Irak försvårade återuppbyggnadsarbetet men okunskap och dålig planering hos invasionsmakten är den viktigaste orsaken till att det tar så lång tid att få ordning på Irak. Rapporten menar att Pentagon presenterade uppblåsta rapporter om framsteg för att dölja misslyckandet.

2009-05 s 14-16
"Irak går till val"  hela artikeln
Få har så mycket att vinna eller förlora i de irakiska regionvalen på lördag som premiärminister Nuri al-Maliki, vars parti utmanas av bittra rivaler i alla irakiska provinser. Själv är al-Maliki den i särklass mest populära politikern i Irak men hans parti kontrollerar bara en av Iraks 18 provinser. I syfte att ta över makten i fler provinser söker han stöd hos de olika stammarna. Stamråden irriterar kurderna och Iraks Islamiska Högsta Råd, ett shiitiskt parti, som vill behålla greppet om nästan alla provinser i söder. Iraks Islamiska Högsta Råd har en väpnad gren liksom kurderna och al-Sadrs grupp. Dawa har ingen väpnad grupp utan verkar rent politiskt. Som premiärminister styr Nuri al-Maliki i stället två militära styrkor, Bagdadbrigaden om 3000 man och Kontraterrorismstyrkan.

2009-05 s 16-17
Riktiga val står för dörren"
Håll andan - demokrati kan bli verklighet i Irak i år. Valen på lördag gäller provinsregeringarna och blir ett mått på de politiska koalitionerna popularitet inför de rikstäckande allmänna valen i slutet av 2009. Irak har 18 provinser. Val sker nu i 14 av dessa. Människorna i de tre kurdiska provinserna röstar inte denna gång och valet i den omstridda Kirkukprovinsen sker senare. Där kommer inte araberna, turkmenerna och kurderna överens. 14400 kandidater konkurrerar om 440 rådsplatser. För första gången deltar den sunnitiska gruppen i valet vilket kommer att försvaga den makt som shiiterna och kurderna hittills haft i Irak sedan Saddam Husseins fall. Det största shiitiska partiet är Iraks Islamiska Högsta Råd, det andra är Malikis Dawa parti. Det största sunnitiska partiet är Islamiska partiet. Dessa tre har mest pengar att använda i valrörelsen, men Konstitutionspartiet, grundat av Iraks mäktige utrikesminister, shiiten Jawad al-Bolani, kan också bli en kraft att räkna med. Han har en sekulär plattform och har devisen "Rösta ja till ett enat Irak!"
Kandidater med koppling till Sahwa (väckelsen), som hjälpte amerikanerna att få fred i Anbar, har möjlighet att utmana Iraks Islamiska Högsta Råd bland sunniterna.
I tidigare val röstade väljarna enligt sekteristiska eller etniska linjer. Nu försöker politikerna locka väljare utanför den egna etniska gruppen. På landsbygden är det dock stamtillhörigheten som är avgörande, man röstar helst på en person "inom familjen".

2009-06 s 11
"Valresultaten i Irak dröjer"
Det finns "allvarliga" misstankar om valfusk i Anbarprovinsen. Iraks Islamistiska parti som kontrollerar Anbarprovinsen i vät, där det sunnitiska upproret föddes, utmanades i valet av två sunnitiska koalitioner. Dessa partier accepterar inte ett resultat som återger makten till Iraks Islamistiska parti. De officiella resultaten är klara först till veckoslutet.

2009-07 s 12
"Sarkozy besökte Irak"
Det var hans första besök i Irak, och det tolkas som ett viktigt steg i hans försök att förbättra relationerna mellan Irak och Frankrike. Den franske presidenten togs emot av Iraks president, Jalal Talabani, i en välkomstceremoni som visades i direktsändning i irakisk TV. Sarkozy träffade också Iraks premiärminister Nouri al-Malaki.

2009-09 s 15
"Iraks kurder är inte glada"
Den irakiska centralregeringens starka ställning oroar kurderna. Iraks kurder har marginaliserats i den irakiska politiken. Iraks premiärminister, al-Maliki, har till exempel bestämt att kurdiska visum inte längre godkänns. Utlänningar som kommer in via den kurdiska regionen utan att ha centralmaktens visum kan gripas och deporteras. Maliki ifrågasätter kurdernas rätt att kontrollera vissa omstridda områden och vill ändra lagarna. Kurderna vill fortfarande ha en folkomröstning om vem som ska bestämma i den delade gränsstaden Kirkuk men denna skjuts ständigt på framtiden. Här har motsättningen mellan kurder och araber ökat. Kurdernas politiska ställning har försvagats av stridigheter inom Kurdistans patriotiska förbund (PUK) som leds av Iraks president, Jalal Talabani. Den kurdiska regionens premiärminister, Nechirvan Barzani, brorson till Kurdistans president, har lyft fram risken för ett krig mot Iraks araber.

2009-16 s 12
"Tryggare än på länge"
Säkerhetsläget i Irak har inte varit så gott som nu sedan de amerikanska styrkorna invaderade landet för sex år sedan. Den amerikanske befälhavaren i Irak, Raymond Odierno, tror att amerikanerna kan hålla tidtabellen för tillbakadragandet från Irak. Målet är att antalet soldater ska minska från 140 000 till 50 000 i augusti 2010.

2009-26 s 12
"Irak fruktar fler attentat"
Flera attentat de senaste dagarna har skövlat massor av människoliv, inklusive gymnasieungdomar på väg till examen. Attackerna bryter en längre tid av lugn och väcker nya tvivel på de iranska säkerhetsstyrkornas kapacitet att skydda civilbefolkningen utan amerikanska soldaters hjälp. De irakiska myndigheterna varnar för att militanta kanske planerar en ny våg av attentat för att undergräva förtroendet för regeringen nu när amerikanerna drar sig ur landets städer 30 juni i ett första steg mot fullständigt tillbakadragande.

2009-27 s 11
"Irak har blivit farligare"
Den amerikanska reträtten har börjat, och våldsverkare och rebeller utnyttjar tyvärr det förändrade säkerhetsläget. Den senaste veckan har ett flertal attentat i urbana områden skördat många civila liv och dödat amerikanska soldater. De irakiska ledarna uppfattar att deras politiska framtid hänger på att Amerika drar sig tillbaka så att de kan bevisa att de förmår garantera säkerheten.

2009-27 s 12-13
"Segern finns inom räckhåll"
Amerikas invasion av Irak kommer att dömas av historien. De demokratiska idealen finns emellertid fortfarande inom räckhåll. Slutet på historien kan förändra den historiska domen. Intresset för kriget i Irak har minskat starkt i USA. I takt med att den ekonomiska krisen där hemma har förvärrats, framstår problemen i Fallujah, Kirkuk och Mosul som allt mer ovidkommande. Irak genomgår en långsam men genomgripande förändring från krigszon till en ny nationalstat. De militanta sunniterna har identifierats och skulle ha svårt att ta upp det "heliga kriget" igen. Ett problem är att två miljoner irakier har lämnat landet och bara 5 % återvänt. De flesta är medelklass med god utbildning som behövs nu. Ett annat problem är motsättningen mellan främst kurder och araber om oljeinkomsterna från Mosul- och Kirkukregionerna.
Iraks utveckling de kommande åren kommer att forma USAs eftermäle där. "Det är viktigare hur vi åker hem och vad vi lämnar efter oss än hur vi kom hit".

2009-29 s 17-19
"Kurderna har tröttnat på att vänta"
Iraks kurder skyndar på arbetet av olja och naturgas med en egen författning för den halvautonoma regionen i Irak och kräver makt över resurserna inom ett definierat Kurdistan. Författningen som ger den regionale ledaren "absolut" makt, ska bli föremål för en folkomröstning före årets slut. Kraven ifrågasätts av både den federala regeringen i Bagdad och av etniska grupper som bor i området. Det råder en stor misstro och svekfullhet mellan regionen och centralregeringen i Bagdad. Amerikanska diplomater och militärer erkänner att risken för en konfrontation med kurderna har blivit ett lika stort hot mot Iraks enhet som resterna av upproret i landets mellersta delar. Experter anser att kurderna aldrig kommer att ge efter på sina krav speciellt inte nu när amerikanerna har börjat dra sig tillbaka.

2009-34 s 18-19  
"Iraks shiiter stoiska inför sunnitiskt våld"  hela artikeln
Nu har shiiterna den största politiska makten i Irak och då är det lättare att stå emot provokationer. Och de vet att de som dödar shiiter kommer "att hamna i helvetet allihop". Shiiternas tålamod idag står i skarp kontrast till Iraks senaste historia Med en demografisk majoritet på 60 % och kontroll över regeringen har de fått makten för första gången på tusen år. Till och med de under senaste åren mest våldsamma shiitiska extremistgrupperna kräver nu i stället att få delta i den politiska processen. Shiitisk islam handlar i hög grad om tålamod och långsiktighet. Man väntar på att den tolfte imamen, Mahdin, ska återvända för att befria anhängarna och skänka dem frälsning.

2009-35 s 11
Maliki bryter med den shiitiska koalitionen"
Premiärminister Nuri a-Maliki bröt i måndags med den shiitiska koalitionen som 2006 förde honom till makten och verkar nu ställa upp i valet 2010 på egen hand. Han anser sig ha en bättre chans att behålla sin premiärministerpost om han ställer upp i valet på egna meriter i stället för att sammankopplas med shiitiska bundsförvanter i "Förenade irakiska alliansen" som har tappat i trovärdighet bland många irakier. Nu kommer förmodligen de shiitiska rösterna att splittras vilket gör valutgången osäker. Kanske får de sunniarabiska och kurdiska minoriteterna mer att säga till om vid bildandet av en ny regering. I lokalvalen i januari fick Malikis nya koalition Rättstaten flest röster i hela den shiitiska södern och i Bagdad. Men han spelar ett högt spel om våldet fortsätter att eskalera på gatorna.

2009-44 s 17-18
"Ökat våld i Irak"
Två blodiga attentat med förödande verkan inträffade nästan samtidigt i söndags. Den irakiska regeringen misstänker att andra länder är involverade på ett eller annat sätt i attackerna. 155 personer dödades och minst 500 skadades. Bomberna var placerade i en skåpbil och en minibuss som lyckades ta sig förbi flera säkerhetskontroller. Det fanns flera ton sprängmedel i varje fordon. Paraplygruppen Islamiska staten Irak som inkluderar al-Qaida i Irak, tog på sig ansvaret för massmorden.

2009-46 s 18-19
"Irak klarade ett viktigt demokratiprov"  hela artikeln
Irak antog i söndags en lag, som är en förutsättning för de planerade allmänna valen i januari. Med den nya lagen passerar Iraks bräckliga demokrati en viktig milstolpe som bäddar för att de amerikanska stridsstyrkorna ska kunna dras tillbaka snabbt nästa år. Det handlar om vilka som är de rättmätiga väljarna i den nordliga provinsen Kirkuk, som kurdernas anser sig tillhöra dem, vilket araber och turkmener motsätter sig. Den nya kompromissen innebär att man använder 2009 års vallängder men om antalet röstberättigade i ett visst område bedöms vara misstänkt stort, ska en kommitté övervakad av FN undersöka om fusk har förekommit.

2009-48 s 16
"Tidtabellen håller inte"
Efter långa förhandlingar godkände parlamentet lagändringar som en av landets vicepresidenter, Tariq al-Hashimi, tänker inlägga veto mot. Han vill stärka sunniternas chanser i valet genom att öka kvoten för irakier i exil. Oförmågan att enas om villkoren för valet har inflammerat etniska och sekteristiska spänningar som under det gånga året föreföll ha mattats av.

2009-48 s 16-17
"Fotbollsplanen har också blivit slagfält i Irak"  hela artikeln
FIFA suspenderade i förra veckan det irakiska landslaget med motiveringen att den irakiska regeringen blandar sig i landslagsstyrelsens ärenden. Det är ännu ett exempel på irakiernas oförmåga att göra upp internt. Bråket började när förbundet ville att val till styrelsen skulle ske utomlands eftersom situationen i Irak var för osäker. Regeringen upplöste då det nationella förbundet varefter FIFA suspenderade landslaget. Regeringen vill inte att valet ska ske utomlands eftersom detta ger intryck av att den inte har säkerheten i landet under kontroll. Ett annat problem för främst shiamuslimerna är att den populära ordföranden Hussein Saeed var med redan på den tiden då Saddam Husseins son Uday med järnhand styrde alla idrott i Irak.

2009-50 s 12-13
"Bagdad anklagar Syrien och islamister"
Fyra bilbomber dödade på tisdagen fler än 120 människor och skadade över 400 i centrala Bagdad, Bomberna exploderade med bara några minuters mellanrum nära Bagdad största domstol och två regerings departement. De iscensattes av självmordsbombare. Mönstret upprepar sig: masslakt framför offentliga byggnader, därefter en ursinnig reaktion från centralregeringen, som är helt koncentrerad på de kommande valen och som lägger skulden på politiska fiender och rebeller, i detta fall på ledande Baathmedlemmar som lever i exil i Syrien, och på en allians mellan islamistiska fundamentalister och militanta. Det inträffade får allmänheten att tvivla på regeringens kapacitet att upprätthålla säkerheten.

2010-03 s 10
"Ytterligare ett dödsstraff"
Den före detta irakiske guvernören general Ali Hassan al-Majid har dömts till döden för giftgasattackerna mot den irakiska staden Halabja. I staden som bombades med giftgas 1998, dödades cirka 5000 människor. "Kemiske Ali" som var kusin med den förre makthavaren, Saddam Hussein greps i augusti 2003, tre månader efter invasionen i Irak. Han är redan dömd till döden för två andra brott, anfallet mot kurderna i augusti 1988 och för krossandet av ett shiitiskt uppror i södra Irak 1999.

2010-08 s 23-24
"Iraks kvinnor möter starkt motstånd"  hela artikeln
Kvinnliga ministrar och parlamentariker ger en falsk bild av det irakiska samhället, där det fortfarande är svårt för kvinnor att göra sina röster hörda. Inför det kommande parlamentsvalet har tolv kvinnor som inte tillhör det politiska systemet bildat ett eget parti. Kvinnor som kandiderar lever farligt. För ett par veckor sedan sköt väpnade män ihjäl Suha Abed Allah i Mosul. Hon kandiderade för en allians med anhängare av alla religioner. Tanya T Gilly som representerar det kurdiskt dominerade norra Irak i parlamentet i Bagdad, tänker inte ställa upp för omval. Hon vill ägna mer tid åt sina barn i stället. Det största problemet är att det finns en uppfattning hos borde män och kvinnor att en man och en kvinna inte får vistas ensamma i ett rum om de inte är gifta eller nära släkt. Kvinnor som bryter mot den regeln får dåligt rykte.

2010-08 s 25-26
"Bakslag för kvinnor i Iran"
Kvinnor protesterar mot ett lagförslag, som - under vissa omständigheter, som att hon är hemifrån i mer än sex månader, eller har en obotlig sjukdom - ger en man rätt att skaffa fler hustrur utan att informera den eller de han redan är gift med. Lagförslaget innebär också att kvinnors rätt till underhåll begränsas. Kvinnors rättigheter har varit begränsade ända sedan det islamiska maktövertagandet 1979. Men på senare år har Irans kvinnor visat allt större beslutsamhet i kampen om jämställdhet i den konservativa teokratin Iran.

2010-09 s 14
"Maliki vill behålla makten"
Premiärminister Nouri al-Maliki, som har styrt Irak under fyra kaotiska och farliga år, förväntas vinna söndagens allmänna val. Malikis aktuella allians består av en majoritet av shiter, kurder och sunniter. Men koalitionen är inte tillräckligt stark för att erövra egen majoritet i det nya parlamentet med 352 platser. Den behöver därför stöd från en av de två stora rivaliserande koalitioner som båda uppger att de kan acceptera Maliki på premiärministerposten.

2010-09 s 14-18
"Irak är nationen som föds på nytt"
Någonting som liknar demokrati börjar få fotfäste i Irak. Det är för tidigt att säga att uppdraget är slutfört, men det mödosamma arbetet har åtminstone givit resultat. Något som påminner starkt om demokrati börjar anas i Irak. Det är banbrytande händelser som kan komma att representera en helt ny era i den förfärligt odemokratiska Mellanöstern. I valet den 7 mars kandiderar 16000 personer från alla landets stora religiösa och etniska grupper och partier till parlamentet. Inför detta val har hård och knivskarp debatt ersatt etniska och religlösa inbördeskrig och det har stiftats lagar om än genom kompromisser men inte via diktatoriska dekret eller påbud från amerikanska ockupanter. En form av vad general David Petraeus kallar "Irakokrati" är verkligen på väg att ersätta diktaturen. Må detta fortsätta även sedan de amerikanska soldaterna lämnat landet.
Viktigt för Iraks utveckling blir hur landet förmår dra fördel av sina enorma och till stor del outnyttjade olje- och gasreserver. Denna politiska och ekonomiska utveckling kan komma att skapa oro i grannländerna, särskilt Iran och Saudiarabien.
Irak blir ett land att räkna med i framtiden.

2010-10 s 16-17
"Valet är klart, nu väntar alla på resultatet"
Efter söndagens val verkar de två främsta premiärministerkandidaterna vara Ayad Allawi och Nouri al-Maliki. Båda har framställt sig som sekulära, icke-sekteristisk ledare som vill ena alla irakier. Allawi, själv sekulär shiamuslim, förefaller ha starkt stöd bland landets sunniter. Men ingen av dessa mäns respektive koalitioner har sannolikt fått tillräckligt många platser för egen majoritet i det nya Representantrådet med 325 platser. Vissa kandidater erkände sig redan på måndagen besegrade, vilket var en del av den fortfarande ovana, demokratiska processen i landet.

2010-13 s 14-17
"Soldat Dwyers långsamma död"
Den amerikanske korpralen Joe Dwyer räddade ett barn under Irakkriget. Fotografiet av händelsen gjorde honom till nationalhjälte. Fem år senare tar han sitt liv med kemiska substanser. "Han dog av sina psykiska krigsskador", säger änkan Matina. "Det ger mig frid att han inte längre behöver kämpa med sina fruktansvärda minnen. 2009 dog fler amerikanska soldater i självmord(334) än på slagfälten (149) i Irak. Ungefär var femte USA-soldat som överlevt sin sejour i Afghanistan eller Irak plågas av trauman och neuroser. Ett krigstrauma tar sig främst tre uttryck: Soldaten undviker situationer som skapar ångest. Och de är ständigt på helspänn. I krig är det enda sättet att överleva. I fredstid blir man förstörd av det.

Irak
2010-13 s 17
"Kontrovers om kandidaters lämplighet"
En regeringskommission försökte i måndags diskvalificera sex personer, som har erövrat mandat i det irakiska parlamentet och ytterligare ett fyrtital kandidater som anklagas för att ha kopplingar till det bannlysta Baathpartiet. Många av dessa tillhörde förmodligen Allawis koalition.

2010-13 s 17-18
"Räkna inte ut al-Sadr!
Vem som än bildar regering i Irak måste beakta att den landsflyktige Moqtada al-Sadr fortfarande har miljontals anhängare i Irak. Många shiiter i Irak ser honom som sin ledare. För snart tre år sedan jagades han bort från Bagdad av Iraks premiärminister Nouri al-Maliki med stöd av den amerikanska militären till landsflykt i Iran. Innan dess hade han fungerat som motståndsledare mot den amerikanska ockupationen och därefter som försvarare av shiitiska intressen i det irakiska inbördeskriget.
Nu har han förvandlats från paria till potentiell kungamakare i takt med att allt fler röster har räknats till fördel för Ayad Allawi, Maliks sekuläre rival. Valet resulterade i minst 40 mandat till al-Sadrs politiska block i det nya parlamentet med totalt 325 platser.
Sadr är obeveklig när det gäller amerikanernas närvaro. Han har svurit att stanna kvar i Iran tills de drar sig tillbaka från Irak.

2010-16 s 11
"Två rebelledare dödades"
I veckan drabbades terrorgruppen Al-Qaida av det värsta bakslaget "sedan upprorets början". Abu Hamzah som tros ha varit Al-Qaidas militära ledare i Irak och Abu Omar. Även hans militär ledare. Operationen genomfördes tillsammans av irakiska och amerikanska soldater.

2010-16 s 28
"Rösträkning pågår"
En irakisk utredningspanel har beordrat att alla röster i Bagdad ska räknas om. Beslutet kan ändra valets slutgiltiga resultat. Det preliminära valresultatet ger den sekulära koalitionen Iraqiya en knapp seger med 91 platser. Den sittande premiärministern Nouri al-Malakis valallians fick 89. Han kräver omräkning och hotar att annars som överbefälhavare använda sig av de väpnade styrkorna.

2010-18 s 14-15
"Kaos i Irak"
Valalliansen Iraqiyalistan har en liten majoritet, men två av listans nyvalda parlamentariker har nu diskvalificerats på grund av deras anknytning till Baathpartiet på Saddam Husseins tid. Allawis Iraqiyalista fick två fler mandat än den sittande premiärministern Nouri al-Malikis valallians. De två kommer att ersättas med andra personer på listan. Valkommissionen har också meddelat att en partiell omräkning kommer att börja nästa vecka. Dröjsmålet med att bilda regering undergräver stabiliteten, förhalar viktiga investeringar i den irakiska oljeindustrin och kan försena tillbakadragandet av kvarvarande amerikanska soldater. Valalliansen Iraqiyalistan fick 91 mandat jämfört med 89 för Nouri al-Malikis block. Valpanelen som leds av Ahmed Chalabi, en före detta premiärminister som stod USA nära före invasionen 2003, har som uppgift att granska om någon vald kandidat har kopplingar till Saddam Husseins Baathparti.

2010-19 s 16-17
"Irak har fortfarande ingen legitim regering"
Premiärminister al-Maliki klamrar sig fast vid makten trots valförlusten. Nouri al-Maki sitter kvar på sin post samtidigt som andra försöker bilda en regeringskoalition för att få bort honom. Malakis valallians fick två mandat färre än sin huvudrival Allawi. Regeringarna i grannländerna Saudiarabien, Jordanien och Kuwait tycker att al-Maliki måste avgå. Denne använder alla möjliga knep för att inte lämna sin post, som att anklaga Allawi för valfusk och beordra omräkning av rösterna i fem av Iraks provinser.

2010-20 s 22
"Valresultatet står sig"
Den omtalade omräkningen av röster i det irakiska valet har inte ändrat på valresultatet och mandatfördelningen. Den sittande premiärministern Malikis koalition får 89 platser, vilket är två färre än Iraqiyalistan, som leds av Iyad Allawi och stöds av många sunniter. Maliki accepterar nu valresultatet och säger att han ska slå sig ihop med en annan stor shiamuslimsk koalition för att åter ta makten.

Irak
2010-21 s 12-13
"Kungamakaren"
När det gäller valet av Iraks näste premiärminister är det förmodligen shiaprästen Moqtada al-Sadr som har avgörandet i sina händer. Mahdiarmén, männen i svart, är åter tillbaka på Bagdads gator. Tillsammans förfogar sittande premiärministern Maliki tillsammans med al-Sadr över det största blocket i parlamentet vilket skulle utesluta valets segerherre Allawis sunnitiska partners från varje betydande roll i regeringen. Men Sadristerna avskyr Maliki och minns de blodiga militära offensiverna han gav order om mot Mahdiarmén 2007 och 2008. Om Sadristerna stöder Maliki kommer de att kräva stora eftergifter bland annat att Mahdiarmén ska finnas kvar. De vill kunna verka som libanesiska Hizbollah, som är Mahdiarméns förebild. Det är något som upprör inte minst Iraks kvinnorättsgrupper. De vill inte att väpnade miliser ska kunna hindra progressiva lagar.
De flesta är överens om att en normal utveckling av Irak kräver minst två saker, att sunniterna inkluderas i den politiska processen och att Mahdiarmén hålls borta från gatorna.

2010-21 s 14
"Regeringen är inte klar ännu"
Det har snart gått två månader sedan irakierna hade val. Resultatet blev jämnt, vilket försvårar regeringsbildningen. Omvärlden föreslår radikalt nytänkande, men det faller inte den sittande regeringschefen på läppen. Hundratals människor har dödats i en ny våldsvåg efter valet och ett förlängt politisk vakuum gör landet ännu mer instabilt. Den sittande presidenten Maliki, har en preliminär uppgörelse mellan hans egen allians och Irakiska nationalalliansen, denna inkluderar emellertid en fraktion ledd av shiaprästen Moqtada al-Sadr. Om denna allians misslyckas kommer Maliki att söka samarbete med kurderna och Iraqiyablocket i Allawis allians. Den senare blev störst i valet.

2010-26 s 16-20
"Shia och Sunni fortsätter att dela Irak"
Avsaknaden av genuin, ömsesidig tolerans mellan de religiösa grupperna är ett hinder för demokratin i Irak. Drygt tre månader efter de allmänna valen samlades Iraks nya parlament den 14 juni, men någon regering finns inte i sikte ännu. Tillförordnad premiärminister,
Nuri al-Maliki, vars valallians kom på andra plats är fast besluten att behålla jobbet. Denna hans nya, bredare shiitiska front inkluderar Moqtada al-Sadrs parti samt Islamska högsta rådet som leds av Ammar al-Hakim och som anses vara det mest Iran-vänliga partiet i Irak. Det värsta av allt är att Iraks etniska och sekteristiska motsättningar verkar lika djupa som någonsin förr. Nuri al-Malikis allians som utesluter alla sunnipolitiker skulle kunna få det sunnitiska upproret att flamma upp igen. Bäst vore en "samlingsregering" med representanter för både shia, sunni och kurder. Annars finns det stor risk för att landet blir en korrupt, auktoritär, olje- och polisstat, i bästa fall en halvdemokrati, om inte en framsynt ledare kliver fram och överbryggar klyftan mellan shia och sunni.

2010-34 s 11-13
"Civila amerikaner tar över efter militären i Irak"
När USAs militära styrkor förbereder sig för att lämna Irak i slutet av 2011 planerar Obama-administrationen en tung civil insats, stödd av en mindre armé entreprenörer för att fylla tomrummet. USA planerar att fördubbla antalet säkerhetsvakter till 7000 för att försvara fem befästa anläggningar runt om i landet. 2400 personer kommer att arbeta på ambassaden i Bagdad. Allt för att bidra till stabilitet i Irak. Två filialkontor i Kirkuk och i Mosel måste också byggas. En av de svåraste uppgifterna för civilisterna blir att hantera motsättningarna mellan kurder och araber.

2010-35 s 12-14
"Räkenskapens dag"
Den amerikanska militären drar sig tillbaka från ett land som fortfarande är farligt svagt, splittrat och våldshärjat. Inte så konstigt alltså att ganska många irakier vill att amerikanerna ska stanna kvar. De amerikanska soldaterna gick den 31 augusti över gränsen till Kuwait och markerade det officiella slutet på Operation Irakisk Frihet. Under de sista veckorna blev de allt mer populära. Många befarar att det sekteristiska kriget nu bryter ut igen. Den irakiske generalstabschefen vill ha amerikanernas hjälp fram till 2020.
Runt 50 000 stannar dock kvar som stöd för att "råda och assistera" de irakiska styrkor, som nu ska svara för säkerheten i landet.
Det största misslyckandet av alla är politiskt. Målet att bygga en stat med demokratisk regering och institutioner har inte uppnåtts. Irak har blivit en parodi på gott styre. Poster inom byråkratin delas ut till personer i samma sekt eller släktingar och inte till de mest meriterade. De irakiska valen har stora inslag av mygel och fusk. Transparency International (TI) anser att Irak är ett kroniskt korrumperat land.
Förhållandet mellan sunniter och shiiter är spändare i Irak än någon annanstans i världen. Nästan ett halvår efter valet finns det fortfarande ingen reguljär regering.
Ämbetsmän och poliser mördas nästan dagligen. Spänningen mellan araber och kurder är lika hög som någonsin förut.

2010-35 s 13
"Uppdraget i Irak är över"
För andra gången höll Barack Obama ett tal till det amerikanska folket. Anförandet var ett sätt för presidenten att understryka att han har hållit sitt löfte om att dra tillbaka de amerikanska styrkorna från Irak. Han försökte också förklara vad nedtrappningen i Irak betyder för säkerhetsarbetet i Afghanistan och Sydostasien och andra delar av världen där USA bekämpar al-Qaida. Kriget i Irak har varat i sju år. 4400 amerikanska soldater och ett oräkneligt antal irakier har mist livet under denna tid.

2010-35 s 14
"Regeringsbildare efterlyses"
Intervju med Adel Abdul Mahdi.
Det har snart gått ett halvår sedan valet i Irak, men någon regering finns inte på plats ännu. För att bryta dödläget börjar man nu söka alternativa premiärministerkandidater. En av favoriterna är Adel Abdul Mahdi, som länge har varit medlem i Islamiska högsta rådet som ingår i Nationella Irakiska Alliansen och som är sittande vicepresident. I en intervju i Newsweek ger han sin syn på det politiska dödläget, Irans inflytande och USAs reträtt.

2010-40 s 18-20
"Frågan är om Maliki tar sig vatten över huvud"
När Nouri al Maliki för nästan exakt ett år sedan inledde kampanjen för att bli omvald till posten som premiärminister lovade han att efter de många åren av krig ena ett splittrat och misstänksamt folk. Det har han inte gjort, och även om han inte är ensam om att ha misslyckats kan följderna komma att hemsöka Irak i många år framöver. I stället har valet fördjupat de etniska, sekteristiska och sociala klyftorna i en nyfödd demokrati som är lika bräcklig som en babylonisk vas.
Al Maliki, vars block förlorade valet i mars mot en sekulär, sunnitiskt dominerad koalition ledd av Ayad Allawi, gör allt för att behålla premiärministerposten. Malaki har stöd av minst 148 av 325 ledamöter i det nya parlamentet. Med stöd av kurdernas 57 platser kan han få majoritet för en regering som helt utesluter sunniterna. Detta vore troligen djupt olyckligt.

2010-41 s 18-19
"Maliki allierar sig med en före detta fiende"
Den shiitiska Sadrrörelsen, som bestämt motsätter sig USAs närvaro i Irak, bestämde sig för en tid sedan att stödja nomineringen av Maliki till regeringschef. Maliki släpper hundratals militant shiiter ur fängelserna för att få till stånd en politisk uppgörelse med prästen Moqtada al-Sadr och stärka hans chans till en andra mandatperiod. Väljarna anklagar honom för att offra deras säkerhet och röster för sin egen politiska överlevnads skull. Iran gillar att det uppstår shiitisk enhet bakom Malaki men en del arabländer oroar sig för att en shiitisk regering lutar sig mot en politisk grupp som fortfarande har en aktiv militär gren.

2010-43 s 25-26
"Rapporter om övergrepp och tortyr river upp gamla sår"
Bevis för att amerikanska soldater överlämnade fångar till irakiska tortyrpatruller finns i de dokument som nyligen publicerades av organisationen WikiLeaks. En del rapporter stärker tidigare misstankar om att den amerikanska militären överlämnade fångar till Vargbrigaden, som ingår i det irakiska inrikesministeriets specialstyrkor.
Före invasionen led och plågades irakierna under Saddam Husseins tyranniska styre där tortyr var vanligt. Men efter hans fall försämrades säkerheten till den grad att död och förstörelse blev vardag. Premiärminister Nouri al-Malaki kritiserar WikiLeaks och beskyller det för att publicera dokument som "ställer de nationella partierna och ledarna och framför allt premiärministern i dålig dagar".

2010-43 s 28
"Aziz dömdes till döden"
Högsta domstolen i Irak har dömt den förre vicepresidenten och irakiske utrikesministern Tariq Aziz till döden. Han befanns skyldig till att ha förföljt islamiska partier under Saddam Husseins regim. Han rättfärdigade på sin tid anfallet mot Kuwait 1990 och stödde Saddam Husseins hårdnackade hållning gentemot FNs vapeninspektörer.

2010-44 s 13
"Blodbad i Bagdad"
Gisslandramat i en katolsk kyrka i Bagdad i söndags skördade många dödsoffer. I fritagningsförsöket dödades fler än 50 människor och dussintals skadades. En irakisk gren av terrororganisationen al-Qaida, "Islamiska staten Irak", har tagit på sig dådet. En grupp rustad med sprängmedelsvästar och granater trängde sig under söndagens gudstjänst in i en katolsk kyrka i centrala Bagdad och tog församlingen som gisslan. Hundra personer, inklusive kvinnor, barn och präster, uppehöll sig där. På hemsidan gav terrorgruppen den koptiska kyrkan i Egypten 48 timmars tidsfrist att frige muslimska kvinnor "som fångna i de otrognas kloster och kyrkor".
Irakiska säkerhetsstyrkor stormade kyrkan och satte punkt för gisslantagandet.

2010-46 s 116
Irak har äntligen fått en regering"
Den svårfångade uppgörelsen är en seger för al-Maliki som nu får behålla sin post som premiärminister och en framgång för hans tillskyndare, Iran. Förra månaden besökte han Teheran där han träffade den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei, president Mahmoud Ahmadinejad och andra ledande representanter för gudsstaten. Detta ledde också till att den radikale predikanten Moqtada la-Sadr övergick till al-Malikis sida.
Det tog åtta månader sedan valet att komma överens om en regering. Det finns ett block som skulle kunna krossa uppgörelsen helt och hållet och det är Iraqiya-listans sunnitiska anhängare.

2010-49 s 22-23
"Malikis regering måste förhålla sig till Allawi"
Ayad Allawi hade hoppats att framgångarna för hans politiska koalition i de irakiska parlamentsvalen i våras skulle göra honom till regeringschef. Men efter mer än åtta månaders giftiga förhandlingar förlorade den sekuläre shiamuslimen Allawi maktkampen mot premiärminister Nouri al-Maliki, och nu är det osäkert om Allawi ens får plats i Malikis regering. Allawi företräder sekulära irakier och den sunniarabiska minoriteten. Hans parti, Iraqiyablocket, fick 91 mandat i valen 7 mars, två mer än Maliks block, Rättsstaten. Parlamentet har 325 platser. Allawis familj befinner sig i London. Han har drabbats av bombhot. Det som talar mot Allawi är främst den rädsla som många har att sunniterna åter ska komma till makten, som det var under Saddam Husseins tid.

2010-50 s 20
"Tröga förhandlingar fortsätter"
Före detta premiärminister Ayad Allawi meddelar att han kan komma att sitta med i ärkerivalen Nour al-Malakis regering. Denne erkänner att han och Allawi har en "gemensam vision" USA har tryck på för att få en så bred regering som möjligt i Irak som inkluderar sunniter, shiiter och kurder.

2011-08 s 15
"Irakierna demonstrerar också"
Via Facebook kallar arrangörer till demonstration den 25 februari under rubriken "Irakisk revolution". Arrangörerna som bland annat är missnöjda med arbetslösheten påstår att 20 000 personer har föranmält sig.

2011-15 s 17
"Alltid detta våld"
I måndags dödades ett tjugotal personer i Irak i olika våldsdåd runt om i landet. Frågan är om de irakiska säkerhetsstyrkorna förmår skydda landets invånare nu när de amerikanska styrkorna förbereder sig för att lämna Irak. Enligt ett bilateralt avtal ska alla amerikanska styrkor vara borta 1 januari 2012. Kanske måste några i alla fall stanna kvar?

2011-16 s 10
"Självmordsbombare attackerade Gröna Zonen"
Den första stora attacken på flera månader inträffade i måndags i entrén till den hårt bevakade Gröna zonen i Bagdad. Elva människor dödades och 19 skadades. Iraks regering diskuterar om man bör be USA om att låta en del soldater stanna kvar efter årsskiftet då alla andra åker hem.

2011-50 s 18-19
"På randen till kaos"
Samtidigt som de amerikanska soldaterna beger sig hem från Irak närmar sig sunniter och shiamuslimer obönhörligt en blodig sammanstötning.
Fahdawi, guvernör i Anbarprovinsen har varit med om mordkomplotter förut. Men den här gången var annorlunda. Bomben exploderade nära en av arméns posteringar bemannad av soldater ur Muthannabrigaden, en notorisk, övervägande shiitisk enhet, som har anklagats för att kränka sunniters mänskliga rättigheter.
Några veckor innan de amerikanska styrkorna lämnar Irak var attentatet mot Fahdawi ytterligare ett tecken på att det brutala, blodiga, sekteristiska våld, som nästan slet Irak i bitar för fem år sedan, kanske bryter ut igen.
När de återstående 20 000 soldaterna lämnar Irak 1 januari 2012 är Irak ett land på randen till kaos trots ett krig som har kostat ungefär en biljon dollar och 4 500 amerikaners och fler än 100 000 irakiers liv.
I stället för att minska de sekteristiska motsättningarna verkar Iraks ledare underblåsa fientligheten. De senaste veckorna har premiärminister Nouri al-Malikis regering gripit drygt 6 000 påstådda f d baathister, som misstänks för att konspirera mot regeringen.
Många sunniter kräver nu en autonom region vilket är lagligt enligt författningen och som skulle inkludera de tre provinserna i Salahuddin, Nineveh och Anbar, den sista rika på olja och gas. Om en autonom sunniregion etableras i Irak skulle landet i praktiken splittras längs sekteristiska gränser, kurder, sunniter och shiiter. Detta kunde leda till att Saudiarabien respektive Iran att öka stöden till sina trosbröder.

2012-11 s 19-20
"Kurdistan är det lysande undantaget"
I den halvautonoma regionen Kurdistan finns nästan inga spår av kriget. Regionen är dock en framgångshistoria med stora luckor. Säkerheten har uppnåtts med hjälp av polisstatens förtryckande kännetecken. Två styrande partier håller fast vid makten via ett stort beskyddarnätverk som ger oppositionen föga utrymme. På senare år har de sociala, kulturella och politiska klyftorna mellan Kurdistan och resten av Irak vidgats. Den nya flygplatsen i den nya "huvudstaden" Erbil, erbjuder direkta flyg från till exempel Wien utan visumtvång. Byggboomen märks överallt. Kurderna har sedan länge en ambition att bli en egen stat. Araber är inte välkomna till Kurdistan. Rasismen frodas. Men Kurdistan får sina pengar från Bagdad och måste exportera merparten av oljan via en pipeline som kontrolleras av centralregeringen i Bagdad och kurder som vill utomlands måste ha irakiska pass.

2012-12 s 30
"Terrorister härjar åter i Irak"
Irak hemsöktes i början av veckan av en rad dödliga terrorattentat. Minst 50 människor miste livet och ett par hundra skadades. Attentaten skedde bara en vecka innan Arabförbundets toppmöte i Bagdad som äger rum den 26-29 mars. Enligt experterna måste det vara en välorganiserad grupp som ligger bakom attentaten.

2012-14 s 30
"Iraks vicepresident reste till Qatar"
Iraks vicepresident, Tariq al-Ashemi, som är på flykt, kom i söndags till Qatar på ett officiellt besök. Hans första sedan han flydde till Iraks halvautonoma kurdiska region för att undkomma en arresteringsorder utfärdad i december av myndigheterna i Bagdad.
Hans besök i Qatar kan underblåsa spänningen mellan Bagdads shialedda regering och de sunnitiska monarkierna i Persiska viken.
Hashemi är Iraks näst högsta ämbetsman.

2012-14 s 30
"Tvist om olja och pengar"
På grund av en tvist om anslag från Bagdad har den halvautonoma kurdiska region i Irak stoppat all oljeexport. Den stoppas för att "det inte har kommit några pengar från Bagdad på 10 månader", enligt kurdernas regionala regering. Enligt uppgift uppgår Bagdads skuld till den kurdiska regionen till 1,5 miljarder dollar. Iraks energiminister, vice regeringschef Hussein Shahristani har varnat kurderna för att ställa in exporten, eftersom oljan från irakiska Kurdistan förädlas i andra delar av Irak, vilket också ger pengar till den kurdiska ekonomin.

2012-48 s 21
"Irak får flerspråkig nationalsång"
I Irak är man splittrad utmed etniska riktlinjer. Nationalsången ska innehålla ord från var och en av landets minoritetsbefolkningar. Det blir världens näst mångspråkiga nationalsång efter Sydafrikas. Sången ska vara på arabiska men avslutningen, då alla sjunger "Länge leve Irak" ska vara på landets alla fyra språk, arabiska, kurdiska, turkmeniska och assyriska.

2013-09 s 12-13
"Militant grupp blir Irans röst i Irak"
Den av Iran uppbackade grupp shiiter som varit ansvarig för de flesta attackerna mot amerikanska trupper under slutskedet av USAs engagemang i Irak är nu i full färd med att ombilda sig till en politisk organisation. Det är Asaib Ahl al-Haq, tidigare en islamisk motståndsrörelse, som nu bygger kontor och upprättar religiösa skolor med förbundets nära allierade, Hizbollah i Libanon. Förbundets ledare är Quai al-Khazali vill se det iranska systemet med religiös överhöghet tillämpat i Irak. Iran sponsrade och finansierade gruppen redan från början.

2013-11 s 24-25
"Ångrar attacken mot Saddam"
Kadom al-Jabouri blev berömd då han attackerade diktatorn Saddam Husseins staty med sin slägga. Nu önskar han att han inte hade gjort det. Det har gått tio år sedan han kom att ge Bagdads fall ett ansikte. Då hade vi bara en diktator, säger han, nu har vi hundratals. Under Saddam fanns det sääkerhet. Det fanns korruption men ingenting som det är nu. Våra liv var skyddade. Efter Saddam kom dödandet, plundrandet och det sekteristiska våldet.
För Tony Blair och president George W Bush kom bilden som gudasänd. Den signalerade glädjen hos en tacksam nation över att den hatade diktatorn störtats. Amerikanska TV-kanaler visade statyns fall om och om igen.

Irak
2013-12 s 22-23
"Iraks sunnimuslimer förbereder nytt krig"
Dags att åter ta makten som sunnimuslimerna förlorade då Saddam Hussein störtades. Nu är det shiamuslimerna som har makten med stöd av Iran.
Abu Saleh menar att det begicks misstag under kriget misstag. Vi attackerade folk slumpmässigt. En del av oss hemföll åt kidnappningar för att finansiera motståndet, det blev senare en hel industri. Med våld höll vi kvar människor i deras kvarter och planterade ut bomber framför deras hus.
Han förklarar hur motståndsrörelsen fragmenterades i konkurrerande grupper som både började slåss mot både varandra och al-Qaida, och hur deras grannar slutligen vände sig emot dem.
Under 2009 jagades de ut ur Bagdad av lokal milis. Som tusentals andra av Iraks sunnimuslimer sökte de skydd i Syrien.
Kriget i Syrien ställde sunnimuslimerna mot regeringsstyrkor och alawiter som stöds av Iran och ger stöd åt Iraks shialedare.

Irak, USA
2013-12 s 24-25
"Privata företag skördade 138 miljarder på kriget i Irak"
Irak anlitade fler privata företag än vad man någonsin tidigare gjort under ett krig och ibland var det fler entreprenörer än militärer i landet. Den demokratiske senatorn Claire McCaskill menar att vi sett miljarder av skattebetalarnas pengar på projekt som har föga - ibland ingenting alls - att göra med vårt militära uppdrag. Claire McCaskill säger sig ha "tillbringat åratal med att framhålla det massiva slöseri, bedrägeri och missbruk som förekommit i samband med militära kontrakt.
I Irak finns fortfarande 14 000 entreprenörer varav 5000 säkerhetsvakter trots att de sista trupperna lämnade landet i december 2011. Under de kommande 5 åren kommer 19 miljarder kronor att betalas ut enbart för att skydda det massiva ambassadkomplexet i Bagdad.

2014-17 s 16-17
"Fred, harmoni och olja"
Trots påståenden om motsatsen är Iraks kurder på väg mot fullständigt oberoende.
Irak är nu Turkiets andra exportmarknad efter Tyskland. De tre provinserna präglas av relativ ordning, trygghet och vällevnad. Sedan 2011 har kommit omkring 130 000 kurdiska flyktingar från Syrien. Österifrån kommer iranska kurder som blivande byggarbetare. Ett problem är den historiskt kurddominerande staden Kirkuk i en region rik på olja som den shiamuslimska regeringen i Irak vill lägga beslag på.

2013-29 s 18-19
"Iraks premiärminister söker allians med sunnimuslimer"
Iraks premiärminister Nouri al-Malaki, som tidigare sökte asyl i Iran, försöker bilda en allians Iraks moderata sunnimuslimska grupper. Han är positiv till att forna medlemmar av Saddam Husseins Baathparti, som huvudsakligen är sunni, ska inneha regeringsposter.
Sen sekteristiska konkurrensen i regionen mellan sunni och shiamuslimer har blossat upp i skugga från det syriska inbördeskriget. Det shiamuslimska Iran stöder fullt ut den syriske presidenten Bashar al-Assad. Nouri al-Malaki har förhållit sig neutral. Militanta grupper från Irak kämpar på båda sidor av det syriska inbördeskriget.

Irak, Tyskland, Samhälle
2013-29 s 20
"Bratwurst i Irak: Tysk entreprenör utnyttjar krisområden"
Gunter Wölker har öppnat krogar i Kabul, Irak och funderar nu på Sri Lanka tillsammans med den pensionerade ingenjören Detlef Kramer. På dem kan man beställa svart öl, bratwurst och spätzle - en pastaliknande specialitet från södra Tyskland.
Völker har förenat det tyska konceptet Gemütlichkeit med tumultet i tidigare krigszoner och har förvandlat det till en affärsidé: ölstop och uppassarförkläden i stället för Kalasjnikovar och kamouflage.
Hans marknad är platser där det är ont om restauranger och ett överflöd av landsflyktiga som kan betala.

Kurdistan, Irakiska
2014-15 s 22-23
"Återvändarna vill bygga ett nytt Dubai"
Byggboom i kurdiska Arbil, men korruption och islamismen hotar välståndet. Rebuwar Jamil vet inte var eller när han föddes, förutom att det var någonstans i de kurdiska bergen 1991, innan hans mor flydde från Irak. Hans far stannade kvar. I fjol när hans studiekamrater från Cass Business School i London ansökte som trainees och praktikanter på firkor som Morgan Stanley eller Goldman Sachs bokade Jamil i stället ett flyg till Arbil som är huvudstad i irakiska Kurdistan. Janilo vill vara delaktig i det som kurder ser som sitt första egna land i modern tid. Arbild ekonomiska framgångar startade omkring 2003, där finns stora olje- och naturgasfyndigheter. Men landet har också många fattiga och nyligen har irakiska Kurdistan tagit emot uppemot 300 000 flyktingar från Syrien. Och extrem islamism har också slagit rot i regionen.

Terrorism, Syrien, Irak
2014-25 s 4
"Rebellernas förmögenhet blir avgörande"
ISIS stal 425 miljoner dollar och blev "världens rikaste terroristgrupp!"
Av alla fantastiska avslöjanden som sipprar fram ur den irakiska staden Mosuls ruiner - att 500 000 invånare befinner sig på flykt. att tusentals fångar har frigivits och obekräftade rapporter om "masshalshuggningar - är avslöjandet om att den "islamiska staten i Irak och Syrien" (ISIS), nyligen blivit extremt rik vilket kan vara mest avgörande för framtiden.
ISIS har fått grepp om skärningspunkten mellan Syrien, Irak och Turkiet, och styr defacto över en stor del av Syrien och Irak. ISIS har redan lockat till sig 12000 "militanta krigare" från utlandet, varav 3000 från västvärlden.

Terrorism, Syrien, Irak
2014-25 s 5-6
"Iran överväger att hjälpa Irak"
Sunniextremisternas frammarsch i Irak bekymrar det shiitiska Iran som måste agera som nu föredömer för den muslimska världen.
Krigare från ISIS hotar inte bara att störta den shiadominerade regeringen utan också att massakrera shiiter och förstöra helgedomar i städerna Najaf och Karbala. Städer där grundaren av den shiitiska tron, Imam Ali och trons största ledare, Imam Hossein ligger begravda.
Shiiterna i Irak är Irans allierade och ett möjligt scenario är att Iran kommer att försöka organisera Iraks säkerhetsstyrkor och shiamilis.

Terrorism, Syrien, Irak
2014-25 s 6-7
"Den irakiska arméns sönderfall"
De irakiska soldaterna bar civila kläder under uniformerna för att kunna desertera.
Den irakiska arméns häpnadsväckande kollaps i en rad städer över hela norra Irak visar på dåligt ledarskap, sjunkande moral, trasig utrustning och att övningarna minskat kraftigt sedan de sista amerikanska rådgivarna lämnade landet 2011 menar en amerikansk militär och underrättelsetjänst. USA spenderade cirka 25 miljarder dollar på att utbilda och utrusta de irakiska säkerhetsstyrkorna och bygga militäranläggningar åt dem. Trots att antalet soldater i säkerhetsstyrkorna vida överstiger terroristerna i ISIS som har mindre är 5000 "krigare" så ger säkerhetsstyrkorna gärna upp och flyr. Ett skäl är otillräckligt ledarskap inklusive en starkare lojalitet till de egna klanen. Soldaterna förlorar tron på sig själva och på regeringens förmåga att vinna. Och regeringen tappar förtroenden för dem.
Och efter hand som säkerhetsstyrkorna lämnar in tar de kriminella över.

Irak, Kurdistan, Terrorism
2014-26 s 6
"Ett självständigt Kurdistan rycker allt närmare"
Jihadisternas frammarsch i Irak har fört kurderna närmare sitt mål att få en egen stat. Även Turkiet tycks finna sig i detta. Men ännu finns det hinder.
I årtionden har kurderna kämpat om Kirkuk som de anser vara folkgruppens "hemliga" huvudstad. Nu när ISIS, Jihadisterna, dragit sig tillbaka sedan de erövrat staden från Irak, lämnat regionen öppen för kurderna. "Vi kommer aldrig att ta ett steg tillbaka", säger den kurdiska premiärministern Nerchivan Barzani. Sedan dess har de kurdiska krigarna, peshmega, ryckt fram i flera områden som araber och kurder tvistar om. Men det kan visa sig vara alltför stora ord!

Irak, Terrorism
2014-26 s 7-8
"Mosul - en belägrad stad"
Borta är frigjordheten, nu styrs staden av ISIS religiösa lagar.
Mosul var en gång ett nav för handel och affärer, en stad som var öppen och liberal. I dag saknar invånarna el och internet. Det är förbjudet att röka och dricka alkohol. Kvinnorna bör helst stanna hemma. Domarna har flytt, islamiska lagar har införts. Men det är bättre nu än under Bagdads styre, menar en del stadsbor. Men alla fruktar att de många olika väpnade grupperna snart kommer att börja slåss inbördes, klanerna och andra beväpnade.

Terrorism, Irak, ISIS, Kurdistan
2014-27 s 23-24
"ISIS rekryterar kurdiska ungdomar"
Rebellgruppen når rotlösa ungdomar överallt i hela Irak. Och tvärs över de etniska gränserna. En högt placerad lokal underrättelseofficer i Halabja, som är en stad i Irakiska Kurdistan i norra Irak, säger att ISIS redan har celler i staden som försöker få arbetslösa och desillusionerade ungdomar ansluta sig till ISIS. De flesta kurder är sunnimuslimer, precis som ISIS, men de har ett eget språk och kultur. Många ser gärna att dessa ungdomar lämnar Kurdistan i stället för att ställa till bråk där.

Irak, Mellanöstern, Handel
2014-28 s 22-23
"ISIS framryckning hejdar ett årtionde av växande handel i Mellanöstern"
Jihadisterna framryckningar i Irak och Syrien stör handelsvägarna över hela Mellanöstern och kastar en skugga över de ekonomiska framtidsutsikterna. Lastbilar köar vid gränserna, priser på livsmedel och energi ökar och exporten vacklar.
Så länge som det inte finns någon regering i Bagdad är det mycket svårt att gå vidare med projekt och om det inte pågår några projekt, kan man inte sälja mycket mer än textilier och livsmedel.

Irak, Kurdistan, USA
2014-23 s 10-11
"Hot mot kurder motiverar amerikanska åtgärder"
Nya militära centra och underrättelser i Irak behöver också skyddas. Trots att Iraks Nouri-al-Maliki i flera veckor bett USA om hjälp i kampen mot de ökande angreppen från IS (Islamska staten, före detta ISIS) var det först efter att gruppen attackerat kurdiska positioner i den norra delen av Irak som amerikanerna kom till undsättning. USA skickade flygplan som var lastade med humanitära förnödenheter och genomförde flyganfall för att skydda den autonoma kurdiska enklaven.
IS chockade världen med sitt blixtövertagande av upp till en tredjedel av irakiskt territorium i junioffensive, Gruppens attacker avstannade sedan för att i början av augusti börja ta kontroll över kurdiskt hållna städer och byar utanför KRG (Kurdistans regionala regering) som inrättades 1991 genom en västerländsk flygförbudszon.

Irak, Terrorism
2014-23 s 24-25
"Iraks hela infrastruktur hotad: Detta kan hända om Islamiska staten förstör Mosuldammen"
Bagdad kan spolas bort av en vägg av vatten. Islamiska staten (IS) använder skräck som ett vapen och har tydligt visat att de inte skyr några medel för att nå framgångar med sina attacker. IS är en terrororganisation som sägs ha intagit Mosul-dammen i Irak och just dammar har USA och resten av världen tidigare slagit larm om. Dammarna är undermåligt byggda och relativt enkla att rasera. Skulle man iscensätta att använda dammen som vapen är en katastrof oundviklig. Mosul-dammen är Iraks största damm. Om dammen brister kan Bagdad översvämmas av en 4,5 meter bred vägg av vatten. Och leda till att uppemot en halv miljon människor omkommer.

Irak, Kurdistan, EU, Terrorism
2014-23 s 31
"Grönt ljus för EU-länder att sända vapen till utsatta kurder i Irak"
Även om det fortsatt råder oenighet kring EUs förhållande till krisen i Irak har man nu gett klartecken om att det är upp till vart och ett medlemsland att sända vapen till kurderna i Irak. Många EU-länder är öppet kritiska. men säger samtidigt att de inte kan förhindra att andra länder sänder vapen. Länder som öppet är för stöd Frankrike, Italien och Tjeckien. Beslutet inom EU togs vid ett extraordinärt möte i veckan.

Inbördeskriget i Irak, Terrorism
2014-37 s 27-29
"Var finns våra förlorade söner"
Hundratals irakiska soldater saknas efter hårda strider med islamisterna. Deras familjer vill få hem sina döda och sårade.
Samtidigt som Irak hukar under angreppen från de islamistiska extremisterna strömmar shiitiska soldater tillbaka hem. Men de dödas kroppar kommer inte tillbaka, och det orsakar raseri. I staden Nasiriyah saknas mer än 400 soldater efter att ha blivit dödade vid ett och samma tillfälle på Camp Speicher, de före detta amerikanska militärbasen utanför staden Rikrit som stor under irakiska kontroll innan den invaderades av jihadister från Islamska Staten (IS). Vi har sunniter här i staden Nasiriyah och vi kommer att slakta dem som hämnd om inte våra söner döda kroppar kommer hem.

Terrorism, Irak
2014-38 s 21-22
"Misstron mot de egna"
Är det ens möjligt att bilda en egen irakisk milis?
Den shialedda regeringen i Irak står inför stora problem då den ska vinna stöd från det sunnimuslimska samfundet samt kontrollera den shiitiska milisen som leder kampen mot IS. Misstron mot shiamilisen är djupt rotad i många sunniområden. "Den shiitiska milisen är den verkliga fienden".
Samtidigt har kurderna blank avvisat önskningarna att kurdiska soldater, peshmerga styrkorna i det halvautonoma norra regionen ska införlivas i projektet.

Islamska staten, Irak, Kurdistan, Terrorism
2014-43 s 15-18
"Nio dagar i Kalifatet"
När Islamska statens krigare erövrade gränsområdet mellan Irak och Syrien föll också den jezidiska byn Kocho i deras händer. Tjugoåriga Nadia fanns bland de dussintals unga kvinnor som kidnappades och utsatts för misshandel och sexuella övergrepp. Under den nionde natten av fångenskap fick hon ett oväntat tillfälle att fly.
Nadia är en av dem som kanske en dag kan vittna om IS-krigarnas brott mot de mänskliga rättigheterna. Kidnapparna slog dem och sparkade den och de utsattes hela tiden för sexuella övergrepp från många olika män. Hon är fast besluten att berätta sin historia, denna detaljerade ögonvittnesskildring av hur hon hölls som gisslan. Det är vad hon hoppas på.
Nadia och hennes familj är jezidier, en monoteistisk religion som troligen går tillbaka till medeltiden och är genomsyrad av mystik ( i likhet med kristendomen som går ännu längre tillbaka). De är cirka 400 000 person och utgör cirka 5 % av den kurdiska befolkningen. De bor i norra Irak och Syrien. Islamska Statens terrorister ser jezidierna som idol- och djävulsdyrkare och jezidiska kvinnor är ett lovligt byte för vilka sexuella övergrepp som helst..

Irak, terrorism, Kurdistan
2015-9 s 12
"Vi vill inte ha er hjälp"
Många vill hjälpa kurderna i deras kamp mot IS, och många är de utlänningar som anmäler sig som frivilliga soldater till kurdernas peshmerga armé. Men de blir ofta avvisade. Peshmerga är en professionell armé och det blir bara besvärligt med alla utländska amatörer vars säkerhet gerillan inte kan garantera.
Kampen mot islamska staten har gett kurdiska styrkor i Irak och Syrien stor internationell uppmärksamhet. Den uppmärksammade rollen med att undsätta de etniska yazidis väcker sympatier och har gjort det lätta att stödja dem. Helgurd Hekmat som är talesman för peshmerga administrationen säger att de kurdiska styrkorna har tillräckligt med folk men behöver mer militärt understöd.

Irak, Kurder, Terrorism, IS
2015-45 19-20
"Barzanis styre splittrar kurderna när kampen borde fokusera på IS"
Utan kurderna i norra Irak kan man inte besegra IS, men den norra fronten håller på att splittras. Konflikten kring regionens kurdiske president Masoud Barzani skapar en djup kris men Barzani vägrar att avgå.
I kampen mot IS är den kurdiska regionala regeringen i norra Irak en viktig bundsförvant till USA. Men trots utbildningar och löften om vapenförsäljningar har kurdernas peshmerga-soldater haft få framgångar vid den norra fronten.
Irakiska trupper och allierade miliser har däremot under de senaste dagarna intagit det viktiga oljeraffinaderiet Beiji och delar av staden med samma namn, sydost om Kirkuk. Detta banar väg för en attack mot storstaden Mosul och IS fästen runt Kirkuk där man desperat behöver hjälp från kurderna.

Terrorism, Irak
2015-48 4-8
"Saddams dolda hand skapade IS jihadister"
Det är Saddam Husseins gamla officerare som idag styr IS. När de efter diktatorns fall inte hade någonstans att ta vägen, ingen lön och inga framtidsutsikter - då skapades den islamiska staten. Vapnen hade de kvar.
Och de tillämpar samma metoder som de fick lära sig under Saddam Husseins styre; en väl organiserad underrättelsetjänst och skrämseltaktik.
De irakiska officerarna fungerar som ledare, de lägger upp taktiker och krigsplaner, men själva krigar de inte. De positionerar sina utländska soldater vid frontlinjen.
Det handlar om irakiernas uppror, en naturlig konsekvens av vad de gått igenom.
USAs militär misslyckades tidigt med att förstå vilken roll Baath-officerarna skulle komma att få i IS.

2016-17 8-9
"En formell delning av Irak vore kanske den bästa lösningen?"Den amerikanske vicepresidenten Joseph Biden Jr, föreslog redan 2006 att Irak borde delas i en sunnistisk, en shiitisk och en kurdisk zon.
Ali Khedery är en amerikansk tjänsteman i Irak som varit assistent till ett antal ambassadörer och generaler. Han säger att konfederation eller en delning av Irak förmodlingen är enda lösningen på landets problem. "Så som Irak är konstruerat för närvarande går det helt enkelt inte att styra", menar Ali Khedery
Mycket av det som orsakar bekymmer i dagens Irak är ett arv efter Saddam Husseins brutala styre. Shiiter och kurder, som förtrycktes under Husseins sunnidominerade regering, har inte glömt alla oförrätter. Nu har de politiska problemen förvärrats av att priset på olja kollapsat.
Splittringen inom det shiitiska ledarskapet är också en viktig orsak till den politiska krisen. Den förre premiärministern Malaki, blev en av Iraks tre vicepresidenter efter det han förlorat premiärministerposten 2014. Hans efterträdare, Adabi, föreslog förra sommaren att avskaffa vice presidentämbetet.

Irak
2016-38 4-5
"Bagdads mest bombade gata"
Bomber är inget nytt i den irakiska huvudstaden, men det finns en gata i centrala Bagdad som har fått mer än sin beskärda del av landet. Den drygt tre kilometer långa sträckan längs floden Tigris västra strand har bombats tre gånger i år och enligt säkerhetsstyrkorna kunde bombattackerna ha varit ännu fler, om det inte hade varit för att gatan är avspärrad. Den värsta attacken, den i juli i år, var självmordsattentatet som dödade flest någonsin i denna stad. Fler än 300 människor dödade då bomben riktades direkt mot butiker och gatustånd.
Stadsdelen Karrada - där shiiterna är i majoritet och kommersen i Bagdad har sitt centrum - är ett av Islamiska statens favoritmål.

Irak, terrorism, IS
2016-42 22-23
"Offensiv mot Islamiska staten i Mosul kan sluta i kaos"
De militära planerna för att driva ut Islamiska staten från staden Mosul är på plats. Men en brokig blandning av styrkor som kämpar mot militanterna kan fördröja striderna eller ge upphov till separata konflikter. Många av dem som kämpar i kriget är bittra rivaler med konkurrerande intressen. Det finns till och med assyriska kristna ochyazidier som har sina egnanbeväpnade miliser i området. Den turkiska presidenten hävdar att Turkiet har en skyldighet att försvara de etnisk turkmenerna i Mosul med hänvisning till deras nära kulturella band.
Sedan juli 2014 har terrorgruppen Islamiska staten kontrollerat staden Mosul.

Irak, terrorism, IS
2016-44 18-21
"Träffades av en självmordsbombare i bil"
Bryan Denton är pressfotograf med bas i Beirut. Han har haft flera uppdrag för New York Times och rapporterat om konflikter, kulturevenemang och kriser i bland annat Irak, Syrien, Libyen och Filippinerna. Denton följde med irakiska antiterrorist styrkor när de för en tid sedan började marschera mot Mosul.

Syrien, Irak
2017-01 7-8
"Syrien och Irak"
Efter nästan sex års stridet, som uppskattningsvis dödat 300 000 människor och tvingat omkring 12 miljoner att lämna sina hem, verkar det som om Syriens president Bashar al-Assad för tillfället kommer att behålla makten. Al-Assads strategi att lamslå den icke-jihadistiska oppositionen har stärkt radikala islamistiska grupper som IS och Jabhat Fateh al-Sham - "Front for the Conquest of the Levant" (tidigare Nusrafronten).
I Syrien finns två konkurrerande styrkor som strider mot IS - en leds av Ankara, den andra av den syriska grenen av Kurdistans arbetarparti (PKK)).
IS hävdar fortfarande ett kalifat i delar av Irak och Syrien även om gruppen förlorat betydande territorium under det senaste året.
I Irak har kampen mot IS ytterligare undergrävt statens förmåga att styra, orsakat en enorm förödelse, militariserat ungdomar och traumatiserat hela samhället. Den har splittrat kurdiska och shiitiska politiska partier i rivaliserande fraktioner och paramilitära styrkor som är beroende av regionala understödjare och som konkurrerar om Iraks resurser.

Irak, IS, terrorism
2017-04 18-21
"Kriget mot IS"
Kampen om Mosul har efter tre månader av strider gått in i en ny fas. Men Islamiska Statens stora arsenal av bilbomber och självmordsvästar har ännu inte förbrukats och majoriteten av den civila befolkningen är fortfarande fångade i staden. Många av Mosuls invånare som har lyckats fly har sökt skydd i lägren i utkanten av Ninevah-provinsen och i irakiska Kurdistan.
De jihadister som fortfarande är kvar i den östra delen av Mosul har stannat kvar för att kriga in i döden. De irakiska soldaterna sköt jihadisterna metodiskt en efter en.

Irak, terrorism
2017-08 22-25
"Ingen i Irak vågar vittna mot återvändande IS-medlemmar"
IS håller på att besegras på slagfältet. Men en bit bakom fronten tar sig medlemmarna tillbaka till områden som de tidigare har kontrollerat och drar fördel av den omfattande korruptionen som finns inom Iraks säkerhetsstyrkor och institutioner.
Poliser, domare och lokala statstjänstemän beskriver ett oberäkneligt rättssystem som låter vissa IS-medlemmar gå fria.
Bevis från polisens arkiv försvinner samtidigt som människor är för rädda för att vittna. För en liten summa dollar kan man muta sig till ett laminerat passerkort som ger tillträde till staden.

Irak, terrorism
2017-18 26-27
"Biljardhallarna öppnar åter i Mosul"
Kort efter det att IS tog kontroll över Mosul sommaren 2014 var biljard en av många aktiviteter som IS utropade som oislamska och en distraktion från Jihad. Biljardhallarna tvingades stänga. Nu när de militanta har fördrivits från stadens östra del försöker invånarna att återgå till det normal och Captain är en av de många biljardhallar som har öppnat igen. Med musik, cigaretter och vattenpipor som tidigare var förbjudna.
Men bilbomberna och granaterna som skjuts från andra sidan floden skakar den sköra freden. Där har kriget varit våldsammare. Hela kvarter har jämnats med marken och återuppbyggnadsarbetet kommer att bli en stor utmaning.

Irak, Iran
2017-21 20-21
"USA ser en viktig irakisk motorväg, Iran ser bara ett hot"
Motorvägen från Bagdad i Irak till Amman i Jordanien skär igenom de oroliga öknarna i västra Irak och idag riskerar en lastbilschaufför att överfallas av beväpnade gäng. Men i framtiden tänker sig USA att motorvägen ska se ut ungefär som betalvägen New Jersey Turnpike, med bensinstationer, vägkrogar, kaféer och kurer för betalning av vägtullar. Det är det privata säkerhetsföretaget som ska etablera och säkra landets första avgiftsbelagda motorväg. Iran vill sabotera motorvägsprojektet eftersom Iran skulle möta ett amerikanskt inflytande precis utanför dörren.
Amerikanska diplomater anser att projektet betjänar två syften. Dels att det främjar ekonomisk utveckling i Anbar-provinsen, ett stort sunniområde, vars invånare känner sig marginaliserade av den shiit-ledda regeringen, och dels det motverka inflytandet från det shiitiska Iran, vars växande makt i Irak har väckt oro hos USAs viktiga sunnimuslimska allierade, Saudiarabien och Turkiet.

Irak
2017-24-25 28-29
"Gud och pansarbil skyddar mot krigets faror"
Familjen Eubank har en vägledande princip, nämligen om andra familjer tvingas leva i krigszoner ska det inte finnas några tvivel på familjen Eubanks vilja att finnas till hands för att hjälpa till.
När irakiska styrkor avancerar mot Islamska statens sista motståndsfickor i Mosul finns det därför en amerikansk mamma som sitter och undervisar sina tre barn i ett rum ovanför en vårdscentral mitt inne i den krigshärjade staden. Familjen anser att det är Gud som har kallat dem till detta arbete.

IS, terrorism, Irak, Syrien
2017-27 14-15
"När IS har förlorat Mosul och Raqqa, vad händer sedan?
Jihadisterna i terrorgruppen IS blev till slut utdrivna från sina två huvudbastioner: Mosul i norra Irak och Raqqa i östra Syrien. Under tre år har deras förmåga att styra över dessa två städer, särskilt Mosul, fungerat som ett förträngt bevis på deras ambitioner att bygga ett modernt kalifat.
Men även om IS förlorar finns det inget utrymme för att vila på lagrarna. Otaliga civila är akut utsatta och i behov av hjälp, de riskerar svält och sjukdomat, samt våldsamma repressalier från de militanta. Det kommer att bli mycket lättare att vinna kriget än att säkra freden. I Irak är Mosuls "befrielse" enbart den första akten i ett spänt drama som utspelar sig i de norra delarna av landet där den shiadominerande delen av landet kommer att kämpa för att återta kontrollen. De irakiska kurderna som varit avgörande i striden mot IS pressar på för att bli en autonom region.

Terrorism, IS, Irak
2017-28 18-19
"Ett Mosul i ruiner"
Det kan ta över 10 år att avlägsna skarpladdad ammunition från Mosul.
Efter nio månader av våldsamma strider för att driva bort IS från Mosul kan det komma att krävas flera år för att fullständigt sprängämnen och annan ammunition från det som en gång var en av Iraks mest populära städer. Detta enligt tjänstemän vid det amerikanska utrikesdepartementet. Utöver försåtsmineringar uppskattas de tiotusentals sprängpatroner avfyrades av de irakiska och USA-ledda styrkorna.

Terrorism, Irak
2017-28 20
"Hur ser islamiska staten på förlusten av Mosul"
Om man följer IS i sociala medier får man en annan berättelse. I en kommuniké från den 10 juli lyder det: "Kalifatets soldater fortsätter den storslagna kampen tills de uppnår ett av två goda mål, antingen seger eller martyrskap". IS beskriver också förlusten av Mosul som en förlust för alla muslimer som bekämpar shiiterna och "korsfararkoalitionen". IS har också hävdat att Mosul bara är ett litet bakslag i ett mycket större krig, ett krig som Islamska staten kommer att fortsätta att utkämpa i väst.
IS har fortfarande kapacitet att locka nya rekryter, skaffa vapen och pengar via stöld och utpressning och skicka ut sympatisörer att utföra attacker utomlands. Det betyder fler attentat av det slag som inträffade i London nyligen, där en eller två personer lyckades terrorisera en hel stad med hjälp av mycket enkla vapen.
Märkligt nog kan nederlaget i Mosul hjälpa IS att sälja sitt budskap via sociala medier. Att erövra och administrera staden Mosul i drygt tusen dagar var mer än tillräckligt för att gruppen skulle kunna hävda sig som ett kalifat.
https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2017/07/12/what-the-islamic-state-is-saying-about-the-fall-of-mosul/?utm_term=.61a5293d4bb9
" What the Islamic State is saying about its loss of Mosul"

IS, terrorism, Irak, Syrien
2017-35 13-17
"IS rämnar, är detta terrorgruppens dödsryckningar?"
IS har förlorat stora delar av sitt territorium i både Irak och Syrien och många av terrorganisationens ledare är döda. Men trots att IS verkar falla genomförs attacker i organisationens namn i Europa. Vad kommer att hända med IS?
För tio dagar sedan beordrade Iraks premiärminister att staden Tal Afar skulle intas. Den ligger väster om den nyligen befriade staden Mosul och den är ett av IS sista fästen i Europa. Därifrån kommer många uppsatta IS ledare. När IS erövrade Tal Afar i juni 2014 mördade eller fördrev IS alla shiiter. Nu vill shiiterna hämnas. Mellan 80-90 % av IS högsta ledare har dödats under de senaste tre åren.
Men i Europa begås fler attacker i IS namn än någonsin tidigare. Men attackerna har inte innehållit några bevis för detta. Man s trider för närvarande vid 11 olika fronter och har inte retirerat från någon av dem blodigt motstånd. Jihadisterna har inneburit en fördel för al-Assad.
Så vad händer härnest?
IS har sedan länge evakuerat delar av sitt ledarskap, sina elitsoldater och sina enorma guldreserver. Man har gjort det för att kunna fortsätta att strida där man alltid har varit med rörlig; underjordiskt.

IS, Syrien, Irak
2017-42 18-19
"IS är besegrat men förödelsen är stor i krigets kölvatten"
Segerropen ekade överallt i Irak och Syrien; äntligen var den långa kampen för att återerövra stad efter stad från den islamiska staten över
Men de svårvunna slagen lämnade stor förödelse i krigets kölvatten, och segerfirandet på ruinerna efter de förut så ståtliga byggnaderna känns meningslöst för de hundratusentals människor som har drivits bort från sina hem. Nu måste alla hemvändare först ge sig i kast med att bygga upp allt igen. Raqqa hade förut 300 000 invånare, nu finns bara 25 000 kvar.

Irak
2018-08 29
"Irak lyckades bara säkra en bråkdel"
Finansieringsbehovet för återuppbyggnad är enormt.
När givarkonferen avslutades förra onsdagen hade Irak bara ltckats säkra en bråkdel av den finansiering som akut behövs för att återuppbygga byar och städer som förstörts under kriget mot IS. Men amerikanska och regionala tjänstemän lovordade ändå ett initiativ som kom i sista minuten, i första hand från grannländerna, med löften om investeringar, lån och garantier.
Konferensen arrangerades av den kuwaitiska regeringen, med flera utrikesministrar och FNs generalsekreterare Guterres närvarande. Sammanlagt lovade deltagarna totalt 30 miljarder dollar i lån och investeringar, en siffra som Guterres kallade en "enorm framgång".

sidans topp