Nordirland

Karta

Belfast Telegraph

Nordirland, sammanfattningar av artiklar om Nordirland, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-23 s 6-7
"Nordirland och John Hume vid ett vägskäl"
Den 10 juni ska alla parter i den nordirländska konflikten samlas till formella fredsförhandlingar. John Hume är ordförande för socialdemokratiska arbetarpartiet (SDLP) i Nordirland (fick 21 %).
 
96-23 s 6
"Mitchell leder samtalen"
F d senatorn i USA, George Mitchell ska leda fredssamtalet på Nordirland.
 
96-23 s 7-8
"Alla hoppas på ny vapenvila"
IRA.s politiska gren, Sinn Fein, har under ledning av Gerry Adams, vunnit många platser i valet på Nordirland (17 %) om vilka som ska delta i fredssamtalet. Men regeringarna i både Dublin och London kräver att IRA återupptar vapenvilan annars får Sinn Fein inte delta.
 
96-23 s 6-7
"Nordirland och John Hume vid ett vägskäl"
Den 10 juni ska alla parter i den nordirländska konflikten samlas till formella fredsförhandlingar. John Hume är ordförande frö socialdemokratiska arbetarpartiet (SDLP) i Nordirland (fick 21 %).
 
96-24 s 10
"Sinn Fein fick inte vara med"
Eftersom IRA inte återupptagit vapenvilan. Fredssamtalet som det tagit 3 år att nå fram till har dock startat ändå.
 
96-25 s 9-10
"Bomben i Manchester hotar fredsarbetet"
Det kan vara en krigisk utbrytargrupp inom IRA som inte vill ha fredssamtal som ligger bakom det hemska bombdådet som skadade 200 personer.
 
96-26 s 16
"London fortsätter, med eller utan Sinn Fein"
Blair och Major är eniga: Detta är sanningens ögonblick för Sinn Fein. John Bruton är nästan lika fördömande.
 
96-28 s 17
"Protestanterna i Ulster äventyrar freden"
Protestanterna ville gå sin årliga marsch till åminnelse av ett slag 1690 då Vilhelm av Oranien besegrade den katolske kungen James II. (Liknar Karl XII marscherna som också stoppas av pöbeln). Marschen stoppades av polisen då den ansågs provocerande för katolikerna.
 
96-29 s 3
"Symbolfrågor och traditioner är farliga"
Ska de årliga protestantiska marscherna genom Belfast få gå igenom områden med övervägande katolsk befolkning? Artikeln är klart negativ till denna provokation.
 
96-29 s 4-5
"Polisens beslut ledde till kaos"
Den republikanska minoriteten känner sig skamligt behandlad och förrådd.
 
96-29 s 5-6
"Våldet är ett hinder för fredlig samexistens"
Enskilda katoliker och protestanter kan väl leva tillsammans. Men våldet förra veckan försvårar det. Det påstås i artikeln att sedan folk i det protestantiska tåget sparkat in dörren till en katolsk bostad kom organiserade katoliker dit efteråt och satte fyr?? det hela organiserat av Sinn Fein för att bevara segregationen och för att hindra protestanterna att flytta in!!
 
 96-31 s 13
"En fråga om identitet"
Nordirlands protestanter kan vara svåra att ha att göra med, men de vet vad de är och vilka de är"
En miljon protestanter med en nation som grundades 1921 och med förfäder med anor upp till 400 år kommer inte att lämna sin identitet som en förening med Irland skulle innebära.
 
96-43 s 3-6
"Kriget fortsätter men attityderna förändras"
Ny IRA-bombattack i måndags mot det brittiska arméhögkvarteret i Lisburn. Men mycket har hänt sedan 1969 då gnistan tändes. En ny generation katoliker har växt upp i Nordirland som är mera självmedvetna och inte känner sig lika underlägsna unionisterna som sina föräldrar. Har man självförtroende så behöver man inte slåss. Det paradoxala kan inträffa att detta minskar protestanternas självförtroende som blir missnöjda och i stället tar till våld. En stor del av katolikerna i Nordirland föredrar idag att stanna kvar framför att Irland enas. Högre välstånd och löner är orsaken.
 
96-43 s 6
"Irland satsar på modersmålet"
Fram till för 150 år sedan talade alla keltiska på Irland. Nu är det 3 %. Är det något att satsa på när engelskan är det språk man kan göra sig förstådd med i hela världen?
 
96-50 s 8
"Krångliga turer i fredsprocessen"
Vad vill egentligen Sinn Fein och IRA? Vad kan Major göra som behöver unionisternas stöd i parlamentet?
 
96-50 s 9-10
"Sinn Fein är inte IRA och IRA är inte Sinn Fein"
Intervju med Sinn Fein ledaren Gerry Adams,
 
96-51/52 s 10
"Dubbelagenten är fri men nu väntar hämnden"
Nu fruktar han hämnd sedan det bivit officiellt att han under sin tid 1979-1988 i IRAs ledning aktivt men hemligt motarbetade IRA och tipsade polisen.
 
97-03 s 9
"Nervositeten växer i Ulster"
IRA intensifierar sin våldskampanj. IRA har gjort många attentat i Nordirland sedan jul. Nu är katolikerna rädda för att unionisterna ska bryta sin vapenvila och slå tillbaka.
 
97-07 5-6
"Ulster väntar på valet"
Väntar på utgången av de brittiska parlamentsvalen i maj.
Artikeln handlar mest om Gerry Adams, Sinn Feins ledare som "aldrig varit medlem av IRA".
 
97-20 s 5
"Sinn Feins framgångar påverkar den politiska balansen"
Sinn Fein hade framgångar i det brittiska parlamentsvalet. Dess president Gerry Adams vann en plats i parlamentet. (Unionisterna vann en plats till och har nu 10). Ska han kunna få IRA att gå med på vapenvila, förutsättningen för att Sinn Fein ska få vara med i fredsförhandlingarna som åter börjar den 3.6?
 
97-24 12
"Ahern segrade i det irländska valet"
F d finansministern och ledaren för landets största parti Fianna Fail ( Odets krigare) Bertie Ahern får bilda regering efter parlamentsvalet på Irland.
 
97-28 s 9-10
"Det gåtfulla IRA"
Vilka är relationerna mellan Sinn Fein, Storbritannien, Irland och IRA?
SinnFeins ledare, Martin McGuiness och Gerry Adams, misstänks ha påbörjat sina karriärer inom IRAs aktiva styrkor.
Man misstänker nu att både Irland och GB har någon hemlig andledning till att inte offentliggöra namnen på de personer som i 28 år i hemlighet lyckats styra IRA.
 
97-30 s 11
"IRA har återtagit vapenvilan"
Nu sedan den nya brittiska regeringen inte längre kräver överlämnande av alla vapen. Och detta kan i sin tur få till följd att Ulsters unionister lämnar förhandlingarna om fred.
 
97-36 s 5-6
"Sinn Fein erbjuds plats vid förhandlingsbordet"
Sedan IRA hållit vapenvilan i 6 veckor. Man vill nu komma fram till ett förslag att folkomrösta om i maj 1998.
 
97-37 s 7
"Garry Adams säger sig redo att kompromissa"
Nästa måndag börjar historiska förhandlingar om en fredlig lösning på konflikten mellan den protestantiska majoriteten och den romersk-katolska minoriteten. 3225 har dött sedan 1969!
 
97-41 s 6-7
"IRA-dissidenter har bildat ny motståndsgrupp"
Kontinuitet IRA, har brutit sig ut för att fortsätta den väpnade kampen. De ser vapenvilan sedan den 20.7 i år som ett förräderi.
 
97-41 s 7-8
"Den svårfångade freden"
De pågående fredsförhandlingarna om Nordirland är det senaste i en lång rad försök att skapa fred och stabilitet i en våldshärjad och splittrad region. Här är en redogörelse för processen som har lett fram till de aktuella fredssamtalen.
 
97-45 s 8
"Irlands nya president kommer från Nordirland"
Mary McAleese från Belfast vann det irländska presidentvalet. Valdeltagande 48 %. Posten är ceremoniell.
 
97-47 s 8-9
"Mitchell har Ulsters framtid i sin hand"
Den amerikans statsmannen George Mitchell, tidigare majoritetsledare i senaten kämpar på tredje året oförtröttligt för att skapa fred på Irland.
 
97-47 s 9
"Tålamodet börjar tryta"
Hos den brittiska nordirlandsministern. Den 1 maj går tidsfristen för fredsförhandlingarna ut.
 
98-03 s 8
"Tillbaka till Gå i fredsprocessen"
Protestanterna vill behålla status quo. En ny våldsvåg har brutit ut.
 
98-07 s 6
"Ulster diskuterar konkreta förslag"
Bildandet av tre nya politiska institutioner.
 
98-09 s 7
"Fredssamtalen drabbas av nya hårda slag"
Två bombangrepp, ett från vardera sidan.
 
98-13 s 7-8
"Mo Mowlam, litar till okonventionella metoder"
Om det krävs en stor personlighet för att lösa stora problem är hoppet om fred i det länge plågade Nordirland kanske betydligt större än man skulle kunna tro.
Om Storbritanniens kvinnliga minister för Nordirland, Mo Mowlam. En av Blairs mest populära och framgångsrika ministrar.
 
98-13 s 8
"Förhandlingarna går in i slutskedet"
Ska en folkomröstning kunna genomföras i slutet av maj måste förhandlingarna snabbt ge ett resultat. De blir i så fall första gången sedan 1974 som ett styrande organ väljs i Nordirland.
 
98-16 s 5-6
"Fredavtalet möttes med lättnad och tacksamhet"
Dramatiska nattliga överläggningar resulterade i en uppgörelse i förhandlingarna om Nordirland, men eftersom det gäller just Nordirland hördes inga champagnekorkar smälla när delegaterna meddelade att de hade nått målet. Den 22 maj blir det en folkomröstning om avtalet. Den store arkitekten bakom framgången är John Hume.
 
98-16 s 6
"Blair spelade en avgörande roll"
Han bröt tabun som inte Major vågade. Denne var nämligen beroende av unionisternas mandat för sin regering.
 
98-16 s 6-8
"Ulster, en fråga som kräver affärsmässig behandling"
Många irländare vänder ryggen åt problemet Nordirland. Välstånd, nytt självförtroende och en realistisk syn på verkligheten har givit irländarna en mer pragmatisk inställning till konflikten i norr och hur den ska lösas.
I en av Europas nyaste innestäder, Dublin, har intresset för Nordirlandfrågan kraftigt minskat. Avgörande för förändringen var Irlands inträde i EU 1973. Idag vill kanske varken GB eller EI ha Nordirland?
 
98-17 s 7-9
"Freden har fått en ny chans i Nordirland"
En dramatisk sittning som varade hela natten ledde fram till en uppgörelse. Men eftersom det handlar om Nordirland är det nog förhastat att börja fira freden redan. Den store hjälten i fredsprocessen är John Hume som för 10 år sedan började förhandla direkt med Sinn Fein.
Ledaren för Ulsters unionister är David Trimble. Han har mycket arbete innan alla nordirländare accepterar det ingångna fördraget. Han får hjälp av Bill Clinton som besöker NI innan folkomröstningen.
 
98-20 5-6
"Sinn Fein vill vara med om att styra Nordirland"
Det största katolska partiet i Ulster har sagt ja till att delta i det politiska arbetet tillsammans med f d fiender i det protestantiska lägret.
 
98-22 s 7-9
"Nordirland har tagit de första stegen mot fred"
NI förblir en del av GB tills folket själv säger annat i ett val. Paisley är emot fredsavtalet. Vapenfrågan är svårlöst. Marscherna i juli kommer att sätta avtalet på prov.
 
98-22 s 8-9
"Portadown är ett koncentrat av hat"
71 % röstade ja till det historiska fredavtalet. Men stämningen i Nordirland är ganska skeptisk.
6 mil SV om Belfast. Staden är ett koncentrat av NI:s problem. En markant segregerad stad. Unga män med mord i blicken har IRA som sina "idoler". Samma hat finns också bland den protestantiska ungdomen.
 
98-24 s 6-7
"Ulster tar ännu ett steg mot normala förhållanden#"
Folkomröstningen är över och striden om platserna i Nordirlands parlament är i full gång. Prognosen för Ulsterunionisterna , dvs David Trimbles parti är 26 till 29 platser. Ian Parsleys DUP förväntas få 20-22.
 
98-28 s 12
"Marschtraditionen i Ulster vållar konflikter"
En traditionsrik protestantisk marsch måste vända vid en stålbarriär i Portadown, men deltagarna har inte givit upp. Paradkommissionen som förbjöd denna marsch har givit tillstånd till en annan i Belfast. De har marscherat denna väg, genom katolskt område, sedan 1807. Oranienorden. De hindras nu av 2000 poliser och brittiska soldater.
 
 
98-28 s 22
Den nya nordirländska nationalförsamlingen valde David Trimble till chefsminister med katoliken och ledaren för SAP Seamus Mallon som vice.
 
98-30 s 4-5
"Nordirlands fredsavtal är i fara"
Marscherna - och våldet fortsätter och de militanta vinner terräng inom unioniströrelsen.
Oranienorden firar flera sekler gamla segrar mot katolikerna. Detta är naturligtvis provocerande när de gör detta genom att tåga genom idag katolska områden.
 
98-30 s 5-6
"Dags att slå till reträtt"
Mordet på tre små pojkar i Nordirland har bringat oordning i leden i den protestantiska Oranienorden - och bidragit till att stärka provinsens nya politiska uppgörelse (tala om att lida martyrdöden!). Pojkarna bodde i ett protestantiskt område, men mamman var katolik och man antar att någon därför placerade ut en bomb. Men förklaringarna är många. Däremot har dådet haft en mycket dämpande effekt.
 
98-34 s 6-7
"Sinn Feins fördömande kan rädda freden2
Det faktum att alla parter som är delaktiga i den politiska processen enhälligt fördömer det senaste våldsdådet i Nordirland stärker viljan att samarbeta och gemensamt motarbeta fredssabotörerna.
 
98-34 s 7
"Våldet leder ingen vart"
Tre generationer dödades när 22 personer omkom i den värsta terroraktionen någonsin utfördes i Omagh i Nordirland. Men det är bara terroristerna själva som ser detta som en politisk handling.
 
98-37 s 7
"Polisen får bättre vapen i kampen mot terrorister"
Nya lagar i Storbritannien och Irland ger polisen större möjligheter att gripa misstänkta terrorister.
 
98-37 s 8
"Irland, en ö, två länder"
Ekonomiska och geografiska fakta om ön Irland. (En sorts "Klartext" i Tempus)
 
98-40 7-8
"Irland - den gröna ön ser framtiden an med optimism"
Den svåra fredsprocessen i Ulster inger hopp och den växande ekonomins framgångar skapar en positiv stämning.
Det är skönt att vara irländare i dag. Ekonomin är bättre än någonsin och bättre än de flesta EU-länder. Och om några månader införs euron! Irland började minska sitt budgetunderkott tidigare än andra länder. Idag rikare än GB. EU-medlemskapet har betytt mycket.
 
98-40 8-9
"EU gjorde under"
Inget jordbruksfolk är så skickligt på att utnyttja EUs subventioner som irländarna. Böndernas uppgift idag är att hålla sig ajour med alla bidragsreglerna från Bryssel. 150 000 bönder från 11 miljarder kronor årligen. Ca 80000 kr årligen per bonde (7000 kr per månad för att göra ingenting!). Vid 55 års ålder kan han pensionera sig. Men nu kommer krav på förändring från EU inför anslutningen av fler länder.
 
98-43 15
"Irländska partiledare fick fredspriset"
Det gick till John Hume och David Pringle. Inte till George Mitchell.
 
98-46 8-10
"Den långa kampen för fred i Nordirland"
Intervju med fredspristagaren John Hume.
För några veckor sedan kom meddelandet om att den norsirländske politikern John Hume var en av de två män som får dela på Nobels fredspris. Nobelkommitten fastslog att Hume under de gångna 30 åren har varit den "tydligaste och mest ihärdige" förespråkaren för fred i Nordirland. mer än 3200 människor har mist livet i Nordirland sedan de moderna "oroligheterna" började i slutet av 1960-talet.
Han är ledare för det socialdemokratiska arbetarpartiet på Irland, det största katolska partiet.

98-50 s 8-9
"Hur ska Ulster styras"
Konflikten i Nordirland har flyttat från gatorna till sammanträdesrummen. Nu strider man om detaljer.

99-10 5
"Nordirlands nya regering försenas"
Storbritannien vill ge protestanter och katoliker tid att lösa dispyten om avväpnandet av IRA.
99-17 s 5-6
"Freden i Ulster väntar på en kompromiss"
Sinn Fein ledaren Gerry Adams säger att han inte kan övertala IRA att lämna ifrån sig sina vapen. Adams motståndare säger att han i så fall inte får sitta med i den nya provinsregeringen. Det ser mörkt ut för fredsprocessen.

99-17 s 6
"Vilka är de republikanska resp. unionistiska organisationerna?"
IRA UD - Ulsters försvarsförbund
Kontinuitet IRA UVF - Ulsters frivilligstyrka
Real IRA LVF - loyalistiska frivillighetsstyrkan
INLA - Irlands nationella befrielsearmé
Nordirland

99-27 s 13
"Orangeorden stoppades av stål och betong"
Sedan 1807 är det en årlig tradition att gå en parad i staden Portatown. Eftersom den passerar en gata på vars ena sida det bor katoliker stoppade polisen med våld marschen.

99-28 s 5
"Hopp för freden i Nordirland"
Blair försöker bryta dödläget med hjälp av en ny lag. Den för över makt från London till den nya nordirländska regeringen. Lättnaden är stor över att de årliga marscherna inte har lett till konflikter.
99-39 s 18-19
"Ulster – tanken på fred och försoning har överlevt alla bakslag"
Medan de politiska ledarna käbblar samarbetar katoliker och protestanter på lokal nivå för att överbrygga motsättningar och förbättra sina liv. Det har vuxit upp privata initiativ som försöker åtgärda missförhållanden. På kommunal nivå kan också katoliker och protestanter samarbeta även ledarna strider.

99-48 s 7
"Sinn Fein har bollen"
En historisk åtgärd att inrätta en regering i Nordirland för första gången på mindre än 25 år. Unionistpartiet och Sinn Fein delar makten. Irland gör inte längre anspråk på territoriet och makten överlämnas formellt från parlamentet i Westminster. Men nu måste Sinn fein får IRA att lämna in sina vapen och det snabbt!

99-49 s 12-14
"Fiender ska styra Ulster tillsammans"
Mellan medlemmarna i Nordirlands nya regering råder ett långvarigt och ömsesidigt hat, men de kommer ändå att försöka samarbeta. David Trimble. den nordirländska regeringschefen som representerar Ulsterunionisterna och prästen Ian Paisley från Demokratiska Unionen har Nordirlands öde i sina händer. I regeringen finns också f d IRA-ledaren Martin McGuiness som utbildningsminister.

99-49 s 12-13
"Våldets historia"
Från 1921 då Irland delas. Södra Irland blir en självständig stat. Nordirland får eget parlament och stannar inom Storbritannien. 1970 mobiliserar IRA. 1972 det värsta året med 497 döda. 1994 utlyser IRA vapenvila. 1998 Långfredagsavtalet. 1999 Nordirland får en egen regering.

99-49 s 14
"IRA håller ord"
Förhandlingar om avväpning har inletts"
IRA har inlett samarbete med general John de Chastelains avväpningskommission.

2000-7 s 6-7
"Ulsters regering blev inte gammal"
Storbritannien har suspenderat den nordirländska regeringen där protestanter och katoliker delade makten. Den föll på avväpningsfrågan. Och då när det var för sent började Sinn Fein agera i vapenfrågan (och det är vad som behövs. Sinn Fein och IRA måste fatta att det är allvar, annars ger de inga eftergifter alls).

2000-8 s 11-12
"Symboliken väger tungt i Nordirland"
Det finns en förklaring till varför vapnen väger tyngre än freden i Nordirland.
Inbördeskriget i Nordirland - "motreformationens sista dödsryckning" har svårt att sluta helt mycket beroende på irländarnas stora förkärlek för emblem och symboler. Nationalistens starkaste symbol är Armalitegeväret, en symbol frihet inte för att döda. Att lämna ifrån sig dessa vapen är att erkänna ett nederlag.

2000-9 s 5-6
"Dags att böja sig för verkligheten"
Storbritanniens minister Peter Mandelson för Nordirland berättar varför han suspenderade den lokala regeringen för vad som bör och måste ske nu. Redan när avtalet ingicks klargjordes att David Trimbles unionister hade möjlighet att dra sig undan om frågan om avväpning inte fann någon lösning.

2000-21/22 s 3-4
"Farväl till vapnen!"
Två mycket ansedda medlare har inspekterat IRAs vapenlager, Finlands f d president Martti Ahtisaari och Cyril Rampahosa, f d generalsekreterare i ANC. IRA har förklarat att de ska göra sina vapen obrukbara. Nu kan fredsavtalet rädda i absolut sista minuten och de i februari suspenderade regionala flerpartiregeringen återuppta arbetet.

2000-28 s 16
"Oroligheter i samband med Oranienordens traditionella marscher"
De protestantiska paraderna under juli månad genomförs till minne av forntida segrar över katolikerna. Då de marscherade från Portadowns centrum till kyrkan i Drumcree blev de stoppade av en barrikad som den brittiska armén hade rest.

2000-35 s 3-4
"Forna vapenbröder angriper varandra"
Halv- och helkriminella protestantiska lojalistgäng har på nytt satt Belfast i brand"
Några av de terrorister som släppts ut fängelserna har blivit gripna igen. Det är två lojalistiska grupper som slåss UDA och UVF. Det är delvis vanliga gangstrar men missnöjet med oenighet om fredsprocessen spelara också en roll. En del anser att det över huvud taget var fel att frige dömda terrorister.

2001-27 s 17-18
"David Trimble avgår"
Den bräckliga nordirländska regeringens ledare lämnar sin post i protest mot att IRA inte har uppfyllt sina löften om att lämna ifrån sig sina vapen. Han gör det just nu när Ulsters mest turbulenta period, protestanternas marschsäsong har startat. För två månader sedan gav han IRA 2 månader för att uppfylla sitt löfte att börja avrusta. Eftersom så inte skedde var Trimble inte längre villig att sitta i samma regering som IRAs politiska gren Sinn Fein.

2001-28 s 8
"Ett sista försök att rädda freden i Ulster"
Brittiska soldater och poliser hindrade att Orangeordens män genomförde sin årliga marsch genom staden Portadown. Orangeorden grundlades i närheten av Portadown 1785 och ser sin parad som ett uttryck för traditionell kultur.
Tony Blair och hans irländske kollega Bertie Ahern träffade Ulsters politiska ledare för att komma över det dödläge som blev följden av att försteministern David Trimble avgick.

2001-33 s 10
"Ulsters mödosamma väg"
Den brittiska regeringen har utnyttjat ett kryphål i långfredagsavtalet för att ge fredsprocessen ännu en "sista chans". 6 veckor efter den protestantiska ledaren David Trimbles avgång som förste minister i den nordirländska samlingsregeringen skulle nyval ha utlysts. Ett nyval som kunde ha befarats gen mer mandat åt mindre fredliga krafter. Den brittiska regeringen fann ett sätt att förlänga fristen. Den suspenderade provinsregeringen i 24 timmar och återinförde därefter det regionala självstyret. Så ansåg man sig ha skapat en ny författningsenlig sexveckors period.
Nyckelfrågan är dock densamma som när Trimble avgick: Det finns ingen tydlig plan för hur IRA ska avväpnas.

2001-45 s 10
"Trimble på plats igen"
Enligt gällande maktdelningsformel måste regeringsbildaren stödjas av en majoritet i det protestantiska unionistblocket och en majoritet av det katolska nationalistblocket. Det annars så neutrala Allianspartiet beslöt att rösta som unionister och därmed blev David Trimble återvald som regringschef.

2002-30 s 17
"IRA ber om ursäkt för Bloody Friday"
IRA utfärdade i en veckan en ursäkt till de civila som har dödats under IRAs 30 år gamla kamp att förena norra Irland med den irländska republiken. Av de 1800 människor som har dödats av IRA sedan slutet av 60-talet var ca 650 civila. Representanter för Ulster-unionistpartiet är inte imponerade. De vill att IRA lägger ner sina vapen och helt upphör med sin terrorverksamhet. Även den irländska premiärministern har uppmanat IRA att skingra organisationen.

2002-42 s 6
"Nordirlands folkvalda tvingas ta semester en tid"
Den brittiska regeringen suspenderade i måndags Nordirlands regeringsinstitutioner. Det är fjärde gången detta sker med avsikt att vidmakthålla fredsuppgörelsen. Den nu aktuella krisen uppstod efter avslöjande av IRA-spioner i hjärtat av den brittiske Nordirlandsministern, Reids, administration i Belfast.

2003-44 s 9
"Allt gick snett i Belfast"
Bordet var dukat för en glädjefest, men kalaset urartade i ett fiasko. Sinn Feins Gerry Adams och Ulsterunionisternas David Trimble hade nått en uppgörelse om villkoren för att IRA skulle sluta fred. Men den kanadeniske general som var avväpningskommissionens ordförande kunde inte rapportera när det var dags hur många vapen som IRA-terroristerna lämnat tillbaka eller förstört. Då ansåg Trimble att villkoren inte var uppfyllda. Nu kommer kanske den moderate Trimble att förlora nästa val till den mer hårdföre prästen Ian Paisley.

2003-45 s 4-5
"Först val, sedan förhandlingar i Ulster"
Valet till Nordirlands parlament näste månad kommer inte att leda till att provinsens exekutiva administration återfår makten, meddelade den brittiska regeringen i förra veckan. De regionala partierna kommer i stället att bjudas in till nya förhandlingar. Tony Blair kommer att bjuda in till en översyn av villkoren i Långfredagsavtalet från 1998 efter valet i Nordirland den 26.11. London understryker dock att avtalets grundläggande principer inte är förhandlingsbara.

2003-49 s 8
"Komplicerat läge i Ulster"
Resultatet av valet i Nordirland i förra veckan bekräftar nya styrkeförhållanden i båda lägren. Hos protestanterna har det moderata UUP (David Trimble) ersatts av det mer radikala DUP (Ian Paisley) som största parti. de har 57 av Stormontparlamentets 108 platser. Sinn Fein har med 24 mandat blivit det största katolska partiet. DUP och Sinn Fein kan inte enas om att samarbeta och därmed förblir Stormontparlamentet suspenderat.

2004-30 s 5
"Nordirland marscherar mot nya mål"
Bittra fiender i Nordirland delar äntligen att gemensamt mål: en egen regering. Sedan Långfredagsavtalet 1998 har äntligen ett konstruktivt lugn slagit rot i Ulster. Det sekteristiska våldet har mer eller mindre upphört. Men den regering som då tillsattes har varit suspenderad sedan oktober 2002 p g av det ständiga bråket. London har styrt Nordirland sedan dess. I valen till det regionala parlamentet i fjol fick de två ytterlighetspartierna, Sinn Fein - med band till IRA - och DUP - styrt av Ian Paisley segern. De är oense om allt men nu är de överens om att de vill ha makten.

2004-39 s 6
"Ett litet steg framåt i Ulster"
Trots intensiva påtryckningar från Storbritanniens och Irlands premiärministrar lyckades Nordirlands politiska partier inte överbrygga inbördes motsättningar under tre dagars förhandlingar. Politiska institutioner för maktdelning i Nordirland etablerades 1998 och de fungerade i 4 år varefter samarbetet bröt samman. De mest svårlösta frågorna uppstod mellan IRAs politiska gren, Sinn Fein, och Demokratiska unionistpartiet, angående IRAs löfte att upplösa och låta avväpna sig.

2004-51 s 4
"IRA lovar avväpning före årets slut, på villkor att…"
Villkoret är att protestanterna släpper kravet på att förstörelsen av vapnen dokumenteras i fotografier. Detta, den protestantiske ledaren Ian Paisleys krav, finner IRA förödmjukande, som i stället erbjuder två vittnen att närvara. Paisley menar att IRA-ledningens är "ett bevis för att de varken kan eller vill vara ärliga".

2005-10 s 9-10
"Fem systrar krossade myten om IRA"
Myten om IRA, som på sin tid organiserade motståndet mot Nordirlands protestanter och regeringen i London, har krossats. Ett bankrån och ett brutalt mord blev terroristerna fall. Först var det ett bankrån som gav 26,5 miljoner euro som utfördes på ett sätt som helt pekade på IRA. Sedan misshandlade katoliken Robert McCartney till döds av IRA-anhängare utanför en pub därför att han vägrade att be om ursäkt för en bagatellartad händelse. Anhängarna slog sönder puben och hotade 70 närvarande vittnen med att inte anmäla dem för polisen. Men den dödade mannens fem systrar vittnade offentligt och krävde i långa TV-intervjuer att IRA skulle straffas. Aldrig förut har katoliker anlitat myndigheter för att få hjälp mot andra katoliker. Nu vet man att IRA inte är några motståndshjältar utan kallhamrade banditer, vars internationalism begränsas till sprängmedelsutbildning hos de colombianska terroristerna i FARC, konferenser med ETA och penningförsändelser till Libyen. IRA finansieras av inbrott och cigarett- och bensinsmuggling. Organisationen sprider skräck och ångest i områden som den kontrollerar samtidigt som Gerry Adams och andra "skyltfönsterpolitiker" ägnar sig åt politik för Sinn Feins räkning.

2005-10 s 10
"Fy skäms Sinn Fein!"
Nordirländska poliser har hittat över 2 miljoner pund i razzior i samband med penningtvättaffärer. En av de gripna var en Sinn Fein aktivist. För ett bankrån som inbringade 26,5 miljoner euro anklagas IRA av både irländska och brittiska myndigheter. Gerry Adams förnekar helt IRAs inblandning men hans trovärdighet blir allt mindre hos hans politiska motståndare. Man ifrågasätter hans uttalade önskan om fred i Nordirland. "Ingen litar på Sinn Feins ledning längre".

2005-26 s 9
"IRA erkänner skuld"
Efter att i decennier ha beskyllt den brittiska armén för att ha skjutit ihjäl den 14-åriga katolska flickan Kathleen Feeney i Londonderry 1973 har IRA medgivit att en av dess medlemmar dödade henne under en skottväxling med brittiska soldater.

2005-30 s 6
"Stridigheterna är en del av området"
När IRA lämnar våldet bakom sig ägnat sig lojalisterna åt inbördes strider. Det är gäng för vilka religionen betyder mindre och brottsligheten, som narkotikahandel, utpressning, pengatvätt och smuggling, betyder mer.

2005-36 s 6-8
"Hatet undergräver fredsprocessen"
I Belfast och dess omgivningar finns enklaver där protestanter och katoliker lever sida vid sida. Om det funnes fler sådana områden skulle hatet folkgrupperna emellan minska, men parterna i gårdagens inbördeskrig har inget intresse av försoning. Blair och Storbritannien och världen har andra problem med andra terrorister. Nordirland och IRA verkar idag tillhöra en annan tid. Det storskaliga, systematiska gerillavåldet har ersatts av religiöst styrda, småskaliga grannfejder, som kommer till uttryck i gatuslagsmål, vapenhot, brand- och färgbomber och vandalism.IRA är som maffian. IRA är idag en mycket komplex kriminell sammanslutning, som tjänar miljontals pund i Nordirland på bensin- och cigarettsmuggling, bankrån, piratkopierade VD- och DVD-skivor. Mellan de olika protestantiska gängen pågår ett smutsigt krig om herraväldet över skyddspengar och narkotikaaffärer.

2005-37 s 23
"Protestantiska upplopp i Belfast"
protestantiska extremister i Belfast som var arga över att polisen hade hindrat dem från att marschera, iscensatte under veckoslutet upplopp, attackerade polisen och stack bilar i brand. Det var det mest omfattande gatuvåldet i Belfast på 10 år. Tusentals män och ynglingar blockerade gator och anföll polisen med hemmagjorda granater bensinbomber och allehanda vapen. 32 polismän skadades i upploppen.

2005-39 s 5
"IRA lade ner sina vapen"
Det gläder regeringarna i London och Dublin att IRA har förstört hela sin vapenarsenal enligt vad en "oberoende organisation" hävdar. Trots detta vägrar den protestantiske ledaren Ian Paisley att samarbeta med Sinn Fein som har starka kopplingar till IRA. Därför verkar det inte troligt att Nordirlands parlament kan samlas igen.

2006-20 s 22
"Nytt försök att bilda regering"
Det nordirländska parlamentet har samlats till sitt första möte på fyra år. De 108 ledamöterna intog sina platser i måndags. Senast den 24 november måste de ha enats om en samlingsregering. Om parlamentets katoliker och protestanter inte lyckas bilda regering innan tidsfristens slut kommer regeringarna i Dublin och London att ställa regionen under gemensam förvaltning.

2006-41 s 19
"Nytt försök att bilda samlingsregering"
Storbritannien och Irland, som arrangerar flerpartiförhandlingar i tre dagar denna vecka i Skottland har gett det nordirländska parlamentet en tidsfrist till 24 november för att utse en katolsk-protestantisk regering. Om parterna misslyckas kommer parlamentet att stängas igen.

2006-42 s 9-10
"Doktor Nej utkämpar ännu en strid"
Är Nordirlands protestantiske ledare, Ian Paisley, beredd att börja kompromissa eller kommer han att gå i graven som den som aldrig svek sin övertygelse? Ulsters politik står ännu en gång inför valet mellan självstyre eller Londonstyre. Före den 24 november måste den 80-årige Ian Paisley och Sinn Feinledaren, Gerry Adams, på nytt närma sig den överenskommelse om maktdelning i Belfast som suspenderades för fyra år sedan annars blir det åter direktstyre av Nordirland från London.

2006-49 s 3-5
"Från bomber till boom i krigströtta Belfast"
Invånarna i Nordirland tycks ha förstått att kriget är slut och att det är dags att se framåt. Återstår att se om provinsens politiker också förmår gå vidare. För bara 10 år sedan var Nordirland en mörk bild av sekteristiskt våld, finansierat mer hjälp av narkotikahandel och smuggling. Nu har Belfasts trista historia blivit en lönsam affärsidé med "trubbelturer" som lockar turister att se de tidigare konflikthärdarna. De faktorer som förde Nordirland från gatuvåld till trottoarkaféer är både globala och lokala:
- det enade Europa stod plötsligt vid Irlands dörr
- religionens minskade betydelse i vardagslivet
- det kom en flod av polska, asiatiska och afrikanska invandrare som inte kunde skilja mellan unionister och republikaner
- terrorattentaten den 11 september berövade den väpnade motståndskampen des romantiska lyster.

2007-05 s 8-9
"Nordirland har än en gång chansen till självstyre"
Nordirlands största katolska parti, Sinn Fein, beslöt i söndags att det kommer att samarbeta med provinsens polis, vilket är ett viktigt steg mot återetableringen av en lokal samlingsregering bestående av både protestanter och katoliker. En stor majoritet av de 900 Sinn Fein-delegaterna röstade ja till förslaget efter en 6 timmars lång debatt. Sinn Fein har länge betraktat den nordirländska polisen som en väpnad milis som varit allierad med brittiska soldater vars uppgift varit att upprätthålla det brittiska styret i provinsen. Nu ska val till en ny församling ske den 7 mars varefter en provinsiell samlingsregering ska tillträda 26 mars.

2007-13 s 10-11
"Ulster redo att styra sig självt"
Efter många års fientlighet och oförsonlighet höll ledarna för Nordirlands två största rivaliserande grupper, Gerry Adams från Sinn Fein och den protestantiske ledaren Ian Paisley, sina första överläggningar ansikte mot ansikte i måndags, när de enades om att tillsammans styra provinsen från och med den 8 maj. Drygt 3500 människor har dödats på tre decennier i den senaste omgången av sekteristiskt krig.

2007-19 s 5
"Ulster är självstyrande igen"
På tisdagen återfick Nordirland sitt självstyre i en historisk ceremoni i parlamentsbyggnaden Stormont utanför Belfast. Därmed upphörde fem års direktstyre från London. Ceremonin blev också en av höjdpunkterna i den brittiske premiärministern Tony Blairs politiska karriär.

2007-46 s 15
"Protestantgrupper lägger ned vapnen"
Den största protestantiska paramilitärgruppen i Nordirland lade i söndags ner vapnen för att sätta en officiell slutpunkt för decennier av terror mot provinsens katolska minoritet. Det fredlösa Ulsters försvarsförbund tillkännagav att man upplöser alla sina beväpnade enheter och lagrar vapnen utom räckhåll för sitt manskap men är ännu inte villigt att överlämna vapnen till internationell nedrustningspersonal.

2008-19 s 10
"Ahern underströk fredsbudskapet"  hela artikeln
Jag är glad att konfliktens dagar är över säger Irlands nyss avgångne premiärminister som medverkade på ett avgörande sätt under sin tid som regeringschef till freden i Nordirland. Han åstadkom det s k långfredagsavtalet 1998, som satte punkt för en trettioårig konflikt i vilken 3600 dödades. Ahern avgick i förra månaden sedan han inte kunnat dokumentera hemliga utbetalningar från affärsmän på 1990-talet. Han ersattes av finansminister Brian Cowen.

2009-06 s 3-4
"Försoning är lättare sagt än gjort"  hela artikeln
Det långa blodiga kriget i Nordirland är över sedan några år tillbaka. Men efterarbetet har bara börjat. En försoningsplan, som presenterades nyligen, väckte starka känslor bland många som miste sina nära och kära i kriget mellan katoliker och protestanter. Det som upprör är att planen inkluderar ekonomisk ersättning på 12000 pund till de 3700 familjer som förlorade en anhörig under 30 år av sekteristiskt våld. Kompensationen ska även gälla paramilitära som dödades av sina egna bomber. Protesterna handlar om att också "mördarnas familjer" ska kompenseras.

2009-11 s 4
"Den gamla dåliga tiden gör sig påmind"  hela artikeln
En grupp brittiska soldater sköts till döds i ett attentat av en utbrytargrupp som kallar sig "Verkliga IRA". På annat håll söder om Belfast sköts en polis till döds av en annan grupp, Fortsättnings-IRA. Det var de första dödliga attentaten mot brittiska militär och polis i Nordirland sedan en prickskytt från IRA sköt en soldat 1997, ett år före långfredagsavtalet som kom till ett år senare efter amerikansk medling.

2009-12 s 7
"Spänt i Nordirland"
Efter den senaste tidens terrorattentat i Nordirland är stämningen i provinsen fortsatt explosiv. Fyra personer har gripits för de senaste soldatmorden och ytterligare person misstänks vara inblandade. Bland de häktade finns en känd extremistisk republikan, Colin Duffy, som en gång var medlem i terrororganisationen IRA. Enligt polisen i Nordirland finns det bland provinsens 1,75 miljoner invånare 300 extremistiska republikaner som vill sabotera fredsprocessen.

2009-26 s 11
"Rumänska romer flygs hem igen"
Ett hundratal rumänska romer, som har utsatts för rasistiska attacker och trakasserier i Belfast, flygs hem till Rumänien på skattebetalarnas bekostnad. Nordirlands bostadsminister, Margaret Ritchie, uppger att 25 av de 117 romer, som attackerades av stenkastande extremister, redan har flugits tillbaka till Rumänien, och majoriteten av de kvarvarande kommer att åka ganska snart. Alla har fått temporära bostäder och flygresor betalda av de lokala myndigheterna. 14 romer planerar att stanna kvar i Belfast.

2009-43 s 3
"Nu kränger fredsskutan i Ulster igen"
Kanske behövs det både pengar och påtryckningar från högre ort för att inte fredsprocessen i Nordirland ska spåra ur. Den brittiska regeringen vill framför allt, med stöd av USA och Irland, fullborda fredsprocessen genom att ge den nordirländska regeringen kontroll över polis och rättsväsen. Det är viktigt att komma ur det rådande dödläget därför att relationerna mellan Sinn Fein och lojalisterna, som nu leds av Ian Paisleys före detta biträdande, Peter Robinson, har försämrats markant. Den lagstiftande församlingen i Balfast är extremt dyr i drift för britterna.

2010-04 s 8
"Trögt samarbete"
Premiärminister Gordon Brown och hans irländske kollega Brian Cowen flög till Belfast för att försöka avvärja en politisk kris, som kan äventyra Nordirlands samlingsregering, efter en flera månaders bitter fejd om hur kontrollen över polis och rättsväsende ska överföras från London till Belfast.

2010-08 s 8
"Bilbombsattack i Nordirland"
En utbrytargrupp ur IRA har för första gången sedan 2001 utfört ett bilbombsattentat. Gruppen bröt sir ur efter det att IRA godtagit fredsuppgörelsen för Nordirland 1991. Attacken genomfördes i en tid av starka ansträngningar från de katolska och protestantiska partierna att stärka den gemensamma regeringsmakten i Nordirland.

2010-15 s 7
"Separatister slog till igen"
En bilbomb exploderade utanför den brittiska underrättelsetjänstens (Mi5) central i Belfast. Attentatet sammanföll med den senaste etappen i den nordirländska fredsprocessen. Nordirland har nu för första gången en egen justitieminister. Det finns grupper som inte accepterar en politisk lösning utan vill fortsätta att slåss för att Nordirland ska bli en del av republiken Irland.

2011-43 s 31
"Real IRA fortsätter att terrorisera"
Real IRA - en utbrytargrupp från IRA - har tagit på sig ansvaret för bombattentaten mot två banker i Nordirland samt mot ett brittiskt kulturcentrum i Derry. Organisationen varnar för att den kommer att fotsätta våldskampanjen. Bombattentaten och framtida attacker mot banksystemet är ett svar på "bankirernas girighet".

2012-29/30 s 47
"Upplopp i Nordirland"
Tjugo poliser skadades och ett tiotal skott avlossades mot poliser sedan oroligheter brutit ut i norra Belfast. Händelsen inträffade i samband med att den protestantiska Orange-orden genomförde sin årliga marsch. Bråket uppstod när protestanterna marscherade genom en katolsk del av Belfast.

2014-20 s 12-13
"Hätska reaktioner och nära att freden bröts"
En vecka efter att hans mamma Jean McConville slitits från honom och mördats 1972 blev 11-årige Michael McConville själv bortförd och varnas till tystnad.
Fyrtiotvå år senare säger han att han aldrig namngett de IRA-medlemmar som dödat hans mor eftersom han fruktar att om han gjorde det skulle hans barn bli utan sin far. Men ett annat namn i samband med ärendet har nu blivit känt för omvärlden: Gerry Adams.
När denne Sinn Fein ledare greps för två veckor sedan som misstänkt för att ha beordrat mordet på mamman 1972, blev reaktionerna hätska och det var nära ett freden bröt samman. Det visar hur sårbart Nordirland fortfarande är för angrepp på sitt förflutna.

IT, Teknik, Nordirland, USA, Terrorism
2014-35 s 9
"Vem döljer sig bakom masken?
Ny teknik kan avslöja vem som mördade James Foley i Irak.
Nordirland har länge kämpat mot IRAs maskerade paramilitärer och har därför utvecklat en teknik där man kan "skala bort masken" och urskilja ansiktet under den.
Denna teknik används idag i Irland även för att avslöja andra misstänkta gärningsmän och för att säkra att fällande domar är korrekta. Nu uppger säkerhetskällor i Belfast att tekniken skulle kunna användas för att identifiera mannen som halshögg den amerikanske reportern James Foley i Irak.

Nordirland, Storbritannien, Media
2015-44 27-29
"Kampen för att få bevaka konflikten"
Storbritanniens regering gjorde allt för att det statligt ägda BBC inte skulle ge IRA utrymme att kommentera sin sida av konflikten, BBC spjärnade emot.
Robert Savage har kommit med en bok "BBCs irländska problem: TV, konflikt och Nordirland" i vilken han avslöjar för BBC att rapportera om konflikten. Företaget utsattes för ständiga påtryckningar från regeringen på grund av dess bevakning av "the troubles" (konflikten i Nordirland). BBC mötte rent existentiella mot sin existens uner Harold Wilsons, Edward Heaths och Thatchers regeringar när dess journalister försökte sköta sitt jobb att informera allmänheten om konflikten.
Det var ständiga dispyter mellan BBCs chefer och regeringen när TV-producenter och reportrar försökte göra dokumentärer som skulle förklara för det brittiska folket varför människor dödade och blev dödade i Nordirland.
"How the BBC's journalists fought to cover the Northern Ireland conflict"
andra Tempus artiklar om Nordirland.

2015-48 19-21
"När faller murarna i Belfast"
Drygt 40 år efter det att de första barrikaderna byggdes så löper de fortfarande genom Belfast som fula ärr. Antalet barrikader har till och med ökat sedan Långfredagsavtalet satte punkt för den nordirländska konflikten 1998. Det finns nästan 100 murar, stängdel, grindar och gränsgator som utgör barriärer mellan stadens olika invånargrupper.
Varför är de så svåra att riva?
Nordirland domineras av de tidigare svurna ärkefienderna Sinn Fein och Demokratiska unionistpartiet (DUP). Det råder föga samförstånd om hur man ska hamtera det förflutna, inklusive fredsmurarna.
"Katolikerna upplever fredsmurarna som ett stort hinder i försöken att utveckla samhället. För protestanterna fungerar fredsmurarna däremot som ett skydd för deras livsstil och ceremonier", säger statsvetaren Byrne.

2017-41 8-9
"Sekterismen i Nordirland lever"
Ett nytt bostadsprojekt i Belfast var tänkt att överbrygga klyftorna mellan katoliker och protestanter. Men en kväll ringde det på ytterdörren hos en katolsk familj och drömmenom integration krossades.
18 år efter den fredsöverenskommelse som satte punkt för tre decenniers sekteristiskt våld mellan Nordirlands protestanter och katoliker, lever de två folkgrupperna i stort sett åtskilda.

EU, Brexit, Irland, Nordirland
2017-48 4-7
"Potentiell katastrof"
Gränsen mellan Irland och Nordirland är det största hindret i Brexit.
Eny "hård gräns" mellan Republiken Island och Nordirland kan får negativa, ekonomiska följder på båda sidor. Dessutom ökar risken för att gamla motstättningar vaknar till liv igen. Dublin har intagit en tuff attityd gentemot de brittiska förhandlarna.
Nu finns det farhågor om att konflikten mellan nationalisterna som vill ha ett enat Iland och unionistern som vill att Nordirland ska förbli en del av Storbritannien, ska blossa upp igen.
Derry - som av unionisterna kallas London derry - bär fortfarande spår av konflikten.
Idag är öns båda delar i praktiken förenade och Brexit hotarnu att sätta punkt för detta.
Utan Irlands godkännande blir det inget avtal. Men så fortsom Brexitförhandlingarna går in i den andra fasen förlorar Irlands sin vetorätt.

sidans topp