>
Sydafrika |
|
|
Info |
Business
Today Die Burger Mail & Guardian |
96-22 s 19
"Den normala vardagen är ett mirakel"
Den sydafrikanske författaren André Brink funderar
över förändringarna som har skett i hans land de
senaste åren.
Mest om nationalistpartiets utträde ur regeringen.
(mest den gamla retoriken)
96-23 s 22-23
"Många vita känner sig hemlösa"
De omstörtande förändringarna i Sydafrika får
många vita att känna sig vilsna och osäkra. Det
finns en rädsla att den svarta majoriteten ska förgöra
dem.
96-24 s 21
"Mbeki växer in i ledarrollen"
Exil ANC-ledaren, charmör och intellektuell, kan han klara
alla de problem Sydafrika dras med? kanske Mandela borde lämna
över så snart som möjligt?
96-30 s 15
"Mandelas kronprins Mbeki"
En intervju dagen innan en 10-dagars resa i USA.
Många har bidragit till Sydafrikas förändring.
Därför är inte Mandelas avgång, senast om
tre år, avgörande. Vi blir alla bättre genom att
gradvis lära oss vilka problemen är.
96-35 s 21-22
"I Johannesburg härskar fri marknad och fri brottslighet"
Företag flyttar från centrala staden till de vita.
Anställda kräver busstransport från sin arbetsplats
till parkeringsplatserna. förorterna i norr. Apartheidlagarna
gäller inte längre och nya har ännu ej ersatt dem.
Laglösheten råder. Är det rasism som jagar bort
de vita eller är det brottsligheten, smutsen och oordningen?
96-41 s 24
"ANC:s fd marxister är näringslivets bästa
vänner"
Ramaphosa, från barrikaderna via politiken i ANC till företagsledare.
Även andra ANCledare har omvänts från marxismen
till kapitalistiskt tänkande. Investeringar från andra
länder går långsamt. Orsaken är den enorma
brottsligheten i Sydafrika. Arbetslösheten för svarta
är 40 %.
96-42 s 21-23
"Medborgare och/eller kvinna i Sydafrika"
Hon har fått sina medborgerliga rättigheter men hur
är det med kvinnans rättigheter?
De vänder sig speciellt mot tre sedvänjor: polygami,
förnekandet av kvinnlig arvsrätt och det s k brudpriset.
96-43 s 19-20
"Sydafrikas ekonomi är vit"
Tre år efter förändringen är det fortfarande
5 vita konglomerat som har den ekonomiska makten. Denna stora
inhemska konkurrens gör att utländska investerare tvekar.
Dessa verkar som kartell mot underleverantörer. Bara drygt
1 % av det i utlandet imvesterade kapitalet går till Sydafrika!
Men det finns andra hinder: en kontrollbyråkrati finns kvar,
att de svarta är fattiga fortfarande betyder risk för
social oror, den höga kriminaliteten, starka fackföreningar,
låg produktivitet etc.
96-44 s 7
"P W Botha beordrad att vittna"
Presidenten från 1984 till 1989 är instämd inför
sanningskommissionen.
96-50 s 14
"Sydafrika har fått en ny författning"
Som förbjuder all diskriminering.
97-04 s 21
"Önskas jobb till f d rebelledare2
Savimbi, f d ledare för UNITA-gerillan i Angola har tackat
nej till att bli vicepresident. Han vill hellre kontrollera diamantfälten.
Det är där den verkliga makten finns.
97-08 s 22-23
"Mandela har överlistat opinionen"
Vänliga erbjudanden om samarbete försvagar oppositionens
politiska ammunition, men kan väcka marknadernas misstankar
om att Mandela åsidosätter nödvändiga ekonomiska
reformer. Mandela vill gärna hålla sig väl med
LO-facket och med det kommunistiska partiet.
97-20 s 14
"ANC erkänner tortyr och avrättningar"
Även ANCs medlemmar måste ställa upp inför
den s k sanningskommissionen. Men ANC utkämpade ju ett "rättfärdigt
krig" och då var väl alla medel tillåtna
mot avvikare och överlöpare, eller...(??).
97-20 s 14
"Överlevaren Winnie gör det igen"
Genom att sälja souvenirer. Små flaskor fyllda med
"Hjältens jord"
97-25 s 19
"Sydafrikas förra regim misstror sanningskommissionen"
Förra presidenten de Klerk anser sig inte ha blivit behandlad
opartiskt av domstolen och kräver en ursäkt.
97-28 s 18
"Sydafrika har "förlorat" mer än 4 miljoner
människor"
Sydafrikanerna är färre än de trodde, bara 37,9
miljoner, man trodde 10 % fler. Det betyder att färre är
arbetslösa än vad som befarades och BNP per capita automatiskt
högre.
En annan sak som framkommit är att få av medelklassen
flyttade sina pengar utomlands när valutakontrollen hävdes.
97-35 s 19
"Sanning eller rättvisa?"
Den sydafrikanska sanningskommissionens trovärdighet sätts
på rov. Landets 16 månader långa experiment
i nationell försoning var smärtsamt redan från
början men har vi det här laget blivit nästan outhärdligt.
Även mördare som dömts till långa fängelsestraff
kan om de kan övertyga domarepanelen om att deras brott var
politiska frikännas.
97-37 s 22-24
"Förbrytarbandens skräckvälde breder ut sig
i Kapstaden"
Radikala muslimer utropar heligt krig mot narkotikahandlare. Förbrytarband
kämpar mot medborgargarden. I Kapstadens förorter ökar
benägenheten att ta lagen i egna händer.
"I ställer för vapen smugglar de tidigare hjältarna
i dag kokain........Allt som är orätt nu (under apartheidsystemet)
var tillåtit då" som att tända eld på
buss ungdomar?)ar och kasta sten på poliser. (Samma problem
har väl Arafat med sina "befriade" ungdomar?)
Staten kan inte längre skydda befolkningen som vänder
sig till privata säkerhetsföretag. OS-anhängarna
slöt fred med gangsterligorna (som ville utnyttja OS för
att tvätta sina knarkpengar) vilket fick muslimerna att bojkotta
OS.
97-38 s 12-13
"Bikos mördare har vittnat"
Steven Biko, ledare för rörelsen Svart medvetande, som
förespråkare de svartas mentala och fysiska frigörelse,
dog 30 år gammal 1977 i ett fängelse i apartheids Sydafrika.
Nu träder poliser fram inom ramen för sannings- och
försoningskommissionen. Många med Bikos änka i
spetsen vill att ingen ska få amnesti för så
grova brott bara för att man erkänner det!
97-38 s 13
"Winnie Mandela, landsmoder eller mörderska?"
Winnie Mandela blev tidigt en förebild för det antirasistiska
Sydafrika. Men när hon efter 8 års förvisning
till landsbygden återvände 1985 var hon en fortfarande
vacker kvinna som "drack, hade maktbegär och fjärmade
sig från vanligt folk". Hon omgav sig med våldsbenägna
livvakter den s k "fotbollsklubben". En avhoppad medlem
från den, Cebekhulu, har låtit intervjua sig för
en bok, och beskriver henne som mördare, kidnapperska och
äktenskapsförbryterska. Hon har varit kulturminister
i Mandels regering, nu skild men fortfarande ledare för ANCs
kvinnoförbund!!
97-38 s 14
"De Klerk har fått en efterträdare"
Nationalpartiet har fått en ny ledare van Schalkwyk. Han
ledde en gång en studentförening som fungerade som
täckmantel för apartheidregimens underrättelsetjänst.
ANC kritiserade därför valet av ny partiledare.
97-44 s 22-23
"Det nya Sydafrika börjar synas i statistiken"
Många svarta i medelklassen har fått det betydligt
bättre sedan apartheids dagar. Ett skäl är att
dessa nu har tillgång till de offentliga jobben. Många
lever dock fortfarande i djup misär.
97-46 s 22-23
"Vem är Thabo Mbeki?"
Sydafrikas blivande ledare är en man med många sidor,
men hans budskap till landets vita invånare är entydigt.
Med positiv särbehandling ska "de nya killarna få
en chans", svarta ska alltså positivt diskrimineras.
Nu är det de vitas tur att diskrimineras.
97-46 s 22-23
"FN har förlorat tålamodet med UNITA"
FN har infört 2 nya sanktioner mot den f d rebellstyrkan
för att de förhalar fredsprocessen i Angola.
97-48 s 25
"Sanning eller konsekvens"
Willie Mandela står nu under 5 dagar inför sanningskommissionen.
Vad det tycks handla om är att ANCs ledning göra allt
för att hon inte ska väljas till partiets vice ordförande
på partikonferensen i december.
98-1/2 s 6-9
"Sydafrika går en osäker framtid till mötes"
När det nya Sydafrika föddes 1994 ingav det hopp om
en ljus framtid för en olycksdrabbad kontinent. Optimismen
har sedan dess mattats av, men Sydafrika har fortfarande chans
att styra utvecklingen åt rätt håll. En uppfattning
är att Sydafrika är på väg mot ekonomisk
kollaps, etniskt krig, laglöshet och korruption.
Kommer Thabo Mbeki hålla samma linje som Nelson Mandela?
Det största hotet är brottsligheten. Den är organiserad.
Mordfrekvensen är 7 gånger högre än i USA.
Värst är det i Johannesburg.
98-05 s 22
"Apartheidledarens samling är passe"
Mycket har hänt framför allt mentalt sett sedan apartheidregimen
föll. I staden George, Bothas hemstad (han var ledare för
Sydafrika 1978-1989) är det inte längre någon
som besöker hans privata museum.
98-09 s 20
"Även Sydafrikas ledare agagerar i såpoperor"
Nelson Mandela, 79, har visat sin kärlek till den 52-åriga
änkan efter Mocambiques f d president, PW Botha har förlovat
sig med en 47 årig dam och t o m F.W. de Klerk, så
puritansk har erkänt kärlek.
98-09 s 21
"Syafrikas medier kritiseras"
Medierna, som i allmänhet kontrolleras av landets vita, ger
en alldeles för svart bild av det nya Sydafrika, tycker många
kritiker. Mandela tycker att pressen är fientligt inställd
till övergången från apartheid till svart styre.
Men journalisterna och tidningarna måste agera som oberoende.
Det är en av hörnpelarna i en demokrati.
98-13 s 20-22
"Rädslans färg är vit i Sydafrika"
Det har snart gått fyra år sedan maktskiftet i Sydafrika.
Har ambitionen att förvandla landet till en regnbågsnation
gått i uppfyllelse? En del vita tror fortfarande på
Sydafrikas framtid, andra ger sig av och med dem försvinner
många av landets förhoppningar. Det finns en fientlighet
mot de vita, myndigheterna är partiska.
De svarta är fortfarande lika fattiga. Men de kriminella
svarta har idag lättare att hållas.
98-13 s 23-26
"Majoritetsstyre är inte synonymt med demokrati"
En intervju med den sydafrikanske författaren Breyten Breytenbach
som berättar om livet i Sydafrika efter apartheidpolitikens
slut som beklagar att förvandlingsprocessen har stannat av.
ANC är stalinistisk. De behöver inte samarbeta eftersom
de själva är duktiga på att gripa makten. Mandela
är en narr. Alla hjälps åt att skapa en falsk
bild av Sydafrika som är politiskt korrekt men sanningen
är en annan. Hela Afrikas intellektuella skäms för
att erkänna att de har misslyckats efter självständigheten.
98-23 s 22-23
"Sydafrikas f d regeringsparti kämpar för sin existens"
Har apartheidpolitikens uppfinnare spelat ut sin roll i Sydafrikas
historia?
Nationalistpartiet som firar 50 -år blir allt svagare. Det
demokratiska partiet som tydligare inriktar sig på den vita
minoritetens intressen växer sig starkare.
98-30 s 21-22
"Mbeki går ekonomisk balansgång"
Sydafrikas svarta hopp konfronteras med den vita affärsvärldens
farhågor.
Mbeki utnämnde den svarte arbetsmarknadsministern Mboweni
till riksbankschef. Hans politik anses ha "en stark socialistisk
slagsida".
Randen föll starkt. Man tror att särskilt amerikanska
investerare kommer att bli mycket försiktiga.
98-32 s 6-8
"Brottssyndikaten får allt större makt i Sydafrika"
Med sina porösa gränser, sina många fattiga medborgare
och sin otillräckligt bemannade och dessutom inte helt pålitliga
poliskår har Sydafrika blivit en magnet för internationella
brottslingar.
Nigerianerna har tagit över narkotikahandeln.
Landet är lämpat för kriminalitet (de vitas säkerhetsstyrkor
liksom de många beväpnade ANC-soldaterna har nu ingenting
att göra - och arbeta vill de förstås inte. Det
är detta som är en demokratis egentliga kännetecken,
många människor som träget arbetar. Dit kan aldrig
s k befrielsestyrkor nå. Det kommer att ta flera generationer).
Landet är ett paradis för all internationell kriminalitet
(men detta innebär väl också att den nya regimen
helt har misslyckats).
Blir Sydafrika ett nytt Colombia?
98-32 s 8-9
"Inget slut på hatet i Sydafrika"
En ny politisk blodsfejd sprider sig i Sydafrika. Många
observatörer förutspår att det snart blir ännu
värre.
98-42 18
"Över 500 vita lantbrukare mördade i Sydafrika"
De tror att attackerna ingår i en terrorkampanj för
att fördriva dem från deras mark.
98-44 20-22
"Svårt att utplåna apartheids onda minne"
Efter en smärtsam och komplicerad undersökning, som
har varat i mer än två år, publicerar den sydafrikanska
sanningskommissionen idag sin rapport om övergrepp och våldsbrott
under apartheidregimens tid. Frågan är om såren
någonsin kommer att läka.
Det finns risk för att rapporten snarare kommer att öka
sprickorna i samhället än att skapa den försoning
som var avsikten. Rapporten fördömer ANCs "befrielsekrig"
liksom apartheidsregimens skapare. Många svarta ogillar
hela processen.
98-48 s 21-22
"Apartheids offer nöjer sig inte med sanningen"
Offren som vittnade inför den sydafrikanska sanningskommissionen
känner sig lurade. Upprättelse och uppmärksamhet
hjälper dem inte att gå vidare med sina liv.
99-02 s 16
"Alla får inte amnesti"
En sydafrikansk polis som deltog i dödsmassakerna på
aktivisten Steve Biko åberopar liksom övriga inblandade
självförsvar. Men den som inte erkänner något
brottsligt får inte amnesti. Å andra sidan inträffade
händelsen 1977 och preskriptionstiden för dråp
är 20 år, och mord anses var omöjligt att få
honom fälld för. (Så är det i praktiken!)
99-07 s 21-22
"Valfebern stiger i Sydafrika"
Det andra demokratiska valet står för dörren i
den f d apartheidstaten och just det faktum att demokrati råder
krånglar till själva valproceduren. En utdragen tvist
om väljarregistrering har urartat i ett "politiskt,
rasistiskt och juridiskt krig".
Problemet är väl att ANC som fick 62 % av rösterna
i förra valet nu inte alls är lika populära sedan
man misslyckats med att ändra särskilt mycket i de svartas
levnadsvillkor och därför använder alla medel för
att förhala och påverka valet. Bl a genom att ha mycket
stränga villkor för att kunna registrera sig som väljare.
99-09 s 17-20
"Sydafrika inväntar nästa fria val under knot och
klagan"
Triumf och optimism rådde när Sydafrika gick till val
första gången efter apartheid. Nu är det andra
fria valet som närmar sig och då råder utbrett
missnöje, pessimism och en viss avoghet raserna emellan.
Arbetslösheten har ökat med en halv miljon sedan 1994.
Arbetslösheten är 40 % och räntorna 20 %. Brottsligheten
är hög. Hela bostadsområden är inhägnade
med beväpnade vakter. ANC har lovat mycket och också
beslutat mycket men inte mycket har genomförts.
Skolan har inte förbättrats och korruptionen är
utbredd. "Regeringen är som alla svarta regeringar dvs
ministrarna tar själva allt de kan".
99-14 s 15-17
"Mandela är populär i alla läger"
Nelson Mandelas insats för försoning och demokrati i
Sydafrika hyllas, och hans vänliga och anspråkslösa
ledarstil är föredömlig (ja, så länge
som ingen hotar eller ifråga sätter ANC-maktmonopol
i Sydafrika!) Han säger ju att oppositionspartier inte är
nödvändiga för demokratin och "inte tjänar
något nyttigt ändamål". Men han är
en ovanligt charmig typ för diktator.
99-18/19 s 17-18
"Sydafrika - från mirakel till verklighet"
Den femåriga demokratin står inför stora utmaningar.
Det är val igen den 2 juni. Orättvisorna finns kvar.
Kriminaliteten stör normaliseringen. Risken för maktmissbruk
från ANC är stor.
99-21 s 18
"Mbeki stöder Winnie Mandelas kandidatur"
Hon är på 9:e plats på ANCs lista. Trots att
hon tidigare dömts skyldig till kidnappning och medhjälp
till mord.
99-22 s 12
"Patriarken Mandela lämnar över till maktpolitikern
Mbeki"
Tack vare Mandelas försoningspolitik har Sydafrika sluppit
inbördeskrig. Men många problem finns. Ekonomin orkar
inte ens hålla takt med befolkningstillväxten. Johannesburg
har blivit ett "Gangsterparadis".
99-22 s 13-15
"Efter Mandela"
Sydafrikas nyvalda president Thabo Mbeki lovar att bekämpa
fattigdom och arbetslöshet. Och det skrämmer många
av landets vita. Mbeki tillhör en arg generation som kommer
att se till att de svarta blir landets herrar (men vad ska de
vara herrar över. Ekonomin är ju bara på nedgång.
Är det Gangsterparadiset som de ska styra?) Mbekis föräldrar
är kommunister och själv är han marxist. (är
nu detta bra eftersom de är svarta? Är svarta kommunister
bättre än vita? Ja, visst!)
99-23 s 13-14
"Jag drömmer om att undervisa och föreläsa"
Intervju med Sydafrikas blivande president, Thabo Mbeki
Han vill läka såren efter apartheid och öppna
landets ekonomi. Kritik för centralism avfärdar han
som de vitas sätt att destabilisera ANCs makt. "Enda
stället på hela jorden där utvecklingen för
närvarande tycks gå bakåt är Afrika".
99-25 s 19-20
"Sydafrika - främlingar i eget land"
Sydafrikas vita minoritet påverkas mer och mer av följderna
av sin maktförlust. Den tidigare av staten skyddade minoriteten
har förlorat många av sina privilegier, bl. a förmånsrätten
till jobben i det offentliga sektorn. Detta och den tilltagande
brottsligheten gör att många vita väljer att flytta
utomlands.
Den positiva särbehandlingen av majoriteten
Språket afrikaans försämrade ställning
Förlusten av rätten till offentlig tjänst
Rättsväsendets oförmåga att komma tillrätta
med kriminaliteten
- allt gör att många vita flyr till andra länder.
Några försöker återskapa det gamla Sydafrika
i den Västra Kapprovinsen. Där vann Nationalpartiet
1994.
99-25 s 20
"Pionjärerna i Oranien"
Afrikandernas Jerusalem ligger i Hopetown. 600 vita har bildat
ett företag. Målet är att bygga upp en afrikandisk
folkstat utan hjälp av svart arbetskraft.
99-25 s 21
"Mbekis regering står för kompetens och kontinuitet"
Han valde Zuma till vicepresident vilket de flesta anser vara
bättre än Buthelezi.
99-34 s 15-16
"Bara barnen är färgblinda"
Apartheid är ett avslutat kapitel, men debatten om nationell
tillhörighet och rasidentitet fortsätter. ANC använder
fortfarande de traditionella rasetiketterna. De svarta är
lika rasistiska och trångsynta som de vita var förr.
99-41 s 25-26
"Ras, lagar och fattigdom i det nya Sydafrika"
Sydafrikas regler för positiv särbehandling (av en majoritet
på 90%!!) syftar till att skapa bättre förutsättningar
för den stora majoritet svarta sydafrikaner som förtrycktes
under apartheid. Många svarta i medelklassen gynnas av politiken,
men de riktigt svarta riskerar att bli ännu fattigare. Därför
att raslagarna hämmar tillväxten och därför
att an offentliga servicen blir sämre och dyrare p g a avsaknad
av konkurrens (från vita).
99-43 s 18
"Investerarna sviker Sydafrika"
Sydafrika gör stora ansträngningar för att locka
till sig investeringsvilligt kapital, men konkurrensen från
länder i Asien och Latinamerika är hård. Tyskland
klagar på brottsligheten, andra vill inte ha att göra
med de påstridiga fackföreningarna. Andra negativa
saker är arbetarnas låga produktivitet, aids, strejkbenägenheten
och den låga utbildningsnivån. Samt korruptionen.
"Den flod av investeringar som alla väntade skulle komma
då de svarta fick rösträtt har blivit en rännil"
(Är det sant att alla gjorde detta? Man kanske ska skilja
mellan det som folk säger för att vara "politiskt
korrekta" och vad deras verkliga avsikter är?)
99-48 s 20-21
"Sydafrika har upptäckt att genvägar är senvägar"
Sydafrikas svarta majoritet har målet att ta kontroll över
landets ekonomi, men den har tvingats inse att s k snabba pengar
inte erbjuder någon genväg. 1994 när Mandela blev
president drömde alla om att bli rika och mäktiga. Svarta
fick låna pengar till bra villkor för att köpa
aktier och ta över makten i de vita företagen. Men bara
mycket få blev rika och villkoren för vanliga anställa
förbättrades inte. Asienkrisen gjorde att börsen
i Johannesburg rasade. Framför allt de svartkontrollerade
företagen sjönk i botten.
2000-15 s 23-24
"Sydafrika bekämpar fattigdomen"
Apartheidlandet försöker bli välfärdsstat,
men systemet är ineffektivt och många fattiga är
desperata. Pengarna som avsatts till fonder för de fattiga
betalas inte ut p g a korruption i byråkratin. Eller p g
a inkompetens. Statstjänstemännen är bäst
på att roffa åt sig själva. Mycket stjäls
eller luras från okunniga pensionärer.
2000-16 s 16-17
"Risk för kris finns även i Sydafrika"
Den sydafrikanske presidenten Thabo Mbeki mjuka hållning
gentemot Robert Mugabe i Zimbabwe speglar farhågor om att
Sydafrikas egna fattiga landsbygdsbefolkning kan komma att ställa
till problem. De svarta s. k. krigsveteranerna möter stark
sympati bland svarta sydafrikaner. Oppositionen i Zimbabwe vill
däremot att Mbeki skärper tonen mot Mugabes pågående
ödeläggning av landets ekonomi, deltagandet i det meningslösa
kriget i Kongo och uppmuntrandet av mord på vita.
Sydafrikas egna landreformer snubblar på korruption och
ineffektivitet (de flesta afrikaner, i varje fall de som tagit
sig till en maktställning är oärliga och inkompetenta.
Där är stora brister både i moral och kunskap).
2000-21/22 s 18-19
"Vad håller Thabo Mbeki på med egentligen?"
Sydafrikas president Thabo Mbeki utmanar världens aidsexpertis
genom att förneka sambandet mellan HIV och aids och med sin
vägran att distribuera en relativt billig medicin till framför
allt gravida, HIV-smittade kvinnor.
Han har satt samman en rådsförsamling av vetenskapsmän
som avvisar den vedertagna åsikten att HIV orsakar aids.
Han har ifrågasatt effektiviteten hos medicinen AZT. 10
% av Sydafrikas 43 miljoner invånare är HIV-smittade.
600 000 barn föds varje år. 40 %!!! av dessa är
HIV-positiva. (är läget så förfärligt
att Mbeki blundar för verkligheten?)
2000-30 s 20
"Alla kan göra mer"
Debatten om tillgång till aidsmediciner för fattiga
länder dominerade den 13:e internationella aidskonferensen
i Durban i Sydafrika.
En representant för läkemedelsföretaget Merck uttalar
sig om debatten om kostnad och tillgång
när det gäller medicinering mot aids.
Även om läkemedlen vore helt gratis skulle det vara
ett enormt problem att göra dem tillgängliga för
alla. Därför måste alla arbeta med att förhindra
aids och HIV-spridning.
2000-30 s 21-23
"En vändpunkt i kampen mot aids?"
Aidsepidemin är en katastrof, men det finns botemedel mot
sjukdomen. Nu gäller det att göra något.
I Afrika ser man på HIV-smittade som spetälska. Inställningen
till aids är tystnad, stigmatisering, diskriminering och
förnekelse.
Av världens 34 miljoner smittade (drygt 1 på 200 personer)
finns 25 miljoner i Afrika. Därav 4 miljoner bara i Sydafrika.
Sjukdomens följder liknar krigets. Det är de unga männen
och kvinnorna som dör. Det finns 10,7 miljoner föräldralösa
barn i Afrika.
Alla aidsepidemier börjar med spridning inom en eller flera
små
högriskgrupper som
· Prostituerade och deras kunder
· Manliga bögar
· Sprutnarkomaner
Hur snabbt smitta sprids utanför dess grupper beror på
· Hur mycket sexuella kontakter dessa har med "lågriskgrupperna"
I Afrika är sex mellan unga kvinnor och äldre män
vanliga. Här är äldre män en högriskgrupp.
2000-37 s 23
"Terrorvåg i Kapstaden"
Terrorvågen i Kapstaden i Sydafrika blir allt våldsammare
och kulminerade förra veckan i mordet på domaren Pieter
Theron som sköts med 5 skott utanför sin bostad. Orsaken
antas vara att han höll på med ett rättsfall i
vilket medlemmar för en muslimsk organisation anklagas för
ett bombattentat mot en polisstation.
2000-44 18
"Mbeki försöker bättra på sitt rykte"
Olyckliga uttalanden om aids och president Mugabes regim i Zimbabwe
har skadat president Mbekis rykte både hemma och utomlands.
För att blidka investerare och andra fördömer han
nu offentligt Mugabes markockupationer i Zimbabwe och understryker
att egendomsrätten är garanterad i Sydafrika. Han tar
också avstånd från sina tidigare uttalande om
aids. Slutligen medgav han att kritiken mot hans många utlandsresor
är berättigad.
2000-51 s 25-26
"De lokala valen fick ANC att vakna"
Sydafrikas vita har varit oroliga för att ANC har erövrat
makten för all framtid. Deras oro var kanske obefogad. Demokratiska
Alliansen (DA) som har bildats i år och anförs av den
vite Tony Leon, fick nära 25 % av rösterna i ett val
som gällde nyligen inrättade lokala råd. De flesta
som röstar på DA är icke-svarta, dvs vita, indier
och "färgade" av blandras. Grunden för att
välja politiskt parti är därför etnisk. Man
har fått en raspolarisering. Men även svarta närmar
sig oppositionen, nu när den traditionella behandlingen av
svart som stöder ett vitt parti int elängre är
att möte döden i ett brinnande bildäck.
2001-3 s 21
"Syafrikas vapenköp granskas"
Var Sydafrikas vapenköp för 6 miljarder dollar en korrupt
affär? Risken är stor att frågan aldrig får
något svar. En regeringsrepresentant anklagar nära
medarbetare till högt uppsatta medlemmar i det styrande ANC
partiet för att ha fått stora summor pengar tack vare
kontrakt om vapenköp från Storbritannien, Sverige,
Tyskland och Italien. Den nya svarta politiska eliten är
lika bra på att skära guld av sina befattningar som
den tidigare. Avhoppade ANC-medlemmar tycker att deras f d kamrater
förråder antiapartheidkampen.
2001-23 s 21-23
"Thabo Mbeki har tagit ned Sydafrika på jorden"
Arvet från apartheid genomsyrar hela det sydafrikanska samhället,
inte minst president Thabo Mbeki. Allt som han säger genomsyras
av fördomar, särskilt hans beskrivningar av hur vita
ser på svarta. Apartheidepoken upphör inte att forma
det sydafrikanska psyket.
Mbekis verkliga problem är att han inte förmår
förbättra levnadsstandarden för folket i Sydafrika.
Inte mycket har hänt de senaste 5 åren och han förklarar
sin egen, ANCs och regeringens inkompetens och oförmåga
med det vitas kvarvarande "rasism".
2001-27 s 20-21
"Misstron mot Thabo Mbeki växer"
Mbeki har offentligt förolämpat Winnie Mandela, som
av många svart fortfarande betraktas som "landsmodern"
vilket har gjort honom ännu mindre populär. Hans popularitet
har fortsatt att sjunka ända sedan han efterträdde Nelson
Mandela för två år sedan. Hans presidentskap
fläckas av misstag och klavertramp som har vidgat avståndet
mellan honom och hans 44 miljoner landsmän. Han har ihärdigt
förnekat sambandet mellan HIV och aids, han har visat stor
ovilja att offentligt kritisera Robert Mugabes politiska våld
i grannlandet Zimbabwe. Trots att över 25 % av hans landsmän
fortfarande bor i skjul och hyddor och över 30 % är
arbetslösa köper ANC-regeringen vapen för nästan
60 miljarder kronor.
2001-40 s 15
"Huvudet i sanden"
När ska Sydafrikas regering erkänna att aids är
ett stort problem?
Nu är den förre ärkebiskopen Desmond Tutu som uppmanar
premiärminister Mbeki att ta sitt förnuft till fånga
(om han nu har något kvar? Han börjar alltmer likna
Zimbabwes Mugabe) och erkänna den senaste rapporten om dödlighet
i Sydafrika. Den visar att 40 % av alla vuxna avlider gör
det p g a aids! Mellan 4 och 7 miljoner kommer att dö av
sjukdomen inom 10 år om ingenting görs. 10 % av Sydafrikas
medborgare antas vara hiv-smittade. Ändå antydde Mbeki
i ett brev till hälsovårdsministern att hon borde skära
ned på anslagen för aidsvård.
2001-50 s 22
"Mbeki skärper tonen mot Mugabe"
Sydafrikas tysta diplomati har spelat ut sin roll. Sydafrikas
president Mbeki har anslagit en skarpare ton gentemot sin zimbabwiska
kollega Robert Mugabe. Mbekis försök att med "tyst
diplomati" påverka förhållandena i grannlandet
har visat sig fruktlöst. I ett land där oppositionella
trakasseras, oberoende journalister fängslas och invånarnas
medborgerliga rättigheter kränks är det omöjligt
att hålla val menar Mbeki. Ett skäl för Mbekis
hårdare hållning är att 500 zimbabwier varje
dag tar sig in i Sydafrika på jakt efter försörjning.
Detta accepterar inte Sydafrikas folk och de blir allt hätskare
mot nykomlingarna.
2002-11 s 21-24
"Den ensamme rebellen"
Sydafrikas president Thabo Mbeki är i delo både med
sina allierade och sin regering. Han har råkat i blåsväder
främst för sin envisa vägran att erkänna allvaret
i aidskrisen i världens hårdast drabbade land. Mbeki
tror att de virusbekämpande medicinerna är rena giftet.
Nelson Mandela, expresidenten, är öppet emot honom i
aidsfrågan liksom inrikesministern, zululedaren Buthelezi.
En gång var Mbeki hyllad som landets hopp - nu är han
skakad och blir allt svagare.
2002-23 s 6
"De behövs, men kastas ut"
En ny lag med många skavanker hjälper inte Sydafrika
att åtgärda bristen på arbetskraft.
Sydafrika har stort behov av utbildad arbetskraft, kanske uppemot
en halvmiljon människor. Landets skolor och universitet producerar
inte tillräckligt många talanger och många utbildade,
de flesta vita, lämnade landet för några år
sedan. Trots att arbetslösheten är omkring 40 % saknas
det människor till många lediga jobb.
2002-29 s 25-27
"Sydafrika sneglar på välfärdsstaten"
Den sydafrikanska regeringe överväger att införa
ett system med bidrag åt alla. Nu pågår en debatt
huruvida bidrag gör större skada än nytta. Att
det finns ett tydligt behov ifrågasätts inte av någon.
Planen är att ge alla gammal som ung, en månatlig check
på 10 dollar. Men varifrån ska pengarna komma och
vad händer om folk slutar att söka jobb och bara sitter
hemma och väntar på checken?
2002-33 s 6
"Gruvföretag i Sydafrika ger anställda gratis aidsmedicin"
Brittiskt/amerikanskt företag först ut att erbjuda behandling
när sjukdomen skördar alltfler offer. Anglo American,
det Londonbaserade stora gruvföretaget är den första
multinationella industrigruppen att förse sina sydafrikanska
anställda med gratis medicin mot AIDS i ett försök
att tackla den växande farsoten. Nära en fjärdedel
av företagets 90000 anställda som arbetar i guld- och
diamantgruvor tros bära smittan.
2002-42 s 24-26
"Radio Pretoria hyllar apartheidpolitiken"
En radiostation i den sydafrikanska huvudstaden försöker
hålla afrikandernas hopp vid liv. Dessa som är ättlingar
till holländska. tyska och franska nybyggare menar att de
svarta Afrika förstör allt som de har åstadkommit.
De vill återupprätta en civiliserad nivå och
inom Sydafrikas gränser etablera ett oberoende territorium
som styrs och kontrolleras av vita.
2003-21 s 22
Mbeki tar medlarrollen på allvar
Sydafrika försöker medla fred i flera av Afrikas konflikter
enligt en ny doktrin som går ut på att skapa stabilitet,
bevara fred och ställa resurser och ledarskap till förfogande.
Maktdelning och försoning i stil med den modell som fungerade
för 10 år sedan i Sydafrika. I Kongo försöker
han på Kabila att dela med sig av makten till oppositionen
och detsamma i Zimbabwe mellan president Mugabe och oppositionsledaren
Tsvangerai. Längst har han kommit i Burundi.
2003-27 s 18-19
"Mbeki undviker direkt konfrontation"
Det kontinuerliga förfallet i Zimbabwe sätter den sydafrikanska
ledningen på prov. Mugabes våldsamma jordreformsprogram
har förstört landets förmåga att försörja
sig själv. 5,5 miljoner zimbabwier behöver hjälp
med mat för att inte svälta. Oppositionella politiker
som i fjol kandiderade i val, fängslas nu på löpande
band. Men i Sydafrika är det många som betraktar Mugabe
som en hjälte och Mbeki, själv övertygad frimarknadsanhängare,
vill framför allt undvika att krisen i grannlandet splittrar
hans eget land. Han är rädd att få det egna folket
emot sig.
2003-33 s 15
"Hur dåligt är det - egentligen?"
Speciellt korruptionskommando i Sydafrika gör räder
mot hög som låg. Om Asydafrika ska kunna undgå
samma öde som många av sina grannländer måste
korruptionen hållas under sträng uppsikt. ANC försöker
hålla fläckfritt genom att skapa "Skorpionerna".
Redan har vice president Jacob Zuma som ansågs bli Mbekis
efterträdare ställts åt sidan anklagad för
att ha bett om mutor från ett vapenföretag. Försvarsministern
har fått böta och många andra statstjänstemän
har blivit anklagade för att ta mutor vid anskaffning av
kontrakt.
2003-33 s 18
"Sydafrika gör helt om"
Nbekis regering har beslutat att hälsodepartementet "med
omedelbar verkan bör utveckla en detaljerad handlingsplan
för ett behandlingsprogram med bromsmediciner". Beslutet
togs en dag efter det att Sydafrika skrivit under överenskommelser
med FNs fond för bekämpning av tuberkulos, aids och
malaria, om bistånd på 41 miljarder dollar. Mer än
10 % av Sydafrikas befolkning är hiv-positiva. 1000 personer
dör dagligen i aids. Mbeki har tidigare betonat vikten av
förebyggande åtgärder som förbättrat
näringsintag men nu ska de sjukas liv kunna förlängas
med dyra mediciner. De kommer att må bättre under sjukdomens
sista faser och inte så många kommer att dö utan
förbli kroniskt sjuka.
2003-47 s 24
"Misstankar om spioner och mutkolvar i ANCs led"
Sydafrikas regeringsparti går till presidentval under bitter
maktkamp mellan Mbekis vicepresident Jacob Zuma och riksåklagaren
Bulelani Ngcuka. Den senare påstår att Zuma har gynnats
olagligt i en vapenaffär värd flera miljarder dollar.
Zuma å sin sida påstår att Ngcuka var spion
för apartheidregimen under dess sista dagar.
2004-15 s 18-21
"Det nya Sydafrika fyller 10 år"
Bekymmer besvikelser och otålighet präglar vardagen
men demokratin väcker ändå hopp om att allt blir
bättre. De högt uppskruvade förväntningarna
för 10 år sedan har tonats ner markant hos de flesta
av Sydafrikas 44 miljoner, av vilka 79 % är svarta, 10 %
är vita, färgade 9 % och indierna 2,5 %. Förtroendet
för de styrande på alla nivåer minskar hela tiden.
Inkomstklyftorna är större än under apartheidtiden
och vidgas snabbt. Brottsligheten är enormt stor. HIV och
aids fortsätter att decimera en hel generation arbetare och
föräldrar. 42 % av dem i arbetsför ålder
saknar jobb. Gapet mellan fattiga och rika växer liksom mellan
vita och svarta. Problemen har fått många svarta att
ändra uppfattning om livet under apartheid. "Vi är
fria nu, javisst, men kriminaliteten gör oss till fångar.
2004-15 s 22-23
"Född fri!"
Unga sydafrikaner ser framåt. De tar inte politik på
särskilt stort allvar och befrielsekampen hör till det
förgångna. De är inte intresserade av att rösta.
De månar mera om sin egen integritet, är självsäkra
och dejtar på Internet.
2004-15 s 23
"Livstids fängelse kan vara en dödsdom"
Sydafrika har avskaffat dödsstraffet men landets fängelser
är dödsfällor. Fångvaktare "säljer"
unga brottslingar till äldre att ha sex med, fångvaktare
smugglar vapen och droger till internerna, våldtäkter
är vanliga och kan innebära "dödsstraff"
eftersom många av förövarna är HIV-smittade.
Ett fängelse är av en helt annan karaktär, det
är privat.
2004-49 s 23-24
"Mbeki är på krigsstigen"
Debatten om ras och sex rasar i Sydafrika, och president Mbeki
har vänt kritik mot regeringens antivåldspolitik till
ett angrepp på den svarte mannen. Den vita sydafrikanska
journalisten Charlene Smith som var vän och medkämpe
i Mbekis långa kamp mot apartheid har i en artikel "Våldtäkt
har blivit en otäck livsstil i vårt land" pekat
på landets oförmåga att bekämpa sexuellt
våld och lindra konsekvenserna för HIV-smittade våldtäktsoffer.
Mbeki fördömer Smith för att hon sprider de vitas
bild av svarta män som "vildsinnade bestar" som
inte kan kontrollera sina sexuella drifter. Han motståndare
menar att Mbeki uppfinner rasistiska motiv hos dem som inte delar
hans syn på aids och sexuellt våld.
2005-5 s 21-24
"Thabo Mbeki - en man med två ansikten"
Afrikas välgång beror till stor del på Sydafrikas
president, Thabo Mbeki. Hans förmåga att påverka
grannländerna i rätt riktning kan emellertid undergrävas
av hans intoleranta hållning på hemmaplan. Mbeki är
Afrikas mäktigaste politiker. Hans parti ANC erövrade
nästan 70 % i förra valet och han får höga
popularitetssiffror.
I sitt eget land visar han tydliga och oroväckande autokratiska
och reaktionära instinkter. Han använder partiets och
statens strukturer för att stärka sin egen makt. Han
kontrollerar direkt alla de statliga verkens generaldirektörer
och han har ett eget spionnätverk vid sidan av den statliga
underrättelsetjänsten. Och han stödjer Mugabe i
Zimbabwe. Om han slutade att skänka Zimbabwe gratis elektricitet
skulle Mugabe vara borta som diktator inom en kort tid. Han anses
vara extremt känslig för rasism, vilket får honom
att vilja "upprätta" Afrika i världens ögon.
2005-5 s 25-26
"Några få lever gott"
Kritikerna påstår att Sydafrikas ekonomiska politik
har skapat en svart elit i stället för att hjälpa
massorna. Man kritiserar ANCs eget positiva särbehandlingssystem.
BEE programmet (främjande av den svarta majoritetens möjligheter)
har bara resulterat i att gapet mellan fattiga och rika (de vita
och den svarta medelklassen) har ökat.
2005-11 s 22
"Sydafrika beskylls för partiskhet"
Den politiska oppositionen i Zimbabwe anklagar Sydafrikas regering
för att med sina deklarationer om "fria och rättvisa
val i Zimbabwe" stödja och bistår president Mugabe.
Zimbabwierna går till val den 31 mars och oppositionen påstår
att Mugabes parti, Zanu-PF, håller på att förbereda
valfusk.
2005-13 s 18-19
"Försoning och förlåtelse tar tid"
Fredspristagaren och f d ärkebiskopen i Kapstaden, Desmond
Tutu, är kritisk mot den sydafrikanska regeringen, beklagar
det tunga arvet från kolonialismen och hoppas att Afrika
lyckas i sin kamp mot krig och sjukdomar. Den nu 73-årige
Desmond Tutu blev i början av 1980-talet antiapartheidrörelsens
proteströst. Kyrkomannen Tutu verkade också som medlare
mellan Nelson Mandelas ANC och landets siste vite president, de
Klerk. Nu kritiserar han regeringen för att inte ha agerat
mycket tidigare för att stoppa spridningen av aids och för
att allt för många sydafrikaner fortfarande lever i
ofattbar fattigdom samtidigt som en liten grupp blir allt rikare.
2005-15 s 15
"Apartheidpartiet tar farväl med en ursäkt"
partiet som för snart 50 år sedan införde apartheid
och drev igenom en strikt rassegregation har i dagarna upplösts
sig och bett om ursäkt för sin raspolitik. Upplösningen
kom efter ett misslyckat försök att återskapa
partiet. Upplösningen kritiseras hårt av Nationalpartiets
förre ledare F W de Klerk som anser att Sydafrika har berövats
ett viktigt oppositionsparti.
2005-44 s 25-26
"Mbekis misstag"
Landets dominerande politiska parti, ANC, fortsätter att
se all politik med befrielsekampens ögon, vilket yttrar sig
i att det pekar ut rasism som det grundläggande problemet
och solidaritet som lösning på allting. Exempel på
detta är Mbekis nästan bisarra reaktion på aids-epidemin
och hans underlåtenhet att kritisera Mugabes regim i Zimbabwe
offentligt.
När Sydafrikas president, Thabo Mbeki, med lagar och förordningar
försöker flytta kapitalet från vita till svarta
ägare skapar han en ny elit, som inte har den stora massans
intressen för ögonen. Ett litet antal svarta har blivit
enormt rika men utan att detta påverkat tillväxten
av ekonomin.
2006-9 s 20-21
"Revolt i kåkstäderna när ANC sviker sina
löften"
Scenerierna börjar påminna om apartheidtiden. På
landsbygden är sammandrabbningar mellan arga folkmassor och
polisen allt vanligare. Flera lokala ANC avdelningar har gott
under jorden eller upplösts av fruktan att bli skjutna och
misshandlade. Folk är trötta på att vänta
på jobb och grundläggande samhällstjänster
som el, rent vatten och sanitet. 12 miljoner människor -
25 % av befolkningen - bor i kåkar. Det är 50 % mer
än för 10 år sedan.16 miljoner, en tredjedel,
saknar fungerande avloppssystem. Fackföreningarna hävdar
att arbetslösheten är 40 %. Samtidigt är landet
rikare och stabilare än någonsin tidigare.
2006-16 s 21-22
"Afrikas väl är Mbekis mål"
På det utrikespolitiska området har Sydafrikas president,
Thabo Mbeki, haft många succéer och ett stort fiasko.
De så kallade succéerna är hans ambition att
Afrikas länder ska hjälpa varandra att upprätthålla
god standard i fråga om styre, mänskliga rättigheter
och demokrati. Det stora fiaskot dyker upp när han ska försöka
tillämpa de vackra talen i verkligheten. När det gäller
Zimbabwe går det inte alls. Hans afrikanska lojalitet hindrar
honom helt från att ta itu med denna terrorstat. Mugabe
är ju en hyllad hjälte från ANCs frihetskamp.
2006-26 s 20
"Censur?"
Sydafrikas public service radio och TV, SABC, har bannlyst kända
regimkritiker i programmen, vilket underblåser utbredd kritik
mot att radion favoriserar Afrika nationalkongressen (ANC). Minst
sex politiska bedömare, som ibland har kritiserat president
Thabo Mbeki och hans allierade, har svartlistats med motiveringen
att de är illa informerade.
2007-05 s 28
"Sydafrika får underkänt"
Afrikanska regeringar varnar Sydafrika för att ökande
korruption, våldsbrott och främlingsfientlighet undergräver
förtroendet för Afrikas största ekonomi och hotar
stabiliteten i den sydafrikanska ekonomin. AU överlämnade
en rapport till president Mbeki som innehåller en skarp
kritik för dess hantering av HIV- och aidskrisen och mycket
stora inkomstklyftorna. Det sydafrikanska folket känner sig
sviket på grund av korruptionen. Rapporten varnar också
för de många våldsbrotten, särskilt mot
kvinnor och barn. Drygt 18000 mord varje är gör att
60 % av sydafrikanerna känner sig otrygga när de vistas
utanför sina hem efter mörkrets inbrott. Den snabbt
ökande brottsligheten skylls allt oftare på utlänningar
vilket leder till främlingsfientlighet och ännu fler
våldsbrott. Den sydafrikanska regeringen uppmanas att "ta
itu med de återstående resterna av rasism i det sydafrikanska
samhället".
2007-11 s 19-23
"Regnbågslandets långa resa till demokrati"
Afrikas rikaste land som fortfarande har många demoner att
slåss mot står inför en rad svåra beslut
i år. Ekonomin växer stadigt med nästan 5 % per
år. Inflationen har bemästrats, investeringarna ökar,
handeln har liberaliserats och den offentliga skulden halverats
sedan 1999. De statliga finanserna visar överskott. Men fattigdomen
är ett gissel. Arbetslösheten är 25 -40 % beroende
på hur man räknar och en fjärdedel av befolkningen
är beroende av understöd. Regeringen har också
kritiserats för sin katastrofala hantering av HIV och aids.
Omkring 6 miljoner sydafrikaner bär på viruset som
påverkar miljontals fler och dödar nästan ett
tusen människor varje dag! Ännu har president Thabo
Mbekis förmått erkänna att HIV orsakar aids. Kriminaliteten
är också ett stort bekymmer. Service sektorn är
mycket ineffektiv. Utbildningsnivån är alldeles för
låg särskilt för den svarta majoriteten som utgör
80 % av befolkningen. Staten har satsat mycket pengar på
att förbättra de svartas utbildning men resultatet är
magert. Regeringens frustration avslöjas i sitt sätt
att hantera kritik. Kritiker avfärdas ofta som rasister eller
"kokosnötter" - svarta på utsidan men vita
inuti. Den pågående centraliseringen av makten väcker
också oro. Den varma och generösa stämning som
kännetecknade Nelson Mandelas period har försvunnit.
Rasmotsättningarna försvann inte med apartheid och de
politiska partierna delas i stor utsträckning in i vita och
svarta.
2007-16 s 26-27
"Sydafrika sviker principer och ideal"
Många i väst är besvikna på Sydafrikas uppträdande
i FNs säkerhetsråd som på bara tre månader
utnyttjat sin plats till att blockera diskussioner om brott mot
de mänskliga rättigheterna i Burma och Zimbabwe. Sydafrika
har också stött Irans försök att undkomma
sanktioner och slutit bakom Rysslands försök att förvägra
Kosovos president att tala inför FNs säkerhetsråd.
Människorättsaktivister har fördömt president
Thabo Mbeki för att han har övergivit de principer om
mänskliga rättigheter som låg till grund för
anti-apartheidrörelsen. Samtidigt har Sydafrikas agerande
ökat landets prestige i Afrika och i tredje världen.
2007-16 s 30-31
"Sydafrika rustar inför fotbolls VM 2010"
Nervositet och förväntan präglar förberedelserna
inför världens största idrottsevenemang. För
första gången ska ett afrikanskt land arrangera ett
av världens mest populära idrottsevenemang. Inte sedan
Chile var värdland för VM 1962 har FIFA valt ett land
med en så underutvecklad ekonomi.
Där finns idag inget transportsystem som lämpar sig
för utländska besökare. Idag sker det mesta med
slitna minibussar som saknar tidtabeller. Det kan bli lika svårt
att garantera besökarnas säkerhet som att transportera
dem. I Sydafrika sker 50 mord, 700 våldsamma överfall
och 365 rån varje dag i genomsnitt.
2007-28 s 16
"Mbeki vill leda ANC ett tag till"
President Thabo Mbeki ställer upp igen till posten som partiledare
frö ANC. Mot honom står hans främsta rival, Jacob
Zuma, och ett antal kompromisskandidater. Zuma stöds av partiets
vänsterflygel. Zuma protesterar mot Mbekis marknadstillvända
ekonomipolitik. ANCs allierade fackförbund liksom kommunistiska
partiet ogillar till stor del att Mbeki kandiderar än en
gång. Mbeki kan inte väljas som president än en
gång och det innebär att ANCs kandidat i presidentvalet
kan bli en annan än dess partiledare.
2007-43 s 26-27
"Vad tar det åt Thabo Mbeki?"
Mbeki som förr respekterades för sin ledarstil har blivit
mer och mer auktoritär de senaste åren. ANC som Mbeki
leder har lagt större vikt vid lydnad och lojalitet än
öppen debatt i sina led. I december ska ANC välja Mbekis
efterträdare på partiledarposten vilket har avslöjat
djupa sprickor inom partiet. Det som främst fått många
att tvivla på Mbekis demokratiska ledarskap är att
han avsatte en mycket populär biträdande hälsovårdsminister,
Nozizwe Madlala-Routledge. Hon kritiserade sin chef för hans
ineffektiva botemedel mot aids. Andra faktorer är Mbekis
likgiltighet inför Mugabes förtryck i Zimbabwe och den
snabbt växande kriminaliteten i Sydafrika.
2007-46 s 26-27
"Mbeki vet fortfarande bäst när det gäller
aids"
President Thabo Mbeki i Sydafrika hyser fortfarande en avvikande
uppfattning om orsakerna till aids och om lämpliga botemedel
och han ångrar att han gav vika för påtryckningar
från kolleger i regeringen om att han skulle "dra sig
ur debatten" om epidemin som härjar i Sydafrika. I en
biografi om Mbeki skriver Mark Gewisser att presidentens syn på
aids formades av hans besatthet av ras, kolonialismens arv och
"sexuell skam". Biografin stärker åsikten
att Mbekis avvikande syn på aids har kostat hundratusentals
liv genom att blockerade sidtributionen av bromsmediciner till
de offentliga sjukhusen. Nbeki jämförde i en skrift
för sex år sedan dagens aidsexperter med koncentrationslägrens
nazistläkare och beskriver svarta som accepterar medicinerna
som slavmentalitetens "självförtryckande"
offer. Var ¨åttonde sydafrikan i arbetsför ålder
bär på HIV-virus.
2007-51 s 17
"Populist med tvivelaktigt rykte vann stort i Sydafrika"
Jacob Zuma, som har varit åtalad för både korruption
och våldtäkt, valdes i tisdags till ny ordförande
i Afrikanska Nationalkongressen, ANC, som är Sydafrikas regeringsparti.
Zuma som anses vara de fattigas och missnöjdas kandidat är
därmed på god väg att bli Sydafrikas nästa
president. Valet som blev ett svidande nederlag för den sittande
presidenten Mbeki äventyrar dennes framtid. Zuma har gjort
en fantastisk politisk karriär. Han är en före
detta gerillasoldat som lärde sig skriva och läsa i
fängelse under apartheidregimen. Att han haft sex med en
hiv-positivkvinna som anklagat honom för våldtäkt
gör honom tydligen inte mindre populär.
2008-1/2 s 23-25
"Slutet på historien"
Sydafrika har liksom andra heta nya marknader gjort stora framsteg
de senaste åren, men landets ledare verkar ha tappat rodret.
Enligt den erfarne partistrategen Joel Netshitenzhe har kriminaliteten
i Sydafrika blivit "en hemsökelse", HIV skördar
"förödande många liv", inkomstklyftan
vidgas och miljontals sydafrikaner sitter fast i fattigdom. Aidskrisen
som dödar 900 sydafrikaner varje dag är en av de värsta
i världen. Enligt FN är nästan 20 % av den vuxna
befolkningen HIV-smittad. Brottsligheten är så hög
att landet börjar likna Sierra Leone eller Colombia. Antalet
våldsamma dödsfall är större än i Afghanistan
räknat per capita. I Sydafrika sker fem gånger så
många mord per dag som i USA - som är sju gånger
större.
Kriminologen Antony Altbeker som har studerat det sydafrikanska
samhället ingående i många år, beskriver
situationen som "att våldet har inlemmats i vår
nationella DNA och förökat sig där".
Den moraliska oförvitlighet som ANC med Nelson Mandela i
spetsen hade utomlands har urholkats av den oförsvarliga
toleransen mot förtryckarregimer i Zimbabwe, Sudan och Burma.
Enligt Världsbanken är Sydafrika idag ett av världens
mest ojämlika samhällen och det blir allt värre.
Originalartikel
i Newsweek eller här.
2008-05 s 27
"Alla anklagar alla"
Sydafrika är ett bra exempel på hur polis och brottsbekämpning
inte ska fungera. Den politiska eliten är helt insnärjd
i korruptionsanklagelser. Jacob Zuma, ANCs nyvalde ledare, åtalades
för en månad sedan för skattefusk, bedrägeri
och penningtvätt. Sedan var det polischefen Jackie Selebis
tur. Han har nu avgått från sin tjänst som chef
för Interpol. Senast grep polisen Gerrie Nel, framträdande
medlem av en speciell utredningsenhet kallad Skorpionerna. Han
ledde utredningen mot Selebi. Selebi är president Mbekis
man. I ett land som plågas av extremt stor våldskriminalitet
är det tragiskt att de som är satta att skapa lag och
ordning, tvingas använda så mycket energi på
att bekämpa varandra i stället för brottslingarna.
Rivaliteten mellan Skorpionerna och den reguljära polisen
är stor. Ett skäl är att förtroendet för
den inkompetenta polisen är svagt.
Artikel i The
Economist eller här.
2008-11 s 20
"Rasism i regnbågslandet"
Rasfrågan är återigen huvudrubrik i etern och
på tidningarnas förstasidor. Måttet på
Sydafrikas framsteg är inte om man lyckas eliminera rasismen
(det har inget land med etnisk mångfald lyckats med) utan
hur landet hanterar rasismen. Det gäller att diskutera rasfrågorna
aktivt i stället för att försöka sopa dem
under mattan. Intolerans handlar inte bara om svarta och vita.
Attackerna mot somaliska butiksinnehavare och fientlighet gentemot
zimbabwiska invandrare verkar bli vanligare. Bostadsbristen underblåser
spänningen mellan färgade och svarta.
2008-11 s 21
"Makten ligger hos ANC"
Jacob Zuma, ny ledare för Sydafrikas mäktiga ANC, hävdar
att han har mera makt än rivalen Thabo Mbeki, landets president,
som förlorade partiledarposten förra året. Zuma
påstår att makten ligger hos ANC, inte hos presidenten.
Som ledare för ANC är Zuma automatiskt favorit som landets
nästa president. Men först måste han genomgå
en rättegång i augusti angående misstankar om
korruption, bedrägeri mutor och skattebrott. Zuma oroar sig
mer för att valutan har minskat med 15 % sedan årets
början än för rättegången. Hans största
oro är emellertid kriminaliteten. Han vill ha fler effektiva
lagar och mindre prat om de kriminellas rättigheter och han
kan acceptera en folkomröstning om dödsstraff.
2008-19 s 12
"Maktspelet fortsätter i Sydafrika"
Ledaren för den styrande Afrikanska Nationalkongressen har
bett president Thabo Mbeki att utnämna partiets vicepresident,
Kgalema Motlanthe, till parlamentsledamot och minister i Mbekis
regering. Motlanthe är lierad med ANCs partiledare Jacob
Zuma som i sin tur är Mbekis rival. Motlanthe har ofta nämnts
som potentiell efterträdare till Zuma, vars rättegång
om korruption äger rum i augusti.
2008-21 s 23-24
"Främlingarna jagas bort"
Gäng som är beväpnade med skjutvapen, påkar
och hot har den senaste veckan jagat bort tusentals zimbabwier
och andra utlänningar från deras bostäder i Sydafrikas
fattiga kåkstäder. Minst tolv människor har dödats
och massor har skadats i den våldsamma jakten. Sydafrikanerna
skyller zimbabwierna för att försämra löneläget,
vara kriminella och inleda förhållanden med sydafrikanska
kvinnor. De våldsamma, främlingsfientliga attackerna
känns pinsamma för många sydafrikaner, däribland
ledande ANC-företrädare, vars ledarskap var beroende
av grannländernas gästfrihet under många decennier
i exil innan apartheidstyret föll 1994. Tre miljoner människor,
varav de flesta zimbabwier har kommit till Sydafrika sedan dess.
14 år efter apartheid råder det stor fattigdom och
arbetslöshet i många kåkstäder. Eländiga
bostäder och hög frekvens av aids och HIV och andra
sjukdomar försämrar läget.
Originalartikel i The
Washington Post eller här.
Annan senare artikel.
2008-22 s 16
"Mbekis ledarskap ifrågasätts"
President Thabo Mbeki har äntligen kommenterat vålds-
och flyktingkrisen i Sydafrika som under två veckor har
dödat fler än 50 människor och drivit tiotusentals
människor på flykt från deras bostäder.
För sent, ropar kritikerna, som tycker att presidenten är
oduglig. Helen Zille, ledare för Demokratiska alliansen som
är i opposition i parlamentet, anser att presidenten har
svikit sitt land. Han besöker inte ens de värst drabbade
områdena och den aktuella flyktingkrisen speglar ett annat
misstag frän regeringens sida nämligen den så
kallad tysta diplomatin gentemot Zimbabwe.
2008-32 s 22
"Zuma vill få åtalet nedlagt"
En fällande korruptionsdom skulle omöjliggöra hans
försök att bli nästa president i Sydafrika. Jacob
Zuma som är ledare för det regerande ANC-partiet är
åtalad på ett drygt tiotal punkter, förskingring,
korruption, penningtvätt och bedrägeri - till en summa
av uppemot 4 miljoner rand - som en del av ett större mål
som gäller misstänkta mutor i landets största vapenupphandling.
ANC anklagar åklagarna för "politisk förföljelse".
Domstolens överdomare Pius Langa har fått utstå
svidande kritik av Zumas anhängare. Langa varnar för
att personliga och politiska påhopp på domstolsväsendet
hotar "demokratins grundvalar". En fällande dom
skulle med största sannolikhet innebära ett långt
fängelsestraff för Zuma och omöjliggöra hans
försök att efterträda Mbeki som landets president
nästa år.
Originalartikel
i The Guardian.
2008-38 s 22-25
"Zuma är nog inte så farlig som han verkar"
Domstolen har lagt ner ett korruptionsåtal mot Jacob Zuma
av procedurskäl. Det betyder inte att han förklarats
oskyldig men åtalet kan inte föras vidare. Mannen som
för inte långe sedan ansågs kunna förstöra
Sydafrika har gjort om sig själv till en måttfull politiker
med den stora, tysta majoritetens intresse för ögonen.
Helen Zille däremot, som är ledare för den oppositionella
partiet Demokratiska Alliansen betecknar försöket att
politiskt stoppa korruptionsanklagelserna som att undergräva
författningen och att styra Sydafrika på en väg
mot "laglöshet". De vita sydafrikanerna flyr åter
landet så som de gjorde när Mandela valdes till president
1994. Egnahemsägare bjuder ut sina hus till försäljning
för att kunna lämna landet.
2008-39 s 20-22
"Hur kunde det gå så snett?"
Sydafrikas president, Thabo Mbeki, hade stora visioner om en sydafrikansk
renässans. Han lovade att fixa ekonomin och minska fattigdomen.
Men nu, nio år senare. Tvingas han lämna sin post på
ett snöpligt sätt. Detta är historien om hans fall.
Mbeki såg allt genom ett rasistiskt prisma. Allt som kunde
påminna om den svarte mannens underlägsenhet gjorde
honom rasande. Värst var det när han påstod att
aids utnyttjades för att skapa bilden av afrikaner som primitiva
varelser som var oförmögna att kontrollera sina lustar.
Grunden för aids var inte HIV-virus och berodde på
fattigdom. Han stoppade användningen av så kallade
bromsmediciner till aidssjuka med påståendet att de
förgiftade det afrikanska folket. Hundratusentals människors
död blev han därmed skyldig till. Hans vision om ett
nytt Afrika efter Mandelas avgång 1999 begravdes under den
vilseledande debatten om aids. Löftena om "god administration"
infriades inte och han kritiserades för att skapa en ny svart
elit på den stora, fattiga massans bekostnad. Han förföll
till den sortens konspirationer och intriger som hade kännetecknat
hans liv i exil. Han styrdes av paranoia och hämndbegär.
2008-43 s 20-22
"Ett liv efter ANC"
Många sydafrikaner är besvikna på ANC och söker
nya vägar. Kampen för jämlikhet och fri- och rättigheter
har fått konkurrens från kampen om välstånd
och bekvämlighet. Med nästan 100 år på nacken
som organisation slits ANC av inre strider och kritiseras för
att ha hemfallit åt partiegoism och maktbegär. Missnöjet
bland väljarna kan urholka ANCs två tredjedelars majoritet
i valet nästa år. Ledarnas revolutionsretorik vinner
inte längre gehör hos unga väljare. De är
missnöjda med ANCs oförmåga att åtgärda
den extrema fattigdomen, aidsepidemin och arbetslösheten
och för att de låtit makten stiga det åt huvudet.
Finanskrisen, Afrika, Sydafrika
2008-45 s 24-25
"Afrika rider nog ut stormen"
Afrika känner av den globala krisen, men konsekvenserna är
inte lika allvarliga som i andra världsdelar.
Värst drabbat är regionens största ekonomi, Sydafrika,
som har mest kontakter med världen utanför. Randen har
fallit med 30 % och inte ens guldet har klarat sig särskilt
bra. Men landets banker verkar tillräckligt sunda för
att kunna fortsätta låna ut pengar. Det finns inga
större orosmoln men investerarna kommer att hålla ögonen
öppna för att se vad som händer i presidentvalet
nästa år.
Sjunkande råvarupriser och minskad efterfrågan från
utlandet kommer att påverka många afrikanska ekonomier,
utlandets investeringar, mängden hemskickade pengar och ulandsbistånd
kommer att krympa. Södra Afrika är inte lika beroende
av råvaror som förr. Internationella valutafonden räknar
med att södra Afrika trots allt kommer att växa med
5,9 % i når och n6,2 % nästa år, vilket är
långt över det globala genomsnittet på 3 %.
2008-45 s 26-27
"Ett nytt parti ser dagens ljus"
Ett utbrytarparti ur ANC förbereder lanseringen av ett nytt
parti. Ensamt utgör den nya organisationen knappast något
hot mot ANC, men tillsammans med andra oppositionspartier skulle
det kunna rubba ANCs maktmonopol. Motiv för det nya partiet
som kommer att kallas "Sydafrikanska nationalkongressen"
är sättet som Mbeki avsattes på, kapandet av ANC
från Jacob Zumas sida och försöken att lägga
ner anklagelserna mot Zuma för bedrägeri och korruption.
2008-48 s 28
"Domstol avgör namntvisten"
Vill det "riktiga" ANC vara vänligt och stiga fram!
När ANC avsatte Thabo Mbeki som ordförande bildades
en utbrytargrupp som kallar sig Folkets kongress (Congress of
the People). Detta namn vill African National Congress stoppa
och har vänt sig till en domstol. Det nya partiet vill hävda
delaktighet i antiapartheidkampen för ett fritt Sydafrika.
Detta krävs av ett parti för att kunna bli mäktigt
och på allvar ta upp den politiska kampen med ANC.
2009-01/2 s 22
"En president, tre presidentfruar?"
ANCs ordförande, Jacob Zuma, är i färd med att
ta en tredje fru. Den blivande bruden, Thobeka Mabhija, sägs
vara en societetsfru från Durban. Det är femte gången
som Zuma gifter sig. Han är skild från en kvinna och
en annan hustru tog livet av sig 2000. Polygami är inte olagligt
i Sydafrika där vissa stammar praktiserar månggifte.
2009-01/2 s 28-31
"Sydafrikas hjältar har förvandlats till parasiter" hela artikeln
Jacob Zuma planerar att bli Sydafrikas president i vår.
Men hans Afrikanska nationalkongress (ANC) som har styrt landet
i nästan 15 år anses numera ha blivit en självgod
och korrumperad politisk rörelse. En grupp avhoppare är
i färd med att utmana det gamla anti-apartheidpartiets monopolställning.
Ledande ANC-medlemmar, däribland Mbekis försvarsminister,
Mosiuoa Lekota, och den före detta regionale ledaren Shilowa,
har lämnat ANC och bildat ett parti för avhoppare: Cope
(Congress of the People). Mot ingen av de två finns misstankar
om mygel eller korruption. Detta är ANCs värsta kris
sedan maktövertagandet. Det enda ANC har att erbjuda människorna
idag är sitt förflutna, övertagandet av makten
efter apartheid för 15 år sedan. Afrika oroas inför
valet i mars. Sydafrika har Afrikas största ekonomi, Sydafrika
besegrade apartheidregimen på egen hand och det 97 år
gamla ANC ses fortfarande som en förebild. Om något
går snett i Sydafrika hotas, enligt många, hela södra
Afrika av oroligheter. Nästan ingenstans på jorden
är skillnaden mellan fattig och rik så stor som i Sydafrika.
Drygt 18000 mord begås årligen. Inte ens 30 % av eleverna
klarar grundskolan med godkända betyg. Och 2010 är landet
värd för det största idrottsevenemanget, Fotbolls-VM.
I Kapstaden ska ett nytt stadion med plats för 68000 personer
byggas. Vad ska den användas till efter fyra veckors evenemang?
Sydafrika
2009-09 s 29
"En kyrkans man utmanar Zuma"
En utbrytarfraktion, kallad Cope, i Afrikanska Nationalkongressen
(ANC) har valt en biskop i Metodistkyrkan till kardinal i presidentvalet
i april. Valkampanjen i Sydafrika handlar mycket om moral och
korruption. Biskop Dandala är väl positionerad för
att lyfta fram inte bara korruptionsmisstankarna mot ANC och dess
ledning utan också ANCs kandidats Zumas påstådda
brist på moral.
2009-09 s 29-31
"Alltför många lämnar Sydafrikas"
Ingen är förvånad över att tio- eller hundratusentals
zimbabwier har utvandrar från sitt land de senaste åren
eller att nästan alla vita zimbabwier har flytt. Mer överraskande
är att grannlandet Sydafrika, som är Afrikas rikaste
och mest utvecklade land också har drabbats av hjärnflykt
- om än i mindre skala. Många vita sydafrikaner lämnar
landet i en takt som om de flydde från "utbredd ohälsa,
enorma naturkatastrofer eller allvarlig inbördeskonflikt".
800000 av totalt fyra miljoner vita sydafrikaner har lämnat
landet sedan 1995. En orsak till detta är naturligtvis det
"positiva" särbehandlingsprogrammet som ger svarta
förtur till välbetalda jobb. Men även svarta, färgade
(som man kallar personer av blandras) och indier ger sig av. Det
är ont om ekonomer, ingenjörer, läkare och sjuksköterskor.
Den stora majoriteten sydafrikanska emigranter tillhör(de)
landets mest begåvade och välutbildade medborgare.
Den främsta motorn bakom utvandringen är rädslan
för kriminalitet, särskilt mord och våldtäkt,
där frekvensen kan jämföras med länder som
Sierra Leone och Afghanistan. En annan orsak är den politiska
krisen i Sydafrika. Många partier strider om makten och
landets förmodade nästa president, Jacob Zuma, misstänks
i en rad olika korruptionsfall.
Ett annat problem är det växande antalet väpnade
attacker mot Sydafrikas vita jordbrukare. Precis som i Zimbabwe
verkar dessa ha rasistiska motiv. Det var denna typ av verksamhet
som var inledningen till den totala katastrof som Zimbabwe idag
befinner sig i. Är Sydafrika på samma väg?
Originalartikel
i Newsweek. Eller läs
mer här.
2009-12 s 26-27
"Om rättvisan har sin gång" hela artikeln
Inom kort kommer Sydafrika att ledas av en president, som är
åtalad för brott. Den förmodade blivande presidenten
Jacob Zuma misstänks för bedrägeri och utpressning.
Han misstänks för att ha tagit emot 783 betalningar
på totalt 600 000 dollar från en dömd mutkolv,
den förmögne affärsmannen Schabir Shaik. Han släpptes
nyligen, av medicinska skäl, efter att bara ha avtjänat
drygt två av de 15 års fängelse han dömts
till. Sydafrika är ett land med mycket stora problem, bland
annat den olyckliga blandningen av fattigdom, arbetslöshet
och oförlåtligt dåliga skolor.
2009-15 s 13
"Åtalet mot Zuma läggs ned" hela artikeln
I måndags lade sydafrikanska åklagare ned åtalet
mot Jacob Zuma. Det betyder att mannen som nästan säkert
blir vald till Sydafrikas president senare denna månad har
vunnit en stor seger. Zuma hävdar att det är hans politiska
fiender inklusive den förre presidenten Thabo Mbeki som har
utnyttjat rättsväsendet för att blockera hans politiska
karriär. Även om frågan inte är helt utagerad
väntas Zuma nu vinna presidentskapet utan svårigheter.
2009-17 s 21-22
"Jacob Zuma på gott och ont"
Den nye presidenten är väldigt olik sin företrädare.
Denne 67-årige, självskolade "bondpojke"
har fem fruar och minst 20 barn. Vid speciella tillfällen
som bröllop och begravningar klär han sig i traditionell
zuludräkt: leopardskinn, huvudbonad och spjut. Det är
intagande och samtidigt oroväckande. Afrika är fullt
av havererade länder som har drivits till ruinens brant av
karismatiska, postkoloniala ledare i den revolutionära rättvisans
namn. Han är mycket intelligent men ärver mycket allvarliga
problem i form av kriminellt härjade städer, problematisk
ekonomi och en allvarlig aidsepidemi. Arbetslösheten bland
unga är 50 %. Men Zuma verkar helt övertygad om att
han är rätt man för jobbet.
Det mest positiva med honom är att han bevisligen står
över etniska barriärer och rasskillnader och därför
erbjuder en strimma av hopp om ett mer enat Sydafrika.
2009-17 s 23-24
"Vem för den gamla elitens talan?
Vita afrikander i Sydafrika försöker känna sig
hemma. 15 år efter det att Nelson Mandela i förhandlingar
tog makten från den vita afrikandregering som hade styrt
landet i ett halvsekel med raslagar, försöker Sydafrikas
lilla afrikandiska befolkning återerövra ett visst
mått politiskt inflytande. De utgör mindre än
6 % av befolkningen, varav 9 % är vita. Positiv särbehandling
har berövat afrikander deras jobb och utbildningsplatser
sedan 1994. Sedan 1995 har en miljon vita lämnat Sydafrika.
De är ättlingar till huvudsakligen holländska och
franska bosättare som kom till Sydafrika på 1600-talet.
Zuma och ANC som fruktar utbrytarpartiet Cope flirtar med minoritetsgrupperna
inför valet.
2009-17 s 25
"Nu är det Zumas tur" hela
artikeln
ANC har förlorat sin själ och tänker mer på
makt och pengar än på principer och ideal, enligt frihetskämpen
och idealisten Dalai Lama i en intervju och andra med honom.
Skribenten Alec Russell är författare till boken "Bring
Me My Machine Gun". Slaget om Sydafrikas själ, från
Mandela till Zuma.
Erfarenheten säger att ANC är bättre på att
formulera politik än på att implementera den. Bättre
på att skaffa sig makt genom att locka väljare till
sig med fagra löften än på att genomföra
vad de lovat. Tendensen att berika sig själva och att bli
helt dominerande i samhället finns hos ANC. Kommer populisten
Jacob Zuma att kunna kontrollera sådana tendenser? Tyvärr
talar mycket mot detta.
2009-18 s 24
"Vem blir rikets första dam?"
Folket valde Zuma till president men nu måste han själv
välja första dam. Vem ska sitta bredvid Michelle Obama,
Sarah Brown och Carla Brum-Sarkozy vid till exempel kommande G20-möten?
Hans yngsta hustru heter Nompumelelo Ntuli och är 34 år.
Hon anses vara mycket vacker. Det är oklart hur många
gånger zulutraditionalisten och polygamisten, den 67 årige
Jacob Zuma gift sig. Han första fru är Sizakele Khumalo,
som han känt i 50 år och gifte sig med 1973. Ntuli
blev hans hustru i fjol och det hävdas att han gift sig ännu
en gång sedan dess, i januari med Thobeka Mabhija, en societetsdam
i Durban med vilken han sägs ha två barn. Från
Nkosazana Dlamini skilde han sig 1998, men hon är en nära
medarbetare och som Sydafrikas nuvarande utrikesminister väntas
hon får en plats i Zumas nya regering.
Zuma påstås ha tio barn kanske så många
som arton. Månggifte godkänns i Sydafrika men det är
omodernt och praktiseras främst inom vissa stammar, till
exempel zulu och swazi.
ANC vill inte kommentera frågan om vem som ska bli första
dam, utan säger att det är Jacob Zumas ensak.
Original artikel i The Guardian " Jacob
Zuma faces first lady dilemma"
.En tidigare artikel i samma ämne i N Y Times "So
who will the Zuma First Lady be?"
2009-20 s 24
"Zuma har satt ihop sitt arbetslag" hela
artikeln
President Zumas politiska parti ANC, vann valen i april med starkt
stöd av Sydafrikas kommunistparti och fackföreningarna.
Sydafrikas nya president, Jacob Zuma, presenterade sin regering
i söndags. De nya ministrarna signalerar att Zuma satsar
på kontinuitet i stället för att göra en
tvär vänstergir vilket somliga hoppades och andra befarade.
Kommunistpartiets ledare, Blade, Nzimande, blev minister för
högra utbildning. Ebrahim Patel, facklig generalsekreterare,
blev minister för ekonomisk utveckling. Omkring en tredjedel
av landets arbetsföra befolkning saknar jobb. An talet ministerposter
har utökats från 28 till 34. Zumas exhustru, Nkosazana,
gick från att vara utrikesminister till att bli inrikesminister.
2009-25 s 24-26
"Alla hoppas på Zuma"
Sydafrika har dragits med extremt hög arbetslöshet i
många år och nu förvärrar den globala krisen
ett till synes olösligt problem. Zuma har nu att infria förväntningar
hos den stora arbetslösa massan. Arbetarna kommer inte att
låta Jacob Zuma njuta av någon smekmånad. Drygt
en fjärdedel av befolkningen får socialbidrag. Den
kontinuerligt ökande arbetslösheten sedan landet befriades
från det vita minoritetsstyret 1994 har påverkat miljontals
sydafrikaners liv och medverkat till mer brottslighet, fattigdom
och ojämlikhet. En orsak är ett utbildningssystem som
inte producerar det som arbetsmarknaden efterfrågar. De
flesta arbetslösa har aldrig haft något jobb. Ett förslag
om tidsbegränsade lönesubventioner i kombination med
provanställning avvisades nyligen av fackförbundet.
2009-25 s 26-27
"VM i fotboll är Sydafrikas mogenhetsexamen"
Värdskapet för VM i fotboll nästa år ses
som en viktig milstolpe i Sydafrikas utveckling efter apartheid,
som en chans att ändra hela Afrikas image som en fattig och
konfliktfylld världsdel. Sydafrika värjer sig mot de
djupa tvivlen - framför allt i de europeiska medierna - på
att ett afrikanskt land lyckas ro den enorma turneringen i hamn.
Det finns faktiska risker för ett bakslag. Det finns inte
tillräckligt med förstklassiga hotell och många
befarar att flygplatserna kommer att överbelastas av den
väntande turistströmmen. Men det som oroar utlänningar
mest - och även många sydafrikaner - är bristen
på säkerhet. I Sydafrika begås fler våldsbrott
än någon annanstans, runt 50 mord per dygn.
2009-28 s 25-26
"Livet i kåkstaden är ständig rädsla" hela artikeln
Brottsligheten i Sydafrika slår hårdast mot de fattiga
i kåkstäderna där polisen visar sig mycket sällan.
Den fattiga kåkstaden Diepsloot i norra Johannesburg har
runt 150 000 invånare och närmaste polisstation ligger
15 km därifrån. Diepsloot är ett slags avstjälpningsplats
för sydafrikaner som drivits bort från andra kåkstäder
och för invandrare.
Brottsligheten i Sydafrika är extremt brutal, våldtäkter,
kidnappningar och väpnade rån. Attityden mot lagens
väktare har förändrats från hat under apartheidtiden
till dagens förakt. I bästa fall är polisen klåpare
i värsta fall banditer. Men ännu värre korruption
finns bland åklagare och domstolar.
2009-38 s 24-25
"Sydafrikas stora ögonblick närmar sig"
Det är högst osäkert om Sydafrika, som arrangerar
fotbolls-VM 2010, kommer att ha tillräckligt med hotellrum
att erbjuda alla fotbollsentusiaster från hela världen,
som väntas invadera landet. Fifa anser att 9000 hotellrum
kommer att saknas. 35 nya hotell är under uppbyggnad och
logi har bokats i grannländerna, bland annat Mauritius. De
som bor där kommer att tvingas resa i 17 timmar för
varje match de vill se. Priserna på hotell och pensionat
har redan stigit mångdubbelt. Ett annat bekymmer är
brottsligheten och den personliga säkerheten. I genomsnitt
mördas 50 människor per dag i Sydafrika där antalet
inbrott och väpnade rån ökade markant förra
året.
VM i fotboll har också väckt farhågor om att
tusentals flickor och kvinnor kommer att exporteras till Sydafrika
för prostitution. En del aktivister vill att man ska legalisera
prostitutionen i syfte att marginalisera kriminella, skydda sexarbetarna
och minska risken för HIV- och aidssmitta.
2009-38 s 26
"Kommunistledaren kör BMW"
Blade Nzimandes tjänstebil, som kostade motsvarande en miljon
kronor och betalades av staten, har väckt besvikelse hos
väljare, som röstade på en politiker som lovade
att bekämpa penningbegär och kapitalism. I ett tal på
Nelson Mandela dagen uppmanade han sina landsmän att hålla
fast vid jämlikhetens och solidaritetens ideal. Men han köper
en BWV för en miljon med skattepengar. Den nya regeringens
extravaganta vanor är pinsamma för president Jacob Zuma
som tillträdde i maj i år. Många regeringsledamöter
har köpt egna bilar för miljoner. Oppositionen kallar
fallet för "Cargate".
2009-41 s 27-28
"Jacob Zuma har flyt"
Sydafrikas president gäckar sina kritiker. Farhågorna
kom på skam. Jacob Zuma är mycket mer pragmatisk än
vad kritikerna befarade. Han har respekterat Sydafrikas demokratiska
institutioner och han har inte gjort någon märkbar
vänstergir. De fina jobben har inte bar gått till lojala
anhängare. Flera ministerjobb har gått till vänner
till företrädaren Thabo Mbeki som var Zumas bittra rival.
Han har ansträngt sig för att betona vikten av ett oberoende
rättsväsen och delad makt mellan statens olika organ.
De flesta poster tillsätts utifrån meriter och inte
politisk lojalitet. Kommunisterna och den sydafrikanska landsorganisationen,
Cosatu, som hjälpte Zuma till makten är bestörta.
2009-43 s 28
"Missriktat våld"
President Jacob Zuma fördömde tisdagens våldsamma
demonstrationer i protest mot undermålig samhällsservice
som ett hån mot Sydafrikas stolta protesthistoria. "Att
sticka bibliotek i brand, elda upp människors hus och plundra
butiker leder inte till en stark nation", sade Zuma.
2009-45 s 28
"Ekonomin bromsar tillfälligt"
Den sydafrikanska medelklassen har vuxit snabbt de senaste åren,
men nu verkar det som om tillväxten har nått sitt tak.
Skulderna har blivit för stora. Och alla medelklass prospects
har nu tagit steget upp. Resten har för låg utbildning.
Sydafrika är kanske det enda stora land där antalet
människor som får socialbidrag är större
än den förvärvsarbetande befolkningen. Den förväntade
livslängden för blir låg - 49 år - och brottsligheten
är omfattande. Drygt 90 % av alla mord förblir olösta.
2009-46 s 24-25
"Ingen kan mäta sig med Mandela" hela
artikeln
Sydafrika förbereder sig för att oundvikligt farväl.
Sydafrika är som ett vuxet barn som förbereder sig på
att det snart måste ta ett sista farväl av en åldrande
förälder. Mandela är fortfarande klistret som håller
ihop Sydafrika. En rad historiker och journalister är i färd
med att skriva ännu fler böcker om Nelson Mandela.
2010-01 s 15
"Sydafrika fick ännu en första dam"
Sydafrikas president, Jacob Zuma, vigdes häromdagen till
sin tredje hustru, den 37-åriga. Hon blev därmed landets
tredje första dam. Det var på tiden. Han har redan
tre barn med Tobeka. För Zumas del är det hans femte
äktenskap.
Han är gift sedan 1973 med Sizakele Khumalo och sedan 2007
med Nompumelelo Ntuli-Zuma. En annan hustru gjorde självmord
2000 och han är skild från den sittande inrikesministern,
Nkosazana Diamini-Zuma sedan 1998.
Möjligen kommer han snart att gifta sig igen. Han är
i varje fall förlovad med Gloria Bongi Ngema. Hon arbetar
för IBM i Johannesburg och har en son med Zuma som heter
Sinqumo.
Två tusen gäster deltog i bröllopsfesten i KwaZulu-Natal.
The Guardian "Jacob
Zuma to wed Tobeka Madiba, South Africa's third first lady".
2010-05 s 21-23
"När Mandela blev fri föddes ett nytt Sydafrika"
Nelson Mandela satt i fängelse i 27 år. Hans brott
var att han var medlem i den förbjudna afrikanska nationalkongressen,
ANC, och deltog i dess fientliga aktiviteter mot Hendrik Verwoerds
rasistiska regim. Hela världen enades i en blockad mot den
sydafrikanska apartheidregimen. I februari 1990 släpptes
han fri. Kvinnan som arrangerade han första möte med
folket, Hilda Ndude, minns det fantastiska ögonblicket. I
dag tycker hon att Mandelas arv har slösats bort. Hon blev
så besviken på ANC att hon hoppade av till den rivaliserande
utbrytarfraktionen Cope, som hon idag representerar i parlamentet.
2010-05 s 23-25
"De Klerk förstod att apartheid var dödsdömt"
Den 11 februari 1990 tog Sydafrikas dåvarande president,
F E de Klerk, det avgörande beslutet att frige Nelson Mandela,
apartheidmotståndets karismatiske hjälte. Nu, 20 år
senare, berättar de Klerk om omständigheterna som fick
honom att frige världens mest kända politiska fånge,
en händelse som blev början på en ny era i ett
djupt splittrat land. I dag är han 73 år och bor i
Kapstaden. 1993 fick han Nobels fredspris. Han minns de enorma
eftergifter som krävdes för att förhandla fram
ett slut på det vita minoritetsstyret med ANC som vid en
tiden var "fundamentalistiskt socialistiskt". Några
i det helvita parlamentet trodde inte sina öron då
de hörde att bannlysningen av ANC, Sydafrikas kommunistiska
parti och alla allierade organisationer, inklusive ANCs väpnade
gren, skulle hävas. ANC var helt socialistiskt i fråga
om ekonomin, kommunistpartiet hade stort inflytande på ANC
och kommunisterna ville förstatliga.
2010-14 s 14
"Sydafrika lovar säkert fotbolls-VM"
Den vita extremistgruppen Afrikandiska motståndsrörelsen
backar från hoten om att hämnas det brutala mordet
på gruppens ledare, Eugens Terre'Blanche. Våldsamheter
och vedergällningsdåd är det sista Sydafrika behöver
inför sommarens VM i fotboll. Terre'Blanches familj och anhängare
skyller mordet på Julius Malema, ledare för ANCs ungdomsförbund.
Han sjunger gärna en rasistisk sång som innehåller
orden: "skjut boerna"!
2010-20 s 24-25
"Sydafrika är värt ett bättre öde"
Ärkebiskop Desmond Tutu fördömer korruptionen och
den politiska debatten i Sydafrika. Han menar att hans generation
var naiv som trodde att altruismen i antiapartheidrörelsens
kamp skulle skydda mot korruption när demokrati hade införts.
Vi hade hoppats säger han att vi på ålderns höst
skulle kunna betrakta hur den unga generationen skapade ett Sydafrika
att vara stolt över.
Han hyllar Internets potential att förändra men han
varnar för en digital klyfta mellan Afrika och västvärlden.
Tillgången till Internet är låg i Afrika särskilt
på landsbygden på grund av bristfällig elförsörjning
och nödvändig utrustning som datorer. Det finns en tendens
att väst dominerar Internet. Afrika kommer att vara på
efterkälken i utvecklingen ända tills det kommer i kapp
på Internet.
2010-21 s 30-31
"Sydafrikanerna vill sätta sin egen prägel på
VM"
VM må vara ett globalt evenemang men det ska ändå
prägla värdlandets särart, tycker sydafrikanerna,
som sätter press på FIFA och utmanar dess maktfullkomlighet.
De sydafrikanska artisterna protesterar mot valet av colombianskan
Shakiras VM-sång. FIFA menar att VM-turneringen är
en global händelse och att musiken bör framföras
av internationella artister. Men sedan kom de överens om
en konsert i Soweto den 10 juni som ska sändas i tv i hela
världen där de flesta är lokala artister.
Men det är vuvuzela, ett billigt horn av plast, som kanske
blir den sydafrikanska symbol som lever kvar i minnet längst
efter VM 2010.
2010-23 s 17
"Bråda dagar"
De senaste dagarna har Sydafrika skyndat sig för att allt
ska bli klart till VM i fotboll som börjar denna helg. Ett
mål för sydafrikanerna är att hela tillställningen
och tillhörande investeringar ska tvätta bort Sydafrikas
rykte som ett land präglat av brottslighet och rasmotsättningar.
En lyckad VM-turnering kan hjälpa den sydafrikanska regeringen
att nå målet med 15 miljarder dollar i utländska
direktinvesteringar och att antalet turister ska öka från
9,9 miljoner per år idag till 13,5 miljoner 2015. Sydafrikas
regering har investerat över fyra miljarder dollar i förberedelserna
inför VM.
2010-23 s 18-20
"Frihetens pris"
Sedan Sydafrika blev en demokrati för 16 år sedan har
landet tagit enorma kliv framåt. Men allt har inte blivit
bättre. Kan "mirakelnationen" besegra de bittra
klyftorna från förr och förvandla sig till den
regnbågsnation som Nelson Mandela drömde om? Eller
kommer Sydafrika att sjunka ännu djupare ned i vanstyre,
rasmotsättningar, fattigdom, korruption, våld och förfall
och på sikt bli ännu en misslyckad, afrikansk stat?
Zimbabwe, grannlandet i norr, är en ständig påminnelse
om vad som kan hända efter bara några decennier med
enpartistyre efter befrielsen.
Kan VM i fotboll medverka till att Nelson Mandelas dröm om
en regnbågsnation går i uppfyllelse?
2010-23 s 19
"Vi är redo"
I söndags försäkrade Sydafrikas president, Jacob
Zuma, på en presskonferens tillsammans med FIFAs ordförande
Sepp Blatter, att Sydafrika var "mer än redo" för
det stora evenemanget. Faktum är att sydafrikanerna har klarat
tidsramarna när det gäller fem nya stadier och renovering
av fyra befintliga. Därtill kommer ett antal vägförbättringar
och ny infrastruktur som har kostat den sydafrikanska regeringen
3,5 miljarder euro.
2010-23 s 20-21
"Detta är Afrika och
detta"
FIFAs högkvarter under VM ligger i det som påstår
vara Afrikas rikaste kvadratkilometer, Sandton City, Johannesburgs
kommersiella centrum. Här finns banker, multinationella företag
och Sydafrikas superrika personer. Sandton är den första
biten av Afrika som många fotbollsfantaster kommer att möta.
Sandton är en tryggt västerländsk enklav för
alla som skräms av brottsstatistiken. Sydafrika är Soweto
och safari, kåkstäder och stammar men det är också
Sandton. Det finns en känsla av att VM 2010 kommer att än
dra världens syn på Sydafrika och kanske hela kontinenten.
Faktum är att detta är första gången som
något land i Afrika är värd för VM.
2010-23 s 22-23
"Väldigt många får inte synas"
Sydafrika misstänks ha tvångsförflyttat många
sluminvånare till tillfälliga läger långt
utom synhåll för besökare från hela världen.
Myndigheterna i Johannesburg förnekar upprensningar i slummen
inför VM. I en aktuell rapport om megaevenemang av detta
slag konstaterar FNs speciella observatör för adekvat
boende, Raquel Rolnik, att mänskliga rättigheter flyger
sin kos när världsstäder som till exempel Kapstaden
städas upp och förskönas för att bli mer tilltalande
i besökarnas ögon. Ingenstans är frustrationen
mot tvångsförflyttningar och eländiga levnadsförhållanden
så påtaglig som i Kapstaden. Många har flyttats
till ett omplaceringsläger, kallat Blikkiesdorf, eller Plåtburksstan,
långt från skolor och arbetsplatser.
1994 lovade det styrande partiet ANC att bygga gratis bostad till
snart alla som levde under fattigdomsgränsen. I stället
bor idag många svarta i övergångsläger utanför
städerna.
Rwanda, Sydafrika
2010-25 s 14
"Misstänkta gärningsmän har gripits"
Den sydafrikanska polisen har gripit sex män som misstänks
för att ha skjutit Rwandas före detta arméchef,
generallöjtnant Kaustin Nyamwasa, som lever i exil. Attacken
var enligt
Nyamwasas hustru ett uppenbart mordförsök iscensatt
av Rwandas president, Paul Kagame. Nyamwasa lämnade Rwanda
tidigare i år efter att ha kommit på kant med Kagame.
2010-28 s 19-20
"Det gick som smort!"
Sydafrika klarade av det som många trodde var omöjligt:
en VM-fest som fyllde arenorna och erbjöd tusentals fotbollsentusiaster
oförglömliga minnen. Regeringen räknar med att
omkring en halv miljon utlänningar besökte Sydafrika
i samband med VM. I Sydafrika finns fler aidssjuka än i något
annat land. 2,1 miljoner människor står på kö
för en kommunal bostad. 25 procent är arbetslösa.
På lite kortare sikt kan det hända att VM-turneringen
uppmuntrar fler utlänningar att komma till Sydafrika. Turismen
inbringade förra året nästan dubbelt så
mycket som guldbrytningen. 40 miljarder kronor kostade VM-turneringen.
Optimisterna hävdar att Sydafrikas och hela Afrikas image
har förändrats.
2010-35 s 20
"Kina hjälper Sydafrika att växa"
Sydafrikas president, Jacob Zuma, meddelade i förra veckan
att Kina ska hjälpa Sydafrika att med ny teknik och industriell
expansion utveckla landets mineraltillgångar. Kina har ett
växande behov av järnmalm, koppar och andra råvaror
för att underhålla den ekonomiska tillväxten.
2010-41 s 20
"Mandela vill ta bort helgonglorian"
I början av veckan kom det ut en ny bok av Sydafrikas frihetshjälte,
Nelson Mandela. Den heter "Samtal med mig själv"
och är en samling hämtad ur Mandelas personliga arkiv
av brev och dagboksanteckningar. Boken, vars förord är
skrivet av Barack Obama, ges ut på 20 olika språk
världen runt. Han skriver bland annat att han under fängelsetiden
oroade sig för att han ofrivilligt förmedlade en bild
av sig själv som världen utanför tolkades som att
han var ett helgon. Mandela fyllde 92 år i somras och har
en mycket bräcklig hälsa.
2010-44 s 6
"Zuma möblerade om"
Sydafrikas president, Jacob Zuma" har reagerat på kritiken
mot hans regering och avskedade sju ministrar. Kritiken har varit
ihållande och hård mot de uteblivna framstegen i kampen
mot fattigdom. Bland den som förlorade sina ministerposter
fanns den omstridde kommunikationsministern Siphiwe Nyanda, som
ofta kritiserats för sitt lyxiga leverne.
De viktigaste ministerposterna lämnade han emellertid i fred.
2010-50 s 23
"ANCs utmanare går framåt"
Ett parti som stöds huvudsakligen av vita och färgade
sydafrikaner vinner sakta men säkert allt fler sympatisörer.
För första gången sedan Afrikanska nationalkongressen
(ANC) tog makten för 16 år sedan känner sig partiet
hotat. Det lilla uppnosiga Demokratiska Alliansen (DA) nafsar
ANC i hälarna inför de lokal valen nästa år.
DA, hemmahörande i mitten-högerfältet bildades
för tio år sedan. DAs ledare, Helen Zille, hoppas med
en dåres envishet och tålamod kunna besegra ANC "i
distrikt efter distrikt, och i stad efter stad" och sedan
bygga förebilder av integritet, gott styra och effektiva
samhällstjänster. Hennes parti började i Kapstaden
där det besegrade ANC 2006 och där Helen Zille blev
borgmästare. Förra året tog DA kontroll över
regionen Västra Kap, partiets första regionala erövring.
Där utgör färgade (blandrasiga) 60 % av befolkningen
och de stöder DA. Omkring en tredjedel av DAs parlamentariker
är icke-vita. Den blonda, hårt arbetande Helena Zille,
som talar xhosa är populär bland alla grupper i Västra
Kap. Hennes mod att utmana svarta, patriarkaliska auktoriteter
beundras inte minst av unga, svarta kvinnor. ANC-medlemmar beskyller
henne för att vara "rasist" och "vild hora"
men hon ger igen med samma mynt.
2010-51 s 16-17
"Mandela klanen är Sydafrikas Kennedy"
Sydafrikas förste president Nelson Mandelas senaste bok är
en antologi av dagboksanteckningar, brev och intervjuer och blev
direkt en bästsäljare. Han verkar ha en garanterad genetisk
odödlighet. Han har många och skiftande ättlingar
som bär namnet Mandela i olika samhällsgrupper och yrkesverksamheter.
Att vara Mandela i dagens Sydafrika är som att vara Kennedy
i Amerika eller prins William i Storbritannien. Den kanske mest
kände Mandela de senaste åren är Nelsons sonson,
Mandla, som verkar ha god hand medierna, vara politiskt engagerad
och inte helt okontroversiell.
2011-38 s 31
"Zumas ex är favorit"
Den sydafrikanske ledaren Jacob Zumas exfru, Nkosazana Dlamini-Zuma,
kandiderar enligt exmakens önskan, till posten som Afrika
unionens (AU) generalsekreterare. Dlamini-Zuma var Sydafrikas
utrikesminister under den förre presidenten, Thabo Mbeki,
och är för närvarande inrikesminister. Hon är
den förste kvinnan som kandiderar till posten som AUs ledare.
Organisationen har 54 medlemsländer och grundades 2002 på
initiativ av Muammar Gaddafi.
2011-40 s 35
"Sydafrika ville inte ge Dalai Lama visum"
Sydafrikanen och människorättskämpen och nobelpristagaren
Desmond Tutu fyller 80 år denna fredag. Han får inte
ta emot den celebre gästen Dalai Lama. Men han har inte fått
visum och därför tvingats ställa in resan. Det
är viktigare för den sydafrikanska regeringen att bevara
goda relationer med regeringen i Beijing.
Sydafrika
2011-47 s 31
"Sydafrika begränsar pressfriheten"
Det sydafrikanska parlamentet har antagit en kontroversiell medielag
som enligt kritikerna begränsar press- och yttrandefriheten.
Oppositionen har överklagat lagen.
Sydafrika
2011-47 s 31
"Rivalerna har gjort bort sig"
ANC firar hundra år i år. Men världens äldsta
befrielserörelse är djupt splittrad. Ledaren för
ANCs ungdomsorganisation, Julius Malema, har uteslutits under
minst fem år, och idrottsminister Fikile Mbalula är
involverad i en sexskandal. Både Malema och Mbalula betraktas
som rivaler till president Jacob Zuma och antas vilja sätt
käppar i hjulet för Zumas planer på att bli omvald.
2012-1/2 s 19-20
"Det är si och så med enigheten i ANC"
Världens äldsta frihetsrörelse har fyllt hundra.
Ålderskrämpor gör sig gällande. ANC har haft
maktmonopol i Sydafrika sedan 1994. Men nu hotas det av militanta
ungdomsgrupper och fackförbund som gör anspråk
på större inflytande inför partivalen i december.
Experter placerar Sydafrika bland de tio områden med störst
risk för instabilitet under 2012.
Var fjärde arbetsför medborgare saknar arbetare.
2012-17 s 25-26
"Zuma utmanas från flera håll"
Nu börjar kampen om ledarskapet i ANC igen. Nu utmanas Jacob
Zuma av andra ledande personer inom ANC, bland annat Mothlanthe
och Cyril Ramaphosa, en av Sydafrikas rikaste svarta affärsmän.
Kgalema Mothlanthe är hans Zumas egen ställföreträdare.
Men även partiets skattmästare Mathews Phosa och bosättningsminister
Tokyo Sexwale är aspiranter på toppjobbet. Eftersom
ANC har två tredjedelar av väljarna bakom sig är
partiets ledare och nationens ledare samma person.
Partiet har uteslutit en av sina skarpaste kritiker, ledaren för
ungdomsförbundet Julius Malema.
ANC kontrollerar idag en ekonomi som är värd 372 miljarder
dollar, alla maktpositioner, naturresurser, statliga jobb och
statliga kontrakt!
Flera olika fraktioner inom ANC beskyller Zuma för att missbruka
sin ställning och favorisera släktingar och vänner.
2012-18 s 23
"Mot strömmen"
Presidenten bryter trenden och gifter sig ännu en gång.
Jacob Zuma gifte sig för att par veckor sedan. Han har för
närvarande fyra fruar och drygt 20 barn med tio olika kvinnor.
Den senaste fru Zuma är en 47-årig, flerspråkig
affärskvinna, som redan har en sjuårig zon med Zuma.
Hon heter Gloria Bongi Ngema. I den traditionella zulukulturen,
som Sydafrikas president sätter stort värde på
är det mannen som bestämmer och polygami är vanligt.
2012-23 s 25-26
"Inkörsporten till Afrika"
Förra året var sydafrikanerna mäkta stolta när
de introducerades i BRICS-klubben, Brasilien, Ryssland, Indien
och Kina. Argumentet "Sydafrikas roll som Afrikas ekonomiska
förebild" ifråga sätts emellertid allt mer.
Sydafrika som hade vant sig vid att toppa nästan alla tabeller
i Afrika har nu halkat ner på flera listor.
Sydafrikas skatter är höga, utbildningsnivån är
dålig och reallönerna stiger snabbare än produktiviteten
i nästan alla sektorer. Utländska investeringar minskar.
Sydafrika kan inte längre kallas för Afrikas supermakt.
På Fraserinstitutets översyn av investeringsklimatet
har Sydafrika halkat ner från 37 till 54 plats av totalt
93 länder som listas. Osäkerheten om ANC:s nationaliseringspolitik
är en orsak till detta.
Dock har Sydafrika bäst infrastruktur i Afrika och har Afrikas
utan jämförelse största ekonomi med BNP per capita
på 11000 dollar.
Men landet får dåligt betyg när det gäller
arbetsmarknaden, som är för hårt reglerad, bristen
på välutbildade och inte minst tecken på att
korruptionen breder ut sig.
2012-27 s 22
"Många Afrikaner flyr söderut"
En tragisk båtolycka på Malawisjön för ett
par veckor sedan riktade ljuset mot en folkvandring som man i
Europa knappt har lagt märke till. Varje år lämnar
nämligen tiotusentals afrikaner sina hemländer för
att söka ett bättre liv i Sydafrika. Det är ekonomiska
flyktingar från främst Somalia, Etiopien, Eritrea och
Sydsudan. De erbjuds "hjälp" av människosmugglare.
Den första stationen på rutten är Kenya. Där
finns fem till tio nätverk av affärsmän med goda
kontakter inom byråkrati och politik.
Enligt UNHCR finns det över 170 000 asylsökande i Sydafrika,
mer än i något annat land. Den sydafrikanska staten
välkomnar inte asylsökande lika generöst som Europas
välfärdsländer. Totalt kan det finnas över
6 miljoner papperslösa afrikaner i Sydafrika de allra flesta
från Zimbabwe.
Afrika, Sydafrika
2012-31 s 22-23
"Afrikas drottning ska leda kontinenten"
Nkosazana Dlamini-Zuma har varit en av Sydafrikas bästa politiker
och när hon nu har valts till den Afrikanska Unionens ledare
så är det en bra nyhet för kontinenten. Sydafrikanska
politiker har formligen trängts med varandra för att
gratulera Nkosazana Dlamini-Zuma, som var sitt lands första
inrikesminister, när hon nu valts till att leda unionen.
Men samtidigt är det en bitterljuv seger för många
sydafrikaner, som upplever att det uppstår ett tomrum då
den av landets politiker som kan visa upp de bästa resultaten
nu försvinner.
2009, när hon utsågs till inrikesminister i Sydafrika,
blev hon landets älskling genom att förvandla ett korrumperat
och ständigt förlöjligat departement till landets
mest effektiva ministerium.
Sydafrika, Kina
2012-31 s 24
"Zuma varnar för obalans i handeln med Kina"
Handeln i båda riktningarna mellan Kina och Afrika nådde
förra året en nivå om 166 miljarder dollar, med
ett handelsöverskott till Afrikas förmån beroende
på export av råvaror som råolja och koppar.
Kina exporterar framför allt billigt tillverkade varor till
Afrika som elektronik och kläder. Den sydafrikanske presidenten
Jacob Zuma vill diversifiera den afrikanska exporten till annat
än råvaror. Kinas investeringar i Afrika växer
snabbt och kinesiska företag bygger infrastrukturer över
hela kontinenten.
2012-36 s 24-25
"Den sydafrikanska polisen har stora brister"
Den sydafrikanska polisens dödliga skott mot strejkande gruvarbetare
erinrar inte bara om polisens brutalitet under apartheid utan
det understryker också den nuvarande regeringens tillkortakommanden.
På de hemska bilderna från 16 augusti ser man poliser
fyra av sina kpistar i riktning mot en grupp skräniga gruvarbetare
beväpnade med spjut. Poliserna skjuter urskillningslöst.
Alla poliser är svarta..
Följden av en och en halv minuts ohämmad aggression
är 34 döda och 78 skadade gruvarbetare.
En kommission, som har utsetts av president Jacob Zuma och tilldelats
juridiska befogenheter, ska nu utreda inte bara gruvledningens
och strejkledarnas roller utan också polisledningens doktrin
samt polisens agerande.
Det är redan klarlagt att säkerhetsstyrkorna var otillräckligt
rustade för situationen. Trots att konfrontationen hade trappats
upp veckan före tragedin fanns det bara 450 uniformerade
poliser mot 3 000 känslomässigt uppladdade gruvarbetare.
Bristerna hos polisen beror på inkompetent ledning och bristfällig
kontroll säger experterna. Problemen börjar i toppen.
Sedan 12 år tillbak har polisens högsta ledare varit
ANC-politiker i stället för välutbildade karriärpoliser.
Det gör att till exempel utredningar om korruptionsmisstänkta
politiker motarbetas och att det är korrupta poliser som
stiger i graderna.
2012-36 s 26
"Groteskt mordåtal dras tillbaka i Sydafrika"
Åklagarna i Sydafrika har dragit tillbaka sitt mordåtal
mot de 270 gruvarbetare som arresterades under den våldsamma
strejken i Sydafrika för en tid sedan. De 270 männen
har anklagats för mord på de av sina 34 kolleger som
sköts ihjäl av - polisen! Riksåklagarmyndigheten
har använt sig av en dunkel gammal lag som tidigare användes
av apartheidregimen.
Fler än 150 av de arresterade har framfört klagomål
för att de misshandlats för att uppge namnen på
de gruvarbetare som hackat ihjäl två poliser under
den våldsamma vecka som föregick massakern.
2012-42 s 26-27
"Julius Malema har skott sig på korrupta affärer"
Resultatet av en aktuell korruptionsutredning är mycket skadlig
för den före detta ledaren för ANCs ungdomsförbund,
Julius Malema, som riskerar åtal och att få sina tillgångar
beslagtagna. Malema som uteslöts ur det regerande ANC tidigare
i år, efter att ha stött sig med sin tidigare allierade,
president Jacob Zuma, förnekar anklagelserna om korruption.
Malema stod för två veckor sedan åtalad för
penningtvätt. Ett antal ansedda företag somm konkurrerade
om ett stort kontrakt diskvalificerades det ena efter det andra
medan Malemas företag On-Point godkändes trots bristande
intyg och lögnaktigt innehåll. On-Point bildades bara
för detta ändamål .
2012-42 s 28-29
"Att det dröjde så länge!"
Sydafrika har en svart Idol-vinnare, och märkligt nog är
det första gången någonsin. 80 % av befolkningen
är svart i Sydafrika. Men samhället är ett av världens
mest ojämlika och det är främst de vita som röstar
i tävlingen. Rasfrågan är ständigt närvarande.
De svarta har sin egen musik och är inte intresserade av
Celine-Dilon-ballader eller amerikansk soft rock. De har R&B
och sin egen house music på sitt eget språk. Varför
sjunga på engelska?
2012-46 s 27
"Malema eldar upp massorna men splittrar ANC"
Julius Malema, före detta ledare för ANCs ungdomsförbund
har uppmanat landets svarta att beslagta gårdar som ägs
av vita medborgare i ett land som fortfarande kämpar med
rasmotsättningar. Han har också sagt att landets gruvor
borde förstatligas, ett uttalande som gör utländska
investerare nervösa. Tidigare i år uteslöt ANC-ledarna
ur partiet anklagad för att odla egna falanger i partiet.
Nu står han anklagad för mutbrott och pengatvätt.
Malemas kritiker säger att han är en opportunist och
uppviglare som använder resterna av rasmotsättningar
för att vinna i popularitet och öka sin politiska gunst.
2012-50 s 18-20
"Stor besvikelse över ANC när partiet väljer
ny ledare"
Den afrikanska nationella kongressen ANC, partiet som satte punkt
för apartheidpolitiken i Sydafrika har börjat förlora
den lockelse den tidigare har utövat på svarta sydafrikaner.
Många är besvikna över att behöva vänta
på "det bättre livet för alla" som ANC
utlovade när partiet vann det historiska multietniska valet
för 18 år sedan.
En fjärdedel av Sydafrikas färgade befolkning lever
i bristfälliga bostäder som saknar el och tillfredsställande
sanitära anordningar. Skolutbildningen är dålig
vilket leder till arbetslöshet.
Besvikelsen har intensifierats de gångna veckorna under
pågående, ofta våldsamma strejker och upplopp,
som spridits över hela landet sedan polisen dödade 34
strejkande gruvarbetare vid en platinagruva i augusti. Det var
den mest ödesbringande polisingreppet i Sydafrika efter apartheidpolitikens
fall.
ANC har mött ett offentligt ramaskri och anklagats för
korruption, inkompetens, slöseri och brist på förståelse
för de hårda villkor som Sydafrikas fattiga massor
utstår. Under tiden har andra kritiker, inklusive äldre
ANC-ledare, pekat på att partiet är kluvet och står
inför en ledarskapskris. President Jacob Zuma är bland
annat anklagad för att ha renoverat sitt privata residens
med allmänna medel, vilket han själv förnekar.
Sydafrika är enligt Världsbanken ett av världens
mest ojämlika samhällen.
I det senaste valet ökade det största oppositionspartiet
"Den demokratiska alliansen" från 16,5 till 24
% av rösterna.
2013-03 s 20-21
"Ekonomisk nedgång men Zuma är optimist"
När Jacob Zuma för fem år sedan ledde oppositionen
inom den afrikanska nationella kongressen (ANC) mot presidenten
Thabo Mbeki, uppfattades han av många som själva motsatsen
till den man han skulle ersätta. Jacob Zuma uppfattades som
en karismatisk ledare som talade samma språk som sydafrikanerna
i allmänhet och som borde kunna överbrygga motsättningar.
Men sedan Jacob Zuma blev president 2009 har Sydafrikas ekonomi
gått dåligt. Korruption och vänskapskorruption
har vuxit och ANC plågas av inre strider med svågerpolitiska
förtecken. När han nu förbereder sig för att
leda ANC vid valen nästa år, hävdar Jacob Zuma
att allt är väl och under hans kontroll. Han avvisar
förutsägelser om att ANC kommer att förlora stöd
vid valen 2014 och säger att partiet "kan leva vidare
i 100 år".
2013-10 s 20-21
"Vem har rätt om Afrikas framtid?"
Det finns både hejaklacksledare och skeptiker när Afrikas
framtid diskuteras.Om det finns något land som exemplifierar
de utmaningar som Afrika står inför i takt med växande
rikedom och den utveckling denna medför, så är
det Sydafrika. Landet har den största ekonomin och den mest
utvecklade demokratin bland de större afrikanska staterna.
Men det är också det mest ojämlika landet.
I en global ranking av Gini Coefficient, som mäter inkomstklyftor,
framstår Sydafrika som ett av de sämsta länderna
(inom en redan usel grupp). Den sydafrikanska ekonomin växer
och statens socialbidrag har brutit ner de absoluta fattighetsnivåerna,
men gapet mellan rik och fattig är nu större än
under tiden med apartheid.
2013-19 s 28-29
"Mandelas barn profiterar på faderns namn"
Över hela Sydafrika hyllas Nelson Mandela som en nationell
skatt vars arv är så gott som orörbart. Men många
vill försöka tjäna pengar på varumärket
Mandela.
Den svage och sjuke nationalhjälten Nelson Mandelas barn
anklagas för att kommersialisera varumärket Mandela.
Och försöka tillskansa sig de pengar som finns i den
förre presidentens stiftelser och fonder.
Ett opassande krig kan bryta ut om antiapartheid-ikonens kvarlåtenskap
samtidigt som den svage Mandelas 95-årsdag närmar sig.
Denna månad har två av Mandelas döttrar, Makaziwe
och Zenani, vänt sig till domstol för att få George
Bizos, en jurist och vän till den förre presidenten,
avsatt från styrelserna för ett par företag som
har anknytning till Mandela.
I en intervju med Financial Times, visar Makaziwe Mandela ingen
ånger. Hon är det enda överlevande barnet från
det första av Mandelas tre äktenskap.
2013-36 s 25
"Bättre levnadsstandard men fler bidragsberoende"
En årlig överblick över levnadsstandarden antyder
att den kommunala servicen har ökat under perioden 2002-2012.
Cirka 80 % har nu TV, elspis och tillgång till mobiltelefon
även om många är missnöjda med kvaliteten.
Men bara ett av tusen hushåll har tillgång till internet.
Nästan 44 % av hushållen är beroende av välfärdsutbetalningar.
Tanken bakom ANCs politik har varit att avleda resurser från
de rika till de fattiga. Men att tillämpa samma omfördelningspolitik
på arbetsmarknaden - via lagar om att reservera arbetstillfällen
för fattiga, minimilöner och så vidare - har skrämt
bort privat verksanhet som skapar arbetstillfällen. Där
ligger ANCs största misslyckande.
Sydafrika
2013-48 s 17-19
"Det förlovade landet som kanske går förlorat"
Den tidigare härskande klassen har krympt, men bortser man
från politiken finns det gott om vita som klarar sig mer
än bra. Brottsligheten må vara högre än under
apartheid men de flesta vita lever väl skyddade. De utgör
9 & av landets 52 miljoner invånare. Marknaden är
fortfarande fri, näringslivet blomstrar och Sydafrika fortsätter
att vara den största mest sofistikerade och livskraftiga
ekonomin på kontinenten.
Ändå utstrålar många vita sydafrikaners
liv sorgsenhet och isolering.
De förlorar mark, liksom språket "afrikaans"
som snart bara de äldre behärskar.
Sydafrika
2013-50 s 4-6
"Sveket mot Mandelas kamp"
När Mandela släpptes ut ur fängelset 1990 hade
han en vision av förlåtelse och försoning som
skulle återuppbygga en nation som förstörts av
minnet av vitt styre. Men det Sydafrika han lämnar efter
sig är fortfarande ett pågående projekt som långtifrån
levt upp till de löften hans frihet förde med sig och
de rättvise- och jämlikhetsideal han omfattade.
Visserligen är nationen Sydafrika idag inte längre paria
internationellt och det utgör en vital ekonomisk motor för
hela Afrika men på hemmaplan är meriterna mer tveksamma.
Ojämlikheterna i ras och ekonomi sliter fortfarande sönder
den svarta majoriteten, större delen av den svarta majoriteten
lever i fattigdom och många saknar grundläggande behov.
Missnöjet med det regerande ANC, som anklagas för korruption
och nonchalans av de fattiga svarta, växer. "Om du är
en vanlig människa utan förbindelser, är du ingenting
i dagens Sydafrika". "Mandela gjorde långt ifrån
tillräckligt för att folk skulle få det bättre".
Afrika, Sydafrika, Malawi
2014-1/2 s 7
"Avgörande förhandlingar
om framtiden"
Sydafrikanska förstagångsväljare. Kenyattas kraftmätning
och Mugabes födelsedagskalas.
Algeriet, Egypten och Sydafrika genomför parlamentsval under
2014 och det gör också Botswana, Moçambique,
Namibia, Komorerna, Guinea Bissau och Malwi.
I Sydafrika hoppas det regerande ANC på att glansen från
den avlidne Nelson Mandela ska underlätta valet. Missnöjet
med den sittande presidenten är stort. Många unga förstagångsväljare
kan avgöra.
President Joyce Bandas reformer i Malawi kommer att prövas
i maj. Inflationen har fått matpriserna att stiga till skyhöga
höjder för de fattiga på landsbygden.
2014-1/2 s 10
"Val i Sydafrika"
Nelson Mandelas parti, ANC, verkar nu ha förlorat sin mytiska
roll som medborgarrättsrörelse och förvandlas till
ett valigt regeringsparti.
Den nya "Born free"-generationen har blivit röstberättigad,
de unga människor som inte upplevt Apartheid. Dessutom har
Jacob Zuma förlorat mycket i popularitet. Många förväntar
sig att ANC kommer att förlora många röster även
om de fortfarande förblir i majoritet.
Sydafrika
2014-04 s 25-26
"ANC riskerar förlora makten"
Efter Nelson Mandelas bortgång spricker det politiska partiet
i sömmarna, liksom den breda koalition som han hjälpte
till att sy ihop. Listan över klagomål mot ANC är
lång. Brottsligheten frodas i Sydafrika och HIV/AIDS, narkotikahandel
och våld mot kvinnor ät utbrett. Ekonomin är fortfarande
stillastående men framför allt är folk arga på
president Jacob Zuma, som är indragen i en tvist om kostnader
på 20 miljoner dollar för förbättringar av
hans redan mycket lyxiga privata hem i Hkandla med plats för
hans fyra fruar och de 20 barn som tillsammans har 6 mödrar.
Sydafrika, Zimbabwe
2014-04 s 27-28
"Traffickingligor utnyttjar barnen som söker en framtid
i Sydafrika"
För många är gränsstaden Musina en port till
ett bättre liv. Musina är den nordligaste staden i provinsen
Limpop i Sydafrika och första stoppet för immigranter
från Zimbabwe.
Många unga flickor tvingas till sexuella relationer med
äldre män som utnyttjar deras okunskap och löften
om medborgarskap.
Invandrare känner inte till sina rättigheter och är
rädda för att gå till polisen av rädsla för
att bli deporterade.
Myten i Zimbabwe att Sydafrikas är möjligheternas land
är starkt rotad och svår att tona ned. Även efter
traumatiska upplevelser vid första försöket så
försöker många barn igen, oftast på grund
av att förhållandena i hemlandet är oförändrade.
För att kunna förebygga att de väljer denna utväg
så måste förhållandena på hemmaplan
förbättras.
Sydafrika
2014-07 s 28
"Testamentet efter Nelson Mandela"
Fyra miljoner dollar går till familjen, de anställda
och ANC. Övriga 100 000 dollar delas mellan tidigare anställda
och det styrande ANC-partiet. Dikgang Moseneke, vice överdomare
som offentliggjorde testamentet meddelar att de flesta av Mandelas
familj var närvarande när testamentet som först
formulerades 2004, lästes upp.
Mandela har varit gift tre gånger och hade sex barn och
17 barnbarn.
Sydafrika
2014-17
s 20-21
"Rättvisans svart-vita sida"
Idrottskändisens Pistorius mordfall har satt fart på
Sydafrikas rasdebatt. Den sydafrikanske friidrottaren Oscar Pistorius
hävdar att han dödade sin flickvän av misstag.
Rättegången direktsänds i olika media och följs
dagligen av flera sydafrikaner. Förhören kretsar kring,
sex, svartsjuka och svek och det fartfyllda livet för killen
som föddes utan vadben. Vissa ser Pistorius som en produkt
av landets skadliga macho- och vapenkultur. Många vita sydafrikaner
upplever sig leva under hot om våldsbrott från den
svarta majoriteten. Sydafrikas mordfrekvens är en av de högsta
i världen: 31 mord per 100 000 personer årligen, jämfört
med 4,7 i USA. Det största plågan i Sydafrika är
dock familjevåldet. Hälften av kvinnorna upplever våldsamma
övergrepp i hemmet
2014-34
s 24
"Johannesburg bygger bort apartheid"
Efter 20 år av demokrati är segregationen fortfarande
påtaglig.
Att resa genom Sydafrika är som att uppleva en nedslående
resa tillbaka i tiden. Den geografiska rasåtskillnaden är
envist närvarande.
I Johannesburg pågår ett projekt i syfte att rita
om staden för att minska de stora avstånden mellan
den svarta majoritetens hem och deras arbetsplatser. Snart ska
dagarna vara borta då "man måste stiga upp i
gryningen för att ta tåg, buss eller taxi till jobbet".
Ett flaggskepp i projektet är en vacker gångbro som
kopplar ihop Alexandra, där Nelson Mandela en gång
bodde och som fortfarande domineras av slum med stadens rikaste
förort Sandton. Dessa områden ligger fågelvägen
nära varandra men skiljs åt av landets mest trafikerade
motorväg. Sådana "korridorer av frihet" ska
hem och arbeten närmare varandra.
Sydafrika, Turism, Flyktingpolitik
2015-9
s 28
"Nya stränga regler för turister kan bli en ekonomisk
katastrof"
Sydafrikas ekonomi haltar betänkligt menturismen blomstrar
och drog in närmare 11 miljarder dollar förra året
- men nu vill man införa det strängande regelsystemet
i hela världen för dem som vill besöka landet.
Barn under 18 år måste exempelvis ha med sig fullständig
födelseattest med båda föräldrarnas namnteckningar.
Om en av föräldrarna är avliden måste detta
bevisas med en medhavd dödsattest. Reglerna är till
för att stoppa människohandeln, men hotar att dumpa
hela turistnäringen.
2015-17 s 11-14
"Våldsamheterna ökar i Sydafrikas fattiga bostadsområden"
För många afrikaner representerar Sydafrika ett land
av möjligheter och tolerans, men nu flyr de afrikanska migranter
hals över huvud för att inte bli dödshotade, bestulna
och torterade.
"Utlänningarna tar jobben ifrån oss" menar
de fattiga sydafrikaner som attackerar migranterna.
Många beskriver våldsamheterna som ett uttryck för
främlingsfientlighet, men det är snarare frågan
om en sorts "afrofobi", men den sydafrikanske ministerna
Nathi Nhleko. "Du ser inga australier eller britter som löper
gatlopp. Det är snarare de svarta afrikanerna som diskrimineras.
Idag är Sydafrika en "Magnet" för de kongoleser,
etiopier, malawier, mocambikier, somalier zimbabwier och andra
som vill förbättra sin livslott. Antalet migranter är
2-5 miljoner.
Sydafrika är ett av de mest ojämlika samhällena
i världen. De fattiga skyller sina umbäranden på
utlänningarna som de menar tar över deras jobb.
2015-26
s 12-15
"Förmår Thulisile Madonsela rädda Sydafrika?"
Två decennier efter den sydafrikanske apartheidregimens
fall har Allmänhetens ombudsman fullt upp med att bekämpa
korruptionen i regeringens högsta kretsar.
Thulisile Madonsela är den första kvinnan på denna
post, och den första som visar sig modig uppgiften. Madonselas
myndighet är ett mellanting mellan regeringsövervakare
och allmän åklagare . Det så är en av de
kallade Kapitel Nio-institutioner som föreskrivs i den nya
författning som tillkom efter apartheidregimens fall i syfte
att skydda Sydafrikas nyfödda demokrati. Nu har myndigheten
publicerat en rapport som innehåller Madonselas 18 månader
långa utredning om Sydafrikas president Jacob Zumas. Resultatet
är att presidenten har missbrukat statens pengar och brutit
mot statens etiska kod.
Vi har haft andra ombudsmän före Madonsela, men alla
var ganska milda mot regeringen, säger domare Malala, som
är politisk analytiker I Johannesburg. Men så kommer
Thulisile Madonsela och visar att det förekommit ett utbrett
makt missbruk.
Sydafrika
2015-35 22-24
"Afrikandernas egen lilla värld"
Numera kontrolleras hela Sydafrika av svarta. Hela Sydafrika?
Nej! En by som befolkas av okuvliga afrikander upphör inte
att bjuda motstånd.
Den som promenerar genom bosättningen Orania som ligger söder
om den tidigare diamantstaden Kimberley tänker gärna
på serietidningen Asterix: Likt gallerna försöker
oranierna att behålla sin hotade kultur och sin livsstil,
men till skillnad från Asterix och Obelix gör de det
utan någon trolldryck.
Orania är en jordbruksbosättning med 1100 invånare.
För att erhålla autonomi krävs att man inte använder
sig av svart arbetskraft. Inga svarta får "utnyttjas".
Alla hembiträdena har sagts upp.
Kolonien grundades 1991. Enligt grundlagen måste man ha
en konservativ inställning när det gäller livsstil
och sociala lagar. Alla ska kunna tala afrikaans. Många
vill bo i Orania på grund av den allt mer ökande kriminaliteten
i Sydafrika.
Historia,
Indien, Sydafrika
2015-37 16-17
"Var Mathatma Gandi rasist?
En ny bok beskriber en annan sida av den fredsälskande Gandhi
än den som vi är vana vid att se. Han benämner
svarta sydafrikaner som råa, lata och nakna vildar. Indierna
står på en högre nivå, bland annat därför
att de tillhör indo-ariska rasen och härför har
mycket gemensamt med européer. Att indierna ibland buntas
ihop med "infödingarnas" i det segrererade Sydafrika
tycker han är förödmjukande.
En ny och kontroversiell bok av två aydafrikanska universitetsprofessorer
avslöjar chockerande detaljer om Gandhis liv i Sydafrika
mellan 1893 och 1914.
Boken utmanar det sätt som vi har lärt oss att se på
Gandhi.
Sydafrika
2015-39 24-25
De vita böndernas återkomst"
Den svarta befolkningen tog över de vita böndernas lantbruk
med våld. Nu arbetar de bortkörda vita lantbrukarna
som konsulter på de gårdar de en gång ägde.
Deras kunskap behövs. Och president Mugabe rasar.
- Vi kan inte start ett nytt krig för att befria ett land
som vi redan har befriat, sa han nyligen.
För femton år sedan började regeringen att beslagta
tusentals vita bönders egendomen för att ge dem till
de svarta som ersättning för övergrepp under kolonialstyret,
, egentligen för att vinna "krigsveteraners" sympati.
Och få dem att stödja det styrande partiet.
Problemet var att även om de hade marken hade de inte kunskapen
att sköta marken. De behöver fortfarande de vita före
detta jordägarnas kunskap. Ett ökande antal vita jordbrukare
som finns kvar är nu rådgivare eller förvaltar
gårdar som ägs av svarta.
Kanada,
Sydafrika
2016-22 24
Kanada ger sydafrikanska brandmän oväntat lönepåslag"
En månad har gått sedan bränderna ödelade
Fort McMurray i Alberta i Kanada. Den rasande elden brände
nr hela kvarter och tvingade stadens befolkning på 90 000
människor att fly. Omvärldens uppmärksamhet riktas
redan mot andra håll men de flesta av dem som flytt kommer
inte att kunna återvända till sina hem, om de fortfarande
har något kvar, efter flera månader. Delar av den
förkolnade staden täcks av giftig aska.
300 sydafrikanska brandmän hämtades med flyg av kanadensarna
som behövde extra hjälp för att bekämpa de
monstruösa bränderna. Gruppen är en del av det
statligt finansierade programmet Working on Fire, som utbildar
arbetslösa ungdomar till att bli brandmän. Lönen
blrv 1500 kanadensiska dollar per månad (ungefär 9000
Skr), tio gånger mer än vad en branman tjänar
i Sydafrika. Men nu har CIIFC inisterat på att sydafrikanerna
ska får mer i lön.
2016-44 24-25
"Sydafrika förbereder lag som kriminaliserar rasism"
En vit sydafrikanska uttryckte sig kränkande mot polismän
efter det att tjuvar hade brutit sig in i hennes bil. Hon kallade
svarta människor "rätt och slätt värdelösa"
innan hon använda det mest kränkande rasistiska ordet.
Inte n-ordet utan K-ordet: kaffer.
Nu försöker politiker i Sydafrika att göra "hets
mot folkgrupp" till ett brott som kan leda till fängelsestraff
på upp till tio år. Regeringens åtgärder
har skapat en våldsam debatt.
Sydafrika är ett samhälle med en svart majoritet som
kräver skydd mot en vit minoritet. I Sydafrika finns det
en majoritet som är maktlös. De svarta har den politiska
makten men där den ekonomiska och kulturella makten ligger
fortfarande i händerna på vita som bara utgör
9 % av befolkningen.
Det kränkande ordet "kaffer" har sitt ursprung
i det arabiska ordet "kafir" som betyder "icke
troende" eller "icke muslim".
Sydafrika
2017-07 26-28
"Sydafrika är ett av världens mest ojämlika
länder"
Ett ökat ekonomiskt missnöje bland svarta väljare
har fått regeringen att överväga något som
är vanligt i utvrcklade ekonomier: en nationell minimilön.
Den officiella arbetslösheten ligger på 27 % och nästan
hälften av befolkningen lever i fattigdom.
Minimilöner föreslås men få tror att det
hjälper med en lagstadgad minimilön. Kritikerna hävdar
att en sådan ytterligare kan minska sysselsättningen
i synnerhet bland lågutbildade.
Huvudproblemet är att ekonomin inte växer i takt med
den snabbt växande svarta befolkningen. Det andra stora problemet
är det styrande partiet ANC som regerat landet sedan 1994
förlorar allt i valen främst i städerna, Väljarna
är missnöjda med korruptionen och den ekonomiska stagnationen
i landet.
Sydafrika
2017-33 20-21
"Chocka och lamslå"
Johannesburgs borgmästare nya borgmästare, Herman Mashaba,
säger att interntionella biståndsorganisationer måste
hjälpa till att ta hand om papperslösa migranter som
han planerar att vräka från deras bostäder i innerstan.
I stället vill han locka till sig privata investeringar för
att bygga upp Sydafrikas ekonomiska centrum.
Herman Mashaba, 57, säger att han planerar att använda
taktiken "chocka och lamslå" för att driva
ut boende som vistas olagligt i några av Johannesburgs fastigheter:
"Det är inte Johannesburgs uppgift att ta hand om hela
världen". Han menar att så många som 80
% av invånarna i innerstan är papperslösa migranter.
"Staden Johannesburg har förvandlats till slum".
Sydafrika
2017-49 24-25
"Boken som kan förändra Sydafrika"
Uppmärksamheten kring Jaques Pauws bok "The presidents
keepers: Those keeping Zuma in power and out of prison" har
varit stor. I boken granskas detaljerna om den påstådda
statliga korruptionen och debatten om hur man ska förhindra
att Sydafrika kastas ner i avgrunden har tagit ny fart.
Idag betraktas Sydafrika som det mest ojämlika samhället
i världen och för miljontals svarta sydafrikaner råderdet
fortfarande "ekonomisk apartheid". Kritiker säger
att under Jacob Zumas två presidentkampanjer har det skett
ett omfattande missbruk av statsägda företag för
personlig vinning.
Sydafrika,
Miljö
2018-06 26-27
"Ett torrlagt Kapstaden"
Den sydafrikanska staden, som är känd för sin naturskönhet,
börjar få slut på vatten. Invånarna har
blivit ombedda att minska sin vattenanvändning till runt
50 liter om dagen.Om vattennivåerna fortsätter att
sjunka kan gränsen komma att bli 25 liter den 16 april, som
i Kapsten kalla "Day Zero", då de flesta kranarna
väntas stängas av och invånarna kommer att behöva
köa vid 200 distributionsplaster för att få sin
dagliga ranson.
Och detta händer faktiskt i Sydsfrikas näst folkrikaste
stad, en stor metropol med nästan fyra miljoner invånare.
Västra Kap-provinsen, där Kapstaden ligger, lider aven
kraftig torka sedan tre år tillbaka. Vattenbristen förstärks
av 30 %-ig befolkningsökning sedan 15 år.
Sydafrika
2018-07 28
"Zuma är ett steg närmare att avgå"
Sydafrikas president Jacob Zuma verkar vara på väg
att avgå och har haft förhandlingar om avgångsvillkoren
med African National Congress (ANC)s nye ledare Cyril Ramaphosa.
Förhandlingarna har fått ANCs nationella verkställande
kommitté, partiets högsta beslutfattande organ, att
skjuta upp ett extrainsatt möte där det var tänkt
att beslutas om huruvida man ska tvinga bort Zuma från presidentposten.
Zumas förväntade avgång hyllas av många
investerare, som välkomnar Cyril Ramaphosas löften om
att öka tillväxten och ta krafttag mot korruptionen.
Sydafrika
2018-08 19
"Lovar tillväxt, jobb och att knäcka korruptionen"
Sydafrikas president Cyril Ramaphosa lovar att återuppliva
ekonomin, återställa investerarnas förtroende,
skapa miljoner nya jobb och knäcka korruptionen som plågat
Sydafrika under föregångaren Jacob Zumas regim.
Ramaphosa är advokat och en av de rikaste bland svarta sydavrikaner.
Han övertar ämbetet efter en maktstrid mot Zuma, vars
nioåriga presidentskap har grumlats avskandaler och politiska
missförhållanden. En av hans mest akuta prioriteringar
är att välja en vicepresident och att ombilda Zumas
regering.
Sydafrika
2018-08 20-21
"Spelet bakom Zumas avgång"
Sent på kvällen den 4 februari gick Cyril Ramaphosa
och den fem andra partitopparna i Sydafrikas ledande parti hem
till president Jacob Zuma i huvudstaden Pretoria. De åt
en midag beståend av kyckling, ris, oxsvans och sallad.
För Zuma vars mandatperiod gåttvar det viktigaste att
hans efterträdare skulle skydda honom . Zuma stödde
först sin exhustru som är mor till fyra av hans över
20 barn. Han var då säker på att hon skulle vinna.
sidans topp