Spanien |
|
|
Info | El Pais |
96-24 s 11-12
"Tjänster kräver gentjänster"
Även högerpartiet behöver stöd av den nationalistiska
ledaren i Katalonien, Jordi Pujol.
96-24 s 11
"Nya öppningar i Gibraltarfrågan"
Med ny regering i Spanien, en kommande ny i GB och en nyvald chefsminister
på Gibraltar.
96-30 s 12-13
"Den goda kampen"
För 60 år sedan startade general Franco uppror mot
den spanska regeringen, ett inbördeskrig som blev decenniets
symbol för den "goda kampen".
2400 engelska frivilliga lämnade sitt land för att slåss
mot Franco.
En engelsk professor tror att människorna på 30-talet
hade en starkare känsla av att det var möjligt att åstadkomma
något (tillsammans) än idag.
96-31 s 11-12
"Kommer baskerna att mjukna?"
Förra månaden kom en veckas vapenstillestånd,
det första sedan 1968. Den nya Aznar-regimen är beredd
att tillmötesgå vissa krav (en nödvändighet
eftersom partiet samverkar med baskernas parti i parlamentet).
140 000 personer röstade på ETAs politiska gren. Aznar
ger baskerna mer autonomi. Ju mer de "moderna" baskerna
får ju svagare sympati får ETA.
96-31 s 12
"Baskerna är inte irländare"
IRA är "effektivare" när det gäller terroristdåd.
Baskerna har inget stöd utanför sin egen region. Ingen
vänskaplig granne som IRA har i Irland.
Ingen religiös skillnad. Ingen diskriminering.
Baskerna problem är klart mindre allvarligt än Nordirlands.
96-38 s 5
"Alla spanjorer är potentiella separatister"
Det handlar mycket om att Spaniens nya premiärminister Aznar
behöver de nationalistiska partierna för att få
majoritet.
Blir det "ett regionernas Europa" som löser problemet?
97-09 s 4
"Vad händer med Gibraltar?"
1713 avträddes Gibraltar till GB för "evärdlig
tid". Dess 31000 invåna´nare vill förbli
brittiska medborgare. Spanien som hittills krävt klippan
tillbaka kan nu tänka sig delad överhöghet i 50
år och sedan självständighet. Den vägen har
just Andorra i Pyrénéerna gått.
97-20 s 8-9
"Efter Hongkong Gibraltar?"
31000 invånare trakasseras av Spanien när det gäller
gränsövergångar, pass etc. Ska GB lämna tillbaka
Gibraltar som varit brittiskt i 300 år sedan Hongkong lämnats
till Kina i sommar?
97-26 s 23
"Gonzalez har avgått"
De spanska socialisterna har valt ny ordförande: Joaquín
Almunia.
97-29 s 12
"Våldsamma protester efter ETA-mord"
ETA i Spanien kidnappade en ung politiker och krävde att
de 500 fängslade medlemmarna skulle flyttas närmare
hemorten. sedan dödade de honom. Det väckte en enorm
avsky mot terrorismen.
97-31 s 3-4
"Ett mord för mycket"
Vändpunkt för baskerna: sedan 6 miljoner spanjorer drog
ut på gatorna och protesterade mot ETAs terror, har rörelsens
politiska gren Herri Batasuna tvingats förhålla sig
avvaktande. De stora demonstrationerna fick de centrala partibossarna
att reagera. De uppmanade sina lokala kolleger att i Baskien gå
samman för att försöka störta alla Herri Batasuna-ledda
kommuner. Dessa kan bli martyrer om ETA slår tillbaka.
97-50/51 s 6-7
"Allt är nästan som vanligt i Baskien"
23 ledare i Herri Batasuna, ETAs politiska gren, har fängslats och dömts till 7 års fängelse efter att ha producerat en video som glorifierar ETA-terroristerna.
97-50/51 s 6-7
"Baskerna har tröttnat på ETA"
En intervju med Spaniens inrikesminister Oreja som är ansvarig
för kriget mot den baskiska terrorismen.
98-11 s 10-12
"Går det att skapa fred i Baskien?"
Fredligt sinnade basker har planer på att involvera mer
militanta terrorgrupper i samtalen om regionens framtid. Spaniens
regering är inte helt avvisande till tanken.
Det etablerade moderata Baskiska Nationalpartiet som styr den
delvis autonoma provinsen ställer inte till några problem
men det gör de militanta ETA och dess politiska gren Herri
Batasuna som stöds av 12 % i det senaste valet. Nu planerar
högerregeringen att starta rundabordssamtal, tämligen
förutsättningslösa.
98-18 s 10
"Spaniens socialister har en ny favorit"
José Borrells seger i de spanska socialisternas premiärval
kom som en överraskning som ställer till med problem
för partiet och mannen han besegrade. Han står till
vänster om partiledningen. Gonzales skyddsling Almunia förlorade
överraskande valet.
98-44 11-12
"Baskien tar farväl av Ardanza"
Regionens avgående president José Antonio Ardanza,
en "humanistisk nationalist", ser tillbaka på
sina 14 år som ledare för den oroliga, separatistiska
och terrordrabbade regionen.
99-05 s 7
"Spaniens långa väg mot mitten"
Spaniens premiärminister försöker modernisera sitt
parti och samtidigt bevara dess traditionellt konservativa identitet.
Det gäller för Aznar att skapa "ett moderat mittenparti"
nu när Spanien har stabil ekonomisk tillväxt, ökande
sysselsättning, låg inflation och en utbredd optimism.
99-17 s 3-4
"Striden om Gibraltar"
Spanien vill ha tillbaka den brittiska halvön Gibraltar,
men invånarna på den utskjutande klippan vill hellre
vara brittiska medborgare. 1713 avträddes den 6,5 km2 stora
halvön. 30000 invånare. En mångkulturell medelhavskultur.
Väntetiderna ökar vid gränsen. Ett spanskt konfliktvapen.
Spanien menar att många brott begås i klippans skugga.
P g a de stora skatteprivilegierna.
99-21 s 4-5
"Oklart läge i spansk politik"
Socialisternas premiärministerkandidat har hoppat av, och
regeringspartiet ligger lågt efter flera ekonomiska skandaler.
Borell avgick plötsligt sedan han anklagats för ekonomiska
oegentligheter. Han är son till en katalansk bankdirektör.
99-26 s 7
"Baskerna vänder regeringen ryggen"
Spaniens höger-mitten regering har fått sin majoritet
i parlamentet reducerad eftersom det baskiska nationalistpartiet
(PNV) lämnat samarbetet. Orsaken är det lilla partiets
problem i fredsprocessen i Baskien.
99-33 s 3
"Spansk kluvenhet i fallet Pinochet"
Starka krafter arbetar för att Chiles förre diktator
Augusto Pinochet ska slippa att utlämnas till Spanien och
ställas inför rätta där. Ett skäl är
att Chile kan komma att lägga en stor order på spanska
ubåtar. Däremot upplever vänstern detta som ett
ställföreträdande för vad de inte fick tillfälle
till vid Frankos död.
99-38 s 5
"Spanien övergav inflationsmålet"
Det är viktigt att göra upp om måttliga lönehöjningar
nästa år annars kan europeiska centralbanken höja
räntan.
99-44 s 4-5
"ETA ställer hårda krav för uppgörelse"
Den baskiska separatistorganisationen ETA vill inte återuppta
förhandlingarna med regeringen med mindre än att regeringen
släpper fängslade ETA-medlemmar. De vill också
ha en självständig provins.
99-48 s 5
"ETA har brutit vapenvilan"
För 14 månader sedan utlyste ETA vapenvila och den
spanska regeringen inledde samtal med ETAs politiska gren. I juni
i år fördes direkta politiska samtal med ETA efter
polistillslag i Frankrike och Spanien, senare frigav en spansk
domstol 22 ETA-ledare. I augusti avbröt ETA samtalet och
krävde i oktober folkomröstning om självstyre.
2000-11 s 3
"José Maria Aznar styr Spanien i fyra år till"
Den ekonomiska boomen hjälpte det spanska folkpartiet till
seger. Partido popular får 183 platser i parlamentet (+26),
Socialisterna får 125 (-17). Förenade vänstern
8 (-13). De katalanska nationalisterna, 15 (-1). Sedan 1996 har
det skapats 2 miljoner nya jobb.
2000-11 s 4-7
"Den nya spanska guldåldern"
När spanjorerna gick till val i söndags hade de mycket
att glädjas åt eftersom Spanien i många avseenden
har blivit ett mycket bättre land att leva i. Ett bra exempel
är utvecklingen av kommunikationsväsendet, tåg
och vägar. Antal mobiltelefoner har ökat från
1 till 11 miljoner på 5 år. Förra årets
tillväxt på 3,7 % var den högsta i EU. 10 % får
A-kassa. Styrräntan ligger på 3,25 jämfört
med 15 % 1990. Marginalskatten har sjunkit. Men mycket är
fortfarande reglerat och stelt inom arbetslivet. Och BNP per capita
är lågt.
Korruption och svågerpolitik är fortfarande utbredd.
Vänner till Aznar har tjänat mycket pengar på
privatiseringen, kallad "aznarisation". Ett sårbart
område är regionalpolitiken. Men nu kan Aznar styra
utan hjälp av katalanerna och Pujol. Baskiska separatismen
återstår.
Spanjorerna är ett stolt folk. Landet är en av de största
investerarna i Latinamerika.
2000-11 s 8-9
"Ett recept för Europa"
Spaniens premiärminister José Maria Aznar uttalade
sig före parlamentsvalet om det ekonomiska undret i sitt
land, om främlingsfientlighet och ETAs separatism liksom
om nödvändigheten att försvara det demokratiska
värdesystemet i EU.
Nya arbetstillfällen är den bästa socialpolitiken.
Detta gör man genom att minska skattebördan, bevara
stabiliteten och liberalisera arbetsmarknaden det är
receptet för hela Europa. Minskning av skatten kan öka
statsinkomsterna genom att svartjobbarna börjar betala skatt.
Spanien har <1,5 % utländska medborgare.
2000-15 s 8
"Intervju med Spaniens premiärminister Aznar"
Han sitter nu säkert i sadeln sedan han blivit omvald som
premiärminister för ett parti med egen majoritet i parlamentet.
Spanien har skapat mer än hälften av alla nya jobb i
EU de senaste 4 åren!! Genom liberalisering, avreglering
av arbetsmarknaden och pensionssystemen. Skatten ska sänkas.
Han (och Tony Blair) ser en ny väg för Europa sedan
man lämnat det protektionistiska och slutna, det konservativa
och konkurrenssvaga.
2000-33 s 5-7
"Våldet i Baskien är ett hot mot hela Spanien"
De senaste veckorna har den underjordiska baskiska separatistgruppen
ETA iscensatt en brutal våldskampanj som har dödat
6 människor. På 41 år har 829 personer mördats.
ETA inledde sin våldskampanj 1968. Baskerna är en av
Europas äldsta etniska grupper och dess språk, euskera,
tycks inte vara släkt med något annat språk.
De baskiska provinserna har idag långtgående autonomi
i Spanien.
2000-36 s 3-4
"Demokrater sluter sig samman i kampen mot ETA"
När terrororganisationen ETA utlöser en ny våg
av våldsdåd i Spanien distansierar sig många
inom de baskiska separatiströrelserna från de våldsamma
extremisterna. I juli dödades 6 människor, sedan årsskiftet
11 av terroristerna. Den konservativa regeringen vill inte låta
sig provoceras att förklara undantagstillstånd.
2000-45 4
"ETAs terrorkampanj väcker vrede och sorg"
Alla spanjorer fördömer ETAs dödliga kampanj. Premiärminister
Aznar hoppas nu att den allmänna avskyn ska göra det
lättare för hans parti och andra icke-separatistiska
krafter i Baskien att ta över den politiska makten i den
oroliga regionen.
Sedan ETA upphävde vapenvilan har terroristerna dödat
19 personer. Senast mördades en spansk domare och hans livvakter.
2000-45 5-7
"Baskien har hamnat i en återvändsgränd"
Terrororganisationen ETA försöker att med våld
bomba fram en självständig baskisk stat. Motståndet
mot terroristerna växer dock, och klyftan mellan de båda
lägren vidgas. I San Sebastian vågar ingen öppet
ifrågasätta terroristerna ("frihetskämparnas")
linje och ett självständigt Baskien. De senare anser
att den spanska författningen tvingats på Europas äldsta
folk och att krigstillstånd - som rättfärdigar
mord på motståndare - råder.
2000-45 7
"Terrorn som vapen"
Länge agerade IRA och ETA på samma sätt och samarbetade
mycket. Men sedan tre år har IRAs vapen varit tysta. ETA
avbröt sin vapenvila för ett år sedan.
I två år har baskerna haft mer självstyre än
vad IRA nu håller på att få.
2001-09 s 7
"Spanien förbereder sig på ordföranderollen"
Inte bara Sverige utan också Spanien har en pragmatisk syn
på europeisk integration. Detta möjliggör en anpassning
av de nationella intressena till en i många stycken oförutsebar
utveckling. Samtidigt är entusiasmen för EU stor, vilket
delvis beror på att Spanien är ett mottagarland och
inte hyser någon skepsis mot Bryssel.
Under Spaniens ordförande period 2002 arrangeras det andra
toppmötet mellan EU och Latinamerika.
2001-10 s 24-25
"Morerna invaderar igen!"
Södra Spanien behärskades i nästan 800 år
av araberna, som lämnade många och tydliga spår
efter sig. Nu har morerna återvänt. Somliga kommer
bara säsongsvis för att söka skydd undan sommarhettan
vid Persiska Viken, andra kommer för att söka arbete
och ett bättre liv. Den växande muslimska befolkningen
innebär en kulturchock och alla i det moderna, demokratiska
Spanien gillar inte förändringen.
2001-16 s 11
"Många köar vid Europas bakdörr"
Hundratals afrikaner försöker varje dag ta sig till
Europa via den spanska enklaven Melilla på den afrikanska
nordkusten. Det enda de vill ha är jobb och ett drägligt
liv. Melilla som är bara 18 kvadratkilometer stort är
en historisk anakronism som ligger mitt emot det spanska fastlandet
på andra sidan Gibraltar sund. Den har 65000 invånare
och har varit en spansk stad sedan 1497. Många afrikaner,
men också folk från Irak och Kashmir. gör allt
för att ta sig över taggtrådsstängseln för
att nå in i "Europa". Men för många
kan vägen sluta där. Spanien godkände i januari
en ny invandringslag som syftar till att hejda strömmen av
illegala invandrare.
2001-17 s 9-11
"Baskien går till val under hot om terror"
Ingen har full kontroll över läget i spanska Baskien
i dessa kampanjtider. ETA sprider rädsla och provocerar motvärn,
det regionala regeringspartiet PNV intar en defensiv hållning
(PNV allierade sig 1998 med ETAs politiska gren, HB och EH) och
socialisterna vaktar på de konservativa, som strävar
efter ett maktskifte, som för ovanlighetens skull inte verkar
helt omöjligt. Anhängarna av ett självständigt
Baskien använder metoder som bara kan betecknas som fascistiska.
Fler än 3000 mer eller mindre kända personer i Baskien
har idag en privat eller offentlig livvakt.
2001-20/21 s 8
"Nationalisterna vann i Baskien"
Separatist- och terrororganisationen ETAs politiska gren förlorade
väljare i det baskiska valet, vilket gladde alla andra partier.
Rikspartierna var dock besvikna över att inte ha lyckats
bryta de regionala politikernas makt. Det moderata baskiska partiet
PNV (33 platser av det regionala parlamentets 75) besegrade både
regeringspartiet Partido Popular (19) och socialistpartiet (13).
Den största förloraren är EH, som betraktas som
den väpnade separatistiska rörelsen ETAs politiska gren.
Det partiet förlorade hälften av sina 14 platser. PNV
har lovat att inte samarbeta med EH men kommer det löftet
att hållas?
2001-38 s 6-7
"Vilken väg ska Baskien välja?"
Centralregeringen i Madrid och den baskiska regeringen tvistar
om bästa sättet att bekämpa terrorismen. Premiärminister
Aznar anser att intensiva polisinsatser och rättegångar
är vad som behövs för att krossa terroristorganisationen
ETA. Regeringschefen Ibarretxei den oroliga baskiska provinsen
säger att det bästa är förhandling om ökad
självständighet.
2001-44 s 4-5
"En ljusning anas i tvisten om Gibraltar"
Tvisten om Gibraltar har pågått i närmare 300
år. Storbritannien vill snabbt reglera förhållandet
däremot är invånarna i Gibraltar emot en förändring.
De är 30000 och vill tillhöra Storbritannien.
2001-48 s 120
"Missilhot från ETA"
Spanska säkerhetsstyrkor har varnat att den baskiska terroristorganisationen
ETA eventuellt förbereder sig för att använda luftvärnsmissiler
för att skjuta ner flygplan.
2001-50 s 6-7
"Terrorister gömmer sig bland "vanliga" invandrare"
Många muslimska invandrare i Spanien känner sig utpekade.
Den spanska polisen bevakar omkring 200 arabiska invandrare som
misstänks för att tillhöra ett tjugotal terrorceller.
Men den spanska säkerhetstjänsten satsar mycket mindre
på kampen mot muslimska terrorister än på kampen
mot ETA. I mitten av 1980-talet fanns det 30000 muslimer i Spanien.
I dag finns det 500 000.
2002-05 s 4-5
"Den sista kolonin får ny status"
Storbritannien och Spanien diskuterar delat herravälde i
Gibraltar. Befolkningen där ogillar förslaget. De är
stolta över "Klippans" historia och önskar
att bli självständiga.
2021-06 s 7
"Ministern ser ljust på framtiden"
Den spanske finansministern Rodrigo Rato är detta halvår
ordförande för sina kollegor i EUs ministerråd.
Han anser att EU aldrig haft så stora möjligheter som
nu med 300 miljoner som använder en och samma valuta. Spanien
är ett entusiastiskt reformland. Spanien anslöt sig
1986 som ett av unionens mest fattiga land men har utvecklats
bra särskilt de senaste 5 åren. Negativ är de
spanska företagens stora investeringar i Argentina som nu
riskerar att gå förlorade.
2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet.
EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro
per år. Över hälften går till Spanien. En
stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins
där Vigo är Europas största fiskehamn. Där
bävar man inför att EU-förslag som skulle minska
den europeiska fiskeflottan med 40 %.
2002-19/19 s 6-7
"Den spanske domaren Garzón gräver i allt"
Sen spanske stjärndomaren Baltasar Garzón, som har
nominerats till Nobels fredspris, blir allt djärvare. Nu
går han till attack mot Henry Kissinger. Det finns förmodligen
inte i hela världen någon like till Garzón bland
lagens företrädare. Det var han som fick Pinochets fängslad
i Storbritannien och nu jagar han Kissinger för att få
denne att uttala sig om nätverket Operation Condor. Det finns
misstankar om att Kissinger som var Nixons säkerhetsrådgivare
och som 1973 bara några dagar efter Pinochets kupp utnämndes
till utrikesminister vet en del om det av CIA understödda
nätverket.
2002-25 s 24
"Polisen stoppade terrordåd"
Spansk polis har stoppat en terrorvåg riktad mot turister
genom att hitta 131 kg explosivt material i närheten av Valencia
och genom att gripa en medlem i ETA. Attackerna var planerade
att sammanfalla med EUs toppmöte i Sevilla denna vecka.
2002-34 s 17
"Superradar ska stoppa flyktingarna"
Den spanska polisen har installerat ett radarsystem med övervakningskameror
i ett försök att stoppa illegala flyktingar som smugglas
över Gibraltarsund från Afrika. Gränspolisen bevakar
nu dygnet runt alla fartyg oavsett storlek som tar sig över
sundet. Enbart i år har Spanien avvisat mer än 12155
personer de flesta från Marocko.
2002-35 s 5
"Baskiskt parti förklarades olagligt"
Det baskiska partiet Batasuna bannlyses i minst tre år,
men dess anhängare tänker fortsätta kampen. Partiet
beskylls för att samarbeta med separatistorganisationen ETA.
"När ETA dödar och Batasuna applåderar kan
man inte fortsätta att hålla fast vid principer. Man
måste ställa sig på de förföljdas och
offrens sida".
2002-38 s 23
"Delseger i kriget mot ETA"
Två ledare för den baskiska separatistgruppen ETA har
gripits i Frankrike. De nisstänks för att utbilda och
styra ETA celler som från sina baser i Frankrike gör
räder in i Spanien. De två finns på EUs och USAs
terroristlistor.
2002-40 s 22
"Gibraltar vållar problem"
Spanjorerna kräver att man håller möjligheten
av spansk suveränitet öppen för framtiden. Toni
Blair och hans regering vill ha en slutgiltig uppgörelse.
Gibraltarborna vill bevara status quo och Gibraltars lokala regering
anordnar en egen folkomröstning den 7 november om huruvida
invånarna vill att Spanien och Storbritannien delar suveräniteten.
2003-7 s 26-27
"Möjligheternas land ligger på andra sidan Atlanten"
Sjunkande födelsetal och utvandring till storstäderna
har sedan 1950-talet resulterat i fler än 2000 spökstäder
i Spanien. Nu har man startat ett projekt för att få
arbetslösa familjer med minst två barn från Argentina
och bosätta sig i de karga, avbefolkade delarna av landet.
2003-14 s 5
Katalonien ställer sig i kö
Regionen med sina 6,3 miljoner invånare och med sin storstad
Barcelona utgör Spaniens industriella hjärta. Den har
styrts i decennier av Jordi Pujol, ledaren för en nationalistisk,
men inte separatistisk, koalition av partier, kallad CiU. Nu pensioneras
Pujol och hans efterträdare Artur Mas presenterar en annan
plan för reformer av regionens konstitution som skulle ge
den katalanska flaggan och det katalanska språket företräde
och en direkt representation i olika EU-organ.
2003-21 s 5
ETA skakas av gripanden och avhopp
Terroristveteraner ger upp den väpnade kampen och lämnar
ETA. Den ene av de två är efterlyst i Spanien för
15 mord. 20 ETA-aktivister har gripits i år. I lokalvalen
i Baskien blev 1500 kandidater underkända eftersom de misstänktes
vara förklädda medlemmar av det förbjudna Batasuna-partiet.
USA är på väg att klassa Batasuna som utländsk
terrorgrupp. EU uppmanas att göra sammalunda.
2003-22 s 6
"Alla segrade i det spanska valet"
Spaniens regerande folkparti tappade en del röster i söndagens
lokala och regionala val, men det lyckades behålla makten
i flera städer, bl a huvudstaten Madrid. Men socialisterna
gick fram och fick 34,7 % jämfört med PP 33,8 %. Väljarna
i Baskien hade för första gången ingen möjlighet
att rösta på kandidater med anknytning till ETA.
2003-25 s 7
"Madrid räddar sina stödpengar"
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i
sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de
miljarder euro som landet får från EU varje år.
Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller
regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer)
vetorätt över EUs budget fram till 2017.
2003-28 s 9-10
"Farligt dödläge i Baskien"
Regeringen i Madrid utmanas av både fredliga och våldsamma
nationalister i Baskien. PNV, det baskiska nationalistpartiet
vann i maj i de lokala valen en lätt seger. Aznars regeringe
i Madrid tycker att PNV uppträder med cynisk opportunism
i sin vägran att stödja regeringens hårda attityd
gentemot terrorismen. PNV vägrar att upplösa Batasunagruppen
som är terroristerna ETAs politiska gren i det regionala
parlamentet. Talmannen i det baskiska parlamentet vägrar
också och Högsta Domstolen överväger hur
de ska straffa honom.
2003-33
"Hur blir Spanien efter Aznar?"
Landets medier spekulerar över vem som kommer att bli hans
efterträdare. I mars 2004 hålls val i Spanien. Den
50 år unge Aznar har sagt att han inte ska kandidera för
en tredje mandatperiod. Han kom till makten 1996 efter nästan
14 år av socialistiskt styre. Under hans år vid makten
har den spanska ekonomin uppvisat en genomgående högre
tillväxt än genomsnittet i EU och arbetslösheten
har minskat drastiskt. Det finns tre utmanare till Aznar men den
mest populäre är Madrids nyblivne borgmästare Alberto
Ruiz Gallardón.
2003-40 s 8
"Den spanske domaren slår till igen"
Mannen som jagade Pinochet har ett nytt villebråd i sikte.
Baltasar Garzon har utfärdat en internationell arresteringsorder
för Usama bin Ladin och 17 misstänkta medlemmar i nätverket
al-Qaida. Orsaken är att terrordåden den 11 september
delvis planerades i Spanien. Den spanska lagen har ett tillägg
som erbjuder universell jurisdiktion när det gäller
brott mot mänskligheten.
2003-44 s 7-8
"Ny maktbalans i det nya Europa"
I rollen som värd för den internationella givarkonferensen
om Irak fjärmade sig Spanien ännu mer från Frankrike
och Tyskland. Spanien led länge av minnet av Francos diktatur.
Men nu har Spaniens medlemskap i EMU, den snabba ekonomiska utvecklingen
och rollen som en av världens största investerare i
Latinamerika gjort att Spanien uppfyller kriterierna för
högsta status. Spanien menar att EU har många medlemsländer
som har anpassat sig bättre till det förändrade
världsekonomiska läget än både Frankrike
och Tyskland.
2003-51/52 s 6-8
"Det baskiska upproret sjunger på sista versen"
ETAs uppror som har krävt sammanlagt drygt 800 liv, började
på 1960-talet under general Francos diktatur. Efter Francos
död 1976 har Baskien fått ett stort mått av autonomi.
Kombinationen av internationellt arbete, kriget mot terrorismen,
premiärminister Aznars hårda attityd, det faktum att
"terroristfränden" IRA ingått vapenvila,
konflikttrötthet och folkets avsky mot blodigt våld
har försvagat den baskiska separatistgruppen ETA.
2004-4 s 3-4
"Aznar tar farväl för att komma tillbaka i en ny
roll"
José Maria Aznar förbereder sig för ett sentimentalt
avsked från premiärministerposten, men han överger
inte sina politiska ambitioner. Själv menar han att "Spanien
idag är ett solitt och framåtsträvande land, kanske
det land i Europa där man lever, arbetar och investerar allra
bäst."
den 14 mars är det val. Aznar kommer inte själv att
ställa upp. Nu vill han att makten i Folkpartiet (PP) ska
läggas i händerna på juristen Mariano Rajoy. Dennes
motståndaren blir den kompromissvillige socialisten José
Luis Zapatero. Aznar lämnar Spaniens politiska scen som en
stark ledare, och nu väntar han på nya arbetsuppgifter
- gärna på den internationella scenen.
2004-4 s 4
"Fördel den spanska högern"
Spaniens styrande folkparti (PP) har enligt flera opinionsmätningar
goda chanser att erövra absolut majoritet i de allmänna
valen den 14 mars. Mariano Roy, som ska efterträda Aznar
som premiärminister vann stor respekt i Spanien när
han för ett år sedan sändes ut till Galicien för
att ta hand om följderna av ett oljeutsläpp. Zapatero,
socialisternas ledare har kämpat för att framstå
som ett trovärdigt alternativ. Hans popularitet tycks emellertid
ha kulminerat under Irakkriget. Nu är det inrikespolitiska
frågor som tros avgöra valet.
2004-09 s 4-5
"Att separera är lättare sagt än gjort"
När Spanien går till val hamnar de separatistiska regionerna
som vanligt i rampljuset. De 14 mars är det allmänna
val och premiärminister José Aznar avgår. Troligen
efterträds han av den nye partiledaren Mariano Rajoy. Det
är tillfälle för alla Spaniens 17 "autonoma
regioner" att börja tala om mer självständighet
även om denna redan är hög, regionerna styr 60
% av Spaniens offentliga utgifter.
2004-09 s 5
"ETA deklarerar vapenvila i Katalonien"
Den väpnade baskiska separatistgruppen ETA har deklarerat
vapenvila i den spanska regionen Katalonien (men alltså
inte i Baskien). Vapenvilan är den förste från
ETA sedan 1999. Säkerhetsexperter misstänker att ETA
är nära ett sammanbrott efter senaste tidens bakslag
för både dess militära och politiska grenar.
2004-11 s 8
"Regeringspartiet i Spanien backar"
Stödet för det regerande spanska folkpartiet blir allt
svagare. Chansen för partiets premiärministerkandidat
Mariano Rajoy att behålla den absoluta majoritet som Aznar
har tycks vara liten. Han kan komma att tvingas bilda regering
med stöd av nationalistpartier i regioner som Katalonien
och Kanarieöarna. PP har anklagat socialistpartiet för
att vara för mjuka i inställningen till ETA-terrorism
och separatiströrelser i Baskien och Katalonien. ETA kan
anses ha gett Rajoy extraröster genom att försöka
detonera en halv tons bilbomb i Madrid förra veckoslutet.
2004-12 s 3-5
"Terrorism är inget nytt i Europa"
Tyskland och grekland har sedan 1970-talet utsatts för vänsterterrorism,
medan Italien har drabbats av både vänster- och högerextremistiskt
våld. IRA har sponsrat separatistiskt våld i Storbritannien
och Frankrike har problem med extremister i Korsika. Många
anser att det styrande folkpartiet PP i Spanien hade intresse
av att peka ut ETA som ansvarigt för de senaste bombdåden.
Det skulle ge röster i förra söndagens val. Om
däremot Al-Qaida straffat Spanien för att landet deltagit
på USAs sida i Irak skulle detta gynna socialistpartiet.
2004-12 s 5-6
"Terrorn slog till strax före valet"
De blodigaste terrordåden i Europa på mycket länge
inträffade bara tre dagar före de allmänna valen
i Spanien. En rad samordnade bombexplosioner på tre olika
järnvägsstationer i Madrid skördade 200 dödsoffer.
De spanska myndigheterna deklarerade mycket snabbt att det var
den baskiska separatistgruppen ETA som låg bakom dåden.
Det otäcka är att Spanien är måltavla både
för ETA och den islamiska terrorismen. Den avgående
premiärministern Aznar intog en kompromisslös hållning
mot ETA.
2004-12 s 6-7
"ETA och den baskiska separatismen"
ETA vill etablera en oberoende, socialistisk, baskisk stat som
omfattar en del av norra Spanien och en del av den sydfranska
Atlantkusten. Baskerna anser att deras kultur skiljer sig från
grannfolkens och de talar ett språk, som skiljer sig från
alla andra europeiska språk. Amerikanska bedömare anser
att ETA ingår i ett nätverk av militanta, marxistiska
organisationer som inkluderar bl a den colombianska FARC-gerillan.
Om ETA mot förmodan, var inblandat i bombattentaten i Madrid
var det organisationens största våldsdåd hittills.
ETA är i själva verket starkt försvagat.
2004-12 s 9-10
"Spåret till al-Qaida blir allt tydligare"
Man misstänker att bomberna som dödade 200 personer
i Madrid för en vecka sedan var ett verk av en multinationell
cell bestående av anhängare till al-Qaida. Flera marockaner
och indier har gripits. I Madrid användes inte självmordsbombare
utan bomberna utlöstes med fjärrkontroller.
2004-12 s 16
"Upprörda väljare röstade bort regeringen"
Många spanjorer röstade på socialisterna för
att straffa Aznar för hans stöd till kriget i Irak.
Socialistledaren José Luis Zapatero vann en överraskande
seger. Han har lovat att kalla hem Spaniens 1300 soldater i Irak
om inte FN tar över i Irak den 30 juni. Socialisterna fick
43 % av rösterna, Folkpartiet 38 %. Söndagens val var
det första som en terrorattack påverkade ett valresultat
direkt i ett demokratiskt västerländskt land.
2004-15 s 6
"Segt maktskifte i Madrid"
Spaniens nya socialistiska regering är komplett, men den
får inte tillträda förrän efter påsk.
Denna abnorma situation orsakar splittringar, vars orsaker inte
alltid finns hos valets konservativa förlorare. Socialistpartiets
partiledare Zapatero vann valet men hans kandidatur till premiärministerposten
måste först bekräftas av i en omröstning
i parlamentet. Denna kan inte äga rum förrän i
andra halvan av april. Till dess regerar alltså Aznar som
tillförordnad premiärminister med kraftigt reducerade
befogenheter.
2004-15 s 11
"Terrorcellens hjärna är död"
Den misstänkte hjärnan bakom terrorattacken den 11 mars
i Madrid fanns bland de fyra personer som sprängde sig själva
till döds i lördags kväll när polisen stormade
en lägenhet i en förort till Madrid. Han kallades "tunisiern".
Fyra misstänkta kan ha lyckats fly från det omringade
huset.
2004-36 s 7
"Europeiskt toppmöte"
Premiärminister José Luis Zapatero kommer att arrangera
ett toppmöte med Frankrikes och Tysklands ledare i mitten
av september. Huvudtemat på mötet blir ratificeringen
av EUs nya konstitution. Man kommer också att diskutera
EUs finanser. Spanien befarar att en del av de pengar som landet
får från EU kommer att gå till de nya medlemsländerna.
2004-46 s 3
"Fullt av potentiella martyrer i spanska fängelser"
Invandrare från Nordafrika är högvilt för
militanta islamister som söker rekryter. I fängelserna
(i Spanien) finns människor som är unga, alienerade,
äventyrslystna och riskbenägna och som tycker att deras
liv är värdelösa. Interna erbjuds först en
extremistisk version av Islam som ett sätt att sona tidigare
synder. I ett senare stadium får de lära sig att de
kan bli totalt rena genom martyrskap. Då är de redda
att bli självmordsbombare och terrorister.
2004-47 s 6-7
"En fnurra på tråden"
Spaniens regering har kommit på kant med Bush och hans regering.
Förhållandet mellan USA och Spaniens socialistiska
regering tangerade bottennivå i förra veckan när
president Bush bjöd in Spaniens förre regeringschef
José Maria Aznar till ett 40 minuters privat möte
i Vita Huset. Det var en tydlig avsnoppning av José Luis
Rodriguez Zapatero som väckte Washingtons missnöje genom
att ta hem Spaniens trupper från Irak. De frostiga bilaterala
relationerna får konsekvenser för Spaniens framför
allt på försvarsområdet. Spanien ses inte längre
som en strategisk allierad vilket är en katastrof för
Spanien.
2005-1/2 s 12-13
"Spaniens förgångna spökar"
General Franco är död: Länge leve Franco! Dagens
Spanien är på väg att kollidera med sin historia.
Det verkar inte som om landets politiska ledare är kapabla
att blicka framåt. Terrordåden iden i Madrid har inte
förenat spanjorerna utan snarare rivit upp gamla sår
som plågat dem sedan inbördeskriget på 1930-talet.
Samhällsfreden som rått sedan general Franco dog för
30 år sedan har brutits. Det finns Francotrogna och Francofientliga
fraktioner som för juridiska processer för att eliminera
eller skydda statyer, gatunamn och andra symboler. Spanien tycks
ha glömt att landets framtid som en modern europeisk stat
inte ligger i det förgångna.
2005-1/2 s 113-14
"Zapateros största bekymmer är Baskien"
Den baskiska regionens deklaration alldeles före årsskiftet
att den har rätt att separera från Spanien har bäddat
för premiärminister Zapateros första kris. Baskiens
president Juan José Ibarretxe, hävdar att han följer
demokratiska principer då han kräver att det är
det baskiska folket som i en folkomröstning ska avgöra
Baskiens framtid och inte regeringen i Madrid. Andra menar att
det är inte någon mening med självständighet
med tanke på Spaniens växande integration med EU.
2005-3 s 8
"Åtalade hjälpte flygplanskaparna"
Åtta personer har åtalats i Spanien för att ha
gett logistisk hjälp till medlemmar i ett nätverk som
organiserade terrorattentaten i USA 11 september 2001. Ramzi Binalshibh
som tillhörde en cell i Hamburg tros vara operationens nyckelman
och han besökte Spanien i juli 2001. Han sitter fängslad
i USA efter att ha gripits i Pakistan 2002.
2005-5 s 4-5
"Livstecken från ETA"
En bomb, som av allt att döma placerades ut av den baskiska
terroristgruppen ETA, exploderade i ett hotell i sydöstra
Spanien i söndags. En person skadades lindrigt. Det senaste
dödliga attentatet ägde rum i maj 2003.
2005-6 s 4
"Baskiens ledare leker med elden"
Baskiens regionale premiärminister, Ibarrexte, skjuter över
målet i sin kamp för större autonomi. Han vill
uppnå absolut majoritet för sitt parti, PNV, och då
krävs det att han får ETA-sympatisörernas röster,
och det får han inte utan att kräva självständighet
för Baskien. Men då undergräver han det samförstånd
finns mellan alla politiska grupper i Baskien. Man kan lösa
autonomifrågan mycket smidigare. Det har politikerna i Katalonien,
där nationalismen är minst lika stor, visat.
2005-6 s 5
"Festen slutade i tragedi"
I ett vandrarhem i östra Spanien påträffades i
söndags 18 människor som tros ha dött av koloxidförgiftning
efter ett födelsedagskalas som slutade i tragedi. Man tror
att butangas har läckt ut från en gasvärmare.
2005-6 s 9
"Spanien ger amnesti åt illegala invandrare"
Man tror att det finns en miljon illegala invandrare i landet.
De ska få möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd.
Om de har minst 6 månaders anställningskontrakt i ett
företag som har rätt att verka i Spanien. De måste
också kunna bevisa att de inte har begått brott. Konservativa
politiker befarar att åtgärden kommer att locka ännu
fler illegala invandrare till Spanien. Andra EU-länder kritiserar
också amnestiprogrammet då de befarar att invandrarna
kommer att söka sig vidare från Spanien till andra
länder i EU.
2005-8 s 11
"Spanjorerna röstade ja"
Spanjorerna röstade ja i den i den första författningsomröstningen
i Europa. 76 % röstade ja men bara 42 % deltog i valet, EUs
generösa stöd till Spanien anses vara huvudorsaken till
spanjorernas varma känslor för unionen. Sedan 1986 har
EU skjutit till över 100 miljarder euro.
2005-10 s 3
"Italien har förlorat rollen som ledande Medelhavsland"
Italienarna brukar betrakta spanjorer som fattiga kusiner från
landet, men numera är rollerna ombytta. Italien har stagnerat
de gångna 10 åren, samtidigt som Spanien har blomstrat.
I Spanien har det skapats 4,5 miljoner nya arbetstillfällen.
Fattigdomen minskar i Spanien och ökar i Italien. Spanien
blomstrar p g a en grundlig social och ekonomisk förvandling,
för att inte tala om det generösa stödet från
EU. Språket är också en stor fördel för
Spanien som har återerövrat inte bara Latinamerika
utan också stora delar av USA. Man ha t o m börjat
fundera på att minska ner den långa siestan. Italien
har dåligt utbildad arbetskraft, kan inte längre lösa
exportproblemen genom att devalvera valutan och Neapel hemsöks
av våldsamma maffiakrig.
2005-11 s 4-5
"Ett år efter tågattentaten lider Spanien fortfarande"
Den 11 mars 2004 omkom 200 människor och 1800 skadades. För
de flesta har livet nu återgått till det normala i
Madrid. Spanska myndigheter har lagt ut 40 miljoner euro på
de överlevande och offrens anhöriga. Alla inblandade
invandrare har fått uppehållstillstånd. De två
politiska lägren kan inte komma överens om hur årsdagen
av attentaten ska uppmärksammas. Attackerna den 11 mars splittrade
spanjorerna.
2005-15 s 5
"Machomannen drar sin sista suck"
Om en månad kommer en ny lag att gälla i Spanien. Den
ålägger männen att "dela ansvaret för
hushåll och omsorgen om barn och äldre familjemedlemmar".
Lagen kommer att ingå i civila äktenskapsceremonier.
Överträdelser mot lagen kan bli föremål för
rättslig prövning i händelse av skilsmässa
då domare fastslår skilsmässovillkor.
2005-16 s 9
"Baskiens regering försvagades i regionvalet"
Baskiens styrande nationalister, som vill ha större autonomi
för regionen, vann söndagens regionval, men dock utan
att få egen majoritet. Det hade regionens president, Juan
Ibarrexte, hoppats på för att utöka Baskiens autonomi
till gränsen för regelrätt självständighet.
Han hindrades av att ett "skumt" självständighetsparti
fick 8 av parlamentets 75 mandat. Man antar att det partiet olovligt
sponsrats av den förbjudna Batasuna (som betraktas som terrororganisationen
ETAs politiska gren).
2005-20 s 14
"Fredstrevare i Spanien"
Spaniens socialistiska regering förbereder ett historiskt
förslag om förhandlingar till den väpnade baskiska
organisationen ETA. Oppositionsledaren Mariano Rajoy beskyller
premiärminister Zapatero för att försöka få
parlamentet att "kapitulera". Ordföranden för
en förening för anhöriga till ETA-offer anklagar
regeringen för att ge vika för "mord, utpressning
och hot".
2005-25 s 22
"Slutet på karriären"
Manuel Fraga, den siste politiske överlevaren från
Francos diktatur, förlorade sin sista maktposition i söndagens
regionval i Galicien i nordvästra Spanien. Den 82-årige
Fraga har styrt denna region utan nämnvärd opposition
sedan 1989. Galicien har under hans styre blivit ett starkt fäste
för folkpartiet (PP) som Fraga grundade efter Francos död.
2005-25 s 26-27
"Solkusten har en skuggsida"
Costa del Sol i Spanien är Europas kriminella högborg.
Kombinationen av brottslighet och turism föder välstånd
och arbetstillfällen för landet.
Interpol menar att det finns 18000 utländska brottslingar
från 70 olika länder där som ägnar sig åt
allt från vapenhandel och prostitution och penningtvätt.
Mer än 60 % av all cannabis - som kommer in i landet från
Marocko - och hälften av allt kokain tros passera Spanien.
Den lilla brittiska kolonin Gibraltar lever gott som skatteparadis
och penningtvättinrättning.
2005-27 s 13
"Turistlandet liknar mer och mer en öken"
Ineffektiva bevattningsmetoder, vattenslukande turistanläggningar
och golfbanor och en intensiv byggboom förstärker effekterna
av årets torka. 700000 nya bostäder byggdes i fjol.
Spanien blir varmare och torrare för varje år. Två
tredjedelar av Spanien har drabbats av allvarlig torka. Värst
är det för Valencia, Andalusien och Katalonien. 80 %
av den totala vattenkonsumtionen svarar landets jordbrukare för.
Vattnet är 30 gånger billigare i Spanien än genomsnittet
i EU.
2005-28 s 26-27
"Den spanska solkusten storknar"
Tiotusentals svartbyggda semesterbostäder, i många
fall köpta av godtrogna nordeuropéer, kan rivas som
en följd av att Spanien försöker begränsa
förstörelsen av Medelhavskusten. 20000 hus har byggts
bara i en enda stad - Marbella. När det inte längre
finns tillräckligt mycket mark börjar byggboomen hota
de sista skyddade kustområdena, däribland naturparkerna
Cabo de Gata och Donana. Internationella narkotikapengar och vinster
från olaglig vapenhandel har blivit ett sått att tvätta
pengar.
2005-32 s 5
"Spanien tillåter homo-äktenskap"
När socialisterna kom tillbaka till makten i Spanien efter
islamisternas dödliga attentat var ett initiativ att göra
det giltigt att gifta sig för människor av samma kön.
En av parterna måste vara bosatt i Spanien. Det gör
ingenting om det är förbjudet att gifta sig med någon
av samma kön i det land varifrån den utländske
partnern kommer.
2005-32 s 6
"Spanjorernas förhållande till muslimer är
komplext"
Rädslan för islamistisk terror kastar skuggor över
landet som drev morerna på flykt. Spaniens förhållande
till muslimerna är fyllt av historia. Fram till för
2 år sedan har böneutroparens "Allahu akkbar"
inte hörts i Granada sedan utdrivandet av den sista moriska
kungen 1492. Detta blev smärtsamt tydligt i mars 2004 då
terrorister bombade tåg i Madrid. Nu har Londonbomberna
väckt nytt liv i rädslan. Nordafrikaner toppar listan
över vilka människor spanjorerna litar minst på.
Det såg ett tag ut som om Spanien skulle följa Storbritanniens
exempel och starta krig mot radikal islam. Men Zapateros socialistregerings
försonliga inställning resulterade i stället i
"Stiftelsen för mångfald och fredlig samexistens"
conviviencia.
2005-36 s 3-4
"Politisk stormvarning i Spanien"
Den spanska regeringen står inför en hektisk höst.
Sjukvården ska saneras, autonomistatuterna ska reformeras,
och budgeten och en ny skollag skapar kontroverser. Dessutom ska
premiärminister Luis Rodriguez Zapatero vara värd för
flera internationella toppmöten. Oppositionsledaren Mariano
Radoy, som leder det av Zapatero bespottade folkpartiet (PP) anser
att premiärministern är inkompetent och ytlig. De båda
partierna försökte inleda ett samarbete med det föll
på motsättningar vad gäller hur man ska hantera
den baskiska terroristorganisationen ETA. Det krävs nämligen
kvalificerad majoritet för att ändra på dessa
förhållanden. PP accepterar inte heller att kristendom
i skolan degraderas från grundämne till tillvalsämne.
2005-37 s 5
"Rykten om fredsprocess"
Den väpnade baskiska separatistgruppen ETA väntas utlysa
vapenvila inom tre månader efter att i hemlighet ha förhandlat
indirekt med den spanska regeringen. Gruppen avstod i somras från
sin normala bombkampanj mot spanska turistmål, vilket orsakade
spekulationer om att den är redo att lägga ner sina
vapen.
2005-47 s 7
"Mastodonträttegång i Madrid"
56 personer ställdes i början av veckan inför rätta
i Madrid misstänkta för att tillhöra eller ha hjälpt
den väpnade separatistgruppen ETA. De åtalade anklagas
för att ha bildat grupper, som försvarat ETAs agerande
i medierna, lobbat för gruppen via politiska kanaler, samlat
in pengar för att finansiera terrordåd och deltagit
i andra aktiviteter, som inte är direkt kopplade till terrorism.
2006-6 s 7-8
"Katalanerna hävdar sin nationalitet"
Självstyre, inte regelrätt självständighet,
är lösningen, som både Madrid och Barcelona kan
acceptera. Katalanerna har ett eget språk, en egen kultur
och en upprorisk historia längre än 500 år. Katalonien,
som har sju miljoner invånare, har en stark ekonomi som
väcker avund i resten av Spanien. Och de vill ingenting hellre
än att bli en egen nation med Barcelona som huvudstad. I
september i fjol röstade det katalanska parlamentet med stor
majoritet ja till att bli "en nation" men ändå
fortsätta att tillhöra Spanien. Kampanjen stöds
av Spaniens socialistiske premiärminister Zapatero medan
oppositionspartiet Partido Popular skyller regeringen för
att underblåsa "balkaniseringen av Spanien". Zapatero
kan inget annat eftersom frågan handlar om hans regerings
överlevnad. Han har inte egen majoritet i parlamentet utan
behöver stöd av små regionala partier som stöder
det katalanska förslaget.
2006-12 s 4
"Viskningar och rop"
Hoppet om eldupphör från den baskiska terror- och separatistorganisationen
ETA kan visa sig vara förhastat. Premiärminister Zapatero
har parlamentets stöd att inleda samtal med ETA om terrororganisationen
visar "tydlig vilja" att överge våldet. Regeringen
och oppositionen har traditionellt gått i takt mot ETA men
nu vägrar Folkpartiet (PP) att gå med på förhandlingar
utan kräver ovillkorlig kapitulation av ETA. Frågan
är om Zapatero och socialistpartiet kan gå vidare utan
PPs stöd.
2006-14 s 9
"Katalonien får större autonomi"
Det spanska parlamentet beslöt i förra veckan att ge
Katalonien större autonomi. Spaniens borgerliga opposition
befarar att detta är första steget mot Spaniens sönderfall.
Katalonien får förfoga över mer av regionens skatteintäkter
plus bensin- och tobaksskatter och får större inflytande
över rättsväsendet. Lagen som antogs med 189 mot
154 röster kommer nu att behandlas av parlamentets överhus,
senaten.
2006-17 s 3-5
"Zapateros program fungerar bra"
Spaniens premiärminister har kanske hittat hemligheten bakom
balansen mellan robust ekonomisk tillväxt och social harmoni.
På två år har han åstadkommit Spaniens
första budgetöverskott på 20 år. Spanien
har skapat 60 % av alla nya jobb i EU förra året den
ekonomin växer med 3,3 % i år. Homosexuella tillåts
gifta sig och adoptera barn. Hundratusentals illegala invandrare
har fått amnesti.
2006-21 s 4
"Dialog med ETA?"
Den spanska regeringen tycker sig ha tillräckliga bevis för
att den baskiska gruppen ETA menar allvar med sin vapenvila. Premiärministern
Zapatero har därför deklarerat att förhandlingar
om fred kommer att inledas. En majoritet av spanjorerna, 54 %,
ifrågasätter ETAs intentioner och den konservativa
oppositionen, folkpartiet (PP) kritiserar Zapatero för att
han går med på förhandlingar.
2006-24 s 8
"Zapatero förhandlar"
Spaniens premiärminister José Zapatero har sagt att
han kommer att inleda fredsförhandlingar med den väpnade,
baskiska separatistgruppen ETA senare denna månad. Han gör
det trots protestdemonstrationer som lockade hundratusentals spanjorer
under veckoslutet. Motståndarna mot Zapateros förhandlingsplaner
anser att ETA måste avväpnas innan förhandlingar
börjar.
2006-24 s 25-26
"Picasso då och nu"
Spanien firar att det är 25 år sedan tavlan "la
Guernica" fick en permanent hemvist i den spanska huvudstaden,
och att det är 125 år sedan Picasso föddes, med
en påkostad utställning till konstnärens minne.
Få artister har präntat en egen stil så dramatiskt
som Picasso. Utställningen i El Prado och Reina Sofia, Spaniens
två nationalmuseer, försöker framställa Picasso
som i grunden spansk. Han har länge betraktats som en fransk
konstnär som råkade födas i Spanien. Utställningen
för fram hans djupa rötter i den spanska kulturen och
det konstnärliga arvet.
2006-25 s 13
"Katalonien blir lite mindre spanskt"
Invånarna i Katalonien antog i söndags ett förslag
om större autonomi med stor majoritet, 75 % mot 21 %. Valdeltagandet
var emellertid lågt, bara 35 %, vilket antyder att majoriteten
av katalanerna är ganska likgiltiga. Katalonien får
ökad kontroll på områden som skatter, invandring
och juridiska frågor. Katalonien erkänns som en egen
nation som kräver att invånarna lär katalanska.
Det oppositionella folkpartiet (PP) hävdar att den katalanska
regeringen nu får samma status som den nationella regeringen,
vilket i praktiken gör Spanien till en "dubbelstat".
2006-32 s 3-4
"En plats i solen"
Spaniens baktalade premiärminister kan känna sig ganska
nöjd. Ekonomin tuffar på, + 3,5 % nästa år.
Katalonien har fått en ny författning om regionens
autonomi. Den baskiska terroristgruppen ETA håller vårens
löfte om permanent vapenvila. En våg av socialliberal
lagstiftning från äktenskap mellan homosexuella till
snabbare skilsmässor har godkänts i parlamentet. Zapateros
socialistparti har ett bekvämt försprång i opinionsundersökningarna.
Invandringen har hållit lönerna nere och har försett
Spanien med nya, ivriga konsumenter. 650 000 nya invandrare anlände
förra året. Men inflationen är hög och underskottet
i bytesbalansen slår rekord.
2006-36 s 5
"Flyktingproblemet är övermäktigt"
Strömmen av fattiga migranter från Afrika som tar sig
till Kanarieöarna i överfyllda båtar växer
stadigt. 22000 har landstigit där i år många
fler än de 5000 som kom under hela förra året.
Spaniens utrikesminister Moratinos uppmanar alla sina ambassadörer
i de västafrikanska länderna att påskynda repatrieringsavtal
så att resenärerna kan åka tillbaka till de länder
där de hör hemma. Spanien säger sig inte längre
kunna tolerera den illegala invandringen och ursprungsländernas
underlåtenhet att bekämpa utvandringen. Tidigare var
det Marocko och Mauretanien men nu är det i Senegal som resorna
obehindrat organiseras. Utvandrare betalar förmögenheter
för att våga livet i riskabla överfarter.
2006-37 s 10-11
"Spaniens guldgruva hotas"
Spaniens stränder riskerar att dränkas under vatten
på grund av den globala uppvärmningen. De spanska stränderna
beräknas krympa med i genomsnitt 15 meter till 2050 på
grund av den globala uppvärmningen som får isen vid
polerna att smälta och orsaka högre havsnivåer.
Den spanska Atlantkusten blir mest lidande. Experterna varnar
också för att Europas viktigaste våtmarker kommer
att drabbas. Varningarna kommer samtidigt som den varma sommaren
i Spanien verkar hålla i sig ett bra tag till. 20 spanska
städer har noterat värmerekord i september.
2006-42 s 6-7
"Macho-Spanien lagstiftas bort"
Spaniens socialistiska regering tänker krossa två tusen
år av manlig dominans. Det socialistiska partiet kräver
att alla politiska partier har minst 40 % kvinnliga kandidater
på sina listor och samma gäller styrelseplatserna i
börsnoterade företag. Nya lagar underlätta skilsmässa
och stipulerar att män och kvinnor ska dela lika på
hushållsarbetet. Man vill också slopa lagen som ger
förstfödde manlige arvingen rätt till tronföljden.
2006-42 s 7
"General Franco rör upp starka känslor"
Det seglivade stödet i Spanien för general Francos diktatur
manifesterar sig tydligt vid hans grav i ett enormt monument norr
om Madrid. Premiärminister Zapatero vill sätta stopp
för alla hyllningsaktioner och politiska möten vid graven.
Förslaget har väckt protester från många
som hävdar att det är ett intrång i yttrandefriheten.
De vill inte att regeringen ska bestämma vilka åsikter
folket ska ha.
2006-44 s 6-7
"Byggbom och korruption går hand i hand"
Tio år av kontinuerlig ekonomisk tillväxt gör
att det byggs som aldrig förr i Spanien. Många spanjorer
är redo att köpa både ett andra och ett tredje
hem vid kusten eller i bergen. Spanjorerna bor till 85 % i egna
hem, den högsta siffran i Europa. Till detta kommer alla
utländska intressen. Priserna har ökat med 150 % sedan
1997. Effekten av bygg boomen för små spanska kuststäder
är omstörtande. Miljöbestämmelser ignoreras
om de utgör hinder. Den mycket heta mark- och fastighetsmarknaden
i Spanien underblåser korruptionen. De politiska partierna
i Spanien står inför en trovärdighetskris efter
det att många små skandaler i byggbranschen har vuxit
till en jättelik flod av smutsiga pengar och olagliga kontrakt.
2006-50 s 8-9
"Det finns en hård kärna i Zapateros mjuka politik"
Den 46-årige Zapatero är i likhet med premiärminister
Blair en liberal som i stort sett låter ekonomin sköta
sig själv. Han gynnas av landets starka ekonomi som nu är
inne på andra decenniet med stabil tillväxt. Många
är kritiska till att han öppet utmanat den katolska
kyrlan när det gäller sociala frågor som homoäktenskap
och han har försvagat de traditionella banden mellan staten
och kyrkan.
2006-50 s 9
"Oppositionen bara gnäller"
Det spanska folkpartiet, PP, Mariano Rajoy vid rodret har förlorat
styrfarten. Kanske avgår han efter nästa val i början
av 2008. Partiet opponerar mycket ilsket mot allt som regeringen
föreslår. Roten till PPs problem är partiets oförmåga
att komma ur traumat efter valförlusten. Nederlaget kom tre
dagar efter terrorattentaten i Madrid där 191 människor
förlorade livet. Bråken runt terrorattentaten i mars
2004 överröstar fortfarande PPs centristiska budskap.
2007-03 s 25
"Spanska protester"
Två veckor efter de baskiska separatisternas dödliga
attentat i Madrid samlades i lördags drygt en kvarts miljon
spanjorer för att protestera mot ETAs våldskampanj.
Det oppositionella folkpartiet deltog inte i demonstrationerna.
Partiledaren, Mariano Rajoy, hade krävt att demonstrationerna
också skulle innehålla protester mot den socialistiska
regeringens planer på att förhandla med ETA.
2007-10 s 7
"Ingenting kan stoppa den spanska centrifugen"
Madrid håller på att förlora greppet. Spanien
är ingen federation till namnet, men verkligheten berättar
en annan historia. Spanien är ett av Europas mest decentraliserade
länder och nu ger ett nytt fördrag Andalusien en autonomi,
och en "nationalitet". Tidigare har Valencia och Katalonien
fått liknande fördrag som kombinerar byråkratiska
detaljer med "romantiskt svammel". De flesta väljare
verkar inte bry sig nämnvärt.
Spanien
2007-14 s 3-4
"Spanien räds nytt separatistparti"
Organisationen Batasuna, som är separatiströrelsen ETAs
politiska gren har försökt registrera ett nytt politiskt
parti inför de kommunala valen i maj men fått avslag.
Premiärminister Zapatero refererar till den lag som förbjuder
politiska partier som har någon koppling till illegala militanta
grupper. Ett annat skäl är att den politiska oppositionen
Partido Popular länge kritiserat regeringen för att
vara undfallande mot ETA.
2007-17 s 5
"Spanien gläds åt rekordstark ekonomi"
Nästa månad är det kommunval och det oppositionella
folkpartiet ligger jämsides med det styrande socialistpartiet
så premiärminister tyckte att det var viktigt att framträda
och presentera lite goda nyheter. 2006 då BNP ökade
med nästan 4 % blev det bästa ekonomiska året
för Spanien sedan landet blev demokratiskt för 29 år
sedan. I dag är Spanien den åttonde ekonomin i världen
med en BNP som överstiger 1000 miljarder euro. Men budgetunderskottet
är det näst högsta i världen i absoluta termer
efter USA och 37 % högre än för ett år sedan.
Mycket drivs med statligt lånade pengar.
2007-17 s 6
"Spaniens romer lever i marginalen"
Trots att romerna har levt i Spanien i 500 år är de
utstötta och diskriminerade. Spanien hyllas internationellt
för att på ett smidigt sätt ha absorberat Europas
snabbast växande invandrarbefolkning på fyra miljoner
men detta har landet inte lyckats med de 700 000 romerna. Bland
dem är analfabetismen utbredd och många låter
bli att skicka sina barn till skolan. Bara en tredjedel går
ut grundskolan och 0,2 % börjar studera på universitetet.
Detta visar en undersökning gjord av 1600 romska hushåll.
Den socialistiska regeringen vill ändra lagen för att
förbättra villkoren för enmansföretag och
ge skattelättnader till företag som anställer romer
eller andra marginaliserade personer.
2007-22 s 13
"Nederlag för Spaniens socialister"
Den spanske premiärministern José Zapatero tvingades
i måndags slicka sina sår efter det första valnederlaget
sedan makttillträdet för tre år sedan. Det socialistiska
partiet besegrades med knapp marginal i söndagens lokala
val av det oppositionella folkpartiet PP, vars seger var speciellt
övertygande i huvudstaden Madrid. Nederlaget kom bara 10
månader före nästa allmänna val. Inget politiskt
parti i Spanien har på 24 år vunnit ett allmänt
val efter att ha förlorat de lokala valen.
2007-28 s 3-4
"Ekonomiskt samarbete i palmernas skugga"
Italien och Spanien har redan solen, de långa luncherna
och religionen gemensamt. Nu planerar de att intensifiera det
ekonomiska och kommersiella samarbetet också. Spanien har
bara tre av världens hundra största företag och
Italien fyra, medan Frankrike har åtta och Tyskland nio.
Om de inte snart växer sig större riskerar de att köpas
upp i den fortsatta sammanslagnings- och uppköpsprocessen
i Europa. De båda länderna försöker stärka
sina roller vid sidan av Frankrike och Tyskland. Kulturellt påminner
de om varandra, de har samma religion och avspända attityd
och talar latinska språk.
2007-34 s 6-7
"Zapatero har händerna fulla därhemma"
Under Felipe Gonzalez och José Maria Aznar deltog Spanien
med liv och lust i den internationella debatten och i internationella
operationer. På senare år har Spanien tappat inflytande
på den utrikespolitiska arenan, men ekonomin fortsätter
att växa snabbt.
Vad han lyckats med är att få EU att gå med på
generösa utvecklingsbidrag till Spanien 2007-12 trots att
den spanska regeringen är mycket stark. Spaniens närmande
till de svarta länderna i Afrika har också uppskattats
av internationella diplomater och afrikanska ledare. Många
värderar också högt landets förmåga
att absorbera Europas snabbast växande invandrarbefolkning
och inrättandet av lagar som stärker kvinnors och homosexuellas
ställning.
2007-36 s 5
"Baskiska separatister är i farten igen"
En liten bomb exploderade i söndags på en motorväg
i norra Spanien. Attentatet kom efter en varning via telefon från
ETA. Ingen skadades i attentatet. Flera andra bombhot tvingade
fram avstängningar av fyra motorvägar.
2007-41 s 3-4
"Generalissimons långa skugga"
Oförmågan att göra upp med det förgångna
säger en del om tillståndet i dagens Spanien. Premiärminister
Zapatero, vars farfar dödades av Francos styrkor, föreslår
att man ska hedra offren i det spanska inbördeskriget för
70 år sedan med en lag om historiskt minne. Lagförslaget
måste godkännas före 1 november har väckt
en intensiv debatt om för- och nackdelarna med att gräva
upp det förflutna. Åsikterna tenderar att splittra
spanjorerna ganska exakt efter partilinjerna.
2007-48 s 8
"Leka krig" hela
artikeln
Ett nytt krigsspel i Spanien, baserat på inbördeskriget,
väcker anstöt i Spanien. Spelets försvarare hävdar
att den unga generationen äntligen får en chans att
bekanta sig med Spaniens 1900-tals historia. "Krigets skuggor"
är baserat på inbördeskriget 1936-1939 som bröt
ut sedan högerkrafter lojala med Francisco Franco hade iscensatt
en kupp mot den valda republikanska regeringen. Spelet lanseras
samtidigt som det råder en bitter debatt som startade på
grund av en ny lag som medger skadestånd till inbördeskrigets
offer och som bannlyser monument till Francos minne. Detta är
en viktig fråga för premiärminister José
Zapateros socialistiska regering. Kontroversen hjälper upp
försäljningen av spelet. I spelet kan man välja
att ansluta sig till antingen de nationalistiska eller de republikanska
styrkorna och ändra utgången av krigets avgörande
händelser. Spelet översätter inbördeskriget
till ett tekniskt språk som tilltalar den unga generationen.
Spelet inkluderar dokumentära bilder från BBC och från
två katalanska arkiv samt en kortfattad redogörelse
för det verkliga händelseförloppet.
2008-03 s 7
"Spanien går till val"
Den spanska regeringen upplöste i måndags parlamentet
och utlyste nyval till 9 mars. Detta inledde en förmodligen
mycket hård kamp mellan de regerande socialisterna och det
oppositionella folkpartiet (PP). Politiska bedömare räknar
med en mycket jämn kamp mellan Spaniens två största
partier, som båda drar mot mitten. Zapatero fick makten
för fyra år sedan. Han har förbättrat homosexuellas
och kvinnors rättigheter. Folkpartiet har anklagat regeringen
för att undergräva den katolska kyrkan, familjen och
den spanska enheten. Opinionsmätningar ger socialisterna
ett litet försprång.
2008-06 s 6-7
"Spaniens premiärminister står inför oväntade
utmaningar i försöket att bli omvald i mars. De senaste
fyra åren har Spaniens politiker debatterat och grälat
om nästan allt utom ekonomi men nu grälar man också
om ekonomin. Den spanska bostadsbubblan har brustit och inflationen
ökat. Oppositionen, Folkpartiet, PP, vill utnyttja detta
för att hämnas den oväntade förlusten 2004.
Den politiska frågan är om väljarna kommer att
straffa socialistpartiets premiärminister Zapatero för
den gnagande oroskänslan många har.
2008-06 s 8
"Kyrkan blandar sig i politiken"
Den romersk-katolska kyrkan uppmanar spanjorerna att rösta
på politiska partier som inte förhandlar med den baskiska
separatistgruppen ETA. Kyrkans uppmaning är ett direkt slag
mot de regerande socialisternas politik. Kyrkan kritiserar också
lagen som ger personer av samma kön rätt att gifta sig
och religionens minskade utrymmer på skolschemat.
Allmänna val äger rum den 9 mars.
2008-09 s 3
"Det drar ihop sig till val i Spanien" hela artikeln
Socialisterna leder, men försprånget till Folkpartiet
minskar. Avgörande blir, menar många, hur många
av de som håller på PSOE som kommer att gå till
valurnorna. I den senaste debatten mellan de två huvudkandidaterna
var oppositionsledaren Mariano Rajoy, "formidabel" i
sitt angrepp mot Zapateros och regeringens sätt att sköta
ekonomin och invandringen. Rajoy lade också skulden för
tilltagande kriminalitet och hårt ansträngda välfärdsprogram
på det växande antalet invandrare. Han upprepade kraven
på att invandrare måste integreras i det spanska samhället.
2008-10 s 12-14
"Det spanska imperiets undergång"
Val står för dörren och Spaniens ekonomi har plötsligt
börjat sakta av. Det verkar som om luften har gått
ur kandidaterna i valet också till valet på söndag.
Tillväxttakten i ekonomin har sjunkit från 3,8 % o
fjol till 2,4 5 i år. Arbetslösheten har ökat,
liksom inflationen och fastighetsbubblan har spruckit. Spanien
har gått från ett euroland i topp till ett medelmåttigt
land. Premiärminister Zapatero har gjort två allvarliga
misstag på den inhemska fronten. Det första var alliansen
mellan hans socialistparti och Republikanska vänstern i Katalonien,
ett parti som eftersträvar katalansk självständighet.
Det andra var att börja förhandla med ETA. Folkpartiets
Rajoy har emellertid inte lyckats rida på motståndarens
svaghet. Partiet är splittrat och försvagat av inre
motsättningar sedan förlusten 2004.
2008-11 s 4-5
"Den bittra valkampanjen slutade i socialistisk seger,"
Set styrande socialistpartiet i Spanien vann söndagens allmänna
val vilket ger premiärminister José Luis Zapatero
ett nytt mandat att genomföra sina sociala, kulturella och
politiska reformer. Han menar att han fått godkänt
för djärva beslut som att dra tillbaka Spaniens styrkor
i Irak, mera autonomi till Spaniens uppstudsiga regioner, liberalare
skilsmässolagar och legaliseringen av samkönade äktenskap.
Socialisterna måste bilda allianser med några mycket
mindre partier.
2008-13 s 8-9
"ETA misstänks för lömska planer"
Den spanska säkerhetstjänsten varnar för att terrorgruppen
ETA förmodligen planerar en våldskampanj för att
sätta press på premiärministern Zapatero och hans
regering. Farhågorna förstärks av de senaste veckornas
mord på en före detta politiker och bombattentat mot
en polisstation, dåd som antyder att ETA intensifierar sin
våldskampanj. Antiterrorpolisen misstänker att ETAs
nästa mål är Zapatero, som installeras för
en ny mandatperiod i nästa månad. Zapatero vill bilda
en gemensam pakt med alla de politiska partierna mot ETA för
att komma till rätta med problemet som plågat Spanien
i 40 år. Den borgerliga oppositionen, folkpartiet (PP) är
traditionellt skeptisk till förhandlingar med ETA och den
kommer förmodligen inte att stödja Zapateros plan.
2008-13 s 8-9
"Hård konkurrens om de bästa skolorna"
Spanska föräldrar till och med skiljer sig för
att deras barn ska få gå i de bästa skolorna.
I Spanien styrs barnens inträde i högstadieskola av
ett poängsystem. Domare i Sevilla misstänker att en
del föräldrar skiljer sig bara för att erövra
några extra, avgörande poäng. Sedan i fjol får
nämligen barn till skilda eller separerade föräldrar
två extrapoäng vilket ökar chanserna att välja
en bra skola. "Föräldrar är kapabla att göra
vad som helst för att få in sina barn i rätt skola".
Vissa hyr detektivtjänster för att spionera på
konkurrerande föräldrar.
2008-21 s 3-4
"Kyrkan mister sina privilegier"
En gång i tiden styrde den katolska kyrkan livet i Spanien.
Men Spanien liksom de flesta länder i Europa, ändrar
sig och blir mer och mer sekulärt. Spanien har länge
stöttat kyrkan med omkring 5 miljarder euro årligen.
Nu börjar banden mellan kyrka och stat lösas upp. Premiärminister
Zapatero har tagit bort kyrkans undantag för moms och fortsätter
med distinkt sekulära projekt som sexualundervisning och
införande av abortpiller. Han har legaliserat samkönade
äktenskap, gett homosexuella rätten att adoptera barn
och förenklat skilsmässor. I hela Västeuropa växer
en kristen religiös apati samtidigt som islam tar allt större
plats. Denna trend beror delvis på den ökade invandringen.
I dag finns det 16 miljoner muslimer i EU.
2008-23 s 13
"Madrid blockerar baskisk omröstning"
Den spanska regeringen kommer att blockera de baskiska myndigheternas
planer på att arrangera en folkomröstning om regionens
förhållande till resten av Spanien och om ett slut
på den långvariga konflikten med terroriströrelsen
ETA. Chefen för den baskiska regionregeringen Ibarretxe vill
att baskerna ska svar ja eller nej på frågan om det
är dags att förhandla med ETA om fred och om huruvida
de vill ha en debatt om det baskiska folkets "rätt att
bestämma".
2008-24 s 6
"Mera samarbete"
Spanien vill att Europa ska enas om politiken när det gäller
energi och invandring. Premiärminister Zapatero står
för en liberal invandringspolitik. Men den allmänna
opinionen har blivit mindre generös i takt med att ekonomin
har saktat av och arbetslösheten ökat. Nu menar han
att den illegala invandringen måste bekämpas hårdare
och det bästa sättet är genom samarbete med de
länder varifrån de kommer.
2008-24 s 6
"Åtta misstänkta terrorister greps i Spanien"
Den spanska polisen grep i början av veckan åtta män
som misstänks ha givit ekonomiskt och logistiskt stöd
till en algerisk terroristorganisation med koppling till al-Qaida.
De gripna är algerier i åldrarna 27-39 år. De
misstänks tillhöra al-Qaida i Maghreb som påstod
sig ha genomfört självmordsattacker i december riktade
mot FNs och regeringens kontor i Alger.
2008-26 s 12-14
"EU planerar för tiden efter Bush"
Långt innan Bush besökte Europa för sista gången
som president hade ledarna där börjat etablera kontakten
med Barack Obama och John McCain. Spanien som är världens
största ekonomi vill erbjuda USA sitt politiska och ekonomiska
inflytande i Latinamerika. Spaniens rykte i arabvärlden efter
det spanska tillbakadragandet i Irak är också en stor
diplomatisk tillgång. Spanien stöder också Turkiets
ansökan om medlemskap i EU. Spaniens premiärminister
är dessutom ensam socialist i en region där högern
tycks stärka sin ställning.
2008-37 s 26-28
"Spanien kan inte begrava sin mörka historia för
evigt"
Frågan vad som hände med tusentals människor som
avrättades i Spanien under inbördeskriget och general
Franco, har varit obesvarad i flera decennier. Men nu har utgrävningen
av massgravar gjort det möjligt för efterlevande att
begrava sina kära. Samtidigt belyses landets mörka historia
ännu en gång. Tidigare föredrog det officiella
Spanien att låtsas att de illegala avrättningarna aldrig
inträffade men nu gör Förbundet för det historiska
minnets bevarande (ARHM) nästen varje veckoslut någon
utgrävning av gravar som ortsbefolkningen känt till
men varit rädda att avslöja. Det hände för
över 70 år sedan men många har inte bearbetat
sorgen förrän nu. Många är glada nu när
de vågar berätta och äntligen sätta punkt.
Den berömde spanske domaren Baltasar Garzón har engagerat
sig i kampanjen. Tidigare har han utrett diktatorers brott i andra
länder som i Argentina och Chile. Över 100 000 personer
kan ha försvunnit i den "spanska förintelsen".
Redan 1977, två år efter Francos död infördes
en amnestilag, som innebär att ingen kan ställas till
svars för brott begångna under Francos regim.
2008-39 s 9
"Självutnämnd Robin Hood gäckar bankväsendet"
Den spanske skurken Enric Duran lurade 39 banker att låna
honom en halv miljon euro. Han kallar sig Robin Bank i en gratistidning
som heter Kris och som han och hans vänner sprider i 200
000 exemplar. Han sägs nu har flytt utomlands sedan pengarna
skänkts till olika aktivistoperationer.
Artikel i The Guardian.
2008-39 s 11
"Det kostar att skiljas"
Efter 15 år av kraftig tillväxt som underblåstes
av en jättelik byggboom, befinner sig Spanien nu i ekonomisk
kris. Pengar eller snarare bristen på pengar tvingar ett
växande antal olyckliga spanska par att fortsätta att
leva ihop. En undersökning visar att en del medelklasspar
som separerar får avsevärt sämre levnadsstandard.
De tvingas leva på studenters nivå.
2008-47 s 6
"ETA försvagades ytterligare"
Den baskiska separatiströrelsen ETAs militära chef greps
i början av veckan i sydvästra Frankrike. Nära
gränsen till Spanien. Han misstänks för att ha
dödat två spanska civilgardister i december 2007.
2009-03 s 3-4
"Den katolska kyrkan tar strid mot sekularismen"
Spanien är Vatikanens front i kriget mellan kyrkan och stat.
Landet har 90 % katolsk befolkning och en rikhistoria. Men motståndet
är starkt. Sedan 2004 har premiärminister Zapatero legaliserat
samkönade äktenskap och snabbskilsmässa och hans
regering arbetar med att lätta på reglerna för
abort och dödshjälp. Det som står på spel
är huruvida Spanien kommer att ansluta sig till resten av
Europa eller stå fast som katolicismens sista starka fäste?
Spaniens betydelse för Vatikanen förklaras delvis med
att landet är språngbräda till Latinamerika med
över 300 000 katoliker. 2011 är Madrid värdstad
för Vatikanens Världsungdomsdag, hur blir det med finansieringen
från regeringens sida?
2009-09 s 6
"Som en judaskyss"
Korruption och inre strider undergräver Spaniens förr
så stolta Folkparti (PP). PP är involverat i en rad
minst sagt pinsamma skandaler. Partiledaren Mariano Rajoys ledarskap
är starkt ifrågasatt. Tidningarna pratar om mutor och
förmåner till lokala och regionala partifunktionärer.
Som en Judaskyss, så betecknar den spanska folkpartiets
(PP) grundare Manuel Fraga den behandling som partiet fått
både från egna och utomstående.
2009-10 s 4-5
"Baskien byter spår"
Väljarna i den baskiska regionen i norra Spanien satte i
söndags punkt för 29 år av nationalistiskt styre
i regionen. Inget enskilt parti fick majoritet men nederlaget
för Baskiens nationalistparti, lett av den nuvarande regionale
regeringschefen, Juan Jose Ibarretxe kan ge det socialistiska
partiet regeringsmakten. Premiärminister Zapateros medgörlighet
när det gäller utökad autonomi för de olika
regionerna tros ha tilltalat de baskiska väljarna. I Galicien
besegrade folkpartiet, PP, socialisterna.
Spanien, Finanskrisen
2009-17 s 4-5
"Deflationsspöket lurar i kulissen" hela artikeln
Fallande priser i framför allt Spanien väcker farhågor
om deflation lite varstans. I Spanien har priserna gått
ner överallt men det leder sällan till en ökad
försäljning bara ännu mindre intäkter. Arbetslösheten
kan snart tangera 20 % och kombinationen stigande arbetslöshet
och sjunkande priser kanske innebär att Spanien redan befinner
sig i det första stadiet av deflation. Och detta är
inte ett unikt spanskt bekymmer. Luxemburg, Portugal och Irland
rapporterar också prissänkningar.
2009-19 s 11
"Ny era i Baskien"
Den baskiske socialistledaren, Patxi Lopez, valdes i början
av veckan till Baskiens förste icke-nationalistiska president.
I sitt installationstal lovade han att föra en outtröttlig
kamp mot den väpnade separatistgruppen ETA. Omröstningen
satte punkt för nästan 30 år med Ibarretxes Nationalistparti
i regeringsställning.
2009-20 s 10-11
"Spanien har Europas högsta arbetslöshet"
17,4 % är arbetslösa i Spanien idag och EU-kommission
tror att den stiger till 20,5 % nästa år. Den varnar
också för att det kommer att ta längre tid för
Spanien att hämta sig än för andra länder.
Till detta kommer Spaniens egen kris , när en modell, som
bygger på billig arbetskraft och en svindlande fastighetsmarknad,
plötsligt hamnar på obestånd. Den personliga
krisen slår till en början inte så hårt
då Spanien är lyckligt lottat med starka sociala nätverk
- underbyggda av den svarta ekonomin - som bidrar till att förhindra
sociala oroligheter.
2009-33 s 8
"Alla är vinnare i "Alice i Zapateroland"
En extra pott på 11 miljarder euro kommer att delas ut till
landets regioner som ett ytterligare steg för att flytta
makten från centrum till landets 17 regioner. Det är
en fortsättning på Kataloniens status som autonom region
vilket genomfördes av socialisterna 2006. Detta leder till
ett ökat budgetunderskott, som redan närmar sig 12 %,
med en procentenhet, och gör det ännu svårare
att uppnå en sund ekonomi. Men socialistpartiet behöver
röster från de små regionala nationalistiska
och separatistiska partierna.
2009-40 s 8-9
"Zapatero tar över Reinfeldt"
Spaniens premiärminister, José Luis Rodriguez Zapatero,
hyllades förr som den europeiska vänsterns nya ansikte.
Men sedan kom den plötsliga recessionen, förvärrad
av en sprucken fastighetsbubbla, och fick hans popularitetssiffror
att dala i hisnande fart. Men Zapatero är inte den som hänger
läpp. I en intervju avslöjar han sina idéer och
planer inför det spanska ordförandeskapet i EU, som
börjar i januari. Främst kommer ekonomisk återhämtning
att prioriteras och därefter implementeringen av Lissabonfördraget.
Och att EU bör sluta kommersiella avtal med Latinamerika,
Ryssland och Medelhavsregionen.
2009-45 s 21
"Spansk tradition hotas i Katalonien"
Kataloniens regionparlament ska rösta om ett eventuellt förbud
mot tjurfäktning. I hela Katalonien pågår en
intensiv kampanj mot tjurfäktning, inte bara av djurskyddsskäl
utan minst lika mycket för att det är en traditionell
spansk tradition. Spanska är det sista katalonierna vill
vara.
2009-51 s 13
"Folkomröstning utan konkret värde"
Självständighetsfrågan är alltid aktuell
i spanska Katalonien- Hundratusentals katalaner deltog i söndags
i en "symbolisk" folkomröstning om självständighet
för Spaniens ekonomiskt starkaste region. Frågan gällde
om de är för eller emot att Katalonien bildar en oavhängig
stat och blir egen medlem i EU. Centralregeringen i Madrid erkände
inte folkomröstningen.
2010-02 s 11
"Tjuren är ett stridsäpple"
I december bestämde sig det regionala parlamentet i Katalonien
för att förbjuda tjurfäktning. Förbudet kan
bli lag i år. Spanjorerna i Madrid ser förbudet mot
tjurfäktning som ett sätt att angripa andra spanjorer.
Katalansk nationalism är inte att leka med.
2010-04 s 6
"Polisen sprängde ETA-cell"
Polisen grep i veckan fem misstänkta medlemmar av den underjordiska
terrororganisationen ETA utanför Bilbao och San Sebastian.
De misstänks ligga bakom några extremt lömska
dåd under hösten 2008, bland annat i september då
en 100-kilosbomb exploderade och skadade elva personer mycket
svårt. Gripandet är resultatet av att man har etablerat
en ny antiterrorenhet hos den baskiska polisen.
2010-06 s 9
"Rekordinvandring mattas av i krisens spår"
Antalet registrerade invandrare i Spanien har mer än sexfaldigats
de senaste tio åren. Förra året fanns omkring
5,6 miljoner icke-spanjorer skrivna i landet morsvarande 12 %
av befolkningen, en ökning med 400 000 sedan 2008. I början
av 1990-talet befolkades Spanien nästan enbart av spanjorer.
Andelen invandrare var mindre än 1 %. Invandrare tog hälften
av alla nya jobb mellan 2000 och 2008. Invandringen har blivit
ett hett politiskt ämne de senaste veckorna på grund
av den allt djupare ekonomiska krisen i Spanien.
2010-08 s 3
"Det nya inbördeskriget"
En utredning om Franco-epokens övergrepp river upp gamla
sår i Spaniens politiserade domstolsväsen. I oktober
2008 startade Spaniens mest kontroversielle undersökningsdomare,
Baltasar Garzón, en utredning om övergrepp som ska
ha begåtts av den forne diktatorn Francos hantlangare. Nu
har han själv stämts för att ha överskridit
sina befogenheter i sin jakt på Francos spöke. Stämningen
kom ursprungligen från en liten fackförening tillhörande
extremhögern och nu har det fått stöd av de en
gång så mäktiga falangisternas sista kvarlevande
rest. Å andra sidan har Carmen Negrìn som är
barnbarn till den sedan länge avlidne Juan Negrín,
som var den spanska republikens sista premiärminister innan
Francos maktövertagande, lämnat in ett krav till domstolen
om att domare som tillträtt sina poster innan Francos död
1975 inte ska få döma eller biträda i fallet Garzón.
Argumentet för detta är att de "inför Gud
svurit trohet" till Franco och den nationella rörelsens
principer.
2010-09 s 5
"ETA förlorade ännu en ledare"
Den högste ledaren för den väpnade baskiska separatistgruppen
ETA greps förra söndagen i norra Frankrike. Enligt Spaniens
inrikesminister var ETA i färd med att förbereda ett
terrordåd inne i Spanien. Gripandet av terroristledaren
Arronategui och ytterligare två ETA-medlemmar har enormt
stor betydelse. Polisen beslagtog skjutvapen, falska id-papper,
sprängämnen, pengar, en stulen bil och datorutrustning.
2010-09 s 10
"Spanien anklagar Caracas för delaktighet i mordkomplott"
Den spanska rättvisan beskyller president Hugo Chávez
venezolanska regering för att ha stött planer på
ett attentat mot den colombianske statschefen Alvaro Uribe. Indicier
antyder att Venezuela har samarbetat med colombianska Farcrebeller
och den baskiska terrororganisationen ETA, meddelar domaren Eloy
Velasco i en rapport.
2010-10 s 30-31
"Konst eller brutal slakt"
Tjurfäktningens vara eller icke vara splittrar Spanien. Den
spanska huvudstaden Madrid och rivalen Barcelona står på
var sin sida i debatten. I en tydlig provokation mot Barcelona
har Madrid upphöjt tjurfäktning till en skyddad konstform.
Samtidigt som regionparlamentet i Katalonien debatterar ett totalförbud
mot tjurfäktning har det lokala styret i Madrid deklarerat
att tjurfäktning ingår i stadens och regionens skyddade
kulturarv. "Det är en konstform har varit en del av
den spanska och medelhavskulturen sedan urminnes tider" säger
chefen för den konservativa regionregeringen i Madrid.
Det handlar om den långa identitetsstriden mellan Spaniens
olika och splittrade regioner.
2010-18 s 4
"Spanien bantar byråkratin"
29 av 106 statliga verk slopas för att spara pengar. Den
spanska staten har avskaffat 80 generaldirektörsposter och
450 chefsposter. Och ännu fler underchefer ska bort. Alla
statliga verk och myndigheter ska minska antalet chefsposter med
10 procent. Den spanska regeringen vill minska statsskulden från
11,2 procent till 3 procent av BNP till 2013.
2010-18 s 7-8
"Timmen T i den spanska ekonomin"
Spanien är ett högt skuldsatt land med skadade inkomstgenererande
mekanismer. Spanien är på väg att bli ett "högriskområde".
Det stora årliga underskottet är på 100 miljarder
euro. Planer som tillkännagavs för en vecka sedan handlade
om att spara 16 miljoner euro per år. Industriledare kräver
åtstramningsprogram i den offentliga sektorn på kort
sikt och därefter långtgående reformer av den
rigida arbetsmarknaden.
2010-20 s 7-8
"Spanien gör u-sväng för att sanera ekonomin"
Spaniens premiärminister Zapatero tar nu i ordentligt för
att överleva den ekonomiska krisen. Alla offentliganställda
får fem procents löneminskning i år och nästa
år ska lönerna frysas. Ministrarnas löner sänks,
på ett bräde, med 15 procent. Det blir även minskade
barnbidrag, minskade anslag till äldrevården och en
frysning av vissa pensioner nästa år. Målet är
att få ner budgetunderskottet till högst sex procent
2011. Arbetsgivare och ekonomer kräver reformer så
att det blir lättare att avskeda personer. Det oppositionella
Folkpartiet, PP, anklagar Zapatero för att agera två
år för sent. Kreditmarknaderna gillade den spanska
regeringens besked om åtstramningar.
2010-23 s 8
"Dåligt stöd för spansk strejk"
Strejken i den offentliga sektorn fick stöd av bara elva
procent av arbetstagarna, vilket stärker premiärminister
José Zapateros ställning när han försöker
tackla eurozonens tredje största budgetunderskott. Zapatero
har tvingats sänka löner och frysa pensioner för
att övertyga investerare och kollegor ute i Europa om att
han kan reducera budgetunderskottet på 11,2 procent av BNP
och minska arbetslösheten. Det ska också bli enklare
att säga upp folk och mindra generösa avgångsvederlag.
"Spanien har inte råd att inte reformera arbetsmarknaden".
2010-24 s 9
"Religionsfritt"
Den spanska regeringen överväger att förbjuda burka
i offentliga byggnader. Spanien ansluter sig därmed till
andra länder i Europa som hävdar att burkan nedvärderar
kvinnor. I Spanien förbereder man en lag som förbjuder
alla religiösa symboler, som till exempel krucifix i statliga
byggnader inklusive sjukhusen.
2010-25 s 10
"Hårda bud"
Spaniens socialistiske regeringschef, José Luiz Rodríguez
Zapatero, överväger att ombilda sin regering i ett försök
att erövra finansmarknadernas förtroende. Hans land
står inför mycket smärtsamma reformer, som kräver
odelat stöd från hela regeringen. Det ryktas att Natos
före detta generalsekreterare, Javier Solana, kan bli aktuell
som ny regeringsledamot. Om parlamentet inte godkänner regeringens
spar- och reformplaner kan det bli aktuellt med nyval.
Spanien
2010-28 s 6-7
"Spanien hoppas på rödgult uppsving"
Äntligen något att prata om förutom krisen. Många
spanjorer hoppas att VM-triumfen ska gynna landets ekonomi. En
sak är i varje fall säker, och det är att David
Villa och Co hjälpte till att bota den allmänna håglösheten.
Spanien har roligt igen. 200 000 spanjorer förvandlade centrala
Madrid till en jättelik festlokal efter VM-segern. Den rödgula
flaggan, jublet, tutandet och vrålandet befriade Spanien
från en djup depression. Spanien behöver verkligen
ett ekonomiskt uppsving. Spanien var landet som för bara
några få år sedan hade en verklig boom men nu
har arbetslösheten stigit till över 20 procent och bland
ungdomar är den nästan dubbelt så hög.
2010-36 s 10-11
"ETA utlyser vapenvila"
Sinn Fein fixade vapenvilan, säger Gerry Adams, den irländska
politikern med anknytning till IRA. Den spanska regeringen tänker
inte besvara den baskiska terroristgruppens förslag med motsvarande
åtgärd och hävdar att orsaken till ETAs eldupphör
är att organisationen är för svag för att
genomföra terrordåd. Zapateros regering försökte
förhandla med ETA vid förra erbjudandet om eldupphör.
Då bröts vapenvilan efter nio månader då
två personer dödades av en bomb.
2010-36 s 12
"Fortsatt kärvt på den spanska bostadsmarknaden"
Många i branschen har gått i konkurs och de som finns
kvar räknar med att det dröjer ytterligare tre eller
fyra år innan marknaden är i balans igen. Det finns
nästan 690 000 färdiga, osålda nya byggnader i
Spanien. Om man lägger till ej avslutade byggen närmar
sig siffran en miljon. Priserna har minskat med 20 procent på
tre år.
2010-41 s 4-6
"Rörelsen försöker hitta sin plats i en ny
tid"
De spanska socialisterna och fackförbunden har lite svårt
att anpassa sig till nya, svårare tider. Generalstrejken
i förra månbaden var bara en missnöjesdemonstration
och inte ett varsel om kommande oroligheter. Fackförbunden
ville bara visa sitt missnöje med åtstramningarna utan
att åsamka premiärminister José Zapatero och
hans regering någon allvarlig skada. Zapatero som valdes
2004 har för närvarande sitt hittills svagaste väljarstöd.
29 procent väljarstöd mot 43 procent för Folkpartiet.
Den socialistiska regeringen förefaller vara på väg
att begå självmord.
2010-48 s 6
"Katalonien drar åt höger"
Den spanske regeringschefen José Luis Rodríguez
Zapateros socialistiska parti ett svidande nederlag i de katalanska
regionvalen i söndags. De katalanska nationalisterna (CiU)
ökade från 48 till 62 mandat (av 135). Partiledaren
Artur Mas blir ny regeringschef efter socialisten José
Montilla. Hans socialistiska parti fick bara 28 mandat mot 37
2006. Det är socialisternas sämsta val någonsin
i det katalanska regionparlamentet.
Även flera mindra vänsterpartier förlorade tillsammans
många mandat. Vänsterrepublikanerna (ERC) fick bara
10 mandat vilket var mer än en halvering av resultatet för
fyra år sedan. Även Ekosocialisterna (ICV) gjorde ett
dåligt val.
Det största spanska oppositionspartiet, Folkpartiet (PP)
som hittills inte haft någon betydelse i Katalonien, gick
starkt framåt i Katalonien och fick 18 mandat i Regionparlamentet.
Artur Mas har som mål att göra regionen helt självstyrande
och inte betala något till centralregeringen i Madrid.
2010-51 s 4-5
"Köparens marknad, men ingen köpare"
Spökstäder runt om i Spanien varslar om stora bekymmer
för bankerna och i förlängningen för landets
ekonomi. Den spanska byggnadsindustrins kollaps syns överallt
i landet. Halvfärdiga hus står överallt. Boomen
och kollapsen inom den spanska fastighetssektorn är häpnadsväckande.
På bara ett decennium steg markpriserna med 500 %. Sedan
försvann marknaden nästan över en natt. Många
invandrare i byggindustrin åkte hem, arbetslösheten
steg till 20 % och nordeuropéerna slutade upp att köpa.
Investerarna vågar inte gå in, de tror att priserna
kommer att falla ytterligare. Botten är inte nådd ännu.
Många av de tomma bostäderna ligger i områden
med liten efterfrågan, speciellt längs sydkusten.
Spanien, Terrorism
2011-02 s 3
"Ett land på gränsen till nervös fred"
Terrororganisationen ETA har utropat permanent vapenvila, men
frågan är om gruppen menar allvar. Gruppen har försvagats
markant och är inte att lita på grund av av sin långa
historia av brutna löften och vapenvilor. ETA har under de
gångna decenniernas kamp för ett självständigt
Baskien dödat fler än 850 människor. Gruppen definieras
som en terroristorganisation.
2011-02 s 4
"En hel generation spanjorer i väntan på ingenting"
Den ekonomiska krisen slår speciellt hårt mot de unga
i Spanien. Mer än 40 procent av dem är arbetslösa,
vilket är ett trist rekord i Europa. De kallas "generation
noll" därför att de har noll chans på arbetsmarknaden.
De bor hemma, den spanska familjen fungerar fortfarande som ett
socialt skyddsnät. Till och med välutbildade akademiker
har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Under
boomåren var det lätt att få arbeten. En bra
murare fick lätt jobb och tjänade bra även med
bara sex år i skolan. 200 000 unga spanjorer har utvandrat
de senaste tre åren. De är mycket välutbildade.
2011-02 s 5
"Ingen grymhet i TV före klockan 22"
Matadorer och entusiaster rasar när den spanska statstelevisionen
förbjuder direktsändning av tjurfäktningar. Nya
regler betyder att våld mot djur inte får visas på
tv före klockan tio på kvällen, detta för
att skydda unga tittare. I Katalonien har redan all tjurfäktning
förbjudits. Rasande fans anklagar televisionen för att
vända en viktig del av den spanska kulturen ryggen. Ett kulturarv
sedan många århundraden menar många.
2011-04 s 3-4
"Bättre sent än aldrig!"
Om den spanska regeringen skyndar sig att reformera ekonomi och
arbetsmarknad finns det en chans att stoppa en allvarlig kris,
som skulle tvinga landet att söka hjälp utifrån.
Premiärminister Zapateros självförtroende har växt
sedan en uppgörelse med Baskiska nationalistpartiet (PNV)
betyder att hans minoritetsregering kan överleva fram till
valen i början av 2012. Pensionsreformen, pensionsåldern
ska stiga till 67 år, ska var klar före denna veckas
slut och kollektivavtalet till 18 mars. Fackförbunden, arbetsgivarna
och staten har inlett förhandlingar för att försöka
reformera kollektivavtalsprocessen. Jämfört med Tyskland
minskade Spaniens konkurrenskraft med 33 % under åren 1999-2009.
2011-06 s 6
"Nytt separatistiskt parti"
Baskiska separatister grundade tidigt i veckan ett nytt politiskt
parti, som uttryckligen tar avstånd från den väpnade
gruppen ETAs våldsamma kampanj. ETAs politiska gren, Batasuna,
förbjöds 2003 på grund av att det hörde samman
med den miltanta grenen.
2011-10 s 6-7
"Kubanerna känner sig inte välkomna"
Castroregimen frigav i höstas 52 politiska fångar och
lät dem lämna landet tillsammans med sina släktingar,
ofta kusiner, för att flytta till Spanien. Många kom
till Madrid. Där bor nu 40 före detta politiska fångar
med 300 släktingar. På deras pass står "oåterkallelig
utresa". Nu lever de utan papper i Spanien. Många av
exilkubanerna är besvikna på den spanska regeringen
som finansierar deras uppehälle. Kubanska utbildningar godkänns
till exempel inte. Många funderar på att söka
visa till USA. Där får de emellertid inte asylstatus
eftersom de kommer från ett fritt EU-land.
2011-14 s 4-5
"Zapatero har fått nog och det har väljarna också"
Det spanska Socialistpartiet halkar efter oppositionen med tvåsiffrig
procentandel, vilket har fått den socialistiska premiärministern
José Luiz Rodríguez Zapatero att misstänka
att Socialistpartiets chanser att behålla makten skulle
förbättras markant om han själv avstår från
att söka en tredje mandatperiod. En trolig kandidat till
posten som efterträdare är inrikesminister Alfredo Rubalcaba.
Zapateros popularitet har dalat till en historiskt låg nivå.
Folkpartiet, PP, väntas gå starkt framåt i de
regionala och lokala valen i maj.
2011-14 s 4-5
"Lite si och så med religionen"
Få spanjorer går i mässan varje vecka, men kyrkan
har fortfarande stort inflytande i spanjorernas liv. Tre fjärdedelar
av spanjorerna definierar sig som katoliker och bara 2,5 % tillhör
någon annan religion. Rörelser som Opus Dei är
populära. Bara 15 % av de spanska katolikerna går i
mässan varje vecka. Vatikanen har förlorat slaget när
det gäller synen på sex och preventivmedel. Men detta
har inte hindrat kyrkan, som driver många skolor att blanda
sig i politiken.
2011-14 s 5
"Vem hinner ta siesta?"
Siestan är avskaffad och spanjorerna arbetar fler timmar
än genomsnittet i Europa. Spanjorerna arbetar längre
varje dag än till exempel både holländare och
tyskar. Problemet är det som människor gör när
de kommer till jobbet. Många sitter bara länge kvar
vid skrivbordet eftersom det anses fel att gå hem innan
chefen går. Produktiviteten är låg. 41 % missar
det dagliga målet. Många företag har lunchstängt
i två timmar mitt på dagen.
2011-15 s 10
"Vapengömma avslöjades"
Den spanska polisen hittade nyligen ett stort förråd
av sprängmedel, närmare ett ton sprängmedel, tillhörande
separatiströrelsen ETA, på en bondgård i Baskien.
Två bröder greps och de misstänks till höra
ETAs logistiska avdelning.
2011-18 s 6
"Decentralisering på gott och ont"
Regional autonomi gör det svårare för den spanska
regeringen att minska budgetunderskottet. I Spanien står
17 regionregeringar för 37 % av de offentliga utgifterna.
Det finns gott om fett att banta bort i de regionala administrationerna.
Katalonien var i fjol en av de mest slösaktiga regionerna.
Katalonien finansminister vägrar att skär ner utgifterna
med nödvändiga 20 %. Detta kan göra finansmarknaderna
oroliga.
2011-18 s 9
"439 år i fängelse"
En spansk domstol dömde två somaliska män för
sjöröveri i samband med kapningen av ett spanskt fiskefartyg.
Det långa fängelsestraffet beror på att männen
frihetsberövade fartygets 36 besättningsmän. Straffet
är elva år per tillfångatagen sjöman. Övriga
tio gripna pirater har transporterats till afrikanska länder
för att rannsakas där.
2011-19 s 10
"Extremhögern knappar in"
Antalet utlänningar i Spanien är 12 % vilket tre fjärdedelar
tycker är "för mycket". I Katalonien bor många
invandrare och där ställer Plattform för Katalonien
(PxC) upp med 100 kandidater i de lokala valen den 22 maj. I sju
kommuner har partiet redan mandat i fullmäktige. "Varken
illegala invandrare eller utlänningar med id-handlingar ska
ha rätt att söka ekonomiskt stöd", säger
partiledaren Josep Anglada.
2011-25 s 10-11
"Folket i Folkpartiet"
Mariano Rajoy är ledare för den spanska högern
och blir förmodligen landets nye premiärminister efter
valet nästa år. Exakt vad han vill är och förblir
något av en gåta. Väljarna for illa åt
Socialisterna i kommunvalen i maj, då Folkpartiet (PP) segrade
med tio procentenheter. De spanska väljarna hade goda skäl
att straffa den socialistiske premiärministern, José
Luis Rodríguez Zapatero. Landets förut blomstrande
ekonomi har kraschat under hans ledarskap. Rajoy kommer mycket
snabbt att driva igenom ett åtstramningspaket och sänka
företagsskatten.
2011-28 s 26-27
"Önsketänkande kan inte ändra historien"
Spanien undersöker den fascistiska rörelsens monument,
inklusive kvarlevorna efter Franco. Denna vecka är det exakt
75 år sedan det spanska inbördeskriget började.
En tre år lång blodig konflikt som krävde 450
000 liv. Kriget och segraren, Francisco Franco, föranleder
än idag många heta debatter i Spanien. Inbördeskriget
fortsätter att generera en myriad av skrifter som innehåller
nya avslöjanden och ger feta rubriker i tidningarna. En särskild
strid står om vad som ska hända med Monumentet Valle
de los Caidos (De stupades dal", som är Europas största
massgrav. Kvarlevorna av 34 000 människor ligger begravda
där. Merparten av dem slogs för Franco. Många
menar att det är förödmjukande för Francos
offer att tvingas fortsätta att via skattsedeln finansiera
den fascistiska helgedomen.
2011-31 s 11
"Zapatero tidigarelägger valet i Spanien"
För Spaniens impopuläre premiärminister José
Luis Zapatero var det en fråga om vad som vore minst plågsamt
- tidigare lagda val i november eller som det var tänkt,
i mars 2012. Nu blir det val den 20 november. Zapatero lägger
av och vice premiärministern Alfredo Pérez Rubalcaba
tar över och leder Socialistpartiet under valrörelsen.
I opinionsmätningarna inför leder den konservative Mariano
Rajoy med sju procentenheter. Rajoy vill sänka bolagsskatterna
för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Han
måste också uppnå tuffa sparmål för
att hålla budgetunderskottet i schack.
2011-39 s 35
"Nyval i Spanien"
Premiärminister Juan Luis Zapatero har upplöst det spanska
parlamentet och utlyst nyval till den 20 november. I opinionsmätningarna
har det konservativa Folkpartiet ett stort försprång
framför de regerande Socialisterna. Zapatero kommer inte
att ställa upp för omval. Han har styrt landet i två
mandatperioder.
2011-42 s 5-6
"ETA ger upp kampen för självständighet"
ETA utlyste i januari permanent vapenvila, vilket förmodligen
var ett förebud om den deklaration som väntas komma
senare denna vecka. Det är en historisk händelse i Spanien
när det väpnade baskiska separatistgruppen ETA sätter
definitiv punkt för mer än fyra decennier av våld.
Personer med kännedom om ETA varbar dock för att gruppens
agerande är och förblir oförutsägbart. Organisationen
har dödat drygt 800 människor i bombattentat och väpnade
attacker runt om i Spanien i 43 år. ETA definieras som terroristgrupp
av EU och USA och den har försvagats de senaste tio åren.
2011-45 s 4
"Reformatorn Rajoy är beredd att ta över"
Borgerliga PP går mot en brakseger i det spanska valet,
men regerandet blir ingen dans på rosor. Över fem miljoner
spanjorer är utan arbete. Tillväxten har bromsat och
en andra recession hotar runt hörnet. Rajoy ligger 15 % före
Zapateros socialister och kommer att få egen majoritet i
parlamentet och därmed möjlighet att driva igenom långtgående
reformer. Men att bota Spanien är inte lätt och görs
inte i en handvändning.
2011-47 s 10-11
"Spanjorerna valde, som väntat, ny regering"
Rajoy måste infria löftet om att Spanien ska upphöra
vara ett problem och i stället bli en del av lösningen.
En hård dom fälldes i söndags mot Socialistpartiet
(PSOE), som har regerat landet i åtta år. De PSOE
led en brakförlust och ersätts nu av det konservativa
Folkpartiet (PP), som får det svåra uppdraget att
hjälpa till att snarast lösa den djupa skuldkrisen i
Europa. Mariano Rajoys parti erövrade 186 platser av totalt
350 i parlamentets underhus, medan Socialistpartiet rasade till
110 mandat fån 169. Söndagens val var PPs bästa
resultat och Socialistpartiets sämsta sedan Spanien återgick
till demokratiskt styre på 1970-talet. Den nye spanske premiärministern
har en fördel som hans grekiska och italienska kolleger saknar:
ett solitt stöd av egen majoritet i ett nyvalt parlament.
Spanien
2011-50 s 31
Kung Juan Carlos svärson synas i sömmarna"
Den förr oantastliga spanska kungafamiljen är involverad
i en växande skandal där medlemmar i kung Juan Carlos
familj misstänks för att ha tjänat pengar på
monarkin. I skandalens centrum finns kungens svärson, Iñaki
Men först måste myndigheterna återskapa folkets
förtroende., en före detta olympisk handbollsspelare,
som blev hertig av Palma i och med giftermålet med Juan
Carlos idrottsintresserade dotter, prinsessan Cristina.
http://www.guardian.co.uk/world/2011/dec/08/spanish-royal-family-hit-fraud-scandal
2011-51/52 s 9-10
"En försiktig perfektionist tar över rodret"
Spaniens nye ledare, Mariano Rajoy, är van att sitta på
åskådarplats, men nu är det hans tur att försöka
styra ett sjunkande skepp i hamn.
Tålamod är en dygd som Rajoy har slipat sedan 2003,
när José Maria Aznar, Spaniens förra konservativa
premiärminister, handplockade honom till sin efterträdare.
Faktum är att Rajoy, som lyckades ta makten i sitt tredje
försök 20 november i år, inte har verkat särskilt
pigg på att stå i rampljuset. Han har undvikit intervjuer
och ville inte avslöja vilka som ingår i hans regering
förrän han i onsdags presenterade den formellt för
kung Juan Carlos. Han vill ha en snabb förändring av
de kollektiva avtalsförhandlingarna. och arbetsmarknadslagarna
som enligt kritikerna medverkar till den höga arbetslösheten
på 21 %.
I motsats mot 2004 när novisen Zapatero tog makten kommer
Spanien nu att ledas av en veteran som suttit i parlamentet i
tre decennier och innehaft flera ministerposter.
2012-04 s 11-12
"Nytt hopp för ett skadat och ärrat land"
I femtio år levde baskerna under terrorhot.
Den baskiska terror- och separatistorganisationen ETA deklarerade
permanent eldupphör i höstas, men knappt någon
vågade tro att det var sant. Vreden och bitterheten över
det förgångna är så djupa att hoppet om
försoning sprider sig mycket långsamt. Utpressningsbreven
har dock slutat att komma. Det var tidigare ren rutin. Från
1978 till 2010 ökade ETA sin kassa med omkring 115 miljoner
euro.
I 51 år härskade rädslan för terrordåd.
800 ETA-fångar sitter i spanska fängelser. Den spanska
terroristorganisationen ETA dödade 858 människor under
den långa våldskampanjen.
2012-07 s 30
"Pesetan tillbaka i spansk by"
Den europeiska krisen har fått butiker i den spanska byn
Villamayor de Santiago att acceptera den gamla valutan, pesetan.
Samhället har 3000 invånare och ett torg med kullerstenar.
Det här är den plats där en av världslitteraturens
mest kända gestalter slogs mot vindmöllor, Don Quijote
från La Mancha. Hittills har byborna använt pesetas
för över 50 000 svenska kronor. Affärsmännen
har insett att många invånare har pesetas i spargrisar
och byrålådor medan de har ont om euro. En fjärdedel
av samhällets invånare är arbetslösa.
Och människor kommer nu från andra orter för att
använda sina pengar, som har varit värdelösa sedan
2000 då Spanien övergick till euron.
2012-08 s 7
"Spaniens arbetsmarknadsreform är mer radikal än
den verkar"
Det blir en intern devalvering. Medellönen kommer att sjunka.
Arbetsmarknaden avregleras. Uppsägningskostnaderna för
företagen minskas drastiskt. Fritt fram för företag
att bryta sig loss ur kollektiva avtal. Det blir lättare
för folk att byta jobb, vilket ger större flexibilitet
på arbetsmarknaden. Nya lagar minskar klyftan mellan de
som är "inne" och de som är "utanför".
2012-17 s 6
"Toppar arbetslöshetsligan"
24 % är arbetslösheten i Spanien. Och den kommer att
stiga. "2012 blir inget bra år" säger premiärminister
Mariano Rajoy. Antalet arbetslös kan vara sex miljoner innan
årets slut. Enligt nya lagar kan arbetsgivare, om de kan
bevisa tre förlustkvartal i rad, sänka löner och
avgångsvederlag utan överenskommelse med facket.
2012-17 s 10
"Det blåser upp till storm"
Spanien har hamnat i eurokrisens epicentrum. Vågen av kritik
har överraskat premiärminister Mariano Rajoys regering.
Regeringens åtstramnings budget siktar på att minska
underskottet med 27 miljarder euro och de regionala regeringarna
ska spara ytterligare 16 miljarder euro. Regeringen skyller motståndet
på Zapateros socialistiska regering som röstades bort
i november 2011. Men nu har Rajoys högerparti egen majoritet
fyra år framåt.
2012-21 s 6-7
"Vi är inte Grekland!"
Decentralisering tål att testas. Många andra europeiska
länder har ständigt upprepat att "Vi är inte
Grekland!" Först Irland och Portugal, som också
fick räddningspaket som de gengäldar med strikta åtstramnings
och reformprogram. Nu gör Spanien samma sak. Men Spanien
börjar bli skrämmande likt Grekland. Mest handlar det
om de spanska regionernas stora slöseri. Att lägga ner
regionstyret emellertid inte. T ex i Katalonien och Baskien är
ekonomin klart bättre än vad Centralregeringen mäktar.
2012-24 s 4-5
"Greklands trångmål fick Spanien att skynda"
Det stora Spanien tvingades till slut begära hjälp för
att hålla landets banker flytande, men det var egentligen
det lilla Grekland som stjälpte det spanska lasset.
Greklands elva miljoner invånare ska på söndag
göra valet mellan ledare som accepterar hjälplånens
hårda villkor och ledare som avvisar dem, trots att det
kan kosta Greklands medlemskap i valutaunionen.
Bara risken för att de trotsiga krafterna vinner i Grekland
förvärrade Spaniens problem.
Den spanska regeringens lånekostnader steg och orsakade
en bankrusning i slow motion som försvagade landets finanssystem.
För ögonblicket försöker de europeisk ledarna
skydda resten av eurozonen mot vad som än händer i Grekland
17 juni.
I USA är president Barack Obama orolig för att dåliga
ekonomiska nyheter från Europa kan hämma den ekonomiska
återhämtningen i USA och därmed hans chanser att
bli omvald.
2012-31 s 8-9
"Ungdomarna utan hopp"
I Barcelona och Katalonien befinner du dig mitt på arbetslöshetens
egen perrong. Här trängs ungdomar och äldre på
samma anhalt, mot destinationen ingenting. En fjärdedel av
Spaniens unga är arbetslösa. Därtill saknar man
hopp inför framtiden. Många emigrerar till forna kolonier
för att börja ett nytt liv. Den värst drabbade
landselen är Andalusien i söder. I Barcelona, en stad
som lever på turism och sitt fotbollslag glider ungdomarna
mest bara runt. Bor hemma hos föräldrarna och fördriver
tiden med skateboard.
2012-31 s 10-11
"Spaniens restauranger i kamp för att överleva"
Spanien må anses vara hemorten för "gastro chic"
ändå så vacklar denna bransch i ett land med
den största arbetslösheten i Europa. Människor
minskar sin konsumtion. Restaurangernas främsta konkurrent
är hemlagad mat. Några av de mest fashionabla restaurangerna
har till och med gett upp sina stjärnor hos Michelin och
satsar på billigare matalternativ. "Ingen har längre
råd att ägna tre timmar för ett mål mat
idag".
2012-40 s 30
"Katalonien lämnar Spanien?"
I veckan hölls en folkomröstning i Katalonien om regionens
förhållande till Spanien. Omröstningen gäller
om man skam söka självständighet eller inte. Spanien
skulle uppleva det som stridande mot konstitutionen. Det är
knappast troligt att det blir en sådan drastisk splittring
men i väntan på valresultatet kan man bara notera att
folket i Katalonien liksom andra spanjorer drabbats av Spaniens
usla ekonomi.
2012-42 s 10
"Katalonien kräver självständighet"
I dag vill 74 % av katalanerna ha en folkomröstning om självständighet.
Om sex veckor gå katalanerna till val. Centralregeringen
skyller på undervisningssystemet kontrar med att kräva
att spanska införs som språk också i Katalonien.
Under Francos tid var katalanskan bannlyst men nu är det
vanligaste språket bland regionens 7,6 miljoner invånare
och anses var ett viktigt stöd för dess nationalkänsla.
2012-44 s 9
"Baskiska nationalister vann"
De regionala valen ger Spaniens premiärminister ny huvudvärk.
Rayos Partido Popular, PP - "folkpartiet" - vann regionalvalet
i Galicien den 21 oktober, men valet i Baskien samma dag gav honom
ännu mer huvudvärk: den socialiststyrda regionsregeringen
tvingades avgå och det baskiska nationalistpartiet (PNV)
blev störst med en tredjedel av rösterna. Partier som
accepterar Baskiens status som en del av Spanien fick bara en
tredjedel av platserna i det regionala parlamentet. En fjärdedel
av rösterna gick till Euskal Herria Bildu, en koalition av
separatistgrupper, som nu är regionens näst största
politiska kraft och en allvarlig rival till PNV, vars ledare Iñigo
Urkullo, nu måste ta ställning till självständighet.
Kommer han att följa Artur Mas, Kataloniens ledare och utlysa
folkomröstning? Baskerna är mindre intresserade av självständighet
än katalanerna.
2012-44 s 10-11
"Demokratiprocessen gör helt om"
Det regerande regionpartiet i Ukraina vann förra söndagens
val. President Viktor Janukovitjs parti fick en tredjedel av rösterna
medan oppositionella Fosterlandspartiet fick mindre än en
fjärdedel och Kommunisterna knappt 15 %. Partiet lett av
världsmästaren i boxning, Vitalij Klitsjko fick knappt
14 % och det högerextrema nationalistpartiet Svoboda en bit
under 10 %.
Fosterlandspartiet är den fängslade politikern Julia
Timosjenkos parti.
Regionpartiet och dess allierade förväntas inte få
den två tredjedels majoritet den hoppats på. Då
ville den ändra i författningen och slopa direkta val
till presidentämbetet. Viktor Janukovitj har tre år
kvar på sim ämbetsperiod. Sedan får han inte
väljas igen. Han hade hoppats på att kunna utses av
parlamentet i fortsättningen. Nu tvingas han kanske göra
en Putin-Medvedev-rockad för att inte förlora makten
2012-48 s 12
"Väljarna krånglar till självständighetsplanerna"
Den katalanske presidenten Artur Mas som leder regionens ivrigaste
krav på självständighet från Spanien. misslyckades
med sitt mål att vidga sitt partis makt. Hans parti Convergéncia
i Unío (CíU) försvagades i stället för
att stärkas vid valet häromdagen. Från 62 till
50 mandat - målet var 68 mandat. Hans mål var att
kunna utlysa en folkomröstning om relationen till Spanien.
För detta krävdes 68 platser - av parlamentets 135.
CíU behöver nu bilda en allians med Esquerra- partiet
som också är ett separatistparti. Detta vänsterparti
blev näst störst med 21 platser. Sedan kom socialistpartiet
och folkpartiet som tillsammans fick 39 platser - båda motsätter
sig självständighet.
Den största osäkerheten är huruvida ett fritt Katalonien
kan vara kvar i EU och behålla euron. 2015.
2013-04 s 10
"Solig prognos - men spanjorerna tvivlar"
Obligationsräntan har sjunkit och tillväxten förväntas
tillta senare under 2013 I Spanien. Men spanjorerna genomlider
just nu en svidande lång period av rekordhög arbetslöshet
på 26,6 %. Den offentliga servicen har minskat samtidigt
som reallöner och pensionsnedskärningar gjort folk fattigare.
Bara en av sex spanjorer har förtroende för premiärminister
Mariano Rajoy. Själv har han tre år kvar på sin
mandatperiod.
2013-13 s 8-9
"Från sherry till soppkök"
Jerez de la Frontera i södra Spanien är en stad med
en befolkning på 215 000 som gjort sig världskänt
för sin sherry och sina flamenco-festivaler - men ökänt
i Spanien för sina enorma skulder på en miljon euro
(8,3 miljoner kronor).
Man försöker balansera budgeten genom att sänka
löner, skära ner på antalet anställda och
dra in på offentlig service. Många av de anställda,
som polismannen Julian Calvo, får bara betalt stötvis,
när staden råkar ha pengar.
2013-16 s 6
"Spanien vill förbättra sitt varumärke - Vi
är inte manãna"
Spaniens ekonomiska kris har krossat miljontals arbetstillfällen,
skövlat de offentliga finanserna och tvingat tusentals företag
i graven. Nu fruktar regeringen att krisen också har skadat
den mest ogripbara tillgången nämligen varumärket
Spanien, "Marca España".
Spanien har sjunkit från 10e till 19e plats sedan 2009!
2014-17 s 10-11
"Rashästarna säljs som hästkött"
Krisen har gjort Spanien till en av Europas största exportör
av hästkött. Det mesta går till länder som
Frankrike och Italien där hästkött är en kulinarisk
tradition.
Även unga avelsdjur slaktas.
Att äga en häst gav en social ställning som kunde
kopplas till besuttna godsägare. Men de nyrika tänkte
inte alltid på de kostnader som hästarna innebar på
lång sikt. Sedan den ekonomiska bubblan har sprucket tvingas
många göra sig av med sina hästar.
2013-20 s 6-8
"Graviditeter till salu"
I Spanien säljer de sina egna ägg för att själva
få mat för dagen. Det är snart fem år sedan
Mónica Campos började använda sin kropp för
att tjäna pengar. Spaniens byggindustri bröt samman
och hennes man Eduardo tvingades sluta sälja lyx&SHY;bilar
eftersom hans kunder för&SHY;svann. Vid varje donationstillfäller
fick hon nära 3000 euro.
Barcelona rankes nu som det främsta målet för
par och ensamma kvinnor som vill ha barn. Befruktningsturismen
har blicvit en av landets få blomstrande industrier.
Mónica Campos donerade regelbundet sina ägg, flerfaldigt
mer än vad som var lagenligt, geom att ljuga för sina
läkare. Hennes förmåga tog snabbt slut och hennes
hälsa blev lidande.
2013-25 s 4-5
"Krisen får företag att skärpa sig"
"Hunger skärper förståndet" lyder ett
spanskt talesätt. Kriser är bra tider för entreprenörer.
Spanjorerna har nu accepterat behovet ab grundläggande förändringar.
Spaniens handelbalans har svängt till överskott i mars
för första gången på minst 50 år!
Arbetsmarknadsreformer, låga löneökningar och
tydliga produktivitets förbättringar har bidragit till
att minska arbetskostnaderna med cirka 8 % sedan 2009.
Spanien, Tyskland, EU
2013-26 s 14-15
"Från varm beundran till frostig irritation"
Spanien vill påskynda bankunionen. Tyskland bromsar. Spanska
ämbetsmän kräver att en bankunion kommer till stånd
snabbt och vill att Tyskland stimulerar sin ekonomi så att
landets import från Spanien ökar.
Från den dag då Rajoys regering installerades 2011
har det gjorts medvetna försök att efterlikna en del
av de strategier som fick Tyskland att övervinna en egen
lågkonjunktur för 10 år sedan genom en arbetsmarknadsreform
och en stark inriktning på exporttillväxt och konkurrensförmåga.
Spanien försöker nu också förändra skolsystemet
genom att uppmuntra fler tonåringar att välja yrkesutbildning
sedan de lämnat skolan.
Vidare har styckekostnaden, eller enhetspriset, vid tillverkning
fallit. Konkurrensförmågan har ökat.
2013-27 s 6-7
"Adiós Alemania"
Är Tyskland ett drömland för invandrare? Inte helt.
Enligt en OECD-studio lämnar mer än hälften av
grekerna och spanjorerna Tyskland inom ett år efter ankomsten.
Baden-Würtenberg lockar unga arbetare från Spanien,
plågad av brist på arbetskraft. Små och medelstora
företag i södra Tyskland är i desperat behov av
arbetskraft. Enligt en ny rapport från OECD stannar bara
varannan grek och var tredje spanjor mer än ett år.
Arbetsgivarna vill ha utbildade arbetare som kan tala tyska och
stanna länge och bilda familj.
De nya invandrarna är unga och extremt kvalificerade.
2013-29 s 12-13
"Ryssarna räddar de spanska kusterna"
Det har blivit en rysk invasion i den katalanska kuststaden Lloret
de Mar, blott en timmes bilväg från Barcelona. Av de
40 000 invånarna är 8 procent redan ryssar. Främst
är det klimatet som lockar, men även möjlighet
att köpa billiga bostäder.
Rtssarna är visserligen eftertraktade men också besvärliga
kunder.. De har noga preciserade önskningar. Flera inflyttade
ryssar har upptäckt dessa önskningar som en egen kommersiell
möjlighet. Kyrilliska bokstäver präglar affärsskyltningen
och restaurangmenyerna på Costa Brava.
2013-31 s 4-5
"Den spanska politikens mäktigaste kvinna"
Politiska bedömare i spanska Madrid tror att Soraya Sáenz
de Santamaría blir Spaniens nästa premiärminister.
Den 42-åriga juristen har gjort kometkarriär och lyckats
hålla sig utanför alla politiska skandaler. Hon har
tagit städjobbet och belönats med posten som vice minister.
Nu väntas hon ta över efter Mariano Rajoy.
Samtidigt som anklagelser om illegal partifinansiering blir alltmer
besvärande för den spanske premiärministern Mariano
Rajoy, så har hans 42-åriga vice premiärminister
gått fri från anklagelserna
Protesterna var ett svar på den "dubbla bokföring"
som partiets före detta skattmästare, Luis Bárcenas
gjort sig skyldig till. Hans agerande, som avslöjats av spanska
tidningar, har också dragit in Mariano Rajoy, liksom partisekreteraren,
andra före detta ministrar och prominenta konservativa politiker
i härvan.
Varför har Rajoy till exempel fortsatt att betala ut en hög
månadslön till Bárcenas som redan för tre
å sedan tvingades lämna sin post?
2013-34 s 10
"ETA alltid närvarande"
Kan en terrororganisation någonsin helt besegras? Efter
utvisningen från Norge är ETAs ledarskikt tillbaka.
ETA har inte begått något mord i Spanien de senaste
fyra åren. I oktober utropade de ett ensidigt permanent
eldupphör. Men ETA har fortfarande vapen och sprängmedel,
förmodligen nedgrävda i vattentäta containrar i
franska skogar.
Spanien,
Kina, Tibet
2013-48 s 8
"Folkmordet i Tibet stör relationerna till Kina"
En brottmålsdomstol i Madrid har anhållit fem tidigare
kinesiska ledare för deras del i folkmordet i Tibet. Bland
annat den förre kinesiske presidenten Jiang Zemin och den
tidigare regeringschefen Li Peng. Alla fem riskerar att häktas
om de skulle resa till Spanien eller till andra länder som
erkänner beslutet. Beijing reagerade kraftigt och förkastade
de tibetanska stödgrupper i Spanien som tog initiativ till
rättegången.
Den spanska regeringen är allvarligt bekymrad över de
följder domstolens beslut skulle kunna få på
relationerna till en viktig handelspartner. Spanien behöver
kinesiska investerare för att förbättra sin bräckliga
ekonomi.
Spanien
2013-50 s 9
"Populär och oerfaren"
Susana Dias är Spaniens mäktigaste socialist.
Med Susana Dias, som sken som en sol på podiet efter att
ha tagit ledningen i de spanska socialisternas mäktiga andalusiska
gren förra månaden, förväntar sig hennes
fans en generations - och genusrevolution i partiet. Segern bekräftade
att den energiska 39-åringen, som leder det regionala styret,
nu är Spaniens mäktigaste socialist. Hon är den
populäraste kandidaten att leda socialisterna i 2015 års
val. Socialisterna ligger fortfarande efter Partido Popular som
körde bort dem 2011.
Spanien, Israel
2014-08
s 18-19
"Medborgarskap för sefardiska judar"
Spanien vill sona 1400-talets utvisningar. Spaniens utrikesminister
Alberto Ruiz-Gallardon kallar de historiska utvisningarna för
ett av Spaniens "största historiska misstag. Alla spanska
judar antingen utvisades eller tvingades konvertera till kristendomen
1492. Hela den muslimska befolkningen drevs också ur landet.
Den största gruppen av dessa så kallade sefardiska
judar bor i Israel. Alla som är ättlingar från
1400-talet kan ansöka om spanskt medborgarskap utan att ge
upp sitt eget.
"Nu har de en öppen dörr för att ännu
en gång bli vad de aldrig borde ha slutat vara - medborgare
i Spanien".
Vem kan bevisa att man är sefardisk ättling? Man måste
ha intyg utfärdat av Förbundet för judiska gemenskaperna
i Spanien eller den rabbinska myndigheten i hemlandet. Detta måste
ske inom två år efter det att lagförslagit antagits.
Lockelsen av ett EU-pass med tillgång till bostad, utbildning
och välfärd kan vara attraktivt för många
sefardiska judar världen över.
Sport,
Spanien
2014-22 s 13-14
"Idrottens problem med rasisterna"
Spanska fans visar sina fördomar och sociala media eldar
på fientligheten.
Nästan 18 000 personer skrev rasistiska kommentarer på
Twitter i en hädisk och antisemitisk hashtag efter Real Madrids
förlust i basketfinalen mot Maccabi Tel Aviv.
En undersökning visar att cirka 30 % av vuxna spanjorer hyser
fördomar mot judar.
Men det är inte bara judar som drabbas, även färgade
och romer är utsatta inom idrotten. Och spanjorerna är
långt ifrån ensamma om problemen med rasister på
arenorna och de sociala medierna. "De mest hängivna
fansen har infiltrerats av Europas nynazister", menar man
inom den spanska rörelsen för tolerans.
Under årtiondet före 2008 har Spanien med framgång
integrerat omkring 5 miljoner invandrare i arbetskraften - mer
än 10 % av befolkningen.
Spanien,
Monarki
2014-24 s 8-9
"Ny kung eller ingen kung alls?"
Kung Juan Carlos abdikation har satt fart på kritiken mot
kungahuset. Efter nästan fyra decennier med demokrati i Spanien
bestämde sig kung Carlos att abdikera (avgå) från
kungatronen till förmån för sin son Felipe, 46
år. Genast började spanjorerna fråga sig om man
verkligen behöver en monarki. En nagel i ögat är
att kungen fortsatt leva "kungligt" medan spanjorerna
plågats av den värsta ekonomiska situationen på
flera generationer.
Bland dem som stöder en folkomröstning om republik finns
Podemos, ett nytt populistiskt parti som vann nästan åtta
% i den spanska omröstningen i förra månadens
val till Europaparlamentet.
2014-34 s 6
"Politikerna måste börja prata med varandra"
Spanjorerna liknar människor i en diskussion där ingen
vill lyssna på den andre för en diskussion mellan havsrudor,
fiskar som oftast har glosartade ögon och öppna munnar.
Men med Spaniens traditionella partier i nedgång och katalanska
separatister i uppgång kan politiken i Spanien tvingas in
i seriösa dialoger.
Den separatistiska katalanska vänstern , ERC, har för
avsikt ett genomföra en rådgörande folkomröstning
kring självständighet den 9 november.
I resten av Spanien är det politiska etablissemanget splittrat.
Rajyos borgerliga folkparti, PP, har inte haft lägre siffror
på 25 år. Oppositionen, socialisterna, har ännu
sämre. De två partierna har styrt Spanien i 30 år.
Ett nytt parti, Podemos, är mer på gång.
Skottland,
Storbritannien, Spanien
2014-37 s 4-5
" I Skottland och Katalonien marknadsförs 'Ja till självständighet"
som en förändring som inte innebär någon
större skillnad'"
En analys inför valen som självständighet.
Nationalisterna i Skottland och Katalonien har länge stött
varandra. Om skottarna röstar ja till självständighet
så växer möjligheterna att katalanerna gör
detsamma. Det finns skillnader mellan de båda i argumenten
varför man vill ha självständighet men de delar
samma marknadsföringsstrategi; självständigheten
kostar inga förändringar. Allt blir som förut.
En självständighet som kontrolleras av Bank of England,
har kvar drottningen i Balmoral, behåller pundet i plånboken?
EU direktiv som vanligt? Det är en tilltalande idé.
2014-41 s 10-12
"Bron som leder till Ingenstans"
Miljonerna rullar in för att stötta Andalusien, Spaniens
fattigast region.
Kastas 500 miljoner euro rätt i sjön? Eller var hamnar
de egentligen? det ställs allt fler frågor om EU-bidragens
effekter till Andalusien - och om de göder korruptionen.
Teofila Martinez Saiz är en populär borgmästare
i Andalusiens huvudstad Cadiz, en av Spaniens vackraste städer.
Hon har en otrolig förmåga att ordna pengar till olika
projekt, men nu börjar man undra om pengarna går till
det som de är tänkta för. I somras ledde situationen
till att den Europeiska investeringsbankens vicepresident Magdalena
Álvarez Arzas fick avgå.
2015-3
s 7
"Ett dramatiskt val"
I det senaste allmänna valet 2011 fick landets två
största partier, oppositionens Socialisterna (PSOE) och det
styrande Folkpartiet (PP) nästan 75 % av rösterna tillsammans.
Det här året blir det väldigt annorlunda, knappt
55 %. Det största hotet kommer från Podemos, en vänsterrörelse
som grundades i början av 2014 och som vann åtta procent
av rösterna i EU valet i fjol. Nu får partiet röster
i nivå med PSOE-PP.
Dessutom höjs rösterna för en katalansk självständighet.
Den verkliga valdramatiken inom EU kan i år komma att utspelas
i Spanien.
2015-10
s 4-8
Spanien, Samhälle
2015-10 s 4-5
"Sluta ragla runt på gatorna!"
Spanien vill kriminalisera farliga, fulla fotgängare.
Berusade turister som brukar ragla omkring på spanska gator
på nätterna bör skärpa sig i sommar. För
att få slut på det farliga vinglandet planerar Spaniem
att införa alkoholtester (utandningsprov) för fotgängare.
Förslagen, tillsammans med andra förslag om förbättrad
trafiksäkerhet, skulle ge fotgängarna samma ansvar som
bilisterna för hur de rör sig på vägarna.
Att försöka flytta över skulden och skylla på
offret är en pågående och mödosam uppgift.
Men om man kommer på hur man kan fängsla människor
som sms:ar medan de promenerar, så vore det inte helt fel.
Spanien
2015-11 s 25-27
"Spaniens vänsteraktivister på frammarsch"
Det nya vänsterpartiet Podemos kan vinna höstens val.
Podemos har sprungit fram ur proteströrelsen "De upprörda".
De kämpar mot maktkartellen inom landets politik och näringsliv,
mot korruption och fifflet.
Partiet utlovar insyn och gräsrotsdemokrati, men frågan
är om de uppfyller sina egna moraliska krav. Juab Carlos
Monedero, en av grundarna till Podemos, har sett till att dra
partiet med sina höga moraliska värderingar, in i partiets
första ekonomiska skandal genom att skatteplanera för
intäkter han erhållit utomlands.
Spanien
2015-15 s 26-29
"Spanien vände krisen till en möjlighet"
I dag framstår den spanska modellen som förebild i
Europa.
Efter att under flera år ha varit en av Europas skakigaste
ekonomier har Spanien lyckats genom tuffa reformer återfå
en ekonomisk tillväxt.
Europeiska centralbanken förutspår att Spanien kommer
att räknas till en av de största ekonomiska motorerna
i Europa i år. Med en billig euro och låg ränta
förväntas den ekonomiska tillväxten öka med
2,3 %. Den spanska regeringen räknar med att en miljon nya
arbetstillfällen kommer att skapas. Även Portugal och
Irland är goda exempel på hur en ekonomisk kris kris
kan vändas till en möjlighet genom att kopiera den tyska
ekonomiska modellen. Tack vare smärtsamma reformer även
inom en monetär union.
Spanien
2015-27 12
"Spaniens politiska karta färgas röd"
De konservativa förlorar makt i regionen. De måste
nu, i liket med socialisterna, göra överenskommelser
med de sturska protestpartierna som kämpar för högre
sociala avgifter och fler insatser mot korruptionen.
I regional- och kommunvalen i maj i Spanien hävdade sig Partido
Popular (PP) på många platser som starkaste kraft
men allianser mellan olika vänsterpartier såg till
att PP förlorade sex av elva regioner där man styrt.
Socialisterna styr nu i sju regioner mot tidigare två. Men
för detta krävdes en pakt med protestpartierna. Det
"upprörda" partiet Podemos hjälpte socialisterna
till makten i sex regioner.
Den liberala nykomlingen Ciudadanos stöder PP i fyra och
socialisterna i två regioner.
Samregeringarna kräver nu betydligt större socialutgifter,
insatser mot korruption och stopp för privatiseringar, särskilt
inom hälsovården.
Spanien,
Kultur
2015-33 4-5
"Picassos målning ska hem till Spanien!"
För de spanska myndigheterna är Picassos målning
"Ung kvinnas ansikte" från 1906 ett unikt verk,
en "nationell konstskatta" och får inte säljas
utanför landet.
Ägaren, Jaime Botín, hävdar att tavlan är
hans egendom, inte Spaniens. I dag är tavlan beslagtagen
av franska tullen.
Beslaget av Picassos tavla följs noga av andra länder
som ett exempel på hur ett försök att skydda statliga
intressen kan kollidera med deb privata äganderätten.
Många länder funderar på att ändra exportreglerna
för konstverk som är av nationellt intresse.
Det är den stora efterfrågan från de superrika
som lockat ägarna att sälja sina dyrgripar.
Jaime Botín köpte tavlan 1977 i London och förvarade
den på en yacht som legat förtöjd längs den
spanska Medelhavskusten. Fartyget är registrerad i Storbritannien
och ägs av ett Panamaföretag där Jaime Botín
är majoritetsaktieägare. Nu ligger båten förtöjd
i Korsika. Franska tulltjänstemän har nu beslagtagit
tavlan. De påstår att Jaime Botín planerade
att flyga tavlan från Korsika till Schweiz för att
sälja den.
Spanien,
Monarki
2015-39 12-14
"Kan Spaniens monarki räddas?"
Han är ung och vacker med ett släktträd som består
av sex årkundraden av kungar och drottningar. Hon är
smart och glamourös och utan den minsta droppe av "blått
blod". De står som modell för den moderna monarkin.
Frågan är om dessa två, den ene ättling
till Ferdinand och Isabelle, den andra barnbarn till en taxichaufför,
kan rädda den bräckliga spanska monarkin. En medelklassflicka
med överklassambitioner. Felipes föräldrar motsatte
sig relationen. Hon var "rena motsatsen" till en klassisk
spansk drottning - frånskild, världslig, påstridig
och en känd journalist. Men det är, av allt att döma,
ett lyckligt äktenskap. Som kan bli räddningen för
den spanska monarkin som just nu står på ostadig grund.
Spanien,
Samhälle
2015-45 4-6
"En ädel konst eller rent djurplågeri?"
Spanien diskuterar tjurfäktningens vara eller inte vara.Tjurfäktningen
är för alltid oupplösligt kopplat till religiösa
symboler och för förmågan att möta döden,
både teatraliskt och stoiskt och därmed avgörande
för den lockelse och romantik som omger tjurfäktning.
2015 har varit ett ovanligt blodigt år. Tjurrusningar har
orsakat 13 dödsfall och på arenan har flera tjurfäktare
fått livshotande skador. Ett växande, samlat motstånd
och snabba förändringar i den allmänna opinionen
hotar nu fortlevnaden av tjurfäktningarna.
Spanien
2015-51 4-5
"Det gamla och korrupta ska bort!"
En ny generation blåser nytt liv i ett Spanien som förändrats
dramatiskt av eurokrisen. De unga föraktar det politiska
etablissemanget, såväl de konservativa som socialisterna.
Nu tycker de att det är dags för dem att ta över
makten.
Kriser och korruptionsskandaler har skadat förtroendet för
de etablerade politiska partierna, Partido Popular, ledd av Mariano
Rajoy och socialisterna ledda av Pedro Sánchez. Nu attackerar
Podemos med Pablo Igledsias och Ciudadanos med Albert Rivera.
Spanien,
terrorism
2016-08 4-6
"Yttrandefriheten inskränks i ett Europa som fruktar
terror"
Under karnevalen i Madrid i februari spelades det dockteater på
ett torg. Scenen visar en polis som försöker fånga
en häxa. Dockpolisen höll upp en liten skylt med falska
anklagelser mot häxan, med en ordlek som kombinerade terroegruppen
al-Qaida och den baskiska separatistgruppen ETA. Arga föräldrar
klagade och den verkliga polisen ingrep.
de två dockteaterspelarna greps och kan nu komma att dömas
till så mycket som sju år i fängelse, anklagade
för att ha hyllat terrorism och hat. Den vidgade tillämpningen
av antiterrorlagar på yttranden sträcker sig även
utanför Spanien. Även Frankrike har skärpt påföljderna
efter attackerna mot satirtidningen Charlie Hebdo.
Spanien,
Övrigt
2016-40 4-6
"Barcelonas "superkvarter" intresserar världens
stadsplanerare"
Eörsök att föreställa dig att gatorna är
till för promenader, korsningar är till för lek
och att bilar knappt får köra där. Det må
låta som en fotgängares dröm och en bilförares
mardröm, men det håller på att bli verklighet
i Barcelona, Spaniens näst största stad, en tätbefolkad
metropol med 1,6 miljoner invånare vid Medelhavet.
I stadsdelen El Born i Barcelona introducerades det första
superkvarteret som del av ett omfattande program som förbättrade
stadens transportnät och omvandlade ett förfallet område
till en plats där folk strömmar in och ut från
restauranger, vinbutiker, hårsalonger och boutiquer.
Spanien,
kultur
2016-43 12-13
"Dagens politiska frågor göms undan när spanjorerna
visar upp sig på film"
"Spain in a day", som består av hudratals amatörvideor,
visar ett land som även under politiska och ekonomiska kriser
starkt värnar sina familjevärderingar.
Filmen som har redigerats av Isabel Coixet hade premiär i
Spanien den 30 september utgörs av 404 utvalda videoklipp.
Att döma av videorna tycks spanjorerna helst vilja bli sedda
när de håller sin livskamrat i handen, hjälper
en äldre mor att lägga sig i sängen eller diskuterar
hur familjens lunch ska tillagas.
Spanien,
Teknik, samhälle
2016-51 11
"Spanien kan vrida tillbaka klockan efter 70 år i fel
zon"
Det kommer kanske inte som någon överraskning att spanjorerna
har en annorlunda syn på tid. En amerikansk turist i Spanien
upptäcker snabbt att de lokala invånarna ofta äter
middag klockan 21 eller senare en vardagskväll. Efter middagen
tar de kanske några drinkar på någon bar eller
tittar på TV hemma fram till klockan ett på natten.
Många skyller på landets tidszon, som är en kvarleva
från Spaniens facsistiska förflutna. Borde inte Spanien
tillhöra samma tidszon som Storbritannien, Irland och Portugal?
Enligt en ny rapport hävdas att människors sömnmönster
har hamnat i osynk med deras arbetsrutiner som resulterar i lägre
produktivitet, ökad frånvaro, stress, arbetslolyckor
och skolavhopp.
Spanien,
Samhälle
2017-10 4-5
"Den spanske machon är seglivad"
Spaniens kvinnor vinner politisk makt men tvingas samtidigt föra
krig mot ingrodd sexism.
Spaniens kvinnor har gjort stora politiska landvinningar de senaste
åren samtidigt som upproret mot de traditionella partierna
har hjälpt till att rasera många gamla manliga nätverk.
Men revolten mot det gamla invanda har, enligt kvinnorna, också
blottlagt den djupt ingrodda sexismen och machoismen i det manligt
dominerade politiska etablissemanget, som milt uttyckt har haft
det svårt att ampassa sig till de förändrade tiderna,
vilket har intensifierat motsättningarna mellan både
generationer och kön.
Spanien,
Kultur
2017-31 16-17
"Spelar död för att tacka för lkivet"
I en liten kyrka i byn Santa Marta de Ribarteme i den spanska
regionen Galicien rättar Pilar Domínguez Muñoz
till sin klädsel, sätter på sig solglasögon
och kliver ner i en kista.
Hon är en av nio personer som deltar i en extraordinär
begravningsritual som firas varje år den 29 juli i byn Santa
Marta de Ribarteme, som har några 100 invånare och
ligger längst upp i Spaniens nordvästligaste hörn.
Den 29 juli firas byns viktigaste helgon som är Marta, vars
bror Lazarus uppväcktes från det döda när
Jesus besökte hans by, allt enligt bibeln.
Begravningsfestivalen besöks av allt fler människor
för varje år. En del troende iscensätter sina
egna begravningar efter att ha överlevt allvarliga olcykor
eller sjukdomar medan andra gör det för att tacka helgonet
för att hon har räddat någon närstående.
Arrangemanget erhåller statligt stöd därför
att det lockar turister. Men i år tar kyrkan betalt för
att hyra ut kistor, 100 Euro per styck.
"Playing Dead for a Day in Gratitude for Being Spared"
"El pueblo donde los vivos se meten en ataúdes para agradecer que no se han muerto"
Spanien,
Katalonien
2017-32 22-23
Funderar över riskerna med separation samtidigt som spansk
ekonomi tillfrisknar"
Hur enade separatisterna i Katalonien står beror till stor
del på hur det är genomförbart ur ekonomisk aspekt.
År 2013 nådde stödet för självständighet
en topp på 49%. Men nu är Spaniem på väg
att tillfriskna. Arbetslösheten sjunker och ekonomin växer
med mer än 3 % på årsbasis. I dag är det
bara 35 % som säger att Katalonien borde bli självständigt.
Det är den lägsta siffran på fem år. Investerare
har vägt in riskenför splittring.
Spanien,
Katalonien
2017-39 4-5
"Folkomröstningen i Katalonien. Nu måste ledarna
söka en kompromiss!
Den förfärliga situationen i Katalonien är ett
resultat av att Kataloniens Carles Puigdemont och Spaniens Mariano
Rajoy har tillåtit en eskalering. I stället för
dialog har de satsat på konfrontation. Detta måste
få ett slut.
Puigdemont och Rajoy måste stoppas för att ställa
situationen på sin spets. Nu måste de visa att de
är ansvariga politiker. Och slutligen söka en kompromiss,
till exempel genom en ny stadga om autonomi för Katalonien.
Om de inte klarar av det själva måste EU gå in
och medla.
Spanien,
Katalonien
2017-43 10-13
"Katalonienkrisen har ej splittrat Spanien, snarare dess
media"
Spanien har inte slitits itu, men det har deras medier. Där
utspelarsig kampen om den upproriska regionen Katalonien i parallella
universum. I Madrid skildras regionens utbrytarförsök
som uppvigling, en handling som förtjänar att kuvas.
I Katalonien handlar det mer om en strävan efter nsjälvbestämmande
från ett folk med särpräglad identitet.
Premiärminister Mariano Rajoy harbland annat sagt att han
vill garantera en "sanningsenlig, objektiv och balanserad"
nyhetsbevakning i Katalonien.
Spanien,
Katalonien
2017-44 4-5
"Fick kalla handen!"
Kataloniens självständighetsaktivister är starkt
proeuropiska. Men de har nu fått erfara att Eus ledare inte
besvarar deras kärlek. Separatistregionen utropade självständighet
från Spanien för att sedan övertas av Madridregeringen
och många EUvänliga katalaner säger att är
besvikna på att EU inte har gjort nnågot för
att försvara dem. De hade så pass höga förhoppningar
att deras avsatta ledare Carles Puigdemont valde att fly till
Bryssel för att värva stöd.
De katalanska separatisterna räknade med stöd från
EU. Men EU har till stor del följt Madrids linje - att det
handlar om en inrikeskonflikt och att EU inte har någon
rätt att lägga sig i.
Spanien,
Katalonien
2017-45 8
"Splittringen i Spanien har djupa historieks rötter"
Spanien består av en samling regioner, som är mer eller
mindra fästa vid varandra. Det katalanska parlamentets självständighetsförklaring
innebaren upptrappning av en gammal konfrontation mellan Katalonien
och den spanska centralregeringen. Spanien har 17 autonoma regioner,
vilket gör mlandet till en centraliserad men inte federal
stat.
Regionerna kontrollerar en rad olika samhällstjänster,
varar de viktigaste är hälsovård och utbildning.
Katalonien och Baskien har egna polisväsen.
Spanien,
Katalonien
2017-45 10
"Rajoy uppmanar Barcelonaborna att rösta"
När premiärminister Mariano Rajoy besökte Katalonien,
efteratthan tagit kontroll över den motspänstiga regionen,
uppmanade han katalanerna att gå och rösta i valet
den 21 nästa månad, för att besegra självständighetsrörelsen
och få regionen att återgå till "normala
förhållanden". Han uppmanade också de spanska
konsumenterna att inte bojkotta katalanska varor. Sedan början
av oktober har 2400 företag flyttat sina juridiska huvudkontor
från Katalonien. Aldrig tidigare har företag övergett
en del av världen så snabbt, säger Partido Populars
ledande kandidat i Katalonien Albiol.
Spanien,
Katalonien, Handel, Ekonomi
2017-48 26
"2700 företag har flyttat sina huvudkontor från
Katalonien"
Om Kataloniens självständighetsförsök lyckas
kommer det att förändra allt för de företag
som bedriver sin verksamhet där. Katalonien kommer inte att
vara medlem i EU. Kanske inte ens vara med i eurozonen. Regionen
kommer att behöva en valuta, regler om invandring och förhandla
nya handelsavtal. I teorin skulle självständigheten
ha gjort regionen mer välmående. Men folkomröstningen
i oktober - Spaniens efterföljande övertagande - har
gjort de katalanska företagarna nervösa. Många
har bara flytat sina huvudkontor. Men det kan vara det första
steget i att flytta personal och produktion.
Spanien,
Katalonien
2017-50 22-24
"Dagens konflikter i Katalonien ekar i de gamla fängelsekorridorerna"
Politiska stridigheter är inget främmande för kalalanerna.
Den spanska regerings hantering av regionens självständighets
initiativ är bara den senaste konflikten i Katalonien.
Dset är värt att komma ihåg att Spanien är
ett land där vare sig Franco eller någon annan ledare
någonsin har medgett att man hållit politiska fångar.
Franco fyllde Modelofängelset med egna politiska motståndare,
liksom med homosexuella och vissa artister vars arbete stred mot
hans regims katolska lärosatser.
Men Modelofängelset var ibland också en tillflyktsort
som skyddade dem mot våldet utanför.
Spanien,
Katalonien
2018-04 20
"Katalonienkris försvagar Rajoy och partiet viskarom
förändringar"
Den katalanska krisen har visat sig vara en börda för
den spanska premiärministern Mariano Rajoy som fick se sitt
Partido Popular (PP) bli besegrat i valet i den revolterande regionen
för en månad sedan. Partiet upplever även historiskt
låga nivåer i opinionsmätningar, till följd
av premiärministernas tveksamma försök att hålla
självständighetskampen under kontroll. Nu när separatisteran
återtar konrollen över det nya katalanska parlamentet
har personer i PP börjat diskutera huruvida premiärministerns
ämbetsperiod har börjat gå mot sitt slut.