EU, sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel
2002-1/2 s 3-4
"Euron är på plats och det fungerar"
På årets första dag skrev Europa historia. Drygt
300 miljoner européer använder nu en gemensam valuta.
Ett stort steg mot ekonomisk integration och kanske också
mot politisk enhet. Övergången gick smidigt och utan
allvarliga missöden. Euro blir nu världens största
reservvaluta näst dollarn.
2002-05 s 3-4
"Var finns de goda européerna?
EU-skepsis breder ut sig bland medlemsländerna. Italienarna
är inte de enda traditionellet "goda européerna"
som har uppfört sig lite märkligt på senare tid.
I fjol röstade Irland ned till Nicefördraget. Under
de kommande 2,5 åren kommer EUs dagordning att fastställas
av länder vars definition av de nationella intressena kan
skapa problem för övriga medlemsländer. Efter Spanien,
första halvåret 2002, kommer Danmark, och därefter
Grekland, Italien och Irland.
2002-06 s 3-5
"Vänster, höger eller mitten?"
Många av Europas länder förbereder sig för
allmänna val och samtidigt verkar det som om högern
har fått vind i ryggen. Vad betyder det för Europas
och framför allt för EUs framtid?
I Tyskland har de konservativa partierna slutit upp bakom Edmund
Stoiber. I Frankrike håller den konservative presidenten
Jacques Chirac premiärministern och socialisten Lionel Jospin
stången. I Portugal väljer man nu i februari en efterträdade
till den socialistiska premiärministern Antonio Guterres,
som avgick i december sedan hans parti lidit ett stort nederlag
i de lokala valen. Konservativa partier har redan tagit makten
i Spanien, Italien, Österrike, Belgien, Danmark och Norge.
Kommer EU-skeptikerna att få överhanden och bromsa
fortsatt politisk och ekonomisk integration? Möjligen kan
hastigheten förändring minska men inte mer.
2021-06 s 6-7
"Smakar det så kostar det"
Om EU antar 10 nya medlemmar 2004 kommer det att kosta 5,6 miljoner
euro det första året. Och detta trots att den föreslagna
budgeten inte ger nya medlemmar omedelbar tillgång till
direkt jordbruksstöd. De får bara 25 % under det första
året för att 2013 få 100 %.
2002-08 s 6
"EU vill stimulera rörligheten"
EU-kommissionen konstaterar att ett flexibelt socialförsäkringssystem,
bättre utbildningsmöjligheter och en gemensam invandringspolitik
är alla förutsättningar för att EU till världens
mest dynamiska ekonomiska zon. Den tröga rörligheten
på arbetsmarknaden resulterar i en kunskapsklyfta och bromsar
utvecklingen. Importen av arbetskraft som det finns ett "påtagligt
behov av" utifrån måste påskyndas. Skattediskrimineringen
måste avskaffas och man ska införa gemensamma definitioner
på kunskaper i informationsteknik (ECDL?).
2002-09 s 3
"Reformer blir allt nödvändigare"
Nästa utvidgning rycker allt närmare, och EUs medlemsländer
har insett att institutioner, bidragssystem och arbetssätt
måste reformeras. Storbritannien har presenterat en ny EU-vision
enligt vilken unionen ska domineras av medlemsländernas regeringar
och inte av byråkraterna i EU-kommissionen. Premiärminister
Tony Blair och förbundskansler Gerhard Schröder förenar
sig i kampen för radikala reformer av EUs institutioner.
De vill öka öppenheten på ministerrådets
möten.
2002-10 s 3-4
"Utformningen av en ny EU-författning har börjat"
EU växer och europeiska konventet har som mål att omfördela
makten i Unionen. I förra veckan öppnade 105 europeiska
delegater "konventet om Europas framtid". En del vill
att EU ska ha en starkare exekutiv gren med en direktvald president
medan en annan vill att makten ska koncentreras till de nationella
regeringarna genom att Europeiska Rådet ska bli högst
beslutande.
2002-10 s 4-5
" De gamla valutorna har gått i graven"
Ingen nämnvärd sorg märktes under deras sista timmar.
Övergången till euron har gått snabbare och smidigare
än t o m de största optimisterna väntat sig. Medborgarna
lämnade de nationella valutorna innan tiden gick ut. Många
har uppmärksammat att varorna i det egna landet varit dyrare
än utlandets trots uppgifter om motsatsen.
2002-10 s 4-5
"Nya misstankar om korruption i Bryssel"
Holländaren Paul van Buitenen som fick den förra EU-kommissionen
på fall kommer nu med nya anklagelser. Bl a mot kommissionären
Prodis närmaste medarbetare.
2002-12 s 6
"Toppmötet resulterade i halvmesyrer"
EU-mötet i Barcelona visade än en gång att ledarna
saknar politiskt mod att uppfylla uttalade ambitioner och mål.
Den totala avregleringen av energimarknaden skjuts på framtiden.
Skälet var att inte störa det franska presidentvalet.
Tyskland har också ett eget val att tänka på
i september. Inget av det som beslöts på mötet
i Barcelona väcker hopp om ökad takt i strukturreformen.
Och det är den långsamma reformtakten som ligger bakom
den låga tillväxten.
2002-12 s 7
"Parlamentet har fått en ny ledare"
Pat Cox, ledare för EU-parlamentets liberaldemokratiska block
och f d TV-reporter från irländska Limerick segrade
i parlamentets ordförandeval i januari i hård konkurrens.
2002-12 s 8
"Kaliningrads framtid är oviss"
Många frågetecken inför EUs utvidgning, som kan
komma att göra det tidigare Köningsberg till en ö
i EU. Ryssland vill därför ha kvar de enkla regler om
visum som finns idag. Kaliningrad betraktas som efterblivit t
o m i jämförelse med moderlandet Ryssland. Klyftan till
grannländerna Polen och Litauen är ännu större.
Kaliningrads problem -grasserande kriminalitet, miljöskador
och en hög andel aidssjuka är ett hot mot hela Östersjöregionen.
2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur
för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts
även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar
turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt
uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ
som Iran och Ryssland.
2002-12 s 12-13
"Hökar och duvor i Europa" Var står Europas
ledare i frågan om USAs planer på ett anfall mot Irak?
Italien har försäkrat USA om stöd i händelse
av ett anfall mot Bagdad. Spanien stöder USA till fullo.
Frankrike motsätter sig varje plan på anfall mot Irak
liksom Tyskland.
2002-14 s 3-4
"Smolk i mjölken"
Tillståndet i det polska jordbruket försvårar
inträdet i EU. Mjölk och kött i Polen uppfyller
för det mesta inte västliga krav på hygienisk
standard. Kommissionen menar att Polen inte är kvalificerat
för medlemskap när det gäller livsmedelssäkerhet.
Det polska jordbruket arbetar fortfarande som på farfars
tid. Två till tre kor per bonde, inga kylanläggningar
och föräldrade mjölktankar. Polen klassificeras
också som ett riskland vad gäller BSE - galna kosjukan!
2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet.
EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro
per år. Över hälften går till Spanien. En
stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins
där Vigo är Europas största fiskehamn. Där
bävar man inför att EU-förslag som skulle minska
den europeiska fiskeflottan med 40 %.
2002-15 s 3-5
"EU är en ekonomisk jätte i politiskt dvärgformat"
EUs ekonomiska makt är väldig, men nationalstatliga
traditioner och oenighet minskar unionens politiska betydelse.
De europeiska folkens ekonomier är tätt förbundna
med varandra genom frihandel, inre marknad konkurrenspolitik och
världshandelspolitik. Om det senaste steget mot integration
- valutaunionen - någon gång i framtiden resulterar
i harmonisering av skatte- social och arbetsmarknadspolitik återstår
att se. Europas ekonomiska makt räknas som en helhet men
européerna tänker nationellt. De europeiska bröderna
vill inte ge upp sin nationella suveränitet. Så länge
förblir EU en politisk dvärg.
2002-15 s 6-7
"Europa viker av från toleransens väg"
En invandrarfientlig rörelse speglar den förändrade
synen på muslimer efter den 11 september. En våg av
antimuslimska känslor har givit högerextrema partier
i några av Europas länder kraftig medvind sedan den
11 september, vilket har fått Europas stora invandrarkolonier
att undra om de överhuvudtaget kan stanna kvar. Extremhögerns
frammarsch påverkar de etablerade partierna som reagerar
med att tillmötesgå allmänhetens krav på
större inhemsk säkerhet, svårare villkor för
invandring minskade rättigheter för de invandrare som
redan finns.
2002-16 s 8-9
"Tomgång i EU-byråkratins glaspalats"
Den 25-åriga Honor Mahony från Irland behärskar
tre språk och har universitetsexamen. Hon har gjort en praktikperiod
hos EU-kommissionen i Bryssel. Av byggnaden i Bryssel att döma
skulle man kunna tro att kommissionen arbetar raskt, effektivt
och multinationellt. Men det är precis tvärtom och ännu
värre. Småskuret, nationella byråkratiskt tänkande
är vad som präglar EU-kommissionen alltsedan Jacques
Delors lämnade den. Det är nu lika illa med italienaren
Romano Prodi som innan Jacques Santer från Luxemburg.
2002-16 s 10
"Oro inför Danmarks ordförandeskap"
Danmark, som vid halvårsskiftet tar över ordförandeskapet
i EU, har de senaste veckorna kritiserats av övriga EU-länder.
I flera av Europas huvudstäder befarar man att högermittenregeringen
i Köpenhamn kommer att försöka exportera sin skärpta
asylpolitik.
2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet.
En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är
att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt
land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels
ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar
tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast
genomför de sociala och politiska förändringar
som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig
för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det
ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från
de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att
gå.
2002-17 s 4
"Grekland blockerar EUs militära planer"
Planerna att etablera en snabbinsatsstyrka i EU är än
i gång i farozonen sedan Grekland har lagt in veto mot att
Turkiet ska få yttra sig. Emellertid krävs Natos godkännande
för att styrkan ska kunna byggas upp vilket kräver överläggningar
med Turkiet.
2002-17 s 7
"EU slår ett slag för jämlikheten"
EU-kommissionen överväger att stifta lagar om pappaledighet.
Det betyder att pappor i hela unionen för första gången
får laglig rätt att ta barnledigt i stället för
barnets mor. EUs parlamentariker har också enats om, en
gemensam definition av sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
2002-17 s 11
"Invandrarfientligheten breder ut sig"
Högern är på frammarsch på många håll
i Europa och har redan tagit makten i huvudstäder från
Köpenhamn till Lissabon. Högerframgångarna har
sin grund i missnöje med vänsterregeringarnas insatser.
2002-19/19 s 3-6
"Europa bär på en smutsig hemlighet"
Korruptionen är inte något främmande i Europa
utan snarare en livsstil. Detta undergräver förtroendet
för regeringar och myndigheter och hotar EUs framtid. Den
politiska korruptionen som består av mutor, förmåner,
saltade fakturor etc utökar kostnaden för offentliga
projekt med 5-30 % och kostar skattebetalarna enormt med pengar.
I Frankrike har korruptionen gett hela valet ett löjets skimmer
och ledde till en enorm proteströstning på mindre kända
partier än de två stora. I Tyskland är den socialdemokratiska
maktapparaten så inblandad att man förväntar sig
att förbundskansler Gerhard Schröder inte blir omvald
i höst. Två anledningar till varför den politiska
korruptionen (dvs handhavande av skattebetalares pengar för
egen vinnings skull) är större i Europa än i USA
är främst att så stor del av BNP passerar genom
händerna på regeringstjänstemän = skatten
är mycket hög. En annan är att de europeiska medierna
inte uppfyller de kriterier på oberoende och mod som amerikanerna
förväntar sig av den fjärde statsmakten - Tempus
är ett lysande undantag!.
(En artikel i Newsweek som bygger på ett av marsnumren av
der "Spiegel" "Die Schmiergeld Republik".
2002-20 s 3-4
"EES-avtalet motsvarar inte norrmännens förväntningar"
EES-länderna känner sig satta på undantag. Avtalet
räcker inte till för att tillgodose Norges intressen
i Bryssel. Varken Norge, Island eller Liechtenstein har något
inflytande på nya EU-bestämmelser som påverkar
EES. Östutvidgningen kommer att ha negativa följder
för Norges fiskeexport. EES hotar att förlora i betydelse
eftersom EU befinner sig i så snabb omvandling.
2002-20 4-5
"Risk för bakslag för Östeuropa"
De flesta polacker vill fortfarande gå med i EU, men landets
EU-motståndare gör allt de kan för att övertyga
sina landsmän att Polen förlorar på att bli medlem
i EU. EU-anhängarna har minskat i Polen från 77 % 1994
till 55 % idag. Polen oroas främst av att nya medlemsländer
ska få en fjärdedel av de subventioner som delas ut
till de mycket rikare bönderna i Frankrike, Spanien och Portugal.
Nästa år är det folkomröstning om EU i Polen.
2002-20 6
"EU vill stärka gränsskyddet"
EU vill ha en multinationell gränsstyrka för att övervaka
EUs yttre gränser mot illegal invandring, drogtrafik och
terrorhot. Syftet med förslaget är att lugna EUs invånare
18 månader före EUs utvidgning.
2002-21 s 11-12
"EU behöver ett ansikte utåt
och inåt"
Frankrike vill att unionen ska ha en president. Även Spanien
är för tanken som skulle kunna bli verklighet 2005 eller
2006. Rådspresidenten skulle väljas av EU:s ledare
för en mandatperiod om 5 år. EU-kommissionen är
starkt emot eftersom detta skulle begränsa dess makt.
2002-22 s 3-4
"Romani Prodi har gått till attack"
EUs stora medlemsländer kommer att angripa Bryssels senaste
initiativ. Inför EU-parlamentet har kommissionsordförande
Romano Prodi föreslagit en enhetlig europeisk utrikespolitik.
Den ska vara lika självklar som euron. Han vill också
ge EU rätten att höja de direkta skatterna och förespråkar
en"gemensamma gränskontroller och en integrerad europeisk
polis".
2002-22 s 4
"Aznar och Blair förordar gemensam invandringspolitik"
De vill ta upp frågan på EUs toppmöte i Sevilla
i juni. De vill ha en förstärkning av EUs yttre gränser
och hårdare metoder för att komma åt människosmugglare.
Den nya politiken behövs för att hindra "extremister".
Den franska interimsregeringen har förstärkt polismakten
mot den ökade kriminaliteten och gör razzior i områden
man tidigare undvikit för att inte provocera konfrontationer.
2002-23 s 3-4
"Utvidgningen möts med ignorans och skepsis"
Medborgarna i EUs medlemsländer vet väldigt litet om
kandidatländerna och deras folk. En ny "EU-barometer"
har publicerats. Den visar en utbredd okunskap bland medborgarna
om exempelvis EUs utvidgning. Det väcker också till
eftertanka att omkring 40 % av EUs medborgare protesterar mot
påståendet att utvidgningen är en god sak medan
deras regeringar ser den som något mycket positivt. De föga
uppmuntrande resultaten den senaste opinionsundersökningen
har fått EU-kommissionen att än en gång överväga
nya informationskampanjer.
2002-23 s 3
"Dags att dra ner på gåslevern"
Har införandet av euron utnyttjats som en ursäkt att
höja priserna? Politikerna hävdar bestämt att de
faktiska prishöjningarna inte beror på euron. Men faktum
är att införandet kostade affärsmännen mycket
pengar så det är förståeligt om de nu försöker
få igen lite.
2002-23 s 4
"Eurozonens ekonomier börjar återhämta sig"
Ekonomin i eurozonen vände under årets första
kvartal uppåt från fjolårets svacka. Det är
emellertid enbart en kraftig ökning av exporten som satt
fart på tillväxten. Övriga siffror, som inhemsk
efterfrågan eller investeringarna är inte lika positiva.
2002-24 s 3-6
"Invandringsfrågan sätter EUs handlingskraft på
prov"
EU beslöt för tre år sedan att anta en gemensam
asyl- och invandringspolitik, men det har inte hänt något.
Regelverk och lagar varierar från land till land, vilket
skapar motsättningar och skadar förtroendet för
unionen.
Under de gångna fem åren har nästan 2 miljoner
asylsökande kommit till en europeisk union som saknar en
enhetlig strategi för hur flyktingarna ska tas emot och hur
man ska lösa de sociala och finansiella problem som uppstår.
EUs väljare har börjat visa sin irritation. Invandringen
har blivit den viktigaste frågan för många européer.
Regeringarna verkar dock stå handfallna. På EUs toppmöte
i Sevilla kommer invandrings- och asylfrågor att stå
överst på dagordningen.
2002-24 s 7
"EU-kommissionen varnar för bakslag"
Utvidgningen är ett effektivt sätt att bekämpa
ultrahögerns framfart i Europa, hävdar EU-kommissionen
i Bryssel. Polen, Ungern, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen,
Slovakien, Slovenien, Malta och Cypern hoppas bli medlemmar 2004,
men det finns tecken på att de börjar tappa tålamodet
med den smärtsamt långsamma utvidgningsprocessen. Mycket
handlar om jordbruksstödet och EUs medlemsländer är
inte överens om och när de nya länderna ska få
fullt bidrag. Inom EU finns också rädslan för
att irländarna i ett kommande val kommer att rösta nej
till Nice-fördraget vilket i så fall ytterligare förhalar
utvidgningen.
2002-24 s 8
"EU får nytt forum för problemlösning"
EUs utrikespolitiske representant Javier Solana har föreslagit
ett nytt EU-organ som ska förbättra beslutsprocessen
i EU. En separat kommitté med en högt uppsatt minister
från varje land ska lösa de frågor som ministerrådet
inte kan lösa under sina sammanträden. Det ska göra
framtida toppmöten mer strömlinjeformade och ha en mer
fokuserad dagordning.
2002-24 s 9
"Vem ska betala kalaset?"
Vem ska betala för EUs snabbinsatsstyrka på 60 0000
man som enligt planerna ska vara färdig att operera inom
ett år. Det är de enskilda länderna som ska betala.
De mindre länderna vill ha en "solidarisk kostnadsfördelning"
dvs efter ländernas BNP. Detta är t ex Tyskland emot.
2002-24 s 9
"Schröder trampar på bromsen"
Berlin förhalar utvidgningsprocessen av rädsla för
att Tysklands andel av EUs gemensamma budget blir skyhög.
Der viktigaste för Schröder just nu är att bli
omvald. Han vill inte att utvidgningen blir en valfråga.
Utgifterna för jordbruket i en utvidgad union kan fördubbla
Tysklands bidrag till EU.
2002-25 s 3-4
"Alla vill ha makten i EU"
Schröder, Blair & Co. sätter hård press på
EUs författningskonvent i sina försök att stärka
regeringschefernas makt i förhållande till EU-kommissionen.
Europeiska stats- och regeringschefer är rädda om sin
makt. De gillar inte alls kommissionens förslag om att den
skulle utgöra Eus "Regering". Tvärtom vill
de ha en ny författning som definierar ministerrådet
som unionens centrala maktinstans. De vill också att en
av dem ska bli EU-president.
2002-25 s 4-5
"Utvidgningen är lättare sagt än gjort"
Tvivlen på EUs utvidgning växer i takt med att tidsfristen
blir allt kortare. Det finns tre specifika problem:
1. Ministrarna är inte överens om hur jordbruksstödet
till de nya länderna ska utformas.
2. Det är ett "nytt politiskt klimat" i Europa.
I många länder är nya populistiska partier starka.
Många är inte beredda att ge speciella förmåner
till andra länder. När erbjudandena till de nya medlemsländerna
inte längre kan bli så generösa finns det risk
för att de inte längre vill bli medlemmar.
3. Irländarna ska snart ånyo rösta om Nice-fördraget.
2002-25 s 4-5
"Jordbrukskapitlet vållar stora bekymmer"
Spanien har övergivit försöken att göra utvidgningen
till en viktig punkt på dagordningen på nästa
veckas toppmöte i Sevilla. Frågan flyttas till hösten
och Danmarks ordförandeskap. EUs nettobetalare: Storbritannien,
Tyskland, Sverige och Holland önskar detta eftersom de vill
ha genomfört en jordbruksersättningsreform innan de
säger ja till utvidgning.
2002-25 s 6-8
"Javier Solana fixar det!"
Javier Solana har i all tysthet och nästan obemärkt
gjort det otänkbara. Han har skapat en gemensam europeisk
utrikespolitik. NATOs f d generalsekreterare, spanjoren Javier
Solana har lättat på EU-byråkratin och inspirerat
till nya initiativ och mål i EUs ofta "förstockade"
politik. Den största utmaningen är att övertyga
EU om att den måste tala med en röst. Solanas framgångar
beror mycket på hans samarbete med en annan skicklig EU-diplomat,
nämligen den utrikespolitiska kommissionären Chris Patton,
f d guvernör i Hongkong.
2002-26 s 3-6
"Framtidens Europa"
Många befarar att EU blir så stort att det spricker"
Den planerade utvidgningen kommer att kräva radikala förändringar
av EUs språkpolitik. Antalet officiella språk blir
21. Man måste också göra klart hur arbetsfördelningen
ska vara mellan EUs olika institutioner. Nu är det en dragkamp
mellan Kommissionen och Ministerrådet. De nya länderna
ser gärna att Kommissionen får mera makt. De stora
staterna vill att Ministerrådet ska bestämma.
Med de 10 nya medlemsstaterna blir Tyskland EUs geografiska centrum.
Unionens folkmängd blir 450 miljoner. EU-medborgarnas genomsnittliga
tillgångar minskar med 13 %. EU blir mer romerskt-katolskt
och mer socialt konservativt ( synen på skilsmässa
och homosexualitet t ex).
2002-26 s 5
"Sevillamötet slutade med väntad kompromiss"
Problemen tornar upp sig inför utvidgningen. Tyskland vill
bromsa utvidgningsprocessen p g a farhågor om att kostnaden
för jordbruksstödet kommer att skjuta i höjden.
Edmund Stoiber menar att Turkiet troligen aldrig kommer att kvalificera
sig för medlemsskap. Vilket kan komplicera Cyperns inträde.
EU enades om att illegala invandrare i fortsättningen ska
skickas tillbaka till sina hemländer omedelbart. EU planerar
att under 2003 anta en gemensam asylpolitik. Man kommer att fortsätta
att diskutera en gemensam gränsstyrka.
2002-26 s 6-7
"Kan Giscard d'Estaing skapa harmoni?"
Frankrikes förre president skall försöka få
ett konvent fullt av federalister att enas om en ny författning
som sedan ska säljas till Europas regeringar, som inte vill
avstå från makt. Han måste gå en svår
balansgång mellan Kommissionen som vill behålla sin
makt och Ministerrådet som vill styra medelst en av dem
utsedd president.
2002-26 s 8-9
"Cyperns sista chans"
Den officiella tidsfristen för fredsförhandlingarna
om Cypern har egentligen gått ut. Men förhandlingarna
fortsätter och kommer att fortsätta tills en uppgörelse
nås eller tills allt hopp är ute. 640 000 grekcyprioter
bor på öns södra del och 88000 turkcyprioter på
den norra delen. Man förhandlar om territorium, äganderätt,
flyktingar och säkerhet. De två ledarna Clerides och
Denktash har haft 40 möten sedan samtalen återupptogs
i januari i fjol. Ingendera vill beskyllas för att ha blockerat
en uppgörelse. Båda har auktoritet att ingå avtal
för sina folk.
2002-26 s 9
"Bäddat för trubbel när Danmark tar över"
Turkiet har krävt att under toppmötet i Köpenhamn
i december få löfte om en tidtabell för medlemsskapsförhandlingar.
Danmark har redan en av de mest ambitiösa dagordningarna
i EUs historia. Ett annat problem för Danmark är att
det är Grekland som redan till hösten kommer att vara
ordförande för alla EU-möten som behandlar säkerhets-
och försvarsfrågor.
2002-27 s 3-6
"EUs medborgare betalar ett högt pris för jordbruket"
Oenigheten on EUs jordbrukspolitik kastar en mörk skugga
över utvidgningen. The Economist skriver att "CAP är
det i särklass mest idiotiska system av ekonomiskt vanstyre
som de rika västländerna någonsin har hittat på".
CAP är dessutom protektionism och ett brott mot den fria
handeln.
44 % mer, så mycket betalar EUs medborgare extra för
maten, till stöd åt EUs jordbrukare. Men olika mycket.
Tysklands nettobidrag till EU är 6 gånger större
än Frankrikes. Hälften av medborgarna vet inte detta
och känner inte ens till jordbrukspolitikens (CAPs) existens.
Om EU får 10 länder till ökar antalet jordbrukare
med 50 % och budgeten spricker.
2002-27 s 4
"Britterna värjer sig för reform"
Den brittiska regeringen är starkt kritisk mot EU-kommissionens
planer på att begränsa stödet till enskilda jordbruksföretag.
I dessa finns ett förslag att inte betala mer än 300000
euro till enskilda gårdar. 600 engelska gårdar skulle
i så falla få mindre bidrag än i går.
2002-27 s 7-8
"Paris och Berlin skräder inte orden"
I striden om EUs jordbruksmiljarder står en hård duell
mellan Berlin och Paris i centrum. President Jacques Chirac tycks
ha tagit intryck av Le Pens framgångar i valet: "Frankrike
i första hand". Förbundskansler Gerhard Schröder
är lika entydig. Tyskland har nått gränsen för
vad det förmår. Kassakistan är tom.
2002-27 s 9-10
"Ordförandeskap med förhinder"
Den danska regeringen går helhjärtat in för att
avsluta förhandlingarna med EUs ansökarländer under
de kommande 6 månaderna. EUs utvidgning står överst
på dagordningen. Alla andra frågor måste vänta.
Det är alltså det EU-skeptiska Danmark som på
sätt och vis får spela huvudrollen i utvidgningsprocessen,
en motsägelse som inte tycks störa danskarna det minsta.
Danmark har efter en folkomröstning för nästan
10 år sedan rätt till 4 undantag från Maastrichtavtalet:
valutaunionen, säkerhetspolitiken, polissamarbete och unionsmedborgarskap.
I dag finns det en majoritet i Danmark för att avskaffa dessa
undantag
2002-27 s 11
"Polisen förbereder sig på det värsta"
Myndigheter och polis i Köpenhamn lämnar ingenting åt
slumpen. Man har ordnat tillfälliga häkten i en underjordisk
bilparkering. Där kan det bli kallt i december och detta
förskräcker "EU-fientliga aktivister" som
också upprörs över polisens underrättelseverksamhet.
Polisen gör razzia hos många små vänstergrupper
som protesterar mot EU, kapitalism och rasism och är för
djurskydd och jämlikhet, under förevändning av
att leta efter narkotika.
2002-28 s 4
"Europa är inte redo för globalt ledarskap"
Vem ska fungera som motor för världsekonomin om inte
USA kan? USAs reträtt från ledarrollen är en möjlighet
för EU. Problemet är att unionens institutioner inte
är mogna nog för att lösa handelstvister och bortse
från enskilda medlemsstaters omedelbara intressen. Hemligheten
bakom USAs ledarskap nämligen att det krävs hårt
arbete och svåra beslut har européerna ännu
ej genomskådat.
2002-29 s 3-4
"Dags för EUs diskussionsklubb att börja jobba"
EU-konventets "lyssningsfas" är slut. Nu gäller
det att komma till saken. Nu börjar det viktiga arbetet att
formulera en författning för euron. Den största
utmaningen är att det ska råda samförstånd
om "ett konstitutionellt fördrag för Europa".
Kommissionens ordförande Romano Prodi vill att kommissionen
ska ha större makt så att Europa kan bli en global
stormakt. Han vill också att kommissionen ska bestämma
över skattepolitiken ett mycket kontroversiellt förslag
både inom och utanför eurozonen.
2002-29 s 4-5
"Bäddat för bråk i Bryssel"
EU-kommissionen lade i förra veckan fram sitt förslag
till reform av jordbrukspolitiken. Jordbruket lägger beslag
på nästan 45 % av EUs årliga budget och det anses
allmänt att en reform är nödvändig med tanke
på att EU inom kort får 10 nya medlemsländer.
Den nya planen möter stark kritik från bl a Frankrike
som är det medlemsland som gynnas mest av det nuvarande systemet.
Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP kostar 41,5 miljarder euro
per år, trots att unionens lantbrukare bara utgör 5
% av den arbetande befolkningen. Programmet som skapades för
att hjälpa bönderna att producera mer för att föda
det hungriga Europa efter andra världskriget har vuxit EU
över huvudet. I dag leder CAP till en massiv överproduktion
av livsmedel som ingen vill ha i Europa. Smörberg och vinhav
dumpas till låga priser i uländerna vilket skadar deras
inhemska marknader.
2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska
parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas
ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver
den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets
ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli,
ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han
ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna.
Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera
att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer
och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.
2002-32 s 15
"Polen ett steg närmare EU"
26 av 30 medlemskrav är avklarade. Polen har bestämt
sig för att sätta in mer kraft på att kontrollera
sin gräns mot Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Polens militära
styrkor ersätts med speciellt tränade vaktstyrkor.
2002-33 s 4-5
"Kommer Europa att falla i tusen bitar?"
Giscard d'Estaing har många tunga frågor att söka
svar på inför utvidgningen.
Under 50 år var drivkraften i Europas storslagna unionsexperiment
att Frankrike och Tyskland skulle arbeta sida vid sida som partners.
De drog resten av unionen med sig. Den fransk-tyska motorn är
inte längre den drivande kraften. De två länderna
kan idag inte enas om hur man ska hantera det kniviga problemet
om Europas budget och dess jordbrukspolitik.
2002-37 s 3-4
"Framtidens Europa tar form"
Giscard d'Estaing, som leder EUs framtidskonvent, har studerat
amerikansk federalism under semestern. Det återstår
att se om studierna gav honom några goda idéer. De
stora frågorna för författningskonventet är:
Vad betyder federalism i Europa? Hurdant är förhållandet
mellan EU och de enskilda medlemsstaterna? Ska Bryssel ha rätt
att ge order till de nationella regeringarna? Konventets mål
är att skapa en federal struktur för Europa men efter
ett halvår har dess ledare kommit fram till att det inte
går att skapa en stark central EU-regering för tillfället.
En del strukturer finns redan: internationell handel, en enhetlig
marknad och en gemensam valuta.
2002-37 s 5
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
EUs finansministrar kunde på sitt möte i Köpenhamn
under veckoslutet dra slutsatsen att de ekonomiska utsikterna
för eurozonen är ganska mörka de närmaste
månaderna. Tillväxten väntas bli mindre än
1 % i år. Fyra medlemsländer, Tyskland, Frankrike,
Italien och Portugal är när att överskrida stabilitetspaktens
gränsvärden för budgetunderskottet. Risken finns
att pakten kommer att rivas upp.
2002-39 s 4-5
"Gemensam utrikespolitik?"
EU finns helt enkelt inte i FN. I säkerhetsrådet är
det Storbritannien och Frankrike som agerar på egen hand.
Och länderna är inte överens i Irak-frågan.
Tony Blair betonar Storbritanniens speciella förhållande
till USA. Gerhard Schröder har uteslutit militärt engagemang
i Irak och Jacques Chirac försöker framträda som
"det sunda förnuftets" röst. Var finns i denna
utrikespolitiska härva de två personer som inom EU
har som sin uppgift att samordna den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken?
Dvs Javier Solana och Chris Patten.
2002-40 s 20
"EU viker sig för USAs krav"
EU är beredd att göra en överenskommelse med USA
enligt vilken amerikanska medborgare får en viss grad av
immunitet mot åtal i den nya internationella brottmålsdomstolen.
Det är Storbritannien som lyckats övertala sina partners
i EU att inta en mjukare linje. Nu tillåts enskilda EU-medlemmar
att underteckna immunitetsavtal med USA.
2002-41 s 3-4
"Undantag kantar vägen till medlemskap"
EU-kommissionen har 10 länder på listan över lämpliga
nya medlemmar i EU. . På ministerrådets toppmöte
i Köpenhamn i december ska medlemsavtalen undertecknas. Under
första halvåret 2004 blir de nya staterna fullfjädrade
medlemmar av EU. En mängd övergångsregler syftar
till att dämpa osäkerhet och farhågor i både
gamla och nya medlemsländer. Polen kommer inte att tillåta
att utlänningar kan köpa mark förrän efter
12 år. Arbetstagare från de nya medlemsländerna
får inte röra sig fritt inom unionen förrän
efter 7 år. De nya länderna behöver inte anpassa
sig till EUs normer i fråga om avfall och utsläpp förrän
2015. Samma livsmedelsstandar krävs inte.
2002-41 s 4-6
"Allt blev dyrare"
Euron skapades för att ena Europa men den har också
lett till starka protester mot prishöjningar i framför
allt det fattiga Sydeuropa. I Italien har priset på pastan
tredubblats vilket Berlusconis mamma Roa klart framhållit.
De kraftiga prisökningarna som följt i den gemensamma
valutans spår har åter visat på klyftan mellan
norra och södra Europa. I söder verkar prisökningarna
vara större och där är de också mest kännbara.
Visserligen har inflationen bara ökat mycket minimalt men
"statistik är en sak och verkligheten en annan".
Dagligvaror som mat är mest lokala produkter och dessa omfattas
inte av ECBs inflationssiffror.
2002-41 s 4-5
"Vad ska Europa heta"
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Europas förenta
stater, Europeiska federationen eller bara Europa?
Ledaren för EUs författningskonvent Valery Giscard d'Estaing,
vill ha EU-medborgarnas reaktion på de olika förslagen.
2002-41 s 6-7
"Reformer, glöm det!"
Det senaste försöket att modernisera EUs jordbrukspolitik
ser ut att misslyckas. EU betalar omkring 40 miljarder euro per
år i direktstöd till Europas jordbrukare. Det är
ett synnerligen dyrt sätt att skapa livsmedelsberg, höga
matpriser, miljöskador och att missgynna bönderna i
tredje världen. I juli presenterade så EUs jordbrukskommissionär
Franz Fischler ett efterlängtat reformförslag enligt
vilket det inte längre skulle vara lönsamt att överproducera.
6 länder har emellertid kommit överens om att inte stödja
förslaget och detta är tillräckligt för att
vilda en "blockerande minoritet".
2002-41 s 6-7
"Britterna vill ha EU-president"
En ämbetsman med hög profil ska skydda den nationella
suveräniteten och kunna stärka unionens internationella
anseende speciellt i konkurrensen med et starka USA. Britterna
anser att en f d eller sittande regeringschef bör leda EUs
toppmöten, övervaka att besluten verkställs och
fungera som unionens ansikte utåt på världscenen.
2002-41 s 8
"Ahern (och EU) hotas av folkets hämnd"
Den 19 oktober röstar Irlands väljare för andra
gången om EUs Nice-fördrag. Ja-sidans företrädare
befarar att regeringen Fianna Fails krympande popularitet leder
till ett nytt nej. 37 % är idag för en ratificering
av fördraget och 25 % emot. Nästan 40 % vet ej eller
ska inte rösta.
2002-41 s 9
"Sorgebarnet Cypern"
Turkcyprioternas ledare Denktash säger att om Cypern får
medlemskap i EU kommer ön att förbli delad för
all framtid. Grekland å andra sidan varnat för att
de kommer att lägga sitt veto mot andra länders medlemskap
i EU om inte Cypern accepteras som medlemsland.
2002-41 s 9-10
"Hur det blev som det blev"
Den grekcypriotiske ledaren och hans turkcypriotiske kollega har
enats om ett förhandlingsschema för att sätta punkt
för 30 års delning av ön, men det är också
allt.
2002-42 s 3
"Bryssel fortsätter att klanta med bokföringen"
Chefsbokhållaren Marta Andreasen vid EU-kommissionen i Bryssel
avskedades därför att hon avslöjade att kommissionens
räkenskapsböcker fortsätter att vara mottagliga
för manipulation. Kommissionens bokföringssystem ät
mottagligt för sken- och luftposter och det går inte
att utesluta fusk och misshushållning. Man använder
ålderdomliga datorer och primitiva bokföringssystem.
Marta Andreasen upptäckte under sina 4 månader mängder
av ofullständiga verifikationer och ändrade protokoll.
Nu kommer EU-parlamentet att ta itu med affären.
2002-43 s 6
"Europa drar en suck av lättnad"
EUs utvidgningsplaner kom ett stort steg närmare fullbordan
tack vare irländarnas ja till EUs Nice-fördrag i lördagens
folkomröstning. Officiella siffror säger att nästan
63 % av väljarna sa ja. 48 % deltog i folkomröstningen.
Resultatet sätter nu en punkt för en lång nervös
väntan i EUs medlemsländer men framför allt i de
10 kandidatländerna.
Men flera problem återstår. De måste acceptera
mindre jordbrukssubventioner och Polen, Lettland och Slovakien
beskylls av Holland för att vara korrumperade.
2002-44 s 3
"Utvidgningsprocessen linkar på"
Grönt ljus till slutförhandlingar när medlemsländerna
har enats om jordbruksbudgeten. Tyskland och Frankrike har lyckat
komma överens om en kompromiss. Mellan 2002 och 2006 kommer
det direkta jordbruksstödet till de nya medlemmarna att öka
gradvis. Från början får de 25 % och 2007 40
% av vad de "gamla" EU medlemsstaterna får. 2013
ska alla ha samma stöd.
2002-44 s 3
"Om man ångrar sig"
Medlemsländer som blir oense med EU ska få möjlighet
att dra sig ur unionen föreslår Valery Giscard d'Estaing
i Europakonventet. Inget land ska tvingas stanna kvar i ett "Förenade
Europa".
2002-45 s 3-6
"Nu sluts cirkeln"
Europeiska unionen har fattat ett formellt beslut om utvidgning.
Europas enande är ett nödvändigt steg, men de nya
medlemmarna från Centraleuropa blir kanske besvikna. I december
ska EU avsluta förhandlingarna med 10 hoppfulla kandidatländer
som, bortsett från Cypern och Malta, är f d sovjetiska
satellitstater. Alla är inte lika nöjda med utvecklingen
sedan 1989 i dessa länder. Bönder, fabriksarbetare,
arbetslösa ungdomar liksom pensionärerna är ilskna.
Mycket av välståndet har dunkel härkomst och korruptionen
breder ut sig. Centraleuropa, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien
(64 miljoner invånare) är idag fattigare än vad
Spanien, Portugal och Grekland var vid sitt inträde på
1980-talet. Det är något bättre i Ungern och Tjeckien
men i Polen och Slovakien är arbetslösheten hög
och tillväxten svag. Inget land har gjort upp med sitt kommunistiska
förflutna.
2002-45 s 7-8
"Medlemskap är ingen självklarhet"
Balterna är inte odelat entusiastiska inför möjligheten
att gå med i EU. Många människor i regionen frågar
sig varför de ska överge sin svårvunna frihet
från Sovjetunionen bara för att gå med i en annan
union. Bar 38 % av esterna, 46 % av letterna och 55 % av litauerna
är för medlemskap i EU. Folkomröstning om medlemskap
äger rum nästa år.
2002-46 s 3
"Cypern får en sista chans"
Både Nato och EU vill ha en snabb lösning av Cypernfrågan.
FNs Kofi Annan har gett Cypern en månad på sig att
sluta fred. Det är FNs 73:e och sista förslag. Det ger
tre möjligheter: en suverän stat enligt belgisk modell,
en stat enligt schweizisk modell eller en stat där makten
delas lika mellan en president och en vice president, båda
med vetorätt. Turkiet har hotat med att annektera den turkcypriotiska
norra delen om Cypern går med i EU och Grekland säger
sig lämna veto mot EUs utvidgning om Cypern utesluts från
kandidatlistan.
2002-46 s 4
"EUs problem med Kalingrad är löst"
På toppmötet mellan EU och Ryssland enades parterna
om hur trafiken till och från den ryska enklaven Kaliningrad
ska skötas. Kaliningrad är idag mycket fattigt och ett
populärt tillhåll för den organiserade brottsligheten.
Där finns många med Hiv och aids. Svårare var
det för parterna att komma överens som Rysslands krig
i Tjetjenien.
2002-46 s 10
"Bush får friare händer"
Republikanernas övertygande seger i de amerikanska mellanårsvalen
förra veckan borde ha uppmuntrat européerna att sluta
upp bakom en gemensam utrikespolitik. EU-diplomater tycks ha insett
att Bushs regering och Bushs politik är det som gäller
och att EU-länderna inte har någon möjlighet att
påverka den amerikanska administrationen. Samtidigt är
det uppenbart att EU inte har några ambitioner att tala
med en röst. Flera EU-länder, som Spanien och Italien,
är mycket mer intresserade av att vårda relationerna
till Washington än att medverka till en gemensam EU-politik.
2002-47 s 3-4
"Splendid isolation"
Tony Blair står ensam i Europa och beskylls allt som oftast
för att vara Bushs "knähund". Från Paris
till Bryssel och Berlin är europeiska regeringsföreträdare
och byråkrater både trötta och irriterade på
Blairs okritiska inställning till USA. Men det nya Europa
med länder som Lettland, Estland, Polen och Tjeckien kommer
att ha en mer USA-vänlig inställning. Men Blair vet
nog vad han gör. Europa må vara Storbritanniens framtid
men är inte dess nutid. Europa har idag ingen "motor"
eller stark drivkraft. Varken Frankrike eller Tyskland duger.
Landet måste avvakta EUs utvidgning och vad som händer
i Irak.
2002-47 s 6
"Varning för korruption!"
Korruptionen i kandidatländerna är omfattande, men det
finns korrumperade EU-länder också. George Soros Open
Society har under ett år undersökt korruptionen i ett
flertal europeiska länder. Korruptionen är vitt utbredd.
Den bulgariska tullen, polisen och sjukvården fungerar bara
om den smörjs rikligt med pengar. I Estland är korruptionen
på lokal nivå stor och farlig. I nästan alla
länder har pengar (mutor) stort inflytande i politiska kampanjer.
2002-48 s 3-7
"Dags för Europa att ta sitt ansvar"
Europa kan inte längre ducka för kraven på internationellt
ansvar och engagemang. Europas försvarsbudgetar är för
små i jämförelse med USAs. Det nya Nato som presenterades
på toppmötet i Prag kommer att ha för få
snabbfotade enheter med smarta vapen och avancerad kommunikationsutrustning,
av det slag som USA har och som behövs för att vinna
krig. Men europeiska soldater börjar alltmer dyka upp på
platser långt hemifrån som i Afrika och Östtimor.
Kraven på en tydlig hållning i Mellanöstern,
en stark röst i kriget mot terrorismen och större kapacitet
för att lösa problem tvingar nu européerna att
fundera på hur de ska etablera ett bättre och mer unisont
umgänge med omvärlden.
2002-48 s 7-8
"Öppet hus i EU-parlamentet"
Med EUs utvidgning följer mer tolkning och fler översättningar.
200 parlamentariker från 12 av de tretton kandidatländerna
(Turkiet saknades) besökte EU-parlamentet. Talmannen Pat
Cox var överväldigad. Det krävdes simultantolkning
till 23 språk!
2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva
signaler till den islamska världen och förhindra en
framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets
nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap
är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar
ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet
i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av
västvärlden som många muslimer tror på).
2002-50 s 4-5
"Prodi föreslår en federalistisk författning"
EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi, har presenterat
ett förslag till federal författning för EU. Vi
måste bygga den första sant överstatliga demokratin
i världen menar han. Han vill att kommissionsordföranden
ska väljas av EU-parlamentet. Vidare ska alla beslut fattas
med majoritet utom de militära och det nationella vetot i
skattefrågor slopas.
2002-50 s 5-7
"Är Europa en världsdel eller ett ideal?"
Samtidigt som EU växer ritar Europas många regioner
en egen unionskarta med överlappande gränser.
Den "blå bananen" regionen från Manchester
i England via Rhenlandet till Milano. Den är EUs ryggrad.
Men det nya Europa kommer att präglas av regionernas framväxt.
Europeiska regionförbundet har 250 medlemmar.
2002-51 s 3-4
"Utvidgningen löser inte alla problem"
Det finns många fördelar med ett enat Europa, men vägen
framåt kantas ändå av stötestenar. Kandidatländerna
anser att de hårda kriterierna för inträde i unionen
gör dem till andra klassens medlemmar. BNP per capita är
mycket lägre i de nya medlemsstaterna, korruptionen är
ett stort problem, den sovjetinfluerade byråkratin lever
i högönsklig välmåga, infrastrukturen är
ofta undermålig och tron på demokratiska principer
kan ofta ifrågasättas.
Det stora testet kommer nästa år när kandidatländerna
ska folkomrösta om anslutningen till EU.
USA hälsar med glädje de nya medlemmarna. Dessa är
sedan länge mer USA-vänliga än Västeuropa.
2002-51 s 4-6
"Penelope" kan falla på eget grepp"
Det finns långtgående planer på att utesluta
motspänstiga medlemsländer ur Europeiska Unionen. Europas
författningskonvent vill ha ett djupare samarbete mellan
medlemsländerna. Ett förslag till EU-fördrag kallat
"Penelope" vill ha en klart mer federalistisk modell,
där EU genom majoritetsbeslut ska kunna ändra skatter,
utöka polisens makt och t o m kunna ingripa för att
återställa den allmänna ordningen i ett medlemsland.
Det finns förslag om att ett land som inte ratificerar fördraget
bör lämna unionen. Varför ska t ex 4 miljoner irländare
tillåtas blockera ett fördrag som gäller 400 miljoner
européer?
2002-51 s 4-5
"Ambitionen är större än förmågan"
Tysklands beslut att minska försvarsbudgeten är ett
hårt slag mot EUs militära styrka. EUs utrikespolitiska
samordnare, Javier Solana, har i tre år uppmanat unionens
medlemsländer att minska det stora gapet mellan USAs militära
budgetar. Tyska pengar behövs för att utveckla kapaciteter
som också tillgodoser NATOs behov av kapacitet.
2002-51 s 6
"Kommissionen angriper subventionsfusk"
Kommissionen står som garant för att alla på
den europeiska flygmarknaden åtnjuter samma villkor. Den
har ålagt det grekiska Olympic Airways att betala tillbaka
200 miljoner euro till den grekiska staten. Detsamma har drabbat
Air France och irländska Ryan Air. Stödet strider mot
EUs regler om statliga subventioner.
2002-51 s 8
"EU blir en värdig partner till USA"
Det nya, stora EU blir en motvikt till USA, inte ett hot. Europas
och USAs gemensamma värderingar går mycket djupare
än de frågor som splittrar dem. En sådan fråga
är Mellanöstern en annan Turkiets medlemskap i EU som
USA förordar.
2003 1/2 s 3-4
"EUs framtid avgörs de närmaste 10 åren"
Europeiska Unionen har varit ett embryo till det regionala samarbetets
idealform. Om den underliggande mångfalden är för
stor kan konflikter uppstå i en stabil ekonomi. Europas
diversitet är stor. De 10 blivande medlemsländerna kommer
att skärpa motsättningarna. Men EU har faktiskt chansen
att etablera sig som en livskraftig modell för regionalt
styre överallt i världen.
2003 1/2 s 4-6
"Vad händer nu?"
Utvidgningen är första etappen på en lång
resa. Om folket säger ja i folkomröstningarna kommer
10 nya medlemmar att anslutas den 1 maj 2004. Frågan blir
då hur deras ekonomiska utveckling blir, vilken inverkan
de får på EU samt EUs behandling av de länder
som fortfarande bankar på porten som exempelvis Turkiet,
Bulgarien och Rumänien. De nya ländernas ekonomier växer
snabbare än de "gamlas" och så måste
det förbli om inte klyftan dem emellan ska förbli lika
stor som den är nu.
2003 1/2 s 4-5
"Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en
överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser
för den illegala invandringen samt att alla 10 "Cypern
står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en
överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser
för den illegala invandringen samt att alla 10 kandidatländer
undertecknar sina anslutningsavtal.
2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om
EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda
finanser är en förutsättning för att vi ska
få fart på tillväxten i Europa" säger
EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland
har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna
p g a landets generösa och djupt rotade välfärds-
(socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.
2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU
och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska
frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister"
Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är
ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett
religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat
av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle
försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.
2003-4 s 4-6
"Pengarna hamnar i fel fickor"
De rika ländernas skattebetalare betalar ungefär en
miljard dollar per dag i jordbrukssubventioner, pengar som, enligt
en rapport från OECD, hamnar hos familjer som inte behöver
dem. Pengarna går till stor del till markägare och
leverantörer till jordbruket av gödsel och lantbruksmaskiner.
I värsta fall går bara 25 % av pengarna dit de är
ämnade. "Små familjeföretag med relativt
små arealer får inga eller mycket små bidrag".
80 % av EUs jordbruksstöd går till 20 % av bönderna.
2003-5 s 3
"Fransk-tyska alliansen väcker oro i Washington"
USA befarar att denna allians kommer att resultera i en mer oberoende
försvars- och utrikespolitik. De tycker inte om förslaget
att installera en gemensam enhet för anskaffning av försvarsutrustning.
De störs också av att USAs gamla allierade Storbritannien
tycks stödja den tysk-franska planen. Det är inte heller
bra att EU överväger att ersätta enhällighet
med majoritetsbeslut i utrikespolitiska frågor. Detta skulle
ge EU en mer kraftfull och fokuserad utrikespolitik. (Verkligen
rädda för konkurrens?)kandidatländer undertecknar
sina anslutningsavtal.
2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om
EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda
finanser är en förutsättning för att vi ska
få fart på tillväxten i Europa" säger
EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland
har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna
p g a landets generösa och djupt rotade välfärds-
(socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.
2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU
och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska
frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister"
Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är
ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett
religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat
av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle
försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.
2003-6 s 4
"Den fransk-tyska axeln har försvagats"
Förbundskansler Gerhard Schröders stora nederlag i söndagens
delstatsval kan mycket väl spräcka den fransk-tyska
alliansen i fråga om Irak, särskilt som förlusten
kom samtidigt som 8 av nuvarande och blivande EU regeringschefer
förklarade att de inte accepterar dessa två länder
som talesmän för EUs utrikespolitik.
2003-7 s 3
"EU måste acceptera att det är splittrat"
Det är kanske dags att acceptera erkänna att EUs gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik är en omöjlighet.
Om EU ska ha en gemensam säkerhetspolitik måste denna
inom överskådlig tid begränsas till framför
allt den egna regionen och dess närområde. Det är
nog all Europa kan eftersträva och det bör det göra.
Att som Tony Blair aktivt ta stöd för USAs politik medför
stora politiska risker på hemmaplan men inget inflytande
på Washingtons politik.
2003-7 s 4-5
"EU debatterar Guds plats i unionen"
Elva män och två kvinnor debatterar huruvida EUs nya
författning ska innehålla referenser till det gudomliga.
Bland de som vill att Gud ska nämnas i författningen
finns delegater från Polen, Italien, Tyskland och Slovakien
medan motståndarna som är för ett sekulariserat
Europa är franska nederländska, spanska och nordiska
delegater.
2003-8 s 3-4
"Behöver EU en president, eller kanske två?"
Presidentfrågan skapar oenighet mellan stora och små
EU-länder. Ett förslag som stöda av Spanien och
Storbritannien innebär att en av unionens två presidenter
utses av medlemsländerns regeringar medan den andra som blir
chef för EU-kommissionen ska väljas av EU-parlamentet.
Ledaren för framtidskonventet, Giscard d'Estaing vill däremot
ha en president som ska tillsättas i direkta val. En självklar
kandidat är den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen
som fick mycket beröm för sitt sätt att sköta
EUs hårda utvidgningsförhandlingar på toppmötet
i december i fjol i Köpenhamn.
2003-8 s 4
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
Stabilitetspakten kan åsidosättas i händelse av
naturkatastrof - eller krig. Tyskland som är EUs största
ekonomi överskred paktens underskottsgräns på
3 % av BNP i fjol och så kommer att ske också i år.
Sker detta också 2004 måste EU enligt reglerna i Maastrichtfördraget,
inleda åtgärder för att bötfälla Tyskland.
Regeringen i Berlin diskuterar med Frankrike och Storbritannien
tanken att suspendera pakten på grund av "exceptionella
omständigheter" till följd av risken för krig
i Irak.
2003-8 s 5-6
"Cyperns enande i farozonen"
Clerides nederlag försvagar hoppet om en lösning av
Cypernfrågan. Papadopoulus som vann presidentvalet har tidigare
verkat för att Cypern skulle bli fritt från turkar.
Han är känd för att motsätta sig en fredlig
uppgörelse med turkcyprioterna. Därför blir det
kanske bara grekcyprioterna som undertecknar ett anslutningsavtal
med EU i april.
2003-9 s 3-4
"EUs ledare kämpar om makten"
President Chiracs kritik mot östeuropéerna gjorde
dem ännu mer sammansvetsade i sitt stöd för USA.
Striden mellan Storbritannien och Frankrike handlar mindre om
Irak-frågan än om inbördes relationer i Europa.
Tyngdpunkten kommer att förflyttas inom EU österut när
utvidgningen fullbordas. Detta främjar särskilt Tyskland
och får Blair att skicka brev till de 10 länder som
blir medlemmar i unionen nästa år + Bulgarien, Rumänien
och Turkiet. Chirac i sin tur fördömer dessa länder
för deras stöd till USA och menar att de bör hålla
tyst.
2003-9 s 5-6
"EU har ögon och öron överallt"
EU har i all tysthet skaffat sig en egen underrättelsetjänst.
EUs uppdrag i Makedonien blir agenternas eldprov. På Balkan
har EU ett nätverk av över 100 s k övervakare.
Dessa har nyligen rapporterat från en makedonsk by nära
gränsen till Kosovo att våldsdåden mellan etniska
albaner åter snabbt ökar. Enligt en klankodex från
1400-talet låter man de Äldstes råd döma
i gamla släktfejder. Enligt denna ska mord vedergällas
med mord. Det är EUs utrikespolitiske representant Javier
Solana och hans stab som förmedlar kunskapen. De har idag
en detaljerad kunskap om alla faror och hot i Makedoniens rättslösa
områden, där 250 soldater från EUs krishanteringsstyrka
i mars tar över skyddsuppdraget efter NATO.
2003-10 s 3
"Nykomlingar försenar EUs nya författning"
EUs kandidatländer vill vara med och förhandla om unionens
framtid. Tanken från början var att författningsutkastet
skulle var färdigt till toppmötet i Thessaloniki i juni.
Tiden är knapp: 10 länder ska ansluta sig till EU i
maj 2004, valen till Europaparlamentet ska hållas månaden
efter, och en ny kommission måste utses. Denna vecka röstar
alla kandidatländer on huruvida de ska ansluta sig eller
ej. Många länder menar att medborgarna inte kan rösta
om de inte vet huruvida de kommer att ha möjlighet att påverka
den nya författningen.
2003-11 s 3
"Malta sa ja till EU"
Maltas medborgare röstade i lördags ja till medlemskap
i EU i en folkomröstning, som var föremål för
stort intresse och mycken nervositet i EUs medlemsländer.
Även om invånarantalet bara är 400000 föregicks
valet av en intensiv debatt i den f d brittiska kolonin och valresultatet,
53, 65 % för, ansågs vara en viktig fingervisning inför
de övriga 9 kandidatländer som ska rösta i år.
Valet var dock bara rådgivande och är inte bindande
för Maltas regering.
2003-12 s 3-4
"Europa har kört fast"
Tillväxten i Europa fortsätter att tappa fart trots
vällovliga ambitioner"
Toppmötet i Bryssel ska handla om "Lissabonagendan"
men risk finns att IRAK-frågan kommer att dominera allt.
Programmet lanserades 2000 som en reaktion på tydliga bevis
för att de europeiska ekonomierna inte höll jämn
takt med de amerikanska. Orsaken är att amerikanerna jobbar
mer och att generösa välfärdssystem bromsar Europas
ekonomiska tillväxt och leder till högre skatter och
färre jobb. Många av välfärsstatens förmåner
tillfaller inte alla utan främst mottagare av skattefinansierade
förmåner.
2003-12 s 4-5
"Kasta inte det transatlantiska samarbetet överbord!"
Britterna kräver rättning i leden och ett slut på
Tysklands och Frankrikes utpressningsförsök mot de nya
kandidatländer i Östeuropa. Dessa vägras t ex delta
i EU-ländernas senaste toppmöten om Irak. De uppmanas
att ansluta sig till den fransk-tyska utrikespolitiska linjen
med risk att annars få sina medlemskap blockerade!
2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera
skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket
lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin
förr avslöjades på det s k Lissabonmötet
i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder
helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är
de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när
det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen
att avreglera arbetsmarknaden.
2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern
där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man
att åter tas på sängen av USA. Till skillnad
från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska
konflikten i centrum för sin strategi.
2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet
i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är
tillbaka i det "Europa landet tillhör".
2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera
skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket
lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin
förr avslöjades på det s k Lissabonmötet
i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder
helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är
de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när
det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen
att avreglera arbetsmarknaden.
2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern
där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man
att åter tas på sängen av USA. Till skillnad
från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska
konflikten i centrum för sin strategi.
2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet
i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är
tillbaka i det "Europa landet tillhör".
2003-14 s 4
Bryssel ser unionen växa mot Balkan
Sammanslagningen av Europa blir inte komplett förrän
den inkluderar sin sydöstra del länderna på
västra Balkan blir nästa grupp. Det är Kroatien
(som redan har ansökt), Serbien-Montenegro, Makedonien, Bosnien
och Albanien. Det krävs av dem att de ska vara demokratier
och rättsstater och de ska ha en marknadsekonomi som klarar
en jämförelse med övriga länder i regionen.
Kanske krävs det en särskild strategi för ansökarländerna
inför själva ansökan som skulle stärka regionens
ekonomi och minska korruptionen.
2003-14 s 5
EU-styrkor tar över fredsroll i tysthet
EUs Operation Concordia tog över Natos fredsbevarande uppgift
i Makedonien. Styrkan kallad EU-For har 300 lättbeväpnade
fredsbevarare från 27 länder. EU har redan tagit över
FN-polisens uppgifter i Bosnien.
003-15 s 3-4
EU-tåget kör vidare mot okänd destination
Snart är alla ombord på EU-tåget men ingen vet
vart resan bär. Malta och Slovenien har röstat ja för
anslutning med stor majoritet. Nu är det Ungerns tur.
Medan Tyskland och Frankrike vill se det nya EU både som
en stark partner och motvikt till USA vill de nya
centraleuropeiska länderna ställa sig mera på
USAs linje.
2003-17 s 3
EU-konventet förordar gemensam utrikesminister
EUs utrikespolitik är just nu inte mycket att hurra för,
men med en gemensam utrikesminister ska det bli bättre, tror
gruppen som planerar för unionens framtid.
2003-17 s 4
EUs hårda kärna
I förra veckan undertecknade 25 stats- och regeringschefer
fördraget om EUs utvidgning. Frågan är nu om unionen
fungerar med så många medlemsländer. En nyktrare
syn på utvidgningen kom när de östeuropeiska kandidatländerna
medverkade till att skärpa motsättningarna i EU genom
att helhjärtat ställa sig bakom George Bushs krigsplaner.
Tisdag nästa vecka sammanträder regeringscheferna för
Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg för att uppnå
ett mycket närmare samarbete i försvarsindustrin och
i utvecklingen i den militära potentialen plus samordning
av militära planerings- och beslutsstrukturer. Dessa länder
vill bilda den hårda kärnan
2003-17 s 5
USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i
EU
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen
som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar
Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang
i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd
mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.
003-17 s 5
Vatikanen bevakar sina intressen
Vatikanen har under påven Johannes Paulus II arbetat intensivt
på att stärka kyrkans inflytande i östeuropa sedan
kommunismens fall. Slovakien planerar att ingå en pakt med
Vatikanen om en samvetsklausul som betyder att den romersk-katolska
kyrkans inflytande i skolor, sjukhus, domstolar och säkerhetsstrukturer
stärks. Vatikanen trycker också på att de östeuropeiska
kandidatländerna ska kräva att författningen hänvisar
till de kristnas Gud.
2003-19 s 4
Lustjakt förde EU till lugnare vatten
Utrikesministrarna för 25 nuvarande och blivande EU-länder
tillbringade 36 timmar på Egeiska havet i ett försök
att reparera unionens transatlantiska relationer. Det tycks ha
fungerat. Man enades om att ge EUs säkerhets- och utrikespolitiske
chef Javier Solana i uppdrag att formulera en gemensam säkerhetsstrategi
före mitten av juni. Senaste tidens djupa sår tycks
ha läkt ganska snabbt.
2003-19 s 5-6
Handelsfrågor erbjuder tillfälle till försoning
Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal skulle kunna överbrygga
klyftan mellan USA och Europa. Robert B Zoellick som är USAs
handelsrepresentant talade under veckoslutet inför tyska
företagsledare i München som hälsade honom med
entusiasm. Zoellick uppmanade européerna att minska sitt
stora jordbruksstöd så att det kommer i paritet med
USAs.
2003-20 s 3-4
Hur mycket bestämmer Bryssel egentligen?
EUs medlemsländer låter Bryssel stifta många
lagar, men de håller hårt i sina plånböcker.
Det som folk bryr sig om regleras fortfarande på nationell
nivå. 50 % av de nya nationella lagarna regleras i Bryssel.
EUs auktoritet sträcker sig långt utanför den
enhetliga marknaden. De största områdena för nya
lagar är miljön, den allmänna sjukvården,
konsumentskydd och intern säkerhet. Trots allt tal om subsidaritet,
dvs att lagar ska stiftas på en så lokal nivå
som möjligt har Bryssel en stark europeiseringsdrift. Frågor
som får folk att demonstrera på gatorna styrs dock
fortfarande i stort sett på nationell nivå.
2003-20 s 4
Många små fnurror på tråden
Kriget är över men alliansen blöder än.
EUs utrikespolitiska chef Javier Solana uppmanar USA att umgås
med Europa som en enhet i stället för att vända
sig till enskilda allierade som stöder Washingtons politik.
Polen, Danmark, Bulgarien och Estland han nu anslutit sig till
Storbritannien, Spanien och Italien och deklarerat att de är
beredda att delta i fredsbevarande arbete i Irak.
2003-20 s 5
Bryssel ställer ultimatum
EU ger USA drygt fyra månaders tidsfrist för att ändra
en skattelag. EU kräver att USA slutar ge lagstadgade skattelättnader
för företagen. Om USA inte ändrar lagen om exportstöd
hotar EU med sanktioner på upp emot 4 miljarder dollar vilket
är det största vedergällningspaketet i WTOs historia.
2003-21 s 3
Europas ekonomi är farligt nära recession
Ny ekonomisk statistik ökar pressen på Europeiska centralbanken
att sänka räntan. Tysklands ekonomi har krympt två
kvartal i rad. Samma har hänt i Italien. USA växer med
bara 2 % om året och det är otillräckligt för
att fungera som draghjälp åt både Asien och Europa.
Dollarn har minskat med 26 % gentemot euron men det förvärrar
bara den europeiska krisen. Den främsta orsaken till denna
är dock motviljan att genomföra nödvändiga
reformer av arbetsmarknad och välfärdssystemet.
2003-21 s 6
Har EU-konventet någon betydelse?
Konventet inrättades i februari 2002 för att skriva
en författning för EU inför utvidgningen nästa
år. Tanken är att reformera unionens institutioner
och procedurer som från början skapades för EUs
6 grundarländer 1957. När förslaget är klart
kommer det att presenteras för EUs ledare på toppmötet
i Thessaloniki i juni. Ett förslag kommer att bli att EU
har en permanent ordförande som leder toppmötena.2003-21
s 6-7
EU måste välja rätt sorts ledare
Debatten om europeiska unionen ska ha en president eller två
skulle ha varit ganska roande om den inte hade kunnat få
så allvarliga konsekvenser. Förslaget om kollektivt
presidentskap har väckts av de mindre medlemsländerna.
2003-23 s 3-4
Nu hårdnar kampen om makten i EU
EUs framtidskonvent lägger just nu sista handen vid utkastet
till en ny EU-författning. Redan kända delar av förslaget
möter kritik. EUs små medlemsländer befarar att
nya regler kommer att minska deras inflytande. Författningsförslaget
ska först diskuteras på EUs toppmöte i Grekland
denna månad. Sedan blir det en konferens mellan medlemsländernas
regeringar. Förhoppningen är att det ska ha godkänts,
ratificerats och implementerats om ett år, då EU får
10 nya medlemmar. Framtidskonventet vill ha maximalt 15 kommissionärer
och att EU-ordförandeskapet inte längre ska rotera.
Slutligen ska finansministrarna får mer makt än idag.
2003-23 s 4-5
EUs nya författning
Den består av en pampig deklaration som inledning i vilken
Europas kulturella, religiös och humanistiska arv
hyllas. Del 1 är Författningens centrala juridiska principer.
Del 2 är en Deklaration om grundläggande rättigheter.
Del 3 behandlar Politiken och del 4 procedurer för ratificering.
Författningen ska ersätta alla existerande EU-fördrag.
Ett land som inte ratificerar kanske måste lämna unionen.
2003-23 s 4-5
EU-parlamentet får mer att säga till om
Enligt utkastet till en ny EU-författning utökas EU-parlamentets
makt från 34 till 70 områden, bl a känsliga områden
som asylpolitik, EUs årsbudget, energi och regionala fonder.
På områden som utrikespolitik, försvar och skatter
ska däremot nationella veton gälla även i fortsättningen.
Danmark kommer att folkomrösta om EUs nya författning
i likhet med Frankrike och Spanien. I Tyskland och Storbritannien
kommer parlamentena att avgöra.
2003-23 s 5-6
EUs inte särskilt snabba insatsstyrka
EUs insatsstyrka tycks huvudsakligen vara virtuell, dvs den existerar
huvudsakligen i entusiastiska politikers hjärnor. EU har
som mål att 2003 kunna sätta in 60000 soldater inom
60 dagar och hålla styrkan i gång under minst ett
år. Men problemet är de europeiska regeringarnas ovilja
att satsa pengar på både material och forskning.
2003-24 s 3
Polen är klart för medlemskap i EU
Polackerna sa ja, men vägen till medlemskap är fullt
av hinder. 77 % röstade ja. 59 % röstade. Därför
kommer Polen att i maj nästa år gå med i unionen.
Men till dess måste Polen få ihop de 6,5 miljarder
euro som det kostar årligen att vara med. Tusentals offentliganställda
måste sägas upp när arbetslösheten redan
är stor.
2003-24 s 4
OECD underkänner reformtakten
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna
och backade i USA förra året. Det totala värdet
av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från
303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har
också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till
miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger
konkurrensen på marknaden.
2003-24 s 5
Inte ännu, sade finansminister Brown
Blair håller hoppet om folkomröstning vid liv, medan
Brown konstaterar att de ekonomiska kriterierna för medlemskap
i valutaunionen inte är uppfyllda. Han tycks dock ha intagit
en mindre negativ hållning i frågan. Browns prognos
var positivare än vad många EMU-förespråkare
hade väntat sig. Två tredjedelar av britterna säger
att de inte vill byta valuta. Pundet är en symbol för
nationell enhet.
2003-25 s 5-7
Det nya Europa? (av Rana Foroohar i Newsweek)
Alla påstår att det finns en klyfta mellan de gamla
och de nya EU-länderna, men faktum är att det råder
stort samförstånd i de riktigt viktiga frågorna.
Det nya Europa existerar inte. Visserligen gav 7 länder
Washington sitt stöd före kriget, men bara Polen skickade
soldater. Kärnan i det europeiska samarbetet är inte
politiken utan den livliga frihandeln och en gemensam valuta.
De 10 kandidatländerna är en heterogen grupp med olika
prioriteringar. Esterna är offensiva frihandlare, polacker
och slovaker snarare protektionister. Alla har de alldeles för
stora välfärdsprogram, enorma budgetunderskott och åldrande
befolkningar. Alla har stor offentlig sektor.
2003-25 s 7
Madrid räddar sina stödpengar
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i
sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de
miljarder euro som landet får från EU varje år.
Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller
regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer)
vetorätt över EUs budget fram till 2017.
2003-25 s 8-9
Konventet nådde inte ända fram, men nästan
EUs framtidskonvent har formellt avslutat sitt arbete. Nu väntar
flera månaders finslipning och kompromissande. Den nya författningen
konsoliderar de tre fördrag som för närvarande
styr EU, rationaliserar röstprocedurer och skapar ett nytt
presidentämbete. Den ger mer makt åt kommissionen och
parlamentet. Det är inom områdena utrikespolitik, skatter
och försvar som man är mest oenig. Därför
kommer man att fortsätta diskutera förslaget. En möjlighet
är att skapa en Eurogrupp med egen ordförande.
Då kan denna fatta beslut utan Storbritanniens, Danmarks
och Sveriges inblandning. Författningsförslaget måste
godkännas av alla 15 nuvarande medlemsländer.
2003-25 s 10
Tjeckien klar för EU
De ovanligt EU-skeptiska tjeckerna röstade trots allt ja
till medlemskap, men nu måste den tjeckiska regeringen ta
upp kampen mot den motsträviga oppositionen. 77 % röstade
ja. 55 % deltog i valet. Premiärminister Spindla menar att
Tjeckien äntligen är återförenat med Västeuropa
efter att ha varit instängt bakom järnridån i
ett halvsekel. Det blir dock svårt att enas med oppositionen
i arbetet med att förbereda ekonomin för EMU. Budgetunderskottet
måste ner. Facket förbereder stora demonstrationer
mot reformer som innebär nedskärningar i den statliga
byråkratin, tak för löneökningarna minskningar
av sociala förmåner och höjda indirekta skatter.
2003-25 s 12-13
Jordbrukspolitiken gick i EUs egen fälla
EUs jordbrukspolitik skakas av en ny skandal: serbiska sockerhandlare
har tjänat miljoner på EUs sockersubventioner. Bryssel
har satt sockerpriset till 680 euro per ton som är tre gånger
högre än världsmarknadspriset. På våren
2000 bestämde EUs jordbruksministrar att Kroatien och Jugoslavien
skulle få exportera sitt socker tullfritt till EU, dvs köpa
det för 215 euro och sälja för 680 euro per ton.
Tanken var att länderna bara skulle sälja det som de
själva producerat. Men det gick ju lika bra att köpa
socker från EU eller Östeuropa för 215 och sedan
sälja för 680. Bland de misstänkta finns Serbiens
sockerkung Miodrag Kostic som anses vara det regerande
demokratiska partiets främsta finansiär.
2003-26 s 12-13
Allt är som vanligt i EU
En myriad av vitt skilda visioner, drömmar och ambitioner
kom till uttryck på toppmötet i Thessaloniki. EUs ledare
är oeniga om hur mycket utvidgning som är lämplig
och även om hur stor unionen bör bli. Många vill
att EU ska förbli en kristen klubb och då är Turkiet
och Israel uteslutna. Men även bland de nuvarande 15 medlemmarna
finns stora olikheter i fråga om ekonomisk prestanda, språk
och kultur.
2003-26 s 4
Från rött till gult ljus för Balkan
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare
har lovat att bistå med pengar och politiska råd så
att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli
medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa
den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna
som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen,
måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig
genom att förbättra sina gränskontroller.
2003-26 s 4-5
Ett nytt Romfördrag har lanserats
EUs framtidskonvent har gjort sitt. Nu återstår att
se hur mycket av Giscard dEstaings arbete som finns kvar
när EUs medlemsländer har diskuterat klart någon
gång nästa vår. Utkastet som presenterades på
toppmötet i Thessaloniki föreslår bland annat
inrättandet av ett enskilt departement som ska ledas av en
gemensam utrikesminister.
2003-26 s 4-5
Dags att diskutera Kosovo
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien
och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista
återstående konflikter som äventyrar säkerhet
och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt
Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat
sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är
mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap
mellan Kosovo och Serbien.
2003-27 s 3-7
Berlusconi, Den kontroversielle mediekungen är EUs
nye ledare
Silvio Berlusconi har alltid litat till sin charm, instinkt och
förmögenhet för att få som han vill. Men
misstankarna om korruption och intressekonflikter finns kvar och
hans motståndare i den italienska vänstern har blivit
starkare. Frågan är nu om EUs nye ordförande växer
med uppgiften eller om han blir en pinsam parentes i både
EUs och Italiens historia. Berlusconi utövar direkt eller
indirekt kontroll över 6 av Italiens 7 nationella TV-kanaler.
Tidningen Corriere della Sella är Italiens största och
mest oberoende tidning. Dess majestätsbrott och måttfulla
men ihärdiga kritik mot premiärministern har noterats.
Berlusconi vill utvidga sitt medieimperium med denna tidning.
Berlusconi är duktig på att hålla ihop sin bräckliga
regerings koalition. Vice premiärminister är Nationalalliansens
Gianfranco Fini.
1994 när Italiens misskrediterade efterkrigspartiet föll
sönder verkade det so om Berlusconi erbjöd en ny början.
Nyhetens behag var temat även 2001.
Nu när Italien tagit över ordförandeskapet i EU
vill Berlusconi att medlemsländerna ska enas om en ny författning
så att även den nya konstitutionen får bära
Roms namn.
2003-27 s 8
Det bidde en tumme
EUs jordbruksreformer må vara radikala enligt unionens standard,
men de är inte tillräckligt långtgående
för att tillfredsställa resten av världen. Kärnan
i kommissionens förslag var att bryta kopplingen mellan subventioner
och produktion. Ersättning skulle i stället utgå
för landsbygdsutveckling och miljöskydd. De av CAP mest
gynnade; Frankrike, Spanien, Irland och Portugal motsatte sig
förslaget och man enades om en urvattnad kompromiss.
2003-29 s 3-4
Det enade Europa är ingen utopi
Tre tunga européer tror sig veta hur EU kan fungera bättre
och bli en kraft att räkna med i världspolitiken.
Samarbetet mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien måste
bli bättre. Storbritannien måste lämna illusionen
att det har mest att vinna på det exklusiva speciella
förhållandet till USA. Frankrike måste
sluta tro att allt som är dåligt för USA är
bra för Frankrike och Tyskland måste bli modigare,
de känner inte längre tvånget av att vara mönstereuropéer
nu sedan landet förenats med grannländernas medgivande.
EUs nye utrikesminister bör bli stark och uppgiften är
att formulera en gemensam strategisk syn på de utmaningar
som världens ställs inför: skurkstater, internationell
terrorism, spridning av massförstörelsevapen, fattigdom,
organiserad brottslighet, narkotika, människosmuggling och
miljöförstörelse.
2003-29 s 5
Bråk i EU-sandlådan
Det kommer att stå Italien dyrt om de öldrickande,
rapande tyskarna inte invaderar de italienska badstränderna
i sommar. En italiensk regeringsföreträdare, Stefano
Stefani, påstod också att Tyskland var ett land
som är förgiftat med arroganta fördomar.
Bråket antyder att normala tider inte råder i Italien
och Tyskland.
2003-29 s 4-5
Giscard dEstaing satte punkt för konventet
Valéry Giscard dEstaing satte i torsdags i förra
veckan punkt för EUs författningskonvent med en sista
vädjan till EUs ledare att harmonisera ländernas företagsskatter
eftersom olika nivåer förvränger marknaden. Konventet
har varat i 17 månader. Denna vecka presenteras det slutgiltiga
förslaget i Rom. Sedan ska detta diskuteras i en regeringskonferens
som startar i oktober.
2003-29 s 7
Cyperns parlament för EU
Det cypriotiska parlamentet röstade enhälligt för
ett inträde i EU med officiellt tillträde i maj nästa
år. Utfästelsen kom tre månader efter det att
EU godkänt Cyperns inträde jämte nio andra staters.
2003-30/31 s 6
EU rensar i sin egen byk igen
Under den gångna veckan påbörjades en omfattande
utredning av hemliga bankkonton och falska kontrakt inom Europakommissionen.
Dess vice ordförande, Neil Kinnock, beordrar nu kommissionens
högsta chefer att besvara ett frågeformulär om
bedrägerier. Enligt Kinnock finns det bevis för att
en ytterst förkastlig verksamhet pågår
särskilt i Eurostat, där hemliga och olagliga bankkonton
öppnats, varigenom flera miljoner euro tros ha försvunnit
till vissa underleverantörer.
2003-30/31 s 7-10
Frågor och svar om Europa
Förslaget till en ny EU-författning, som antogs av EUs
ledare vid toppmötet i Grekland i slutet av juni, har orsakat
kontroverser, förvirring, upprördhet och leda. Men vad
handlar det egentligen om? EU kommer att gå alltmer mot
att bli en europeisk stat. Men det är det till stor del redan
nu och fortfarande kan EU inte beskatta och föra krig. Det
som påverkas mest är rättsväsendet och inrikespolitik,
t ex kan asyl- och flyktingpolitik beslutas med majoritetsröstning.
Euro-gruppen kommer att formaliseras och länder som inte
är med kommer att uteslutas från beslut om t ex ändrade
budgetregler. Vi får gemensamma grundläggande rättigheter.
Alla länderna får var sin kommissionär men bara
15 får rösträtt. Den verkliga vinnaren är
EU-parlamentet.
Nu måste den nya författningen ratificeras av samtliga
medlemmar. Om några länder inte godkänner förslaget
kan de övriga komma överens om att upplösa de gamla
fördragen och bilda en ny union under den nya författningen.
2003-36 s 4
"Falukorv från Falun och champagne från Champagne"
EU är nära en lösning om en lista på 41 berömda
produktnamn inom mat och dryck. Dessa produktnamn får, enligt
EU-kommissionen i Bryssel, inte användas av producenter utanför
Europa. Det handlar också om namn som Parmaskinka, Roquefortost,
Mortadella och Ouzo. Endast producenterna i den ursprungliga regionen
ska ha rätt att använda namnen. EUs planer på
att göra denna lista väcker starkt motstånd i
många länder.
2003-37 s 3-7
"EU-medlemskapet väcker både bävan och förväntan"
Polen är utan jämförelse det största av de
länder som nästa vår går med i EU. Polen
är också det land som är minst i fas med unionen.
Polen svarar för nästan halva BNP i alla de 10 kandidatländerna.
Men Polen kan få svårt att uppfylla EUs alla regler
för jordbruket och säkra livsmedelsprodukter. Polen
förmår kanske inte heller presentera välunderbyggda
projekt för att kunna lägga beslag på sin beskärda
del av EUs utvecklingsfonder, vilket i så fall gör
landet till nettobetalare av EUs budget. Landets höga budgetunderskott
gör att Polen inte kan räkna med EMU-medlemskap förrän
2010. Polen är mycket intresserad av EUs utrikespolitik.
Polen vill ha nära kontakter med USA och Storbritannien men
vill också att EU intresserar sig för Polens grannar
österut som Ukraina, Vitryssland och Ryssland.
2003-37 s 4-5
"Nya medlemmar uppmanas att ta det lugnt"
Grönt ljus för EU men inte för euron. Den nye ordföranden
i EUs traditionellt mycket hemlighetsfulla ekonomi- och finansutskott,
Koch-Weser, som avgör vilket land som får inför
euron påpekar att de nya medlemmarna måste bevisa
att de förmår upprätthålla en stabil kurs
gentemot euron innan de kan gå med i valutaunionen.
2003-37 s 7-9
"Den stilla revolutionen"
Turkiets premiärminister Erdogan vänder upp och ned
på sitt land. Han försöker vinna USAs gunst och
arbetar hårt för att Turkiet ska uppfylla kriterierna
för medlemskap i EU vilket faktiskt bekymrar Ankaras motståndare
i Bryssel. Upp emot 10000 turkiska soldater kommer under hösten
att ansluta sig till styrkorna i Irak. Men ännu viktigare
för Erdogan är medlemskapet i EU. 70 % av turkarna vill
gå med även om landet inte ännu är moget.
Ekonomin är bräcklig, klyftan mellan städerna i
väst och landsbygden i öst är avgrundsdjup och
dessutom har Erdogan misslyckats med att lösa Cypernfrågan.
2003-37 s 13
"Européernas misstro mot USA växer"
Klyftan efter Irakdebatten blir bara större och större.
En undersökning har gjorts i USA och 7 Eu-länder: Tyskland,
Frankrike, Storbritannien, Italien, Holland, Polen och Portugal.
Amerikanerna är mer benägna än européerna
att godkänna bruket av våld. 63 % mot 37 % stödjer
t ex våld mot Nordkorea för att stoppa landets kärnvapenprogram.
2003-38 s 5
"Det ligger en hund begraven i Bryssel"
Sparkade Eurostatchefen bedyrar sin oskuld. Den förre chefen,
Yves Franchet, för Eurostat, EUs statistikbyrå, som
avskedades i maj efter en finansskandal, har brutit sin tystnad
och deklarerat att han aldrig dolde den finansiella styrningen
av byrån eller undanhöll någon information från
EU-kommissionen. Franchet påstår att han skickat alla
viktiga rapporter från den interna revisionen till EUs antikorruptionsmyndighet
utan någon reaktion från dess sida.
2003-38 s 26
"Bakåtsträvarna har vind i ryggen"
Blivande EU-länder sluter upp bakom Frankrikes motstånd
mot jordbruksreform. Polen och Ungern har uttryck ett starkt stöd
för att man bevarar EUs gemensamma jordbrukspolitik intakt.
Antalet bönder i EU ökar med 50 % nästa år.
Ett nät av tariffer och kvoter gör att t ex nötkött
kostar 221 % mer med CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) än
utan. En förändring kommer först när Europas
konsumenter inser att de betalar ett alltför högt pris
för systemet.
2003-39 s 3
"EU står inför en hektisk valsäsong"
Det räcker med att ett enda EU-land säger nej till EUs
nya författning för att dokumentet ska hamna i papperskorgen.
Minst 5 av de nuvarande 15 EU-länderna, Danmark, Irland,
Holland, Portugal och Spanien har bestämt sig för att
rösta om författningen. EU-kommisionens ordförande
Prodi vill att fler frågor ska avgöras med majoritetsbeslut,
alltså länderna ska ha färre möjlighet till
veton, och att eurozonens länder ska ha större ekonomisk
makt.
2003-39 s 4-5
"Stockholmssyndromet"
Sveriges nej till euron är en varningssignal till Europeiska
Unionen. Vad betyder Sveriges nej? Det finns tre teorier. En menar
att integrationen är oundviklig och inte stannar upp därför
att Sverige röstar nej. Bakslag och kriser har kantat unionens
väg men den politiska och ekonomiska logiken har drivit unionen
framåt och förmått skeptiska länder att
med tiden ansluta sig. En annan menar att nejet öppnar vägen
för ett "differentierat Europa", där olika
länder accepterar olika grader av integration. Katastrofteoretikerna
menar att ett uppror mot EU som elitprojekt ät på gång.
2003-41 s 3
"EUs kommande problem: 25 ledare och 25 åsikter"
På det senaste mötet i Roms utkanter kunde de inte
enas om den viktigaste frågan på dagordningen, den
om den europeiska urtikesministerposten. De kom emellertid överens
om att skrota ett förslag om ett lagstiftande råd som
skulle han ha fungerat som ett slags alleuropeiskt parlamentariskt
överhus. Det länderna är mest oense om när
det gäller förslaget till ny konstitution är det
framtida röstsystemet, kommissions storlek och huruvida man
ska inkludera en hänvisning till kristendomen i författningen.
2003-41 s 4-5
"Ett orakel bestiger ECB-tronen"
Den 16 oktober möts Europas ledare i Bryssel för att
inviga den 60-årige Jean-Claude Trichet som arvtagare till
bankens nuvarande ordförande, Wim Duisenberg. Många
anser att detta förebådar en ny, kraftfullare era för
Europas yngsta och enligt mångas förmenande, mäktigaste
institution. Trichet är nu chef för franska centralbanken
och har haft känsliga poster under både Mitterrand
och Chirac. Han har överlevt och frikänts från
korruptionsanklagelser som var nära att krossa drömmen
om att flytta till Frankfurt, ECBs hemstad. Han är mer teknokrat
än innovatör och han kommer inte att avvika från
bankens främsta mål: att kontrollera inflationen. Frankrike
har arbetat hårt för att få Trichet till banken
första president. Nu avgår Duisenberg som en kompromiss
efter halva sin mandatperiod.
2003-41 s 5
"EU-kommissionen lanserar ett tillväxtpaket"
Kommissionen avslöjade nyligen höga ambitioner om att
driva på EUs svaga tillväxt genom att stimulera offentliga
och privata investeringar i transportsektorn och forskningsprojekt.
Ordföranden, Romani Prodi, säger att en kontinuerlig
ökning av offentliga investeringar med 1 % av BNP skulle
kunna öka tillväxten i EU med mellan 0,6 och 1 % årligen.
Det nya initiativet ska diskuteras av EU-ländernas ledare
den 16-17 oktober.
2003-41 s 6
"Holländarna hoppas kunna laga sprickan EU/USA
Genom utnämningen av den holländske utrikesministern
Jaap de Hoop Scheffer till generalsekreterare i Nato och Nederländernas
6 månaders ordförandeskap i EU under andra halvan av
år 2003 hoppas holländarna förstärka sin
roll. Holland uttryckte bara ett försiktigt stöd för
det USA-ledda kriget och förstörde därmed inte
sina chanser att vara vän med Tyskland och Frankrike. Däremot
kan Holland komma att kräva att dessa två länder
följer kraven i stabilitetspakten. Premiärminister Balkenende
har problem med sin nya regeringen som sprack första gången
bara 87 dagar efter det den bildats då Fortuyns parti splittrades.
Nu har hans parti, den kristdemokratiska alliansen, en svag majoritet
tillsammans med det nyliberala VVD och centerpartiet D66.
2003-41 s 7
"Brown/Mer/Eichel vill sätta fokus på EUs tillväxt"
I ett gemensamt brev från Storbritanniens, Tysklands och
Frankrikes finansministrar uppmanas EU att ta itu med den "otillfredsställande
tillväxten". Man varnar för att Europa "riskerar
att inte uppnå sysselsättningsmålen år
2010". Man måste ta itu med den långsiktiga arbetslösheten
och detta kräver en översyn av förmånernas
varaktighet, täckning och nivå och man måste
se till att välfärdssystemet inte hämmar sysselsättningen.
2003-43 s 3
"Reservplan redo för att rädda EUs författning"
Spanien och Polen har utsikter att få var sina två
representanter i EU-kommissionen enligt ett förslag, som
har lagts fram för att rädda förhandlingarna om
EUs nya författning. Enligt fördragsförslaget skulle
antalet kommissionärer bantas från 20 till 15. Reservplanen
ger plats för 31 ledamöter, av vilka alla 25 medlemsländer
ska ha var sin och de sex stora ha två var.
2003-44 s 7-8
"Ny maktbalans i det nya Europa"
I rollen som värd för den internationella givarkonferensen
om Irak fjärmade sig Spanien ännu mer från Frankrike
och Tyskland. Spanien led länge av minnet av Francos diktatur.
Men nu har Spaniens medlemskap i EMU, den snabba ekonomiska utvecklingen
och rollen som en av världens största investerare i
Latinamerika gjort att Spanien uppfyller kriterierna för
högsta status. Spanien menar att EU har många medlemsländer
som har anpassat sig bättre till det förändrade
världsekonomiska läget än både Frankrike
och Tyskland.
2003-45 s 3-4
"Leve EU-debatten!"
EU-skeptikerna må ha rätt eller fel men de behövs
för debattens skull. EU-skeptikerna är en frisk fläkt
i EU-parlamentet där samförstånd för det
mesta är en gyllene regel. Skeptikerna är oftast kvinnor,
oftast arbetareklass och oftast antingen under 30 eller över
60 år.
2003-46 s 3-4
"Stabilitetspakten gör inte skäl för sitt
namn"
Tyskar och fransmän struntar i EUs stabilitetspakt - igen!
Men de blir inte föremål för sanktioner, utan
i stället diskuterar man en ändring av regelverket.
Även Portugal överskrider gränsen och Storbritannien,
Italien, Holland och Grekland är på väg att göra
det 2004. Ingen vågar öppet ifrågasätta
stabilitetspakten son man kom överens om i Dublin 1996 men
nu funderar man på att införa bindande regler också
för överskott i goda tider som kan bli en buffert för
dåliga.
2003-46 s 4-5
"Beslutet om sanktioner sköts upp"
Frankrike lyckades i förra veckan avvärja en kraftmätning
med anledning av den franska statens uppblåsta underskott.
EUs utrikesministrar beslöt nämligen att skjuta upp
omröstningen om huruvida Frankrike ska bestraffas för
att dess budgetunderskott är oacceptabelt högt för
tredje året i rad.
2003-46 s 5-6
"Bryssel kritiserar Warszawa"
Tilltagande EU-skepsis i Polen underblåses av kritiken från
Bryssel. Polen får i EU-kommissionens årliga lägesrapport
besked om att landet halkat långt efter i förberedelserna
inför inträdet i EU om bara ett halvår. Kritiken
gäller bl a bristande gränskontroller, korruption i
den offentliga sektorn och bristande hygien i livsmedels- och
jordbrukssektorn.
2003-46 s 6
"Cypern kan sätta krokben för Turkiet"
Turkiet vill gärna inleda medlemsförhandlingar med EU
men detta allvarligt förhindras om Cypernfrågan inte
blir löst nästa år. Före den 1 maj 2004 bör
grek- och turkcyprioter ha hittat en lösning. Turkiets status
som medlemsland hänger också på vilka reformer
som landet genomför fram till i oktober nästa år.
2003-47 s 3
"Frankland eller Tyskrike"
En fransk-tysk union skulle stärka Paris och Berlins inflytande
i Bryssel, men den skulle också kunna fungera som en räddningsplanka
om det utvidgade EU blir ett misslyckande. Bakom ligger insikten
att både Paris och Berlin riskerar att förlora en hel
del av sitt inflytande i det utvidgade EU om de inte samarbetar
mera.
2003-47 s 4
"Det går mot ljusare tider"
Signalerna om en blygsam uppgång i eurozonens ekonomier
förstärktes i förra veckan. Tyskland och Frankrike
visade tillväxtsiffror. Tyskland kommer loss ur recessionen
tack vare stark efterfrågan på tyska exportprodukter
framför allt från USA där tillväxten har
tagit fart. Frankrike har med nöd och näppe undvikit
recessionen.
2003-47 s 5-6
"Regionerna känner sig åsidosatta"
Europas stora regioner börjar förlora tron på
Bryssel"
Många europeiska regionalister har länge betraktat
EU som en allierad i kampen mot nationalstatens centralstyre.
Men nu misstänker många att EU har upphört att
uppmuntra regionalismen. Regionkommittén som har sitt säte
i Bryssel är en synonym för leda och tandlöshet.
Kommissionen vågar inte uppmuntra regionalismen öppet
av rädsla för att stöta sig med mäktiga medlemsländer,
främst Frankrike och Spanien.
2003-49 s 9
"Oenighet om röstreglerna i EU"
Storbritannien ställer upp bakom Polen och Spanien och motsätter
sig en ändring av EUs röstfördelningssystem. Enligt
det nya förslaget till författning skulle Tysklands
makt förstärkas eftersom det gynnar länder med
hög folkmängd. Nu meddelar Storbritanniens utrikesminister
Straw att det gamla röstsystemet bör gälla till
2009. Författningen måste godkännas av alla länder
i enighet. Eniga är man om att varje land bör ha en
egen representant med full rösträtt i EU-kommissionen
samt att antalet ledamöter i parlamentet ska vara lägst
5 eller 6 per land. Förslaget om EUs försvarssamarbete
är en annan knäckfråga som särskilt Sverige
är tveksam till.
2003-49 s 10
"Det nya, nya Europa"
Kreativt kaos eller ödesdiger splittring?
Frankrike och Tyskland beskyllde USA för att topprida andra
länder i samband med kriget i Irak. Nu beskylls Tyskland
och Frankrike för att vara Europas USA - en tvåhövdad
supermakt, som topprider resten av Europa. Deras brott är
att de struntar i EUs ekonomiska regler, tillrättalägger
den nya författningen och försöker därmed
styra hela Europaprojektet.
2003-50 s 3-4
"Visionen om det enade Europa brottas med verkligheten"
En rad kriser och motsättningar har på senare tid fått
många bedömare att fråga sig om unionen kan fungera
med så många medlemmar med så skiftande intressen
och egenskaper. Denna vecka träffas unionens stats- och regeringschefer
för att besluta om förslaget till ny EU-författning
ska godkännas. Absolut jämlikhet inom EU är en
orimlighet. Den grundläggande konflikten handlar om maktfördelningen
mellan de stora och de små medlemsländerna. Alla EUs
medlemsländer behöver de stora ländernas styrka,
och dessa intar därför en särställning. Sådan
är verkligheten.
2003-50 s 4-5
"Berlusconis övertalningsförmåga"
Samling i Bryssel inför ett historiskt steg i EUs historia.
Berlusconi har under de senaste veckorna träffats de flesta
av medlemsländernas regeringschefer för att försök
få ihop en kompromiss om EU-författningen på
toppmötet i Bryssel denna vecka. Italiens biträdande
premiärminister Gianfranco Fini är övertygad om
att mötet i Bryssel blir framgångsrik. Det måste
bli en ny författning ammars blir det inget val till ett
nytt EU-parlament i juni 2004.
2003-51/52 s 3-4
"Det enade Europa är fortfarande en myt"
Misslyckandet att enas om EUs nya grundlag är egentligen
bara ett av många misslyckanden. EU har befunnit sig i samma
situation flera gånger förut. Tid, eftertanke och omgrupperingar
leder förr eller senare till samförstånd. Första
försöket att anta gick i stöpet, främst för
att inte Frankrike och Tyskland å ena sidan och Spanien
och Polen å den andra kunde komma överens om maktfrågorna
(läs antalet röster i Ministerrådet) och det är
bara som det varit många gånger förut i EUs 50-åriga
historia. Arbetet att skapa större enhet medför som
så ofta förr, väntan, omgruppering och nya kompromisser.
det är verkligheten, inte någon katastrof.
2004-01/2 s 3-5
"Historien om tanken bakom det enade Europa"
Idén om ett enat Europa har många tusen år
på nacken. De första entusiasterna hade dock inte lika
ädla avsikter som deras moderna efterföljare. Ända
sedan Romas fall har det funnits en idé i Europa om att
återskapa det romerska imperiet. 800, 3 århundraden
efter Roms fall lät Karl den store kröna sig av påven
i Rom. Napoleon åberopade Karl den store under sin kröning
1804 och i Bryssel finns Charlemagnebyggnaden varifrån utvidgningen
av EU styrs. Det finns gemensamma element som territoriell utvidgning,
skapandet av en gemensam rättskod och gemensam valuta samt
byggandet av vägar som länkar samman imperiet.
2004-01/2 s 6
"Irland gör sig redo att medla"
Nya ordförandelandet vill bryta dödläget i fråga
om EUs nya fördrag. Irland hoppas att det med sin erfarenhet
av "konfliktlösning" (man kan konsten att förhandla
om komplicerade frågor tack vare samtalen om Nordirland)
ska kunna får medlemsländerna att enas om EUs nya fördrag
om bara alla parter visar minsta lilla kompromissvilja.
2004-01/2 s 6-7
"Författningskrisen svår nöt för Irlands
ordförandeskap"
Irlands premiärminister, Bertie Ahern, vill tona ner förväntningarna
om en snabb lösning av EUs författningskris. Irland,
som i torsdags i förra veckan tog över ordförandeskapet
i EU, lovar också att arbeta för bättre relationer
mellan EU och USA och enklare samarbetsformer inom unionen, som
den 1 maj får 10 nya medlemsländer. Irland måste
lösa den besvärliga uppgiften att välja en ersättare
till EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi och inleda
förhandlingarna om EUs sexåriga budget. Vidare måste
man skynda på Lissabonagendan som ska göra ekonomin
mer konkurrenskraftig.
2004-01/2 s 8
"Den europeiska oenigheten"
Frågan om Turkiets medlemskap i EU kommer sannolikt att
öka klyftorna i EU. Är splittring unionens ofrånkomliga
öde? Den 14 december röstade nästan hälften
av Cyperns turkiska minoritet på EU-skeptiska kandidater
i parlamentsvalet. Resultatet av turkcyprioternas parlamentsval
dödar hoppet om en återförening av Cypern före
inträdet i EU den 1 maj i år. Konflikten kommer att
bli en del av EU.
EU kan inte heller enas om hur man ser på Turkiets eventuella
medlemskap. Den romerskt katolska delen vill inte ha in ett muslimskt
land och Tyskland oroar sig för den starka röst som
Turkiets skulle få på grund av sin storlek.
2004-03 s 12-13
"EU-medlemskapet är bara första steget"
Attityder och mål betyder lika mycket som storlek och pengar
i EU. Slovakien har 5,4 miljoner invånare och satsar hellre
på att få ekonomiska fördelar än på
att utöva inflytande i egenskap av bidragsgivare. De faktorer
som i första hand avgöra ett lands inflytande är
kompetensen i den offentliga administrationen och enigheten mellan
landets politiker i fråga om EUs mål. Slovakien står
inför två viktiga beslut som kommer att bli avgörande
för dess roll i EU. Regeringen ska nominera sina medlemmar
till EU-kommissionen och bestämma sin position i överläggningarna
om nästa EU-budget som löper från 2007 till 2013.
De nya medlemsländerna är mycket fattigare än nuvarande
15 medlemsländer. Deras BNP/capita varierar mellan en till
två tredjedelar av genomsnittet i EU.
2004-03 s 13
"EUs tre stora intensifierar samarbetet"
Ledarna för Frankrike, Storbritannien och Tyskland samlades
i söndags i Berlin. Samtalet gällde i första hand
sysselsättning, innovation och entreprenörskap i Europa.
Detta väcker farhågor bland EUs mindre länder
om att ett trilateralt direktorat håller på att växa
fram i EU.
2006-03 s 3
"Stormaktsmöte oroar EUs små länder"
Den 18 februari ska Schröder, Chirac och Blair träffas
i Berlin tillsammans med många av sina ministrar. Det gäller
att stärka EUs industripolitik och konkurrenskraft. Det handlar
också om att styra EU på rätt väg när
unionen får tio nya medlemmar den 1 maj.
2004-07 s 3-5
"Växtvärk brukar gå över"
För många av EUs nya medborgare betraktas medlemskapet
som en antiklimax. År av förhandlingar, reformer, nedskärningar
och anpassning har dämpat den ursprungliga entusiasmen. Fördelar
och nackdelar väger nästan upp varandra. De flesta är
emellertid övertygade om att medlemskap i EU är det
enda rätta på sikt. I de f d kommunistiska länderna
finns en djupt liggande känsla att man äntligen, efter
nästan ett halvsekel i östblockets grepp, har funnit
sin rätta plats i Europa. Människorna vill vara del
av en civiliserad värld där man kan lita på lagen
och internationella relationer.
2004-07 s 5
"Smakar det så kostar det"
EUs nya medlemsländer får drygt 11 miljarder euro i
EUs budget för 2004. Men de måste själva bidra
med 247 miljoner euro till Storbritanniens budgetrabatt. Denna
rabatt tvingade Margaret Thatcher fram 1984 med argumentet att
Storbritannien förlorade på att ha så liten jordbrukssektor.
2004-07 s 5-6
"Dra inte alla över en kam!"
EUs nya medlemsländer skiljer sig från varandra på
många olika sätt. Slovenien är tre gånger
rikare än det fattigaste, Lettland. Alla 10 är större
än Belgien, Holland och Danmark. Polen blir EUs 6:e största
land vad gäller befolkning. De tre baltiska staterna var
ockuperade och annekterade av Sovjetunionen i ett halvsekel. Polen,
Ungern, Tjeckien och Slovakien var självständiga på
papperet men de styrdes av Moskva via kommunisttrogna partier.
Slovenien tillhörde Jugoslavien. Sant är dock att en
stor andel invånare bor på landet och nationalismen
ligger alltid nära ytan.
2004-07 s 6-7
"Det är si och så med den fria rörligheten"
Unionens inre murar byggs upp igen. Alla nuvarande 15 länder
har rätt att införa restriktioner vad gäller rörligheten
för medborgare i de nya medlemsländerna. 5 år
är tillåtet och ytterligare 2 år om goda skäl
finns. Senast 2011 måste EUs inre arbetsmarknad vara helt
öppen. Det är bara Irland som idag inte säger sig
komma att införa restriktioner. Vilka inte gäller medborgare
från Cypern och Malta.
2004-07 s 7-8
"EU drar öronen åt sig"
Den brittiska regeringen överväger att ändra välfärdssystemet
för att bemöta hotet om en invasion av fattiga centraleuropéer
efter utvidgningen den 1 maj. Främst är man orolig för
att den eländigt fattiga romska minoriteten flyttar dit.
Det finns 1,5 miljoner romer i de nya EU-länderna. EU-länderna
kan inte införa lagar som diskriminerar andra EU-medborgare
av nationalitetsskäl.
2004-08 s 3-4
"De tre stora gick balansgång i Berlin"
Storbritannien, Frankrike och Tyskland vill visa auktoritet men
de gör klokt i att inte visa för mycket. Blair, Chirac
och Schröder försöker enas utåt, men var
och en har problem på hemmaplan och ingen av dem har för
tillfället den auktoritet som krävs för att ena
25 länder. För de européer som anar fröet
till en europeisk makttriangel är det naturligt att vara
mycket skeptiska till de tre stora ländernas försök
till närmande. Särskilt Spanien, Italien och Holland
är mycket kritiska.
2004-09 s 3
"EU försöker tackla antisemitismen"
EU-kommissionen arrangerade i förra veckan ett seminarium
med judiska ledare från olika länder för att diskutera
oroväckande signaler om växande antisemitism och vad
man kan göra för att bekämpa sådana strömningar.
Judiska ledare vittnade inför EU-kommissionen om växande
antisemitism i Europa. Många är besvikna över
att Europas religiösa ledare inte fördömer de palestinska
självmordsbombarna. USAs EU-ambassadör påstod
för några veckor sedan att antisemitismen håller
på att bli lika utbredd som på 1930-talet.
2004-09 s 3
"De nya EU-länderna är besvikna"
EU-ländernas arbetsmarknadsrestriktioner väcker bestörtning
i de nya medlemsländerna som känner sig diskriminerade
och förolämpade. Polen tycker sig inte behandlas rättvist.
De känner sig också diskriminerade vad gäller
röstfördelning i Ministerrådet. Länder som
Slovakien och Tjeckien är speciellt härskna på
Holland. Båda länderna har stor mängder romer
som ofta visat intresse för att massutvandra.
2004-09 s 4
"Makedonien ställer sig i kön"
Makedonien har ansökt om medlemskap. Många långtgående
reformer anses kunna ge resultat. Alla ansökningar från
Balkan hänger på den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo,
som styrs av FN och Nato sedan 1999. Vad kommer resultatet av
nästa års förhandlingar att bli? Ska Kosovo delas
mellan serber och albaner?
2004-09 s 5
"Chauvinismen visar sitt fula tryne"
Nu när EU-medlemskapet är i hamn vågar Sloveniens
politiker bekänna färg. I Ljubljana har 12000 personer
krävt stopp för byggandet av en moské. De 47000
muslimerna från Bosnien vill dock annorlunda. I Slovenien
finns också 18000 serber som missade att förlänga
sina uppehållstillstånd 1991 när Slovenien förklarade
sig självständigt. De som är emot dessa har som
argument att de då ville att den jugoslaviska armén
skulle invadera landet.
2004-09 s 6
"Utmattningssyndrom kan fördröja fortsatt utvidgning"
Kroatien arbetar på att får status som kandidatland
i EU. Men landets president Stipe Mesic vet att förutsättning
nr 1 är att Kroatien letar upp och utlämnar den förrymde
generalen Ante Gotovina till krigstribunalen i Haag för att
EU ska stödja Zagrebs ansökan.
2004-10 s 14-15
"Ryssland och den europeiska unionen"
Mörka moln tornar upp i öster. Strategerna i Bryssel
talar inte längre hoppfullt om en "ring av vänner"
runt den utvidgade unionen. Enligt en aktuell policydeklaration
från EU-kommissionen har Ryssland problem med demokratin,
de mänskliga rättigheterna och pressfriheten. Relationerna
mellan EU och Ryssland närmar sig en postsovjetisk bottennivå.
Denna analys markerar en skarp omsvängning från fjolårets
optimism.
2004-11 s 4-5
"Asien håller det nya Europa på helspänn"
Den hårdaste konkurrensen mot den nya EU-länderna kommer
inte inifrån EU utan från Asien och särskilt
Kina. De ökade lönerna i Ungern och Polen gynnar konkurrenterna
i Kina. Kinas tillväxttakt är 8 % mot EUs 2 %. För
att komma innanför EU-tullarna förväntas kinesiska
företag starta företag i de relativt låglöneländerna
Ungern och Slovakien. En fördel för de nya östeuropeiska
EU-länderna är att de uppfattas som mer stabila att
investera i än Kina.
2004-12 s 8-9
"Skärpta kontroller i Europa"
Alla visste att järnvägen var ett potentiellt mål.
Ledande europeiska säkerhets- och underrättelseexperter
har de senaste månaderna uttryck farhågor över
att Europas alltjämt öppna järnvägar skulle
kunna bli utsatta för terror. Efter terrorbombningarna i
Madrid har Europas länder skärpt säkerheten. Händelserna
i Madrid visar att järnvägen är mycket sårbar
i händelse av terrorattentat. Järnvägsstationer
är några av den moderna stadens mest välbesökta
platser.
2004-14 s 3
"Nu eller aldrig"
EU-författningen kan bli en mardröm"
Om inget oförutsett inträffar kommer konstitutionen
att undertecknas av EUs 25 ledare på toppmötet i juni.
Författningen skapar en ny EU-president och en EU-utrikesminister.
EU-parlamentet får större makt, nationella veton försvinner
på många områden. Men författningen träder
inte i kraft förrän alla de 25 medlemsländerna
har ratificerat den. Detta kan ske genom parlamentsomröstningar
eller genom folkomröstningar som i Danmark, Irland, Luxemburg,
Holland, Portugal och Spanien.
2004-14 s 4
"Jakten på terrorister blir effektivare"
EUs ledare utsåg på förra veckans toppmöte
en samordnare för unionens antiterroråtgärder
samtidigt som de lovade att förbättra utbytet av information
länderna emellan. Antiterrorkoordinator blir Nederländernas
f d inrikesminister, Gijs de Vries. En viktig åtgärd
är att se till att redan fattade beslut verkställs.
Många länder har lovat att göra saker utan att
verkställa dem.
2004-14 s 4-5
"Europa är Europa, varken gammalt eller nytt"
Den nya spanska regeringen godkänner förslaget till
ny EU-författningen som ett bevis för att dess lojalitet
ligger hos "det gamla Europa". Men förändrade
omständigheter gör beteckningarna "gamla"
och "nya" Europa oanvändbara. Storbritannien har
beslutat att rådslå regelbundet med Tyskland och Frankrike.
Tyskland betonar värdet av "transatlantiskt samarbete"
och vill hjälpa att undvika att ta hem soldaterna från
Irak.
2004-14 s 7
"Ostadigt klimat i nya EU-länderna"
Missnöjda väljare bäddar för instabil politik
i Centraleuropa. Lettland och Litauen har haft 12 regeringar sedan
1993, Polen 8. Vetskapen om att EU-medlemskapet är i hamn
uppmuntrar väljare och politiker att nedvärdera betydelsen
av en stabil regering. Centraleuropéerna är inte lika
nöjda med livet som västeuropéerna. De skyller
sina problem på "samhället" i stället
för på sig själva.
2004-15 s 3-4
"Motsättningarna i EU finns kvar på ytan"
Den nya EU-författningen är egentligen inte särskilt
omtyckt. Händelserna i Madrid påskyndade uppmuntrade
dock EUs ledare att demonstrera enighet. Många länder
är dock fortfarande skeptiska eller negativa till fördraget
och inget av de 10 nya medlemsländerna verkar hysa någon
större entusiasm. 7 eller 8 länder ska folkomrösta
innan ratificering och det räcker med ett land för att
förslaget ska dö i juridisk mening.
2004-15 s 4-5
"Byråkratin är "Mister Terrors" värsta
fiende"
Holländaren Gijs d Vries, som nyligen utsågs till EUs
samordnare för terroristbekämpning har bara sin övertalningsförmåga
att lita till. Han har fortfarande inga medarbetare och inga "superhemliga"
rapporter att behandla. Han har emellertid lång politisk
erfarenhet, har suttit 14 år i EU-parlamentet, har både
nederländskt och amerikanskt pass, talar flytande 5 EU-språk
och har varit ställföreträdande inrikesminister
i Holland. Hans mest effektiva redskap är den rapport han
ska avlägga varje halvår. Vilken regering i Europa
vill hamna i skamvrån när det gäller skyddet av
den egna befolkningen.
2004-15 s 5
"Kunskap är det som sätter fart på hjulen"
En ny forskningsrapport bedömer läget i de 15 EU-länderna
+ Schweiz och Norge. Skillnaderna i konkurrenskraft är stor
mellan regionerna. Schweiz, Luxemburg, Norge och Danmark toppar
listan medan Spanien, Portugal, Grekland och Italien ligger i
botten. Sverige kommer på 6:e plats. Konkurrensindex för
Europas olika regioner toppas av Uuisimaa i Finland och Stockholm.
Högst kreativitetsindex har också Uuisimaa följt
av Îl de France, Berlin, Lazio och Bremen.
Europäischer Index der Wettbewerbsfähigkeit
1. Schweiz 224,7 2. Luxemburg 222,0 3. Norwegen 184,6 4. Dänemark
142,6 5. Finnland 140,9 6. Schweden 136,5 7. Holland 129,1
8. Deutschland 117,1 9. Frankreich 101,2 10.
Grossbritannien 99,2 11. Belgien 93,2 12. Österreich 86,5
13. Irland 71,0 14. Italien 59,0 15. Spanien 35,3 16.
Portugal 34,9 17. Griechenland 17,1 Europa-Durchschnitt =
100
(http://www.standortschweiz.ch/imperia/md/content/seco/english/level2/level3bli/112.pdf).
2004-16 s 3
"Tyskland kastar sin skugga över eurozonens ekonomi"
Under mars månad ökade sysselsättningen i USA
med 308000 nya jobb. I Europa ökar inte sysselsättningen.
Man tror att tillväxten i eurozonens 12 länder kommer
att minska till 1,4 % nästa år från 1,9 % i år.
Konsumenterna vill inte konsumerar om inte arbetslösheten
sjunker.
2004-17 s 3-4
"Europeisk kultur, vad är det?"
Den masskultur, som konsumeras av Europeiska Unionens medborgare,
har en markant amerikansk biton. Varje land inom EU har sin kultur,
men det är inte något som nämnvärt intresserar
andra EU-länder. Européerna har föga intresse
för varandras moderna kulturyttringar. De flesta icke inhemska
bästsäljare kommer från USA och det gäller
inte bara film utan också musik, teater och litteratur.
2004-18 s 3-5
"Lite friskt blod skadar inte"
Europeiska unionens problem är att den är en succé
som tas förgiven. Den varaktiga freden i Europa som var Kol
och stålunionens främsta mål tas i dag för
given, liksom öppna gränser, enhetlig valuta, avreglering
av flyg- och telekommunikationer. Ingen förvånar sig
heller över låg inflation, extremt låg ränta,
låga nationella budgetunderskott och låg statsskuld.
2,5 miljoner nya jobb har skapats sedan 1993. EUs brister och
nackdelar däremot ältas under understryks. Bara 46 %
av EUs medborgare gillar medlemskapet i unionen. 15 % tycker att
EU borde läggas ned. En verklig brist hos EU är oförmågan
hos medlemsstaterna att enas i utrikespolitiska frågor.
"Oförmågan att anta en enad hållning inför
kriget i Irak var det största bakslaget i EUs historia",
menar Frankrikes förre president Giscard d'Estaing. I de
nya medlemsländerna som minns det sovjetiska vanstyret tar
man däremot inte frihet och demokrati för självklar.
Alla ordnade folkomröstningar om medlemskapet.
2004-18 s 6
"Stor besvikelse i Bryssel"
EU kommer att belöna turkcyprioterna för att de röstade
ja (65 %) till FNs återföreningsplan, som dock förkastas
av grekcyprioterna i lördagens folkomröstning. Utrikesministermötet
beslöt att häva det ekonomiska embargot, godkänna
ett hjälppaket på 260 miljoner euro och tillåta
tullfri export av frukt och grönsaker. Valresultatet stärker
sannolikt Turkiets chanser att få inleda medlemskapsförhandlingar
senare i år. Grekcyprioternas nej (76 %) i sin separata
folkomröstning kastar emellertid en lång svart skugga
över EUs utvidgning den 1 maj. Bara halva Cypern blir medlem.
2004-18 s 7-8
"Irland är landet som alla vill likna"
Nykomlingarna i EU kommer att imitera de flinka kelterna - om
de bara får en chans av sina egna medborgare. De reformer
som krävs, skattelättnader, mindre byråkrati.
lägre företagsskatter kommer att ha både vinnare
och förlorare i de nya medlemsländerna. Och det viktigaste
för att nå utländska investerare är att ha
långvarig politisk stabilitet. När Irland anslöt
sig till EU 1973 var dess per capita inkomst 62 % av genomsnittet
i EU, idag är det 121 %. Man har lyckats genom att sänka
skatter och minska statens andel av BNP från 54 till 33
%. Företagsskatten som var som högst 40 % är idag
12,5 %. Arbetslösheten är mindre än 5 %.
2004-18 s 8-9
"Folkets vilja kan bli författningens död"
EUs författning ligger i startgroparna inför en svår
hinderbana. Många i Bryssel uppfattar Tony Blairs vändning
i frågan om folkomröstning om författningen i
Storbritannien som ett bedrägeri. Du kanske också Chirac
tvingas till detta i Frankrike. Fyra länder har redan bestämt
sig, förutom Storbritannien, Danmark, Irland och Nederländerna.
Kanske också Luxemburg, Tjeckien, Portugal och Spanien.
Om ett land röstar "Nej" så faller hela författningsförslaget.
2004-18 s 9
"Tvistefrågorna Ryssland/EU är lösta"
Frågor kring östutvidgningen har länge diskuterats.
Nu har man kommit överens om regler för handeln mellan
Ryssland och den lilla ryska enklaven Kaliningrad som kommer att
ligga helt med gränser till EU-länder. En stridsfråga
som inte lösts är de ryska minoriteternas rättigheter
i Estland och Lettland.
2004-18 s 10-11
"Inget tillstånd, inget arbete"
Östeuropéerna står inför nya restriktioner"
Folkets fördomsfulla rädsla, som har underblåsts
av populistiska tidningar, för att östeuropéerna
skulle välla in i Europa och lägga beslag på jobb
och sociala förmåner har fått 13 av EUs 15 gamla
medlemsländer att införa nya restriktioner som syftar
till att begränsa nykomlingarnas tillgång till arbetsmarknaden.
Alla utom Irland och Sverige.
2004-18 s 17-18
"Farväl till Europadrömmen"
En allt närmare union faller på sin egen orimlighet.
Det gamla "harmoniska" EU kommer inte mer tillbaka hävdar
artikelförfattaren i Newsweek. "Europa kommer att få
fullt upp med att försöka hålla ihop sin växande
mångfald. Ökande invandring, framför allt från
muslimska länder kommer att snabbt förändra Europa
både etniskt och kulturellt." Vidare föds det
alldeles för få barn: "Den demografiska utvecklingen
kommer att undergräva den traditionella europeiska välfärdsstaten".
2004-19 s 3-4
"Det nya Europa gör sig redo för vardagen"
Europas medborgare uppmanas att köpa mera. Det allra mesta
kan nu köpas i vilka som helst av de 25 EU-länderna
och transporteras till det egna landet. Alkohol får dock
bara transporteras över gräns föreget bruk. Storbritannien,
Danmark, Tyskland och Sverige har satt gränser för införsel
av cigaretter från de nya EU-länderna. Ungern, Malta,
Tjeckien, Cypern och Polen har tillfälligt hindrat utlänningar
att köpa semester- och sommarhus. Resandet har liksom köpandet
tagit bättre fart. I Dublin har man med en stor ceremoni
firat de nya länderna. Men man har också annat att
göra. Ny ledare för kommissionen måste utses,
förslaget till ny författning godkännas och beslut
fattas om medlemsförhandlingar med Kroatien.
2004-19 s 4-5
"Handels- och jordbrukspolitik påverkas"
75 miljoner nya konsumenter och miljontals nya företag kommer
oundvikligen att förändra unionen. EUs folkmängd
har ökat med 20 % men dess ekonomiska styrka bara 4-6 %.
De 10 nya ländernas BNP stannar vid 500 miljarder euro medan
de 15 "gamla" producerar för 9000 årligen.
Men man har ändå fått 75 miljoner nya konsumenter.
Tyskland kommer att få de flesta men relativt sett tjänar
Österrike mest. Österrike är "porten österut".
Fler länder blir negativa till förändringar i EUs
jordbrukspolitik vilket blir en nackdel för EUs skattebetalare,
jordbruksexportörer i tredje land och för EUs internationella
handelsrelationer.
2004-20 s 7-10
"Hur står det till mellan Berlin och Washington?"
Oenigheten om kriget i Irak orsakade stor missämja mellan
Tyskland och USA. Att oenigheten uppstod var på sätt
och vis det lyckliga slutet på USAs framgångsrika
kampanj för att ställa Tyskland på fötter
igen efter andra världskriget och skapa förutsättningar
för en fredlig och demokratisk stat. Konsekvensen är
att Tyskland går sin egen väg även om det misshagar
USA. I München 2003 vid den årliga säkerhetskonferensen
läxade den amerikanske förvarsministern Rumsfelt upp
Tyskland. Tysklands utrikesminister Joschka Fischer svarade då
på ett sätt som i praktiken satte punkt för ett
halvsekel av nästan automatisk lojalitet mot Amerika. Men
vid tidpunkten för nästa säkerhetskonferens i München
i år hade klimatet ändrats markant. Nu talade Fischer
om att vi står inför ett gemensamt hot i form av "destruktiv
terrorism i namn av det heliga kriget och dess totalitära
ideologi". Normala relationer mellan Tyskland och USA har
återupprättats men de ackompanjeras av några
nya ovissheter och frågetecken.
2004-20 s 11-12
"USA märkte knappt att EU passerade en milstolpe"
USA ägnar hela sin tid åt två tunga frågor,
kriget i Irak och presidentvalet. Den bedövande tystnaden
runt EUs utvidgning med 10 länder, varav åtta tillhörde
sovjetblocket på sin tid, speglar att någonting är
fel. Partnerskapet mellan EU och USA är livsviktigt. Tillfälliga
fnurror på tråden kan knappast undvikas men strävan
mot gemensamma mål är viktigare än något
annat i förhållandet mellan länderna på
båda sidorna av Atlanten. USA är mer intresserat av
varför inte Turkiet är med. Det är demokratiseringen
av Mellanöstern som är huvudmålet för USA
inte Europa.
2004-20 s 12-13
"De nya medlemmarna ger Turkiet ljummet stöd"
EUs nya medlemmar stöder Turkiets ambitioner att komma in
i unionen men de tycker inte att det brådskar. De ansluter
sig till Frankrikes president Jacques Chirac som menar att Turkiet
inte är moget för medlemskap på flera år.
De nya öststaterna vill hellre får med Bulgarien och
Rumänien 2007 och sedan Kroatien och hellre Ukraina än
Turkiet. Ukraina har kristna rötter och därför
ett mer lämpligt medlemsland än Turkiet.
2004-20 s 12-13
"Redo för Europa?"
Turkiet i EU skulle för alltid förändra Europas
"kristna klubb". Just därför kommer Turkiet
kanske aldrig med i EU. I ett nytt befolkningsbaserat röstsystem
skulle Turkiet få lika många röster i ministerrådet
som EUs 18 minsta länder tillsammans. Turkiets medlemskap
skulle innebära en omdefiniering av Europas kulturella och
politiska självbild. Många européer är
rädda förökad arbetskraftsinvandring men det är
just behovet av arbetskraft som gör att EU behöver Turkiet
lika mycket som Turkiet behöver EU.
2004-20 s 13
"EU är berett att slopa subventioner"
EU erbjöd sig i måndags att slopa alla exportsubventioner
i jordbruket i ett försök att åstadkomma framsteg
i den pågående handelsrundan. Erbjudandet riktades
i ett brev till WHOs 148 medlemmar.
2004-20 s 25
"Tre plus tre blir sex nordiska EU-länder"
Sverige, Finland, Danmark och de tre baltiska staterna ska i regelbundna
möten strax före EUs toppmöten försöka
enas om gemensamma ståndpunkter för att försvara
gemensamma intressen. (alkohollagstiftningen kanske?)
2004-21 s 3
"Goda grannar blir nära vänner"
Den utvidgade Europeiska unionen erbjuder sina nya grannar samarbete
och stöd men håller dem också på armlängds
avstånd. En "ring av vänner" ska kunna dela
allt utom EUs institutioner. EU har redan etablerat ett formellt
partnerskap med Ryssland. Detta ska också erbjudas Ukraina,
Vitryssland och Moldavien förutsatt att de uppfyller EUs
krav på respekt för de mänskliga rättigheterna
och demokrati. Kommissionen vill också knyta band till Azerbajdzjan,
Armenien och Georgien. Vidare Algeriet, Egypten, Tunisien, Israel,
Jordanien, Libanon, Libyen, Syrien och Palestina. Deltagarna i
dialogen kommer att erbjudas skräddarsydda "handlingsplaner"
som syftar till att främja förnuftigt styre, mänskliga
rättigheter, ekonomisk och social utveckling. Moroten blir
sannolikt möjligheten att få tillgång till EUs
interna marknad.
2004-21 s 4-5
"De nya EU-länderna satsar på turister från
väst. Stalintidens grå etablissemang med läckande
toaletter är ett minne blott. De nya EU-länderna satsar
hårt på turistnäringen bl a genom att utnyttja
sina konkurrensfördelar. Medlemskapet i EU betyder också
kontanter från högkvarteret i Bryssel till det som
kallas infrastrukturella projekt. Sådant som vägar,
tågstationer och flygplatser har förbättrats och
kommer att bli ännu bättre.
2004-21 s 5-6
"EUs heta linje svarar på allt"
"Folkets port till den jättelika Europeiska Unionen
är ett prydligt litet kontor, där tonen är förvånansvärt
lågmäld. Det är här som plikttrogna EU-byråkrater,
med hjälp av en uppsjö datorer, försöker besvara
frågor från folk i hela unionen och från världen
utanför. Europe Directs kontor har inrättats för
att besvara frågor från unionens 450 miljoner invånare.
De får telefonfrågor, brev och e-post. www.europa.eu.int/europedirect.
2004-21 s 7-9
"Grekland är en bångstyrig medlem"
Medlemskapet i EU var tänkt att göra Grekland modernt,
men det stannade vid en tanke. Grekland gick med i EU 1981 och
har utvecklats från att vara ett fattigt, perifert Medelhavsland
till en regional stormakt. Men de första 18 åren ägnade
Grekland åt att leka "olydig gosse" genom att
blockera EUs utrikespolitik och tjäna miljarder euro i form
av subventioner från Bryssel. Men Greklands sätt att
använda EUs pengar har ifrågasatts. Mycket av pengarna
har missbrukats genom projektförseningar och korruption.
Pengarna från EU kan därför ha bromsat den ekonomiska
utvecklingen. Greklands statsskuld är idag nästan 100
% av BNP och offentliga sektorn sysselsätter mer än
hälften av arbetstagarna. Byråkratin har kunnat växa
sig enorm.
2004-22 s 3-4
"EU är inte detsamma och blir aldrig detsamma som Europa"
Det gäller att hålla Europaprojektet inom rimliga ramar
och gränser. Brysselprojektet har svårt att entusiasmera
folk. Valen till EU-parlamentet om några veckor verkar bli
nationella förtroendeomröstningar i vilka väljarnas
röster har mindre med deras syn på EU att göra
än med deras ofta stora missnöje med den egna regeringen.
2004-22 s 4-5
"Ordning och reda i parlamentet!"
Den österrikiske EU-parlamentarikern Hans-Peter Martin driver
en hård antikorruptionskampanj i EU-parlamentet. Med stöd
av högerextremisten Jörg Haiders väljare har han
en chans att bli omvald och fortsätta kampanjen. Enligt opinionsmätningar
kan hans "Doktor Hans-Peter Martins lista för effektiv
kontroll i Bryssel" få två platser i parlamentet.
2004-22 s 5
"En frisk fläkt skulle inte skada i Europarådet"
Estniskan Kristina Ojuland skulle nog kunna vädra ut hos
Europas moralväktare. Europarådet som grundades 1949
och har 45 medlemsländer verkar ofta försjunken i ett
hav av artiga politiska samtal och politisk korrekthet. Europarådet
måste agera mera kraftfullt om det ska imponera på
det nya och det gamla Europas medborgare. I juni ska rådet
välja en ny generalsekreterare.
2004-22 s 6-7
"Vem efterträder Romano Prodi?"
Det pågår en kapplöpning där deltagarna
har så stora handikapp att det är svårt att se
hur någon av dem skall kunna vinna. Det finns alltså
goda vinster för en otippad löpare att passera hela
startfältet på innerbanan och gå i mål
som ny ordförande för EU-kommissionen. Den nye ordförande
bör tillhöra den fraktion i Parlamentet som har majoritet
vilket förväntas bli mitten-högerblocket. Han bör
komma från ett mindre, nordeuropeiskt land och tala franska.
Helst ska han vara f d regeringschef och inte automatiskt göra
britterna misstänksamma. Favorit är Belgiens premiärminister
Guy Verhofstadt, som är flerspråkig, ung och energisk.
Britternas favorit är Pat Cox, irländare som är
talman i EU-parlamentet.
2004-23 s 3-4
"Populister förbereder sin invasion i EU"
Polska lymlar, strebrar och halvdemokrater försöker
komma in i EU-parlamentet. I EUs nya medlemsländer är
det populisterna som har störst chanser att bli valda. I
Polen tycks den f d proffsboxaren Andrzej Lepper vara i stånd
till allt liksom fränden i Bratislava, den f d presidenten,
och proffsboxaren Vladimir Meciar. Båda har stora chanser
att få en plats i EU-parlamentet liksom f d premiärministern
i Ungern, Viktor Orban. Det är framför allt de, som
förlorade på omvälvningen i slutet av 1980-talet,
som är beredda att rösta på Östeuropas "råttfångare"
i EU-valet.
2004-23 s 4-5
"Dystra prognoser för EU-valet"
Väljarna tar chansen och ger sina ledare en knäpp på
näsan. EU-frågorna kommer att överskuggas av nationella
frågor. Opinionsmätningar ger mitten-högerblocket
285 platser, det socialistiska 217 och den liberala gruppen 73
platser av 732. Det blir troligen ett lågt valdeltagande
vilket gynnar små eller extremistiska partier.
2004-23 s 6-7
"Prodis farhågor och förhoppningar"
Romano Prodis tid som EU-kommissionens ordförande har kännetecknats
av utvidgningen och missämjan, som uppstod mellan stora EU-stater
och USA med anledning av kriget i Irak. Prodi tycker dock att
sprickan mellan väst och den islamska världen är
mest oroväckande. Det kommer att ta lång tid, kanske
en generation eller två innan EU förmår fatta
ett enhälligt beslut i en fråga om Irak.
2004-24 s 3-5
"EU-parlamentet uträttar mer än medborgarna anar"
Prognosen om lågt valdeltagande kastar sin skugga över
helgens EU-val. Bara drygt en tredjedel av européerna uppgav
i en opinionsundersökning att de kände till det stundande
valet och bara 45 % sa att de säker tänkte rösta.
Valdeltagandet tycks bli lägst i de nya EU-länderna.
EU-valet tycks bli ett slags folkomröstning om de nationella
regeringarna. Att Europas författning och Turkiets eventuella
medlemskap är centrala frågor märks inte. Paradoxen
är att EU-parlamentet på senare år har fått
mycket större makt och i vissa fall större makt än
de nationella parlamenten.
2004-24 s 4-5
"EU-parlamentet försöker hävda sin ställning"
Sex veckor efter EUs historiska utvidgning 'ger val till EU-parlamentet
rum i hela unionen. Parlamentet har kontinuerligt fått större
makt, men den breda allmänheten tar det ändå inte
på allvar. Mellan den 10 och 13 juni ska upp emot 350 miljoner
EU-medborgare i 25 länder välja representanter till
EU-parlamentet. Antalet platser har ökat från 626 till
732. Under den gångna mandatperioden utgjorde kristdemokraterna
och andra borgerliga partier den största fraktionen i parlamentet
med 232 platser. De förr dominerande socialdemokraterna hade
175 mandat. Under de gångna 25 åren har parlamentet
med varje fördragsändring fått mera makt. Den
för närvarande diskuterade EU-författningen innebär
ytterligare en förstärkning av parlamentets makt. Ordföranden
för EU-kommissionen måste godkännas av parlamentet
som också granskar alla de nya kommissionärerna.
2004-24 s 5
"Solana dyker upp som kompromisskandidat"
Storbritannien och Spanien diskuterar Javier Solana som ett alternativ
till den belgiske ledaren, Guy Verhofstadt, som ny ordförande
i EU-kommissionen. Alla länder som motsätter sig Verhofstadt
ser positivt på Solana.
2004-24 s 6-7
"EU är omtyckt men väcker ingen entusiasm"
Tyskarna uppmanas att gå och rösta men de frågar
sig: på vem och varför? I Tyskland är det det
breda samförståndet om EUs fördelar som fått
intresset att svalna. De tyska väljarna tycks dock välkomna
tillfället att visa sitt missnöje med Schröders
regering. Landets ekonomi krympte för första gången
på ett decennium i fjol och arbetslösheten förblir
envist hög. Prognoserna ger regeringspartiet SPD 26 % medan
CDU + CSU får 45 %.
2004-24 s 8-9
"Europas olydige gosse rannsakar sig själv"
Frankrike har i flera år beklagat sig över att det
franska språket och Frankrike generellt får alltmindre
inflytande i Europa. Nu har det kommit en ny rapport från
ett av nationalförsamlingens utskott, som konstaterar att
fransmännen har sig själva att skylla. Rapporten hävdar
att Frankrikes vägran att införa EUs regler, dess rykte
som "arrogant" och de franska EU-parlamentarikernas
dåliga arbetsmoral har skadat landets trovärdighet
och undergrävt dess auktoritet.
2004-24 s 9-10
"Fotbollen konkurrerar ut EU"
Portugal har drabbats av Europafeber, men den orsakas inte av
EU-valet. Portugiserna är mycket nöjda med EU. Portugal
är nämligen ett land som kanske mer än någon
annan europeisk stat har gynnats av de rika EU-ländernas
generositet. Ändå är över hälften av
portugiserna ovetande om att det är val till EU-parlamentet,
den 13 juni, dagen efter den första EM-matchen, som spelas
mellan Portugal och Grekland.
2004-24 s 10-11
"Kampanjen går i moll"
Sveriges EU-positiva partier tonar ner sin entusiasm. En föga
inspirerande paroll i den svenska kampanjen inför valet till
EU-parlamentet lyder: "Ursäkta, men vi gillar Europa!"
Parollen är ungefär det mest positiva man kan hitta
om EU i den svenska valkampanjen. Partiet som ber om ursäkt
är folkpartiet som är Sveriges tredje största och
mest EU-vänliga parti. Midsommarmånaden juni har fått
en egen lista som vill lära svenskarna säga nej till
att EU får allt mer makt.
2004-25 s 3-4
"Apatin blev EU-valets största segrare"
Europas regeringspartier hamnade i skamvrån. 44 % röstade
- förra gången var det 49 %. I de västeuropeiksa
länderna röstade 48 %, i de östeuropeiska 29 %.
Regeringspartierna fick ta mycket stryk, som Schröders SPD
i Tyskland, Chiracs UMP i Frankrike, Blairs Labourparti i Storbritannien
(och Perssons socialdemokrater i Sverige). EU-skeptiska partier
gick framåt. "Resultatet ifrågasätter hela
EU-konceptet med en överstatlig demokrati. I Österrike
lyckades H P Martin ta 14 % för egen räkning. Och Paul
van Buitenen som avslöjade bedrägerier och vanstyre
i Jacques Santers EU-kommission 1999 fick två av Nederländernas
mandat. Hög arbetslöshet och terroristhotet är
det som bekymrar väljarna alla mest i Europa.
2004-25 s 4-5
"Nu gör de ett nytt försök"
Europeiska unionens nya författning möter sitt öde
på toppmötet denna vecka. Det som blockerade en uppgörelse
i december i fjol var det föreslagna nya röstsystemet
som skulle minska den fördelen de små länderna
hittills haft. En kompromiss om dubbel majoritet, med krav på
att 55 % av medlemsländerna röstar för och att
dessa representerar 65 % av folkmängden finns också.
Varje land ska få ha en kommissionär t o m 2014. Ett
annat problemområde är att enas om vem som ska efterträda
Prodi som kommissionens ordförande.
2004-25 s 5-6
"Det polska jordbruket står vid ett vägskäl"
Medlemskapet i EU kan sätta punkt för en traditionell
livsstil. Polen har idag 2 miljoner gårdar som omfattar
i genomsnitt 7,2 hektar. Hästen är fortfarande ett vanligt
dragdjur och miljöskadlig konstgödsel förekommer
knappast. Om Polen missar chansen att utveckla det organiska jordbruket
kan det hända att EU lyckas med det som kommunismen inte
klarade av: att utrota de polska småbruken.
2004-25 s 6-7
"Nu är alla sams igen"
Nu när Frankrike och Tyskland har undertecknat en USA-initierad
resolution i FNs säkerhetsråd kan man fråga sig
varför de f d motståndarna mot kriget i Irak i "det
gamla Europa" plötsligt är så försonliga
och vänliga mot USA. Bakom det återfunna transatlantiska
samförståndet finns insikten om att måttfullhet
och samarbete gagnar alla i längden. Det påskyndar
läkningen av Europas egna sår som uppstod när
Europa splittrades i en "gammal" och "ny"
del i Irakdebatten. "Att vara vänlig mot Bush lönar
sig i Europa".
2004-26 s 3
"EU har trasslat sig igenom ännu ett toppmöte"
Entusiasmen lyste med sin frånvaro. På toppmötet
i Dublin lyckades man enas om det nya politiska fördraget
Blair underkände alla Tysklands och Frankrikes förslag
till kandidater för toppjobbet inom EU. Enligt artikelförfattaren
har "EU byggt ut sina byråkratier och fördjupat
den politiska och ekonomiska integrationen, men beslutsfattarna
har inte fått medborgarna att känna att de har någon
röst i unionen". Men menar han, EU kommer att ta sig
igenom den aktuella krisen på samma sätt som man överlevt
tidigare kriser. Insatsen är alltför stora för
att resultatet skulle kunna bli något annat.
2004-26 s 4-5
"EUs konstitution är inte så märkvärdig
som det verkar"
Den nya författningen är egentligen bara ett fördrag
som innebär att man inrättar ämbetena president
och utrikesminister samt inför ett maktfördelningssystem
som bygger på medlemsländernas folkmängder.
2004-26 s 5
"Bryssel öppnar dörren för Kroatien"
EUs ledare enades i förra veckan om att inleda medlemsförhandlingar
med Kroatien i början av nästa år. Detta markerar
en milstolpe för Kroatien som var djupt involverat i Balkankrigen
på 1990-talet.
2004-27 s 3-4
"Det är inte politik som sätter fart på Europa"
Europa har just bevittnat en massuppvisning i likgiltighet och
en annan i entusiasm. Det "sanna" Europa avslöjas
som nationalstater i fotbollsturneringen som är den "vackraste,
fredligaste allegorin för de krig, som tack och lov inte
rasar i Europa längre".
2004-27 s 4
"Surt besked till sockerodlarna"
EUs kommission kommer att lägga fram ett förslag som
minskar subventionerna och därmed produktionen av socker
i Europa. Priset på socker i EU är tre gånger
högre än på världsmarknaden. Tack vare bidragen
kan EU ändå konkurrerar ut producenter i u-länderna.
Reformen ska avvärja en anmälan mot EUs sockersubventioner
till WTO. En sådan skulle kunna resultera i en dom som skulle
tvinga EU att genomföra förändringen.
2004-27 s 5
"Portugis får Prodis jobb"
Portugals premiärminister, José Manuel Durao Barroso
blev den nye kompromisskandidaten till ordförandeskapet i
EU-kommissionen. Han har fört en strikt rigorös ekonomisk
politik för att reducera Portugals underskott, bantat ner
den offentliga sektorn och liberaliserat arbetsmarknadslagarna.
I Bryssel tror man att han kommer att värna om de små
medlemsländernas intressen. Innan dess måste han dock
godkännas av EU-parlamentet.
2004-28 s 3-4
"Euforin är inte gratis"
Stora idrottsevenemang hjälper små länder att
hamna på kartan. Evenemangen fungerar som ett slags debutantbaler
för små länder som känner sig geografiskt
och politiskt marginaliserade i Europa. Men det är varken
riskfritt eller billigt. Portugal satsade 660 miljoner euro på
nya arenor och renoveringar av gamla för en turnering som
varade 4 veckor. De nya arenorna är så stora att de
kommer att se ödsliga ut vid vanliga matcher. Grekerna som
ska arrangera sommaros befarar att byggförseningar och budgetöverskridningar
kommer att stärka misstanken mot att deras land inte är
riktigt modernt. Nej, de ekonomiska argumentet för att arrangera
idrottsevenemang är ogrundade. Men faktum är att idrottsliga
framgångar får folk att må väldigt gott.
Inte behöver Portugal ett imperium eller ett ekonomiskt uppsving
när man går till final i EM i fotboll? Och Grekland
som vann finalen har väl redan vunnit vad det landet behövde.
2004-27 s 4
"Verkställning är Hollands motto"
Varken tulpaner eller väderkvarnar när holländarna
tar över ordförandeskapet i EU 1 juli 2004. Modernare
symboler ska användas för det nya ordförandeskapet
som kommer att prioritera frågor som illegal invandring
och säkerhet och åtgärder för att stimulera
arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Den viktigaste frågan
blir kanske den om huruvida Turkiet ska få grönt ljus
att inleda medlemskapsförhandlingar men unionen. Holland
kommer mera försöka genomdriva vad som tidigare beslutats
än att starta nya spektakulära projekt.
2004-28 s 10-11
"EU får en brobyggare"
Valet av portugisen Durao Barroso till ny ordförande i EU-kommissionen
kan visa sig vara ett mycket klokt beslut. Han är en övertygad
integrationist och kommer sannolikt att förorda fortsatt
utvidgning med Rumänien, Bulgarien, Kroatien och - på
sikt - med Turkiet. Barrosos utnämning sätter också
punkt för en kort period, under vilken Irak var en geopolitisk
sprängkil, som formade förhållandet mellan USA
och stora delar av Europa i gott och väl två år.
2004-29 s 3
"Rivningspatrullen tar plats i parlamentet"
Andelen EU-skeptiska ledamöter i EU-parlamentet är större
än någonsin men frågan är om de kan göra
någon nytta alls. EU är här för att stanna
och det är mera konstruktivt att delta i uppbyggnaden av
unionen än att försöka riva den inifrån.
Ett exempel är det brittiska Independencepartiet som fick
16 % i det brittiska EU-valet. Partiets framgång är
märkvärdig eftersom Storbritannien mer än någonsin
lyckats forma EU enligt egna önskemål. T ex fick inte
fransmän och tyskar den kommissionsordförande som dessa
båda länder förespråkade. Två av motståndarnas
argument är att det finns för mycket byråkratiska
överdrifter i EU och att ingen vill vara med på tyskarnas
sjunkande skepp.
2004-29 s 4-5
"Bort med etablissemanget!"
Väljare runt om i Europa tycks ha tröttnat på
sina ledare. Vilken ideologi eller hemvist på den politiska
vänster-högerskalan regeringspartierna i många
länder än har så har de lidit svåra nederlag
i de senaste lokala och regionala valen och i EU-valen. Det verkar
son om de traditionella partierna är föremål för
en generell misstro som överstiger ideologi och som signalerar
djup pessimism. Det finns en allmän uppfattning bland väljarna
om att allt går överstyr trots att regeringarna kräver
stora uppoffringar av sina undersåtar. En Annan orsak är
att regeringspartierna inte förmår formulera en vision
som kan väcka vanligt folks entusiasm.
2004-30 s 3-4
"EU-entusiasmen är som bortblåst"
Ett förvånansvärt skeptiskt Nederländerna
har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionen.
Många EU-medborgare tycker att EU utvecklats alltför
fort. En legitimitetskris har lett till att vanligt folk oroar
sig för en "förlust av identiteten". Under
sin ordförandeperiod kommer Hollands premiärminister
Jan Peter Balkenende att fokusera på "minskad byråkrati
och ökad ekonomisk tillväxt". En satsning på
praktiska frågor snarare än på nya visioner.
Mycket har hänt i Holland sedan Pim Fortuyns korta "politiska
revolution". Nu vågar politikerna ifrågasätta
värderingar som det mångkulturella samhällets
fördelar och samförståndspolitikens fördelar.
Åsikten att Bryssel är genomkorrupt är spridd
i landet. Dessutom väckte det faktum att Frankrike och Tysklands
brott mot stabilitetspakten tolererades "kalvinistisk"
vrede i landet.
2004-30 s 4
"Fransmännen ska också rösta om EU-författningen"
Frankrikes president Jacques Chirac har ändrat åsikt
i frågan om en folkomröstning om EUs nya grundlag och
vill nu hålla en sådan under 2005. Chirac har varit
hårt pressad av sitt eget konservativa parti UMP. Finansministern
Nicolas Sarkozy har gått i bräschen för en folkomröstning.
Om Chirac väntat längre med beslutet hade han verkat
vara rädd för utfallet.
2004-31/32 s 7
"Bush uppmanar EU att godkänna Turkiet"
Han stöder helhjärtat Turkiets önskan att bli medlem
i EU. Detta skulle gynna demokratiseringsprocessen i Mellanöstern.
Turkiet som är en sekulär demokratisk stat med en muslimsk
majoritet skulle kunna bli en förebild för regionen
och en viktig medlare mellan Europa och Mellanöstern. Av
EUs medlemsstater är det främst Frankrike som reagerar
negativt på vad Chirac kallar att "Bush inte ska lägga
näsan i blöt" och lägga sig i interna europeiska
frågor.
2004-31/32 s 8
"Erdogan hoppfull om turkiskt EU-inträde"
Turkiets premiärminister Erdogan menar att man nu har kommit
över det sista diplomatiska hindret inför landets EU-ansökan
efter ett tredagsbesök i Frankrike. Chirac stöder nu
Turkiets EU-kandidatur. Turkiska flygbolaget Turkish Airlines
har skrivit ett kontrakt med Frankrike om att köpa 36 flygplan
från Airbus. Ordern är värd 1,2 miljarder euro.
Detta erbjudande kunde Chirac inte motstå. Innan EU-toppmötet
i december ska EU-kommissionen sammanställa en rapport där
man rekommenderar eller avråder Bryssel från att påbörja
formella förhandlingar med Turkiet.
2004-33 s 3-4
"Tar terroristerna semester"
Risken för attacker från terrorister är störst
under sommaren och semesterperioder. Experter menar att EU är
nästan helt oförberett på att stoppa och hantera
svåra attacker under sommaren och faran växer för
varje dag. På informell basis finns det ett gott samarbete
om säkerhetsfrågor i Europa, men så fort man
kommer över departementsnivån är det samma gamla
tröga system som vanligt. Europols chef Jörgen Storbeck
med uppdrag att underlätta informationsutbyte av terroristaktiviteter
har förlorat sitt arbete. Någon efterträdare har
EUs ministerråd inte kunnat enas om. Biträdande chefen
är på semester. USA menar att det mest akuta terroristhotet
inte kommer från Mellanöstern utan från Västeuropa.
Al-Qaida har rekryterat personer med europeiska pass som får
komma in i USA utan visum.
2004-33 s 4
"Europa tar nya terrorhot med en nypa salt"
Bortsett från Storbritannien är det ingen i Europa
som verkar ta de nya terrorhoten mot USA på särskilt
stort allvar. Reaktionerna skiftar mellan officiellt lugn och
inofficiell cynism. Bush höjde nyligen beredskapsnivån
men Europa har inte höjt sin beredskap. En expert i Tyskland,
Rolf Tophoven, menar att länder som Pakistan och Saudiarabien
som har varit USAs allierade är mycket mer sannolika mål.
Europa framstår också som mer sårbart än
USA och attackerna mot kristna mål i Irak är den senaste
varningssignalen. "För militanta islamister är
Rom kätteriets högborg".
2004-34 s 3
"Barrosos nyuttagna lag visar på mästerlig taktik"
Den portugisiske f d premiärministern har redan omkullkastat
farhågorna kring utnämnandet genom en rad självsäkra
och eftertänksamma framträdanden. Han lyckades snabbt
och utan alltför stora protester utse sin nya kommission
om 24 män och kvinnor. Kritikerna anser att det är en
balanserad och bra kommission. Det finns ett "liberalt stråk"
genom de tre viktigaste ekonomiska posterna: handel, konkurrens
och inre marknaden. För första gången finns det
en vice ordförande för kommissionen, svenskan Margot
Wallström.
2004-34 s 4-5
"Den nya kommissionen"
Tunga portföljer fick Günter Verhaugen, företagande
och industri, Peter Mandelson, handel, Neelie Kroes-Smit, konkurrens,
Charlie McCreevy, inre marknaden och finansiella tjänster
, Benita Ferrero-Waldner, externa relationer, Rocco Buttoglione,
rätts- och säkerhetsfrågor, Jacques Barrot, transport
och Margot Wallström, internationella relationer och PR-frågor.
2004-35 s 5
"EU-reform högst på Barrosos agenda"
Den nye kommissionsordföranden José Manuel Barroso
lovar att leda en pragmatisk och samarbetsvillig kommission och
undvika öppna konfrontationer med de 25 nationella regeringarna.
Detta välkomnas av regeringschefer i hela EU. Han är
för ett gott och nära samarbete med USA.
2004-25 s 37
"Polen vill flytta EUs tyngdpunkt österut"
Polens president Kwasniewski anser att både Turkiet och
Ukraina hör hemma i EU. Ett skäl kan vara att han känner
behov av att ha "skyddsstater" mellan sig och Ryssland.
Ett land som Polen av förklarliga skäl knappast kan
lita på. Polen är djupt misstänksamma mot Moskvas
ekonomiska hållhake på Ukraina liksom på dess
politiska inflytande i Vitryssland.
2004-38 s 3-4
"Alla står sig själv närmast - även
i EU"
de stora, rika EU-länderna tänker inte göra det
lättare för de nya, fattigare medlemsländerna att
locka företag och investerare. De har sänkt sina företagsskatter.
Polen från 27 till 19 %, Ungern har 16 % och Estland beskattar
inte alla vissa inkomster. I tyskland är skatten 39 %. Nu
krävs att de höjer sina företagsskatter så
att företag och arbetstillfällen inte lockas att flytta
österut. Den franske finansminister Sarkozy föreslår
att man ska reducera de miljarder euro som flödar från
Bryssel till de nya medlemsländerna. Östeuropéerna
å sin sida hävdar att de behöver och förtjänar
lite extra som kompensation för de skador som kommunismen
åsamkade dem.
2004-38 s 4-5
"Myten om det USA-vänliga Turkiet"
Det är inte alldeles självklart att Turkiets medlemskap
i EU skulle gagna USA. Före december måste EU bestämma
om Turkiet ska få förhandla om medlemskap. Frågan
är känslig och EUs ledare vill inte få påtryckningar
från USA. USA tror att Turkiet skulle bli en stark USA vänlig
EU-medlem. Marshallfonden har gjort en stor undersökning
vad gäller attityd mot USA i 9 EU-länder plus Turkiet.
Den visar att turkarna hyser större motvilja mot USA än
t ex fransmännen. De är också mer fientligt sinnade
mot Israel. Åsikterna anses spegla de starka känslor
som finns bland alla muslimer efter de senaste två årens
händelser i Palestina och Irak. USA vill att Turkiet ska
bli en "brandvägg mot terrorismen" och en "demokratisk
modell för den muslimska världen".
2004-38 s 6
"Tummen upp och tummen ner för Turkiet"
EU-kommissionens utvidgningskommissionär Günther Verheugen
har återvänt efter en rundresa i Turkiet. Han säger
att allt ser bra ut på papperet men om man ser hur det ser
ut i verkligheten får man en annan bild. Han anser sig inte
kunna ge klartecken för Turkiet utifrån den information
han fått.
2004-38 s 6-7
"Fischler höjer ett varande finger"
EU bör p g a tvivlen på Turkiets demokratiska reformer
och religiösa identitet ha "en plan B" som alternativ
till att erbjuda förhandlingar om medlemskap, säger
jordbrukskommissionären Franz Fischler. Risk finns för
ett fundamentalistiskt bakslag och därför behövs
ett "speciellt partnerskap". Ett förslag om att
straffbelägga otrohet från den turkiske premiärministern
Erdogan har fått debatten om Turkiets lämplighet att
blossa upp igen.
2004-40 s 3-5
"Fransk arrogans imponerar inte på det nya Europa"
Frankrike har förlorat sin hegemoni landet haft sedan Robert
Schumans dagar. EU har blivit för stort och för diversifierat
för att Franrike - och Tyskland tillsammans ska kunna dominera.
Det riktiga "Nya Europa" är en båge av länder,
där engelska är vardagsspråk och där banden
till USA känns naturliga och trygga. "Anglofonia"
sträcker sig från de brittiska öarna genom de
nordiska länderna bort till en klunga stater som förut
dominerades av Sovjetunionen. Den ekonomiska liberalism som dessa
länder står för har mer gemensamt med USA än
med den klassiska, europeiska socialismen. Den nya klyftan går
mellan "EU-realism" och traditionell "efterkrigssentimentalitet".
2004-40 s 5
"EU imponerar inte på Europas outsiders"
Schweiz och Norge vägrar envist att gå med i EU, och
än så länge har utanförskapet inte varit
till någon nackdel. Välståndet i deras länder
bekräftar antagandet att utanförskap inte är detsamma
som undergång. De har tack vare tålmodig diplomati
erövrat de flesta av medlemskapets fördelar utan att
behöva bära dess bördor. 2001 röstade 76 %
av schweizarna nej till EU-medlemskap. Deras tvekan härstammar
delvis från en 500 år gammal sed att undvika allianser
med utlandet.
2004-40 s 6
"Storleken har betydelse"
Silvio Berlusconis försök att övertala Bryssel
att beräkna medlemsländernas storlek på antal
medborgare i stället för antal invånare stöter
på motstånd. Tyskland som har Europas striktaste medborgarskapslagar
skulle påverkas mest av en sådan förändring.
Storleken mätt i antalet invånare spelar stor roll
i det röstfördelningssystem som godkändes på
ett toppmöte i Nice 2002, enligt vilket "kvalificerad
majoritet", som godkänner nya EU-lagar, måste
omfatta minst 62 % av unionens befolkning.
2004-40 s 6-7
"Sarkozy kräver folkomröstning om Turkiet"
Turkiet kommer inte med i EU förrän om tidigast 15 år
och i så fall sker det inte förrän Frankrike har
haft en folkomröstning i frågan säger den franske
finansministern, Nicolas Sarkozy. Han är mycket skeptisk
till Turkiet som medlem i EU, inte för att landet är
muslimskt utan för att det är så stort, det har
lika många invånare som alla de 10 nya medlemsländerna
sammanlagt.
2004-40 s 8-12
"Det går nog inte att säga nej"
Många europeiska regeringar ogillar tanken på Turkiet
som medlemsland i EU, men de kommer ändå att gå
med på att börja förhandla med Turkiet om medlemskap.
Däremot kan det ta mycket lång tid innan Turkiet kan
bli en medlemsstat eller att något land (eller EU-parlamentet)
till slut lägger in veto. De främsta argumenten mot
medlemskap för Turkiet är att landet är så
stort och att det har en växande befolkning. Vidare att landet
är fattigt och att en ojämförbart stor andel ägnar
sig åt jordbruk. Andra menar att Turkiet inte ligger i Europa.
Dern största haken för all är Islam. Den 11 september,
Irak och kriget mot terrorismen har väckt frågan om
EU gör rätt i att inkludera ett muslimskt land.
2004-40 s 9
"2007 ska drömmen bli verklighet"
Rumäniens president, Ion Iliescu, deklarerar att hans land
är fast beslutet att avsluta förhandlingarna om medlemskap
i EU före årsskiftet. Landet har, enligt honom, nu
gjort tillräckliga framsteg i sina ansträngningar att
rensa bort korruption, reformera rättsväsendet, stärka
respekten för de mänskliga rättigheterna och garantera
pressfriheten. EUs diplomater är emellertid bekymrade över
korruptionen i landet och Iliescu oroas också över
"människornas mentalitet".
2004-40 s 9
"Det sista hindret ska undanröjas"
Efter sitt senaste möte med Turkiets premiärminister
Recep Erdogan säger EUs utvidgningskommissionär Günter
Verheugen att hans rapport om Turkiet som offentliggörs den
6 oktober innehåller en rekommendation om att EU bestämmer
ett datum för när förhandlingarna om Turkiets medlemskap
ska börja. Ett beslut i frågan ska ske vid EUs toppmöte
i december.
2004-42 s 3-4
"Utvidgningen gör utrikespolitiken ännu krångligare"
Att nå samförstånd kan bli en mardröm i
en union med 25 eller ännu fler medlemmar. De nya medlemsländerna
utnyttjar sin nya status i unionen för att göra upp
med grannländer som inte är med i unionen. Alla medlemsländer
har ju vetorätt vid eventuell ny utvidgning. Exempel har
senast varit Slovenien mot Kroatien, Cypern mot Turkiet och Ungern
mot Serbien.
2004-42 s 8-10
"Invandringen från Afrika är en europeisk utmaning"
För många nordafrikaner är enda hoppet en framtid
i Europa om de bara kan ta sig dit. Människosmugglingen över
Medelhavet, den misslyckade integrationen av invandrare i Europas
samhällen och den påtagliga risken för terroristinfiltration
och rekrytering har gjort att Nordafrika har blivit ett problem
för Europa. Slaktare som Abu Mussab al-Zarqawi har byggt
nätverk i invandrartäta slumområden från
München och Milano till London. Européerna tycks helt
oförmögna att vidta åtgärder. Europa står
inför en demografisk katastrof med åldrande befolkningar.
Ung arbetskraft från länder utanför Europa behövs
snart och i stora mängder. Regeringarna borde styra invandringen
genom lagliga och välövervakade kanaler. Tyskland och
Italien samarbetar för att skapa läger i bl a Libyen
och Tunisien där invandrare kan vänta medan deras asylärenden
utreds.
2004-42 s 10-11
"Spanien försöker slå igen öppna dörrar"
En fjärdedel av alla illegala invandrare till Europa tros
komma via Spanien. Gibraltar Sund är bara 14 km vatten mellan
Europa och Afrika. En strid ström av droger och människosmuggling
går den vägen. Nu bygger man ett elektroniskt stängsel
utmed den kuststräcka som ligger närmast Marocko. Frågan
hur man ska kunna skilja mellan de som flyr från "våld
eller politiskt förtryck" och de som "bara vill
ha ett arbete" diskuterades nyligen på ett möte
mellan EUs inrikes- och justitieministrar. EU har inte någon
gemensam asylpolitik men de flesta av medlemsländerna vill
ha bättre kontroll av invandrare och asylsökande. Tyskland,
Storbritannien och Italien stöder en plan att bygga transitcenter
utanför Europa för att där göra den första
gallringen.
2004-42 s 3-4
"EU-parlamentet visar tecken på hybris"
Förhören med de nya kommissionärerna vållar
bekymmer. Parlamentet kan inte avvisa en nominerad kommissionsmedlem
men den största partifraktionen, EPP, klargjorde i juni att
den absolut krävde att kommissionspresidenten skulle vara
från det politiska höger-mitten-fältet. Parlamentet
fortsatte sedan att bråka om flera enskilda kommissionärer
och enkannerligen italienaren Rocco Buttiglione som är nominerad
som justitie- och inrikeskommissionär. Han är filosof
och varmt troende katolik och har antytt att kvinnans roll är
att stanna hemma och föda barn och att homosexualitet är
en synd. Detta har retat gallfeber på feministerna.
2004-42 s 4-5
"Större integration är omöjligt"
Avgående kommissionären för den inre marknaden
Frits Bolkestein varnar EU för att integrera mera. 25 medlemsländer
är mer än tillräckligt. Han hävdar också
att den höga arbetslösheten i Europa till stor del beror
på Tysklands och Frankrikes politik. "Det är hög
tid att de börjar leva på 2000-talet. De för en
gammalmodig och trög industripolitik". På andra
sidan förser en anglosaxiska kapitalismen massor av människor
med jobb.
2004-42 s 5
"Buttiglione trampade i klaveret igen!"
I ett tal tycks den konservative kristdemokraten som för
närvarande är Italiens EU-minister, ha förringat
ensamstående mödrar. Detta ökar pressen på
den nya kommissionsordföranden Barroso att antingen slopa
honom eller ge honom en annan portfölj än den som innehåller
rättsfrågor, medborgerliga rättigheter och säkerhet.
2004-44 s 3-4
"EU behöver realistiska mål"
EUs blivande kommissionär för industri och näringsliv,
Günter Verheugen, ger sin syn på EUs mål att
blir världens största ekonomiska makt, den stora arbetslösheten
i EU och vilka branscher som han tror har största tillväxtchanser.
Om den italienske kandidaten Buttiglione säger han att alla
har rätt till sin åsikt och sina värderingar.
Men en kommissionär får inte lov att sätta sina
egna åsikter och värderingar över det europeiska
regelverket. Han menar också att EU bör koncentrera
sig på mål som kan realiseras i praktiken. Vi måste
arbeta mer i Europa. De amerikanska löntagarna är inte
mer produktiva men de arbetar 25 % mer.
2004-44 s 5
"Europas farhågor om företagsflykt saknar grund"
Västeuropas löntagare är rädda för att
nya företag i Östeuropa ska lura av dem jobben med löften
om billigare arbetskraft och längre arbetstid. I EUs nya
medlemsländer är arbetstiden 44,4 timmar jämfört
med 38,2 timmar i de gamla. Om Västeuropa löser sina
interna problem försvinner risken för att jobben flyttar
till de nya EU-länderna. Östeuropa utgör också
ett skydd för att företagen flyttar ännu längre
bort till länder som Kina och Indien.
2004-45 s 3-5
"Det är inte lätt att sälja EU till européerna"
Om inte EU-kommissionens nye ordförande bestämmer sig
för att möblera om helt och hållet i sin kommission
blir det Margot Wallström som får det svåra uppdraget
att sälja EU till européerna. Ingen har bättre
förutsättningar än hon, men frågan är
om ens hon kan förvandla den negativa bilden av EU till en
inspirerande, positiv bild, som lockar medborgarna att engagera
och aktivera sig. Den nya kommissionen kommer att lansera EUs
mest omfattande PR-kampanj eftersom 11 länder snart kommer
att rösta om EUs nya fördrag. Alla länder måste
godkänna detta. Wallström som också är kommissionens
vice ordförande ska försöka bygga ett slags gemensam
identitet för oss EU-medborgare. Problemet är att det
inte finns några europeiska hjältar att samlas kring.
2004-47 s 3-4
"Europa säger ja till Islam och nej till terrorismen"
Europa brottas med frågan hur det öppna, toleranta
samhället ska bemöta intoleransen. Omfattande våld
följde på mordet på den holländske filmregissören
Theo van Gogh för ett par veckor sedan. Attacker mot moskéer
och muslimska skolor besvarades med hämndattacker mot kyrkor.
Hur stor tolerans ska det liberala samhället visa mot intoleransen?
I Holland var det den homosexuelle populisten Pim Fortuyn som
först förfäktade argumentet att landets muslimska
invandrare spred värderingar som i grunden var oförenliga
med holländska traditioner.
EUs invandrarministrar som sammanträdde i början av
månaden har enats om gemensamma principer när det gäller
integration av nykomlingar. Det läggs mer tonvikt på
hårda åtgärder nu än förr. Toleransen
för radikala islamister som med juridiska knep försöker
stanna kvar i Tyskland har minskat. "Den militanta islamismen
är en liten kraft i Europa, men den är farlig, eftersom
många samhällen i Europa har upphöjt försvarslöshet
till en dygd.
2004-47 s 8
"Litauen var först ut"
Det litauiska parlamentet ratificerade i förra veckan EUs
nya författning vilket betyder att Litauen blev det första
av EUs medlemsländer som godkände det historiska dokumentet.
84 ledamöter röstade ja, fyra röstade nej. Tre
avstod från att rösta och 50 ledamöter var frånvarande.
2004-48 s 3
"Parlamentet vann första ronden"
EU-parlamentet har visat att det inte är en papperstiger.
Det var en stor seger för en församling som länge
ansetts vara den svaga länken i EUs maktstruktur att den
kunde tvinga den nye kommissionsordföranden Barroso att ändra
sitt lag. Händelsen innebar också att navelsträngen
mellan parlamentarikerna och deras nationella regeringar har klippts
av. Sammanhållningen inom de politiska blocken i parlamentet
var starkare än lojaliteten med regeringarna hemma.
2004-48 s 4-5
"En lobbyarmé belägrar Bryssel"
EU-parlamentet har fått större makt och ivriga påtryckare
flockas i Bryssel där de försöker påverka
EUs lagar och regler. Mer än hälften av de lagar som
antas av EU-ländernas nationella parlament har numera sitt
ursprung i Bryssel. Lobbyisterna tenderar att i första hand
vända sig till Kommissionen som formulerar EUs lagförslag.
Därefter inriktar de sig på Parlamentet när det
är dags för ledamöterna där att granska förslaget.
2004-49 s 3-4
"Det är svårt att hitta den rätta balansen"
Gärningsmannen i det uppmärksammade mordet i Holland
på filmmakaren Theo van Gogh, hade ögonen på
sig, men det hjälpte inte. Myndigheterna går en svår
balansgång i sina försök att å ena sidan
respektera de medborgerliga och mänskliga rättigheterna
och å andra sidan förhindra terrordåd. Mohamed
Bouyeri, en holländsk medborgare av marockanskt ursprung,
skaffade sig redan 2002 en extra lägenhet som blev mötesplats
för radikala muslimer. Där fanns Abu Khaled som predikade
"våldsam jihad" och Samir Azzouz vars telefonsamtal
med deltagare i självmordsattentaten i Spanien antydde planer
på terrorattentat. Men man kunde inte gripa personer misstänkta
för terrorverksamhet, bara först sedan de gjort sina
attentat. Holland har nu infört en lag som kriminaliserar
planeringen av terrordåd. Resten av Europa skärper
också lagen för att förhindra terrorism. De hårdare
lagarna riktas oundvikligen mer mot muslimer än mot befolkningen
i allmänhet. Det finns 15-20 miljoner muslimer i Europa.
2004-49 s 8-9
"Eurozonen kommer att växa"
EUs nya medlemsländer ska enligt ingångna avtal ansluta
sig till euros. Detta kräver förberedelser och anpassning
och det brådskar, varnar EU-kommissionen. EUs kommissionär,
Joaquin Almunia, avslöjar i en rapport en överraskande
brist på insikt hos medlemsstaterna att 2010 ska euro vara
den officiella valutan i alla länder. Bara Storbritannien
och Danmark har "undantag". Cypern, Estland, Litauen
och Slovenien kommer att ha euro redan 2007.
2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens
vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien
p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha
med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar
med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.
2004-49 s 10
"Stabilitetspakten blir mer flexibel"
EUs ledare kommer att ändra stabilitets- och tillväxtpaktens
regler i mars nästa år. Taket på 3 % underskott
i statens budget eller maximala 60 % statsskuld ligger dock kvar.
Länder med låg statsskuld som behöver pengar för
strukturella reformer ska dock behandlas mindre strikt och för
alla inför man en mer flexibel "korrigeringsväg".
2004-50 s 3-4
"De små och medelstora företagen har det kärvt"
Dollarns ras gör livet svårt för många små
och medelstora exportföretag i Europa. I takt med att eurokursen
stiger - den noterade ett rekord med 1,33 dollar i mitten av förra
veckan - växer farhågorna hos den europeiska exportindustrin.
ECB måste reagera, antingen genom att ingripa på valutamarknaden
eller genom att sänka räntorna.
2004-50 s 4
"ECB behöll räntan"
ECB beslöt i förra veckan att inte förändra
räntenivån som sedan ett och ett halvt år är
två procent. Många observatörer misstänker
dock att banken om någon eller ett par månader sänker
räntan.
2004-50 s 4
"De världsliga krafterna får mothugg"
Sekulära krafter dominerar det offentliga livet i Europa,
men nu varnar experterna för ett bakslag. Det kan verka som
om sekularisterna vinner alla slag, men många experter befarar
att de kommer att förlora kriget inte minst p g a de nya
EU-medlemmarnas växande inflytande. Dessa fick nog av religionsförtryck
under kommunismen. När EU utvidgades i maj betydde det också
att andelen katoliker i EU ökade till 60 %. Alla gillar inte
den sekulära majoritetens "intoleranta tyranni"
mot allt som inte är "progressivt, liberalt och modernt".
2004-51 s 3
"Bush planerar Europaresa"
Den diplomatiska tonen har mildrats men det är inte säkert
att det betyder ändrad politik. Bushs definition av multinationellt
arbete är fortfarande att USAs rätt att alliera sig
med länder som ställer upp på USAs ambitioner
att sprida demokrati, bekämpa terrorismen och stoppa spridningen
av massförstörelsevapen. I februari kommer Bush till
Europa för att besöka NATOs högkvarter och EU i
Bryssel. Kanske besöker han också Tyskland och något
land i Östeuropa.
2004-51 s 4-5
"Turkiet hyser gott hopp om ja från EU"
Premiärminister Erdogan lovar att fortsätta demokratiseringen.
Troligen kommer EUs ledare att säga ja till Turkiet i dag
fredag, men medlemskapet kan vara avlägset. Turkiet vägrar
att erkänna den cypriotiska regeringen - en EU-medlem - och
det finns en utbredd skepsis i EU mot att inkludera ett stort,
fattigt och muslimskt land. Ledaren för CSU i Tyskland, Edmund
Stoiber, har svurit på att göra allt han kan för
att stoppa Turkiet och CDUs ledare Angela Merkel föreslår
"priviligierat partnerskap". Majoriteten av befolkningen
i Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland och Luxemburg är
emot. 9 av 25 länders regeringar är för, bl a Sveriges.
I Tyskland pågår en mycket polariserad invandringsdebatt.
Grunden är den höga arbetslösheten och rädsla
för islamisk extremism och terrorism.
2004-52 s 3-4
"EU vill, men vill turkarna?"
Många turkar befarar att de får betala med sin själ
för medlemskapet i EU. Landet måste utsätta sig
för en mikroskopisk granskning vilket inte är lätt
för landets medborgare som ser sig leva i en stormakt likvärdig
med Frankrike och Tyskland. Stoltheten får sig en törn.
Många är också rädda för att bli europeiserade
och förlora den kultur man menar är typisk för
Turkiet.
2004-52 s 4
"Kroatien är först ut på Balkan"
Kroatiens medlemskap i EU ses som en sporre till övriga länder
i regionen. EUs toppmöte i förra veckan beslöt
att inleda förhandlingar med Kroatien nästa år.
Kroatien som har 4,5 miljoner invånare hoppas bli medlem
2007. Ett villkor är dock att regeringen i Zagreb gör
allt för att lämna ut den förre generalen Ante
Gotovina till krigsförbrytartribunalen i Haag. Den nye premiärministern
Ivo Sanader som tillhör framlidne Tudjmans parti HDZ, är
helt inriktad på att genomföra de reformer som behövs
för att accepteras av EU.
2004-52 s 5-6
"Sluta gnälla! Reformera!
Hollands finansminister som fram till årsskiftet är
ordförande för EUs finansministergrupp, tycker att det
är hög tid att EUs medlemsländer tar tjuren vid
hornen och sätter i gång att reformera sina ekonomier.
Han uppmanar regeringarna att koncentrerar sig på minskade
välfärdsresurser och flexiblare arbetsmarknader. Han
varnar också för att rubba ännu mer på reglerna
för stabiliseringspakten.
2004-52 s 6
"EU sår för nya tider"
EU knuffar sakta men säkert sina jordbrukare mot den fria
marknaden. Efter 1 januari erhåller de flesta jordbrukare
ett enhetsbidrag som inte längre är kopplat till produktionskvantiteter.
För att få stödet måste man driva en verksamhet
som motsvarar standardregler för djurhållning och landskapsvård.
Men inte ens en reformerad form av CAP är förenlig med
frihandelsprinciperna.
2005-1/2 s 10-11
"Myter undergräver EUs trovärdighet"
Sant eller falskt? En del EU-myter är så uppenbart
tokiga att ingen tror på dem, andra är mer försåtliga
men minst lika felaktiga. De flesta finns att läsa i brittiska
tidningar som "The Daily Mail" men Tyskland och de nordiska
länderna sprider också EU-myter. En ständigt återkommande
fråga för EU-Kommissionen är huruvida det är
effektivt att bemöta falska uppgifter aggressivt eller om
det är bättre att bara ignorera dem.
2005-1/2 s 10
"Frankrike folkomröstar i vår"
Frankrike kommer att rösta om EUs författning i vår,
meddelade president Jacques Chirac och uppmanade sina ministrar
att aktivt deltaga i ja-kampanjen. Dessförinnan kommer nationalförsamlingen
att godkänna en ändring i den franska författningen
så att den är förening med EUs nya. Den kommer
också att godkänna en lag som kräver folkomröstning
varje gång som EU utvidgas.
2005-1/2 s 11
"Luxemburgs tur"
Storhertigdömet Luxemburg har tagit över ordförandeskapet
i EU. Det innebär att det är Luxemburg som under det
kommande halvåret sammankallar alla EU-möten och företräder
EU i världen. Jean-Claude Juncker är både regeringschef
och finansminister och kommer att få mycket att göra.
En fördel är att det lilla landet har en stor erfarenhet
av ordförandeskapet som ett av EUs grundarländer.
2005-1/2 s 11
"Solana varnar för djupa sprickor"
Risk för sämre interna relationer om ett eller flera
länder säger nej till EUs författning. Storbritanniens
relationer med resten av EU skulle kunna ifrågasättas
2005-3 s 3-5
"Facket kämpar i motvind"
EUs utvidgning ger företagen större handlingsfrihet,
samtidigt som fackförbundens möjligheter att agera har
begränsats. I Tyskland har det tidigare så mäktiga
IG Metall förhandlat till en sänkning av nettolönerna
med 9 %. Det är bättre att ha arbete även om lönen
måste sänkas menar många. I många fall
har arbetstiden förlängts, man har fått flexiblare
arbetsscheman och flera bonus har slopats. En orsak är de
lägre löner som de 10 nya medlemsländerna betalar.
Andelen organiserade arbetare har minskat i hela Europa särskilt
i länder som Frankrike och Tyskland. I Tyskland tycker allt
fler att facket borde få mindre makt. Ändå är
det Europa som tycks bli den fackliga rörelsens sista bastion
i den rika världen.
2005-3 s 4
"Dubbla löner upprör tyskarna"
Det tyska bilföretaget Volkswagen har gått med på
att upphöra att betala löner till anställda som
jobbar heltid i politiken. Det blev nyligen känt att många
tyska företag har politiker på sin lönelista trots
att de kan vara många år sedan de arbetade där.
2005-3 s 5-6
"Dags att håva in vinsten"
Centraleuropéerna har slutat oroa sig och börjat älska
EU.
Polackerna har börjat upptäcka att medlemskapet innebär
stora fördelar. Under de första 8 månaderna har
landet fått över en miljard euro netto. Särskilt
är det inkomsterna för bönderna som ökat.
Nu är 75 % av polackerna nöjda med sitt medlemskap som
också inneburet att turismen ökat med 20 %. Tillväxten
har varit i hög i alla de nya EU-länderna. Nyckeln till
tillväxt har varit arbetskraftskostnader som är mycket
lägre än övriga medlemsländer. Slovakien har
infört en enhetlig inkomst-, företags- och omsättningsskatt
på 19 %. Andra länder planerar ännu lägre
skatter. Det blivande EU-landet Rumänien har infört
enhetsskatt på 16 %.
2005-3 s 7
"Ukraina får gul signal från Bryssel"
EU-parlamentet har med stor övervikt röstat ja till
möjligt medlemskap. Omröstningen är inte bindande
men innebär ett starkt stöd för landets ambitioner
att bli medlem. EUs ministerrård intar en mer försiktig
hållning.
2005-4 s 3-5
"Sista etappen är den svåraste"
Folkomröstningarna om EUs nya författning är ett
riskfyllt vågspel. 2005 är ett avgörande år
för den nya författningen och hela unionen. Parlamenten
i Litauen och Ungern har redan sagt ja. EU-parlamentet i Strasbourg
har också godkänt den. Närmaste val hålls
i Spanien den 20.2. Där förväntas resultatet bli
ett ja. Det kan bli värre med Holland och Frankrike. Omröstningen
om författningen ackompanjeras automatiskt av en mängd
nationella intressen och klagomål. Ett nej i Frankrike vore
ödesdigert.
Men det finns andra viktiga frågor på dagordningen.
Ska vapenembargot mot Kina hävas? Hur ska kontakterna med
Iran skötas? Förhållandet till USA måste
definieras eftersom George Bush kommer på besök i februari.
2005-6 s 21
"Castro lanserar ny charmoffensiv"
Hur normala kan relationerna med Havanna bli egentligen? Meningarna
i EU är delade när det gäller förhållandet
till Kuba. Den åldrige ledaren eftersträvar ett närmare
förhållande mellan sin isolerade, socialistiska republik
och världssamfundet och i denna ambition vänder han
sig i första hand till Europa. Framför allt hoppas Castro
att européerna ska ställa sig på Kubas sida
i FNs människorättskommission i Genève, där
diskussioner om vilka länder som bryter mot konventionerna,
börjar i mars. Ministerrådet beslöt att EUs utvecklingskommissionär
Louis Michel personligen ska bedöma Castros reformvilja!
2005-7 s 3-4
"Spanien är EUs bästa vän"
Planen är att spanjorerna ska väcka entusiasm för
unionen hos övriga EU-medborgare. Spanien är ett av
Europas mest EU-entusiastiska länder och där förbereds
nu den första folkomröstningen om EU:s nya författning.
Ja-resultatet är säkert den stora frågan är
om valdeltagandet blir så högt att resultatet blir
trovärdigt. Ungern och Litauen har redan godkänt konstitutionen
i sina parlament och det italienska underhuset sammalunda. Inget
land har tjänat så på EU-medlemskap som Spanien.
Före anslutningen 1986 hade Spanien en historia av kupper
och komplotter.
2005-7 s 4-5
" Kampanjen för det nya Europa har börjat"
Nu har startskottet gått för en 18 månader lång
kampanj som i bästa fall resulterar i att EU:s väljare
säger ja till en ny författning. Efter Spanien är
det Frankrike som ska rösta. Opinionsmätningar där
visar att ja-sidan leder med 61 % av rösterna. Om Frankrike
röstar nej skulle det fälla författningen i ett
enda slag eftersom processen inte kan gå vidare utan ett
av EU:s största länder. Även i Storbritannien leder
nej-sidan stort. Ej nej där kan betyda ett nej till EU för
britterna.
2005-9 s 118-19
"Pengar är viktigare än moral"
Europa vill sälja allt, inte bara vapen, till Kina. Det är
därför som Europas ledare medvetet trotsar USAs motstånd
mot att vapenembargot hävs. Embargot är en symbol för
EUs försök att fördjupa relationerna med Kina som
betraktas som en strategisk partner. Men om möjligheterna
till handel med USA försämras av detta är det kanske
ändå bättre att föredra USA framför
Kina.
2005-10 s 8
"Turkiet äventyrar förhandlingarna med EU"
Turkiet vill förhandla om medlemskap i EU, men då måste
det först erkänna Cypern, varnar Bryssel. I fjolårets
intensiva överläggningar med EUs ledare gick Turkiet
med på att i tysthet erkänna Cypern och lovade att
underteckna ett protokoll som utvidgade Turkiets existerande tullunion
med EU till de tio länder som blev medlemmar i maj, inklusive
Cypern. Men Ankara har ännu inte undertecknat protokollet.
2005-10 s 16-17
"EUs Kinapolitik oroar flera länder"
Hårdare konkurrens och risken för instabilitet är
det som får flera länder att se kritiskt på EUs
planer att häva vapenembargot mot Kina. USA oroar sig för
militär obalans i regionen, medan Ryssland oroar sig för
att förlora en marknad. Ryssland, Australien och israel har
aldrig anslutit sig till embargot eller lämnat det.
2005-10 s 17
"Bush utarbetar gemensam Iran-strategi med EU"
EU och USA vill få Iran att skrota sitt misstänkta
kärnvapenprogram. USA överväger att stödja
ett europeiskt förslag om att ge Iran handelsfördelar,
inklusive medlemskap i WTO.
2005-11 s 25
"Ny språkstrid rasar i Bryssel"
EU får gärna spara pengar, men inte på italienares
och spanjorers bekostnad. EU-kommissionens ordförande, portugisen
Barroso, hotas av ett uppror i Bryssel nu när italienska
och spanska i all tysthet nedtystats till arbetsspråk i
EU. Revolten leds av EU-parlamentariker och journalister och började
när Kommissionen beslöt att använda bara engelska,
franska och tyska på vissa presskonferenser. Allt speglar
problemet med det sammelsurium av 20 olika språk som blivit
officiella sedan den senaste utvidgningen.
2005-12 s 3-4
"EU är tillbaka i Bosnien"
EUs största militära operation pågår i den
region där EU gjorde sitt hittills största utrikespolitiska
misslyckande. I december 2004 tog EUs 7000 man starka EUFOR-styrka
över kontrollen över fredsinsatserna i Bosnien från
NATO. När Jugoslavien började lösas upp 1990 var
EUs första reaktion att försöka muta landets delar
att hålla ihop under löften om att Bryssel skulle hjälpa
till. Detta nådde sitt bottenläge 1995 när holländska
FN-soldater inte förmådde förhindra bosnienserbernas
massaker på 7500 bosnienmuslimer i Srebrenica 1995. Till
slut krävdes det en USA-ledd NATO-intervention för att
sätta stopp för konflikten. Därför är
inte bosniakerna särskilt glade när nu EU tar över
efter amerikanerna. Bosniens officiella arbetslöshet är
45 % och landet lider av kronisk, organiserad brottslighet.
2005-12 s 4-5
"Förändringens vind blåser i Europa"
Marknaderna och deras allierade tvingar fram förändringar
i Europa trots att regeringarna försöker värja
sig. Den globala konkurrensen, förstärkt av eurons starka
kurs, tvingar företagen att vidta drastiska åtgärder,
som regeringarna värjer sig mot. Företag omstrukturerar,
entreprenörer startar nya verksamheter i snabb takt, och
produktiviteten ökar. Motsträviga nationella ledare
blir mer och mer isolerade i sitt försvar av välfärdsstaten.
Unga anhängare till EU-kommissionens ledare, portugisen Barroso,
räknar med att kunna tjäna pengar på den sammanbrytande
välfärdsstaten.
2005-12 s 6
"EU lättar på regelverket"
EUs ledare har enats om att mildra reglerna i EUs stabilitets
och tillväxtpakt för att rädda ansiktet på
i första hand Tyskland och Frankrike sedan dessa länder
brutit mot pakten flera gånger. Pakten antogs 1997 på
grund av farhågor att länder som Italien och Grekland
inte hade tillräckligt strikt ekonomisk disciplin.
2005-12 s 6-8
"Ett proffs styr den rumänska skutan"
Rumäniens kurs mot Bryssel underlättas kanske av att
en sjökapten, som är van vid hårda stormar, håller
i rodret. Den 54-årige Basescu är en ny rumänsk
ledare beredd att möta en ny tids nya uppmaningar. Landet
har stora bekymmer och vill gå med i EU redan 2007. 1989
trodde man att Rumänien kastade av sig den kommunistiska
diktaturen men det var kommunistiska apparatjiker och hemliga
poliser som styrde landet i 15b år till. Korruptionen och
den tungrodda byråkratin ledde till att nästa halva
ekonomin är svart. Maffiaekonomi och maffiavärderingar
genomsyrar samhället. Nu har Basescu infört ett "platt
skatt" på både företags och enskilda inkomster
för att locka tillbaka pengar från den svarta ekonomin.
Han kommer också att offentliggöra den hemliga polisen
Securitates hemliga arkiv om diktatorn Ceausescu, som störtades
i "kupprevolutionen" 1989.
2005-12 s 14-15
"Om Bush hade rätt, vem hade då fel?"
Verkligheten tvingar Europas ledare att hoppa ned från sina
höga hästar. Ledare som Gerhard Schröder i Tyskland
och José Zapatero, båda socialdemokrater, vann val
genom att opponera mot Bush och Irakkriget. Nu händer det
saker som antyder en omsvängning i några av de länder,
där Bushs regering tidigare har pekats ut som både
dum och farlig. Ett exempel är stora demonstrationer i Libanon
för demokrati. Samtidigt röstade EU-parlamentet med
stor majoritet för ett förslag till EUs ledare att kraftigt
fördöma Hizbollahs terroraktiviteter. Ett annat förslag
från de tyska EU-parlamentarikerna är att uppmana Schröder
att inte häva vapenembargot mot Kina.
2005-12 s 25
"EUs beslut om att upphäva vapenembargot dröjer"
"Europeiska unionen överger inte planerna på att
häva vapenembargot mot Kina, men beslutet kommer sannolikt
att skjutas upp till nästa år, säger EUs utrikespolitiska
representant, Javier Solana. Påtryckningar från den
amerikanska regeringen och kongressen i kombination med Kinas
nya lag om att med våld hindra Taiwans utbrytning har fått
EU att backa.
2005-13 s 3-4
"Europeisk kapitalism har 25 nyanser"
EUs gamla och nya ekonomier trevar sig fram mot större harmoni.
Klyftan mellan, i sin mest grundläggande form, skiljer på
européer, som aktivt anammar marknadsekonomin, och européer
som klamrar sig fast vid hårt reglerade arbetsmarknader,
jordbruk och som bär på tunga, statligt ägda företag.
Roten till olikheterna ligger i första hand i Europas socialistiska
experiment och människors syn på resultaten av dessa
experiment. Ett index över "ekonomisk frihet" placerar
Luxemburg, Estland och Irland främst i Europa medan den gamla
ekonomins ihärdigaste företrädare är Frankrike,
Grekland och Slovenien. Det är svårt att öka produktiviteten
om man inte avvecklar t ex arbetsmarknadens regelverk för
arbetstid och anställningsskydd.
2005-13 s 4
"Entusiasmen svalnar"
Den europeiska allmänhetens växande motstånd mot
tanken på ett enhetligt Europa, styrt från Bryssel,
tvingar den nuvarande generationen europeiska ledare - den första
utan direkt erfarenhet av andra världskriget - att knyta
ännu starkare band mellan länderna. Detta kan de göra
genom att i första hand anta förslaget till en ny EU-författning.
Ledaren för EUs nuvarande ordförandeland, Luxemburg,
Jean-Claude Juncker menar att de kommande 18 månaderna blir
"en spännande och avgörande period för EU".
Då ska elva medlemsländer hålla folkomröstningar
om EUs nya författning. Ett enda nej skulle föra EU-skutan
ut på "stormiga vatten".
2005-14 s 3-4
"Blair och Chirac är som hund och katt"
Kampen om makt och inflytande i EU fortsätter med korta avbrott
för tillfällig vapenvila. Chirac och Blair har diametralt
motsatta visioner om hur EU bör utvecklas och de slåss
ständigt om vems visioner som ska överleva. Blair är
atlantisk, ekonomiskt liberal och positiv till fortsatt utvidgning
med Turkiet och andra länder. Chirac till göra EU till
en motvikt till Amerika och är djupt misstänksam mot
Bryssels tendenser att liberalisera. EUs utvidgning har försvagat
Chiracs Europastrategi. De tio nya länderna tenderar att
dela Blairs proamerikanska, liberala åsikter.
2005-14 s 4-5
"Arbetslösheten förföljer EUs jättar"
Färsk statistik stärker bilden av ett Europa som har
kört fast. Statistiken förstärker farhågorna
om att den höga arbetslösheten fortsätter att bromsa
den ekonomiska återhämtningen samtidigt som den försämrar
utsikterna för de politiska ledarna. Stödet för
Schröders socialdemokratiska parti sjunker och i Frankrike
undergräver den kroniskt höga arbetslösheten Chiracs
ställning.
2005-14 s 6-7
"EUs handelschef gillar rampljuset"
EUs nya handelskommissionär är den som hamnar i blåsväder
om handelskrig bryter ut mellan Bryssel och Washington. Britten
Mandelson förespråkar ekonomiska reformer men de bordläggs
eller urholkas av europeiska ledare som försöker vinna
stöd från missnöjda ledare som protesterar mot
arbetslöshet och dålig tillväxt. Senast modifierade
EUs ledare ett förslag om att liberalisera tjänstesektorn
och låta alla arbeta fritt inom unionen. Detta EUs stora
steg mot en fullständig ekonomisk integration stoppades.
Mandelsons reformistiska tendenser och hårda hud och hans
proeuropeiska ideal uppskattas i Bryssel då han tar strid
mot Washington och Kina.
2005-15 s 3-4
"Två visioner kolliderar i EUs budget"
Den eviga debatten vilket slags union EU ska vara fortsätter.
Det finns en diskrepans mellan alla EUs lagar och regler, projekt
och ambitioner och den lilla budget som ska åstadkomma detta.
Nu lägger kommissionen ett förslag till budget som motsvarar
1,14 % av EUs sammanlagda BNP. Budgeten innehåller pengar
till en katastroffond, till en utbyggnad av den gemensamma brottsbekämpningen
och invandringen och för att stärka "europeiska
grundvärderingar". Den största satsningen är
på avancerad teknik. Anslagen till forskning och utveckling
ska fördubblas till 68 miljarder euro. Budgeten måste
godkännas innan juni månads utgång. Minst sex
länder, däribland Sverige, har redan meddelat att de
vill begränsa budgeten till 1 %.
2005-15 s 4-5
"Frankenstein söker omvända fransmännen"
Det finns ingen plan B om folkomröstningen i Frankrike går
snett. Frits Bolkenstein, holländaren och f d EU-kommissionären,
är inte nöjd över fransmännens mottagande
av det tjänstedirektiv han snickrat ihop när han kom
till Paris. Han är också motståndare till folkomröstningar
om EUs författning.
2005-15 s 11
"Historiska besvär"
60-årsminnet av krigsslutet river upp gamla sår. President
Bush kommer om några veckor bege sig till först Lettland
och sedan Nederländerna, Ryssland och Georgien för att
hedra "miljontals amerikaners och européers offervilja
i kampen mot tyranni och hylla demokratins utbredning. Ryssland
anser att Bushs program gränsar till provokation eftersom
Lett land och Georgien är Rysslands minst omtyckta grannar
och de mest frispråkiga kritikerna mot Rysslands imperialistiska
tendenser. De baltiska länderna befarar att Ryssland fortsätter
att försöka dominera dem. Få av de gamla EU-länderna
delar de nya EU-ländernas farhågor. Men USA tycks till
balternas och polackernas lättnad ha förståelse
för deras linje.
2005-16 s 4-5
"EU-parlamentet tar ton i utrikespolitiken"
En svag förskjutning i maktbalansen mellan EUs institutioner
har stärkt parlamentets självförtroende. Nyligen
krävde parlamentet för att stödja planerna på
att erbjuda Bulgarien och Rumänien medlemskap i EU ett större
inflytande över budgeten och en starkare roll i beslutet
huruvida ett inträde ska uppskjutas om kandidatländerna
inte genomför nödvändiga reformer i tid. Parlamentarikerna
hävdar att deras mer aktiva engagemang rättfärdigas
av det nya regelverk som införs med EUs nya författning.
2005-16 s 9
"London ökar pressen på Cypern"
Storbritannien tjatar ständigt på den cypriotiska regeringen
att den ska vara mer flexibel när återföreningsförhandlingarna
återupptas inom kort. Storbritannien föreslår,
till grekcyprioternas bestörtning, etablering av direkta
handelsförbindelser mellan EU och Turkiska republiken på
norra Cypern (TRNC). Man vill också inrätta direkta
flygförbindelser till norra Cypern samt ge EUs stöd
på 259 miljoner euro till TRNC i stället för till
regeringen i Nicosia. Orsaken är att grekcyprioterna röstade
nej i fjol till ett återföreningsförslag som satts
samman av FN. En annan är att Nej-sägaren Rauf Denktash
ersatts som premiärminister i TRNC av Mehmet Ali Talat som
vill ha en återförening till stånd. Storbritannien
väntas driva Cypernfrågan under sitt ordförandeskap
i EU fr o m den 1 juli.
2005-17 s 3-5
"Standarden sjunker obevekligt"
Brysselklubben ska ta in nya medlemmar. De är ett par av
Europas fattigaste länder, där maffiagäng och korruption
hör till vardagen. Befolkningen i länderna är mycket
positiva till EU-medlemskap som de ser som räddningen för
Rumänien och Bulgarien. EU-politikerna förefaller röra
sig i en helt annan värld än ländernas medborgare
gör. Och därför är också risken stor
att de röstar nej till den nya författningen som är
den enda möjligheten för dem att fördröja
utvidgningen. I Bukarest lever framför allt romer under sämsta
tänkbara förhållanden. I Bulgarien är det,
förutom fattigdomen, brottsligheten som kännetecknar
människornas vardag. Det bulgariska rättsväsendet
är helt maktlöst.
2005-17 s 6
"Rumänien undanber sig Frankrikes översitteri"
Rumäniens president Traian Basescu har tröttnat på
Frankrikes kritik mot hans lands allt närmare band till London
och Washington. Basescus linje irriterar Frankrike som är
Rumäniens trofastaste vän i EU.
2005-17 s 6
"Rumänien undanber sig Frankrikes översitteri"
Rumäniens president Traian Basescu har tröttnat på
Frankrikes kritik mot hans lands allt närmare band till London
och Washington. Basescus linje irriterar Frankrike som är
Rumäniens trofastaste vän i EU.
2005-17 s 9
"Nu ska Bryssel komma närmare folket"
EU-kommissionen vill föra "Bryssel" närmare
folket genom att sammanträda i olika städer runt om
i Europa - ibland inför öppen ridå. Förslaget,
som ingår i kommunikationskommissionär Margot Wallströms
plan, speglar traditioner i hennes hemland, Sverige. EUs namn
och flagga bör också användas flitigare i samband
med alla de projekt som EU finansierar. EU bör också
utrustas med ett slags snabbutryckningsenhet, som kan reagera
direkt på det, som kommissionen uppfattar som desinformation
om EU i medierna.
2005-17 s 10
"Centraleuropéerna har blivit européer"
Centraleuropa brukade betyda Visegradgruppen, som föddes
1991, med en deklaration om samarbete mellan Polen, Tjeckoslovakien
och Ungern. 1993 tillkom Slovakien. Sedan länderna blev medlemmar
i EU har Visegradgruppen förlorat i betydelse. Nu vill Ungern
få med Österrike och Slovenien, grannar och f d delar
av Habsburgs "Mitteleuropa" i den. Slovakien vill hindra
detta. Polens anspråk på ledarskap i gruppen stöter
också på motstånd. Ett annat tydligt tecken
på att Visegradgruppen har spelat ut sin roll är att
de fyra länderna inte har några ambitioner på
att gå med i valutaunionen (EMU) samtidigt.
2005-18 s 3-4
"Den ryska segerfesten river upp gamla sår i Europa"
Firandet av segern över nazisterna för 60 år sedan
väcker minnen av ett mörkt kapitel i Rysslands historia.
Det blir ståtliga ceremonier till minne av Rysslands seger
över Nazityskland för 60 år sedan. Detta är
för Kreml en ljuspunkt i Rysslands för övrigt svarta
1900-tals historia. Men för många andra fick segern
1945 en mörk baksida s och förebådade det kalla
krigets 45-åriga delning av Europa. Stalins triumf i på
östfronten för 60 år sedan gjorde Sovjetunionen
till en supermakt, men den ledde till en katastrof för Central-
och Östeuropas länder, som i 45 år pinades bakom
järnridån under Kremls järnhand. Polen invaderades
och splittrades av både Tredje Riket och den ryska armén
och dess militära och intellektuella elit mördades av
Stalins bödlar. De ryska myndigheterna har lagt ner en 14-årig
utredning av massakern i Katyn där Stalins hemliga polis
mördade 21768 polska officerare, intellektuella och präster.
Polackerna betraktar denna händelse som krigsförbrytelse
och folkmord. Kreml har heller aldrig upphävt eller tagit
avstånd från den s k Molotov-Ribbentroppakten, som
uppkallades efter Sovjetunionen och Nazitysklands utrikesministrar.
Janusz Reiter, f d polsk ambassadör i Tyskland säger
att "Putin försöker modernisera den sovjetiska
mytologin så att den tjänar Rysslands aktuella behov".
2005-18 s 4-6
"Polackerna är farligare än både depression
och krig"
Det nya EU med 25 medlemmar är bara ett år gammalt,
men Boris Ried i Frankfurt längtar efter det gamla EU. Förbundskansler
Schröder som var bekymrad över den höga arbetslösheten
i Tyskland valde sju års övergångstid. Men samtidigt
liberaliserade Tyskland sina regler för vissa yrkesgruppers
rätt att etablera sig - allt från kakelsättare
till lokalvårdare till guldsmeder. Tusentals polacker har
etablerat sig som egna företagare inom dessa branscher, lättlärda
yrken med stor efterfrågan. Polackerna är ungefär
hälften så dyra som sina tyska konkurrenter och slår
därför ut dessa. Polackerna som på 1900-talet
arbetade illegalt på de tyska byggplatserna, har nu kommit
tillbaka som EU-medborgare och entreprenörer och ge de tyska
företagarna den hårdaste konkurrens de någonsin
mött.
2005-18 s 6-7
"Slovenien är bäst i klassen"
Det nya EU-landet Slovenien hade det väl förspänt
inför inträdet i EU. Det enda som kan hota fortsatt
utveckling är en viss tendens till självgodhet. Landet
ligger på 16:e plats vad gäller BNP/capita i EU men
har ambitionen att nå genomsnittet i EU och att införa
euron. Slovenien ser sig som en bro mellan Väst- och Östeuropa,
framför allt till länderna i det forna Jugoslavien.
Den slovenska effektiviteten förklaras med 600 års
habsburgskt styre. De nödvändiga reformerna kommer att
resultera i kännbara inskränkningar i välfärdssystemet.
Landets måste välja väg: Vill man ha en stat,
som ger dem trygghet av skandinavisk typ men inte samma välståndsnivå,
eller vill man ha en stat med mindre trygghet och högre tillväxt?
2005-18 s 7
"Processen går vidare"
Luxemburgs premiärminister Juncker, som är ordförande
i EUs ministerråd, understryker att EU kommer att fortsätta
ratificeringsprocessen även om fransmännen röstar
nej till författningen. När hela ratificeringsprocessen
är avslutad vet vi om ett, två eller flera länder
röstat nej. Vi har mekanismer för att reagera på
ett sådant läge. Ministerrådet ska besluta vad
som då ska göras.
2005-18 s 7
"Tre nya euro-aspiranter"
De två f d brittiska kolonierna Malta och Cypern beslöt
under veckoslutet att försöka gå med i valutaunionen,
EMU, 2008. De två länderna plus Lettland, som alla
gick med i EU för ett år sedan, har antagit tuffa ekonomiska
reformprogram för de kommande två åren.
2005-19 s 3-6
"Var god tag plats, dörrarna stängs"
Stämningen i EU ett år efter utvidgningen är minst
sagt dämpad. Faktum är dock att fjolårets utvidgning
avlöpte anmärkningsvärt smidigt, både för
nykomlingar och veteraner. Institutionerna i Bryssel har fortsatt
att fungera normalt. De nya medlemsländernas ekonomier har
vuxit i snabb takt. Negativt är dock att centraleuropéerna
själva ser sig som andra klassens medborgare i vissa avseenden.
De är uteslutna från Schengenzonens passfrihet i ytterligare
två år, de förnekas rätten att arbeta i
de flesta EU-länder i upp till 6 år och deras bönder
får mindre direkta subventioner av EU. Men om unionen fått
några år på sig i lugn och ro att växa
i kläderna skulle allt ha blivit bra men nu kommer den politiskt
mycket tröttsamma processen att ratificera en ny författning.
Utvidgningen som förr sågs som ett sätt att exportera
stabilitet till grannländerna, som Spanien, Portugal och
Grekland framstår mer och mer som ett sätt att importera
instabilitet.
2005-19 s 7
"Blair vill slopa pompa och ståt"
Arbete, inte onödiga uppvisningar, är målet för
Storbritanniens ordförandeskap i EU. Blair tycker att EUs
toppmöten i Bryssel är "frustrerande, ofta förödmjukande
och ibland farliga för hälsan - 2003 kom hans hjärta
i otakt för att han tvingats dricka alltför mycket starkt
italienskt kaffe för att kunna hålla sig vaken under
en nattmangling. Blair planerar att eliminera ett av de två
traditionella toppmötena under den brittiska ordförandeperioden
som börjar i juli. Tanken att man inte behöver sammanträda
när det inte finns något att diskutera är helt
ny (!?).
2005-19 s 8
"Om man nu måste folkomrösta"
En enda folkomröstning i hela EU är mycket bättre
än nått, tio eller tjugo nationella folkomröstningar.
En genuin författning borde möjligen bli föremål
för en EU-omfattande folkomröstning plus de nationella
parlamentens ratificering. Dubbel majoritet med två tredjedelar
av befolkningen och två tredjedelar av medlemsstaterna bör
vara tillräckligt för att ge legitimitet och garantier
för att EU även i fortsättningen kan agera kollektivt.
Om majoriteten i ett land då röstar nej men övriga
röstar ja borde det vara tid för en förhandling
om utträde ur EU för det landet.
2005-19 s 10
"EU och Ryssland bekräftar samarbetsviljan"
EUs ledande företrädare och den ryska regeringen har
enats om "fyra friheter" som grund för en fördjupning
av samarbetet. Man är överens om ett närmare samarbete
i utrikespolitiken och ekonomin, samt större kulturellt utbyter
och frihet att resa. Ryssland vill att EU lättar på
visumreglerna för ryska medborgare och Bryssel kräver
att Ryssland tar tillbaka de medborgare som vistas illegalt i
EU. EU stöder Rysslands inträde i WHO och är själva
mycket intresserade av att säkra sitt energibehov på
lång sikt med hjälp av Rysslands väldiga olje-
och naturgastillgångar.
2005-21 s 7
"Det finns bara två alternativ: ja eller nej!"
En knapp vecka före folkomröstningen om EUs nya författning
i Frankrike deklarerade Tyskland, Frankrikes och Polens ledare
att författningen inte kan omförhandlas. De tre ledarna,
som träffades i Nancy i Frankrike, passade på att göra
reklam för konstitutionen, vars öde kanske avgörs
de närmaste dagarna. Den tyska förbundsdagen ratificerade
fördraget för ett par veckor sedan och Polen ska folkomrösta
i höst. Där tyder opinionsundersökningarna på
att ja-sidan vinner.
2005-21 s 6-7
"Sanningens minut närmar sig"
Holländarna kan bli de, som blockerar EUs nya författning.
I Frankrike är ställningen jämn med svag tendens
mot nej men i Holland leder nejsidan med 55-45 %. Samförståndet
inom "eliten" i Holland, den politiska och ekonomiska,
om ett "ja" är klart vilket är en black om
foten för ja-anhängarna. Ända sedan Pim Fortuyn,
som sedan mördades, gjorde entré på den politiska
scenen 2002 har tendensen att utmana etablissemanget förstärkts.
Folkomröstningen om EUs nya författning kan därför
bli "en konfrontation mellan den politiska eliten och folket".
Folket ville varken ha euron eller massinvandringen, två
projekt som eliten "lurat på dem".
2005-21 s 8
"Jobba så mycket ni orkar"
Att begränsa arbetstiden är ett stort misstag, enligt
internationella valutafonden. Tidigare fanns det ett undantag
från regeln som Storbritannien och några andra EU-länder
haft men nu har EU-parlamentet röstat för att avskaffa
detta. IMFs VD Rodrigo Rato, menar att detta är alldeles
fel väg att gå för Europa där de 12 EMU-länderna
får en tillväxt på 1,6 % i år i jämförelse
med 3,6 % i USA. ECB borde också sänka räntan
men att det största hindret för tillväxt i Europa
är uteblivna, nödvändiga strukturreformer.
2005-21 s 10
"Alla var där, utom Vitryssland"
Europarådets sammanträden har ingenting med EU att
göra, men Slovakiens president Ivan Gasparovic passade på
att göra ett EU-utspel. Han föreslog att små EU-länder
borde försöka göra ett tillägg till EUs nya
författning så att de inte måste acceptera alla
nya lagar från Bryssel. På Europarådets möte
var alla länder med utom Vitryssland som är det enda
land i Europa som inte undertecknat Europakonventionen om mänskliga
rättigheter och som inte är med i Europarådet.
2005-22 s 8-9
"Non!
Fransmännen sade ett tydligt nej till EUs nya författning.
Nej-sidans seger med 55 % mot 45 % ja-röster kom efter en
bitter kampanj, som har splittrat Frankrike och väckt stor
oro i hela Europa. Resultatet är också ett mycket hårt
bakslag för president Chirac. Valdeltagandet blev högt,
omkring 70 %. Nu finns det riska för att hela den nya författningen
får läggas på is ett tag. Vad handlar den egentligen
om:
1. Bestämmer tågordningen i händelse av fortsatt
utvidgning och integration.
2. Det roterande ordförandeskapet försvinner och ersätts
av en president som får högst 5 års mandat.
3. En lista över grundläggande rättigheter
4. En lista som definierar vilka funktioner som ska skötas
på EU-nivå eller nationellt som visa, invandringsregler,
utrikes- och försvarspolitik.
2005-22 s 9
"Livet går vidare"
Europas ledare är besvikna och förbereder sig för
en lång process. De är emellertid inte särskilt
överraskade. Alla underströk att ratificeringen av processen
fortsätter.
2005-22 s 10
"Snart tryter tålamodet i Kroatien"
Kroatien är bäst i klassen utom i ett ämne, och
det är det viktigaste ämnet enligt Bryssel. Det är
FNs krigstribunal i Haag. Drobnjak som är Kroatiens EU-ambassadör
säger att krigsförbrytaren Gotovina har "hjältestatus"
i sin hemstad Zadar och att han är "extremt populär
bland sina f d krigsbröder". Tribunalen underblåser
EU-skeptisk stämningar i landet, säger han.
2005-23 s 4-5
"Vad händer nu? Fyra scenarier"
Det mest troliga är att EU beslutar att återgå
till Nicefördraget från 2001,men en djup förtroendekris
uppstår när stagnationen befästs och politiska
initiativ blockeras av det krångliga röstsystemet.
Den ekonomiska tillväxten hämtar sig när tuffa
välfärds- och arbetsmarknadsreformer drivs igenom av
Tysklands nya förbundskansler, Angela Merkel, efter det tyska
valet i september. Medlemsförhandlingarna kommer att gå
så långsamt att Turkiet begär att de ska upphöra.
Kroatien kommer att bli medlem efter att ha utlämnat sina
krigsförbrytare medan Rumäniens och Bulgariens planerade
inträde i unionen 2007 kommer att hotas av veto i det franska
parlamentet.
2005-24 s 3-4
"Tony Blairs tid är nu - igen!"
Ett Europa i kris behöver en stark ledare, det kan hända
att Tony Blair är rätt man! Just när han nästan
var uträknad efter det dåliga valet i maj kommer han
tillbaka. Folkjets nej till både Frankrike och Holland banar
väg, liksom att Blair tar över ordförandeskapet
i EU om några veckor. Blair kan på nytt spela den
roll han gillar allra bäst - mannen med ett uppdrag. Blair
är förmodligen världens mest beundrade statsman.
"Blair är den ende som finns kvar i Europa". "Blair
är faktiskt den ende som fortfarande har trovärdighet".
Chirac och Blair kommer att utmana varandra i Bryssel i frågan
om Europas framtid. Striden börjar med et debatt om den nya
EU-budgeten - framför allt den brittiska rabatten.
Opinionsmätningar visar att i Frankrike var det främsta
skälet att rösta nej till det nya EU-fördraget
att det finns för många utlänningar i Frankrike.
Av de som röstade nej i Holland gjorde nästan hälften
det för att protestera mot Turkiets eventuella medlemskap
i unionen. Detta oroar naturligtvis Turkiet, men också Rumänien
och Bulgarien.
2005-24 s 5
"Impopulär rabatt"
De brittiska ministrarna accepterar inte att Chirac kräver
att Storbritannien ska offra sin rabatt, när Chirac själv
vägrar att ens diskutera reduceringar av EUs jordbruksstöd
till de franska bönderna. De franska experterna avfärdar
Blairs försök att koppla den brittiska rabatten till
jordbrukssubventionerna. De menar att den gemensamma jordbrukspolitiken
har förändrats totalt sedan 1984, då Thatcher
under hot tvingade till sig rabatten. Då lade jordbruket
beslag på 50 % av EUs budget, nu 40 % och snart bar 33 %.
2005-24 s 7
"Gaeliska i Bryssel"
EU har erkänt det irländska språket gaeliska som
unionens 21:a officiella språk. Det betyder att alla lagar
i fortsättningen måste översättas till gaeliska
och 30 tolkar till en kostnad av 3,5 miljoner euro per år
måste anställas.
2005-25 s 3-4
""Ledarna diskuterar strunt medan unionen brinner"
EUs ledare tycks inte se de verkliga problemen. Frankrikes potentiella
presidentkandidat Nicolas Sarkozy säger att politikerna måste
skapa en flexibel, konkurrenskraftig ekonomi. Det är samma
som ekonomerna påpekat i flera år, att för att
skapa nya jobb måste de minska kostnaderna för att
anställa och avskeda, sänka skatterna, minska den offentliga
budgeten och avreglera varu- och tjänstemarknaderna. Europas
omoderna sociala modell fungerar inte. Den europeiska välfärdsstaten,
med sina generösa pensions-, sjukvårds- och utbildningsförmåner
föddes under "det tyska undret" och "les trentes
glorieuses", när Europa kunde glädja sig åt
tre efterkrigsdecennier av megatillväxt. Modellen är
så grundläggande för många att man kan avfärda
alla nya och bättre moderna idéer med argumentet att
dessa hotar den europeiska socialmodellen.
2005-25 s 5
"Varför bråkar fransmän och britter om jordbruket?"
Frankrikes president, Jacques Chirac, är böndernas skyddshelgon,
men de brittiska bönderna har inte ens en lobbygrupp. Frankrike
har alltid strävat efter att vara självförsörjande
när det gäller livsmedel, medan Storbritannien redan
under 1800-talet avskaffade importhinder för att kunna köpa
så billig mat som möjligt. London har alltid haft svårt
att förlika sig med den fransk inspirerade jordbrukspolitiken
och i förra veckan klagade Tony Blair på att över
40 % av EUs budget går till 5 % av dess befolkning, som
bara svarar för 2 % av EUs samlade BNP.
2005-26 s 3-4
"Polen fortsätter att tro på EU"
Polackerna påpekar för sina partners i väst att
det inte är pengar utan enighet och harmoni som är det
viktigaste i det europeiska samarbetet. 70 % av polackerna gillar
den nya författningen. De ser den som ett slags garanti för
den nationella säkerheten. De nya medlemsländerna värnar
mer om EUs värderingar än de gamla gör. Den polska
jordbruksexporten har ökat med 40 % under det första
året som medlem. Tillväxten har varit 5,3 %, en av
de högsta i EU.
2005-26 s 3-4
"Polen fortsätter att tro på EU"
Polackerna påpekar för sina partners i väst att
det inte är pengar utan enighet och harmoni som är det
viktigaste i det europeiska samarbetet. 70 % av polackerna gillar
den nya författningen. De ser den som ett slags garanti för
den nationella säkerheten. De nya medlemsländerna värnar
mer om EUs värderingar än de gamla gör. Den polska
jordbruksexporten har ökat med 40 % under det första
året som medlem. Tillväxten har varit 5,3 %, en av
de högsta i EU.
2005-26 s 4-5
"Asien begrundar Europas bekymmer"
Oenigheten i EU väcker ingen större uppståndelse
i Asien, vars länder tycks vara övertygade om att misslyckandet
med den nya författningen bara är ett tillfälligt
avbräck i integrationsprocessen. Kineserna lovordar EU för
dess välvilliga inställning i förhandlingarna om
en pakt gällande textilhandeln. Sydkorea hoppas på
en integrerad europeisk union som skulle ge Europa en mäktig
röst i konkurrens med USA. EU ses också som en modell
för Nord- och Sydkoreas fredliga återförening.
2005-27 s 6-9
"Fler medlemmar är Europas och kanske EUs räddning"
EU har utvidgats med stormsteg. Vad händer om utvidgningen
avbryts? Många hoppas på medlemskap. Av de 15 stater
som ligger öster och sydost om EU hoppas minst 11 på
medlemskap inom 10 år. EU har under hela sin historia kämpat
för att hitta alternativ att erbjuda i stället för
medlemskap för att hålla grannländerna nöjda
men fortsatt uteslutna. 1995 lanserades ett program "Barcelonaprocessen"
för att ge länderna söder om Medelhavet tillgång
till EUs marknader plus bidrag i form av pengar och teknisk kunskap.
Nio miljarder euro kommer att spenderas när programmet är
klart om ett år utan några påtagliga resultat.
Länderna har tagit emot hjälp och pengar men inte genomfört
ekonomiska eller politiska reformer. EU lyckas bara sprida sina
värderingar när kraven på förändringar
kopplas till löften om medlemskap. Det betyder att för
att påverka och kunna utgöra en modell för länder
som Turkiet, Vitryssland, Serbien, Kosovo etc så måste
möjligheten till ett medlemskap vara öppen. Samtidigt
så måste EUs ledning Ta motståndet i flera av
EUs länder mot fortsatt utvidgning på allvar och förstå
orsakerna till detta motstånd.
2005-27 s 9
"Kommissionen är en byråkratisk mardröm"
Europeiska kommissionen är "en byråkratisk mardröm",
som inte har en aning om hur den ska "sälja" Europa
till den brittiska allmänheten påstår den f d
chefen för Storbritanniens EU-kontor i London, Jim Dougal.
Dess sätt att arbeta avslöjar en hårresande brist
på sunt förnuft. Anklagelser om tungrodd byråkrati
är inte ovanliga från EU-skeptiker som kritiserar EU,
men det är ovanligt att en insider ger röst åt
liknande kritik. Douglas kommentarer stärker den brittiska
regeringens påståenden att EU måste reformeras.
2005-27 s 10-11
"Den polske rörmokaren gör entré"
Den "polske rörmokaren" är en mytisk figur
som spelade en av huvudrollerna i den franska debatten inför
folkomröstningen om EUs nya författning. Han har beskrivits
som ett rovdjur, som ligger och trycker i väntan på
att flytta till Frankrike för att stjäla jobb för
mindre lön. Denne rörmokare har blivit personifieringen
av fransmännens oro inför framtiden. Nu utnyttjar den
polska turistbyrån rörmokaren för att skingra
fransmännens oro och locka dem att besöka Polen. Reklamen
med den 21-årige modellen Adamski ser ut som en sexfilm
för vuxna om kvinnor som väntar på att rörmokaren
ska komma.
2005-27 s 11
"Nu är det Luxemburgs tur att tackla EUs författning"
Den 10 juli röstar Luxemburg, ett land där det är
obligatoriskt att rösta. En nejröst där vore spiken
i kistan för fördraget. Valet kan också bli avgörande
för premiärministern Jean-Claude Juncker som är
ordförande för eurozonens 12 finansministrar, Han har
hotat att avgå som premiärminister om nejrösterna
får majoritet.
2005-27 s 12
"Lyckans land"
Knappt någon känner till att Irland är EUs rikaste
land näst Luxemburg. Det är faktiskt sant att landet,
som i århundraden var mest känt för sina många
utvandrare, tragiska poeter. Hungersnöd, inbördeskrig
och tomtar och troll nu har en BNP per capita som är högre
än Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens. Länder
i EUs periferi har anpassat sig bäst till globaliseringen.
Länder, som han anammat den fransk-tyska socialmodellen leder
av hög arbetslöshet och låg tillväxt. Återhämtningen
i Irland började i slutet av 1960-talet när regeringen
gjorde gymnasieutbildningen gratis och hade därför en
relativt välutbildad arbetskraft när landet gick med
i EU 1973. Men på 1980-talet fortsatte landet att låna,
spendera och beskatta och gick nästan i konkurs. Sedan kom
en stark förändring. Facken och näringslivet enades
om ett ekonomiskt åtstramningsprogram som bl a sänkte
företagsskatten till 12,5 %. 1996 blev också högskoleutbildningen
gratis. Idag har 9 av 10 av världens ledande läkemedelsföretag
verksamhet i Irland. Det som har lockat är välutbildad
arbetskraft och företags- och skattepolitiken. Irlands totala
arbetskraft har ökat från 1,1 miljoner till 2 miljoner
på de senaste 15 åren!
2005-28 s 10
"Malta säger ja"
Parlamentet i Malta gav i förra veckan sitt enhälliga
godkännande av EUs nya författning trots att den förmodligen
inte kommer att antas. Malta blev därmed EUs 12 land som
godkände fördraget.
2005-29/30 s 3
"Skärpning annars får ni inte vara med!"
Porten är stängd om inte Bulgarien och Rumänien
reformerar säger Olli Rehn, EUs kommissionär med ansvar
för utvidgningen. En högre standard för EUs utvidgning
är nödvändig. Det finns idag en misstro som genomsyrar
många av de 25 medlemsstaterna och som kommer fram vid folkomröstningarna.
Folket går inte i takt med kommissionärerna vilket
en del av dessa upptäckt och tagit lärdom av.
2005-29/30 s 4
"Österrike säger nej till Turkiet"
Österrikes finansminister Karl-Heinz Grasser menar att länder
som Kroatien och andra Balkan-länder har större rätt
till medlemskap än Turkiet. Han säger att statsöverhuvud
och regering har börjat inse att Turkiet-frågan har
hamnat långt borta från folket.
2005-29 s 4
"Vive la France!"
I den 50 minuter långa intervjun på nationaldagen
den 14 juli tog Jacques Chirac tillfället i akt att kritisera
engelsmännen. Fransmännen föder fler barn, de lägger
mer pengar på forskning och de lever längre. Bara 7
% av de franska barnen lever under fattigdomsstrecket, jämfört
med 17 % i Storbritannien.
2005-34 s 10-11
"EU har förändrat Estland och vice versa"
Lite friskt blod har inte gjort någon skada. Trenderna som
den nya förde in i EU - snabb tillväxt, som förstärktes
av låga löner och låga skatter, plus en stark
önskan att kompensera för de gångna 50 åren,
riktade strålkastarljuset på den tröga tillväxten
i äldre ekonomier som Tyskland och Frankrike. EU-medlemskapet
har satt djupa spår i den estniska politiken, för ett
land som i sekler var en lydstat som bollades mellan skandinaviska,
tyska och senast sovjetiska härskare. Den ekonomiska effekten
är också häpnadsväckande. På 1990-talet
kom en flod av investeringar och hög tillväxt och den
har sedan fortsatt med en svacka 1998 på grund av den ekonomiska
krisen i Ryssland. Stabil penningpolitik och framgångsrik
skattepolitik lockar investerarna till Estland.
2005-36 s 5-6
"Européerna är luttrade"
Snabbt stigande bensinpriser oroar, men andra bekymmer oroar mycket
mer som till exempel den höga arbetslösheten i Tyskland
och stagnationen i Italien. Konsumentförtroendet i Tyskland
ökade i augusti vilket speglar förhoppningar om att
det blir en ny regering i landet efter den 18 september. Agneta
Merkel har satt sysselsättningen och en skattereform högst
på dagordningen.
2005-36 s 5-6
"Européerna är luttrade"
Snabbt stigande bensinpriser oroar, men andra bekymmer oroar mycket
mer som till exempel den höga arbetslösheten i Tyskland
och stagnationen i Italien. Konsumentförtroendet i Tyskland
ökade i augusti vilket speglar förhoppningar om att
det blir en ny regering i landet efter den 18 september. Agneta
Merkel har satt sysselsättningen och en skattereform högst
på dagordningen.
2005-36 s 11-12
"Luften tycks ha gått ur EU"
Oenigheten mellan medlemsländerna växer, och EUs institutioner
har ingenting att sätta emot. Den stora motsättningen
finns mellan Toni Blairs förslag om ekonomiska reformer och
lägre skatter vilket ses som angrepp på Frankrikes
och Tysklands välfärdssystem. Kommer CDUs ledare Agneta
Merkel att våga sluta upp bakom Blairs vision? För
närvarande tycks Kommissionen tycks vara insnärjd i
ett bråk om textilimporten från Kina.
2005-37 s 25-26
"Den transatlantiska klyftan är djup, men inte särskilt
vid"
I vissa frågor är amerikaner och européer helt
oeniga, men enighet råder i de flesta stora, viktiga frågor.
Marshallfonden, en amerikansk-europeisk tankesmedja har låtit
göra opinionsundersökning i 11 länder - USA, Storbritannien,
Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal,
Slovakien, Spanien och Turkiet. Omkring 1000 män och kvinnor
i varje land har fyllt i frågeformulär. Frågorna
formulerades för att "ta temperaturen" på
det transatlantiska förhållandet. Man fann att amerikanerna
är mer positivt inställda till européerna än
tvärtom. Mest positiva är britter och italienare och
minst spanjorer och turkar. Eftersom europeisk politik tenderar
att vara mer vänsterinriktad än amerikansk drar man
i undersökningen slutsatsen att det är ideologisk antipati
mot Bushs regering som i mycket formar européernas attityder.
2005-38 s 5
"Tiden rinner ut"
Storbritannien börjar få kort om tid för att nå
fram till en uppgörelse med övriga EU-länder om
när medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska börja.
Från början var det meningen att samtalen skulle börja
den 3 oktober. Det svåraste hindret har Turkiet åstadkommit
genom att vägra erkänna EU-landet Cypern.
2005-40 s 7
"Vart tog solidariteten vägen?"
De offentliga finansernas dåliga tillstånd belyser
grundläggande ekonomiska problem i Europeiska Unionen och
Bryssels oförmåga att få medlemsländerna
att rätta sig efter gällande regler. Tyskland har överskridit
EUs underskottsgräns på tre procent av BNP varje år
sedan 2002. I år förväntas det bli 4 %. Orsaken
är "minskat skatteunderlag, galopperande välfärdskostnader
och regeringens oförmåga att reducera subventioner
och skatteunderlag värda 157 miljarder euro har gjort stora
hål i Tysklands statskassa". Förra året
satte Grekland rekord i underskott med 6,6 % efter att ha lämnat
felaktiga siffror i flera år. 12 av EUs medlemsländer
bryter mot stabiliseringspakten. Situationen är en hård
prövning för EU och en test på den politiska solidaritet
som skulle utgöra grunden för den enhetliga valutan.
Stabilitetspaktens trovärdighet är allvarligt skadad.
2005-40 s 10
"Problemet är inte Turkiet"
(Detta har Charles Grant skrivit i Newsweek skrivit från
Bryssel. Hans slutsatser är mycket tvivelaktiga.) De turkfientliga
stämningarna i Europa beror till stor del på det utbredda
missmodet. Människor som lever i ekonomisk osäkerhet
värjer sig alltid mot förändringar. "Man bör
komma ihåg att de antiturkiska stämningarna beror på
allmänt missmod i Europa". En annan är den långsamma
tillväxten i Frankrike, Tyskland och Italien. Flera EU-länder
befarar att fjolårets stora utvidgning försvagade EUs
konstitutionella solidaritet. "För att väcka den
europeiska drömmen vid liv (vems dröm är detta?)
och öppna dörrarna till Turkiet krävs
.")
2005-41 s 8
"EU går på tomgång"
premiärminister Tony Blair erkänner att Storbritannien
i egenskap av EUs ordförandeland inte har åstadkommit
särskilt mycket de tre första månaderna. Orsakerna
kan vara fransmännens nej till EUs författning och det
jämna valresultatet i Tyskland liksom debatten om Turkiets
medlemskapsförhandlingar. Vad Storbritannien vill ha på
agendan i stället är konkurrensstimulerande åtgärder
och ekonomiska reformer.
2005-42 s 3-5
"Dagens farhågor är morgondagens möjligheter"
Gammal och ny erfarenhet visar att västeuropéernas
rädsla för en invasion av billig arbetskraft är
ogrundad. Arbetskraftens fria rörlighet gör alla till
vinnare. Skeptikerna har presenterat alla sorters kulturella och
geopolitiska skäl för att stänga turkarna ute.
Samma tveksamhet fanns inför utvidgningen med de senaste
10 medlemsstaterna. Nu kan följderna med denna utvärderas.
En preliminär granskning av vad som hände i Storbritannien
ser mycket lovande ut. Dit kom särskilt många arbetssugna
polacker lockade av kontanter. Fler än 130000 jobbsökande
polacker har registrerat sig i Storbritannien sedan Polens EU-inträde.
Mindre än en procent har ansökt om sociala förmåner.
De brittiska arbetsgivarna - som erbjuder 600000 lediga jobb -
tycker att alla vinner på de nya bestämmelserna. De
nya arbetstagarna stimulerar landets ekonomi och utnyttjar verkligen
inte välfärdssystemet. Men inte ens i Storbritannien
har den outbildade arbetaren med dålig kunskap i engelska
mycket att hämta. Den tid då en stor mängd outbildad
arbetskraft med lite eller ingen skola i ryggen rekryterades från
lantbruksregionerna i Europa är förbi för länge
sedan.
2005-42 s 6-7
"Välfärd eller välgörenhet?"
Europas länder månar om dem som inte har arbete, men
sakta men säkert börjar åtminstone politikerna
inse att deras länder inte har råd med allt för
generösa välfärdssystem. En OECD-undersökning
visar att ju generösare ett land är med förmåner
till de som är arbetslösa ju hårdare är kontrollen
och trycket på understödstagaren att söka nytt
jobb. I vissa länder tjänar en del personer mer på
att inte arbeta än på att söka nytt jobb. I Frankrike
är det så att det enda en arbetslös behöver
göra för att få sitt understöd är att
ringa till arbetsförmedlingen var sjätte månad
och bekräfta att han eller hon fortfarande inte har något
arbete.
2005-42 s 10-11
"Nu börjar matchen mellan optimister och pessimister"
Premiärminister Tony Blairs reformkampanj stöds av Polen
och andra nya EU-länder som eftersträvar långtgående
förändringar. Medan de gamla EU-länderna lider
av en förtroendekris - oförmåga att enas om en
författning, skepsis mot Turkiet, rädsla för globalisering
och osäkerhet om kursen framåt - väcker EU optimism
och framtidstro i Polen och hela Centraleuropa. Nästa vecka
samlas stats- och regeringscheferna i London. Är det den
mer liberala, flexibla, reformistiska visionen som kommer att
vinna eller är det det fransk-tyska kravet på traditionell
välfärdsstat?
2005-42 s 11
"EU sjösätter 'Plan D'"
Demokrati, Dialog och Debatt är EUs sätt att närma
sig medborgarna.
EU-kommissionens vice ordförande, Margot Wallström,
har presenterat EUs kommunikationsstrategi. Wallström noterade
att "medborgarna hyser befogad oro för jobben, invandringen
och levnadsstandarden".
2005-42 s 12
"Malta vill behålla sitt språk som symbol för
kulturella band"
Maltesiskan är det enda semitiska språk som skrivs
med latinska bokstäver. Språket blev nationellt språk
i samband med självständigheten från Storbritannien
1964. Maltesiskan talas av 400000 öbor. "Språket
är den faktor som har hjälpt Malta att bli en separat
stat till skillnad från andra större och mer resursrika
Medelhavsöar som Sicilien, Korsika och Kreta.
Vad som hänt i EU sedan utvidgningen är att engelskan
har stärkt sin ställning samtidigt som de små
språken i unionen fått högre status. Engelska
talas idag av nästan hälften av Unionens medborgare
och tyskan har passerat franskan som andra språk.
2005-43 s 5
"EU kan bli boven i handelsdramat"
EU står under hårt tryck att förbättra sitt
erbjudande om att minska tarifferna på jordbruksprodukter
senast i början av november. Om inte EU gör detta kan
det leda till att handelstoppmötet i Hongkong i december
måste ställas in. Ett inställt möte vore
detsamma som att erkänna att Doharundan har misslyckats.
2005-43 s 5
"Bulgarien och Rumänien måste skärpa sig!"
Båda länderna har fått en varning från
Bryssel om att de måste komma igång med att modernisera
byråkrat och lagar. Kommissionen är kritisk mot undermåligt
rättsskydd och bristande hårdhet mot organiserad brottslighet
och korruption. Även jordbruk, miljöpolitiken och gränsskyddet
måste förbättras.
2005-44 s 3
"Först gala, sedan hårt arbete"
Förra veckans EU-toppmöte underströk det faktum
att reformarbetet inom unionen måste börja på
nationell nivå. Blair har rätt i att ekonomisk anpassning
till globaliseringen är Europas viktigaste uppgift men att
detta är de nationella regeringarnas område. Det är
ingenting man kan kräva att statscheferna tillsammans ska
kunna ena sig om. Att EU inom ett år måste godkänna
en budget och framför allt hitta en acceptabel kompromiss
i handelsförhandlingarna med WTO. Båda frågorna
kräver att britterna återlämnar den "rabatt"
de länge haft, att tyskarna bidrar med mer pengar till budgeten
samt att fransmännen accepterar att jordbrukspolitiken måste
reformeras. Det är bättre att statscheferna ägnar
sig åt något som britterna är duktiga på
nämligen pompa och ståt.
2005-45 s 3-5
"Dörrarna stängs"
Nyväckt protektionism kan locka Europa i fördärvet.
Europas kärnekonomier: Tyskland, Italien och Frankrike, som
alla har stagnerande ekonomier men ändå försöker
bevara visionen om välfärdsstaten, som skyddar medborgarna
mot alltför drastiska förändringar, är rädda
för och vill hindra den globala konkurrensen. Å andra
sidan finns det länder i EU som Storbritannien och de skandinaviska
länderna som vill tackla globalismens utmaningar. Men även
i Sverige vill facket stoppa konkurrensen från utländska
byggföretag.
2005-45 s 4
"EU får skylla sig självt"
EU vill inte erbjuda sig att sänka sina jordbrukssubventioner
tillräckligt. WTOs generaldirektör, Pascal Lamy, varnar
för att ett misslyckande i Hongkong kan kosta världen
miljarder dollar i förlorad handel och utveckling, och vara
"ett grymt bakslag för de fattiga länderna".
2005-45 s 5-6
"Vågar EU slakta den heliga kon?"
Europas identitet står på spel i jordbruksförhandlingarna.
Den holländske jordbruksministern Veerman framhåller
vad många tänker i Europa nämligen att européerna
inte vill var beroende av andra regioner när det gäller
man på samma sätt som oljan. CAP skapades för
att för all framtid garantera självförsörjningen
i EUs sex grundarländer. I dag behövs det 1200 miljoner
måltider per dygn i Europa. Andra pekar dock på att
en stor del av jordbruksstödet till Storbritannien går
till stora, kommersiella jordbruksföretag och kungliga som
drottning Elisabeth och hertigen av Windsor. OECD har visat att
bara 25 % av jordbruksstödet går till bönderna,
resten blir vinster för företag som säljer traktorer
och gödningsmedel, eller till högre arrenden till stora
jordägare.
2005-45 s 6-7
"Europeiska lyxmärken tar strid mot kinesiska förfalskare"
Sidenmarknaden i Peking är ett eldorado för köpsugna
turister, men seriösa producenter, som opererar på
den lagliga marknaden, har fått nog. De europeiska lyxmärkena
har förenat sina krafter för att stämma kinesiska
affärsmän. Nu har den kinesiska regeringen lovat att
ta i med hårdhandskarna mot förfalskarna.
2005-45 s 15
"Västra Balkan närmar sig Bryssel"
Snart blir både Bulgarien och Rumänien medlemsstater
i EU och därmed stängs 22 miljoner människor in
i ett fattigt Balkanreservat. Detta kan leda till etniska konflikter,
smuggling och organiserad brottslighet. Med tanke på vad
detta skulle kunna kosta EU är det billigare att inkludera
länderna. Enligt denna logik fick Kroatien i oktober grönt
ljus för formella medlemskapsförhandlingar. En vecka
senare inledde Serbien och Montenegro preliminära förhandlingar
som ska leda till medlemskap på sikt. 21 oktober fick Bosnien-Hercegovina
besked om att det är godkänt för preliminära
förhandlingar. Och denna vecka ger EU-kommissionen besked
om hur den ser på Makedoniens ansökan om medlemskap
i EU. Där har etniska albaner och makedonier kunnat samsas
i regeringen tack vare delade ambitioner att bli medlemmar i EU.
2005-47 s 3-4
"Det handlar om jobben"
Upploppen i Frankrike handlade mindre om en civilisationskrasch
än om att horder av unga, arga män är sysslolösa.
I de områdena är arbetslösheten 40 %. Varför?
Jo , orimligt låg minimilön som hämmar företagens
vilja att skapa nya jobb. Den är 30 % högre än
i USA och får den "perversa följden att antalet
jobb för de mest behövande reduceras". Det slår
hårdast mot de unga, de outbildade och de fattiga, som är
sämst rustade. Höga lönekostnader och en byråkrati
som gör det svårt att starta och driva nya företag.
Upploppen gav Frankrike både möjlighet och anledning
att göra ett viktigt val: valet mellan förändring
och en ny social modell eller fortsatt ekonomiska stagnation och
ännu mer sociala oroligheter. Mellan 1970 och 2003 tillkom
59 miljoner nya jobb i Amerika. Frankrike, Tyskland och Italien
skapade 17,6 miljoner tillsammans. Tillväxten i dessa tre
länder är idag nära noll. Det farligaste för
Europas unga är att inte ha något jobb alls. Bättre
ett McJobb än inget.
2005-47 s 4-5
"Upp med huvudet"
Eurorådets ekonomier är i bättre form än
de verkar. Eurozonens BNP ökade med 0,6 % det tredje kvartalet
(vilket är 2,4 % på årsbasis). Det är sämre
än i USA men bättre än tidigare. Bankernas utlåning
till företag och hushåll har börjat öka.
De flesta nya jobben har uppstått i Spanien. 4 % plus sedan
2000. Den arbetande andelen av den arbetsföra befolkning
i USA är 71 %. I eurozonen har den ökat från 59
till 65 % de senaste 10 åren. Ett stort problem är
dock att den arbetsföra delen av befolkningen krymper.
2005-48 s 12-13
"Mångfalden manifesterar sig i EU"
Polackerna äntrar barrikaderna i EUs kulturkrig, som har
blivit tydligare sedan de övervägande katolska länderna
i Central- och Östeuropa gick med i EU i fjol. Det handlar
om abort, kvinnans rättigheter och synen på homosexualitet.
En stor del av befolkningen vill ha ett Europa byggt på
kristen etik. Den nye polske presidenten, Lech Kaczynski, ogillar
både abort och homosexualitet. Som borgmästare i Warszawa
förbjöd han stadens årliga gayfestival och i regeringen
slopade han posten som jämlikhetsminister.
2005-48 s 14-15
"Öst och väst och gapet däremellan"
Har de fattigaste före detta östblockländerna och
sovjetrepublikerna en chans att komma i kapp? I central- och östeuropa
går fattigdomsgränsen vid 2,15 dollar. Mellan 1998
och 2003 krympte antalet fattiga i regionen med 40 miljoner. 60
miljoner är fortfarande fattiga. Det land som klarat sig
bäst är Ungern. Men i Tadzjikistan lever 70 % av invånarna
i fattigdom. De nya EU-länderna och Kroatien avancerar snabbast.
De har öppnat sig för internationell handel vilket inneburit
ökad konkurrens och markant förbättring av produktiviteten.
De har också skapat institutioner som får kapitalismen
att fungera. Man har skapat "politisk konkurrens och en rättsstat",
det vill säga inkompetenta politiker och byråkrater
riskerar att avsättas och korrumperade dito kan sättas
i fängelse.
2005-50 s 3
"Tiderna förändras men inte EUs jordbrukspolitik"
EU skjuter än en gång det allra viktigaste på
framtiden. Ingen vill verkligen försöka komma tillrätta
med de stora jordbrukssubventionerna. Det har visserligen sänkts
jämför med några decennier tillbaka men tar fortfarande
40 % av EUs budget. En fjärdedel av det går till bönderna
i Frankrike och då särskilt till de stora jordägarna.
2005-50 s 7
"Nya EU-länder är besvikna"
Flera av EUs nya medlemsländer har deklarerat att de inte
tänker godkänna Storbritanniens förslag till EU-budget,
även om detta betyder att det dröjer längre innan
de får tillgång till unionens infrastrukturfonder.
Polen, Litauen och Ungern har deklarerat att de kommer att rösta
mot förslaget till EU-budget på veckans toppmöte.
Av minskningen på 24 miljarder euro i regionalstöd
ska länderna i Öst- och Centraleuropa bära 14 miljarder.
De rikare nykomlingarna, Slovenien, Slovakien och Tjeckien säger
sig däremot kunna leva med det brittiska förslaget.
2005-51 s 3
"Budgeten är i hamn
eller?"
Efter förhandlingar till långt fram på småtimmarna
kunde EUs ledare enas om en budget som dock kommer att ses över
om några år. Agneta Merkel lyckades medla mellan Blair
och Chirac angående både den brittiska EU-rabatten
och villkoren för en översyn av EU-budgeten 2008-09.
Under sjuårsperioden 2007-2013 kommer EUs samlade utgifter
att uppgå till 862,3 miljarder euro vilket motsvarar 1,045
% av EU-ländernas samlade nationalinkomst. Budgetdispyten
är dock inte över än. EU-parlamentet ska godkänna
budgeten.