Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
ANDREW E KRAMER
Moskva
Gazproms agerande är i praktiken ett partiellt ryskt bränsleembargo
mot Europa, något som politikerna i Europas huvudstäder
har fruktat och varnat för ända sedan relationerna mellan
Moskva och väst försämrades i samband med förra
sommarens krig i Georgien.
Gazproms åtgärder förklarades i en konversation
mellan premiärminister Vladimir Putin och Gazproms vd, Aleksei
Miller, i en nyhetssändning i en statlig rysk tv-kanal. De
båda männen anklagade Ukraina för att avleda gas
från ledningar, som transporterar gas till Europa, något
som Ukrainas regering förnekar bestämt.
Putin frågade Miller hur mycket Ukraina har stulit. Omkring
65,3 miljoner kubikmeter naturgas sedan 1 januari, svarade Gazproms
vd. ”Vad tänker ni göra åt det?”, undrade
Putin. Miller svarade att han överväger att omedelbart
minska exporten till Västeuropa via Ukraina med samma mängd,
vilket är mer än de 43 miljoner kubikmeter naturgas,
som Polen förbrukar varje dag.
Miller sade att Gazprom ska försöka avhjälpa eventuella
energibrister i Europa genom att transportera mera gas via Vitryssland
och Turkiet och genom att exportera gas, som för närvarande
lagras. Han betonade också att Europas länder ska lägga
skulden för eventuell bränslebrist på Ukraina.
Putin frågade: ”Hur går det med leveranserna
till våra västeuropeiska kunder, som har långsiktiga
kontrakt?”. Miller svarade att Europa bara berövas det
som ”Ukraina har stulit”. Putin svarade: ”Bra!
Jag håller med om att minskningen bör effektueras omedelbart”.
Miller sade att Gazprom de närmaste dagarna kommer at reducera
den gasvolym som transporteras via Ukraina och är avsedd
för Europa med samma mängd som Ukraina misstänks
stjäla ur ledningarna.
Rysslands och Ukrainas regeringar har bråkat om gaspriset
i flera år. Dispyterna har ofta haft tydliga politiska övertoner.
Det aktuella bråket började när Ukraina protesterade
mot en prishöjning på den ryska gasen från 179,50
dollar till 250 dollar per tusen kubikmeter. Därefter höjde
Ryssland priset till 418 dollar per tusen kubikmeter och sedan
till 450 dollar.
När förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina gick
i stå minskade Ryssland gasflödet till Ukraina 1 januari
med ca 100 miljoner kubikmeter per dag. Ryssland har sedan dess
beskyllt Ukraina för att stjäla gas från ledningarna.
Ukraina kontrar med att det bara tar tillräckligt med gas,
ca 21 miljoner kubikmeter, för att hålla kompressorerna
i gång.
Myndigheterna i Kiev hävdar att de tillgodoser inhemsk efterfrågan
på naturgas med hjälp av reservlager och nyproduktion,
inte genom att stjäla rysk naturgas.
Rysslands agerande syftar uppenbarligen till att få Ukraina
att betala mera för naturgasen, men de senaste minskningarna
reducerar mängden gas som når de europeiska marknaderna,
vilket enligt experterna verkar vara ett avsiktligt försök
från Moskvas sida att involvera Europeiska unionen i dispyten.
EU ställs inför valet att antingen anta en medlarroll
och stödja Ukraina finansiellt eller ställas inför
brist på gas i de egna medlemsländerna.
2006 ledde en snarlik dispyt till att EU ställde sig på
Ukrainas sida. Den här gången har unionen uppmanat
parterna att lösa tvisten snarast, men den har inte blandat
sig i diskussionerna. ”Tvisten måste lösas av
de två direkt inblandade parterna”, säger Ferran
Tarradellas Espuny, EU-kommissionens talesman i energifrågor.
Den globala recessionen har reducerat efterfrågan på
energi och gjort det möjligt för många länder
att samla på sig reserver, vilket gör det lättare
att rida ut ett eventuellt embargo än vad det var 2006.
© 2009 TEMPUS/International Herald Tribune
