Tempus 2008 v 37

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36

EU får nöja sig med halv framgång

Medvedev lovar dra tillbaka de ryska styrkorna, men det kommer att ske i den takt som Moskva anser lämplig. Den stora frågan om Abchaziens och Sydossetiens status förblir olöst.

ELLEN BARRY och DAN BILEFSKY
Moskva
Efter fyra timmars förhandlingar mellan Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, och hans ryske kollega, Dimitrij Medvedev, bestämdes att Ryssland kommer att dra tillbaka sina styrkor före mitten av oktober från alla ställningar inne i Georgien utanför utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien.
Den ryska ledningen går också med på att låta 200 observatörer från Europeiska unionen övervaka regionen från och med 1 oktober, och Medvedev kommer att delta i överläggningar om regionens framtid. Samtalen beräknas börja i mitten av oktober.
Medvedev underströk emellertid att Ryssland står fast vid erkännandet av de båda utbrytarregionerna som oberoende stater. ”Vi har gjort vårt val. Det är slutgiltigt och oåterkalleligt”, sade Medvedev på en presskonferens, som de båda presidenterna höll tillsammans.

Beskedet från Moskva sammanföll med ett budskap från Washington om att Bushs administration efter en het debatt hade insett att den har små utsikter att kunna påverka Ryssland, vilket ledde till beslutet att inte införa sanktioner mot Ryssland. Bushs regering beslöt dock att suspendera ett avtal om samarbete om civil kärnkraft.
President Sarkozy berömde själv den roll EU har spelat i krisen. Den kan sammanfattas som en medelväg mellan Rysslandvänner och Rysslands hårdaste kritiker, vilket, enligt Sarkozy, avvärjde en konfrontation mellan världsmakterna. På frågan om han har tillåtit Ryssland att rita om Georgiens gränser svarade Sarkozy upprört: ”Det är inte upp till Ryssland att definiera Georgiens gränser. Ryssarna säger vad de vill, men vi har fördömt Rysslands linje”.

I ett försök att medla i den värsta tvisten mellan Ryssland och väst sedan det kalla kriget reste Sarkozy till Moskva för att förmå Moskva att rätta sig efter det sexpunktsavtal som han och Medvedev enades om 12 augusti.
Nu, när det har gått en månad sedan det fem dagar långa kriget, finns ryska soldater fortfarande kvar på georgiskt territorium trots eldupphöravtalet, som bl a innebar att alla militära styrkor skulle dras tillbaka till de ställningar de hade haft före krigsutbrottet 7 augusti. Konflikten började på kvällen 7 augusti när Georgien angrep Sydossetiens huvudstad, Tsjkinvali, och ryska styrkor vällde in över gränsen för att mota anfallet.

Moskva har värjt sig mot amerikanernas inblandning i regionen under hela krisen men välkomnat EUs erbjudande om medling.
De ryska ledarna var speciellt nöjda med resultatet av ett extrainkallat EU-toppmöte om den georgiska konflikten. EUs ledare fördömde visserligen Rysslands agerande, men de införde inga sanktioner.
Medvedevs beslut att formellt erkänna de båda regionerna gjorde relationerna ännu mer spända.
Dimitrij Rogozin, Rysslands sändebud i Nato, varnade för att Ryssland skulle avbryta alt samarbete med organisationen om den gick vidare med planerna att erbjuda Georgien medlemskap. ”Det är en sak för USA att stötta sin skyddsling, men något helt annat att ge det anfallande landet en fristad”, sade Rogozin i en intervju.

Georgiska regeringsrepresentanter uttryckte försiktig optimism om resultatet av Sarkozys Moskvaresa. Biträdande utrikesminister Gigi Bokeria sade att det var speciellt uppmuntrande att Ryssland hade gått med på att släppa in en observatörsstyrka från EU. Men han tillade att Georgien aldrig kommer att acceptera Abchaziens och Sydossetiens självständighet. ”Denna annektering av territorierna med hjälp av etnisk rensning accepteras inte av Georgien och resten av den civiliserade världen”, sade Bokeria.
Georgiens inrikesminister, Sjota Utiasjvili, hade tidigare konstaterat att Ryssland verkade vara i färd med att befästa sina positioner och hade hindrat en FN-konvoj från att passera en kontrollpostering i Karaleti, en stad mellan Gori och Sydossetien i den säkerhetszon, som alltjämt ockuperas av Ryssland.
Om måndagens avtal realiseras betyder det att de motstridiga tolkningarna av avtalet 12 augusti elimineras, men den större frågan om utbrytarenklavernas status förblir en tvistefråga.

Ungefär 200 observatörer, som i bästa fall får FN-mandat, kommer att ersätta de ryska fredsbevararna permanent i säkerhetszonerna utanför de båda enklaverna och i andra omtvistade områden.
Ryssland har dock understrukit att reträtten kommer att ske i den takt som Ryssland bedömer lämplig.
Sarkozy har i egenskap av EU-ordförande fått rollen som medlare i en konflikt, som erinrar om det kalla krigets kyligaste dagar. Rysslands eftergifter i måndags kommer förmodligen att öka den interna enigheten i EU om hur Europa bör bemöta Moskva. ”De som har argumenterat för icke-konfrontation och mot isolering av Ryssland känner sig nog rättfärdigade ”, tror utrikespolitiske bedömaren Tomas Valasek vid Center för europeisk reform i London. ”De kan nu hävda att engagemang fungerar”.

Rysslands beslut att dra tillbaka sin militär från Georgien kom dagen före EUs diskussion om Ukraina ska upphöjas till kandidatland.
Den som argumenterade hårdast för en tuff attityd gentemot Ryssland och ukrainskt medlemskap i EU var Polens utrikesminister, Radoslaw Sikorski. Han påpekade att områden utanför Sydossetien och Abchazien allt oftare betecknas som ”själva Georgien”, vilket indirekt antyder att enklaverna tillhör en annan kategori. ”Det är en farlig beteckning, som bekräftar verkligheten på marken”, sade han.
Ryssland planerar att etablera formella diplomatiska förbindelser med regeringarna i Sukhumi och Tsjkinvali, Abchaziens respektive Sydossetiens huvudstäder.
Nu snart tre veckor efter Rysslands beslut att erkänna enklaverna är det bara Nicaragua som har gjort detsamma. Vitrysslands parlament debatterar frågan och väntas fatta beslut vilken dag som helst.
På den gemensamma presskonferensen med Sarkozy sade Medvedev att han räknar med att fler länder kommer att erkänna de nya gränser som har uppstått. ”Denna process kommer att ta fart. Allt i denna värld är föränderligt – inklusive erkännande eller inte av den ena eller den andra staten. Detta är verklighet, vilket våra europeiska partners bör inse”.

Georgien och Ryssland överlämnade i måndags dispyten om Sydossetien och Abchazien till FNs internationella domstol, som av Georgien har ombetts att beordra Ryssland att upphöra med trakasserier mot georgier och låta flyktingar återvända hem.
Georgiens biträdande justitieminister, Tinas Bujaliani, säger att hennes land har vänt sig till Internationella domstolen, FNs högsta rättsinstans, ”i en extremt olycklig tid, när hundratusentals georgier förföljs och drivs från sina hem bara därför att de är georgier”.
Ryssland har, som väntat, ifrågasatt domstolens jurisdiktion och uppmanat den att avvisa Georgiens anmälan. Roman Kolodkin, som för Rysslands talan i domstolen, hävdar att Georgien framkallade krisen när det anföll Sydossetien för att återta kontrollen över territoriet. Ryssland hade, enligt Kolodkin, inget annat val än att ingripa för att hindra fler dödsfall. Nu när de båda regionerna är självständiga kan Ryssland inte ställas till svars.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune