Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!
..'Bout Leya..
[main page] | [Cherlok] | [Leya - min schwester] | [Schtaina] | [Kazza] | [DeeKay] | [GuestBook]


ah ok, lets drive, dra en bingo o va tyst....
ännars finns de andra alternativ om du inte
nappade på något av mina exotiska...


som du kanske har ögon till att se med här
kna du skåda Björns två pumor till döttrar, eller
hur var de nu igen, kommer du ihåg Elin?
a hon heter ju derå min swester.
En riktig SNÄRTA som vår bodybuilder morfar
skulle sagt!!

elin är inte längre lika fest o fika beroende
kanske, kanske inte.
jag vet att det där kom som en chock för dig.
men luta dig tillbaka o hör fortsättningen av
presentationen av min kära syster som får små
komplimanger av små flickor i tunnlar bland annat.


elin har vart liten mä, trot eller ej!
redan då va hon envis o skulle fan inte svära!
små rallyturer från garageinfarten till stora-
stenen, och om man hade tur drog hon en repa
förbi linbanan där de va ett litet gupp på vägen
till klättris. (skumma namn vi använde på saker..)
kanske såg man cykelbilen..fan eller racerbilen
som drevs av en gräsklipparmotor!
(äre nån MER än jag som minns de här elle?????)
När man kom hem kanske man lekte doktor o öste
på lillsyrran, mig alltså, med 40 toarullar a de
va ju lika trevligt varje gång. eller varför inte
klä ut sig i våra snorgröna gläder me kina hattar?
jävligt snyggt borde kanske tilläggas, tack elin!
- MopedKnuttar va LAAARVIGT!
eller det kanske va jag som skrek? aja skitsamma
iallafall vare jävligt roligt o vi tyckte att vi
va så otroligt intelligenta när vi skulle paja
15årige grannpojkens o alla hans kompisars moppar
med en sandpapper bit me en spik igenom o så till
sist svart målarfärg över hela..det syntes ju inte
för det gjorde det ju inte!!


elin hade en docka som hette peppolina också den
historien är ju en kategori försig bara så du vet
vet inte om elins "tvilling" som bodde på "samma
gata" kommer ihåg om de var peppolina eller peppo
som var hennes..EGENTLIGEN? nä tänkte just de!

elin va s t u m en gång också.. men det är nåt
heeelt annat...inget som du vet nåt om alls...
bara kusinerna. men inte dom från andra sidan
vättern, sorry girls..







HYLLNINGSTAL TILL MOI AV LEYA

Jag skulle vilja börja med att tala om att detta tal
är tillägnat någon som betytt oerhört mycket
i mitt liv... Jag skulle vilja tacka henne för att hon har stöttat
mig och alltid funnits där för mig men
också för att hon är den hon är. Denna person har
funnits där hela mitt liv och visat mig vad
riktig syskonkärlek är. Innan jag forsätter vill jag bara tacka för att du
finns.

När jag var nästan två år hände något mycket speciellt men
vid den ringa åldern förstod inte jag det, inte
alls faktiskt. Då var det blandade känslor.
Nu vad JAG inte allt för mamma och pappa längre,
nu fanns ju DU där också. Och det var du
som fick mest uppmärksamhet.

Jag plågade dig med diverse hemska upplevelser.
Som när jag absolut skulle mata dig med medicin.
Du ville inte alls ha någon medicin och behövde
inte någon heller för den delen.
Men det skulle ju vara rättvist! Jag skulle ju inte vara
den enda som skulle plågas.

Men trots att jag var väldigt avundsjuk på att du nu
var den som alla gullade med så var det något
visst med dig. Det sägs nämligen att jag ofta
stod bredvid din säng och beundrade ditt lilla
söta ansikte, när du hade somnat alltså.

Men du blev äldre. Och visst var det jättekul att ha
en lillasyster. Jag drog med mig dig överallt
och ville att alla skulle veta att du var
MIN syster. Efter en tid började även mina
kompisar upptäcka vilken underbar och sprallig
liten tjej du var. Då var det inte lika
kul längre. Du var tvungen att följa med mig
hem när jag ville det. Du fick absolut inte
leka med mina kompisar. Nä, de var jag som
bestämde…trodde jag. Till min stora besvikelse
upptäckte jag att även småsyskon har en
egen vilja och att mödrar är väldigt noga med
att påpeka detta.

Men å andra sidan…du var ju inte helt hjälplös iofs.
Jag kommer nog aldrig riktigt förlåta dig
för att du klippte sönder min jättefina
leksaksvävstol. Skämt åsido. Du var en
liten jävel ibland och var alltid rolig.
Eftersom det var något jag verkligen inte
hade tyckte jag att det var jättejobbigt
ibland, men det var då...

Ju fler år som gick desto mer började jag inse hur
mycket du betydde. Vi har varit med om så otroligt
mycket tillsammans...
Kommer du ihåg när jag praktiskt taget tvingade dig
att sitta i en sulky med hjälm på..
du vägrade såklart..
Kommer du ihåg när jag tvingade att klä ut dig till
prinsessa varje gång vi skulle äta middag...
Kommer du ihåg när jag bestämt skulle lärde dig ett
av alla mina hemliga språk som jag inte ens själv
kunde...

Ja, Charlotte…du har tvingats utstå mycket och
beundrar dig för det. Det gör jag verkligen.

Något som utmärkte dig och som faktiskt varit ett
drag som du burit med dig än idag är din
utmärkande humor.
Du är verkligen rolig och kan nog få vem som helst
att skratta vare sig man vill eller inte!
Som när vår fröken från dagis kom hem till oss på
fika för att se vilka vi var innan vi började..


Mamma förklarade väldigt ingående för oss att vi var
tvungna att uppföra oss ordentligt. Jag, lika
förståndig som jag alltid låtsades vara satt
snällt och åt bullar och drack saft. Du, Lotta,
hade inte riktigt förstått att vår fröken hade
anlänt. Mamma ropade på dig och du rusar ut i full
fart och gör karatespark och utropar:
HAGA HUGA HIKA!
Detta var fullt normalt för oss i vår familj.
Du var ju alltid sån, men fröken såg faktiskt lite
fundersam ut…jag fattar fortfarande inte varför?

Jag har inte alltid visat hur mycket du betyder och
jag har också försökt att få dig att inte
göra saker som jag inte tycker om, att göra
saker som kanske inte du tycker om.
Det kanske ibland har verkat som att jag har velat ändra
på dig, men det är fel.

Det jag vill är att du ska vara den du är. Jag vill
visa hela världen hur fantastisk MIN syster
är. Jag är väldigt stolt över dig,
det ska du veta.

Som sagt, jag tycker om dig inte bara för att du är
min syster utan också för att du är den du är.
Även om vi bråkar, är arga på varann eller
tycker olika så håller vi ihop. Tack Lotta. Tack för
att du finns där. Jag kommer alltid finnas här
för dig.

Jag tycker om när du får mig att skratta, när du ler,
när du visar hur klok du är, när du förvånar
och överaskar mig, när du verkligen visar vem du är.
Jag vill dela din glädje, jag vill dela
din sorg, jag vill att du ska veta att jag älskar dig.


Älskar dig också baby!