Östeuropa    

Östeuropa, sammanfattningar av artiklar om de östeuropeiska länderna, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-47 s 8-9
"Vad är östeuropa?"
Inte östeuropa, Kazakstan och andra centralasiatiska f d Sovjetrepubliker kan inte räkas till Europa. Inte heller öst europa - Prag ligger väster om Wien.
Kanske ska till Europa räknas de som upplevt reformationen och upplysningstiden och som ett arv fått ett självständigt tänkande, av likhet inför lagen , om individens rätigheter etc. Dvs "västeuropa" + de baltiska staterna, Ungern, Tjeckien etc.
 
 96-47 s 7-8
"Revolutionen fortsätter"
Från Litauen till Bulgarien förlorar f d kommunister makten och demokratiska krafter, som inte belastas av ett förflutet i de gamla östblocksregimerna, tar över.
Först 7 år efter revolutionens start 1989 verkar kommunismen ligga på sin dödsbädd. Senast har detta hänt i Rumänien och Bulgarien.
Det enda undantaget är Serbien (!) där socialistpartiet under Milosevic fick förnyat förtroende.

97-05 s 3-4
" Den andra revolutionen"
Förr eller senare måste Balkans ledare ge efter för folkens krav på demokrati och rättvisa.
(varför utgår man från att "folket" har en känsla för demokrati när inte ledarna har det?)
Demonstranterna i Bulgarien vill ha bort den sittande socialistiska regimen. De nöjer sig inte med nyval till hösten.
 
97-05 s 8-9
"De fattiga länderna har svårt att närma sig väst"
"90-talets järnridå" med Tjeckien, Ungern och Polen på ena sidan. Bulgarien, Rumänien och Albanien m fl på den andra. Det smärtar många att upptäcka att "kommunismens fall inte innebar ett omedelbart inträde i Europa".
(Innebär detta att EU kommer att bestå av högst 18 länder en lång tid framåt och att många av de "jordbruksproblem" man befarade därigenom blir mindre? Det enda problemet kvar blir väl då Cypern?)
 
97-17 s 10-11
"Disciplin är bankens måtto"
Den nya banken för att hjälpa länderna i Öst- och Centraleuropa att övergå till marknadsekonomi, EBRD, den europeiska onstrukturerings- och utvecklingsbanken har blivit striktare. Den har Ryssland som största låntagare.
 
 97-30 s 8-10
"Farligt för långtradare i Östeuropa"
De blir överfallna av landsvägsrövare, de blir chikanerade av korrumperade tullmän - långtradarchaufförerna på det löpande landsvägsbandet från Tyskland till Ryssland gör den farligaste färden i hela Europa. Värre än maffians banditer är nästan myndigheternas banditer som fortfarande agerar som på den totalitära tiden. (Ska verkligen Polen in i EU? Vad ska man då göra med alla maktfullkomliga tullare?)
 
97-35 s 8-9
"Låga löner och hög kvalitet lockar investerare"
Hur kommer det sig att den västeuropeiska industrin investerar i de f d kommunistiska länderna i öst? Svaret är att arbetarna i det forna östblocket anstränger sig, jobbar bra och har blygsamma lönekrav. De tjänar ändå dubbelt mot innan i det gamla systemet. Och är motiverade av att slippa sitta av arbetsdagen som man gjorde förr.
  
97-40 s 6
"Domstolens beslut kan inte överklagas"
Det är den internationella domstolen i Haag som bestämmer.
 
 97-46 s 7
"Östeuropa går med plus!"
I 7 år har Rysslands BNP minskat. Nu ökar den! Detsamma gäller i många andra östländer. Men budgetunderskotten är fortfarande höga och politiken osäker i många.
  
98-28 s 14
"Oron växer i Rysslands grannländer"
De östeuropeiska länderna följer bekymrat den ryska ekonomins allt sämre utveckling.
Nu väcker Ryssland oro genom att förespå ett ekonomiskt kaos i landet.
(landet är som ett stort barn. Om det inte kan skrämmas genom att hota med våld hotar det med att bära sig illa åt och förstöra för sig själv så att det måste ha hjälp av andra. Vad är det som fattas? Utbildning eller är generna så dåliga hos detta folk att det inte kan leva i en demokratisk och civiliserad värld? Är européerna, och USA, en särskild sorts folk?)
Randstaterna riskerar dels en flyktingström men mera direkt smittar ryssarnas dåliga ekonomi, "associationssmittan" så att investerarna inte heller tror på länder som t ex Ungern, trots dess egna goda ekonomi.
Ungern får dock 70 % av sin energi från Ryssland. Ryssland är esternas största exportmarknad.

 98-38 8-9
"De forna satellitstaterna klarar sig undan den ryska kraschen"
Inte alla de f d kommunistiska länderna delar Rysslands ekonomiska kaos. En del av dem fungerar faktiskt som växande marknadsekonomier. Vad gjorde de rätt?
Länder som Polen, Ungern, Tjeckien, Slovenien, Estland, Litauen och Lettland skördar nu frukterna av de första smärtsamma reformerna.

99-08 s 4
"Centraleuropa håller stånd"
Många tillväxtekonomier har på senare tid satts på hårda prov men centraleuropas ekonomier har klarat sig överraskande bra. Frågan är om de orkar fortsätta kampen mot finansoroligheter och spekulationer. Polen, Ungern och Tjeckien har klarat sig förhållandevis bra med låg inflation och sjunkande räntenivåer. Det främsta skälet är att investerarna är positiva i väntan på EU-anslutningen. Det största orosmolnet är om efterfrågan i EU avstannar då EU är den största importören.

99-27 s 17
"Slovenien föregår med gott exempel"
Om Serbien söker en modell rekommenderas grannlandet i norr.
Men kontrasten med Slovenien är slående. Det var en del av det habsburgska imperiet och är etniskt homogent. Men allt kan hända. Titta på det kommunistiska Polen t ex som idag är den mest dynamiska ekonomin i Östeuropa.

99-39 s 19-20
"Kvinna i öst – ingen dans på rosor"
Övergången från kommunism till demokrati och marknadsekonomi har inneburit en nackdel för många kvinnor i Östeuropa. En rapport från FNs barnfond UNICEF. Hälso- och sjukvård har försämrats, antalet barn på dagis har minskat. Rapporterna om våld i hemmet har mångfaldigats.

99-46 s 9
"Europas nya ansikte"
Tio år efter Berlinmurens fall finns det alltjämt många ekonomiska brister i det forna kommunistblocket, men demokratin håller på att slå rot. Överallt har den kommunistiska diktaturen gått i graven men undantag eventuellt för Vitryssland. "Det kalla kriget är över och gulag har stängt". Demokrati i form av flerpartival har segrat. Kapitalismen har segrat även om det går långsammare än väntat i många länder. Men samtidigt bleknar minnet av hemliga polisen, hemliga rättegångar och godtyckliga domar. Detta gör att en del nostalgiskt blickar tillbaka.

99-46 s 10
"Milstolpar i omvälvningen"
Från Gorbatjovs perestrojka 1985 till Kosovokrisen 1999.

2000-11 s 11-12
"Slovenien är som Schweiz, fast utan gökuren!"
Dess BNP tävlar i samma klass som Grekland och Portugal. 66 % av handeln går redan till EU; Renault, delar till BMW och Ford, läkemedel, möbler och kläder. Turismen växer. Etniska grupper lever i harmoni.

2000-38 s 7
"I forna Sovjet blåser kyliga västvindar"
EUs kandidatländer stänger sina gränser för människor och varor österifrån"
En av förutsättningarna för att få tillgång till den fria marknaden är att länderna inte ger andra länder utanför samma tillgång. Det gör dessa länder gärna eftersom deras handel inom EU är mångdubbelt den med grannarna i öster. Men småhandlarna som levt på gränshandel och svarta affärer drabbas. Nu byggs en ny "järnridå" 50 mil öster om den gamla.

2001-1/2 7-8
"Blandade prognoser för Central- och Östeuropa"
Europas tillväxtmarknader, som 2000 motarbetades av fallande börsvärden, har god chans till återhämtning under detta år förutsatt att investerarna tar större hänsyn till regionens grundläggande ekonomiska förutsättningar. Regionens ekonomier växte snabbare 2000 än något annat år efter USSRs fall. Men detta har finansmarknaderna hittills blundat för. Man kan vänta sig en ny investeringsvåg när de stora multinationella företagen utvidgar sina verksamheter inför dessa länders inträde i EU.

2002-28 s 3
"Det andra Europa drar åt vänster"
Numera är det inte mycket som skiljer höger från vänster åt i Centraleuropa vilket ger de socialistiska partierna en chans att visa att de har brutit med regionens kommunistiska förflutna. En ny politisk skiljelinje har uppstått i Europa. Västeuropa rör sig åt höger medan vänstern triumferar i det forna östblocket. I detta har socialdemokraterna lagt beslag på de frågor som högern hade monopol på förut: medlemskap i EU och NATO, ett fungerande rättssystem, kamp mot korruption och den politiska elitens ekonomiska privilegier. Nu står valet mellan integrationsvänner eller nationalister.

2003-7 s 25-27
"Revolutionens barn går skilda vägar"
Den nya generationsklyftan i Östeuropa finns mellan de som har och de som inte har. Det finns stora möjligheter i det postsovjetiska samhället. Främst gäller det att lämna landet och flytta till storstäderna. Det går bäst frö de ungdomar vars föräldrar har förmåga och pengar att välja bra skola, gärna någon av de nya privat - som kostar en hel del - och att uppmuntra studier i främmande språk. Många av revolutionens barn tycker inte att den fria marknaden erbjuder någon frihet alls. Det är främst de som stannade kvar på landsbygden, tillhörde en minoritet som romerna eller helt enkelt inte kunde konkurrera eftersom de knappt ens visste vad ordet betydde.

2003-35 s 9-10
"Med inträdet i EU följer både förmåner och förpliktelser"
De är fortfarande fattiga, men EUs blivande medlemmar i Central- och Östeuropa börjar faktiskt bli givarländer. Under 1990-talet fick Centraleuropa och Baltikum sammanlagt 18 miljarder dollar i officiellt bistånd från olika källor inklusive EU, USA, IMF och FNs utvecklingsprogram. Nu är de själva nettogivare till det sistnämnda programmet. Först ut var Slovenien 1997, följt av Tjeckien 2001.

2004-06 s 22-24
"Landet på andra sidan"
När Europeiska unionen om några månader öppnar famnen för 10 nya medlemmar uppstår ett gränsland som fortsätter att stå utanför EU men kommer att påverkas i både positiv och negativ riktning av sitt grannskap med unionen. Därför har OSS bildat en ekonomisk gemenskap som till en början består av Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Kazakstan.
Västra Ukraina har alltid betraktat sig som tillhörande väst. I Transkarpatien börjar affärslivet blomstra. Näringen med störst potential är turismen. Bromsar utvecklingen gör arvet från den sovjetiska byråkratin.
Många har tidigare levt på gränshandeln mellan Polen och andra länder. Vad händer nu när Polen blir medlemsstat i EU? "Kvarlevorna från Lenins kollektivjordbruk, med sina rostande traktorer och trasiga lastbilar finns bara några minuters väg från den estniska gränsen i Ryssland".

2004-11 s 4-5
"Asien håller det nya Europa på helspänn"
Den hårdaste konkurrensen mot den nya EU-länderna kommer inte inifrån EU utan från Asien och särskilt Kina. De ökade lönerna i Ungern och Polen gynnar konkurrenterna i Kina. Kinas tillväxttakt är 8 % mot EUs 2 %. För att komma innanför EU-tullarna förväntas kinesiska företag starta företag i de relativt låglöneländerna Ungern och Slovakien. En fördel för de nya östeuropeiska EU-länderna är att de uppfattas som mer stabila att investera i än Kina.

2004-16 s 5
"Populismen vinner mark i det forna östeuropa"
Nationalisten Meciar illustrerar en trend i EUs nya medlemsländer. Hann vann första omgången i det tjeckiska presidentvalet. Partierna tenderar att vara nationalistiska och skeptiska mot EU-medlemskapet och den fria marknaden. Det speglar ofta en längtan tillbaka till tryggheten i det kommunistiska samhället. Populismens frammarsch är farligast i Polen som är det största nya medlemslandet.

2005-6 s 5
"Nu ska romerna få det bättre"
8 länder i Östeuropa där fler än hälften av Europas ca 10 miljoner romer bor, har inlett ett tioårigt program för att assimilera romerna (zigenarna). Länderna planerar för skolintegration, bättre bostäder och åtgärder för att förbättra hälsovården (minska missbruket, framför allt av narkotika). Världsbanken och EU sponsrar programmet, liksom filantropen George Soros institut, Öppet samhälle. Soros menar att romernas fall "är det värsta exemplet på etnisk utstötthet i Europa". Han är fast besluten att det aktuella programmet ska genomföras.

2005-11 s 6-7
"Östeuropéernas nostalgiska resa"
Östalgi finns inte bara i gamla DDR utan också i EUs nya medlemsländer där symboler för "den gamla goda tiden" är mycket populära. Drycker, sötsaker, kläder, tvättmedel och TV-serier från kommunisttiden är populärare än någonsin. - halva Europa har drabbats av "östalgi". Nostalgivågen förenar alla generationer och anses vara ett uttryck för trotsiga protester mot den nya tidens sociala osäkerhet.

2005-14 s 8-9
"Ingen går säker i jakten på f d spioner och informatörer"
Östeuropas folk har sedan revolutionerna i slutet av 1980-talet skyggat för det förflutna, men nu växer kraven på att sanningen ska fram, och flera ledande personer har avslöjats som spioner och informatörer till de gamla kommunistregimerna. I Tyskland började man redan direkt efter "die Wende" efter påtryckningar från den östtyska medborgarrörelsen att granska krigsförbrytarna. Myndigheten som bildades hade upp emot 2400 anställda som bearbetade 2,1 miljoner Stasi-dokument. Den expertis som har utvecklats i Berlin går nu på export till andra f d öststater som först nu börjat granska sin historia. Det tog lång tid eftersom de tidigare kommunistiska partierna snabbt omvände sig till socialdemokratiska. De gamla "kamratgängen" blev intakta, bildade korrumperade nätverk och hindrade granskning. Arkiven som nu öppnas innehåller massor av politiskt sprängstoff. Så sent som 1990 var uppemot 200 000 hemliga agenter verksamma i Öst- och Centraleuropa (frånräknat de forna USSR-republikerna). I flera av de forna östländerna har redan många "högt uppsatta" personer frivilligt lämnat sina tjänster eller tvingats göra det.

2005-15 s 11
"Historiska besvär"
60-årsminnet av krigsslutet river upp gamla sår. President Bush kommer om några veckor bege sig till först Lettland och sedan Nederländerna, Ryssland och Georgien för att hedra "miljontals amerikaners och européers offervilja i kampen mot tyranni och hylla demokratins utbredning. Ryssland anser att Bushs program gränsar till provokation eftersom Lett land och Georgien är Rysslands minst omtyckta grannar och de mest frispråkiga kritikerna mot Rysslands imperialistiska tendenser. De baltiska länderna befarar att Ryssland fortsätter att försöka dominera dem. Få av de gamla EU-länderna delar de nya EU-ländernas farhågor. Men USA tycks till balternas och polackernas lättnad ha förståelse för deras linje.

2005-24 s 10-11
"Unga rebeller förenar sig i kampen mot diktatur"
Aktivister från Belgrad till Baku samlades i förra veckan i Albanien för att diskutera hur man bäst störtar diktatorer. De vill bilda ett trannationellt nätverk, ett slags studentinternational, vars mål är att störta diktatorer. Där fanns bland annat Razi Nurullajev som gripits av den azeriska polisen som "demokratisk olägenhet", Yauhen Afnagel, som med många andra genomfört en politisk övning i Vitryssland samt en person som försökt utmana Karimovs mordiska regim i Uzbekistan. Representanter för den serbiska rörelsen Otpor, som bidrog till att störta Milosevic, fanns där.

2005-35 s 8-9
"Östeuropa minns och tillrättalägger"
Östra Europas kommunistiska era fortsätter att väcka debatt och orsakar motsättningar. I Ryssland växer saknaden efter Sovjetunionen. Fler ryssar sympatiserar med de hårdföra kommunister som iscensatte kuppen 1991 och tog Michail Gorbatjov som gisslan än de självutnämnda demokrater med Boris Jeltsin i spetsen som krossade den. I Polen är det nu främst exkommunisterna, som kallar sig SLD, Demokratiska vänsteralliansen, som anser sig vara Solidaritets sanna arvingar. I Tjeckien diskuteras händelserna 1968 mycket livligt trots det som hände 1948 var mycket mer kontroversiellt. Trots att den kommunistiska kuppen 1948 var olaglig åtnjöt partiet utbrett stöd och det rådde ingen brist på kollaboratörer under de följande decennierna.

2006-5 s 8
"Bråkiga koalitioner är regel i Centraleuropa"
I de postkommunistiska länderna har de politiska partierna få medlemmar och personer är viktigare än ideologier och makten överskuggar allt. Koalitioner består ofta av till synes oförenliga medlemmar.
Den nedslående erfarenheten från de senaste åren är att den enda effektiva stimulansen till gott styre i de postkommunistiska länderna kommer utifrån. Den mest effektiva sporren är medlemskap i Europeiska Unionen. För de länder som redan är medlemmar, som Polen, Tjeckien och Slovakien kan medlemskap i valutaunionen verka som morot. Men detta tycks enbart vara möjligt för Estland och Slovenien som har disciplinerade koalitionsregeringar.

2006-7 s 6-7
"Handel gör ett land rikt - reformer bäddar för rikedom"
Kommunismen delade världen i två delar med en gråzon mellan sig. Nu har kapitalismen delat de forna kommunistiska länderna två läger. Det främsta är de åtta länder som nyss blivit EU-medlemmar. På andra sidan finns de12 länderna i det ryskdominerade OSS. Och i en gråzon sju länder i sydöstra Europa, från det framåt Kroatien till det utfattiga Albanien.
En ny undersökning av Världsbanken av varför OSS-ländernas ekonomi inte förbättras visar på hur hindrande så kallade inofficiella handelshinder är. Det finns en korrumperande tullhantering i Centralasien och Kaukasien. Överallt kan lastbilstransporter stoppas av kriminella ligor som tar ut vad de kalla "säkerhetsavgifter" för att låta transporten gå vidare. 46 % av priset för att frakta en fartygscontainer från Rotterdam till den georgiska huvudstaden Tbilisi går till transiten inom Georgien. Nio tiondelar av denna kostad består av sådana inofficiella avgifter. Budskapet är att öppna, konkurrensfria länder klarar sig bra. Det är reformerna inom ett lands gränser som ger snabbast resultat för ett land som vill ansluta sig till EU.

2006-7 s 7-8
"Det förflutna är ständigt närvarande"
Sanningen har en vana att alltid dyka upp förr eller senare. I flera av Europas postkommunistiska länder är det senare som gäller. Det förra DDR och Tjeckien öppnade sina hemliga polisdokument omedelbart efter 1990 men Ungern inte förrän för tre år sedan. Där har nu filmregissören Istvan Szabo och den katolske ledaren Laszlo Paskai anklagats för att ha varit informatörer åt USSR. Polen och Slovakien väntade också länge med att öppna sina arkiv. I Polen finns det ett stort motstånd mot att arkiven offentliggörs. Många av de så kallade samarbetarna innehar idag viktiga poster i politiken, medierna, den akademiska världen och i rättsväsendet. "Det finns de som har förföljt andra och rättvisa måste skipas förr eller senare".

2006-42 s 3-5
"Molnen hopar sig i öster"
De före detta kommunistiska länderna i Europa har gjort stora ekonomiska framsteg, men politiskt är de inte lika framgångsrika. Inte ett enda av de så kallade EU-8-länderna har en stark, reformsinnad regering. Denna skugga vilar inte bara över de 73 miljoner invånarna utan läget är liknande för 30 miljoner människor i Bulgarien och Rumänien som blir EU-medborgare vid årsskiftet. Politiken i Centraleuropa har blivit allt turbulentare de senaste tre månaderna. Det största misslyckande har skett i Polen där tonen i regeringskretsar är amatörmässig och kontraproduktiv. Regeringen har inte lyckats formulera projekt för att komma i besittning av de 60 miljarder euro som landet kan få 2007-2013. Dessa pengar kommer inte av sig själv, men bara Estland och Slovenien har hittills fattat detta. Ungern har ett enormt stort statligt underskott och större än vad regeringen erkände vid tiden för det senaste valet. I Tjeckien är det politiskt dödläge med en expeditionsministär som inte kan reformera landets ohållbara pensionssystem. I grannlandet Slovakienstyr en regering som består av rasister, populister och auktoritära politiker. Övergödda offentliga byråkratier gör att de flesta exkommunistiska stater är kroniskt slösaktiga. Ingen av de sju länderna har en rimlig chans att komma med i eurozonen innan 2010. Deras små ekonomier förblir därför sårbara för spekulativa attacker. Optimismen från 1989 verkar mycket avlägsen.

2007-24 s 3-6
"Dragkamp mellan ytterligheter i EUs östra del"
Nationalister och populister står för underhållningen på de politiska estraderna i Warszawa, Prag, Bratislava och Budapest. Det rasar en kamp om det förflutna och nationella identiteter. Klyftorna i de postkommunistiska samhällena blir allt djupare. Om och om igen berättas om spionaffärer, kravaller och rasistiska urspårningar.
Mycket av "västs" kritik mot de fyra östländerna handlar om vilket språk ledande företrädare använder när de talar om sina länders minoriteter, och då särskilt om zigenarna.
I Polen vill regeringen på ett alltför kraftfullt sätt göra upp med kommunisterna. Slovakerna är kritiska mot den ungerska minoriteten. Ungrare har länge förtryckt slovakerna i historien. Jan Slota fruktar att ett självständigt Kosovo blir en "al-Qaidafilial" i Europa. I Ungern bojkottar det borgerliga ungdomsförbundet den postkommunistiska "lögnarpresidenten" Ferenc Gyurcsany. I Tjeckien överlever regeringen bara tack vare vice premiärminister Jiri Cuneks envishet. Zigenarna kräver att han ska avgå.

2007-41 s 5-6
"Den moderna högern har inte fått fäste i öst"  Hela artikeln
Ett nytt slags konservatism växer sig allt starkare i stora delar av Östeuropa, där partier från Polen i norr till Bulgarien i söder värvar röster med populistiska och nationalistiska slagord. Den breder ut sig samtidigt som Västeuropas konservativa partier rör sig mot mitten. Exempel är Nicolas Sarkozy i Frankrike, David Cameron i Storbritannien och Angela Merkel i Tyskland som alla är beredda att anta globaliseringens utmaningar. De konservativa i Östeuropa fruktar däremot den "postmoderna kulturens överdrifter och de traditionella värderingarnas kollaps". Exempel är Kavzynski i Polen, Viktor Orbans Fideszparti i Ungern, Robert Ficos socialistledda koalition i Slovakien och extremsocialisterna i Bulgarien som alla är ovilliga att acceptera modernisering.

2009-05 s 3-5
"Ekonomiska bekymmer skakar länderna i periferin"
Bräckliga regeringar i framför allt Östeuropa möter allt starkare kritik från missnöjda medborgare som länge anklagat dem för utbredd korruption.
Den globala krisen slår hårt mot mindre länder som har små ekonomiska resurser. 10000 personer demonstrerade i Riga och 7000 i Litauen där polisen försvarade sig med gummikulor. Mindre protestaktioner har också förekommit i Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Gamla etniska konflikter riskerar att blossa upp igen i denna region där de flesta länder hyser stora etniska minoriteter. Andra menar att regionens kommunistiska historia, dess integration i EU och en djup skepsis gentemot Ryssland betyder att en återgång till auktoritärt styre är föga trolig. Lettland som hade en tvåsiffrig tillväxt och kunde skryta med en av de snabbaste växande ekonomierna i EU, kämpar nu för att förhindra stort fall i valutan. Ett åtstramningsprogram med 25 % budgetnerskärningar och 15 % löneminskning för offentliganställda har sjösatts.

2009-09 s 8-9
"Östeuropa kan inte betala räkningen"  hela artikeln
Ända sedan Berlinmuren föll har länderna i Östeuropa varit viktiga allierade till USA. De har anammat kapitalism av amerikanskt snitt och tagit stora lån i västeuropeiska banker för att finansiera sin utveckling. Nu är det dags att betala räkningen. Utvecklingsboomen som förvandlade Polen, Ungern och andra före detta sovjetiska satellitstater till heta marknader är nu på väg att kollapsa med följder både för Västeuropa och USA. Krisen har tvingat Internationella valutafonden att rycka in. De senaste månaderna har fonden lånat miljarder till Ukraina, Island, Ungern och Lettland. Regeringarna har minskat sina utgifter i takt med att valutorna försämrats vilket lett till en våg av allt våldsammare protester i hela regionen.

2009-14 s 5-8
"Baksmällan"
De nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa har haft större nytta av globaliseringen än de flesta. Men nu har den ekonomiska krisen slagit hårt mot de före detta socialistiska staterna. I Polen och Tjeckien minskar BNP i rekordfart. Lettland, Rumänien och Ungern behöver flera miljarder dollar i stöd. Det tog 20 år för Östeuropa att besegra den statliga planekonomins gamla, ineffektiva strukturer. Framför allt de baltiska staterna kastade sig in i en hektisk kapplöpning som ledde till tvåsiffriga tillväxtprocent. Så sent som i fjol rådde full sysselsättning i Tjeckien. Måste nu de västeuropeiska länderna som själva försöker överleva krisen betala för öststaternas baksmälla? Sötebrödsdagarna är över, valutakurserna har dalat, lånade pengar har använts till konsumtion och skapat flotta vanor, i bästa fall stannar tillbakagången vid stagnation men också konkursen rycker närmare.
Bäst eller minst sämst går det för den polska ekonomin.

2009-21 s 6-7
"Ingen panik med påtaglig förstämning"
Regionen som helhet har avvärjt ekonomisk härdsmälta, men flera av länderna står inför extremt stora svårigheter och umbäranden. Svindlande budgetunderskott, oöverskådliga utlandslån och ansvarslös skattepolitik har gett många en plågsam baksmälla. Men en del förändringar har hållit det värsta borta. En är att utomstående nu bedömer riskerna lugnare och rationellare. Hjälpen utifrån är också bättre samordnad vid det här laget och en tredje förändring är att västerländska banker som har givit stora lån till kunder i Ungern och de baltiska staterna får mer hjälp.
Den största oron för närvarande gäller de baltiska länderna som noterar störst BNP-ras med risk för tvåsiffriga procentuella minskningar. Devalvering är tabu, i stället hoppas man återvinna konkurrenskraften med lönesänkningar och effektivisering.

2009-42 s 16-17"
Östeuropa befarar ny era av rysk dominans"  hela artikeln
Solidariteten kommer på undantag när det är pengar med i spelet. Det ryska naturgasföretaget Gazprom slår med sina planer på en gasledning på Östersjöns botten in en kil mellan Öst- och Västeuropa. I dag transporteras gasen till Västeuropa genom Östeuropa. Om Ryssland stänger av gasen som ett påtryckningsmedel på en eller flera öststater som är beroende av stadig energitillförsel kommer även länder i väst att påverkas negativt och detta vill Ryssland undvika. Men den nya Nord Stream ledningen ändrar helt på dessa förutsättningar då Ryssland får en separat direktledning till väst. Centraleuropéerna, tidigare tvångsrekryterade medlemmar i det sovjetiska blocket är oroliga.

2009-47 s 3-4
"Giv akt!"
Högerextremismen utgör inget direkt hot i Europa, men dess idéer infiltrerar mittfåran. Det högerextrema ungerska Jobbik-partiet fick 15 % av rösterna i EU-valen i somras med en anti-romsk plattform. De kan bli Ungerns tredje största parti efter valet nästa år. Jan Slota, med sitt anti-ungerska Slovakiska nationalpartiet (SNP) har vunnit mandat i vartenda slovakiskt parlament utom ett sedan 1990. Bulgariens Ataka med sina verbala attacker mot landets turkar har sedan 2005 fått stöd av 10 % av väljarna. Hatet mot romer är tydligt hos den östeuropeiska extremhögern. För övrigt handlar det om gamla historiska oförrätter, andra etniska minoriteter som judar, homosexuella och internationella finansiärer. Den gillar nationalisering och ogillar marknaden. Men framgången beror också på korruption, svaga institutioner och misstänksamhet mot de stora etablerade partierna.
I Baltikum finns det inga extrema partier bland annat för att höger-mitten har förbjudit homoäktenskap och uttrycker sig negativt mot romer och turkar.

2010-15 s 13-14
"Öst blir mer och mer likt väst"
I år går många länder i Centraleuropa till val. Förmodligen förblir det mesta sig likt oavsett valresultaten. Trenden är att väljarna kommer att stödja sådana politiker som de redan känner även om de inte gillar dem speciellt. I Tjeckien är Jiri Paroubek, en före detta socialdemokratisk premiärminister, trolig vinnare i valet 28 maj. I Slovakien kommer vänster-mittens premiärminister, Robert Fico, sannolikt att omväljas. I Polen tippas Medborgarplattformens kandidat vinna presidentvalet. Dess ledare, Donald Tusk, kan skryta med 1,7 % tillväxt 2009 och starkt väljarstöd för regeringen.
Den ekonomiska krisens allvarligaste följd i Centraleuropa är den höga arbetslösheten. Återhämtningen 2011 förväntas bli starkare än i övriga Europa. Däremot kan den försvagade sociala solidariteten leda till hårdare attityder mot minoriteter som romerna vars behandling är Centraleuropas största samhällsproblem.

2010-16 s 6
"Somliga säger Lwów, andra Lviv"
En förteckning över de tjatigaste och mest seglivade grälen i Europa.
Moldavien/Rumänien: Många rumäner anser att Republiken Moldavien egentligen bara är en förlorad rumänsk provins, som Stalin en gång stal från dem.
Bulgarien/Makedonien: Många menar att det jugoslaviska Makedonien var en historisk olyckshändelse. "Det är hög tid att befria de slaviska bröderna i norra Grekland", tycker bulgarerna.
Slovakien/Ungern: Nationalistiska slovaker menar att det är absurt att tala om att det finns en ungersk minoritet i Slovakien. Dessa - varav många är romer - borde anpassa sig till Slovakien.
Litauen/Polen: Kring Vilnius finns poloniserade litauer.
Ukraina/Polen: Stavningen av Galiciens huvudstad Lvov avslöjar personens etnicitet menas enligt myterna.

2011-35 s 6-7
"Lugn i stormen"
De "nya" EU-länderna, som blev medlemmar 2004 och 2007 är inte längre EUs sorgebarn. Kanske är själva "Östeuropa"-idén förlegad? EUs nyaste medlemsländer är inte de värsta utsatta men de har också problem. Alla de tio "nya" länderna har växande ekonomier, krympande budgetunderskott och minskande arbetslöshet. Å andra sidan har de startat från en låg (kommunistisk) nivå och är fortfarande relativt fattiga. Bara Slovenien har en högre BNP per capita än det fattigaste västlandet som är Portugal. Sysselsättningen speciellt bland medborgare över 50 år i Polen och bland romerna i hela regionen. Ungern är kanske det mest sårbara landet på grund av en kombination av stora skulder och politisk oförutsägbarhet. Ett annat stort problem är utflyttningen från hela regionen till arbeten i väst.

2012-04 s 7
Victor Orbán och hans Ungern speglar tyvärr något som händer i stora delar av Central- och Sydosteuropa. Polen är dock ett lysande undantag.
I Tjeckien har president Vaclav Klaus alltid agerat emot EU och euron. I Estland växer missnöjet med kostnaden för EUs räddningsfond. I Slovakien föll en regering i oktober på grund av beslutet om deltagande i räddningsfonden. Det finns risk för att populisten Robert Fico tar över rodret igen. Han regerade också 2006-2010.
Rumäniens populistiske statschef, Traian Basescu, väljer alltid USAs sida framför EUs. Över två miljoner rumäner jobbar i något västeuropeiskt land, de flesta med okvalificerade jobb.
Det är bara Polen, Östeuropas största land som avviker från trenden. Sedan 2007 har nationalisterna i Kaczynskis parti, Lag och rättvisa, inte vunnit något val.

2012-08 s 12-13
"Det går inte att glömma"
Polen går i täten för uppgörelsen med kommunisternas styre i Öst- och Centraleuropa. Nu är det dags att angripa obesvarade frågor och outredda ärenden. En del söker sätta punkt, andra söker vedergällning. Runt om i Central- och Östeuropa verkar det som om en tyst överenskommelse om att tiga har brutits. I Polen finns Institutet för nationell hågkomst. Mer än 800 skrifter har publicerats om nazisternas ockupation och den kommunistiska perioden.

2012-11 s 10-11
"Dåliga vibrationer"
Relationerna mellan Polen och Litauen är uråldriga, men de blir inte precis bättre med tiden. De båda länderna har 600 års överlappande historia (tidvis även geografiskt), men minnena av denna långa tid skiljer sig drastiskt. Polen som är tolv gånger större tycker att Litauen misshandlar sin polska minoritet - cirka åtta procent av befolkningen - och sviker sina löften. Litauens polska skolor har beordrats att undervisa fler ämnen på litauiska.
Ett annat problem handlar om stavning: Enligt litauisk lag måste officiella dokument som pass och födelsebevis vara skrivna med det litauiska alfabetet, som saknar bokstaven w och merparten av Polens diakritiska tecken.
Ett tredje bråk handlar om återlämnande av egendom i Vilniusregionen som konfiskerades under sovjettiden. Detta etniskt polska distrikt styrdes (ockuperades enligt litauerna) av Polen före kriget. Detta komplicerar frågan om vem som äger vad.
Andra kontroverser handlar om användandet av polska i annonser och på vägskyltar.

Östeuropa, IT
2013-46 s 14-16
"Tillväxt kräver egen kreativitet"
Östeuropa måste sluta kopiera Västs innovationer.
Under kommunisttiden var det tunga industrier med skorstenar som spydde ut tung och giftig rök som var drivkraften i de östeuropeiska länderna. De senaste två decennierna har dessa ersatts av moderna fabriker byggda av utländska investerare och kontorskomplex där människor i vita skjortor arbetar.
Tillväxten i framtiden kommer troligtvis att komma från ställen som den något luggslitna byggnaden i Prag där Node5 huserar. Node5 är ett högteknologiskt kontorskomplex som inhyser 21 nya företag, vissa bara några månader gamla.
Tjeckerna är kända för att vara fantastiska ingenjörer och programutvecklare, berättar Lukas Hudecek, vd för Node5.
Liknande företeelser växer upp i hela regionen för att kunna tillfredsställa behovet och intresset hos unga människor att starta egna teknikföretag. I Europa och främst i före detta Östeuropa får man betrakta trenden att skapa miljöer för att utveckla möjligheter och starta företag som en blek kopiering av det som sedan länge skett i USA och Storbritannien Men att trenden finns och att man lägger stor vikt vid det märks tydligt i hela Europa och inte minst i det forna Östeuropa.
Men det gäller att inte bara som idag huvudsakligen kopiera vad IT-företag gjort i väst utan att utveckla egna användbara idéer.
Italien, Teknik, Miljö

2016-42 14-15
"Europas högerpopulister har attackerat mig"
(Åsikten i The New York Times av Alena Krempaska, chef på Human Rights Institute, en människorättsorganisation i Bratislava).
Tidigare kände jag mig alltid säker i Bratislava, huvudstad i Slovakien. Fyra timmar innan jag blev attackerad hade jag deltagit i en demonstration mot korruption. Igor Matovic äntrade scenen. Han är ledare för partiet "Vanligt folk". När han stod på scenen hånade han mig och en annan HBTQ-aktivist och kallade agenter för socialdemokratiska Smer. Senare samma kväll ble jag nedslagen och kallades "smutsig Smer-hora". Matovic parti vann 11 % i parlamentsvalet i maj. I samma val fick det islamofobiska partei "Vi är en familj" 5 % och "Vårt Slovakien" , med nynazistiska rötter, 8 % av rösterna.
Det finns liknande tendenser i andra länder. I Tjeckien har under det senaste året nya antimuslimska , "hatiska" politiska partier börjat växa i landet. I Ungern har premiärminister Viktor Orban, ledare för partiet Fidesz, byggt staket för att hindra flyktingar samtidigt som partiet Jobbik som är Orbansstörsta motståndare, fick 20 % av rösterna i förra valet.
I Polen driver partiet Lag & Rättvisa, som valdes för ett år sedan, en radikal socialkonservativ agenda.
De som röstar på dessa partier för det för att de letar efter ett alternativ till de etablerade mittenpartierna. Den postkommunistiska ekonomiska drömmen har gjort många fd DDR-medborgare bevikna.

Östeuropa
2017-09 4-6
"Sorosmotståndarna i Östeuropa har stärkts av Trumps seger"
Populistledare i Central- och Östeuropa har fått uppmuntrande signaler från Trumpadministrationen och slår ned på icke-statliga organisationer (Ngos) som verkar för en öppen stat, hjälper flyktingar och kontrollerar auktoritära regimer.
I Ungern där denna kampanj har intensifierats, baktalas "utlandsfinansierade" organisationer av anhängare till premiärminister Viktor Orban - i synnerhet dem som finansieras av den ungerskfödde, liberale miljardären George Soros. De anklagar organisationerna för att vilja översvämma Europa med muslimska flyktingar och transformera "kristna" nationer till multikulturella samhällen som bygger på vänstervriden globalism. Liknande kampanjer har inletts eller accelerat i Makedonien, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien och Bulgarien sedan Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.

EU, Östeuropa
2017-50 4-7
"Östeuropéerna känner sig som Europas slaskhink"
Varör innehåller Nutella som säljs i Ungern mindre kakao än den Nutella som säljs i Tyskland? Varför innehåller fiskpinnarna i Prag mindre fisk än de i Bryssel? Östeuropas konsumenter accepterar inte längre att serveras sämre produkter, och nu tar EU äntligen tag i problemet.
Den som först reagerade var Slovakiens premiärminister Robert Fico. Han företrädde inte bara sitt eget folk utan gav röst åt alla i Central- ochÖsteuropa. Han talade för 103 miljoner EU-medborgare. Den polska tidningen kallade detta fenomen för "specerirasism". Tjeckien jordbruksminister sa att hans landsmän känner sig som "Europas slaskhink".
Många tillverkare skyller på att Östeuropas konsumenter har andra preferenser vad gäller smak och konsistens. Detta avfärdas av EU som "nonsens".

Östtyskland, Samhälle, Historia
2018-01 30-31
"Återskapar en svunnen era"
Tyskt vårdhem prövar en ny form av demens behandling. Patienterna får återse sina tidigare arbetsverktyg, till exempel en östtysk skoter från 1960-talet. Även gamla radioapparater, pass, välkända glassannonser etc som han samlade i ett "minnesrum". En miljö som modellerats efterdet Tyskland som de engång känt.
Många har fortfarande huvudsakligen positiva minnen från DDR-tiden. De kommer ihåg ett land där kvinnorna var jämställda sina manliga kolleger, fick samma lön och hade samma ansvar och där arbetslösheten var låg.

sidans topp