Tchad, dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Tchad, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Tchad, dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Tchad, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

2000-5 s 18-19
"Fallet Pinochet kan bli många landsflyktiga despoters fall"
Tchads förre diktator, Habre, riskerar att bli ställt inför rätta i Senegal, och andra före detta diktatorer i afrikanska länder har många skäl att bäva. T ex Mengistu, f d kommunistisk diktator i Etiopien, som gömmer sig i Zimbabwe. Eller Idi Amin, Ugandas kejsare med 30000 politiska mord på sitt samvete. Han sitter nu säker (?) i Saudiarabien. Frågan är om principerna för mänskliga rättigheter är de samma i Afrika som i Europa.

2002-30 s 3-5
"Oljan kan bli vändningen för utarmat Tchad"
I likhet med många andra afrikanska länder har Tchad länge haft enorma oljetillgångar. Men att utvinna oljan har varit svårt. Sedan 1974 har inbördeskrig och korrupta diktatorer gjort landet till ett av de fattigaste i stället. Idag vill Världsbanken tillsammans med ExxonMobil göra ett stort försök. Världsbanken lånar ut 300 miljoner dollar och Exxon investerar. Projektet ska ge landet 100 miljoner dollar årligen i avkastning. Världsbanken kräver att få bestämma vad pengarna ska användas till. Så att inte allt slösas bort av några få redan rika utan går till sjukvård och utbildning. (Det är Världsbanken och "Kapitalet" som garanterar landets välstånd mot landets ledande banditer!). Regeringen får bara 5 % att förfoga över. Oljeledningar kommer att dras genom område där det bor människor. Dessa kommer att kompenseras med 1000 dollar. problemet är att ingen vet vem som äger vilket markområde. Det finns inte heller något bankväsen utan den vanliga handeln på landet är byteshandel. Ingen vill visa sig rik för anklagas han för trolldom.

2003-51/52 s 22-23
"Olja på gott och ont"
Oljefyndigheter genererar stora pengar, som emellertid inte alltid hamnar där de behövs bäst. I många fattiga länder har det plötsliga inflödet av oljepengar visat sig vara en välsignelse med bitter eftersmak. Lätta pengar undergräver arbetsetiken. Duktiga yrkesmän överger produktiva arbeten och försöker få del av oljepengarna. De styrande som hövdingarna i Tschad, korrumperas. Det återstår att se om det nya oljelandet Tchad förmår förvalta sitt pund rätt. Problemet är att uppbyggnaden av en oljeindustri visserligen ger ett antal arbetstillfällen men själva produktionen behöver mycket ringa inhemsk arbetskraft. De internationella oljeföretagen betalar en viss (stor) summa pengar för utvinningen. Men vem ska ha pengarna? Och vilka etiska krav ska (och kan) ställas på de myndigheter som får dem. Risken är stor att det blir några få som roffar åt sig och kanske använder pengarna för att ännu mer förtrycka landets invånare.

2004-06 s 19
"Tusentals är på flykt i Sudan"
Flyende sudaneser söker skydd i Tchad på andra sidan gränsen för att undkomma regeringsstyrkornas och de beridna milisernas anfall mot separatistiska rebeller. När regeringen och SPLA började närma sig en fred ville också Darfur i nordväst vara med på ett hörn. Separatisterna beväpnade sig och i februari i fjol intog de staden Tine. Regeringen ville slå ner rebellerna och bombar nu flera mål i den stora Darfurprovinsen i västra Sudan. Amnesty säger att konflikten håller på att få en rasistisk underton. De flesta i Darfur är sunniter och betecknar sig som "svarta araber".

2005-51 s 19
"Tusentals nya flyktingar i Darfur"
Den humanitära krisen i Darfur har förvärrats markant de senaste månaderna på grund av det tilltagande våldet, rapporterar FN. Våldet blossade upp igen i september och oktober och eskalerade sedan under hela november. Craigs Sanders som leder FNs flyktingkommission i Sudan och Tchad skyller upptrappningen på rebellgrupper, den regeringsstödda Janjaweedmilisen och, i viss mån, på regeringen. Utsäde, åkrar och byar förstörs avsiktligt för att försvåra flyktingarnas återvändo. Sanders påpekar att det fanns en reell chans till fred i Darfur, men den har förstörts.

2006-16 s 22
"Konflikten i västra Sudan breder ut sig"
Tchadiska rebeller med bas i Västra Darfur i Sudan har iscensatt sin första attack mot mål långt inne i Tchad i ett försök att anfalla tchadiska regeringssoldater. Frankrike som stöder president Idriss Débys regering, har utökat sin styrka med 1200 soldater med ytterligare 150. Déby tog makten i en kupp 1990 och hans auktoritet har undergrävts av våldet i Sudan och den pågående kampen om nyupptäckta oljefyndigheter.

2007-08 s 9
"Hjälpen till Tchad brådskar"
FNs säkerhetsråd överväger att skicka en styrka till östra Tchad för att försöka hindra att krisen i Darfur sprider sig över gränsen och leder till en regional konflikt och ännu mer mänskligt lidande. Ett uppror i Tchad har drivit 120 000 tchadier från sina hem. Folk letar desperat efter mat och skydd och konkurrerar med drygt 200 000 flyktingar från västra Sudan om de knappa vattenresurserna.

2007-10 s 24
"Tchad tackar nej"
Regeringen i Tchad har tackat nej till erbjudandet om en fredsstyrka under FN-kommando för att skydda flyktingarna från Darfur. De vill bara ha oväpnad FN-personal, det vill säga poliser och militära övervakare. Sudans regering fortsätter att vägra att ta emot en fredsstyrka i Darfur. I Tchad finns det omkring 230 000 flyktingar från Darfur. Därtill kommer 120 000 tchadier som har flytt undan rebellattacker i östra Tchad.

2007-15 s 17
"Massaker i Tchad"
Den sudanesiska Janjaweed milisen dödade nyligen omkring 400 människor nära Tchads oroliga gräns i öster mot Sudan. Angriparna omringade byarna och öppnade eld, förföljde flyende bybor, rånade kvinnorna och sköt männen enligt uppgifter från FNs flyktingkommissariat.

2007-16 s 24-26
"Krisen i Darfur sprider sig"
Den etniska konflikten har överskridit gränsen till Tchad, där ännu en katastrof står för dörren. Byar anfalls av arabiska milismän till häst, den fruktade Janjaweedmilisen tillsammans med deras tchadiska allierade, som försöker störta regeringen i huvudstaden N'Djamena. Dödandet är en blodröd varningssignal om att massmord som krigsvapen spridit sig till Tchad efter att ha använts i Darfur i fyra år utan att det internationella samfundet har försökt stoppa det. Fraktioner som bekämpar Tchads president Idriss Deby har varit aktiva i östra Tchad i många år. De underblåser de kroniska spänningarna mellan jordbruks- och herdestammar, mellan svarta afrikaner och araber. En etnisk rensning är på gång i Tchad där afrikaner på flykt undan den arabiska milisen övertar arabiska bosättningar vars ägare i sin tur flytt därför att de fruktar vedergällning från afrikanerna.

2007-39 s 21-22
"Ombytta roller i Tchad"
I Sudan är det den svarta befolkningen som drivs på flykt av arabiska miliser. I Sudans grannland, Tchad, känner sig de arabiska nomaderna förföljda av svarta miliser. De flyr till Sudan. 30 000 araber har flyttat från det svarta Tchad till Sudan. Där får de mark och säkerhet av den sudanska regeringe säger de.
Arabiska miliser från Sudan har ofta med hjälp av släktingar i Tchad anfallit och bränt ner byar i Tchad. Många svarta afrikaner främst tillhörande Dajustammen har fått fly. De säger att araberna vill driva bort alla svarta afrikaner på samma sätt som de gjort i Darfur.
En annan konflikt är den mellan den tchadiska presidenten Idriss Derbys regering och fyra tchadiska rebellgrupper. Båda sidorna söker stöd hos etniska grupper och personer med olika stamtillhörighet. För det tredje är regeringarna i Tchad och Sudan i konflikt med varandra och beskyller varandra för att stödja det andra landets rebeller.

2007-48 s 13
"Inte mycket till fred"
Tchads armé uppger att den dödade 400 rebeller i ett fyra timmars långt slag i Abougouleigne. Förra månaden undertecknade fyra rebellgrupper ett fredsavtal med president Idriss Débys regering men i förra veckan klagade en av rebellgrupperna på att fredsavtalet implementerades alldeles för långsamt och på att striderna mellan rebeller och regeringssoldater fortsätter.

2008-06 s 27
"Frankrike är redo att ingripa i Tchad"
Sarkozy är beredd att hjälpa president Idriss Débys regering i dess kamp mot rebeller. 1800 soldater finns redan i landet. Rebeller mot Débys regering stormade huvudstaden N'Djamena förra lördagen och lyckades komma ända fram till presidentpalatsets grindar innan de motades bort. Rebellerna säger sig acceptera en vapenvila om presidenten avgår eller avsätts.

2008-07 s 18-19
"Världen slipper leva med Déby"
Tchads ledare överlevde kuppförsöket, men landets opposition lever farligt. Déby skyller det senaste kuppförsöket på tre rebellgrupper som har utländskt stöd. Rebellerna hävdar att Déby favoriserar medlemmar i hans egen "etniska grupp, Zaghawa". Etniska krigsherrar har i åratal konkurrerat om makt och inflytande i Tchad med stöd från olika grannar som Libyen och Sudan. Tchads presidenter har sedan självständigheten från Frankrike 1960 haft mord och tortyr på sina samveten. Att utmana regeringen har stått många dyrt. En tidigare president, Hissène Habré kallades Afrikas Pinochet. Han lever i exil i Senegal. 1990 störtade Déby Habré i en kupp som planerades i Darfur och genomfördes med Sudans hjälp.

2008-07 s 18
"Inga fler flyktingar!"
Tchads premiärminister anser att det är de nästan 300 000 flyktingarna från grannregionen Darfur i Sudam som bär skulden för det allt spändare förhållandet mellan Tchad och Sudan. Premiärminister Koumakoye vädjar till FN att ta hand om flyktingarna. Om de inte flyttas till annan plats kommer Tchads regering att förvisa dem varnar han. De har flytt från Darfur under det 5 år långa kriget mellan svarta afrikaner och Sudans arabdominerade regering.

2008-16 s 10-12
"Sudan och Tchad närmar sig en konflikt" hela artikeln
Tekniskt sett är Tchad en demokrati, även om valen visat allvarliga brister, Idriss Déby har vunnit överlägset varje gång. 2005 ändrades författningen så att han nu kan väljas om hur många gånger som helst. Efter nästan 20 år vid makten sitter han säkrare än någonsin förr. Rebellerna som har stöd i Sudan vill ändra på detta faktum.

2008-21 s 22-23
"Tchad ger svar på tal"
Soldaten står och letar i en hög med kläder på polisstationen i Omdurman nära Sudans huvudstad Khartoum, och till slut plockar han fram en sliten keps. "Tchad!", säger han triumferande och pekar på flaggan på kepsens framsida. Efter ytterligare sökande hittar han en handfull id-kort som utan tvivel har tillhört chadiska soldater. Den 10 maj kom en rebellgrupp med 1200 soldater i 200 jeepar från Darfur som kallar sig JEM till staden Omdurman som ligger strax väster om Sudans huvudstad Khartoum. Måltavlan var presidentpalatset på andra sidan Nilen. Sudanska regeringssoldater avvärjde anfallet men attacken visar att det finns risk för ett konventionellt krig mellan Sudan och Tchad. Attacken liknar mycket ett rebellanfall mot Tchads huvudstad, N'Djamena, för tre månader sedan. Tchads president Déby förnekar stöd till rebellerna.

2008-40 s 20
"Uppdrag Tchad upphör i juni 2009"
EUs 3500 man starka fredsstyrka i Tchad som varit på plats sedan i mars ska lämna landet senast den 1 juni nästa år. EU kommer då att överlämna ansvaret för de fredsbevarande insatserna till FN. Uppdraget var att skydda flyktingar från den västsudanesiska Darfurregionen tills den planerade, internationella fredsstyrkan för Darfur var redo. Först vid årets slut kan FN ha fått ihop halva styrkan. Insatsområdet är lika stort som hela Frankrike.

2010-06 s 13
"De har tröttnat på krig"
Sudan och Tchad har enats om att avsluta ställföreträdande krig och börja förhandla direkt med varandra om gemensamma utvecklingsprojekt vilket ska leda till återuppbyggnad i de krigshärjade gränstrakterna mellan länderna.

2011-46 s 25
1986 gör Muammar Gaddafi ett misslyckat invasionsförsök. 1990 militärkupp. 2005 och 2008 anfaller rebeller huvudstaden N'Djamena. Det största hotet från den libyska revolutionen mot grannarna i söder är emellertid de ekonomiska följderna. President Idriss Déby kunde spela stark man tack vare Gaddafis generositet. Landets oljeintäkter minskar och Idriss Déby har inte de nya libyska ledarnas förtroende.

Tchad
2013-27 s 30
"Ex president arresterad i Senegal"
Tchads tidigare president, Hissène Habré, som anklagas för mord och tortyr på 40 000 oppositionella under sitt åttaåriga styre under 1980-talet, har nu arresterats i Senegal och ska ställas inför rätta i Dakar. Det var hit han flydde efter en statskupp ledd av Idriss Déby 1990. Offren för hans brutala regim har i mer än två decennier kämpat för att få till stånd en rättegång, men Senegals tidigare regeringar har förhalat dem eftersom man vägrat att döma eller utlämna andra afrikanska länders presidenter.

Centralafrikanska republiken, Tchad
2014-08 s 14-15
"Rebellerna får stöd av Tchad"
Seleka-rebellernas mål är att styra republiken från de nordliga provinserna. I norr finns rikedomarna. Och stödet från Tchad.
Tungt beväpnade muslimska soldater från den tidigare rebellrörelsen Seleka kontrollerar staden Bangui. I utkanten har den kristna milisen Anti-balaka slagit läger fast beslutna att gripa makten. Under den senaste veckan har den senare tagit över flera städer, byar och stadsdelar. Selekarebellerna drar sig tillbaka från huvudstaden till staden Kaga Bandoro i norra CAR, där det finns guld, diamanter och andra mineraler. Den ligger nära gränsen till Tchad vars regering och militär gillar Seleka-rebellerna som stöds med legosoldater både från Tchad och Sudan.

Flyktingpolitik, Tchad
2015-48 24-26
"Bara de fattigaste stannar kvar i Tchad"
Påståendet att ju fattigare afrikanerna är desto mer tenderar de att emigrera bygger på ett tankefel. En undersökning som gjordes 2013 fann snarare det motsatta förhållandet: i Afrika växer ofta lusten att emigrera i takt med inkomsten. Även i asiatiska länder som Filippinerna ökar migrationen i takt med stigande inkomster och förmögenhet, medan den avtar i Latinamerika. Det är i allmänhet inte fattigdom utan snarare antaganden om relativt högre livskvalitet som driver på migrationen.
FN har pekat ut Tchad som den region där de framtida flyktingströmmarna från Afrika kommer att utgå. Den globala uppvärmningen riskerar att helt torka ut Tchadsjön och Boko Haram, de militanta islamisterna, gör området mycket farligt för, invånarna. Två av de fyra länderna runt sjön, Tchad och Niger, är bland de mest underutvecklade länderna i världen. För de två andra, Kamerun och Nigeria, är området runt sjön ett försummat randområde.
Sannolikt drivs tiotusentals människor på flykt - om ingenting görs.

sidans topp