Chile, sammanfattningar av artiklar om
Chile som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften
Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar
förståelsen för världspolitiska händelser.
Aktuell artikel.
98-04 s 16-18
"Chile är dömt till Pinochet på livstid"
General Augusto Pinochet, en gång republiken Chiles obevekliga
diktator och mannen bakom ett ekonomiskt under, lämnar 82
år gammal posten som överbefälhavare. Den hyllade
och avskydde mannen blir nu senator på livstid.
Han var länge Allendes förtrogne sedan dennes "folkfront"
vunnit valet och deklarerat en "revolution i frihet".
Som blev ett fritt fall för den chilenska ekonomin. Allende
gjorde honom till överbefälhavare. När medelklassen
som plågades av "folkfronten" hånade militären
för att acceptera Allende blev det en kupp.
Det har ägt rum ett ekonomiskt under i Chile under de senaste
20 åren. Man har lämnat 1970-talets ofattbara fattigdom.
Undret är egentligen Pinochets under.
98-12 s 13-16
"Pinochet delar Chile i två läger"
Överklassen betraktar honom fortfarande som en hjälte
som räddade Chile från kommunismen. Räddaren som
gjort landet till en ekonomisk stormakt? Nu vill han bli senator
på livstid. Många är beredda att protestera.
Trots att han har rätt enligt författningen. Innan han
avgick konstruerade han ett "inbrottssäkert" system.
Att vara senator innebär också immunitet mot alla åtal.
98-41 18
"Chile dras in i den ekonomiska krisen"
De asiatiska kunderna har inte pengar att köpa för.
Kopparpriset sjunker kraftigt. El Nino har drabbat hårt.
Hög ränta och en stram statlig budget är receptet.
Frågan är om detta kan innebära slutet för
den center-vänster koalition som styrt Chile sedan Pinochets
dagar?
98-43 13-14
"Pinochet är under arrest i London"
Oberoende spansk domare begär Pinochet utlämnad trots
att den spanske regeringschefen ogillar hans agerande. Han är
misstänkt för mord på spanska medborgare i Chile
på 70-talet.
98-43 14
"Spansk domare utökar anklagelserna mot Pinochet"
Den spanske domaren Garzon efterlyser Pinochet för "folkmord,
terrorism och tortyr". Han anser att mot detta gäller
inte den diplomatiska immunitet som Pinochet har.
98-44 23-24
"Att göra upp med det förflutna"
Gripandet av Augusto Pinochet i London ställer på nytt
Sydamerikas mörka förflutna i fokus.
Pinochet 1988 då han lämnade över makten garantier
att aldrig ställas inför rätta i Chile. Inte heller
skulle andra militärer tvingas avslöja var regimens
offer låg begravda. Nu ställs motsättningarna
på sin spets när offren ser en möjlighet att Pinochets
ska åtalas i Spanien.
Men Chile har gjort mer för att klara upp vad som hände
på 1970-80-talen än många andra latinamerikanska
länder. Där är, t ex i Brasilien förhållandena
så svåra nu att det tidigare glöms, i Sao Paulo
dödas nu genom kriminalitet mångdubbelt fler människor
än under diktaturens dagar.
99-35 s 19-21
"Chile gör upp med det förflutna"
Äntligen kan rättvisa skipas. Sedan general Pinochet
greps i London, där han sitter i husarrest i väntar
på eventuell utlämning till Spanien, har chilenarnas
vilja att göra upp med det förflutna vuxit sig starkare
än någonsin. Krigsmakten väcker inte längre
någon rädsla och den öppna chilenska ekonomin
skulle inte tåla en återgång till autokrati.
Pinochets ofrivilliga vistelse i Storbritannien har äntligen
börjat undergräva hans renommé i Chile.
99-39 s 26
"Pinochets öde avgörs snart"
Nu har domstolsförhandlingar inletts huruvida Pinochet ska
utlämnas till Spanien. Chile har kallat hem sin ambassadör
från Spanien (är inte detta ett alltför stort
hot vad gäller exporten till Latinamerika för Spaniens
del? Eller går politik före handel och ekonomi?)
99-50 s 15-16
"Valet i Chile: Oavgjort mellan höger och vänster"
I den första omgången i presidentvalet fick både
Lagos (högerns kandidat) och Lavin (f d Pinochet-anhängare
som tagit avstånd från diktatorn, nu socialist) fick
ca 47 % av rösterna. Ny omgång väntar. Båda
är ekonomer med utbildning i USA. De vill båda stärka
Chiles frimarknadsekonomi. Och minska klyftan mellan fattiga och
rika som växt enormt trots att landets 12 miljoner invånare
noterat rekordartad tillväxt. Lagos socialistiska politik
skiljer sig väldigt mycket från Allendes socialism
i början av 1970-talet.
99-50 s 17-18
"Fallet Pinochet har förändrat Chile"
Gripandet av general Pinochet blev en fyrbåk i Chile. Efter
en första period av upprördhet och polarisering kom
fallet Pinochet att på nytt ställa de mänskliga
rättigheterna i fokus, och landets rättsväsen har
uppmuntrats att söka nya vägar för att leta upp
diktaturens brottslingar. Bland människorättsaktivisterna
är dialogen med den chilenska militären minst sagt omstridd.
2000-3 s 14
"Ricardo Lagos blir Chiles nye president"
Han är de förste socialistiske president sedan Salvador
Allende, som dödades 1973. Han besegrade sin konservative
motkandidat Joaquín Lavin.
2000-7 s 15-16
"Chile går mot mitten"
Chiles tillträdande socialistiske president Ricardo Lago
visar genom att utnämna flera teknokrater och jämförelsevis
konservativa politiker till sin regering att han inriktar sig
på en kurs mot mitten. Han undviker både uttalat vänster
och uttalat högerinriktade medarbetare. Han tar avstånd
från Salvador Allende och inriktar sig på brottsbekämpning,
bostäder och utbildning. Den nya regeringens främsta
uppgift är att skapa ett budgetöverskott som ökar
förtroendet för Chile på de internationella marknaderna.
2000-10 s 12
"Livet efter detta för den gamle diktatorn"
Vare sig Augusto Pinochet ställs inför rätta i
Chile eller får gå fri är hans tid som någon
att räkna med förbi. Han är i dag en skugga av
det jag som lämnade Chile för 17 månader sedan.
Under hans frånvaro har de flesta chilenare tröttnat
på affären och politiker från höger till
vänster har upptäckt att ett liv utan generalen inte
bara är möjligt utan t o m bättre.
2000-20 s 19-20
"Fallet Pinochet stjäl dyrbar tid"
En f d brittisk ambassadör i Chile anser att fallet Pinochet
undergräver den nya chilenska regeringens försök
att komma tillrätta med landets aktuella problem eftersom
diskussionen om Pinochets öde river upp gamla, delvis läkta
sår och tillåts överskugga andra mer aktuella
frågor, som måste lösas för att Chile ska
gå framåt.
När Ricardo Lagos valdes som president 30 år efter
den förre socialistiska presidenten Salvador Allende hoppades
en "övervintrade" vänstern som ingenting lärt
att historien skulle upprepa sig. Men likheterna mellan de två
är få. Klyftan som uppstod i det chilenska samhället
som en följd av militärkuppen mot Allende är mycket
djup och smärtsam.
2000-23 s 18
"Pinochet är inte immun"
En domstol i Chile har upphävt den förre ledaren general
Augusto Pinochets immunitet vilket betyder att han kan ställas
inför rätta i sitt hemland.
2000-47 14
"USA spelade en viktig roll i militärkuppen"
Nyligen har 16000 dokument offentliggjorts om USAs inblandning
i militärkuppen i Chile 1993, som ledde till 17 års
diktatur under Augusto Pinochet.
2004-34 s 18-19
"Chiles indianer kämpar för att få tillbaka
sina skogar"
Innan conquistadorerna kom och flera sekel efteråt tillhörde
de lummiga, gröna skogarna i södra Chile mapuchefolket.
I dag breder skogsbolagen ut sig allt mer och marken ägs
av utländska företag. En miljon mapucher lever i misär
och med en medvetenhet som gör dem desperata och förtvivlade.
På 1990-talet hade de ett större stöd hos den
övriga befolkningen än vad de har idag. 18 mapucheledare
kommer att ställas inför rätta åtalade enligt
en lag som förbjuder "skapande av rädsla bland
delar av befolkningen".
2004-47 s 11
"35000 offer"
En årslång utredning om den statligt sponsrade tortyren
i Chile under Pinochets militärregim har konstaterat att
omkring 35000 människor utsattes för övergrepp
1973-1990. Nationella kommissionen om politiska fångar och
tortyr presenterade sin underökning för president Ricardo
Lagos i slutet av förra veckan.
2004-51 s 9
"Pinochet slipper inte undan"
En chilensk domare beslöt i måndags att den förre
diktatorn, general Augusto Pinochets, är frisk nog för
att ställas till svars för brott mot de mänskliga
rättigheterna, som begicks under hans nästan 17 år
vid makten. Domaren väckte omedelbart åtal mot honom
för nio fall av kidnappning och ett mord.
2004-52 s 24
"Pinochet ska ställas inför rätta"
En appellationsdomstol i Chile har upprättat ett åtal
och order om husarrest mot den förre diktatorn Augusto Pinochet
i Chile. Pinochet vilar ut på ett sjukhus efter ett slaganfall.
Pinochet åtalas för mord, nio bortföranden och
maktmissbruk under sin tid som statschef från 1973 till
1990.
2005-50 s 19
"Chile kan få en kvinnlig president"
Socialistpartiets kandidat Michelle Bachelet fick drygt en miljon
fler röster än sin närmaste rival i söndagens
presidentval. Hon fick inte egen majoritet och därför
blir det en ny valomgång i januari. Om hon blir vald kommer
hon sannolikt att hålla fast vid den nuvarande regeringens
marknadsinriktade politik och utbyggnad av välfärden.
Barnläkaren Michelle Bachelet utnämndes till socialminister
2000 och blev landets första försvarsminister 2002.
2006-3 s 18
"Nu sluts cirkeln i Chile"
Michelle Bachelet vann presidentvalet i det mansdominerade, välmående
och djupt religiösa Chile. Hon är kvinna, agnostiker
och tillhörde på sin tid 1960-talets gitarrspelande
samhällsomstörtare. Hon fick 53 % av rösterna med
målet att värna om cen chilenska ekonomin och att vårda
relationerna med USA. Den nya presidenten är rätt person
för att sluta fred med landets traumatiska förflutna.
För många chilenare personifierar hon den smärtsamma
försoningen med de mörka diktaturåren.
2006-11 s 20-21
"Ny president förebådar nya tider i Chile"
Chiles kvinnor har traditionellt fungerat som en samhällskonservativ
ballast, men tidvis har de drivit på förändringar.
Nu står det chilenska samhället inför en potentiell
vändpunkt när det gäller kvinnans ställning
i samhälle och politik. Michelle Bachelet tillträdde
som president i förra veckan. Hon är den första
kvinnliga statschefen i det som traditionellt betraktas som Sydamerikas
mest konservativa land. Den katolska kyrkans konservativa syn
i kombination med Pinochetdiktaturens reaktionära samhällspolitik
förstärkte den traditionella uppfattningen att bara
hemmet och kyrkan var platser respektabla kvinnor kunde verka.
I inget latinamerikanskt land förvärvsarbetar så
få kvinnor som i Chile.
2006-21 s 6
"Fri mot borgen"
Chiles högsta domstol har frigivit expresident Alberto Fujimori
mot borgen, medan han väntar på att utlämnas till
Peru, där han är åtalad för korruption och
brott mot de mänskliga rättigheterna. Fujimori greps
i Chile i november 2005 efter det att Perus regering hade begärt
honom utlämnad. Han kom till Chile efter fem år i exil
i Japan, dit han flydde efter krångel med rättvisan
i hemlandet Peru.
2006-50 s 20-21
"Pinochet slapp sona sina brott"
Pinochet var en skoningslös diktator, vars styre kännetecknades
av terror och ekonomiska reformer. Han föddes i en medelklassfamilj
i Valparaiso 1915. Efter examen i Chiles militärakademi 1936
studerade han juridik och socialkunskap vid universitetet i Santiago.
Han undervisade i militärskolor och utnämndes 1968 till
brigadgeneral.
Han tog makten den 11 september 1973 i en blodig kupp som stöddes
av USA och som störtade Salvador Allendes valda regering.
Allende hade lovat att leda sitt land "på en demokratisk
väg mot socialism". Pinochet styrde fram till 1990,
först som ledare för militärjuntan och sedan som
president. Han behöll emellertid den mäktiga posten
som arméchef till 1997 när han utnämndes till
senator på livstid. Han gav upp denna ställning 2002
med argumentet att han led av mild demens och fysisk ohälsa.
Detta hjälpte honom att undkomma rättegångar under
hans sista år. Hans mångåriga tyranni och övergrepp
utreddes efter hans avgång av en rad regeringar och under
de senaste åren har flera av hans underordnade satts i fängelse.
Han har haft många bundsförvanter i vars ögon
han var en patriot som räddade landet från politiskt
kaos och risken för inbördeskrig. De har blivit färre
sedan en utbredd korruption avslöjades, senast att det fanns
ett konto i Pinochets namn på en bank i Hongkong värt
160 miljoner dollar.
I söndags dog han på ett militärsjukhus i Santiago
efter en hjärtattack 91 år gammal. Den nuvarande presidenten,
Michelle Bachelet, som själv och vars familj torterades av
Pinochets regering, har meddelat att Pinochet inte kommer att
få någon statsbegravning.
2007-15 s 22
"Bachelet gör ett nytt försök"
Efter ett föga imponerande första år sker en ommöblering.
För ett år sedan flöt hon upp på presidentposten
i en varm bubbla av popularitet. Men därefter är det
inte mycket som gått vägen för Michelle Bachelet,
socialisten som blev Chiles första kvinnliga president. Svårigheterna
inleddes med oväntat kraftiga protester från skolungdomar.
Sedan började den ekonomiska tillväxten mattas och det
hela nådde sin kulmen med Santiagos nya bussystem som till
mångas förtret visat sig vara ett riktigt fiasko.
Hon ärvde Latinamerikas starkaste politiska koalition men
insisterade på att skapa en "kvoterad" regering
med hälften kvinnor och utsåg ministrar oberoende av
politisk förmåga eller partitillhörighet.
Efter ett år som president vill människorna se resultat,
inte bara empati och leenden, säger den ledande kristdemokraten
Jaime Ravinet.
2007-28 s 20
"Grannar men inte vänner"
Chile och Peru närmar sig varandra lite motvilligt. Fred
ligger i båda ländernas intresse, men det är inte
alltid lätt att glömma gamla oförrätter, vare
sig verkliga eller inbillade. I ett krig i slutet av 1800-talet
besegrade Chile Bolivia och dess allierade Peru, och erövrade
det som idag är Chiles kopparrika nordliga territorium. Bolivia
fortsätter att göra anspråk på sin förlorade
kontakt med havet. Peru å sin sida bråkar om sjögränsen.
En aktuell konflikt handlar om Perus begäran att Chile utlämnar
före detta presidenten Alberto Fujimori i Peru åtalad
för korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna.
2009-04 s 17
"Stort chilenskt stimulanspaket"
Chiles regering presenterade i förra veckan en rad åtgärder
värda sammanlagt 4 miljarder dollar som syftar till att skapa
100 000 nya jobb och lätta bördorna för fattiga
familjer. Chile kan lätt finansiera det underskott på
tre procent av BNP, som uppstår i processen, eftersom landet
passade på att fylla statens kassakista när priset
på koppar var högt.
2009-46 s 23-24
"Trägen vinner"
Michelle Bachelet hade en motig start på presidentposten,
men nu, nå hon är inne på upploppet, är
hon populärare än någonsin. 2006 blev hon Chiles
första kvinnliga president. Smekmånaden blev kort.
Stora studentdemonstrationer följde och kollektivtrafiken
blev kaotisk. Men nu har henne skickliga sätt att hantera
den globala ekonomiska krisen gjort henne populärare igen.
I detta katolska land är hon ensamstående trebarnsmamma.
Nästa presidentval äger rum om knappt två månader.
Många anser att hennes oortodoxa stil förändrat
den politiska kulturen i Chile. "Hon har minskat avståndet
mellan presidentskapet och folket".
2009-47 s 20
"En överraskning i chilensk politik"
Den så kallade Concertacionskoalitionen som består
av socialister och kristdemokrater har styrt Chile i 20 år
sedan diktatorn August Pinochet lämnade makten. Under denna
regering har Blivit den så kallade Tredje Världens
största ekonomiska framgångshistoria. Men nu är
en 36-åring nära att besegra Concertacion i det kommande
presidentvalet. Det är Marco Enriques Ominami som har gjort
en kort men briljant karriär i tv, dokumentärer och
i kongressen. Han kandiderar som en oberoende utomstående.
Och han utnyttjar det faktum att chilenarna är trötta
på Concertacion som inte kan ställa upp med en annan
kandidat än den 67-årige Frei, som skulle flytta in
i presidentpalatset för tredje gången. Om Ominami skulle
vinna valet är det en mycket positiv sak för både
Chile och Latinamerika eftersom det skulle visa att även
kandidater utan parti kan konkurrera effektivt och demokratiskt.
2009-51 s 29-30
"Högerman vann första omgången" hela artikeln
En affärsman och miljardär, Sebastián Piñera,
vann första omgången i det chilenska presidentvalet.
Därmed ökade hans chanser att störta den vänster-mittenkoalition,
som har styrt landets övergång från diktatur
till demokrati i 20 år. Han fick 45 % av rösterna,
lång mer än koalitionens Eduardo Frei. Det blir en
finalomgång i januari. Piñera har lovat att skapa
en miljon nya jobb och föra en hård kampanj mot narkotikahandeln.
2010-03 s 21-22
"Högerns kandidat fick chilenarnas förtroende"
Den konservative miljardären och affärsmannen Sebastian
Piñera lovar att inte återuppväcka spöken
från Pinochets regim och att samarbeta med oppositionen.
I valet sattes punkt för en vänstermittenkoalition som
har styrt landet i en generation och förvandlat det till
Latinamerikas mest dynamiska ekonomi och politiskt mest stabila
land.
Piñera väntas odla nära band med USA. Han ogillar
några av regionens vänsterledare, särskilt den
venezolanska modellen.
2010-09 s 20-22
"Naturens krafter slog till igen" hela
artikeln
Lördagens jordbävning med 8,8 på Richterskalan
är en av de starkaste som någonsin uppmätts. Den
har slagit extremt hårt mot Chile trots att landet är
ett av de bäst förberedda länderna i världen.
Påföljande flodvågor som svepte in längs
kusterna har också varit förödande. Organiserad
plundring och rån av banker har gjort förhållandena
ännu värre. I söndags utfärdade regeringen
undantagstillstånd och skickade militär till de värst
utsatta områdena. President Michelle Bachelet har bara 10
dagar kvar på sin ämbetsperiod och efterträdaren
Sebastian Piñera kastas direkt in i en nationell krissituation.
För bara några veckor sedan var det Chile som gav hjälp
åt Haiti. Detta gör att landet nu själv lider
brist på bland annat tält och presenningar.
2010-10 s 20
"Återuppbyggnaden blir en dyr historia"
Den nye presidenten Sebastian Piñera tvingas svika löftet
om ekonomisk åtstramning om han ska kunna bygga upp Chile
efter den ödesdigra jordbävningen. Mycket av statens
pengar behövs för att bekosta återuppbyggnaden.
Inför valet hade han lovat att krympa staten och öka
dess besparingar. Nu måste han låna pengar utomlands
för första gången sedan 2004 och använda
pengar ur de statliga fonderna. Katastrofen kan ha orsakat skador
för upp emot 30 miljarder dollar på hamnar, sjukhus,
motorvägar och annan infrastruktur. Två miljoner chilenare
fick sina bostäder förstörda.
2010-11 s 16
"Chile samlar kraft inför en enorm ekonomisk utmaning"
Följderna av jordskalvet i februari ger lite lägre tillväxt
än väntat i år, men nästa år blir tillväxten
högre tack vare omfattande återuppbyggnadsprogram.
För den chilenska hamnstaden Talcahuano, vars invånare
huvudsakligen levde på fiskerinäringen, blev jordbävningen
en totalkatastrof som det kan ta tio år att reda upp. Jordskalvet5
förstörde nästan en tredjedel av fiskeindustrin
i landets södra och centrala delar tolv procent av landets
vinstockar och slog ut en viktig trä- och pappersmassafabrik
i Constitucíon. De två mest drabbade regionerna,
Maule och Bio Bio, svarar för 13 % av landets BNP.
2010-31 s 11
"Chile på rätt kurs"
Intervju med Chiles nya president Sebastián Piñera
som började sin mandatperiod just när landet drabbats
av en av de kraftigaste jordbävningarna i historien. Den
nya regeringen försöker förändra sättet
att sköta den offentliga sektorn. Vissa skatter har sänkts.
Piñera vill skapa en fri, öppen marknadsekonomi, med
en rättsstat och pressfrihet, integrerad med hela världen.
Det är viktigt att respektera varje lands eätt att välja
sin egen väg.
2010-35 s 21
"Gruvarbetarna ska räddas till varje pris"
Den chilenska regeringen har konsulterat NASA (den amerikanska
rymdstyrelsen) om hur det är att leva i extrem isolering
i rymden. Chilenska sjöofficerare har redogjort för
hur det är att leva länge i en trång ubåt.
Läkare står redo att ordinera antidepressiva läkemedel.
Man har också slickat ner en hemmabio bit för bit för
att sysselsätta de 33 gruvarbetare som är instängda
i en gruva på 700 meters djup. Gruvarbetarna blev instängda
när två nivåer ovanför dem kollapsade och
tvingade dem att söka skydd i ett skyddsrum på ungefär
700 meters djup.
FN, Chile
2010-37 s 15
"Bachelet blir chef för ny FN-byrå"
Michelle Bachelet som krossade könsbarriären genom att
bli Chiles första kvinnliga president blir ny chef för
den nya FN-organisation som ska främja kvinnans rättigheter.
Hon valdes bland 26 kandidater för sina politiska erfarenheter
och förmåga att bygga samförstånd.
2010-39 s 18-19
"Den stora pärsen väntar ovan jord"
I takt med att räddningen kommer allt närmare förbereder
sig de instängda gruvarbetarna för att möta mediernas
strålkastarljus. De har nu blivit celibriteter, de är
kändisar som många står beredda på att
kasta sig över och utnyttja för intervjuer och reklam.
Många av de 33 instängda har mycket begränsad
och informell utbildning och sägs det "är välrustade
för gruvan men inte för den berömmelse som väntar
dem".
En "mediaplattform" stor som en halvfotbollsplan har
byggts på platsen för att hysa mellan 500 och 1000
reportrar som väntas komma störtande.
Räddningsarbetet börjar på allvar när de
kommer ovan jord, säger Michael Duncan, en amerikansk läkare
som ofta anlitas av den amerikanska regeringen som räddningsexpert.
2010-41 s 20-21
"Dramat har enat Chile som inget annat"
I onsdags började själva räddningen av de 33 gruvarbetare
som suttit instängda i en gruva på mer än 600
meters djup. Människor i hela världen har fängslats
av dramat. Berättelsen om tapperhet och tålamod och
myndigheternas uppvisade kompetens har svetsat samman chilenarna
som ingenting annat.
2010-41 s 21
"Livet ovan jord är fullt av utmaningar"
Kamraterna i gruppen för de flesta av de 33 gruvarbetarna
att få stor betydelse i återanpassningen i återanpassningen
till vanligt arbets- och familjeliv. Människor som har levt
under dödshot tillsammans knyter starka band. De är
sammansvetsade för livet.
De räddade gruvarbetarna är nu ikoner, hjältar
och globala mediestjärnor. Men efter denna "smekmånadsperiod"
riskerar många att drabbas av så kallade posttraumatiska
reaktioner. För en del kan detta vara länge.
2010-45 s 19
"Vad hände sedan? "
Fem bröllop och en porrfilm. Sedan de chilenska gruvarbetarna
kom upp från underjorden har de upplevt allt från
frierier till förslag om olika filminspelningar. De flesta
av männen har hållit låg profil. Männen
har svurit att inte berätta om vissa händelser under
fångenskapen speciellt under de första 17 dagarna,
när de inte hade någon mat. President Sebastían
Piñera har sett sina popularitetssiffror stiga till 63
procent delvis tack vare sitt sätt att hantera gruvkrisen.
2012-35 s 20-21
"Chiles regering försöker hinna i kapp"
Under de två årtionden som gått sedan general
Augosto Pinochets diktatur ersatts med demokrati, har Chile glänst
i Latinamerika med sin snabba tillväxt, sina sociala framsteg,
sin politiska stabilitet och sina relativt robusta institutioner.
Men inkomstfördelningen i Chile är den mest ojämlika
inom hela OECD-området, den grupp om 31 i huvudsak rika
länder som Chile blev medlem i 2010.
Nu frågar sig Chiles ledare om studenternas växande
proteströrelse är ett folkligt uppror mot "modellen",
som en del kallar den fria marknadens politik som Pinochet lämnade
efter sig och som i stort sett förblivit orörd av hans
efterträdare. En del av problemet är att Sebastián
Piñera visat sig vara en oskicklig politiker - en uppfattning
som inte bara finns i oppositionen.
Antalet studenter vid universitet och högskolor har ökat
markant sedan 1990. De tror att de ska ha samma förmåner
som det mindre antalet hade tidigare och att de också ska
få välbetalda jobb efteråt. Så är
det inte och därav deras protestdemonstrationer. Många
har hoppat av då kurserna varit för svåra för
dem och bara uppnått stora skulder av sin utbildning. Många
elever börjar med otillräckliga förkunskaper.
2012-35 s 22-23
"Frivilliga bevakar polisvåldet i Santiago"
Polisvåldet mot studentupproret i Chile har bara ökat.
Men nu har frivilliga grupper börjat bevaka tillställningarna.
De dokumenterar och fotograferar polisens övergrepp mot ungdomarna.
De ingriper inte mot polisvåldet men rapporterar och följer
upp vad som händer med människor som omhändertas.
Polisvåld och arresteringar av protestanter och demonstranter
har ökat i Chile. De kallas "hjälmarna" och
är vanliga medborgare i alla åldrar. De bär hattar
med påskriften DDHH - förkortning av "derechos
humanos". Poliserna ingriper mot studenter som ockuperat
sina skolor och som bygger barrikader, kastar sten och förstör
både privat och offentlig egendom.
2012-42 s 24-25
På Påskön växer ilskan mot Chile"
Idag kan lokalbefolkningen på Påskön konstatera
att bilarna har blivit fler än de välkända moai-statyerna
och lyxhotellen, som kan ta mer än 7 000 kronor för
en övernattning. Lokalbefolkningen trängs undan av rika
turister.
Spanska, det officiella språket i Chile (som annekterade
Påskön 1888), tillämpas på den större
delen av ön. En kraftig inflyttningsvåg av chilenska
immigranter, som kallas "kontinentaler" eller "fastländare",
har gett dem numerärt överläge på ön.
"Fastländarna" beräknas vara runt 3 000 och
rapa nui-folket cirka 2 800.
Sedan en tid tillbaka härjar våldsamma studentkravaller
och missnöjesdemonstrationer på fastlandet i Chile
- och nu har oroligheterna även nått Påskön.
Den chilenska regeringen har blivit nödgad att sätta
in säkerhetsstyrkor för att bryta protesterna.
Det är Rapa nui-folkets ledare som står i spetsen för
det växande upproret mot Chile, och de hämtar inspiration
från andra polynesiska länder som antingen strävar
efter politisk självständighet eller redan har fått
den.
2012-44 s 21
"En ny generation Allende"
Maya Fernández Allende, 41 år, besegrade den sittande
borgmästaren Pedro Sabat i stadsdelen Nuñoa i huvudstaden
Santiago. Hon är barnbarn till Chiles förre socialistiske
president, Salvador Allende, och företräder Socialistpartiet.
Pedro Sabat företräder höger_mitten-partiet Nationell
Förnyelse. Maya Fernández Allende växte upp på
Kuba, där hennes mor Beatriz, levde i exil när president
Allende dödats under general Augusto Pinochets statskupp
1973.
Det senaste valet gällde 345 borgmästarämbeten
och 2224 platser i kommunfullmäktige i hela landet. Den regerande
högeralliansen fick 37 % av fullmäktigeplatserna jämfört
med 43 % sammanlagt för vänsterns olika partier. Valdeltagandet
var lågt, i vissa valkretsar inte högre än 20
%.
2013-04 s 29
"Ont nytt år I Chile"
Mapuchefolket kräver sina landområden tillbaka. Våld
och hämndaktioner skakar Chile. Men det är svårt
att finna en politisk lösning. Den grönskande Araucania-regionen
I södra Chile har I århundraden varit hem för
Mapucjefolket, en minoritet som är landets största ursprungsbefolkning.
En lång rad chilenska regeringar har misslyckats med att
skapa en övergripande politik för att lösa problem.
En del mapucher har krävt politisk självständighet,
vilket blir svårt då mapucherna är en minoritet
även inom sin egen region.
2013-37 s 21
"Mördad folksångares familj stämmer den utpekade"
En stämning har lämnats in i Florida mot en före
detta chilensk officer som anklagas för att ha torterat och
avrättat folksångaren Victor Jara kort efter general
Augusto Pinochets militärkupp 1973. Hans järnhårda
regim efterlämnade 3000 döds eller "försvunna"
människor. Minnena av det förgångna är starka
i Chile nu då presidentvalet i november kommer allt närmare
Michelle Bachelet - en före detta president vars far var
bland de 27 000 tortyroffren. Åtta officerare åtalas
i december vid Chiles högsta domstol för att ha dödat
Victor Jara. Pedro Pablo Barrientos har nyligen hittats i Deltona,
Florida.
Chile
2013-46 s 26-27
"På väg tillbaka till La Moneda palatset"
En ännu mer vänsterorienterad Michelle Bachelet tänker
vinna valet på söndag med hjälp av ett utbrett
socialt missnöje.
Under ytan sjuder Chile av missnöje och en längtan att
skrota den fria marknadsmodellen även om denna har skapat
den mest dynamiska ekonomin i Latinamerika under modern tid. Michelle
Bachelet hävdar att hennes största mission är att
minska de sociala klyftorna. Hon har ett omfattande jämlikhetsprogram
som innebär många förändringar i skolväsendet,
konstitutionen och pensionssystemet.
2014-15
s 24-25
"Har hon lovat för mycket?"
Det är mycket osäkert om Bachelet kan genomföra
sina utlovade reformer. Hon har lovat att genomföra 50 reformer
under sina 100 första dagar i regeringen, bland annat fri
och allmän utbildning genom att höja företagsbeskattningen
från 20 till 25 %. Den mycket långsamma tillväxttakten
i landet kommer att bli en stor utmaning för Bachelet. Den
stora efterfrågan på koppar från Kina minskar.
En sex procentig devalvering av peson förväntas ytterligare
minska tillväxten. Det blir ingen snar uppdatering av Chile
till geuppen "utvecklade" länder.
2014-25
s 27-29
"Mapuchernas kamp"
Nu slåss de för att återta sin mark i södra
Chile"
Mapuche krigarna i södra Chile var hårda, de besegrade
conquistadorerna och drev ut de spanska inkräktarna på
1600-talet.
Idag krigar de igen och tar tillbaka förfädernas mark,
en bondgård i taget. "De bröts sig in och satte
ett hagelgevär mot min 70-åriga mammas huvud",
säger Rudy Hernan, som erinrar sig natten då ett tiotal
maskerna män körde iväg hans familj från
den 50 ha stora gården. "De säger att marken tillhör
dem, men jag trodde att det här var Chile. "Är
vi inte alla chilenare?" Mapuche-konflikten har blivit ett
öppet sår i Chile. Antalet chilenare som identifierar
sig som mapucher har vuxit snabbt och uppnår nu till nästan
10 % av landets 18 miljoner invånare.
Klimatet har skapat ett klimat av laglöshet och straffrihet.
Mexiko,
Chile
2014-30-31 s 32-33
"Mexiko vill växa, Chile vill ha jämlikhet"
De dystra framtidsutsikterna kräver motåtgärder.
I den pragmatiska reformpresidenten Enrique Peña Nietos
i Mexiko handlar det om att bryta upp stelnade statsmonopol inom
energi- och telekomsektorerna. Målet är att så
mycket som möjligt med privatkapital få igång
nyinvesteringar. När strukturreformerna I Mexiko väl
är igång kan man räkna med en stadig årlig
tillväxt på mellan fyra och fem procent, enligt en
studie av Oxford Business Group.
I Chile där den socialistiska kvinnliga presidenten Michelle
Bachelet regerar står skatter och utbildning högst
på reformprogrammet. De ska ge landet större jämlikhet
och social utjämning. Chile har en stor fiende, ojämlikheten,
sa president Bachelet när hon tillträdde. Bland OECD-länderna
ligger Chile och Mexiko med en skattekvot på 20 % längst
ner i tabellen. Förre konservative presidenten förebrår
regeringen för att upphöja jämlikhet till samhällets
högsta värde.
2015-9
s 21
"Ett nytt valsystem ska liva upp politiken"
Det nya valsystemet ska sätta stopp för det som presidenten
kallat för "ständigt oavgjort" mellan vänster
och höger, vilket gjort politiken tråkig och stängt
väljarna utanför. Färre än hälften av
de röstberättigade brydde sig inte om att rösta
i det senaste valet.
det nya systemet kan orsaka politisk splittring och göra
regerandet svårare. Men det kan vara värt risken.
Det valsystem som Pinochet lämnade efter sig för 25
år sedan, då han lämnade den politiska arenan,
har hängt med sedan dess. Nu ändras systemet och de
små partierna kommer att få en möjlighet att
komma in i såväl parlamentets underhus som överhus.
Flyktingpolitik,
Venezuela, Chile, Brasilien
2015-38 15
"Latinamerika välkomnar de syriska flyktingarna med
speciella flyktingprogram"
Medan EU kämpar med den växande flyktingkrisen öppnar
Latisamerika sina dörrar för syrier som flyr från
inbördeskriget.
Chile och Venezuela har båda erbjudit sig att ta emot syriska
flyktingar och Brasilien säger att man kommer att fortsätta
att välkomna människor som flyr från Syrien.
President Maduro rapporterar att Venezuela kan ta emot 20 000
flyktingar från Syrien samtidigt som han upprepar sitt stöd
för den syriska presidenten Bashar al-Assad som han beskriver
som "den ende ledaren med auktoritet i Syrien". Sedan
mitten av augusti har drygt 18 000 colombiska medborgare flytt
från Venezuela, efter en våg av deporteringar av papperslösa.
Chile
2017-06 20-21
"Främlingsfientlighet pyr i världens kopparhuvudstad"
I den chilenska staden Antofagasta är Americas Unidos en
av stadens får kåkstäder som har elektricitet
och vatten. I stadens centrum förpestar främlingsfientligheten
livet. Människorna där anklagar de colombianska invandrarna
för att ha tagit med sig droger och kriminalitet till staden.
Situationen håller på att bli farlig i Antofagasta,
huvudstaden i den rikaste regionen i Sydamerikas rikaste nation.
Men främlingsfientligheten gror under ytan i takt med att
människor flyttar in från Colombia, Peru och Bolivia
och kåkstäderna i stadens utkanter växer sig större.
På senare tiden är det också många från
Venezuela som anländer.
"Det är väldigt naivt och dumt att föra en
migrationspolitik som går ut på att man importerar
sådant som är dåligt, som kriminalitet, narkotikahandel
och organiserad brottslighet", sa presidentkandidaten - till
valet i november - Sebastian Pinera.
https://www.bloomberg.com/politics/articles/2017-02-08/xenophobia-simmers-in-world-s-copper-capital-as-shantytowns-grow
"Xenophobia Simmers in World's Copper Capital as Shantytowns
Grow"
Handel,
Chile, Peru
2017-41 16-17
"Perus dröm om att avsätta "kopparkungen"
Chile möter hinder"
Perus dröm om att en dag bräda Chile som världens
största kopparproducent kan hindras av Peru själv. Trots
ett mer höggradigt kopparinnehåll och lägre kostnader
för utvinning än i grannlandet Chile säger den
peruanska regeringen att landets potential inom kopparproduktionen
begränsas av för mycket byråkrati. Gruvnäringen
klagar också över en svag infrastruktur och ett starkt
motståndmotgruvprojekt från personer som fruktar ökade
miljörisker och att deras samhällen ska förstöras.
Peru är redan nummer två i världen. Senaste året
ökade produktionen med 35%. Och redan i år har Peru
blivit största leverantören tillKina.