Holland |
|
|
Info | Telegraaf |
Holland, sammanfattningar av artiklar om Holland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
98-29 s 19-20
"Invandrarna har satt färg på Holland"
"Det enda invandrarna i Holland har gemensamt är att
de inte är blonda, kraftigt byggda och äppelkindade".
Frågan är om de någonsin blir "riktiga"
holländare?
Från den forna kolonin Surinam vid den sydamerikanska Atlantkusten
finns det 300 000. Kan de någonsin bli integrerade? (Betänk att de lärde sig hollänska
och om Hollands historia i skolan medan landet var en koloni).
Det finns 1,7 miljoner första- eller andragenerationsinvandrare
av 15,5 miljoner. Alltså drygt 10 %. (I Sverige är
väl siffran 20 %? ?). 25 % av Rotterdam är invandrare
(att jämföra med Malmö). 17 % av skolbarnen är
invandrare.
98-32 s 6
"Nederländera har länge lidit av minnesförlust"
Det lilla landet med de stora moraliska anspråken börjar
nu bearbeta sitt långtifrån klanderfria förflutna.
Slavarbete under kolonisationstiden lade grunden till välståndet.
Ovanligt många judar dödades och utlämnades just
i Holland under andra världskriget. Nu ska regeringen avslöja
allt.
99-49 s 4-5
"Den holländska modellen triumferar, men det finns en
baksida"
Holland besegrade en djup arbetslöshetskris med hjälp
av deltidsjobb och minimala löneökningar. Samt nedbantade
välfärdsbidrag. Nu kan holländarna fira sitt återvunna
välstånd. Den officiella arbetslösheten ligger
på 3 %.
2001-23 s 23-25
"Liberalismen i Holland bygger på gamla traditioner"
Det finns en konservativ verklighet bakom "det tokiga Hollands"
liberala lagar. Med dessa menar omvärlden kanske inte i första
hand att prostitutionen nyligen har legaliserats utan mer att
eutanasi, dödshjälp är tillåten liksom drogen
marijuana (fast tyngre droger bekämpas hårt och Holland
har färre heroinmissbrukare än flera andra europeiska
länder, t ex Danmark).
I Holland finns hos befolkningen framför allt en pragmatism,
parad med lokalpatriotism och viss naivitet. Innan nya lagar stiftas
ska företeelsen vara "gedogen" dvs sedan länge
genom praktiken ha blivit accepterad. Som att homosexuella kan
gifta sig.
Frågan är om Holland kan fortsätta denna sin kalvinistiska
linje. Om 20 år antas över 50 % av invånarna
i landets större städer var invandrare eller ättlingar
till invandrare. Många är muslimer och inte kalvinister.
2002-05 s 7-8
"Den holländska modellen spricker"
Personalbrist överallt: på sjukhusen väntar patienter
förgäves på operation, och tågen är
ständigt försenade. Nederländernas sparnit har
fått den offentliga sektorn att rasa ihop. Narkotikasmugglare,
även grova, stoppas inte eftersom det inte finns plats i
landets häkten.
2002-11 s 8
Högervind i Nederländerna"
Resultatet av kommunalvalen blev ett hårt slag för
regeringspartierna. I Rotterdam blev socialdemokraterna (PvDA)
för första gången på 40 år inte största
parti. Det blev Pim Fortuyns "Leefbar Rotterdam" som
fick 17 mandat (av 45) mot PvDAs 11!. Fortuyn framhåller
lag och ordning men invandrarproblematiken tillhör också
favoritämnena. Han angriper PvDA för att inte ha gjort
något åt invandrararbetslösheten.
2002-20 s 8-9
"Arvet efter Pim Fortuyn"
Mordet på den holländske högerpopulisten Fortuyn
kanske inte ger hans anhängare större makt men hans
idéer kommer sannolikt att vinna större gehör.
Många holländare stöder partiet som fördömer
islam som en "bakåtsträvande kultur" p g
a dess intolerans mot homosexuella, dess attityd mot kvinnor m.m.
Om Fortuynlistan får många röster kan kaos uppstå
efter valet i veckan i den holländska politiken. Ingen på
listan har någon erfarenhet av politik.
2003-41 s 6
"Holländarna hoppas kunna laga sprickan EU/USA
Genom utnämningen av den holländske utrikesministern
Jaap de Hoop Scheffer till generalsekreterare i Nato och Nederländernas
6 månaders ordförandeskap i EU under andra halvan av
år 2003 hoppas holländarna förstärka sin
roll. Holland uttryckte bara ett försiktigt stöd för
det USA-ledda kriget och förstörde därmed inte
sina chanser att vara vän med Tyskland och Frankrike. Däremot
kan Holland komma att kräva att dessa två länder
följer kraven i stabilitetspakten. Premiärminister Balkenende
har problem med sin nya regeringen som sprack första gången
bara 87 dagar efter det den bildats då Fortuyns parti splittrades.
Nu har hans parti, den kristdemokratiska alliansen, en svag majoritet
tillsammans med det nyliberala VVD och centerpartiet D66.
2004-27 s 4
"Verkställning är Hollands motto"
Varken tulpaner eller väderkvarnar när holländarna
tar över ordförandeskapet i EU 1 juli 2004. Modernare
symboler ska användas för det nya ordförandeskapet
som kommer att prioritera frågor som illegal invandring
och säkerhet och åtgärder för att stimulera
arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Den viktigaste frågan
blir kanske den om huruvida Turkiet ska få grönt ljus
att inleda medlemskapsförhandlingar men unionen. Holland
kommer mera försöka genomdriva vad som tidigare beslutats
än att starta nya spektakulära projekt.
2004-30 s 3-4
"EU-entusiasmen är som bortblåst"
Ett förvånansvärt skeptiskt Nederländerna
har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionen.
Många EU-medborgare tycker att EU utvecklats alltför
fort. En legitimitetskris har lett till att vanligt folk oroar
sig för en "förlust av identiteten". Under
sin ordförandeperiod kommer Hollands premiärminister
Jan Peter Balkenende att fokusera på "minskad byråkrati
och ökad ekonomisk tillväxt". En satsning på
praktiska frågor snarare än på nya visioner.
Mycket har hänt i Holland sedan Pim Fortuyns korta "politiska
revolution". Nu vågar politikerna ifrågasätta
värderingar som det mångkulturella samhällets
fördelar och samförståndspolitikens fördelar.
Åsikten att Bryssel är genomkorrupt är spridd
i landet. Dessutom väckte det faktum att Frankrike och Tysklands
brott mot stabilitetspakten tolererades "kalvinistisk"
vrede i landet.
2004-30 s 7
"Terrorlarm i Nederländerna vållar oro"
Den holländska polisen har gripit två män som
misstänks ha planerat ett attentat mot en årlig utflykt
i Nijmengen i östra Nederländerna. Evenemanget brukar
locka nästan en miljon deltagare. De misstänkta är
en syrier och en libanes som tidigare fått politisk asyl.
Invånarna i den vanligtvis mycket lugna regionen är
mycket upprörda.
2004-47 s 3-4
"Europa säger ja till Islam och nej till terrorismen"
Europa brottas med frågan hur det öppna, toleranta
samhället ska bemöta intoleransen. Omfattande våld
följde på mordet på den holländske filmregissören
Theo van Gogh för ett par veckor sedan. Attacker mot moskéer
och muslimska skolor besvarades med hämndattacker mot kyrkor.
Hur stor tolerans ska det liberala samhället visa mot intoleransen?
I Holland var det den homosexuelle populisten Pim Fortuyn som
först förfäktade argumentet att landets muslimska
invandrare spred värderingar som i grunden var oförenliga
med holländska traditioner.
EUs invandrarministrar som sammanträdde i början av
månaden har enats om gemensamma principer när det gäller
integration av nykomlingar. Det läggs mer tonvikt på
hårda åtgärder nu än förr. Toleransen
för radikala islamister som med juridiska knep försöker
stanna kvar i Tyskland har minskat. "Den militanta islamismen
är en liten kraft i Europa, men den är farlig, eftersom
många samhällen i Europa har upphöjt försvarslöshet
till en dygd".
2004-47 s 4-6
"Våldet slog ner som en blixt"
Ett islamiskt mord tände gnistan till en våldsam kamp
mellan olika kulturer.
Mordet på filmregissören Theo van Gogh har polariserat
hela landet och givit resten av Europa en oroväckande glimt
av vad som väntar om inte relationerna med Europas snabbast
växande invandrarsamhällen sköts bättre. Våldet
har berövat holländarna det patina av tolerans som de
brukar berömma sig för. Många holländare
erkänner nu att den toleranta traditionen i flera år
har tryckt ner alla försök till öppen debatt om
problemen i samband med integrationen av konservativa muslimer
i samhället. Det holländska generösa välfärdssystemet
har gjort det möjligt för de muslimska invandrarna att
isolera sig och skapa en grogrund för muslimsk fascism.
2004-47 s 7-8
"Passiviteten kan stå Holland dyrt"
När massakern i Srebrenica i Bosnien ägde rum fanns
det holländska FN-soldater på plats som enligt många
bedömare inte gjorde vad de borde göra. Överlevande
efter massakern gör nu anspråk på stora skadestånd.
Bosnienserbiska miliser mördade drygt 7000 bosniska pojkar
och män i den värsta massakern i Europa sedan andra
världskriget. Jurister som företräder 8688 överlevande,
kräver skadestånd i höjd med 2 miljarder euro
av Nederländerna. Haag anser emellertid att den holländska
enheten ingick i FNs internationella skyddsstyrka och därför
stod under FNs befäl.
2004-49 s 3-4
"Det är svårt att hitta den rätta balansen"
Gärningsmannen i det uppmärksammade mordet i Holland
på filmmakaren Theo van Gogh, hade ögonen på
sig, men det hjälpte inte. Myndigheterna går en svår
balansgång i sina försök att å ena sidan
respektera de medborgerliga och mänskliga rättigheterna
och å andra sidan förhindra terrordåd. Mohamed
Bouyeri, en holländsk medborgare av marockanskt ursprung,
skaffade sig redan 2002 en extra lägenhet som blev mötesplats
för radikala muslimer. Där fanns Abu Khaled som predikade
"våldsam jihad" och Samir Azzouz vars telefonsamtal
med deltagare i självmordsattentaten i Spanien antydde planer
på terrorattentat. Men man kunde inte gripa personer misstänkta
för terrorverksamhet, bara först sedan de gjort sina
attentat. Holland har nu infört en lag som kriminaliserar
planeringen av terrordåd. Resten av Europa skärper
också lagen för att förhindra terrorism. De hårdare
lagarna riktas oundvikligen mer mot muslimer än mot befolkningen
i allmänhet. Det finns 15-20 miljoner muslimer i Europa.
2005-20 s 7
"Holländarna tycker inte som sina ledare"
Jakampanjen inför folkomröstningen i Nederländerna
har sent omsider tagit fart, samtidigt som farhågorna för
ett nej den 1 juni växer. De två senaste opinionsmätningarna
ger nejsidan en ledning och trenden förstärks. Skeptikernas
oro gäller den sociala integrationen, mångkulturalism
och invandrarnas integration i samhället. I bakgrunden finns
mordet 2002 på den populistiske politikerna Pim Fortuyn
som krävde stopp för muslimsk invandring och förra
årets mord på filmaren Theo van Gogh som kritiserade
muslimernas attityd mot kvinnor. "Folket börjar visa
sin egen vilja". Alla de etablerade politiska partierna är
nämligen för författningen.
2005-21 s 6-7
"Sanningens minut närmar sig"
Holländarna kan bli de, som blockerar EUs nya författning.
I Frankrike är ställningen jämn med svag tendens
mot nej men i Holland leder nejsidan med 55-45 %. Samförståndet
inom "eliten" i Holland, den politiska och ekonomiska,
om ett "ja" är klart vilket är en black om
foten för ja-anhängarna. Ända sedan Pim Fortuyn,
som sedan mördades, gjorde entré på den politiska
scenen 2002 har tendensen att utmana etablissemanget förstärkts.
Folkomröstningen om EUs nya författning kan därför
bli "en konfrontation mellan den politiska eliten och folket".
Folket ville varken ha euron eller massinvandringen, två
projekt som eliten "lurat på dem".
2005-49 s 7
"Misstänkta terrorister inför rätta"
14 män, inklusive filmmakaren Theo van Goghs fängslade
mördare, ställdes i början av veckan inför
rätta anklagade för att ha planerat attentat och vara
medlemmar i ett terroristnätverk. Mohammed Bouyeri, som är
dömd till livstids fängelse för mordet på
van Gogh, och flertalet av de övriga är andra generationens
marockanska invandrare.
2006-27 s 14
"Fallet Hirsi blev Balkenendes öde"
Den nederländske regeringen avgick i torsdags i förra
veckan. Orsaken var striden om den välkända parlamentarikern
Ayaan Hirsi Ali. Premiärminister Balkenende beslöt att
behålla sin omstridde integrationsminister, Rita Verdonk.
Verdonk hade tidigare hotat Ayaan Hirsi Ali att beröva henne
hennes holländska medborgarskap. Detta fick det minsta regeringspartiet,
D-66, att lämna regeringen som därmed inte längre
hade majoritet i parlamentet och tvingades avgå.
Hirsi Ali är känd som författare och islam-kritiker.
Hon tillhör liksom Verdonk, det högerliberala folkpartiet
(VVD). Hon härstammar från Somalia och lämnade
felaktiga uppgifter när hon sökte asyl i Nederländerna
1992.
2006-50 s 13
"Svårt att bilda regering"
Balkanendes kristdemokrater (CDA) kunde inte komma överens
med socialistpartiet, som grundades på 1970-talet som en
maoistisk rörelse, om företagsskatten och utrikespolitikern.
Nu går budet från CDA till socialdemokraterna, PvDA,
i stället.
2007-40 s 7
"Hirsi Ali har flyttat hem"
Ayaan Hirsi Ali, som är av somalisk härkomst, blev ledamot
av det holländska parlamentet och hotades med döden
på grund av sina avslöjanden om islamismen har återvänt
till Holland därför att den holländska regeringen
inte vill fortsätta att betala för hennes livvakter
i USA. I fjol flyttade hon till Washington för att arbeta
vid det konservativa American Enterprise Institute.
2008-27 s 7
"Kränkning är inte ett brott"
Den holländska parlamentarikern Geert Wilders kommer inte
att åtalas för att ha hetsat mot muslimer med en film
och kommentarer i en holländsk tidning. Att skriva att Koranen
är fascistisk är förolämpande och kränkande
men inte kriminellt, enligt åklagaren.
2009-41 s 16
"Holland vill ta hem sina soldater"
Nederländernas medverkan i kriget i Afghanistan kommer att
avbrytas under 2010, enligt en omröstning i det holländska
parlamentet. Förslaget vann med en stor majoritet. Nederländerna
har runt 1400 soldater under Natos ledning i den sydliga provinsen
Urusgan. Deras mandat löper ut i augusti 21010. 21 soldater
har dödats.
2009-47 s 3-8
"Wilders utnyttjar rädslan för det främmande" hela artikeln
Högerpopulisten Geert Wilders är en hövlig korsriddare
mot Islam. Hanbekämpar diskriminering av kvinnor och homosexuella
men vill förbjuda Koranen, beskatta huvudduken och utreda
hur mycket invandringen kostat. Dessutom vill han gärna leda
Nederländernas regering. Wilders är ledare för
det högerpopulistiska PVV. Han tillhörde tidigare liberalerna
och sedan 2004 driver han regeringen framför sig i fälttåget
mot Islam. Han säger att "Islam är ingen religion
utan en fascistisk ideologi och Koranen är att jämföra
med Hitlers Mein Kampf". Han har inget emot muslimer. Det
är Islam han avskyr.
I Holland bor en miljon muslimer, 6 % av befolkningen. I flera
decennier har Krist- och Socialdemokraterna förtigit problemen
med marockanska och turkiska invandrare på grund av hjälplöshet,
ointresse och missriktad tolerans.
Mycket har förändrats i Holland sedan den dag för
fem år sedan då en islamisk fundamentalist sköt
och knivade filmaren Theo van Gogh till döds. 2 november
2004 var Hollands 11 september.
2010-08 s 5
"Afghanistankriget fäller Nederländernas regering"
Kristdemokraternas koalitionspartner socialdemokraterna motsatte
sig förslaget om en förlängning av avtalet med
Nato och lämnade i lördags krisförhandlingarna.
Därmed är Holland det första landet vars regering
faller på grund av kriget i Afghanistan. De 2000 soldaterna
kommer att dras tillbaka med början i augusti för att
vara helt borta vid årsskiftet. Regeringens fall visade
sig genast i opinionssiffrorna. Stödet för Geert Wilders
Frihetsparti ökade starkt och partiet skulle i dag ha fått
24 platser i parlamentet, bara två mindre än Balkenendes
Kristdemokrater!
2010-10 s 11
"Framgång för chauvinisten Wilders"
I de holländska kommunalvalen triumferade Geert Wilders parti.
Högerpopulisten Wilders blir därmed ledamot i stadsfullmäktige
i Haag där hans parti "Partiet för frihet"
fick 17 % och blev näst störst efter Socialdemokraterna.
I kommunen Almers utanför Amsterdam blev partiet det största.
PVV kämpar mot islamiseringen av Nederländerna. Det
förespråkar byggstopp för moskéer och förbud
mot invandring från muslimska länder.
2010-29/30 s 7
"Wilders vill bredda den antimuslimska rörelsen"
En uttalat muslimfientlig populist i Nederländerna bygger
en internationell allians i försöken att sprida sitt
budskap i väst och driva igenom ett förbud mot invandring
från muslimska länder och en bannlysning av den islamska
sharialagen. Geert Wilders, ledare för det holländska
Frihetspartiet kommer att lansera sin nya rörelse främst
i fem länder: USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och
Tyskland. Budskapet är "Stoppa Islam, försvara
friheten!" Geert Wilders är en listig politiker som
aktivt försvarar homosexuellas och kvinnors rättigheter.
Hans Frihetsparti ökade mest av alla i parlamentsvalet i
juni och är nu tredje största partiet med 24 platser
av 150 i parlamentet.
2010-31 s 3
"En minoritetsregering på högerkanten börjar
skönjas"
I Nederländerna börjar en minoritetsregering ta form
som kommer att behöva stödja sig på högerpopulisten
Geert Wilders parti. Folkpartiet för frihet och demokrati,
VVD, och det kristdemokratiska CDA har enats om att släppa
in Wilders Frihetsparti, PVV, i finrummet. Tillsammans får
de tre partierna 76 mandat och en hårfin majoritet. Premiärministerposten
antas ligga närmast VVD-ledaren Mark Rutte vars parti har
flest mandat, 31, följt av Socialdemokraterna med 30. Wilders
parti ligger trea med 24 mandat.
2010-40 s 10
"Den nederländska extremhögern i maktposition"
Geert Wilders Frihetsparti får en nyckelroll som stödparti
till Nederländernas minoritetsregering som i utbyte har åtagit
sig att minska invandringen och minska offentliga sektorn samt
stärka polisen. Liberalerna, VVD och Kristdemokraterna har
kommit överens om formerna för en minoritetskoalition
som i parlamentet i Haag kommer att få stöd av Wilders
24 mandat. Tillsammans har de 52 av de 150 mandaten i underhuset,
med Frihetspartiets 24 får de totalt 76. En majoritet av
de nederländska väljarna stöder den nya regeringen.
VVDs partiledare Mark Rutte blir ny premiärminister. Koalitionen
kommer att ha som mål att halvera invandringen och försvåra
anhöriginvandringen.
2010-40 s 21
"Besöket ställdes in igen"
President Susilo Bambang Yudhoyono i Indonesien ställde i
tisdags plötsligt in ett planerat statsbesök i Nederländerna
efter det att tre holländska medborgare som stöder indonesiska
separatister (Moluckerna) hade beskyllt honom för att bryta
mot de mänskliga rättigheterna. Yudhoyonos besök
skulle ha blivit det första på 40 år av en indonesisk
president i Holland som tidigare var Indonesiens kolonialmakt.
2010-45 s 6
"Wilders söker stöd i grannländerna"
I sin iver att bekämpa islamiseringen av Europa känner
Geert Wilders sig styrkt av sympatisörer i grannländerna.
I de senaste valen blev hans parti, Partiet för frihet (PVV),
tredje största partiet. Han knyter an till teserna som presenterats
av den tyska centralbankens före detta ordförande, Thilo
Sarrasin och till vissa uttalande från president Christian
Wulff.
2012-17 s 9
"I Holland väntar nytt politiskt dödläge"
Hollands premiärminister, Mark Rutte, lämnade i måndags
i sin regerings avskedsansökan efter att förgäves
i sju veckor ha försökt få igenom ett sparprogram,
som syftar till att minska budgetunderskottet från väntade
4,7 % till mindre än tre procent 2013. Ledaren för det
EU-skeptiska Frihetspartiet, Geert Wilders, ville inte längre
stödja minoritetsregeringen bestående av Konservativa
och Kristdemokrater. Nederländerna är ett av de få
återstående AAA-ekonomierna i eurozonen.
2012-18 s 13
"Bryssel är Wilders nya fiende"
Populisten Geert Wilders försöker förvandla nyvalet
i Nederländerna till en omröstning om EU. Wilders, som
i det senaste valet försökte fånga röster
med en islamofobisk kampanj, underblåser denna gång
väljarnas rädsla för eurokrisen. Hans nya motståndare
heter Bryssel.
Nyligen presenterade han en bok i New York med titeln "Marked
for Death" (Dödsmärkt) med undertiteln "Islams
krig mot väst och mig". Han skyddas av livvakter dygnet
runt. Hans parti PVV tappar röster. I Nederländernas
ekonomiska kris är väljarna räddare för arbetslöshet
än för muslimer.
2012-26 s 9
"Holländarna vill inte heller spara"
Premiärminister Mark Rutte har lyckats få ihop en ny
majoritet för nedskärningar sedan Frihetspartiets Geert
Wilders drog sig ur koalitionen. Det har blivit höjd moms,
frysta löner, högre vårdpriser och en gradvis
ökande pensionsålder till 67 år. Detta har ökat
populariteten hos Frihetspartiet och socialisterna. Nytt val den
12 september.
Behovet av strukturella reformer i Europa är inte begränsat
till Medelhavsländerna - och det är inte lättare
att få folk i norr att rösta för dem än det
är i söder.
2012-27 s 31
"Wilders - en politisk vilde"
Geert Wilders, ledare för det högerextrema och antimuslimska
partiet PVV, får hård kritik av sina partikamrater
sedan två PVV-ledamöter tröttnat på hans
diktatoriska sätt att leda partiet och lämnat in sina
avskedsansökningar. Konflikten gäller främst Wilders
nya giv: Att sluta fokusera på invandringens negativa effekter
utan inrikta sig på att vara ett EU-fientligt parti, vilket
långt ifrån alla inom PVV håller med om.
2012-38 s 4
"Holländarna valde stabilitet"
Två EU-positiva partier lyckades erövra majoritet i
det holländska parlamentsvalet. Det kom som en överraskning.
Högerextremisten Geert Wilders parti backade rejält
och de uppstickande Socialistpartiet gick inte framåt. Den
högerliberale Mark Rutte behåller posten som premiärminister
i Holland. Hans parti VVD fick 41 av 150 mandat vilket var ett
mer än Socialdemokraterna, PvdA. En koalition mellan dessa
två största partier verkar oundviklig.
De Gröna förlorade sju av sina 10 mandat.
Högerliberalerna stöder Angela Merkels politik och förespråkar
drastiska sparåtgärder.
2012-38 s 4
"Ja till mitten, ja till Europa"
De holländska socialisternas drömmar sprack som såpbubblor
i förra veckans allmänna val. Under många veckor
före valet hade de stort försprång i opinionsundersökningarna.
I stället röstade majoriteten av väljarna på
de två stora partierna i mittfåran i dessa tider med
skuldkris och svag tillväxt. Populister till vänster
och höger vann inte väljarnas förtroende.
2012-45 s 11
"Holland har blivit holländskt igen"
Nederländerna tycks ha vänt ryggen åt sitt gamla
rykte om att vara ett land av pro-europeiska pragmatiker. Den
nya koalitionens överenskommelse den 29 oktober mellan den
liberale premiärministern Mark Rutte och arbetarpartiets
Diederik Samson placerar Holland på en kurs i mittfältet
med ett skifte till vänster. Arbetarpartiet får de
viktiga psoterna som finansminister och utrikesminister. "Väljarna
stödde i valet högern och vänstern men fick en
mittenregering!"
2013-04 s 11
"Dijsselbloem, eurozonens nya ledare"
Lyhörd men beslutsam. Vänsterradikal men gammaldags.
Den holländske finansministern har gjort en blixtkarriär
till Eurozonens topp.
Jeroen Dijsselbloem hade bara varit Hollands finansminister i
sex veckor när hans föreslogs som möjlig ledare
för eurozonens beslutsfattande organ, att efterträda
trotjänaren Jean-Claude Juncker som ledare för Eurogruppens
finansministrar.
Han kommer från en av eurozonens få återstående
länder vars kreditvärdighet har betyget AAA, och Holland
är fast förankrat i det tyska lägret i egenskap
av att rigoröst hålla fast vid fiskal disciplin.
2014-15 s 4-6
Holland är ännu ett land med en fastighetsbubbla som
spruckit. Med banker som saknar pengar. Och med ett folk som av
tradition håller alldeles för hårt i sina besparingar.
Nederländerna är Berlins viktigaste allierade som vill
ha större budgetdisciplin i Europa. men har nu själv
hamnat i kris. Den en gång så exemplariska ekonomin
lider av stora skulder och en fastighetsbubbla som spruckit vilket
har hämmat tillväxten och hotar jobben.
2013-26 s 4-5
"Pedalkraften i Amsterdam översvämmar staden med
cyklar"
Cyklar proppar igen gatorna och orsakar trafikstörningar.
I Amsterdam med 800 000 invånare finns det 880 000 cyklar.
Fyra gånger mer än det finns bilar. 32 % av alla resor
i staden sker med cykel, bara 22 % sker med bil.
Det största problemet är att hitta en parkeringsplats.
Staden ska under de kommande 20 åren investera 875 miljoner
kronor för att förbättra infrastrukturen.
Den danska planeringskonsulten Copenhagenize Design publicerar
varje år en lista över de 20 cykelvänligaste städerna.
Amsterdam ligger högst.
Varför är det så i Holland? Jo, landets täthet,
avstånden är korta, landet är platt och klimatet
är lagom.
http://copenhagenize.eu/index/index.html
2013-32 s 6-7
"Holländarna och EU - Missnöjet växer"
Det kosmopolitiska Holland stod en gång i centrum för
europeisk integration.
Men den tiden är nu borta och i juli krävde den politikern
Geert Wilders att Koranen ska förbjudas och att euron ska
avskaffas. Han framhöll att han ska samtala med högervridna
partier i andra länder om att forma ett anti-Europablock
inför valet till Europaparlamentet i höst. Sedan dess
har han pratat med Marine Le Pens Nationella fronten i Frankrike,
ett parti som liknar Wilders Frihetspartiet samt med Lega Nord
i Italien. Sedan han skakat om i det mångkulturella Holland,
har Wilders nu föreslagit att man bryter upp EU. Hans parti
har dragit nytta av den växande förbittringen i Holland
över de båda senaste årens eurokris genom att
vända uppmärksamheten från Islam till EU. Holländsk
euroskepsis har nått oanade höjder. Läget är
39 % för och 39 % mot att lämna EU. Detta har sina rötter
i den sönderfallande ekonomin.
2013-40 s 8
"De flesta skulle rösta på högerextremisterna"
Opinionsundersökningar tyder på att om valet hölls
idag skulle PVV - Wilders Frihetsparti - få flest röster.
Den liberale premiärministern Mark Rutte och hans parti VVD
i koalition med Diederik Samsons som leder "Arbetarpartiet"
skulle idag få så lågt son 12 % av väljarnas
förtroende.
Väljare till höger och småföretagare känner
sig förrådda av liberalerna som bland annat höjt
mervärdeskatten. De stora vinnarna är partier som konsekvent
notsatt sig åtstramningarna, framför allt PVV.
2013-45 s 7
"Rasrelationer i Holland"
Är Svarte Petter rasism? En debatt om helgdagstraditioner
avslöjar rasattityder?
Varje år den 5 och 6 december firas Sinterklaas (St Nicolas)
som är barnens stora högtid. Sinterklaas anländer
i en ångbåt tillsammans med en grupp tjänare
med svarta anleten som delar ut presenter och kakor till barnen.
Nu har personer med rötter i Karibien börjat protestera
mot St Nicolas hjälpredor - en morsvarighet till Sveriges
"nissar" - som dessa betecknar som en rasistisk karikatyr.
Bakom protesterna ligger främst Quinsy Gario, en holländare
född på Curacao.
Geert Wilders, vars parti Frihet är motståndare till
invandring menar att han hellre eliminerar FN än Zwarte Piet.
Partiet har för närvarande toppsiffror.
Holland
2013-50 s 16-17
"Amsterdams alkoholistprogram betalar lönen i öl"
Efter mer än ett årtiondes arbetslöshet, på
grund av en ryggskada och kronisk alkoholism lyckades Fred Schiphorst
äntligen få ett jobb förra året och han
är fast beslutsam att hålla det.
Det finns ett regeringsfinansierat program för att locka
alkoholister från gatan genom att betala dem i öl för
att plocka skräp och förbättra renhållningen
i staden.
Ölen delas ut regelbundet under dagen med början klockan
nio då arbetsdagen börjar. Förutom ölen får
deltagarna i städlaget ett halvt paket rulltobak, gratis
lunch och 10 euro om dagen.
Bakom projektet ligger en privat Regnsbågsstiftelse för
att hjälpa hemlösa, knarkare och alkoholister på
fötter igen. Det är så populärt att många
står på kö för att få komma med.
Handel, Holland
2014-09
s 21-22
"Här, där och överallt"
Den stora flykten. Varför vissa företag väljer
fler hemorter.
Flera multinationella företag har nyligen valt att dela upp
sina rättsliga, skattemässiga och andra enheter mellan
olika länder. Senast i raden är Fiat. Nu när den
italienska biltillverkaren tar över Chrysler lämnar
företaget Italien, åtminstone på pappret, efter
115 år. Styrelsen röstade nyligen för att flytta
moderbolagets juridiska hemvist till Nederländerna, den skatterättsliga
hemvisten till Storbritannien och börsnoteringen till New
York. Det är en kopia på den mall som Fiat använde
när en del av fordonsverksamheten slogs ihop med en amerikansk
konkurrent och ombildades till CNH Industrial.
Det finns fortfarande många multinationella företag
som samlar skattemässiga, juridiska, finansiella och operationella
baser på ett och samma ställe, men med tanke på
fördelarna med att dela upp dem kommer sannolikt fler att
göra detta i framtiden.
Samhälle,
Holland
2015-7 s 30
"Hustaken avslöjar vem som odlar marijuana"
Vilket är det största problemet för dem som odlar
illegal marijuana? I Nederländerna kan det vara snön.
Enligt den lokala polisen granskas invånare vars hus är
märkligt snöfria trots att det snöar, och de kan
därför misstänkas för att olagligt odla marijuana.
Nederländerna är kända för sin liberala inställning
till innehav och odling av cannabis. Men regeringen tolererar
bara odling av upp till fem cannabisplantor och inte ett större
innehav än fem gram per invånare.
Holland,
terrorism, IT
2015-35 30
"Det är en tonåring i Amsterdam som kartlägger
IS och jihadisterna"
Thomas van Linge håller ett öga på alla platser
där folk gör uppror och han lyckas skildra konflikter
mera detaljerat än någon annan professionell kartograf.
Kartorna ritar han i sitt pojkrum. Han har skapat några
av världens bästa kartor över kaotiska krigszoner.
Han håller inte bara uppsikt över IS och dess "kalifat",
han vet också vad rebellerna i Fria syriska armén,
Jabhat al-Nusra och Hizbollah gör. I Nigeria följer
han Boko Haram och i Ukraina separatisterna.
Holland,
samhälle
2016-36 26-27
"Upprustade hamnskvarter i Amsterdam lockar hipsters"
När Vincent Vollenbronck var tonåring och bodde i Amsterdam
norra hamnkvarter var det ett nedgånget område med
knaggliga gator och övergivna varv. Ibland kastade han tegelstenar
genom de tomma lagerlokalernas fönster. Nu hjälper han
utvecklare att omvandla hamnkvarteren till Amsterdams snabbast
växande område.
Över hela Europa planerar regeringar för nya bostäder
i tidigare industriområden för att möta den stigande
efterfrågan när fler människor flyttar till storstäderna.
Nederländerna,
Flyktingpolitik
2017-06 16-17
"Lediga celler har blivit lägenheter"
Holland har ett problem som många andra länder bara
kan drömma om: Brist på fångar. Medan länder
som Belgien, Storbritannien, Haiti, Italien, USA och Venezuela
brottas med överbefolkade fängelser, har Holland ett
sådant överskott av lediga celler att man hyrt ut en
del av sina fängelser till Belgien och Norge. För två
år sedan ingick Norge ett avtal med Nederländerna om
att betala cirka 25 miljoner euro per åt för ett treårigt
avtal för fängelset Norgerhaven, en högsäkerhetsanläggning
där man har placerat 242 fångar.
Ett tiotal fängelser har också byggts om till flyktingmottagningar,
cellerna har blivit lägenheter. Alla i Holland är inte
glade speciellt inte de 2600 fångvaktarna (i Sverige "vårdare"
som kan förlora sin jobb under de närmaste fyra åren.
Holland,
Ryssland
2017-07 8-10
"Rysk påverkan i folkomröstning i Nederländerna"
Vänsterledamoten Harry van Bommel i det holländska parlamenet,
tog hjälp av kampanjmedarbetare som var duktiga på
att övertyga väljarna att de skulle säga nej till
handelsavtalet med Ukraina. Hans "ukrainska team" bestod
av glada emigranter, vars sympatier låg hos Ryssland. De
mest aktiva medlemmarna i hans team kom i själva verket från
Ryssland eller från rysktalande regioner i Ukraina och företrädde
Kremls linje.
Nederländerna
2017-09 7
"Rutte varnar för kaos om populisten Wilders vinner
valet den 15 mars"
eurokristiska Frihetspartiets ledare får grepp om makten,
kommer det att leda till ekonomiskt kaos. Nederländerna håller
det första av tre stora val i Europa i år, och Rutte
framhåller sina liberaler som den bästa kraften för
att bilda ett bålverk mot framväxten av nationalistiska
rörelser som Marine Le Pens nationella fronten i Frankrike
och Alternativ för Tyskland.
Nederländerna
2017-11 24-25
"Nederländskt val är ett bakslag för Europas
populister"
Premiärminister Mark Rutte har slutligen vunnit det nederländska
valet. Högerpopulisten Geert Wilders kom långt efter.
Den sittande ledaren drog fördel av landets spänningar
med Turkiet, och hans seger är goda nyheter för Europa.
Mark Rutte är den mest framgångsrika liberala politikern
i Europa. För tredje gången i rad har hans parti VVD
blivit det starkaste partiet i Nederländerna parlament.
Landets tillväxttakt ligger på 2 % och arbetslösheten
sjunker. Landet har extremt goda förbindelser med världen
utanför: Det lilla landet med blott 17 miljoner invånare
exporterar mer än Storbritannien och Italien tillsammans.
Rutte behöver bilda en helt ny koalition eftersom han koalitionspartner
Socialdemokraterna (PVDA) kraftigt tappade i valet till följd
av det breda missnöjet med regeringens sociala reformer.
Han behöver minst tre partier och har fyra att välja
mellan, Kristdemokraterna, det vänsterliberala D66, det starka
Gröna partiet och Socialdemokraterna.
Nederländerna,
Samhälle
2017-36 28-29
"Bygg det så används det"
Strategisk infrastruktur får holländarna att cykla.
Förra månaden invigdes den första delen av världens
största cykelparkeringsgarage (6000 platser) i Utrecht, den
lilla staden i mitten av nederländerna. Men känslan
av att ha nått målet var kortvarig. Nu planeras hundratals
kilometer cykelbanor.
Staden gick nyligen om Amsterdam över cykelvänliga platser
och ligger nu på andra plats efter köpenhamn.
Investeringarna lönar sig genom att de minskar de hälsorelaterade
och sociala kostnaderna. Det finns fler cyklar än människor
i Nederländerna - 22,5 miljoner mot 18.
sidans topp