EU 2000 - 2001        EU 2002-05   EU 1999     EU 1998     EU 1996 - 1997  

Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

2000-1,2 s 31
"Nu är det Portugals tur att slå an tonen i EU"
Första halvåret år 2000 ska präglas av kontinuitet. Jobben, den ekonomiska konkurrenskraften samt utvidgningen är de tre område som ska prioriteras. Redan under januari kommer ett diskussionsunderlag om hur man skapar fler arbetstillfällen. En gemensam arbetsmarknadspolitik ska det bli och en harmoniserad skattepolitik.

2000-1,2 s 32-33
"Turkiet är på väg västerut"
Demokratiseringen vid Bosporen gynnas av att landet har blivit erkänt som kandidat till EU, men det finns väldiga hinder för reformarbetet. Tex ska inflationen bringas ner från 80 % till 3 %! Även militären har nu gett sin välsignelse till Ankaras undertecknande av kandidatfördraget med EU. Det blir svåra konflikter med de som profiterar på det gamla systemet. Ett system som inte har den minsta civila demokratiska samsyn. Generalerna har alltid fyllt det tomrum som de civila politikerna har lämnat. (det blir mycket intressant att se om Turkiet kan bli det första islamska land som uppfyller kraven på demokrati. Kommer detta i så fall att leda till att även andra länder kan förena islam med demokrati eller kommer det tvärtom att betyda att Turkiet avlägsnar sig från andra islamska länder eller t o m från Islam? Det blir en viktig sak under det nya århundradets första år!! Kanske kommer man att få se en ny uppdelning av världen. Demokratins länder får en ny motståndare - kommunismen är död, länge leve islam!?)

2000-3 s 3-4
"Nationalstaten försvagas till förmån för Europa"
EU övergår sakta men säkert från att vara ett elitprojekt till ett gräsrotsprojekt, vilket får medborgarna till att känna sig som européer.
Det är den gemensamma valutan och konflikten på Balkan som ligger bakom. Och det är på lagens område som nationalstaten främst tappar mark (och makt). Och även om man ännu inte är medlem rättar man sig efter reglerna i EU-domstolen som nu Turkiet som uppskjutit avrättningen av Öcalan.
(att EU kan vara något gott för "vanliga" människor och att vi alla kommer att känna oss som EU-patrioter är något som nu "tränger ner" till allt fler. Själv var jag klar över detta för nästa 10 år sedan och var då ett "språkrör" för dessa åsikter. Varför? Därför att jag var välinformerad. Varför kan det inte vara en fördel i detta land att veta mer? Vill Makten bara ha okunniga undersåtar!).

2000-3 s 4-5
"Nu skall Europa satsa på tillväxt"
Antonio Guterres mål under Portugals ordförandeskap i EU är att förvandla Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Målet är att inleda kapplöpningen med USA. Dock utan att godta fattigdomen.
Han vill "sätta Europa i arbete". Genom att främja strukturreformer och minska det byråkratiska krånglet. Utbildning är viktigt. Internet till alla skolbarn över en viss nivå. Gemensam grundnivå för kompetens efter grundskolan i matematik, IT och främmande språk. Ett internationellt "IT-pass" etc.

2000-4 s 3-4
"Neil Kinnock förbereder en kulturrevolution"
En etisk kommission med uppgift att granska alla EUs institutioner är huvudpunkten i en ambitiös plan för att eliminera korruption och vanstyre inom EU. Hans förslag, som är en följd av de missförhållanden som tvingade fram den förra kommissionens avgång, kan leda till det hittills största "kulturrevolutionen" i EUs 40-åriga historia. Även EU-parlamentarikerna ska granskas.

2000-4 s 3
"Tjallaren bildar stödfond för andra maktgranskare"
Paul van Buiten, revisorn vars avslöjanden om bedrägeri och fusk ledde till att Jacques Santers kommission avgick förra året har fått pris som årets europé och donerat en del av prissumman till en fond i Holland till personer som avslöjat obehagliga sanningar om offentlig förvaltning.

2000-4 s 4-5
"EU planerar bättre kontroll av maten"
En europeisk livsmedelsmyndighet som ska bevaka konsumenternas intressen och bestämma standard. Ett skäl är att återuppbygga den franska allmänhetens förtroende för europeisk mat.

2000-6 s 8
"EUs sanktioner skapar huvudbry"
Österrikes 14 partners i EU som hotade med att stoppa alla bilaterala diplomatiska kontakter med Österrike om Jörg Haiders FPÖ blev en del av den nya regeringen, har nu problem att avgöra var gränsen finns mellan sådana och informella ministermöten inom EU.

2000-8 s 3-4
"Sex nya båtar har startat i den stora EU-regattan"
Inledningen av EUs medlemsförhandlingar med ytterligare sex kandidatländer ger EU en ny dimension, vars konsekvenser är okända. Många av "de nya" antas ha kapacitet att komma i kapp de sex länder med vilka EU förhandlar sedan 1998. Dessa 6 kandidatländer förhandlar för närvarande om jordbruket och den fria rörligheten, frågor som mycket lätt leder till kontroverser. Det är Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien. Slovakiens BNP per capita är knappt hälften av EU-ländernas genomsnitt, de övriga ligger omkring 25 %!! Jordbrukets andel av BNP är omkring 20 % i Bulgarien och Rumänien, ner till mer normala 4,6 % för Slovakien som dock är dubbelt mot EU-ländernas genomsnitt.

2000-8 s 5-8
"Vänsterns nya ansikte"
EUs socialistiska regeringar rör sig sakta men säkert mot det politiska mittfältet. Det är Tony Blair som driver skutan snabbast mot höger men nu börjar Jospin komma med. Tysklands Schröder däremot är mycket vag.
Blair har infört "bidrag-mot-arbete" har nått långt när det gäller "att få ut bidragstagare och arbetslösa att verkligen söka och acceptera befintliga jobb". Det gäller att undvika "fattigdomsfällan, dvs den som uppstår när generösa bidrag får arbetslösa att strunta i att söka jobb".

2000-8 s 10-11
"Många huvuden skall rulla"
Olaglig partifinansiering och hemliga gåvor underblåser EU-motståndarnas påstående att EU är en genomrutten institution. Man anser att en av huvudorsakerna till de olagliga metoderna för partifinansiering är det kalla krigets slut 1989. Allmänheten blev då mindre överseende med företeelser som man hade blundat för under det kalla kriget.

2000-8 s 10-11
"Makten korrumperar"
Ryssland: Boris Jeltsin
Tyskland: Helmut Kohl
Frankrike: f d EU-kommissionären Edith Cresson
Storbritannien: de konservatives skattmästare Michael Ashcroft
Italien: Silvio Berlusconi

2000-10 s 3
"Förberedelserna för toppmötet pågår för fullt"
Om man vill uppnå något måste man ha ambitiösa mål, säger ministerrådets ordförande, Portugals premiärminister Guterrers.
Möte den 23-24 mars i Lissabon. Program för att höja tillväxten, öka konkurrenskraften och sysselsättningen.

2000-10 s 4-5
"EUs militära organisation tar form"
EU presenterade i mitten av förra veckan ett institutionellt redskap som skall ansvara för unionens försvar. Det var EUs första konkreta steg mot en egen militär försvarsstyrka som komplement till NATO. EU ska ha en styrka som kan mobiliseras inom 60 dagar för uppdrag som inte kräver hela NATOs kapacitet. Eniga beslut i Ministerrådet krävs. USA vill absolut inte få en konkurrerande försvarsorganisation. USA vill ha vetorätt när det gäller EUs handläggning av säkerhetsfrågor.

2000-10 s 5-6
"Europa och USA i hård prestigekamp"
USA godtar inte den tyske kandidaten till topposten i Internationella valutafonden. Europa anser att USA har förödmjukat Tyskland offentligt. "En demonstration av USAs okänslighet gentemot sina allierade". Eller en befogad oror för att Europas kandidat Koch-Weser inte är vuxen uppgiften?
IMF har säte i Washington och representerar 182 länder som lånar ut pengar till medlemsstater i ekonomisk kris.

2000-12 s 3-4
"Jobb, jobb, jobb och jobb"
Veckans EU-toppmöte i Lissabon handlar i första hand om jobben. Arbetslösheten har i många år varit ett av de största problemen i Europa. Nu går EUs ekonomier bra, men det finns fortfarande alldeles för många arbetslösa. Kan politikerna hitta en lösning?
Britterna vill kopiera den amerikanska modellen med satsning på en "dynamisk kunskapsbaserad ekonomi". Frankrike vill korta arbetstiden och subventionera ungdomsjobben. Men enigheten bland européerna är större än vad det verkar. Man vill börja lära av varandra även om det sker i hemlighet.

2000-13 s 3-4
"Romani Prodi slår ett slag för revolutionen i EU"
EU måste avregleras och moderniseras för att möta konkurrensen. Han rapporterar från EU-toppmötet i Lissabon. De makroekonomiska förutsättningarna är mer gynnsamma nu än på många år. Men det krävs lägre offentliga utgifter, flexibla arbetsmarknader. 10-20 % av EU-ländernas BNP går till spillo genom sjukdom, brottslighet och andra biprodukter till arbetslöshet och att många står utanför arbetsmarknaden (särskilt invandrare). Alla européer ska göras "digitalt läskunniga", särskilt ska lärare utbildas.

2000-13 s 4-5
"Kön till EMU växer"
Grekland har redan lämnat in ansökan. Danmark ska rösta i september. Sverige är splittrat, men folkomröstning ska ske år 2002. Norge börjar också bli intresserat av att bli EU-medlem.

2000-13 s 5-6
"Kampen om Turkiets själ fortsätter"
Debattens vågor går höga om reformer och EU-medlemskap. När Turkiets äntligen tilläts bli officiell EU-kandidat för ett halvår sedan betraktades detta som den största händelsen sedan landet grundades. Men nu anser mäktiga krafter att Turkiets pris att betala är för högt. De nationalistiska impulserna är stora och högljudda.

2000-13 s 6-8
"Det unga EU packar kappsäcken"
Den unga generationen i EU jagar framgång och lycka över de öppna gränserna, vilket är en förutsättning för att EU på sikt skall bli en ekonomisk och politisk enhet i ordets rätta bemärkelse. Den populäraste platsen just nu tycks vara London. Men även Paris drar till sig många.
2000-14 s 3
"Misstämning rådde på EUs toppmöte med Afrika"
Dåliga förberedelser inför toppmötet bidrog till misstron mellan deltagarna. Afrika kritiserar t ex EU för att mästra sina f d kolonier.
Det var OAU:s medlemsländer som träffade representanter för EU-staterna i Kairo. Det var de första kontakterna mellan Libyens Khadaffi och europeiska ledare sedan sanktionerna hävdes förra året.

2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien och Rumänien.

2000-15 3-5
"Prodi känner sig som Bryssels ensammaste man"
EUs planerade östutvidgning och institutionella reform innebär en mycket känslig fas för EU. Just i detta skede har det uppstått kritik mot Romano Prodis ledaregenskaper, vilket har resulterat i en diskussion om Prodi bör ersättas innan hans mandat går ut. Ministerrådet (fullt av socialdemokrater?) kör över Kommissionen. Man kritiserar hans oförmåga att genomföra beslut. Han anses vara lat. Blandar sig i ministerrådets arbete. Hans auktoritet sviktar även inom Kommissionen.

2000-15 5
"Prodi får kommissionens stöd"
En av Romano Prodis närmaste medarbetare dementerar att det pågår försök att avsätta Prodi. Han understryker också att Prodi har starkt stöd från EUs regeringar.
Pressen har spekulerat i att Chris Patten eller Neil Kinnock är ute efter hans jobb.

2000-17 s 3
"EU stärker sin roll i Nato"
Eucorps nya ledarroll i fredsuppdraget i Kosovo underblåser EU:s militära ambitioner. Den militärstyrka som etablerades för fem år sedan mellan Frankrike och Tyskland som ett embryo till en europaarmé har nu tagit över kontrollen av Nato-operationerna i Kosovo. Stödet för detta har framför allt kommit från Natos civile ledare, generalsekreteraren George Robertson.

2000-18 s 8
"Flexibel integration på dagordningen"
EUs författningskonferens är i full gång och resultatet i form av ett nytt fördrag kommer i slutet av året. En av frågorna på konferensen handlar om partiell integrering eller flexibilitet, som de flesta föredrar att kalla det numera. Det är en känslig fråga som handlar om att några EU-länder ska kunna etablera en ny institution inom unionen i syfte att uppnå större integration även om inte alla vill vara med. Redan i dag finns exempel som EMU, Schengenavtalet och det militära försvaret. Möjligheten är speciellt viktigt nu inför den stora utvidgningen.

2000-18 s 8
"Nu ska budgeten granskas"
Alla de 20 kommissionärerna måste få sina budgetar granskade och godkända av en speciell panel bestående av kommissionärskolleger med ordföranden Prodi i spetsen.

2000-18 s 9
"Trotsig Haider rasar mot "exorcismen" i EU
Österrikiska frihetspartiets ledare avgår och efterträdes av "kungskobran", den hårdföra 30-åringen Susanne Riess Passer.

2000-20 s 3-4
"Vägen till Bryssel är lång"
Det dussintal länder som kandiderar för medlemskap i EU vill ha tidsscheman som anger när medlemsförhandlingarna skall vara avslutade och när de kan räkna med att bli fullvärdiga medlemmar. De svåraste frågorna är jordbrukssubventioner, arbetskraftens fria rörlighet och miljöpolitiken. 6 länder hoppas att förhandlingarna ska avslutas under 2001: Cypern, Estland, Polen, Ungern, Tjeckien och Slovenien. Lettland, Malta och Slovakien ligger tätt efter. Sedan Litauen och därefter långt efter Bulgarien och Rumänien.
En svårighet är att vissa EU-länder bromsar de institutionella reformer som krävs. Det handlar om kommissionens storlek och vetorätten.

2000-20 s 4-8
"Europa behöver fler invandrare"
Invandrare strömmar in i EU i jakten på jobb. De både förtalas och trakasseras i sina nya hemländer men faktum är att de behövs.
Storbritannien värvar både legal och illegal arbetskraft från utlandet.
Från att bevara den arbetande delen av befolkningen fram till 2050 måste t ex Tyskland importera en halv miljon arbetskraft per år. Tyskland vill rekrytera 20000 IT-specialister från Indien och Östeuropa.
De flesta invandrare som kommer till Europa nu är anknytningsfall ofta makar eller mödrar till dem som är här.
Framför allt Tyskland och Österrike oroar sig för att arbetsinvandrarna blir många från de nya kandidatländerna.

2000-20 s 4
"Antal asylsökande minskar"
Sista kvartalet 1999 kom det 15450 flyktingar från det forna Jugoslavien till Europa men bara 11610 nästa kvartal. Antalet från Irak och Afghanistan har också minskat.

2000-21/22 s5
"EU stiftar lagar för att bekämpa extremhögern"
Nya antidiskrimineringslagar förs in under artikel 13 i Amsterdamfördraget. Nya "rasdirektiv". Också om "indirekt diskriminering".

2000-23 s 11-12
"Europa och USA utkämpar en duell"
Försvar blir viktigare än handel på de allierades dagordning. Likheterna mellan parterna gör att de blir både bundsförvanter och konkurrenter. Frankrike betraktar den europeiska försvarsidentiteten som ett långsiktigt alternativ till Nato med Storbritannien ser den mera som ett komplement.

2000-23 s 12
"De danska väljarna ställer till problem"
Motståndet är stort inför folkomröstningen den 28 september. 46 – 42 % mot. Ett nej kan också komma att påverka Sverige och Storbritanniens beslut.

2000-24 s 3-4
"Är medborgarnas rättigheter ett hot mot nationalstatens?
Går det att kombinera individens rättigheter med nationalstatens inom EUs ramar? EUs nya deklaration om medborgerliga rättigheter förstärker misstankarna om en superstat.
Särskilt Storbritannien anser att medborgarrättsdeklarationen är en "federalistisk komplott".

2000-24 s 4
"EUs utrikespolitik är tandlös"
Chris Patten vill ge den gemensamma utrikespolitiken "mer kött på benen". Också stärka kommissionens roll i f h till medlemsstaterna och EU-parlamentet.

2000-25 s 3-4
"Det ljusnar på arbetsmarknaden"
De europeiska hjulen snurrar allt snabbare i Europa, vilket har skapat många nya jobb och resulterat i optimistiska prognoser om en ljusare arbetsmarknad. Tillväxten beräknas bli minst 3,5 % och arbetslösheten minskar. Risk finns för inflation och överhettning. Även om många av de nya jobben är temporära jobb eller deltidsjobb. S.k flexibla jobb. En mindre trygg arbetsmarknad.

2000-25 s 4
"Inflationstrycket ökar i Spanien och Irland"
Genomsnittet i EU 1,9 %, I Spanien 3,1 och i Irland 5,1 %! Men tillväxten är 4 % resp. 9 %.

2000-25 s 5-6
"Hur ska Europa klara sig utan atomen"
Motståndet mot fortsatt användning av kärnkraft i Tyskland och på andra håll i Europa är starkt, men EUs energikommissionär Loyola de Paslicio varnar för att Europa inte klarar av att uppfylla de internationella kraven på minskade utsläpp av växthusgaser utan den lilla atomens hjälp. EU importerar 50 % av sitt energibehov, inom 20 år kan siffran vara 60-70 %. Mycket kommer från instabila regioner. Kommissionen vill ha ett program för hur medlemsländerna ska öka andelen förnybar energi. 23 % kommer idag från kärnkraft.

2000-26 s 7-9
"Europa agerar på egen hand"
Intervju med Javier Solana, utrikespolitiska representant för EU, uttalar sig om EUs militära styrka, förhållandet till NATO och USAs aversion mot misshaglig konkurrens.
EU ska kunna ställa en styrka på 60000 man på fötter inom 60 dagar och som ska kunna försörjas i minst ett år. Den ska kunna agera tillsammans med Nato men också på egen hand. EUs karaktär kommer då att förändras mot att bli en världsmakt.

2000-26 s 12-14
"Handeln med människor kräver många offer"
Europa behöver arbetare; immigranter vill ha ett bättre liv. Det har uppstått en ljusskygg – och farlig – verksamhet: människosmuggling. Många kommer nu från Kina, särskilt till Storbritannien, sedan USA har skärpt kontrollen. Kinesisk internationell maffia tjänar grova pengar på att smuggla in människor i främmande länder med löften om ett rikt och bekvämt liv (och länder som Sverige bidrar väl till denna hemska hantering av oskyldiga människor genom att uppfylla dessa löften om en god arbetsfri inkomst under många år för alla som på något sätt kan föreställa vara flyktingar. Och som sedan överger dem i ett osäkert liv i lång arbetslöshet. Har Sverige inte ett ansvar för detta? För inte är väl politikerna okunniga om sakförhållandena? ).

2000-27 s 3-4
"Misstron mot EU växer i Östeuropa"
EUs planer på flexibel integration (att vissa länder ska gå snabbare fram mot en federation vilket betyder att andra särskilt de nya kommande medlemmarna riskerar att hamna i "division 2") och vägran att fastslå tidtabell för nya medlemmar i kombination med nationalistiska vindar i Östeuropa (många av kandidatländerna är kritiska mot sanktionerna mot Österrike, liksom mot västländernas aggression mot Jugoslavien under Kosovokonflikten) riskerar att dämpa östeuropéernas entusiasm för medlemskap i EU.

2000-27 s 4
"Bromsa inte utvidgningen!"
EU-kommissionens ansvarige för unionens utvidgning österut, Günther Verheugen, uppmanar EU att inte förhala utvidgningen. Han ogillar också fransmännens och tyskarnas förslag om en "inre, hård kärna" såvida inte alla som vill får tillträde till denna exklusiva krets.
Kohl och Chirac sade 1996 att år 2000 skulle kandidatländerna kunna bli medlemmar, nu är möjligen 2005 inträdesdatum.

2000-27 s 5
"Paris presenterar en diger dagordning"
Frankrike har satt upp tre mål för sitt förmodligen ganska händelserika ordförandeskap i EU, vilket just börjat. En av Frankrikes viktigaste uppgifter är att fortsätta att förbereda unionen för nya medlemmar.
Tre mål:

• En samordning av ekonomisk modernisering och effektiv välfärdsmodell för Europa
• Ett närmande mellan EU och dess medborgare
• Förberedelser för utvidgning
• En förstärkning av Europas plats i världen - effektivisera EUs nya utrikes- och säkerhetspolitik.

2000-28 s 3-4
"Alla mot alla i EU-toppen"
Det pågår en bitter kamp mellan EUs utrikespolitiker Solana, Patten och Hombach om vem av dem som egentligen har sista ordet i Bryssel.
Bodo Hombach är samordnare av stabilitetspakten på Balkan
Javier Solana är "EUs högste representant i säkerhets- och utrikespolitiska frågor
Chris Patten är utrikespolitisk kommissionär
Som fjärde man med anspråk på makt finns förstås kommissionens ordförande Romano Prodi.
Och slutligen 15 utrikesministrar i Ministerrådet som föredrar att inte lämna ifrån sig sina befogenheter.

2000-27 s 4
"Fischer förtydligar"
Tysklands utrikesminister tycker att kommissionsordförandeämbetet ska förvandlas till ett direktvalt presidentämbete.

2000-30 s 3-4
"Nej till europeisk federation"
Intervju med Frankrikes utrikesminister Hubert Védrine om Europas framtid, unionens förnyelse och hans sympati för sin tyske kollega Joschka Fisher. Frankrike spår att mycket ska förändras innan landets ordförandeperiod är slut med mötet i Nice i december. Ländernas röster i ministerrådet, antalet kommissionärer, nya områden med majoritetsbeslut. Det kommer att finnas en "tätgrupp" och samarbetet intensifieras men någon "Europas förenta stater" blir det inte.

2000-30 s 6
"Kommissionen vill ge grönt ljus för genmodifierade produkter"
Många medlemsstater säger nej. Särskilt deras miljöministrar rasar.

2000-31 s 3-4
"Polen kan försena östutvidgningen"
Det råder förbittring i kandidatländerna Estland, Slovenien och Ungern som inte vill vänta längre på de söliga polackerna. Eventuellt kan de bryta sig ur 5-gruppen och bli medlemmar tidigare. Detta har flera EU-länder ingenting emot. Däremot vill Tyskland ha med Polen från början, det är Tysklands viktigaste exportmarknad av de nya. Polen har bara avslutat 11 av 31 avsnitt i förhandlingarna. Även Tjeckien bromsar.

2000-33 s 25-27
"Italienarna gillar inte EUs regler"
Regelsystemet ingriper för mycket i det dagliga livet. Många i västvärlden reagerar mot globaliseringen som tenderar att utplåna lokala egenheter.
Italienarna vill gärna bevara det gamla. Många är rädda för att deras traditionella kultur med enkel matproduktion i liten skala är hotad av "hedningar långt bortifrån". T ex omöjliga regler för pastaproduktion.

2000-34 s 11
"Mycket väsen för ingenting"
EU lägger ner stor möda på en egen deklaration om de mänskliga rättigheterna, men faktum är att unionen borde satsa sina krafter på mer meningsfyllda projekt.
EU skulle t e x som juridisk person kunna underteckna Europakonventionen om mänskliga rättigheter i stället. Dessutom är "ordalydelsen exakt sådant eurobabbel som ingen frånsett … experter …någonsin kommer att läsa". Och ändå är naturligtvis avsikten att göra EU mer populärt bland vanligt folk eller med euro-språk: "föra unionen närmare medborgarna".

2000-36 s 6
"EU-kommissionen är inte riktigt nöjd med sin roll"
EUs utrikesministrar diskuterade i veckoslutet unionens framtid på sikt. Kommissionen vill få ett större roll när det gäller utrikespolitik.
Men frågan om Österrikes diplomatiska isolering var ändå den viktigaste dagsfrågan. Alla länder utom Belgien tycket att frågan är pinsam.

2000-37 s 3
"EMU-valet i Danmark påverkar alla"
Den 28 september ska Danmark rösta om medlemskap i den europeiska valutaunionen EMU. Resultatet får stor betydelse för övriga länder i Norden.
I Norge börjar isoleringen från EU bli obekväm. Stoltenbergs försök att få upp EU-frågan på dagordningen behöver stöd i ett danska ja, särskilt nu när oppositionens Framskrittsparti är klar större än regeringspartiet.
Ett danskt nej skulle förstärka motståndet mot EMU i Sverige.
Missnöjet med euron skulle underblåsas i Finland. Och ett nej skulle kunna bli ett lika stort hinder för EU-medlemskap för Island som fiskefrågan är.
Tillslut kan ett danskt nej göra det svårare för landet att dra in de baltiska länderna i det nordiska samarbetet och i EU.

2000-37 s 11-12
"EU har bekymmer med både euron och oljan"
Det höga oljepriset i kombination med den svaga euron är ett dubbelt hot mot Europas ekonomiska återhämtning. Det ökar risken för inflation i euro-zonen. ECBs situation har aldrig varit mera brydsam.

2000-38 s 7
"I forna Sovjet blåser kyliga västvindar"
EUs kandidatländer stänger sina gränser för människor och varor österifrån"
En av förutsättningarna för att få tillgång till den fria marknaden är att länderna inte ger andra länder utanför samma tillgång. Det gör dessa länder gärna eftersom deras handel inom EU är mångdubbelt den med grannarna i öster. Men småhandlarna som levt på gränshandel och svarta affärer drabbas. Nu byggs en ny "järnridå" 50 mil öster om den gamla.

2000-38 s 9
"Rasmussen hoppas på de osäkra väljarna"
Danmarks statsminister bedömer chansen att i det kommande valet få ett ja till EMU som 50-50 %. Eurons fallande kurs gentemot euron påverkar negativt.

2000-38 s 10
"Euron kräver en fast hand"
Det stolta euroexperimentet fungerar inte som det var tänkt. Det som saknas är en stark ledning. Europa har en centralbank, men euron har 11 nationella regeringar. De omfattande strukturreformer av, inklusive av rigida arbetsmarknader och generösa pensionssystem har inte genomförts.

2000-40 s 4
"Holländarna tar strid mot hemlighetsmakeriet i EU"
Holland kommer att klaga inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter om den överdrivna sekretess som omger EUs säkerhets- och försvarspolitik. Holland, Sverige och Finland röstade i augusti mot EUs utrikesministrars beslut att hemligstämpla alla försvars- och säkerhetsdokument.

2000-41 s 3-4
"Jordbruket sätter käppari hjulet för Polens EU-inträde"
Förhandlingarna mellan Warszawa och Bryssel går i stå på grund av jordbruksproblemen. Något samförstånd är knappast i sikte. Polens jordbruk har kommit hopplöst på efterkälken. 25 % av polackerna livnär sig på jordbruk, hälften producerar bara för den egna familjens förbrukning. Kvalitet och hygien uppfyller inte alls EUs normer. Stor arbetslöshet hotar. Mycket måste göras annars kommer Polens mål att blir medlem inte att uppnås. Men 40 % av väljarna i Polen bor på landsbygden.

2000-41 s 7
"EU-parlamentet vill fastställa en tidsgräns"
Senast 2004 bör första omgången nya medlemsstater vinna inträde i EU säger EUs parlamentariker, som också kräver att besluten om nödvändiga institutionella reformer fattas senast i december på regeringskonferensen i Nice. Kandidatländerna ska kunna delta i nästa val till Europaparlamentet i juni 2004.

2000-42 s 3-4
"Suveränitetsfrågorna kan stjälpa EUs reformplaner"
Med Jugoslaviens inträde i de europeiska ländernas demokratiska gemenskap blir det ännu viktigare att EU reformerar sina institutioner.
På toppmötet i Biarritz deltog Jugoslaviens nye president Vojislav Kostunica för att bekräfta att hans land eftersträvar, fred, stabilitet och demokrati på Balkan. EU klargjorde att de vill hjälpa Kostunica och lovade 170 miljoner dollar i omedelbar hjälp utan krav på någon motprestation. För övrigt diskuterades 4 viktiga frågor:
a) ska klartecken ges till s k flexibel integrering?
b) Ska ministrarnas vetorätt försvinna?
c) Ska röststyrkan i ministerrådet bättre spegla invånarantalet - det ger de stora länderna större makt än nu.
d) Hur stor ska EU-kommissionen vara?

2000-44 3-4
"Det är lite si och så med enigheten i EU"
Nationalism och egenintressen tillåts alltför ofta hämma utvecklingen i Europeiska unionen. Euron faller men detta har inte enbart ekonomiska orsaker utan mer politiska. T ex vissa EU-länders oövertänkta planer på att etablera diplomatiska förbindelser med Nordkorea eller atat flera EU-länder vägrade att godkänna en resolution i FNs generalförsamling att fördöma Israels roll i våldsamheterna i Mellanöstern. EUs politik styrs av motstridiga mål och intressen. Det är mycket kohandel som t ex den som föregick valet av holländaren Duisenberg till centralbankschef för några år sedan.

2000-44 4-5
"EU måste ta emot fler invandrare"
Europeiska kvinnor föder allt färre barn. Deras föräldrar och far- och morföräldrar lever allt längre. Vem ska göra arbetet? Enda möjligheten är att ta arbetskraft från något annat land. Men att öka invandringen väcker i allmänhet stor opposition. Har allmänheten fått en chans att debattera situationen eller har den bara ställts inför fait accompli därför att politikerna inte vågar diskutera för- och nackdelar? Den sorts invandrare som behövs i Europa är den välutbildade. Man kanske ska införa ett sorts kvotsystem, av amerikansk eller kanadensisk typ som gynnar utbildad arbetskraft?

2000-45 3
"Europeiska unionen har vuxit ur sina kläder"
Det råder stora motsättningar mellan EUs små respektive stora medlemsländer i fråga om röstbalans och vetorätt. En förutsättning för ett lyckat toppmöte i Nice i december och en lyckad avslutning på Frankrikes ordförandeskap är att medlemsländerna enas om reformer som gör arbetet i EU smidigare, vilket i sin tur är en förutsättning för att unionen ska kunna utvidgas. Vad de små och stora inte är överens om är framför allt antalet kommissionärer, även de små vill ha en permanent kommissionär; vidare vill de små behålla sitt relativt stora antal röster i ministerrådet och slutligen bevara vetorätten så långt det är möjligt.

2000-46 3-4
"Kandidatländerna tvingas vänta längre än väntat"
EU-kommissionen har presenterat "en vägskiss" för inträdesförhandlingarna med 12 kandidatländer. Enligt den kan de första förhandlingarna vara avslutade 2002.
EU-kommissionens årliga rapport om de 13 länder som kandiderar för medlemskap varnar för inflation, budgetunderskott, växande arbetslöshet, korruption, handel med kvinnor och barn samt diskriminering av etniska minoriteter. Vissa ska dock kunna bli medlemmar 2003. I praktiken inte ens 2004. Och under förutsättning att Ministerrådet på mötet i Nice beslutar om de nödvändiga institutionella reformerna.

2000-46 20
"WEU finns inte mer"
Västeuropeiska unionen en organisation född under det kalla kriget för militärt samarbete har upphört att existera när den inlemmades i EU.

2000-47 3-4
"EU-styrkan börjar ta form"
EUs planer på en militär styrka är snart verklighet. 60000 man kommer att utgöra kärnan i det som en dag ska bli en EU-armé. Tyskland, Storbritannien och Frankrike ska bidra med mest. Sverige med 1900 man. Danmark avstår från att delta. Alla andra EU-länder är med. Alla ska vara yrkesmilitärer. 2003 ska styrkan vara klar och kunna sättas in efter 60 dagars förberedelser. EUs styrka ska kunna operera utanför Europa men i första hand sättas in vid mindre kriser. Vid ett allvarligt anfall mot Europa är det USA och Nato som försvarar.

2000-48 3-4
"Nedräkningen till dagen Euro har börjat"
Euron har drabbats av motgångar, men många experter tror på dess framtid. Sedlar och mynt kommer att införas den 1.1 2002, men redan nu anges många priser i euro. ECB kommer att genomför en stor kampanj som kostar 800 miljoner svenska kronor.
Euron har inte blivit det hot mot dollarn som många trodde. Den har förlorat 29 % av sitt värde mot dollarn.

2000-49 3-5
"EUs statschefer bjuds på en svårsmält meny i Nice"
Europeiska unionens toppmöte denna vecka syftar till att jämna vägen för nya medlemmar. Samtidigt finns det emellertid en påtaglig risk för att mötet förstärker splittringen av unionen i två grupper, en inre kärna och en grupp mer perifera medlemsstater.
Det handlar om integrationens takt och omfattning, om maktbalansen och en ventuell uppdelning av medlemsstaterna.
Ska man komma överens om att utveckla "kvalificerad majoritet" till att gälla många fler områden än nu, kanske även skatter, välfärdspolitik och invandring?
Ska stora länder få ökad röstsstyrka? Kanske Tysklands förslag på "dubbel majoritet"?
Hur många ska kommissionärerna vara och hur ska de fördelas mellan länderna?
Ska några länder förstärka integrationen innan alla är beredda till detta?
Dessutom kommer man att diskutera en deklaration om medborgerliga rättigheter, det militära försvaret samt "det sociala Europa", ett förslag från Frankrike.

2000-49 5-7
"Det gnisslar i unionens nav"
Frankrikes kontakter med Tyskland och regeringen i Berlin har varit mer dragkamp än samarbete under de gångna fem månaderna. Till skillnad från Kohls och Mitterands era sitter två måttligt passionerade européer i Berlin och Paris. De är oeniga när det gäller frågan om majoritetsbeslut och om förslaget om "dubbel majoritet" som enligt Frankrike ensidigt gynnar Tyskland p g a dess 20 miljoner mer invånare.

2000-50 s 13
"Varken succé eller fiasko i Nice"
Man lyckades kompromissa fram ett fördrag på övertid. De fyra stora EU-länderna fick så många röster att de inte kan överröstas av summan av de små. De små kan å andra sidan stoppa förslag från de fyra stora. Frankrike fick behålla vetorätten för att skydda fransk kultur och Storbritannien och Sverige densamma i skattefrågor. Man godkände planerna på en europeisk militärstyrka och beslöt att samlas till en toppkonferens 2004.

2000-51 s 3-4
"Dags för EU att göra slag i saken"
EUs ledare som samlades i Nice för ett par veckor sedan bör känna sig smickrade. De hälsades av samma vildsinta demonstrationer som mötte upp på WHOs möte i Seattle i fjol och på Världsbankens och Internationella valutafondens toppmöte i Prag tidigare i höstas. Men EU har långt ifrån den makt som demonstranterna tror. "Så länge inte EU konkret visar att det är redo för nya medlemmar kommer det bara att vara en skugga av vad det kunde vara", säger den av Andrew Nagorski signerade artikeln i Newsweek.

2000-51 s 4-5
"En dos nordisk pragmatism"
Det svenska ordförandeskapet i EU kommer att ge resultat, säger statsministern Göran Persson. Sverige har presenterat ett praktiskt program, som betonar utvidgning, sysselsättning och miljö. Ett skäl till detta är naturligtvis att bara 37 % av landets befolkning stöder medlemskapet i EU. Huvudpunkten på det första toppmötet i mars blir sysselsättningen, men Persson vill också betona vikten av att biotekniken förs upp på dagordningen. Persson ser inte en ökad invandring som lösningen på landets demografiska problem. Han vill att fler barn ska födas i landet.

2000-51 s 6-7
"Euro-zonen är stark nog att klara den amerikanska mjuklandningen"
Europas ekonomier ser robusta ut, och effekterna av avmattningen i USAs ekonomi blir mycket blygsamma, tror de flesta ekonomer. Det viktigaste i Europa är den sjunkande arbetslösheten och tillväxten spås nästa år bli större i eurozonen än i USA. En annan åtgärd man väntar positiva effekter av är att euroländerna genomfört den största skattelättnaden på decennier vilket förväntas öka BNP med 0,5 %. Euroländerna är inte längre lika beroende av USA som tidigare. Exporten till Central- och Östeuropa är lika stor som den till USA.

2001-1/2 s 3-4
"Svenskarna saknar EU-glöd"
Sverige har för första gången övertagit rollen som EUs ordförandeland. Det betyder att EU-arbetet under det kommande halvåret leds av ett land vars befolkning hyser stor skepsis mot det europeiska samarbetet i allmänhet och EUs valutasamarbete i synnerhet.
Att Sverige inte är med i EMU har konsekvenser som att Belgien kommer att leda euro-gruppens möten och den belgiske finansministern deltager i ECBs möten i stället för Bosse Ringholm. Sysselsättningen får ett särskilt toppmöte i mars och Sveriges motto blir de tre E-na: enlargement, employment och environment.

2001-1/2 s 4
"Fortsatt ljust på arbetsmarknaden"
Arbetslösheten i euro-zonen minskar nu i en långsammare takt än tidigare. Är nu 8,8 %. Irland har bara 4,1 % och har arbetskraftsbrist. Genomförda skattesänkningar kommer att leda till minskad arbetslöshet på sikt tror många.

2001-1/2 s 6-7
"Globaliseringen ger Europas kvinnor nya möjligheter"
Arbetslivet förändras betydligt, men inte tillräckligt snabbt: kvinnor har fortfarande svårt att nå topposter. Globaliseringen sprider kunskaper och medför nya möjligheter.

2001-3 s 3
"EU är nödvändigt på gott och ont"
Invånarna i kandidatlandet Polen har en pragmatisk syn på medlemskapet. Få tror att Polen får några omedelbara fördelar av att gå med i EU, och många misstänker att Polen under lång tid framöver blir en andra klassens medlem. Ändå anser majoriteten av polackerna att Polen bör gå med i unionen. Polackerna tror att EU vill ha med Polen i gemenskapen för att få en större marknad, alternativt för att få billig arbetskraft. De tror att de är de välutbildade som i Polen främst tjänar på medlemskap, därefter kommer politiker och de stora företagen.

2001-3 s 4
"Svenskarnas EU-skepsis är en hård nöt att knäcka"
Just nu stöder bara 47 % ett medlemskap, mindre än valresultatet alltså. Bara 33 % stöder den gemensamma valutan. Partier som vänsterpartiet och miljöpartiet ordnar anti-EU-demonstrationer även under Sveriges ordförandeskap.

2001-05 s 3-4
"Skilsmässa efter alla dessa år?"
Det knakar i förhållandet mellan Frankrike och Tyskland, men parterna gör sitt bästa för att släta över motsättningarna och hålla skenet uppe. Problemet är att Tyskland blivit så stort och mäktigt. Landet svarar för 33 % av EUs BNP men Frankrike vill inte tillåta Tyskland en större rösträtt i Ministerrådet.

2001-05 s 3
"EU-kommissionen har lagt fram ett nytt miljöprogram"
Kommissionär Margot Wallström har lagt fram EUs fleråriga handlingsprogram som betonar klimatskydd, biologisk mångfald, avfallshantering och växelverkan mellan miljö och hälsa.

2001-05 s 5
"Turkiet blockerar EUs militära planer"
Turkiet tänker blockera USAs förslag att EU-styrkan automatiskt ska få tillgång till Natos placeringsfaciliteter när den förbereder operationer. I botten på protesterna ligger det faktum att Turkiets gamla rival Grekland är medlem av EU.

2001-05 s 5
"Kaliningrads öde diskuteras i EU"
När Polen och Litauem blir medlemmar i EU kommer den ryska enklaven att ligga som en isolerad ö i EU-territorium. Detta gör det angeläget för EU att hjälpa till att lösa Kaliningrads problem, då dessa är av den sort som lätt sprider sig över gränserna: miljöförstörelsen, dess svaga ekonomi, den organiserade brottsligheten och utbredd ohälsa, inklusive aids och tuberkulos. Kaliningrad är stor som Belgien och har en miljon invånare.

2001-06 s 3
"Den stora oredan i Europa"
Det verkar nästan som om integrationen har nått gränsen för vad som är möjligt om Europas länder ska kunna fortsätta att skydda nationella intressen.
EN artikel i Washington Post som slår fast att "EMU fungerar" men att det är sämre ställt med det politiska Europa. Allmänhetens förtroende för Europas regeringar och institutioner faller "lika snabbt som en hammare till marken". Det gäller både EU och nationerna. En orsak är oron för och smusslet kring galna kosjukan. En annan obefogade farhågor om följden av NATOs bruk av uran i ammunitionen i Kosovo. Att utvidga EU i detta läge förefaller svårt.

2001-06 s 4-5
"Europas stjärna stiger när USAs dalar"
Europas ekonomier är stabilare än på länge, arbetslösheten avtar och optimismen är stor. USAs ekonomi går mot stopp, men den europeiska ser fram emot fortsatt tillväxt. Ingen ska emellertid inbilla sig att Europa är starkt nog att ersätta USA som världens ekonomiska motor. Det är gott nog om Europa förmår fungera som hjälpmotor (Europas befolkning växer inte) tills den amerikanska motorn sätter ny fart. Vilket optimisterna spår redan ske till hösten 2001.

2001-07 s 3-4
"Europa höjer rösten"
Integrationen har medfört att Europa i allt högre grad talar med en röst och stärkt sin roll som jämlik partner och jämbördig konkurrent i förhållandet till USA. EU vill behandlas som ett block och som en jämlike med alliansen. De amerikanska farhågorna är många.

2001-07 s 4-5
"EU beordrar rättning i ledet"
Irland har offentligt uppmanats att rätta sig efter EUs överenskomna riktlinjer, men EU har egentligen inga medel för att tvinga in Irland i leden. Ecofinmötet råder att Irland att starkt beakta möjliga konsekvenser av att kraftigt sänka skatten och öka de offentliga utgifterna. Irland förstår inte varför ett litet land, och det som går bäst i EU, ska pekats ut.

2001-07 s 5
"Kommissionen skyndar på reformarbetet"
Den definierar 10 områden som medlemsländernas regeringar ska uppnå för att EU ska blir världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi 2010. Fler kvinnor ska arbeta, en avreglering av arbets- och finansmarknaderna, en mer positiv attityd med invandring av utbildad arbetskraft.

2001-09 s 3-4
"Nya matvanor följer i galna ko-sjukans spår"
Galna kosjukan han ändrat européernas syn på mat och väckt misstankar mot det rationella, moderna storskaliga jordbruket".
Allt som inte är nötkött går strålande att sälja. Struts, känguru, antilop för att inte tala om fläskkött och kyckling. Men antalet vegetarianer ökar också. I Tyskland har de dubblerats.

2001-09 s 6-7
"Vladimir Putin kommer till Stockholm"
Putin ska deltaga under den första dagen av toppmötet den 23 mars i Stockholm. Kommer att främst handla om Rysslands önskan om att bli medlem i WTO. Flera andra möten mellan EU och Ryssland är inplanerade under våren.

2001-09 s 7
"Spanien förbereder sig på ordföranderollen"
Inte bara Sverige utan också Spanien har en pragmatisk syn på europeisk integration. Detta möjliggör en anpassning av de nationella intressena till en i många stycken oförutsebar utveckling. Samtidigt är entusiasmen för EU stor, vilket delvis beror på att Spanien är ett mottagarland och inte hyser någon skepsis mot Bryssel.
Under Spaniens ordförande period 2002 arrangeras det andra toppmötet mellan EU och Latinamerika.

2001-10 s 3-4
"Kriserna öppnar dörren för senkomna reformer"
EU:s jordbruksbudget hotar att spräckas av galna kosjukan och ett växande köttberg. Detta tvingar fram en omvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken och nödvändiga reformer. På sikt kanske mindre än 50 % av EUs budget behövs för lämna bidrag till bönderna. Och som gör maten dyrare med ca 12000 per år för en familj! Kanske måste bönderna ställa om till mera ekologisk odling. Problemet är då bara att då blir maten dyrare av det skälet.

2001-10 s 4-5
"Vad tar det åt Europa?"
Det är livsfarligt att leva och det blir farligare för varje dag. Lite fatalism skulle kanske inte skada. Europa intar en tätposition i den globala tekniska utvecklingen. Ändå finns det en passiv teknofobi som underblåses av skeptiska medier, framgångsrika gröna partier och EUs växande regleringsapparat. Man är rädd för genetiskt modifierad majs, hormonmatat kött, galna kosjukan, mässlingsvaccin, mobiltelefoner och flygplansfåtöljer som ska orsaka blodproppar ("turistklassyndromet"). Varför? En teori är att européerna blivit allt mindre religiösa. "Man behöver bara se den religiösa glöden hos dem som protesterar mot genmodifierade livsmedel".

2001-11 s 7
"Europeiska centralbanken hyser kontroversiella planer"
Den vill att de nationella bankerna ska åta sig en större roll när det gäller att övervaka Europas finansiella marknader. Efter införandet av euron i det daglig livet om drygt ett halvår ökar risken för att lokala kriser sprids snabbt över gränserna.

2001-13 s 3-4
"EUs ledare tragglar på"
Statsminister Göran Persson var nöjd med toppmötet i Stockholm, men faktum är att resultatet är ganska blygsamt. Några små steg framåt noterades, men det står stilla på många områden. Det fanns många punkter som EUs ledare inte kunde enas om:
Frankrike motsatte sig en avreglering av el och gasmarknaderna.
Spanien och England kunde inte, p g av Gibraltar, enas om ett enhetligt kontrollsystem för flygtrafiken.
Man kom inte igång med uppbyggnaden av Galileo satellitnätverket.
Det europeiska patentsystemet motsatte sig Spanien och Portugal p g a språkfrågor.
Ingen plats för myndigheten för livsmedelskontroll bestämdes.
Schröder i Tyskland vill att arbetssökande från östländerna inte ska få full rörlighet under de första åren efter anslutningen. EUs ekonomi är stark. Prisstabilitet råder och de offentliga finanserna är sunda.

2001-13 s 4
"EU vill medla i Korea"
Sveriges statsminister ska åka till Pyongjang och Söul för att tala med parterna. Uppdraget är att lägga grunden för ett nytt toppmöte mellan de koreanska ledarna och fastslå en tidtabell för återföreningen. Medföljer gör Javier Solana och Chris Patten.

2001-13 s 6-7
"Turkiets reformprogram möttes med skarp kritik"
Den turkiska regeringens reformprogram, som är ett led i landets EU-kandidatur, kritiseras i turkiska media för brist på politisk vilja. De föreslagna reformerna motsvarar knappast EUs krav vilket får många att befara att Turkiets medlemskap ligger mycket långt fram i tiden. På de sociala och ekonomiska områdena är reformförslaget omfattande men inte på det politiska. Särskilt viktiga områden som kurdfrågan och arméns roll i det politiska livet berörs knappt.

2001-13 s 19
"EU startar krig mot människosmugglingen"
Balkan är den enskilt största källan till illegal invandring i Västeuropa och svarar för mer än 50 %. Ett flertal EU-länder har nu enats om att sända ett trettiotal poliser till Kroatien och Bosnien för att hjälpa dessa länder att kontrollera sina gränser och stoppa smugglingen av människor. Man antar att av bara kineser finns det 200000 som väntar på Balkan att smugglas in. Sverige har inte kontaktats trots att landet är EUs ordförandeland.

2001-13 s 24
"Avmattning i Eurozonen"
Ifo-institutets index över det tyska affärsklimatet, som är det mest använda måttet på den ekonomiska aktiviteten i Europas största ekonomi har minskat från 97,5 i januari till 94,9 i februari. Det speglar minskad efterfrågan och färre order. I Eurozonen minskade industriproduktionen med 1,9 % mellan december och januari. Röster för en räntesänkning hörs. Prognosen för Europa är trots allt bättre än den för USA.

2001-13 s 25
"Tack och lov för oberoendet!"
Mycket talar för att Europa slipper USAs ekonomiska influensa. Europa har under flera decennier gjort sig mer oberoende av USA. 60 % av handeln är intern. Östeuropa har utvecklats till en viktig handelspartner. Den höga dollarkursen ger fart åt den europeiska exporten.

2001-14 s 5-6
"EUs planer blockeras"
Regeringstjänstemän som arbetar med att strukturera EUs säkerhets- och försvarspolitik (ESDP) börjar bli mäkta irriterade på Frankrike och Turkiet som tycks göra allt för att blockera arbetet.

2001-16 s 4-6
"EUs gemensamma försvar saknar gemensam röst"
EUs tre ledande stater har olika syn på unionens försvarspolitik. Idag finns det ingen EU-regering som känner sig manad att förklara hur Europas autonoma försvar ska definieras med avseende på närhet till och oberoende av USA respektive Nato. Alla har olika tolkningar av den Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP).

2001-17 s 3-4
"Rivalitet i EU-toppen"
När Chris Patton och Javier Solana, båda representanter för EU, framträder offentligt bedyrar de alltid att de är eniga, men bakom kulisserna råder det ofta rivalitet mellan dem, och denna rivalitet missgynnar unionen. Solana är f d spansk minister och f d Nato-chef och representerar EUs 15 medlemsländer. Patten som var Hongkongs siste guvernör representerar den överstatliga kommissionen och dess ordförande Romano Prodi.
Många diplomater klagar över att revirstrider och bristande samordning mellan ministerråd och kommission betyder att EUs potentiellt mycket goda förutsättningar att agera inte utnyttjas fullt ut. Även om de trots allt delar målet att ge EU politiska och diplomatiska muskler som matchar EUs ekonomiska tyngd.

2001-17 s 3
"EUs föregångare går i graven"
Den 18 april fyllde Kol- och Stålunionen 50 år. Den går i graven den 25.7 i år. Nu ska dess funktioner bli en del av EU-kommissionens ordinära arbete.

2001-18 s 3
"Större öppenhet i EU, men alla är inte nöjda"
EUs öppenhetskod blev klart under Sveriges ordförandeskap. Det blir i framtiden lättare att få tillgång till EU-institutionernas dokument. Kodens kritiker anser emellertid att definitionen på vad som är hemligt även i fortsättningen är vag och svårtolkad. EU-parlamentet godkände överenskommelsen men många anser att det har gett efter för Ministerrådet för lätt.
Sverige som har en lång tradition av öppenhet, har ansträngt sig för att överbryggs motsättningar, men det hela blev mest ett "spel för galleriet".

2001-18 s 4
"Fortsatt sockrade priser på socker"
Socker är EUs mest reglerade jordbrukssektor. Priset kan bli tre gånger världspriset vilket oroar de stora sockerkonsumerande industrierna. Jordbruksministrarna förmådde inte enas om en reform av den kraftigt subventionerade sockerproduktionen i Stockholm.

2001-18 s 4
"Sverige tar strid om priskontroll"
De svenska och brittiska regeringarna angriper EUs s k varumärkesdirektiv, som blockerar grå import den inofficiella importen och försäljningen av produkter från länder utanför EU. Den leder till att märkesvaror blir mycket dyrare i Sverige och Storbritannien än i USA och EUs övriga länder.

2001-18 s 4-5
"Sänk räntan, säger IMF"
Internationella valutafonden uppmanar den europeiska Centralbanken att agera för att avvärja global avmattning. IMF uttrycker oro över riskerna med världsekonomin och vill att man snabbt gör något både i USA, Japan och Europa för att bevara tillväxten. ECB motiverar sitt beslut att hålla räntan kvar med att eurozonens inflationstakt (2,6 %) ligger över ECBs inflationsmål på 2,0 %.

2001-19 s 3
"Nyköpingsmötet bjöd på intensiv debatt"
Utvidgningen är lättare sagt än gjort, speciellt som existerande medlemsländer tvekar att ge upp befintliga förmåner för kandidatländernas och den europeiska integrationens skull. De två dagar långa informella mötet i Nyköping innehöll en intensiv debatt som för första gången handlade om hur utvidgningen skall finansieras efter 2006, då EUs rådande budgetperiod går ut. Tyskland, Finland och Österrike kräver en övergångsperiod innan den fria rörligheten för arbetskraft kan gälla. Fransmännen vill ha en genomgripande reform av CAP och Spanien vill ha garantier för att förbli det stora bidragslandet.

2001-19 s 3-5
"Schröders EU-vision väcker frågor"
Den tyske förbundskanslerns planer på fördjupad integration leder in på okända vägar. Schröders förslag faller inom ett område där tyska egenintressen, övriga EU-länders motvilja mot att göra avkall på sin suveränitet och deras oro för tysk dominans strålar samman. Schröder föreslog en utvidgning av EU-kommissionens exekutiva roll, större makt till EU-parlamentet och en omvandling av det hemlighetsfulla ministerrådet till ett öppet lagstiftande organ.

2001-19 s 4
"Paris gör tummen ner"
Schröders förslag om en utvidgning av EU-kommissionens exekutiva roll, större makt till EU-parlamentet och en omvandling av det hemlighetsfulla ministerrådet till ett öppet lagstiftande organ, har inte mötts av någon större entusiasm i den franska huvudstaden.

2001-22 s 3-4
"EU-ländernas förhalningstaktik retar östeuropéerna"
Ju närmare utvidgningen desto nervösare blir EU:s medlemsländer. De fem länderna, Polen, Ungern, Tjeckien, Estland och Slovenien som alla hoppas kunna gå med i EU före nästa val till parlamentet 2004, tycker nu att EU ställer för höga krav. Dessa leder till att opinionen i dessa länder blir negativ.

2001-23 s 3-4
"Var och en är sig själv närmast"
Vad sker med EUs stöd till unionens fattiga regioner när de östeuropeiska länderna med sina ännu fattigare regioner går med i EU?
35 % av EUs budget för 2000-06 går till regionalstödet. 213 miljarder euro varav 182 utgör de s k strukturfonderna. Till dessa kvalificerar regioner med BNP<75 % av genomsnittet. Och då ligger Polen och Ungern bättre till än som nu Spanien, Portugal och Grekland (och södra Italien. Däremot har Irland redan lämnat "klubben"). Detta kommer inte att ske utan strid.
Flera akademiska ekonomer ifrågasätter om regionalstödet verkligen förbättrar de fattiga regionerna på sikt. Undersökningar har visat att klyftan till rikare delar snarare ökar.

2001-23 s 4
"Nato och EU behöver växa samman"
Enligt Zbigniew Brezezinski, en gång president Carters nationella säkerhetsrådgivare.
Varje land som betraktas som en godtagbar kandidat till EU-medlemskap bör automatiskt godkännas som Nato-kandidat förutsatt att landet kan bidra tillräckligt till Natos försvarsstyrka. Redan vid toppmötet i Prag bör nuvarande Nato-kandidater få inbjudan att ansluta sig till alliansen. Natos utvidgning är en kontinuerlig process.

2001-24 s 3-4
"Utvidgning? Javisst"
Det ser faktiskt ut som om Sverige under sin tid som EU:s ordförandeland har fört utvidgningsprocessen framåt mer än vad man från början vågade hoppas. Unionens udvidgningsförhandlingar hade börjat handla om rätten för de nya att arbeta i väst, rätten för medborgare i väst att köpa mark i de nya länderna, samt omfördelningen av regionalstödet till nuvarande medlemsländer som inte längre är "fattiga" sedan EU-ländernas genomsnittliga levnadsstandard sänkts i och med de nya medlemmarnas inträde i unionen. Svenskarna hoppas kröna orförandeskapet med att i Göteborg fastslå en definitiv tidpunkt för när förhandlingarna med kandidatländerna ska vara avslutade.

2001-24 s 4-5
"Irlands nej vållar bekymmer"
Irland röstade i förra veckan om ja eller nej till Nice-fördraget, som i första hand handlar om utvidgningen. Resultatet av folkomröstningen blev nej!

2001-24 s 4-5
"George Bush möter ett skeptiskt EU"
Europa ogillar traditionellt maktskiften i Vita Huset i Washington. Med Bushs makttillträde tycker sig européerna för en gångs skull ha fog för sin skepsis. I Europa misstänker man att USA under Bushs ledning kommer att värna USAs egna intressen, smutsa ned luften, bryta löften och starta ny kapprustning. De har också svårt för USAs linje i fråga om trampminor, abort och genmodifierade livsmedel men kanske framför allt att USA inte tänker stödja Kyotoprotokollet.

2001-24 s 6-8
"Man kan inte avfärda risken för euro-panik"
Europa befarar strejker, tekniska sammanbrott och en epidemi av bedrägerier när de nya sedlarna och myntet introduceras den 1 januari 2002. Är euro-monstret verkligen så farligt? Inte sedan milennieviruset kom och gick utan att orsaka en enda liten febertopp har det presenterats så många skrämmande prognoser från kloka människor med stor auktoritet. Den svarta marknaden kommer att sjuda. Minst 20 % av Europas valuta ligger gömda i madrassen och de kommer inte att växlas öppet beroende på skattekonsekvenser. Troligen smugglas de utanför Europa. Det är meningen att vi ska ta ut den nya valutan via bankomater men kommer dessa att klara anstormningen. Och kan dessa enorma mängder av den nya valutan transporteras till bankerna utan att råka ut för rån? Och hur blir det med parkeringsautomater, vägtullar etc när de gamla valutorna våren 2002 inte längre gäller?

2001-24 s 6-7
"Blair banar väg för folkomröstning"
Tony Blairs regeringsombildning kommer att göra det lättare att förbereda Storbritannien för en folkomröstning om att ansluta sig till euron när de ekonomiska villkoren är de riktiga.

2001-24 s 9-11
"Kommer Mr. Euro att avgå?"
Euron försvagas men Europas valutabeskyddare och penningpolitiker engagerar sig i en helt annan fråga: kommer chefen för Europeiska Centralbanken Wim Duisenberg att avgå i förtid, så som utlovades eller inte? Holländaren Duisenberg visar inga tecken på att lämna ifrån sig rodret, men fransmännen trycker på för att få honom att åtminstone lämna ett besked. Frankrike vill att Duisenberg ska tala om när han tänker avgå så att deras kandidat den franska centralbankschefen Jean-Claude Trichet kan träda in. ECBs vice chef är idag fransman, Christian Noyer. Hans mandat går ut den 31.5 2002. Frankrikes dilemma är huruvida man ska kräva att Noyer ersätts av en annan fransman och därmed ge upp kravet på chefsposten!

2001-25 s 3-4
"Toppmötets framgångar överskuggades av kravaller"
På grund av gatukravaller hölls EUs toppmöte i Göteborg bakom polissköldar. De europeiska toppolitikerna fördömde våldet, gladde kandidatländerna, gjorde miljökämparna besvikna och ingav kritiker av det amerikanska missilförsvaret nytt mod.
"Sammanfattningen av kroppsliga och materiella skador är deprimerande. Polisen reagerade både tafatt och felaktigt." Den svenska regeringen skakades av att dess strategi att föra dialog misslyckades så kapitalt.

2001-25 s 3
"Belgien koncentrerar på sociala frågor"
Dagordningen kommer mer att handla om sociala frågor än om ekonomiska reformer. T ex kontrollen över lastbilschaufförers arbetsvillkor och olika metoder att avvärja trafikstockningar.

2001-25 s 4-5
"Bryssel får äran och besväret"
Länder som vunnit Eurovisionens schlagerfestival vet att det är på gott och ont. Samma sak gäller värdskapet för ett EU-toppmöte. PR-värdet för staden är minimalt och turismen brukar inte öka. Kanske ska alla EUs toppmöten förläggas till Bryssel men efter vad som hände i Göteborg är staden tveksam.

2001-25 s 5-6
"Kyotoprotokollet är det enda vi har"
EUs ledare understryker att Kyotoplanens bestämmelser om minskade utsläpp av växthusgaser är bättre än ingen plan alls. Européerna delar USAs kritik mot protokollet men hyllar det ändå. En del av dem misstänker att USAs motstånd mot planen bara är ett försök att undvika kostnader och protester som oundvikligen följer i implementeringens spår. Bush skickar dock en delegation till klimatkonferensen i Bonn i juli.

2001-25 s 6-7
"Bush gjorde gott intryck på Europas ledare"
Under en vecka i Europa vann George Bush respekt som en informerad, samarbetsvillig partner. Den amerikanska presidentens budskap som kännetecknas av förmaningar till Europas ledare och ett underförstått antagande att USA på sätt och vis är Europas övervakare accepterades dock inte av alla.
På 5 dagar deltog Bush i Natotoppmöte i Bryssel och EU-toppmöte i Göteborg samt träffade Putin i Slovenien. Bush sätter Nato i främsta rummet och i sitt tal i Warszawa smälte samman Nato och EU till ett koncept.

2001-25 s 8
"Eurozonen har stött på farthinder"
Europeiska centralbankens experter reviderar tidigare optimistiska prognoser och manar eurozonens länder till avreglering av arbets- och produktmarknaderna. Länderna måste införa flexiblare arbetsregler, främja konkurrensen och reducera de statliga utgifterna.

2001-26 s 4
"Mindre byråkrati i EUs jordbruk"
Jordbrukare som har rätt till mindre än 1240 euro i årligt stöd ska få detta som en enhetlig summa oavsett vad de producerar och utan att behöva fylla i ett stort antal ansökningsblanketter. Metoden gör det lättare att inkludera miljontals östeuropeiska jordbrukare i framtiden. Metoden tros också bli lättare att acceptera för WHO.

2001-26 s 7-8
"EU ökar pressen på Makedonien"
EU-representant i Skopje kommer att kontrollera att utlovade reformer blir verklighet. Beslutet at EUs utrikesministrar att skicka en kontrollant signalerar en ändrad attityd. Det är den förre franske försvarsministern Francois Leotard som ska övervaka den makedonska regeringens reformarbete.

2001-27 s 13
"Trångt i porten till EU"
Under det svenska ordförandeskapet fördes merparten av kandidatländerna i "andra gruppen" upp till samma nivå som länderna i "första gruppen", t ex Slovakien, Lettland och Litauen. Om kandidatländerna fortsätter i nuvarande takt kan fler länder än väntat vara klara med förhandlingarna 2002 och som medlemmar delta i valen till EU-parlamentet 2004.

2001-27 s 18
"Belgiens tur att leda EU"
Den belgiske regeringschefen Guy Verhofstadt har ambitioner att lyssna mera på medborgarna och att hitta en balans mellan det som unionen gör bäst och det som enskilda medlemsländer gör bäst. Han vill gärna stimulera den europeiska integrationen.

2001-28 s 3-4
"Europa slår näven i bordet"
USA må vara den ende supermakten, men dess ställning som oomstridd ekonomisk supermakt undergrävs av Europeiska unionen och dess byråkrater i Bryssel.
Europas nya maktposition kommer att forma den globala ekonomin i flera decennier. Exempel:
- EU har för första gången underkänt sammanslagningen av två amerikanska jätteföretag. Det är EU som dominerar antitrust sedan den inrättade en konkurrenskommission 1990.
- EU vann en strid i WTO som därmed kritiserar USA för att subventionera den amerikanska exportindustrin.
- EU godkänner ej försäljning av genmodifierade livsmedelsprodukter. De flesta har uppfunnits i USA. Därmed hindras hjälp åt utvecklingsländer.
- EU försöker få Japan att godkänna Kyoto-avtalet. Detta skulle isolera USA som anser att avsikten är att misskreditera George Bush.

2001-29 s 5-6
"Ekonomisk avmattning tvingar Europa att sänka ambitionsnivån"
EU får ta sin del av den globala avmattningen; det är inte mycket att göra åt det. Energin skulle i stället kunna satsas på andra områden, men så sker inte. Det finns tre exempel på att Europas ambitioner inte understöds av beslutsamma åtgärder för att förändra gamla mönster:
- Det gemensamma försvaret. Mycket mer måste göras om EUs snabbinsatsstyrka ska bli mer konkret än ett pappersark
- Avreglering och strukturreformer. Parlamentet förkastade nyligen förslag om att liberalisera de nationella postmonopolen. Frankrike och Tyskland stoppade avreglering av energisektorn.
- Den gemensamma utrikespolitiken. Det var USAs villkorade ekonomiska stöd till Jugoslavien som ledde till utlämningen av Milosevic. EU ställde aldrig krav för bidrag.

2001-29 s 6
"Kommissionen föreslår gemensam invandringspolitik"
EU-kommissionen har ett ambitiöst program för att ge medborgare utanför EU rätt till anställning inom EU. Orsaken är att EU hotas av akut brist på arbetskraft. Idag "utsätts invandrare för hårda villkor" men "tenderar ändå att stanna kvar" ofta illegalt. Men kärnan i förslaget är att alla medlemsländer ska ha samma regler vad gäller villkor för inresa och uppehållstillstånd för invandrare att ta anställning eller starta eget.

2001-33 s 3-4
"Europa behöver invandrare"
Efter en period av praktisk självrannsakan har Europa ett nytt budskap till världen: ge oss era entreprenörer, era tekniker, era bästa arbetare. Hotet är: det föds inte tillräckligt med barn i Europa för att betala den åldrande befolkningens pensioner. (Men det hotet måste ju mötas med att de som flyttar till Europa verkligen börjar arbeta och betala skatt. Européernas pensioner kan ju knappast garanteras av att människor kommer hit som mer är inriktade på att själva bli pensionärer - bidragstagare- än på att bli europeiska arbetare!).

2001-33 s 5-6
"Fästning Europa stormas"
Önskan att rensa ut de illegala har förvandlat immigrantsmuggling till ett företag som kan kosta liv. Sedan 1997 tros 7000 människor ha under försök att ta sig in i Europa. Europa är inte villig att ta emot den "flod av illegala invandrare" som mest består av afghaner, kurder, zigenare som flyr från albanernas förföljelser och afrikaner som vill få det bättre ekonomiskt. Människosmugglarna tjänar allt större pengar allteftersom svårigheten att komma in ökar. De är helt känslolösa och drar sig inte för att dumpa laster med människor om de riskerar att gripas. Smugglarna håller upp små barn och hotar att kasta dem i havet om inte polisen avlägsnar sig. "Människoliv har inget värde för dessa smugglare, det är som om de sålde apelsiner".

2001-34 s 6
"Engelskan breder ut sig"
Många irriteras över att engelskan använda allt oftare inom EU-kommissionen. Bruket ökade i och med utvidgningen 1995. Nu protesterar Tyskland och Frankrike gemensamt mot ett reformförslag som skulle innebära att många dokument lämnas på sitt originalspråk utan översättning under den interna behandlingen i kommissionen. EUs översättnings- och tolkservice kostar mycket pengar.

2001-34 s 7
"Stabilitetspakten blir mer flexibel"
Tysklands finansminister Hans Eichel talar om att eventuellt ändra på EUs stabilitetspakt som ålägger eurozonens länder en viss disciplin, framför allt en årlig skuldminskning. Frågan är om man inte nu, då p g a den ekonomiska nedgången skatteintäkterna minskar kan acceptera ett något större underskott.

2001-35 s 3
"Belgien präglar mynt för brinnande livet"
5 miljoner mynt produceras dagligen. Målet är 2 miljarder. Redan den 15 december kan man börja köpa mynt. "De nya mynten inger en känsla av stolthet".

2001-35 s 3
"Euron är på väg"
I Frankrike och Italien börjar de nya mynten transporteras ut och fördelas över länderna under stark polisbevakning.

2001-35 s 4
"En flod av falska sedlar befaras i Eurozonen"
Eftersom man nu främst vill skydda sig mot förfalskningar av euron så finns det risk för att de nationella valutorna förfalskas. Man antar t ex att många försöker omsätta den mängd av falska lire i Italien innan möjligheten försvinner vid årsskiftet. I öststaterna kommer falska Dmark att säljas.

2001-36 s 3-5
"Kommissionen och parlamentet driver på reformarbetet"
EU-kommissionen och EU-parlamentet är mitt uppe i arbetet med en författningsreform. Utsikterna att lyckas bedöms som goda. Även om ministerrådets medlemmar aldrig med glädje hälsar förändringar som inskränker deras makt.
2001-36 s 4-5
"Bryssel planerar för säkra toppmöten"
Belgien försöker med hjälp av övertalning och påtryckningar förhindra obehagliga och oönskade konfrontationer med antiglobaliseringsdemonstranter under sin tid som EUs ordförandeland. Ändå kommer man att använda sig av stora polisstyrkor.
2001-36 s 5
"Eurokampanjen är i full gång"
Annonser och paroller syftar till att få européerna att med hull och hår anamma något som fortfarande upplevs som en utländsk valuta och till att övertyga alla de som fortfarande är skeptiska.
2001-36 s 6-7
"Dags för Keynes comeback?"
Den aktuella ekonomiska nedgången har medfört att många politiker börjar ifrågasätta 1990-talets allmänt accepterade princip om att låg inflation är den ekonomiska politikens främsta mål. Principen att avpolitisera vissa nyckelområden i den ekonomiska politiken ifrågasätts framför allt i det 12 euroländerna. Även EUs stabilitets- och tillväxtpakt ifrågasätts.

2001-37 s 9
"Kris i sikte"
EU-länderna måste snart besluta om huruvida ett splittrat Cypern får bli medlem i unionen. Faktum är att möjligheten att EU accepterar Republiken Cypern (den grekiska delen) kanske bara resulterat i ett ännu mer spänd läge mellan de två delarna. EU hoppas att fullbordandet av förhandlingar med Republiken Cypern kommer att tvinga öns greker och turkar att förhandla fram en lösning.

2001-39 s 8
"EU skriver ner tillväxtprognosen igen"
Finansministermötet i Liège skrev ner tillväxten för året till klart under 2 % efter terrorattackerna mot USA. Men man uttryckte också en tillförsikt för en återhämtning

2001-42 s 3
"Lipponen rider ut stormen"
Finlands statsminister kräver disciplin och anpassning till EU. Finlands hastiga nedgång tog många på sängen men Lipponen var inte oförberedd och han varnar för att ta den ekonomiska nedgången som en förevändning för EUs länder att överge stabilitetspakten eller att förhala EUs utvidgning. Men Lipponen vill också hindra EU från att bli en klubb som styrs av de stora medlemsländerna. Han kritiserar förbud mot samgående av stora företag på de små ländernas nationella marknader.

2001-42 s 4
"EU hoppas att Polen sätter fart"
Polens ekonomi som tidigare berömts av EU är nu i sin sämsta situation på 10 år. I förhandlingsprocessen med EU ligger landet nästan sist. SLD som vann det polska valet måste nu samregera med det polska bondeförbundet som ställer hård krav inför EU. Om Polen inte skyndar på med bl a en snabb finansiell åtstramningsplan kommer landet inte med i "den första vågen".

2001-43 s 3
"Veteranerna säger ett sanningens ord"
EU behöver fler långsiktiga mål och större disciplin. EU håller på att förlora styrkraften, varnar en grupp f d regeringschefer och EU-ledare, som tycker att kommissionen och EU-Parlamentet bör ha större makt i förhållande till de nationella regeringarna. Bland de förra ledarna finns med Jacques Delors i spetsen, Helmut Kohl, Helmut Schmitz, Felipe Gonzalez, Jacques Santer. De vill ha fler majoritetsbeslut i Ministerrådet och inte så många vetomöjligheter.

2001-43 s 4
"En splittrad union"
Kriget i Afghanistan tycks snarare försvaga EU och splittra den i fraktioner än stärka dess ambitionen att ta med en röst i utrikespolitiska frågor. Detta visade sig vid det extra hopkallade toppmötet i Gent i Belgien.

2001-44 s 3-4
"Belgiens premiärminister har stora planer"
Guy Verhofsstadt vurmar för europeisk integration, men den efterlängtade triumfen i rollen som EUs ordförande låter vänta på sig"
Samtal om terrorism och Afghanistan överskuggade allt annat i Gent. Verhofstadt ska hålla reda på 6 partier i sin regeringskoalition och de 15 medlemsländerna. Han vill ha en starkare europeisk integration men utan att stöta sig med Storbritannien och Blair.

2001-44 s 4
"Prodis sårade stolthet"
Kommissionsordförande Prodi lämnade toppmötet i Gent utan att delta i presskonferensen enligt egen utsago för att snoppa av värden för mötet, Belgiens premiärminister Verhofsstadt som han tycker pratar för mycket och stjäl tid. Men Prodi har kommit på kant med flera andra av de andra medlemsländernas ledare som Blair, Schröder, Chirac och Berlusconi.

2001-45 s 3-6
"Förlamningen breder ut sig i Europas ekonomier"
Politikerna driver ett farligt spel i syfte att vinna fördelar. USA våndas i terrorattackernas kölvatten och noterar allt sämre ekonomiska värden och den japanska nedgången tycks fortsätta. Det var nu som Europa skulle styra världsekonomin genom stormen, men i stället stagnerar dess ekonomier. Många bedömare anser att det är politikernas fel. Europs stabilitets- och tillväxtpakt hindrar finansministrarna från att pumpa in pengar i sina ekonomier. Pakten ålägger dem att hålla budgetunderskotte på en nivå som ligger under 3 % av BNP. Pakten är en hörnsten i den monetära unionen och alla undviker att kritisera den offentligt. De europeiska länderna vägrar att erkänna att rigida arbetsmarknader och höga löneskatter bäddar för stagnerande ekonomier. Inget land i Europa kommer ens i närheten av USAs liberala arbetsmarknad. Arbetslösheten ökar ånyo i Europa efter att under en lång tid ha sjunkit. Tyskland har det största budgetunderskottet och den långsammaste tillväxten i eurozonen.

2001-65 s 3-4
"Paris har tappat målföret"
Frankrikes inflytande på den internationella scenen har minskat. Attackerna mot USA har ändrat på makthierarkin bland medlemmarna i EU. Medan Tony Blair och Gerhard Schröder bokstavligt talat kastat sig över tillfället att stärka sin ställning genom att agera resolut har Frankrike varit nästan osynligt på den internationella scenen sedan den 11 september. Frankrike har mer ägnat sig åt inrikespolitiska diskussioner relaterade till presidentvalet nästa vår och sin oro för Frankrikes 5 miljoner nordafrikanska invandrare. När det gäller Mellanösternfrågan har Tyskland blivit det mest inflytelserika landet i Europa. Israelerna litar mer på Tyskland än på något annat europeiskt land.

2001-47 s 3-4
"EU öppnar porten på vid gavel"
Redan om tre år kan Europeiska Unionen ha 10 nya medlemmar. 10 länders förhandlingar kan vara klara före 2003 och bli medlemmar 2004-2005. Det finns emellertid många hinder att forcera. Den stora utmaningen är jordbruks- och regionalstödsfrågorna. Ett annat problem är Cypern. Kan EU anta ett delat Cypern?

2001-47 s 4-5
"Tydliga tecken på nedgång i Europa"
Ordet recession undviks om möjligt men situationen för några av Europas största företag ger nya bevis för att en kraftig avmattning är att vänta snarare förr än senare. Arbetslösheten ökar i hela Europa samtidigt som investeringar och konsumtion avtar.

2001-47 s 5
"Eurozonen tappar fart"
Eurozonens ekonomier kommer sannolikt att notera sjunkande BNP under årets fjärde kvartal. ECB sänkte räntan med 0,5 % den 8 november och detta har enligt banken resulterat i adekvata räntenivåer som garanterar prisstabilitet.

2001-49 s 3-4
"Inget ont som inte har något gott med sig"
Det vore att ta i att säga att de många nedläggningarna och varslen är ett botemedel mot de europeiska ekonomiernas sjukdomar, men de är åtminstone början på en förändring. Under tiden 1994-2000 minskade arbetslösheten i euro-länderna men nu stiger den snabbt igen. De europeiska ländernas syn på arbetslagar och på hur arbetslösheten ska bekämpas varierar stort.

2001-50 s 3-4
"Ett Europa utan gränser för alla utom polisen"
Tjuvar och ännu värre typer har övertaget. Lagen att polisen inte får gå över gränsen gynnar brottslingarna. Rättsväsendet har länge varit omhuldade nationella stöttepelare och man misstror andra länders rättsväsen. Attackerna mot World Trade Center har fått EUs ledare att vakna upp. Nu enas man om att införa en gemensam arresteringsorder och en gemensam databas med uppgifter om misstänkta terrorister.

2001-50 s 5
"Våldsverkare kan få reseförbud"
Belgien vill ha en snabb demonstrantförteckning. Sverige och Finland är emot. Kanske det också blir en förteckning över "medborgare från tredje land" som avvisats som asylsökande men som vägrar lämna EU.

2001-50 s 5
"Vi hamnar ofta i en gråzon"
Intervju med chefen för Europol Jurgen Storbeck. Han säger att arabiska terrorister åstadkommer förvirring genom att uppge olika namn i skilda sammanhang. Det är ett problem som medlemsländerna inte kan lösa på egen hand.

2001-51 s 3-4
"Europa blir sig aldrig mer likt"
Världens största valutareform hälsas med både glädje och skepsis. Om bara drygt en vecka kommer 300 miljoner människor i 12 europeiska länder att överge sina nationella valutor till förmån för euron. Den 28 februari kommer alla gamla valutor att bara vara skrot. Euron är mer än en valuta, den är en symbol för integrationen i Europa i ordets alla bemärkelser. Medlemskandidaterna är alla beredda att anta den nya valutan så snart de blir medlemmar. Nu kan alla direkt jämföra priserna på samma vara i olika länder.

2001-51 s 4
"Bankcheferna vill prata… och gör det"
Ernst Welteke är chef för den tyska Centralbanken Bundesbank, Wim Duisenberg för Europeiska Centralbanken (ECB). Den omstridda euron har ofta utsatss för motstridiga kommentarer från de två och detta har undergrävt valutans värde. Många anser att Duidenberg bör avgå så snart euron införts.

2001-51 s 5
"Stor efterfrågan på startpaket"
300 miljoner startpaket med 10 euro har ECB planerat ge ut. Snart är de slutsålda. Många köper för att ge i julklapp.

2001-51 s 5-6
"Euron gör livet lättare för Europas turister"
Den europeiska turistnäringen drabbades hårt av terroristattackerna den 11 september, men nu hoppas man att den ska få ett uppsving efter årsskiftet, när eurosedlar och euromynt gör det bekvämare att göra resor över många länders gränser. Man förväntar sig t ex fler besök från japan samtidigt som oro finns för att Storbritannien kommer att förlora turister p g a att pundet står så högt i förhållande till euron.

2001-51 s 6-7
"Enighet är en bristvara i EU"
Under toppmötet i Laeken I Belgien demonstrerade unionens ledare återigen att EU inte har någon enhetlig utrikespolitik. Chris Patten, EUs kommissionär för utrikespolitiska relationer säger att EU aldrig kommer att tala med en röst i utrikespolitiska frågor. Medlemsländerna skiftande politiska åskådningar omöjliggör detta.

2001-51 s 8
"Framtidskonvent ska diskutera EU-reform"
EU har inlett ett nytt kapitel i sin historia med beslutet att inrätta ett konvent som ska samlas nästa år för att diskutera en ny grundlag. Unionen ska bli mer demokratisk, öppen och effektiv. Ett hundratal personer ska samlas under ordförandeskap av Frankrikes f d president Giscard d'Estaing.

2021-1/2 s 3-4
"Euron är på plats och det fungerar"
På årets första dag skrev Europa historia. Drygt 300 miljoner européer använder nu en gemensam valuta. Ett stort steg mot ekonomisk integration och kanske också mot politisk enhet. Övergången gick smidigt och utan allvarliga missöden. Euro blir nu världens största reservvaluta näst dollarn.

2021-05 s 3-4
"Var finns de goda européerna?
EU-skepsis breder ut sig bland medlemsländerna. Italienarna är inte de enda traditionellet "goda européerna" som har uppfört sig lite märkligt på senare tid. I fjol röstade Irland ned till Nicefördraget. Under de kommande 2,5 åren kommer EUs dagordning att fastställas av länder vars definition av de nationella intressena kan skapa problem för övriga medlemsländer. Efter Spanien, första halvåret 2002, kommer Danmark, och därefter Grekland, Italien och Irland.

2002-06 s 3-5
"Vänster, höger eller mitten?"
Många av Europas länder förbereder sig för allmänna val och samtidigt verkar det som om högern har fått vind i ryggen. Vad betyder det för Europas och framför allt för EUs framtid?
I Tyskland har de konservativa partierna slutit upp bakom Edmund Stoiber. I Frankrike håller den konservative presidenten Jacques Chirac premiärministern och socialisten Lionel Jospin stången. I Portugal väljer man nu i februari en efterträdade till den socialistiska premiärministern Antonio Guterres, som avgick i december sedan hans parti lidit ett stort nederlag i de lokala valen. Konservativa partier har redan tagit makten i Spanien, Italien, Österrike, Belgien, Danmark och Norge. Kommer EU-skeptikerna att få överhanden och bromsa fortsatt politisk och ekonomisk integration? Möjligen kan hastigheten förändring minska men inte mer.

2021-06 s 6-7
"Smakar det så kostar det"
Om EU antar 10 nya medlemmar 2004 kommer det att kosta 5,6 miljoner euro det första året. Och detta trots att den föreslagna budgeten inte ger nya medlemmar omedelbar tillgång till direkt jordbruksstöd. De får bara 25 % under det första året för att 2013 få 100 %.

2002-08 s 6
"EU vill stimulera rörligheten"
EU-kommissionen konstaterar att ett flexibelt socialförsäkringssystem, bättre utbildningsmöjligheter och en gemensam invandringspolitik är alla förutsättningar för att EU till världens mest dynamiska ekonomiska zon. Den tröga rörligheten på arbetsmarknaden resulterar i en kunskapsklyfta och bromsar utvecklingen. Importen av arbetskraft som det finns ett "påtagligt behov av" utifrån måste påskyndas. Skattediskrimineringen måste avskaffas och man ska införa gemensamma definitioner på kunskaper i informationsteknik (ECDL?).

2002-09 s 3
"Reformer blir allt nödvändigare"
Nästa utvidgning rycker allt närmare, och EUs medlemsländer har insett att institutioner, bidragssystem och arbetssätt måste reformeras. Storbritannien har presenterat en ny EU-vision enligt vilken unionen ska domineras av medlemsländernas regeringar och inte av byråkraterna i EU-kommissionen. Premiärminister Tony Blair och förbundskansler Gerhard Schröder förenar sig i kampen för radikala reformer av EUs institutioner. De vill öka öppenheten på ministerrådets möten.

2002-10 s 3-4
"Utformningen av en ny EU-författning har börjat"
EU växer och europeiska konventet har som mål att omfördela makten i Unionen. I förra veckan öppnade 105 europeiska delegater "konventet om Europas framtid". En del vill att EU ska ha en starkare exekutiv gren med en direktvald president medan en annan vill att makten ska koncentreras till de nationella regeringarna genom att Europeiska Rådet ska bli högst beslutande.

2002-10 s 4-5
" De gamla valutorna har gått i graven"
Ingen nämnvärd sorg märktes under deras sista timmar. Övergången till euron har gått snabbare och smidigare än t o m de största optimisterna väntat sig. Medborgarna lämnade de nationella valutorna innan tiden gick ut. Många har uppmärksammat att varorna i det egna landet varit dyrare än utlandets trots uppgifter om motsatsen.

2002-10 s 4-5
"Nya misstankar om korruption i Bryssel"
Holländaren Paul van Buitenen som fick den förra EU-kommissionen på fall kommer nu med nya anklagelser. Bl a mot kommissionären Prodis närmaste medarbetare.

2002-12 s 6
"Toppmötet resulterade i halvmesyrer"
EU-mötet i Barcelona visade än en gång att ledarna saknar politiskt mod att uppfylla uttalade ambitioner och mål. Den totala avregleringen av energimarknaden skjuts på framtiden. Skälet var att inte störa det franska presidentvalet. Tyskland har också ett eget val att tänka på i september. Inget av det som beslöts på mötet i Barcelona väcker hopp om ökad takt i strukturreformen. Och det är den långsamma reformtakten som ligger bakom den låga tillväxten.

2002-12 s 7
"Parlamentet har fått en ny ledare"
Pat Cox, ledare för EU-parlamentets liberaldemokratiska block och f d TV-reporter från irländska Limerick segrade i parlamentets ordförandeval i januari i hård konkurrens.

2002-12 s 8
"Kaliningrads framtid är oviss"
Många frågetecken inför EUs utvidgning, som kan komma att göra det tidigare Köningsberg till en ö i EU. Ryssland vill därför ha kvar de enkla regler om visum som finns idag. Kaliningrad betraktas som efterblivit t o m i jämförelse med moderlandet Ryssland. Klyftan till grannländerna Polen och Litauen är ännu större. Kaliningrads problem -grasserande kriminalitet, miljöskador och en hög andel aidssjuka är ett hot mot hela Östersjöregionen.

2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ som Iran och Ryssland.

2002-12 s 12-13
"Hökar och duvor i Europa" Var står Europas ledare i frågan om USAs planer på ett anfall mot Irak? Italien har försäkrat USA om stöd i händelse av ett anfall mot Bagdad. Spanien stöder USA till fullo. Frankrike motsätter sig varje plan på anfall mot Irak liksom Tyskland.

2002-14 s 3-4
"Smolk i mjölken"
Tillståndet i det polska jordbruket försvårar inträdet i EU. Mjölk och kött i Polen uppfyller för det mesta inte västliga krav på hygienisk standard. Kommissionen menar att Polen inte är kvalificerat för medlemskap när det gäller livsmedelssäkerhet. Det polska jordbruket arbetar fortfarande som på farfars tid. Två till tre kor per bonde, inga kylanläggningar och föräldrade mjölktankar. Polen klassificeras också som ett riskland vad gäller BSE - galna kosjukan!

2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet. EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro per år. Över hälften går till Spanien. En stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins där Vigo är Europas största fiskehamn. Där bävar man inför att EU-förslag som skulle minska den europeiska fiskeflottan med 40 %.

2002-15 s 3-5
"EU är en ekonomisk jätte i politiskt dvärgformat"
EUs ekonomiska makt är väldig, men nationalstatliga traditioner och oenighet minskar unionens politiska betydelse. De europeiska folkens ekonomier är tätt förbundna med varandra genom frihandel, inre marknad konkurrenspolitik och världshandelspolitik. Om det senaste steget mot integration - valutaunionen - någon gång i framtiden resulterar i harmonisering av skatte- social och arbetsmarknadspolitik återstår att se. Europas ekonomiska makt räknas som en helhet men européerna tänker nationellt. De europeiska bröderna vill inte ge upp sin nationella suveränitet. Så länge förblir EU en politisk dvärg.

2002-15 s 6-7
"Europa viker av från toleransens väg"
En invandrarfientlig rörelse speglar den förändrade synen på muslimer efter den 11 september. En våg av antimuslimska känslor har givit högerextrema partier i några av Europas länder kraftig medvind sedan den 11 september, vilket har fått Europas stora invandrarkolonier att undra om de överhuvudtaget kan stanna kvar. Extremhögerns frammarsch påverkar de etablerade partierna som reagerar med att tillmötesgå allmänhetens krav på större inhemsk säkerhet, svårare villkor för invandring minskade rättigheter för de invandrare som redan finns.

2002-16 s 8-9
"Tomgång i EU-byråkratins glaspalats"
Den 25-åriga Honor Mahony från Irland behärskar tre språk och har universitetsexamen. Hon har gjort en praktikperiod hos EU-kommissionen i Bryssel. Av byggnaden i Bryssel att döma skulle man kunna tro att kommissionen arbetar raskt, effektivt och multinationellt. Men det är precis tvärtom och ännu värre. Småskuret, nationella byråkratiskt tänkande är vad som präglar EU-kommissionen alltsedan Jacques Delors lämnade den. Det är nu lika illa med italienaren Romano Prodi som innan Jacques Santer från Luxemburg.

2002-16 s 10
"Oro inför Danmarks ordförandeskap"
Danmark, som vid halvårsskiftet tar över ordförandeskapet i EU, har de senaste veckorna kritiserats av övriga EU-länder. I flera av Europas huvudstäder befarar man att högermittenregeringen i Köpenhamn kommer att försöka exportera sin skärpta asylpolitik.

2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet. En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast genomför de sociala och politiska förändringar som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att gå.

2002-17 s 4
"Grekland blockerar EUs militära planer"
Planerna att etablera en snabbinsatsstyrka i EU är än i gång i farozonen sedan Grekland har lagt in veto mot att Turkiet ska få yttra sig. Emellertid krävs Natos godkännande för att styrkan ska kunna byggas upp vilket kräver överläggningar med Turkiet.

2002-17 s 7
"EU slår ett slag för jämlikheten"
EU-kommissionen överväger att stifta lagar om pappaledighet. Det betyder att pappor i hela unionen för första gången får laglig rätt att ta barnledigt i stället för barnets mor. EUs parlamentariker har också enats om, en gemensam definition av sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

2002-17 s 11
"Invandrarfientligheten breder ut sig"
Högern är på frammarsch på många håll i Europa och har redan tagit makten i huvudstäder från Köpenhamn till Lissabon. Högerframgångarna har sin grund i missnöje med vänsterregeringarnas insatser.

2002-19/19 s 3-6
"Europa bär på en smutsig hemlighet"
Korruptionen är inte något främmande i Europa utan snarare en livsstil. Detta undergräver förtroendet för regeringar och myndigheter och hotar EUs framtid. Den politiska korruptionen som består av mutor, förmåner, saltade fakturor etc utökar kostnaden för offentliga projekt med 5-30 % och kostar skattebetalarna enormt med pengar. I Frankrike har korruptionen gett hela valet ett löjets skimmer och ledde till en enorm proteströstning på mindre kända partier än de två stora. I Tyskland är den socialdemokratiska maktapparaten så inblandad att man förväntar sig att förbundskansler Gerhard Schröder inte blir omvald i höst. Två anledningar till varför den politiska korruptionen (dvs handhavande av skattebetalares pengar för egen vinnings skull) är större i Europa än i USA är främst att så stor del av BNP passerar genom händerna på regeringstjänstemän = skatten är mycket hög. En annan är att de europeiska medierna inte uppfyller de kriterier på oberoende och mod som amerikanerna förväntar sig av den fjärde statsmakten - Tempus är ett lysande undantag!.
(En artikel i Newsweek som bygger på ett av marsnumren av der "Spiegel" "Die Schmiergeld Republik".

2002-20 s 3-4
"EES-avtalet motsvarar inte norrmännens förväntningar"
EES-länderna känner sig satta på undantag. Avtalet räcker inte till för att tillgodose Norges intressen i Bryssel. Varken Norge, Island eller Liechtenstein har något inflytande på nya EU-bestämmelser som påverkar EES. Östutvidgningen kommer att ha negativa följder för Norges fiskeexport. EES hotar att förlora i betydelse eftersom EU befinner sig i så snabb omvandling.

2002-20 4-5
"Risk för bakslag för Östeuropa"
De flesta polacker vill fortfarande gå med i EU, men landets EU-motståndare gör allt de kan för att övertyga sina landsmän att Polen förlorar på att bli medlem i EU. EU-anhängarna har minskat i Polen från 77 % 1994 till 55 % idag. Polen oroas främst av att nya medlemsländer ska få en fjärdedel av de subventioner som delas ut till de mycket rikare bönderna i Frankrike, Spanien och Portugal. Nästa år är det folkomröstning om EU i Polen.

2002-20 6
"EU vill stärka gränsskyddet"
EU vill ha en multinationell gränsstyrka för att övervaka EUs yttre gränser mot illegal invandring, drogtrafik och terrorhot. Syftet med förslaget är att lugna EUs invånare 18 månader före EUs utvidgning.

2002-21 s 11-12
"EU behöver ett ansikte utåt … och inåt"
Frankrike vill att unionen ska ha en president. Även Spanien är för tanken som skulle kunna bli verklighet 2005 eller 2006. Rådspresidenten skulle väljas av EU:s ledare för en mandatperiod om 5 år. EU-kommissionen är starkt emot eftersom detta skulle begränsa dess makt.

2002-22 s 3-4
"Romani Prodi har gått till attack"
EUs stora medlemsländer kommer att angripa Bryssels senaste initiativ. Inför EU-parlamentet har kommissionsordförande Romano Prodi föreslagit en enhetlig europeisk utrikespolitik. Den ska vara lika självklar som euron. Han vill också ge EU rätten att höja de direkta skatterna och förespråkar en"gemensamma gränskontroller och en integrerad europeisk polis".

2002-22 s 4
"Aznar och Blair förordar gemensam invandringspolitik"
De vill ta upp frågan på EUs toppmöte i Sevilla i juni. De vill ha en förstärkning av EUs yttre gränser och hårdare metoder för att komma åt människosmugglare. Den nya politiken behövs för att hindra "extremister". Den franska interimsregeringen har förstärkt polismakten mot den ökade kriminaliteten och gör razzior i områden man tidigare undvikit för att inte provocera konfrontationer.

2002-23 s 3-4
"Utvidgningen möts med ignorans och skepsis"
Medborgarna i EUs medlemsländer vet väldigt litet om kandidatländerna och deras folk. En ny "EU-barometer" har publicerats. Den visar en utbredd okunskap bland medborgarna om exempelvis EUs utvidgning. Det väcker också till eftertanka att omkring 40 % av EUs medborgare protesterar mot påståendet att utvidgningen är en god sak medan deras regeringar ser den som något mycket positivt. De föga uppmuntrande resultaten den senaste opinionsundersökningen har fått EU-kommissionen att än en gång överväga nya informationskampanjer.

2002-23 s 3
"Dags att dra ner på gåslevern"
Har införandet av euron utnyttjats som en ursäkt att höja priserna? Politikerna hävdar bestämt att de faktiska prishöjningarna inte beror på euron. Men faktum är att införandet kostade affärsmännen mycket pengar så det är förståeligt om de nu försöker få igen lite.

2002-23 s 4
"Eurozonens ekonomier börjar återhämta sig"
Ekonomin i eurozonen vände under årets första kvartal uppåt från fjolårets svacka. Det är emellertid enbart en kraftig ökning av exporten som satt fart på tillväxten. Övriga siffror, som inhemsk efterfrågan eller investeringarna är inte lika positiva.

2002-24 s 3-6
"Invandringsfrågan sätter EUs handlingskraft på prov"
EU beslöt för tre år sedan att anta en gemensam asyl- och invandringspolitik, men det har inte hänt något. Regelverk och lagar varierar från land till land, vilket skapar motsättningar och skadar förtroendet för unionen.
Under de gångna fem åren har nästan 2 miljoner asylsökande kommit till en europeisk union som saknar en enhetlig strategi för hur flyktingarna ska tas emot och hur man ska lösa de sociala och finansiella problem som uppstår. EUs väljare har börjat visa sin irritation. Invandringen har blivit den viktigaste frågan för många européer. Regeringarna verkar dock stå handfallna. På EUs toppmöte i Sevilla kommer invandrings- och asylfrågor att stå överst på dagordningen.

2002-24 s 7
"EU-kommissionen varnar för bakslag"
Utvidgningen är ett effektivt sätt att bekämpa ultrahögerns framfart i Europa, hävdar EU-kommissionen i Bryssel. Polen, Ungern, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Malta och Cypern hoppas bli medlemmar 2004, men det finns tecken på att de börjar tappa tålamodet med den smärtsamt långsamma utvidgningsprocessen. Mycket handlar om jordbruksstödet och EUs medlemsländer är inte överens om och när de nya länderna ska få fullt bidrag. Inom EU finns också rädslan för att irländarna i ett kommande val kommer att rösta nej till Nice-fördraget vilket i så fall ytterligare förhalar utvidgningen.

2002-24 s 8
"EU får nytt forum för problemlösning"
EUs utrikespolitiske representant Javier Solana har föreslagit ett nytt EU-organ som ska förbättra beslutsprocessen i EU. En separat kommitté med en högt uppsatt minister från varje land ska lösa de frågor som ministerrådet inte kan lösa under sina sammanträden. Det ska göra framtida toppmöten mer strömlinjeformade och ha en mer fokuserad dagordning.

2002-24 s 9
"Vem ska betala kalaset?"
Vem ska betala för EUs snabbinsatsstyrka på 60 0000 man som enligt planerna ska vara färdig att operera inom ett år. Det är de enskilda länderna som ska betala. De mindre länderna vill ha en "solidarisk kostnadsfördelning" dvs efter ländernas BNP. Detta är t ex Tyskland emot.

2002-24 s 9
"Schröder trampar på bromsen"
Berlin förhalar utvidgningsprocessen av rädsla för att Tysklands andel av EUs gemensamma budget blir skyhög. Der viktigaste för Schröder just nu är att bli omvald. Han vill inte att utvidgningen blir en valfråga. Utgifterna för jordbruket i en utvidgad union kan fördubbla Tysklands bidrag till EU.

2002-25 s 3-4
"Alla vill ha makten i EU"
Schröder, Blair & Co. sätter hård press på EUs författningskonvent i sina försök att stärka regeringschefernas makt i förhållande till EU-kommissionen. Europeiska stats- och regeringschefer är rädda om sin makt. De gillar inte alls kommissionens förslag om att den skulle utgöra Eus "Regering". Tvärtom vill de ha en ny författning som definierar ministerrådet som unionens centrala maktinstans. De vill också att en av dem ska bli EU-president.

2002-25 s 4-5
"Utvidgningen är lättare sagt än gjort"
Tvivlen på EUs utvidgning växer i takt med att tidsfristen blir allt kortare. Det finns tre specifika problem:
1. Ministrarna är inte överens om hur jordbruksstödet till de nya länderna ska utformas.
2. Det är ett "nytt politiskt klimat" i Europa. I många länder är nya populistiska partier starka. Många är inte beredda att ge speciella förmåner till andra länder. När erbjudandena till de nya medlemsländerna inte längre kan bli så generösa finns det risk för att de inte längre vill bli medlemmar.
3. Irländarna ska snart ånyo rösta om Nice-fördraget.

2002-25 s 4-5
"Jordbrukskapitlet vållar stora bekymmer"
Spanien har övergivit försöken att göra utvidgningen till en viktig punkt på dagordningen på nästa veckas toppmöte i Sevilla. Frågan flyttas till hösten och Danmarks ordförandeskap. EUs nettobetalare: Storbritannien, Tyskland, Sverige och Holland önskar detta eftersom de vill ha genomfört en jordbruksersättningsreform innan de säger ja till utvidgning.

2002-25 s 6-8
"Javier Solana fixar det!"
Javier Solana har i all tysthet och nästan obemärkt gjort det otänkbara. Han har skapat en gemensam europeisk utrikespolitik. NATOs f d generalsekreterare, spanjoren Javier Solana har lättat på EU-byråkratin och inspirerat till nya initiativ och mål i EUs ofta "förstockade" politik. Den största utmaningen är att övertyga EU om att den måste tala med en röst. Solanas framgångar beror mycket på hans samarbete med en annan skicklig EU-diplomat, nämligen den utrikespolitiska kommissionären Chris Patton, f d guvernör i Hongkong.

2002-26 s 3-6
"Framtidens Europa"
Många befarar att EU blir så stort att det spricker"
Den planerade utvidgningen kommer att kräva radikala förändringar av EUs språkpolitik. Antalet officiella språk blir 21. Man måste också göra klart hur arbetsfördelningen ska vara mellan EUs olika institutioner. Nu är det en dragkamp mellan Kommissionen och Ministerrådet. De nya länderna ser gärna att Kommissionen får mera makt. De stora staterna vill att Ministerrådet ska bestämma.
Med de 10 nya medlemsstaterna blir Tyskland EUs geografiska centrum. Unionens folkmängd blir 450 miljoner. EU-medborgarnas genomsnittliga tillgångar minskar med 13 %. EU blir mer romerskt-katolskt och mer socialt konservativt ( synen på skilsmässa och homosexualitet t ex).

2002-26 s 5
"Sevillamötet slutade med väntad kompromiss"
Problemen tornar upp sig inför utvidgningen. Tyskland vill bromsa utvidgningsprocessen p g a farhågor om att kostnaden för jordbruksstödet kommer att skjuta i höjden. Edmund Stoiber menar att Turkiet troligen aldrig kommer att kvalificera sig för medlemsskap. Vilket kan komplicera Cyperns inträde.
EU enades om att illegala invandrare i fortsättningen ska skickas tillbaka till sina hemländer omedelbart. EU planerar att under 2003 anta en gemensam asylpolitik. Man kommer att fortsätta att diskutera en gemensam gränsstyrka.

2002-26 s 6-7
"Kan Giscard d'Estaing skapa harmoni?"
Frankrikes förre president skall försöka få ett konvent fullt av federalister att enas om en ny författning som sedan ska säljas till Europas regeringar, som inte vill avstå från makt. Han måste gå en svår balansgång mellan Kommissionen som vill behålla sin makt och Ministerrådet som vill styra medelst en av dem utsedd president.

2002-26 s 8-9
"Cyperns sista chans"
Den officiella tidsfristen för fredsförhandlingarna om Cypern har egentligen gått ut. Men förhandlingarna fortsätter och kommer att fortsätta tills en uppgörelse nås eller tills allt hopp är ute. 640 000 grekcyprioter bor på öns södra del och 88000 turkcyprioter på den norra delen. Man förhandlar om territorium, äganderätt, flyktingar och säkerhet. De två ledarna Clerides och Denktash har haft 40 möten sedan samtalen återupptogs i januari i fjol. Ingendera vill beskyllas för att ha blockerat en uppgörelse. Båda har auktoritet att ingå avtal för sina folk.

2002-26 s 9
"Bäddat för trubbel när Danmark tar över"
Turkiet har krävt att under toppmötet i Köpenhamn i december få löfte om en tidtabell för medlemsskapsförhandlingar. Danmark har redan en av de mest ambitiösa dagordningarna i EUs historia. Ett annat problem för Danmark är att det är Grekland som redan till hösten kommer att vara ordförande för alla EU-möten som behandlar säkerhets- och försvarsfrågor.

2002-27 s 3-6
"EUs medborgare betalar ett högt pris för jordbruket"
Oenigheten on EUs jordbrukspolitik kastar en mörk skugga över utvidgningen. The Economist skriver att "CAP är det i särklass mest idiotiska system av ekonomiskt vanstyre som de rika västländerna någonsin har hittat på". CAP är dessutom protektionism och ett brott mot den fria handeln.
44 % mer, så mycket betalar EUs medborgare extra för maten, till stöd åt EUs jordbrukare. Men olika mycket. Tysklands nettobidrag till EU är 6 gånger större än Frankrikes. Hälften av medborgarna vet inte detta och känner inte ens till jordbrukspolitikens (CAPs) existens. Om EU får 10 länder till ökar antalet jordbrukare med 50 % och budgeten spricker.

2002-27 s 4
"Britterna värjer sig för reform"
Den brittiska regeringen är starkt kritisk mot EU-kommissionens planer på att begränsa stödet till enskilda jordbruksföretag. I dessa finns ett förslag att inte betala mer än 300000 euro till enskilda gårdar. 600 engelska gårdar skulle i så falla få mindre bidrag än i går.

2002-27 s 7-8
"Paris och Berlin skräder inte orden"
I striden om EUs jordbruksmiljarder står en hård duell mellan Berlin och Paris i centrum. President Jacques Chirac tycks ha tagit intryck av Le Pens framgångar i valet: "Frankrike i första hand". Förbundskansler Gerhard Schröder är lika entydig. Tyskland har nått gränsen för vad det förmår. Kassakistan är tom.

2002-27 s 9-10
"Ordförandeskap med förhinder"
Den danska regeringen går helhjärtat in för att avsluta förhandlingarna med EUs ansökarländer under de kommande 6 månaderna. EUs utvidgning står överst på dagordningen. Alla andra frågor måste vänta. Det är alltså det EU-skeptiska Danmark som på sätt och vis får spela huvudrollen i utvidgningsprocessen, en motsägelse som inte tycks störa danskarna det minsta. Danmark har efter en folkomröstning för nästan 10 år sedan rätt till 4 undantag från Maastrichtavtalet: valutaunionen, säkerhetspolitiken, polissamarbete och unionsmedborgarskap. I dag finns det en majoritet i Danmark för att avskaffa dessa undantag

2002-27 s 11
"Polisen förbereder sig på det värsta"
Myndigheter och polis i Köpenhamn lämnar ingenting åt slumpen. Man har ordnat tillfälliga häkten i en underjordisk bilparkering. Där kan det bli kallt i december och detta förskräcker "EU-fientliga aktivister" som också upprörs över polisens underrättelseverksamhet. Polisen gör razzia hos många små vänstergrupper som protesterar mot EU, kapitalism och rasism och är för djurskydd och jämlikhet, under förevändning av att leta efter narkotika.

2002-28 s 4
"Europa är inte redo för globalt ledarskap"
Vem ska fungera som motor för världsekonomin om inte USA kan? USAs reträtt från ledarrollen är en möjlighet för EU. Problemet är att unionens institutioner inte är mogna nog för att lösa handelstvister och bortse från enskilda medlemsstaters omedelbara intressen. Hemligheten bakom USAs ledarskap nämligen att det krävs hårt arbete och svåra beslut har européerna ännu ej genomskådat.

2002-29 s 3-4
"Dags för EUs diskussionsklubb att börja jobba"
EU-konventets "lyssningsfas" är slut. Nu gäller det att komma till saken. Nu börjar det viktiga arbetet att formulera en författning för euron. Den största utmaningen är att det ska råda samförstånd om "ett konstitutionellt fördrag för Europa". Kommissionens ordförande Romano Prodi vill att kommissionen ska ha större makt så att Europa kan bli en global stormakt. Han vill också att kommissionen ska bestämma över skattepolitiken ett mycket kontroversiellt förslag både inom och utanför eurozonen.

2002-29 s 4-5
"Bäddat för bråk i Bryssel"
EU-kommissionen lade i förra veckan fram sitt förslag till reform av jordbrukspolitiken. Jordbruket lägger beslag på nästan 45 % av EUs årliga budget och det anses allmänt att en reform är nödvändig med tanke på att EU inom kort får 10 nya medlemsländer. Den nya planen möter stark kritik från bl a Frankrike som är det medlemsland som gynnas mest av det nuvarande systemet. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP kostar 41,5 miljarder euro per år, trots att unionens lantbrukare bara utgör 5 % av den arbetande befolkningen. Programmet som skapades för att hjälpa bönderna att producera mer för att föda det hungriga Europa efter andra världskriget har vuxit EU över huvudet. I dag leder CAP till en massiv överproduktion av livsmedel som ingen vill ha i Europa. Smörberg och vinhav dumpas till låga priser i uländerna vilket skadar deras inhemska marknader.

2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli, ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna. Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.

2002-32 s 15
"Polen ett steg närmare EU"
26 av 30 medlemskrav är avklarade. Polen har bestämt sig för att sätta in mer kraft på att kontrollera sin gräns mot Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Polens militära styrkor ersätts med speciellt tränade vaktstyrkor.

2002-33 s 4-5
"Kommer Europa att falla i tusen bitar?"
Giscard d'Estaing har många tunga frågor att söka svar på inför utvidgningen.
Under 50 år var drivkraften i Europas storslagna unionsexperiment att Frankrike och Tyskland skulle arbeta sida vid sida som partners. De drog resten av unionen med sig. Den fransk-tyska motorn är inte längre den drivande kraften. De två länderna kan idag inte enas om hur man ska hantera det kniviga problemet om Europas budget och dess jordbrukspolitik.

2002-37 s 3-4
"Framtidens Europa tar form"
Giscard d'Estaing, som leder EUs framtidskonvent, har studerat amerikansk federalism under semestern. Det återstår att se om studierna gav honom några goda idéer. De stora frågorna för författningskonventet är: Vad betyder federalism i Europa? Hurdant är förhållandet mellan EU och de enskilda medlemsstaterna? Ska Bryssel ha rätt att ge order till de nationella regeringarna? Konventets mål är att skapa en federal struktur för Europa men efter ett halvår har dess ledare kommit fram till att det inte går att skapa en stark central EU-regering för tillfället. En del strukturer finns redan: internationell handel, en enhetlig marknad och en gemensam valuta.

2002-37 s 5
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
EUs finansministrar kunde på sitt möte i Köpenhamn under veckoslutet dra slutsatsen att de ekonomiska utsikterna för eurozonen är ganska mörka de närmaste månaderna. Tillväxten väntas bli mindre än 1 % i år. Fyra medlemsländer, Tyskland, Frankrike, Italien och Portugal är när att överskrida stabilitetspaktens gränsvärden för budgetunderskottet. Risken finns att pakten kommer att rivas upp.

2002-39 s 4-5
"Gemensam utrikespolitik?"
EU finns helt enkelt inte i FN. I säkerhetsrådet är det Storbritannien och Frankrike som agerar på egen hand. Och länderna är inte överens i Irak-frågan. Tony Blair betonar Storbritanniens speciella förhållande till USA. Gerhard Schröder har uteslutit militärt engagemang i Irak och Jacques Chirac försöker framträda som "det sunda förnuftets" röst. Var finns i denna utrikespolitiska härva de två personer som inom EU har som sin uppgift att samordna den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken? Dvs Javier Solana och Chris Patten.

2002-40 s 20
"EU viker sig för USAs krav"
EU är beredd att göra en överenskommelse med USA enligt vilken amerikanska medborgare får en viss grad av immunitet mot åtal i den nya internationella brottmålsdomstolen. Det är Storbritannien som lyckats övertala sina partners i EU att inta en mjukare linje. Nu tillåts enskilda EU-medlemmar att underteckna immunitetsavtal med USA.

2002-41 s 3-4
"Undantag kantar vägen till medlemskap"
EU-kommissionen har 10 länder på listan över lämpliga nya medlemmar i EU. . På ministerrådets toppmöte i Köpenhamn i december ska medlemsavtalen undertecknas. Under första halvåret 2004 blir de nya staterna fullfjädrade medlemmar av EU. En mängd övergångsregler syftar till att dämpa osäkerhet och farhågor i både gamla och nya medlemsländer. Polen kommer inte att tillåta att utlänningar kan köpa mark förrän efter 12 år. Arbetstagare från de nya medlemsländerna får inte röra sig fritt inom unionen förrän efter 7 år. De nya länderna behöver inte anpassa sig till EUs normer i fråga om avfall och utsläpp förrän 2015. Samma livsmedelsstandar krävs inte.

2002-41 s 4-6
"Allt blev dyrare"
Euron skapades för att ena Europa men den har också lett till starka protester mot prishöjningar i framför allt det fattiga Sydeuropa. I Italien har priset på pastan tredubblats vilket Berlusconis mamma Roa klart framhållit. De kraftiga prisökningarna som följt i den gemensamma valutans spår har åter visat på klyftan mellan norra och södra Europa. I söder verkar prisökningarna vara större och där är de också mest kännbara. Visserligen har inflationen bara ökat mycket minimalt men "statistik är en sak och verkligheten en annan". Dagligvaror som mat är mest lokala produkter och dessa omfattas inte av ECBs inflationssiffror.

2002-41 s 4-5
"Vad ska Europa heta"
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Europas förenta stater, Europeiska federationen eller bara Europa?
Ledaren för EUs författningskonvent Valery Giscard d'Estaing, vill ha EU-medborgarnas reaktion på de olika förslagen.

2002-41 s 6-7
"Reformer, glöm det!"
Det senaste försöket att modernisera EUs jordbrukspolitik ser ut att misslyckas. EU betalar omkring 40 miljarder euro per år i direktstöd till Europas jordbrukare. Det är ett synnerligen dyrt sätt att skapa livsmedelsberg, höga matpriser, miljöskador och att missgynna bönderna i tredje världen. I juli presenterade så EUs jordbrukskommissionär Franz Fischler ett efterlängtat reformförslag enligt vilket det inte längre skulle vara lönsamt att överproducera. 6 länder har emellertid kommit överens om att inte stödja förslaget och detta är tillräckligt för att vilda en "blockerande minoritet".

2002-41 s 6-7
"Britterna vill ha EU-president"
En ämbetsman med hög profil ska skydda den nationella suveräniteten och kunna stärka unionens internationella anseende speciellt i konkurrensen med et starka USA. Britterna anser att en f d eller sittande regeringschef bör leda EUs toppmöten, övervaka att besluten verkställs och fungera som unionens ansikte utåt på världscenen.

2002-41 s 8
"Ahern (och EU) hotas av folkets hämnd"
Den 19 oktober röstar Irlands väljare för andra gången om EUs Nice-fördrag. Ja-sidans företrädare befarar att regeringen Fianna Fails krympande popularitet leder till ett nytt nej. 37 % är idag för en ratificering av fördraget och 25 % emot. Nästan 40 % vet ej eller ska inte rösta.

2002-41 s 9
"Sorgebarnet Cypern"
Turkcyprioternas ledare Denktash säger att om Cypern får medlemskap i EU kommer ön att förbli delad för all framtid. Grekland å andra sidan varnat för att de kommer att lägga sitt veto mot andra länders medlemskap i EU om inte Cypern accepteras som medlemsland.

2002-41 s 9-10
"Hur det blev som det blev"
Den grekcypriotiske ledaren och hans turkcypriotiske kollega har enats om ett förhandlingsschema för att sätta punkt för 30 års delning av ön, men det är också allt.

2002-42 s 3
"Bryssel fortsätter att klanta med bokföringen"
Chefsbokhållaren Marta Andreasen vid EU-kommissionen i Bryssel avskedades därför att hon avslöjade att kommissionens räkenskapsböcker fortsätter att vara mottagliga för manipulation. Kommissionens bokföringssystem ät mottagligt för sken- och luftposter och det går inte att utesluta fusk och misshushållning. Man använder ålderdomliga datorer och primitiva bokföringssystem. Marta Andreasen upptäckte under sina 4 månader mängder av ofullständiga verifikationer och ändrade protokoll. Nu kommer EU-parlamentet att ta itu med affären.

2002-43 s 6
"Europa drar en suck av lättnad"
EUs utvidgningsplaner kom ett stort steg närmare fullbordan tack vare irländarnas ja till EUs Nice-fördrag i lördagens folkomröstning. Officiella siffror säger att nästan 63 % av väljarna sa ja. 48 % deltog i folkomröstningen. Resultatet sätter nu en punkt för en lång nervös väntan i EUs medlemsländer men framför allt i de 10 kandidatländerna.
Men flera problem återstår. De måste acceptera mindre jordbrukssubventioner och Polen, Lettland och Slovakien beskylls av Holland för att vara korrumperade.

2002-44 s 3
"Utvidgningsprocessen linkar på"
Grönt ljus till slutförhandlingar när medlemsländerna har enats om jordbruksbudgeten. Tyskland och Frankrike har lyckat komma överens om en kompromiss. Mellan 2002 och 2006 kommer det direkta jordbruksstödet till de nya medlemmarna att öka gradvis. Från början får de 25 % och 2007 40 % av vad de "gamla" EU medlemsstaterna får. 2013 ska alla ha samma stöd.

2002-44 s 3
"Om man ångrar sig"
Medlemsländer som blir oense med EU ska få möjlighet att dra sig ur unionen föreslår Valery Giscard d'Estaing i Europakonventet. Inget land ska tvingas stanna kvar i ett "Förenade Europa".

2002-45 s 3-6
"Nu sluts cirkeln"
Europeiska unionen har fattat ett formellt beslut om utvidgning. Europas enande är ett nödvändigt steg, men de nya medlemmarna från Centraleuropa blir kanske besvikna. I december ska EU avsluta förhandlingarna med 10 hoppfulla kandidatländer som, bortsett från Cypern och Malta, är f d sovjetiska satellitstater. Alla är inte lika nöjda med utvecklingen sedan 1989 i dessa länder. Bönder, fabriksarbetare, arbetslösa ungdomar liksom pensionärerna är ilskna. Mycket av välståndet har dunkel härkomst och korruptionen breder ut sig. Centraleuropa, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien (64 miljoner invånare) är idag fattigare än vad Spanien, Portugal och Grekland var vid sitt inträde på 1980-talet. Det är något bättre i Ungern och Tjeckien men i Polen och Slovakien är arbetslösheten hög och tillväxten svag. Inget land har gjort upp med sitt kommunistiska förflutna.

2002-45 s 7-8
"Medlemskap är ingen självklarhet"
Balterna är inte odelat entusiastiska inför möjligheten att gå med i EU. Många människor i regionen frågar sig varför de ska överge sin svårvunna frihet från Sovjetunionen bara för att gå med i en annan union. Bar 38 % av esterna, 46 % av letterna och 55 % av litauerna är för medlemskap i EU. Folkomröstning om medlemskap äger rum nästa år.

2002-46 s 3
"Cypern får en sista chans"
Både Nato och EU vill ha en snabb lösning av Cypernfrågan. FNs Kofi Annan har gett Cypern en månad på sig att sluta fred. Det är FNs 73:e och sista förslag. Det ger tre möjligheter: en suverän stat enligt belgisk modell, en stat enligt schweizisk modell eller en stat där makten delas lika mellan en president och en vice president, båda med vetorätt. Turkiet har hotat med att annektera den turkcypriotiska norra delen om Cypern går med i EU och Grekland säger sig lämna veto mot EUs utvidgning om Cypern utesluts från kandidatlistan.

2002-46 s 4
"EUs problem med Kalingrad är löst"
På toppmötet mellan EU och Ryssland enades parterna om hur trafiken till och från den ryska enklaven Kaliningrad ska skötas. Kaliningrad är idag mycket fattigt och ett populärt tillhåll för den organiserade brottsligheten. Där finns många med Hiv och aids. Svårare var det för parterna att komma överens som Rysslands krig i Tjetjenien.

2002-46 s 10
"Bush får friare händer"
Republikanernas övertygande seger i de amerikanska mellanårsvalen förra veckan borde ha uppmuntrat européerna att sluta upp bakom en gemensam utrikespolitik. EU-diplomater tycks ha insett att Bushs regering och Bushs politik är det som gäller och att EU-länderna inte har någon möjlighet att påverka den amerikanska administrationen. Samtidigt är det uppenbart att EU inte har några ambitioner att tala med en röst. Flera EU-länder, som Spanien och Italien, är mycket mer intresserade av att vårda relationerna till Washington än att medverka till en gemensam EU-politik.

2002-47 s 3-4
"Splendid isolation"
Tony Blair står ensam i Europa och beskylls allt som oftast för att vara Bushs "knähund". Från Paris till Bryssel och Berlin är europeiska regeringsföreträdare och byråkrater både trötta och irriterade på Blairs okritiska inställning till USA. Men det nya Europa med länder som Lettland, Estland, Polen och Tjeckien kommer att ha en mer USA-vänlig inställning. Men Blair vet nog vad han gör. Europa må vara Storbritanniens framtid men är inte dess nutid. Europa har idag ingen "motor" eller stark drivkraft. Varken Frankrike eller Tyskland duger. Landet måste avvakta EUs utvidgning och vad som händer i Irak.

2002-47 s 6
"Varning för korruption!"
Korruptionen i kandidatländerna är omfattande, men det finns korrumperade EU-länder också. George Soros Open Society har under ett år undersökt korruptionen i ett flertal europeiska länder. Korruptionen är vitt utbredd. Den bulgariska tullen, polisen och sjukvården fungerar bara om den smörjs rikligt med pengar. I Estland är korruptionen på lokal nivå stor och farlig. I nästan alla länder har pengar (mutor) stort inflytande i politiska kampanjer.

2002-48 s 3-7
"Dags för Europa att ta sitt ansvar"
Europa kan inte längre ducka för kraven på internationellt ansvar och engagemang. Europas försvarsbudgetar är för små i jämförelse med USAs. Det nya Nato som presenterades på toppmötet i Prag kommer att ha för få snabbfotade enheter med smarta vapen och avancerad kommunikationsutrustning, av det slag som USA har och som behövs för att vinna krig. Men europeiska soldater börjar alltmer dyka upp på platser långt hemifrån som i Afrika och Östtimor. Kraven på en tydlig hållning i Mellanöstern, en stark röst i kriget mot terrorismen och större kapacitet för att lösa problem tvingar nu européerna att fundera på hur de ska etablera ett bättre och mer unisont umgänge med omvärlden.

2002-48 s 7-8
"Öppet hus i EU-parlamentet"
Med EUs utvidgning följer mer tolkning och fler översättningar. 200 parlamentariker från 12 av de tretton kandidatländerna (Turkiet saknades) besökte EU-parlamentet. Talmannen Pat Cox var överväldigad. Det krävdes simultantolkning till 23 språk!

2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva signaler till den islamska världen och förhindra en framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av västvärlden som många muslimer tror på).

2002-50 s 4-5
"Prodi föreslår en federalistisk författning"
EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi, har presenterat ett förslag till federal författning för EU. Vi måste bygga den första sant överstatliga demokratin i världen menar han. Han vill att kommissionsordföranden ska väljas av EU-parlamentet. Vidare ska alla beslut fattas med majoritet utom de militära och det nationella vetot i skattefrågor slopas.

2002-50 s 5-7
"Är Europa en världsdel eller ett ideal?"
Samtidigt som EU växer ritar Europas många regioner en egen unionskarta med överlappande gränser.
Den "blå bananen" regionen från Manchester i England via Rhenlandet till Milano. Den är EUs ryggrad. Men det nya Europa kommer att präglas av regionernas framväxt. Europeiska regionförbundet har 250 medlemmar.

2002-51 s 3-4
"Utvidgningen löser inte alla problem"
Det finns många fördelar med ett enat Europa, men vägen framåt kantas ändå av stötestenar. Kandidatländerna anser att de hårda kriterierna för inträde i unionen gör dem till andra klassens medlemmar. BNP per capita är mycket lägre i de nya medlemsstaterna, korruptionen är ett stort problem, den sovjetinfluerade byråkratin lever i högönsklig välmåga, infrastrukturen är ofta undermålig och tron på demokratiska principer kan ofta ifrågasättas.
Det stora testet kommer nästa år när kandidatländerna ska folkomrösta om anslutningen till EU.
USA hälsar med glädje de nya medlemmarna. Dessa är sedan länge mer USA-vänliga än Västeuropa.

2002-51 s 4-6
"Penelope" kan falla på eget grepp"
Det finns långtgående planer på att utesluta motspänstiga medlemsländer ur Europeiska Unionen. Europas författningskonvent vill ha ett djupare samarbete mellan medlemsländerna. Ett förslag till EU-fördrag kallat "Penelope" vill ha en klart mer federalistisk modell, där EU genom majoritetsbeslut ska kunna ändra skatter, utöka polisens makt och t o m kunna ingripa för att återställa den allmänna ordningen i ett medlemsland. Det finns förslag om att ett land som inte ratificerar fördraget bör lämna unionen. Varför ska t ex 4 miljoner irländare tillåtas blockera ett fördrag som gäller 400 miljoner européer?

2002-51 s 4-5
"Ambitionen är större än förmågan"
Tysklands beslut att minska försvarsbudgeten är ett hårt slag mot EUs militära styrka. EUs utrikespolitiska samordnare, Javier Solana, har i tre år uppmanat unionens medlemsländer att minska det stora gapet mellan USAs militära budgetar. Tyska pengar behövs för att utveckla kapaciteter som också tillgodoser NATOs behov av kapacitet.

2002-51 s 6
"Kommissionen angriper subventionsfusk"
Kommissionen står som garant för att alla på den europeiska flygmarknaden åtnjuter samma villkor. Den har ålagt det grekiska Olympic Airways att betala tillbaka 200 miljoner euro till den grekiska staten. Detsamma har drabbat Air France och irländska Ryan Air. Stödet strider mot EUs regler om statliga subventioner.

2002-51 s 8
"EU blir en värdig partner till USA"
Det nya, stora EU blir en motvikt till USA, inte ett hot. Europas och USAs gemensamma värderingar går mycket djupare än de frågor som splittrar dem. En sådan fråga är Mellanöstern en annan Turkiets medlemskap i EU som USA förordar.

2003 1/2 s 3-4
"EUs framtid avgörs de närmaste 10 åren"
Europeiska Unionen har varit ett embryo till det regionala samarbetets idealform. Om den underliggande mångfalden är för stor kan konflikter uppstå i en stabil ekonomi. Europas diversitet är stor. De 10 blivande medlemsländerna kommer att skärpa motsättningarna. Men EU har faktiskt chansen att etablera sig som en livskraftig modell för regionalt styre överallt i världen.

2003 1/2 s 4-6
"Vad händer nu?"
Utvidgningen är första etappen på en lång resa. Om folket säger ja i folkomröstningarna kommer 10 nya medlemmar att anslutas den 1 maj 2004. Frågan blir då hur deras ekonomiska utveckling blir, vilken inverkan de får på EU samt EUs behandling av de länder som fortfarande bankar på porten som exempelvis Turkiet, Bulgarien och Rumänien. De nya ländernas ekonomier växer snabbare än de "gamlas" och så måste det förbli om inte klyftan dem emellan ska förbli lika stor som den är nu.

2003 1/2 s 4-5
"Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser för den illegala invandringen samt att alla 10 "Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser för den illegala invandringen samt att alla 10 kandidatländer undertecknar sina anslutningsavtal.

2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda finanser är en förutsättning för att vi ska få fart på tillväxten i Europa" säger EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna p g a landets generösa och djupt rotade välfärds- (socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.

2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister" Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.

2003-4 s 4-6
"Pengarna hamnar i fel fickor"
De rika ländernas skattebetalare betalar ungefär en miljard dollar per dag i jordbrukssubventioner, pengar som, enligt en rapport från OECD, hamnar hos familjer som inte behöver dem. Pengarna går till stor del till markägare och leverantörer till jordbruket av gödsel och lantbruksmaskiner. I värsta fall går bara 25 % av pengarna dit de är ämnade. "Små familjeföretag med relativt små arealer får inga eller mycket små bidrag". 80 % av EUs jordbruksstöd går till 20 % av bönderna. 2003-5 s 3
"Fransk-tyska alliansen väcker oro i Washington"
USA befarar att denna allians kommer att resultera i en mer oberoende försvars- och utrikespolitik. De tycker inte om förslaget att installera en gemensam enhet för anskaffning av försvarsutrustning. De störs också av att USAs gamla allierade Storbritannien tycks stödja den tysk-franska planen. Det är inte heller bra att EU överväger att ersätta enhällighet med majoritetsbeslut i utrikespolitiska frågor. Detta skulle ge EU en mer kraftfull och fokuserad utrikespolitik. (Verkligen rädda för konkurrens?)kandidatländer undertecknar sina anslutningsavtal.

2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda finanser är en förutsättning för att vi ska få fart på tillväxten i Europa" säger EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna p g a landets generösa och djupt rotade välfärds- (socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.

2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister" Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.

2003-6 s 4
"Den fransk-tyska axeln har försvagats"
Förbundskansler Gerhard Schröders stora nederlag i söndagens delstatsval kan mycket väl spräcka den fransk-tyska alliansen i fråga om Irak, särskilt som förlusten kom samtidigt som 8 av nuvarande och blivande EU regeringschefer förklarade att de inte accepterar dessa två länder som talesmän för EUs utrikespolitik.

2003-7 s 3
"EU måste acceptera att det är splittrat"
Det är kanske dags att acceptera erkänna att EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är en omöjlighet. Om EU ska ha en gemensam säkerhetspolitik måste denna inom överskådlig tid begränsas till framför allt den egna regionen och dess närområde. Det är nog all Europa kan eftersträva och det bör det göra. Att som Tony Blair aktivt ta stöd för USAs politik medför stora politiska risker på hemmaplan men inget inflytande på Washingtons politik.

2003-7 s 4-5
"EU debatterar Guds plats i unionen"
Elva män och två kvinnor debatterar huruvida EUs nya författning ska innehålla referenser till det gudomliga. Bland de som vill att Gud ska nämnas i författningen finns delegater från Polen, Italien, Tyskland och Slovakien medan motståndarna som är för ett sekulariserat Europa är franska nederländska, spanska och nordiska delegater.

2003-8 s 3-4
"Behöver EU en president, eller kanske två?"
Presidentfrågan skapar oenighet mellan stora och små EU-länder. Ett förslag som stöda av Spanien och Storbritannien innebär att en av unionens två presidenter utses av medlemsländerns regeringar medan den andra som blir chef för EU-kommissionen ska väljas av EU-parlamentet. Ledaren för framtidskonventet, Giscard d'Estaing vill däremot ha en president som ska tillsättas i direkta val. En självklar kandidat är den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen som fick mycket beröm för sitt sätt att sköta EUs hårda utvidgningsförhandlingar på toppmötet i december i fjol i Köpenhamn.

2003-8 s 4
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
Stabilitetspakten kan åsidosättas i händelse av naturkatastrof - eller krig. Tyskland som är EUs största ekonomi överskred paktens underskottsgräns på 3 % av BNP i fjol och så kommer att ske också i år. Sker detta också 2004 måste EU enligt reglerna i Maastrichtfördraget, inleda åtgärder för att bötfälla Tyskland. Regeringen i Berlin diskuterar med Frankrike och Storbritannien tanken att suspendera pakten på grund av "exceptionella omständigheter" till följd av risken för krig i Irak.

2003-8 s 5-6
"Cyperns enande i farozonen"
Clerides nederlag försvagar hoppet om en lösning av Cypernfrågan. Papadopoulus som vann presidentvalet har tidigare verkat för att Cypern skulle bli fritt från turkar. Han är känd för att motsätta sig en fredlig uppgörelse med turkcyprioterna. Därför blir det kanske bara grekcyprioterna som undertecknar ett anslutningsavtal med EU i april.

2003-9 s 3-4
"EUs ledare kämpar om makten"
President Chiracs kritik mot östeuropéerna gjorde dem ännu mer sammansvetsade i sitt stöd för USA. Striden mellan Storbritannien och Frankrike handlar mindre om Irak-frågan än om inbördes relationer i Europa. Tyngdpunkten kommer att förflyttas inom EU österut när utvidgningen fullbordas. Detta främjar särskilt Tyskland och får Blair att skicka brev till de 10 länder som blir medlemmar i unionen nästa år + Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Chirac i sin tur fördömer dessa länder för deras stöd till USA och menar att de bör hålla tyst.

2003-9 s 5-6
"EU har ögon och öron överallt"
EU har i all tysthet skaffat sig en egen underrättelsetjänst. EUs uppdrag i Makedonien blir agenternas eldprov. På Balkan har EU ett nätverk av över 100 s k övervakare. Dessa har nyligen rapporterat från en makedonsk by nära gränsen till Kosovo att våldsdåden mellan etniska albaner åter snabbt ökar. Enligt en klankodex från 1400-talet låter man de Äldstes råd döma i gamla släktfejder. Enligt denna ska mord vedergällas med mord. Det är EUs utrikespolitiske representant Javier Solana och hans stab som förmedlar kunskapen. De har idag en detaljerad kunskap om alla faror och hot i Makedoniens rättslösa områden, där 250 soldater från EUs krishanteringsstyrka i mars tar över skyddsuppdraget efter NATO.

2003-10 s 3
"Nykomlingar försenar EUs nya författning"
EUs kandidatländer vill vara med och förhandla om unionens framtid. Tanken från början var att författningsutkastet skulle var färdigt till toppmötet i Thessaloniki i juni. Tiden är knapp: 10 länder ska ansluta sig till EU i maj 2004, valen till Europaparlamentet ska hållas månaden efter, och en ny kommission måste utses. Denna vecka röstar alla kandidatländer on huruvida de ska ansluta sig eller ej. Många länder menar att medborgarna inte kan rösta om de inte vet huruvida de kommer att ha möjlighet att påverka den nya författningen.

2003-11 s 3
"Malta sa ja till EU"
Maltas medborgare röstade i lördags ja till medlemskap i EU i en folkomröstning, som var föremål för stort intresse och mycken nervositet i EUs medlemsländer. Även om invånarantalet bara är 400000 föregicks valet av en intensiv debatt i den f d brittiska kolonin och valresultatet, 53, 65 % för, ansågs vara en viktig fingervisning inför de övriga 9 kandidatländer som ska rösta i år. Valet var dock bara rådgivande och är inte bindande för Maltas regering.

2003-12 s 3-4
"Europa har kört fast"
Tillväxten i Europa fortsätter att tappa fart trots vällovliga ambitioner"
Toppmötet i Bryssel ska handla om "Lissabonagendan" men risk finns att IRAK-frågan kommer att dominera allt. Programmet lanserades 2000 som en reaktion på tydliga bevis för att de europeiska ekonomierna inte höll jämn takt med de amerikanska. Orsaken är att amerikanerna jobbar mer och att generösa välfärdssystem bromsar Europas ekonomiska tillväxt och leder till högre skatter och färre jobb. Många av välfärsstatens förmåner tillfaller inte alla utan främst mottagare av skattefinansierade förmåner.

2003-12 s 4-5
"Kasta inte det transatlantiska samarbetet överbord!"
Britterna kräver rättning i leden och ett slut på Tysklands och Frankrikes utpressningsförsök mot de nya kandidatländer i Östeuropa. Dessa vägras t ex delta i EU-ländernas senaste toppmöten om Irak. De uppmanas att ansluta sig till den fransk-tyska utrikespolitiska linjen med risk att annars få sina medlemskap blockerade!

2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin förr avslöjades på det s k Lissabonmötet i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen att avreglera arbetsmarknaden.

2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man att åter tas på sängen av USA. Till skillnad från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska konflikten i centrum för sin strategi.

2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är tillbaka i det "Europa landet tillhör".

2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin förr avslöjades på det s k Lissabonmötet i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen att avreglera arbetsmarknaden.

2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man att åter tas på sängen av USA. Till skillnad från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska konflikten i centrum för sin strategi.

2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är tillbaka i det "Europa landet tillhör".

2003-14 s 4
”Bryssel ser unionen växa mot Balkan”
Sammanslagningen av Europa blir inte komplett förrän den inkluderar sin sydöstra del – länderna på västra Balkan blir nästa grupp. Det är Kroatien (som redan har ansökt), Serbien-Montenegro, Makedonien, Bosnien och Albanien. Det krävs av dem att de ska vara demokratier och rättsstater och de ska ha en marknadsekonomi som klarar en jämförelse med övriga länder i regionen. Kanske krävs det en särskild strategi för ansökarländerna inför själva ansökan som skulle stärka regionens ekonomi och minska korruptionen.

2003-14 s 5
”EU-styrkor tar över fredsroll i tysthet”
EUs Operation Concordia tog över Natos fredsbevarande uppgift i Makedonien. Styrkan kallad EU-For har 300 lättbeväpnade fredsbevarare från 27 länder. EU har redan tagit över FN-polisens uppgifter i Bosnien.

2003-15 s 3-4
”EU-tåget kör vidare mot okänd destination”
Snart är alla ombord på EU-tåget men ingen vet vart resan bär. Malta och Slovenien har röstat ja för anslutning med stor majoritet. Nu är det Ungerns tur.
Medan Tyskland och Frankrike vill se det nya EU både som ”en stark partner och motvikt till USA” vill de nya centraleuropeiska länderna ställa sig mera på USAs linje.

2003-17 s 3
”EU-konventet förordar gemensam utrikesminister”
EUs utrikespolitik är just nu inte mycket att hurra för, men med en gemensam utrikesminister ska det bli bättre, tror gruppen som planerar för unionens framtid.

2003-17 s 4
”EUs hårda kärna”
I förra veckan undertecknade 25 stats- och regeringschefer fördraget om EUs utvidgning. Frågan är nu om unionen fungerar med så många medlemsländer. En nyktrare syn på utvidgningen kom när de östeuropeiska kandidatländerna medverkade till att skärpa motsättningarna i EU genom att helhjärtat ställa sig bakom George Bushs krigsplaner. Tisdag nästa vecka sammanträder regeringscheferna för Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg för att uppnå ett mycket närmare samarbete i försvarsindustrin och i utvecklingen i den militära potentialen plus samordning av militära planerings- och beslutsstrukturer. Dessa länder vill bilda den ”hårda kärnan”

2003-17 s 5
”USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i EU”
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.

2003-17 s 5
”Vatikanen bevakar sina intressen”
Vatikanen har under påven Johannes Paulus II arbetat intensivt på att stärka kyrkans inflytande i östeuropa sedan kommunismens fall. Slovakien planerar att ingå en pakt med Vatikanen om en samvetsklausul som betyder att den romersk-katolska kyrkans inflytande i skolor, sjukhus, domstolar och säkerhetsstrukturer stärks. Vatikanen trycker också på att de östeuropeiska kandidatländerna ska kräva att författningen hänvisar till de kristnas Gud.

2003-19 s 4
”Lustjakt förde EU till lugnare vatten”
Utrikesministrarna för 25 nuvarande och blivande EU-länder tillbringade 36 timmar på Egeiska havet i ett försök att reparera unionens transatlantiska relationer. Det tycks ha fungerat. Man enades om att ge EUs säkerhets- och utrikespolitiske chef Javier Solana i uppdrag att formulera en gemensam säkerhetsstrategi före mitten av juni. Senaste tidens djupa sår tycks ha läkt ganska snabbt.

  2003-19 s 5-6
”Handelsfrågor erbjuder tillfälle till försoning”
Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal skulle kunna överbrygga klyftan mellan USA och Europa. Robert B Zoellick som är USAs handelsrepresentant talade under veckoslutet inför tyska företagsledare i München som hälsade honom med entusiasm. Zoellick uppmanade européerna att minska sitt stora jordbruksstöd så att det kommer i paritet med USAs.

2003-20 s 3-4
”Hur mycket bestämmer Bryssel egentligen?”
EUs medlemsländer låter Bryssel stifta många lagar, men de håller hårt i sina plånböcker. Det som folk bryr sig om regleras fortfarande på nationell nivå. 50 % av de nya nationella lagarna regleras i Bryssel. EUs auktoritet sträcker sig långt utanför den enhetliga marknaden. De största områdena för nya lagar är miljön, den allmänna sjukvården, konsumentskydd och intern säkerhet. Trots allt tal om subsidaritet, dvs att lagar ska stiftas på en så lokal nivå som möjligt har Bryssel en stark europeiseringsdrift. Frågor som får folk att demonstrera på gatorna styrs dock fortfarande i stort sett på nationell nivå.

  2003-20 s 4
”Många små fnurror på tråden”
Kriget är över men alliansen blöder än.
EUs utrikespolitiska chef Javier Solana uppmanar USA att umgås med Europa som en enhet i stället för att vända sig till enskilda allierade som stöder Washingtons politik. Polen, Danmark, Bulgarien och Estland han nu anslutit sig till Storbritannien, Spanien och Italien och deklarerat att de är beredda att delta i fredsbevarande arbete i Irak.

  2003-20 s 5
”Bryssel ställer ultimatum”
EU ger USA drygt fyra månaders tidsfrist för att ändra en skattelag. EU kräver att USA slutar ge lagstadgade skattelättnader för företagen. Om USA inte ändrar lagen om exportstöd hotar EU med sanktioner på upp emot 4 miljarder dollar vilket är det största vedergällningspaketet i WTOs historia.

2003-21 s 3
”Europas ekonomi är farligt nära recession”
Ny ekonomisk statistik ökar pressen på Europeiska centralbanken att sänka räntan. Tysklands ekonomi har krympt två kvartal i rad. Samma har hänt i Italien. USA växer med bara 2 % om året och det är otillräckligt för att fungera som draghjälp åt både Asien och Europa. Dollarn har minskat med 26 % gentemot euron men det förvärrar bara den europeiska krisen. Den främsta orsaken till denna är dock motviljan att genomföra nödvändiga reformer av arbetsmarknad och välfärdssystemet.

2003-21 s 6
”Har EU-konventet någon betydelse?”
Konventet inrättades i februari 2002 för att skriva en författning för EU inför utvidgningen nästa år. Tanken är att reformera unionens institutioner och procedurer som från början skapades för EUs 6 grundarländer 1957. När förslaget är klart kommer det att presenteras för EUs ledare på toppmötet i Thessaloniki i juni. Ett förslag kommer att bli att EU har en permanent ordförande som leder toppmötena.

2003-21 s 6-7
”EU måste välja rätt sorts ledare”
Debatten om europeiska unionen ska ha en president eller två skulle ha varit ganska roande om den inte hade kunnat få så allvarliga konsekvenser. Förslaget om kollektivt presidentskap har väckts av de mindre medlemsländerna.

2003-23 s 3-4
”Nu hårdnar kampen om makten i EU”
EUs framtidskonvent lägger just nu sista handen vid utkastet till en ny EU-författning. Redan kända delar av förslaget möter kritik. EUs små medlemsländer befarar att nya regler kommer att minska deras inflytande. Författningsförslaget ska först diskuteras på EUs toppmöte i Grekland denna månad. Sedan blir det en konferens mellan medlemsländernas regeringar. Förhoppningen är att det ska ha godkänts, ratificerats och implementerats om ett år, då EU får 10 nya medlemmar. Framtidskonventet vill ha maximalt 15 kommissionärer och att EU-ordförandeskapet inte längre ska rotera. Slutligen ska finansministrarna får mer makt än idag.

  2003-23 s 4-5
”EUs nya författning”
Den består av en pampig deklaration som inledning i vilken Europas ”kulturella, religiös och humanistiska arv” hyllas. Del 1 är Författningens centrala juridiska principer. Del 2 är en Deklaration om grundläggande rättigheter. Del 3 behandlar Politiken och del 4 procedurer för ratificering. Författningen ska ersätta alla existerande EU-fördrag. Ett land som inte ratificerar kanske måste lämna unionen.

  2003-23 s 4-5
”EU-parlamentet får mer att säga till om”
Enligt utkastet till en ny EU-författning utökas EU-parlamentets makt från 34 till 70 områden, bl a känsliga områden som asylpolitik, EUs årsbudget, energi och regionala fonder. På områden som utrikespolitik, försvar och skatter ska däremot nationella veton gälla även i fortsättningen. Danmark kommer att folkomrösta om EUs nya författning i likhet med Frankrike och Spanien. I Tyskland och Storbritannien kommer parlamentena att avgöra.

2003-23 s 5-6
”EUs inte särskilt snabba insatsstyrka”
EUs insatsstyrka tycks huvudsakligen vara virtuell, dvs den existerar huvudsakligen i entusiastiska politikers hjärnor. EU har som mål att 2003 kunna sätta in 60000 soldater inom 60 dagar och hålla styrkan i gång under minst ett år. Men problemet är de europeiska regeringarnas ovilja att satsa pengar på både material och forskning.

2003-24 s 3
”Polen är klart för medlemskap i EU”
Polackerna sa ja, men vägen till medlemskap är fullt av hinder. 77 % röstade ja. 59 % röstade. Därför kommer Polen att i maj nästa år gå med i unionen. Men till dess måste Polen få ihop de 6,5 miljarder euro som det kostar årligen att vara med. Tusentals offentliganställda måste sägas upp när arbetslösheten redan är stor.

  2003-24 s 4
”OECD underkänner reformtakten”
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna och backade i USA förra året. Det totala värdet av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från 303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger konkurrensen på marknaden.

EU/Storbritannien
2003-24 s 5
”Inte ännu”, sade finansminister Brown”
Blair håller hoppet om folkomröstning vid liv, medan Brown konstaterar att de ekonomiska kriterierna för medlemskap i valutaunionen inte är uppfyllda. Han tycks dock ha intagit en mindre negativ hållning i frågan. Browns prognos var positivare än vad många EMU-förespråkare hade väntat sig. Två tredjedelar av britterna säger att de inte vill byta valuta. Pundet är en symbol för nationell enhet.

2003-25 s 5-7
”Det nya Europa?” (av Rana Foroohar i Newsweek)
Alla påstår att det finns en klyfta mellan de gamla och de nya EU-länderna, men faktum är att det råder stort samförstånd i de riktigt viktiga frågorna. Det ”nya” Europa existerar inte. Visserligen gav 7 länder Washington sitt stöd före kriget, men bara Polen skickade soldater. Kärnan i det europeiska samarbetet är inte politiken utan den livliga frihandeln och en gemensam valuta. De 10 kandidatländerna är en heterogen grupp med olika prioriteringar. Esterna är offensiva frihandlare, polacker och slovaker snarare protektionister. Alla har de alldeles för stora välfärdsprogram, enorma budgetunderskott och åldrande befolkningar. Alla har stor offentlig sektor.

2003-25 s 7
”Madrid räddar sina stödpengar”
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de miljarder euro som landet får från EU varje år. Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer) vetorätt över EUs budget fram till 2017.

  2003-25 s 8-9
”Konventet nådde inte ända fram, men nästan”
EUs framtidskonvent har formellt avslutat sitt arbete. Nu väntar flera månaders finslipning och kompromissande. Den nya författningen konsoliderar de tre fördrag som för närvarande styr EU, rationaliserar röstprocedurer och skapar ett nytt presidentämbete. Den ger mer makt åt kommissionen och parlamentet. Det är inom områdena utrikespolitik, skatter och försvar som man är mest oenig. Därför kommer man att fortsätta diskutera förslaget. En möjlighet är att skapa en ”Eurogrupp” med egen ordförande. Då kan denna fatta beslut utan Storbritanniens, Danmarks och Sveriges inblandning. Författningsförslaget måste godkännas av alla 15 nuvarande medlemsländer.

2003-25 s 10
”Tjeckien klar för EU”
De ovanligt EU-skeptiska tjeckerna röstade trots allt ja till medlemskap, men nu måste den tjeckiska regeringen ta upp kampen mot den motsträviga oppositionen. 77 % röstade ja. 55 % deltog i valet. Premiärminister Spindla menar att Tjeckien äntligen är återförenat med Västeuropa efter att ha varit instängt bakom järnridån i ett halvsekel. Det blir dock svårt att enas med oppositionen i arbetet med att förbereda ekonomin för EMU. Budgetunderskottet måste ner. Facket förbereder stora demonstrationer mot reformer som innebär nedskärningar i den statliga byråkratin, tak för löneökningarna minskningar av sociala förmåner och höjda indirekta skatter.

2003-25 s 12-13
”Jordbrukspolitiken gick i EUs egen fälla”
EUs jordbrukspolitik skakas av en ny skandal: serbiska sockerhandlare har tjänat miljoner på EUs sockersubventioner. Bryssel har satt sockerpriset till 680 euro per ton som är tre gånger högre än världsmarknadspriset. På våren 2000 bestämde EUs jordbruksministrar att Kroatien och Jugoslavien skulle få exportera sitt socker tullfritt till EU, dvs köpa det för 215 euro och sälja för 680 euro per ton. Tanken var att länderna bara skulle sälja det som de själva producerat. Men det gick ju lika bra att köpa socker från EU eller Östeuropa för 215 och sedan sälja för 680. Bland de misstänkta finns Serbiens ”sockerkung” Miodrag Kostic som anses vara det regerande demokratiska partiets främsta finansiär.

2003-26 s 12-13
”Allt är som vanligt i EU”
En myriad av vitt skilda visioner, drömmar och ambitioner kom till uttryck på toppmötet i Thessaloniki. EUs ledare är oeniga om hur mycket utvidgning som är lämplig och även om hur stor unionen bör bli. Många vill att EU ska förbli en kristen klubb och då är Turkiet och Israel uteslutna. Men även bland de nuvarande 15 medlemmarna finns stora olikheter i fråga om ekonomisk prestanda, språk och kultur.

2003-26 s 4
”Från rött till gult ljus för Balkan”
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare har lovat att bistå med pengar och politiska råd så att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen, måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig genom att förbättra sina gränskontroller.

2003-26 s 4-5
”Ett nytt Romfördrag har lanserats”
EUs framtidskonvent har gjort sitt. Nu återstår att se hur mycket av Giscard d’Estaings arbete som finns kvar när EUs medlemsländer har diskuterat klart någon gång nästa vår. Utkastet som presenterades på toppmötet i Thessaloniki föreslår bland annat inrättandet av ett enskilt departement som ska ledas av en gemensam utrikesminister.

2003-26 s 4-5
”Dags att diskutera Kosovo”
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista återstående konflikter som äventyrar säkerhet och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap mellan Kosovo och Serbien.

2003-27 s 3-7
”Berlusconi, Den kontroversielle mediekungen är EUs nye ledare”
Silvio Berlusconi har alltid litat till sin charm, instinkt och förmögenhet för att få som han vill. Men misstankarna om korruption och intressekonflikter finns kvar och hans motståndare i den italienska vänstern har blivit starkare. Frågan är nu om EUs nye ordförande växer med uppgiften eller om han blir en pinsam parentes i både EUs och Italiens historia. Berlusconi utövar direkt eller indirekt kontroll över 6 av Italiens 7 nationella TV-kanaler. Tidningen Corriere della Sella är Italiens största och mest oberoende tidning. Dess majestätsbrott och måttfulla men ihärdiga kritik mot premiärministern har noterats. Berlusconi vill utvidga sitt medieimperium med denna tidning. Berlusconi är duktig på att hålla ihop sin bräckliga regerings koalition. Vice premiärminister är Nationalalliansens Gianfranco Fini.
1994 när Italiens misskrediterade efterkrigspartiet föll sönder verkade det so om Berlusconi erbjöd en ny början. Nyhetens behag var temat även 2001.
Nu när Italien tagit över ordförandeskapet i EU vill Berlusconi att medlemsländerna ska enas om en ny författning så att även den nya konstitutionen får bära Roms namn.

2003-27 s 8
”Det bidde en tumme”
EUs jordbruksreformer må vara radikala enligt unionens standard, men de är inte tillräckligt långtgående för att tillfredsställa resten av världen. Kärnan i kommissionens förslag var att bryta kopplingen mellan subventioner och produktion. Ersättning skulle i stället utgå för landsbygdsutveckling och miljöskydd. De av CAP mest gynnade; Frankrike, Spanien, Irland och Portugal motsatte sig förslaget och man enades om en urvattnad kompromiss.

2003-29 s 3-4
”Det enade Europa är ingen utopi”
Tre tunga européer tror sig veta hur EU kan fungera bättre och bli en kraft att räkna med i världspolitiken.
Samarbetet mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien måste bli bättre. Storbritannien måste lämna illusionen att det har mest att vinna på det exklusiva ”speciella förhållandet” till USA. Frankrike måste sluta tro att allt som är dåligt för USA är bra för Frankrike och Tyskland måste bli modigare, de känner inte längre tvånget av att vara mönstereuropéer nu sedan landet förenats med grannländernas medgivande. EUs nye utrikesminister bör bli stark och uppgiften är att formulera en gemensam strategisk syn på de utmaningar som världens ställs inför: skurkstater, internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapen, fattigdom, organiserad brottslighet, narkotika, människosmuggling och miljöförstörelse.

2003-29 s 5
”Bråk i EU-sandlådan”
Det kommer att stå Italien dyrt om de ”öldrickande, rapande tyskarna” inte invaderar de italienska badstränderna i sommar. En italiensk regeringsföreträdare, Stefano Stefani, påstod också att Tyskland var ”ett land som är förgiftat med arroganta fördomar”. Bråket antyder att normala tider inte råder i Italien och Tyskland.

2003-29 s 4-5
”Giscard d’Estaing satte punkt för konventet”
Valéry Giscard d’Estaing satte i torsdags i förra veckan punkt för EUs författningskonvent med en sista vädjan till EUs ledare att harmonisera ländernas företagsskatter eftersom olika nivåer förvränger marknaden.  Konventet har varat i 17 månader. Denna vecka presenteras det slutgiltiga förslaget i Rom. Sedan ska detta diskuteras i en regeringskonferens som startar i oktober.

2003-29 s 7
”Cyperns parlament för EU”
Det cypriotiska parlamentet röstade enhälligt för ett inträde i EU med officiellt tillträde i maj nästa år. Utfästelsen kom tre månader efter det att EU godkänt Cyperns inträde jämte nio andra staters.

2003-30/31 s 6
”EU rensar i sin egen byk – igen”
Under den gångna veckan påbörjades en omfattande utredning av hemliga bankkonton och falska kontrakt inom Europakommissionen. Dess vice ordförande, Neil Kinnock, beordrar nu kommissionens högsta chefer att besvara ett frågeformulär om bedrägerier. Enligt Kinnock finns det bevis för att en ”ytterst förkastlig verksamhet” pågår särskilt i Eurostat, där hemliga och olagliga bankkonton öppnats, varigenom flera miljoner euro tros ha försvunnit till vissa underleverantörer.

2003-30/31 s 7-10
”Frågor och svar om Europa”
Förslaget till en ny EU-författning, som antogs av EUs ledare vid toppmötet i Grekland i slutet av juni, har orsakat kontroverser, förvirring, upprördhet och leda. Men vad handlar det egentligen om? EU kommer att gå alltmer mot att bli en europeisk stat. Men det är det till stor del redan nu och fortfarande kan EU inte beskatta och föra krig. Det som påverkas mest är rättsväsendet och inrikespolitik, t ex kan asyl- och flyktingpolitik beslutas med majoritetsröstning. Euro-gruppen kommer att formaliseras och länder som inte är med kommer att uteslutas från beslut om t ex ändrade budgetregler. Vi får gemensamma grundläggande rättigheter. Alla länderna får var sin kommissionär men bara 15 får rösträtt. Den verkliga vinnaren är EU-parlamentet.
Nu måste den nya författningen ratificeras av samtliga medlemmar. Om några länder inte godkänner förslaget kan de övriga komma överens om att upplösa de gamla fördragen och bilda en ny union under den nya författningen.