Serbien och Balkan, sammanfattningar av artiklar om Serbien och allmänt om länderna på Balkan, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Serbien +
Balkan, allmänt

Karta Info Danas

Serbien och Balkan, sammanfattningar av artiklar om Serbien och allmänt om länderna på Balkan, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-21 s 3
"Karadzic måste bort"
Karadzic har avsatt premiärminister Kasagic som var villig att följa Daytonavtalet, Milosevic vill däremot inte avsätta Karadzic. Alla västländer vill få bort honom i god tid innan valrörelsen börjar i juli.
Karadzic har överlämnat de internationella förhandlingarna till Biljana Plavsic (nu vicepresident). Bosnienserbernas nye premiärminister Gojko Klicovic Säger att serber och muslimer inte kan leva i samma land.

96-21 s 4
"Förvirring om vem som styr i Pale"
I Belgrad säger man att han avgått, men inte i Pale. Karadzic är sedan länge ordförande i det serbiska demokratiska partiet som ledde den bosniskserbiska revolten 1992 då Bosnien - Hercegovina förklarade sig självständiga från den jugoslaviska federationen.

96-21 s 5
"Viktigt att dra lärdom av tribunalen i Haag"
Rättegången mot Dusan Tadic, "frivillig torterare" i koncentrationslägret Omarska i Bosnien, har inletts.
Det viktiga är principen om personligt ansvar för att förhindra tankar om kollektiv skuld vilket kan omöjliggöra fredsprocessen.

96-21 s 6
"De väntar på männen som aldrig återvänder"
Vilka är det som ligger begravda i massgravarna i Tuzla och Srebenica? 15000 - 27000 män anses ha försvunnit. Kvinnorna vet inte om de är änkor eller om deras män lever någonstans.

96-22 s 12
"Kaotiskt val i Albanien"
Berisha som är stödd av västmakterna trots att han tidigare innehade en hög post hos kommunisterna förklarar att han vunnit valet men oppositionen med socialisterna i spetsen påstår att det var fusk och lämnade valet. (Detta kan faktiskt ha berott på att de snabbt insåg sig besegrade och därför inte ville vara med utan klagade i stället på fusk - en gammal beprövad kommunistisk metod - om folket inte röstar på oss är det fel på folket eller fusk!)

96-22 s 12
"Berisha satte stopp för kommunisterna"
Kanske med väl bryska och onödiga metoder. Albanien har utvecklats ekonomiskt på ett snabbt och bra sätt sedan det frigjorde sig från en av Europas värsta diktaturer.

96-23 s 11
"Alla var lika goda kålsupare"
På den serbiska sidan blev många både serber och bosnienserber rika på vapenembargot. Det höjde ju priserna!
Framför allt en bror till talmannen i det bosninserbiska parlamentet har varit mycket aktiv.

96-25 s 14-15
"Är försoningen omöjlig?"
Är återförening och flyktingarnas rätt att återvända ouppnåeligt? Det anser många idag efter 6 månaders fredsarbete. Kanske måste man ge upp kampen och acceptera delningen.

96-25 s 15-17
"Rättvisa till alla är nyckeln till fred"
Intervju med Slobodan Milosevic, president i rest-Jugoslavien
Här får man en helt annan syn på saken än den vanliga "politiskt korrekta" i västmedia.

96-28 s 12-13
"Tribunalen avslöjar avskyvärda brott"
I Haag framläggs nu vittnesmål om Karadzic och Mladic roll i morden på civila i Srebrenica.

96-28 s 13-14
"Separation är det enda naturliga"
Biljana Plavsic nyutnämnd president i Republika Srpska säger att en helserbisk stat är nödvändig.

96-28 s 14-15
"Forcerade tidtabeller hindrar repatrieringen"
Ett möte i Uganda. I hela världen finns det 27 miljoner flyktingar. De från Bosnien utgör 2,4 miljoner. Repatriering är ett villkor för försoning, men försoning är också ett villkor för repatriering! Därför måste det få ta sin tid.
Att tvinga fram val i Bosnien i september redan kan innebära att landet delas.

96-29 s 8
"Valkampanjen uppskjuten"
Innan valkampanjen startar måste Karadzic avgå annars blir hans parti uteslutet från valen. Han är mycket populär och att avsätta honom kan stärka partiet, eftersom han då kan ses som en martyr.

96-29 s 10-11
"Serbiens ekonomi sviktar"
Bilfabriken som innan gjorde 200000 st årligen gör nu bara 7000.
Hårdvalutan är slut. regeringen kan nätt och jämt betala ut pensionerna. Allvarliga politiska strejker väntar.
All verksamhet som kan ge vinst överförs genast i ägo hos en oligarki med Milosevic och kommunisterna i spetsen.

96-29 s 12
"Serberna vill ta över Srebrenica"
Människor som lämnat sina hem har rätt att själv bestämma var de vill rösta. Serber uppmanas nu att registrera sig i områden som Srebrnica, Zepa etc för att förstärka de etniska murarna.

96-31 s 14
"Det mäktiga väst lurades av serbernas attrapper"
Hotet i Pale mot Sarajevo överskattades starkt av väst. "6 helikoptrar" hade kunnat slå ut allt! Det krävdes aldrig landstyrkor!
Under 4 år ljög den militära eliten i Washington grundligt om serbernas kapacitet (gör man det idag igen för att inte behöva arrestera Mladic och Karadzic? Eller ljuger man inte, man kanske är för dåligt informerad kombinerad med överdriven rädsla)
En mycket hård kritik av det amerikanska militära etablissemanget!

96-32 s 8-9
"Serbledaren har blivit en mytisk hjälte"
Angreppen på Karadzic gör honom till hjälte och legend.

96-32 s 9
"Fortsatta problem i Mostar"
Inga serber inblandade. Det är kroater och muslimer.
Oroligheter sedan serber och muslimer bildat front i kommunfullmäktige i Mostar. Kroaterna bojkottar.
Om inte valresultatet faller någon på läppen blir det problem. De vet inte vad demokrati vill säga. Inte konstigt. De har aldrig levt i en demokrati.

96-32 s 10
"Den politiska och ekonomiska krisen i Serbien förvärras"
Serbien, ett land som valde katastrofalt fel väg på 80-talet. Ekonomiskt har landet fallit tillbaka till 60-talet. Förstod inte betydelsen av Murens fall. Nu kan man inte längre skylla på sanktionerna! Bara bensinen har blivit billigare.

96-35 s 5-6
"IFOR-styrkorna undviker Mladic"
(troligen överskattar FN och Nato styrkan i försvaret av Mladic. Mycket är nog bara retorik precis som med gamla USSR!)

96-37 s 5-6
"Serbien går mot bankrutt"
Milosevic politik har förvandlat Serbien till ett fattligt land i stället för drömmen om ett Storserbien. Där finns 650000 flyktingar från Bosnien och Kroatien. "Folk är skakade. De inser hur mycket som har slösats bort för ingenting och nu försöker de förtränga det".

96-45 s 3-6
"Milosevics koalition behåller makten"
Vann valet till det federala parlamentet med god marginal.

96-46 s 10
"Mladic avsattes, åtminstone formellt"
Bosnienserbernas president Biljana Plavsic har avsatt armébefälhavaren Ratko Mladic.

96-48 s 8
"Milosevic lurar oppositionen på segern"
En domstol ogiltigförklarade oppositionens första valseger sedan 1945 i Serbien i de lokala valen. Annars hade det blivit en oppositionell borgmästare i Belgrad.

96-49 s 3-4
" Oppositionen river Milosevics skyddsmur"
100 000-tals människor protesterar mot de "röda banditerna". Oppositionen i Serbien är en brokig blandning av studenter, frusterade arbetare och nationalistiska ledare.
En koalition på 5 partier hävdar att den vann kommunvalen i 15 av Serbiens 18 största städer i valen i november.
Milosevic har byggt upp en polis på 80000 trogna män samtidigt som han minskat ner på militären.

96-49 s 4-5
"Milosevic har fortfarande legitimitet"
I de allmänna valen i början av november vann hans socialistparti i allians med hans hustrus kommunistparti en klar seger. Det är i de senare kommunvalen som den mycket splittrade oppositionen fått övertaget.

96-49 s 6
"Gruvarbetarnas missnöje kan avgöra Milosevics öde"
I staden Bor vann oppositionen bl a på att lova bättre arbetsförhållanden. Valet ogiltigförklarades av Milosevic. Upprorsstämningen ligger nära. En strejk hos gruvarbetarna kan tända allt. Därför är regimens kontroll och repressalier i staden stora.

96-50 s 10-11
"Milosevic fick domstolens stöd"
Högsta domstolen har bekräftat att valet var ogiltigt. Milosevic behöver inte ta hänsyn till det obehagliga valresultatet.

96-50 s 12-13
"Bara ett förenar oppositionen. Hatet mot Milosevic"
Annars finns alla åsikter där, från nationalister som tycker att Daytonavtalet är ett svek mot serberna till de som vill ha liberalism och demokrati. De avskyr alla den politiska maffiaapparaten kring Milosevic och hans maktgiriga hustru som vill införa kommunismen.

96-50 s 12
" Milosevic hotas av sanktioner"
USAs utrikesminister Christopher varnar Milosevic.

96-51/52 s 10-11
"Sista akten i Serbien"
Normalitet är det största hotet mot Milosevic.
Även om landets autokratiske president rider ut den aktuella stormen behövs det drastiska ekonomiska reformer i Serbien om landet inte ska drunkna i fattigdom och elände. Vad Milosevic är i stort behov av är utländsk valuta. Han vill att västvärldens skattebetalare och sparare ska bekosta det som han behöver importera för att lugna sina medborgare. Sanktionsbeslutet hindrar detta.
Nästa år är det parlaments- och presidentval i Serbien. Milosevic kan inte längre känna sig säker på något.

96-51/52 s 12-13
"Milosevic tar till beprövade metoder"
Alla "mjuka" stalinistiska metoder som smutskastning i egna monopolmedia, mutor, ekonomiska påtryckningar samt gripande av vissa "väl synliga" personer. Mer behövs inte för att skrämma ett helt folk som till nyss präglades av kommunism, paranoia och apati.

97-3 s 4
"Den serbiska regeringen blir svagare och svagare"
Stora motsättningar i kretsarna närmast Milosevic. Det enda han kan göra idag är att kompromissa även om han inte vill (det andra alternativet är väl att bli skjuten, revolutionen pågår - kontrarevolutionen skulle väl en kommunist säga!!)

97-3 s 5
"Fåfängt sökande efter det "riktiga" Serbien!
I staden Pozarevac, Slobodans och Mirjanas hemstad hämtas motdemonstranter till Belgrad. Men även här är oppositionen stark.

97-05 s 5-6
"Majoriteten stöder president Milosevic"
Redan i staden Vrcin några mil utanför Belgrad är nästan alla för Milosevic trots stor arbetslöshet och distress. 51 % av Serbiens befolkning motsätter sig gatudemonstrationerna, bara 9 % stöder dem. Beror bl a på informationsmonopolet. Men många är också rädda att privatiseringar ska led till försämringar för dem. själva. Statens välfärdspaket är fullt av hål men är det enda som finns .Men varifrån ska Milosevic få dessa pengar som behövs när utlandet inte längre är generös med bidrag. (Milosevic vill bara var en mycket sträng och maktfull bidragsutdelare. Alltså andras pengar).

97-05 s 7-8
"USAs balkanpolitik anpassas till det nya läget"
Slutar stödja Milosevic och Tudjman vars dagar vid makten man anser vara räknade.
Den nya administrationen har börjat tröttna på Bosnien-problemet. Det viktiga är att kriget inte fortsätter och att inte flyktingströmmen startar, inte ett demokratiskt land (Nej, det får de väl själva ordna. Det är väl det som är poängen med demokrati?)

97-06 s 9
"Polisen i Belgrad gick till anfall"
Den allvarligaste incidenten sedan i julas då en demonstrant dödades.

97-07 s 9-10
"Albanien - från bunkermani till pyramidkollaps"
Fram till 1991 var Karl Marx och Stalin obligatorisk läsning för alla under 11 år. Människorna har under många hundra år lärt sig att regeringen är avlägsen, osårbar och ansvarig för allt. En snabb demokratisk övergång är helt omöjlig.

97-08 s 11-12
"När Zajesno möter verkligheten i Milosevics Serbien"
Det är inte lätt för kommuner ledda av oppositionen så länge Milosevics socialister har makten i Belgrad. T ex kontrolleras elkraften från Belgrad.

97-08 s 11
"USA stöder regimfientliga krafter"
1995 ansågs Milosevic som en viktig allierad för USA, men idag går hjälpen till oppositionen. Kommunernas kassakista är helt tomma.

97-10 s 8-9
" Kaos härskar trots undantagstillstånd i Albanien"
När ska den impopuläre presidenten Berisha tvingas gå? Han är f d högt uppsatt medlem i albanska kommunistpartiet. Däremot vill han att premiärministern och regeringen ska avgå.
Albanien har 3,4 miljoner invånare och en BNP per capita som är 5 % av Sveriges. 70 % är muslimer. 95 % är albaner.

97-10 s 10
"Balkans förlorade decennium"
Oroligheterna har vuxit fram ur folkvreden i Europas förlorarklubb. Dvs Serbien, Albanien och Bulgarien.
Det är mycket i regionens traditioner som gör att förnyelsen kommer att gå långsamt.
De var länge under turkiskt herravälde, isolerade från Europa.
Ekonomin är mycket centralstyrd. Mycket stora statliga inslag. Ingen kunskap om västerländsk ekonomi före 1989.
BNP per capita Albanien 5 %, Serbien 7 % och Bulgarien 17 % av Sveriges.

97-11 s 6
"Rebellerna kräver Berishas avgång"
(en mer sansad artikel än i svenska nyhetsmedia. Här pekar man på att den snara bristen på mat och att kvinnorna gömmer sig av rädsla kan minska entusiasmen bland männen snart).
Det finns i Albanien 3,3 miljoner i albaner. I omgivande länder drygt 2 miljoner.

97-13 s 11
"Den nya järnridån"
Den nya järnridån byggs utifrån för att stänga inne inte inifrån för att stänga ute
Järnridån används för att isolera eldhärdar som Albanien och Zaire så att resten av världen kan göra affärer utan att störas.
I Albanien vinnaren är det land som snabbast kan evakuera sina medborgare
Ett krig mellan statsmaffian och gatumaffian.
Nu är det supermarknaderna som delar ut pengar innan var det supermakterna

97-17 s 12
"Milosevic är långtifrån knäckt"
Oppositionen är helt splittrad. Den käbblar om småsaker, som huruvida monarkin ska återinföras. Båda parter vill bara åt makten. Ingen ledare finns utom Milosevic, som klokt helt tonat ner sin hustrus roll. Nu vill ha bli president för federationen Jugoslavien.

97-18/19 s 11
"Inte särskilt välkomna"
1000 italienska soldater till Albanien. De vill i sin tur inte heller ha något att göra med den genomkorrumperade albanska polisen.

97-21 s 11-12
"Fortfarande oroligt i Vlore"
Det finns en oklar önskan om återgång till det normala i Albanien. Visserligen är hatet mot president Berisha fortfarande stort, men det verkar vara ett vanmäktigt raseri.
Den internationella skyddsstyrkan vill inte överta den albanska polisens uppgifter.
Den klarar dåligt av att hålla ordningen på narkotikagängen. Resignationen är stor.
"Människorna på Balkan är främmande för ansvar som inte är förenat med stor makt"

97-23 s 12
"Krigsförbrytarna får inte slippa undan"
Daytonavtalets garanter och fredsmäklarna i Bosnien intensifierar försöken att få fast alla de krigsförbrytare som alltjämt är på fri fot i det forna Jugoslavien.
Bara 8 av 74 misstänkta har hittills överlämnats till Haag-tribunalen.
USA försöker sätta press på Tudjman och Milosevic.

97-23 s 13
"Karadzic beklagar, men säger sig vara oskyldig"
Det var paramilitära grupper utanför hans befäl som begick illdåden. Själv säger han sig ha dokument som kan skada Milosevic och som han måste avslöja om han ställs inför domstolen i Haag!

97-25 11-12
"Milosevic byter scen"
Han har varit Serbiens president i 10 år (maximalt två perioder) och kan inte kandidera igen. Han satsar därför på det federala presidentskapet. Han vill alltså bli president över "rest-Jugoslavien". Dessutom har han sålt ut det statliga Telecom Serbia till utlandet för att få pengar att betala löner och pensioner med.

97-28 s 12
"Är hon den minst dåliga?"
Skall väst stödja Biljana Plavsic trots hennes förflutna? Hon attackeras starkt av andra bosnienserbiska ledare sedan hon börjat reda ut korruptionen och skapa sig en egen polisstyrka. Ska FN / Nato glömma hennes enorma nationalism under kriget och stödja henne?

97-29 s 7
"Nato går från ord till handling"
Arresteringar oroar bosnienserbiska ledare. Fast de högst ansvariga kommer man inte åt. Brittiska FN-soldater arresterade en och dödade en som öppnade eld mot dem. Nu vågar kanske andra bosnienserbiska ledare inte längre samarbeta på den muslimkroatiska federationens område i rädsla för att gripas?

97-31 s 13
"Milosevic byter jobb"
Med den nya jugoslaviska presidenttiteln kan han kanske behålla sin maktposition.
Han lyckades övertala Montenegros parlament att stödja hans kandidatur. Den förste att gratulera var Fidel Castro!
Hans kompis ultranationalisten Vojislav Seselj är nu främsta kandidaten till presidentposten i Serbien.

97-35 s 9-11
"Plavsic är västs vapen mot Karadzic"
Kanske kommer det bosbien-serbiska området i Bosnien att delas i en västlig del med Banja-Luka som styrs av Plavsic och som kommer att understödjas av FN och västländerna och i en östlig som styrs av Karadzics anhängare kring Pale.

97-36 s 8-9
"Nato stöder Plavsic så länge hon stöder Daytonavtalet"
Hon är nationalist och rasist men ärlig och hederlig i en värld av korruption.

97-36 s 10
"Bosnienserber anföll NATOs soldater"
300 stenkastare försökte ta tillbaka en TV-station som Karadzic behöver för sin propaganda inför valen om några veckor.

97-36 s 11
"Tribunalerna arbetar i motvind"
De arbetar alldeles för långsamt. En intervju med Louise Arbour, tidigare domare i högsta domstolen i Kanada numera överåklagare i tribunalen i Haag och Rwanda.

97-37 s 8-9
"Karadzic är ett problem, Dayton ett annat"
Man löser inte Daytonproblemet genom att gripa Karadzic. Men kanske det är en nödvändig förutsättning för att kunna skapa en varaktig fred i Bosnien.

97-38 s 8
"Moskva varnar Nato: Sluta upp med att sätta press på bosnienserberna!"
Att USA öppet stöder Plavcik mot Karadzic retar ryssarna.

97-38 s 8-10
"Nu är det slut med vilda västern"
Intervju med Fatos Nano som var den sista kommunistiska regeringschefen i Albanien. Nu är han tillbaka sedan han segrat i de albanska valen i slutet av juni i år. "Folket måste samarbeta med regeringen... och vi måste reformera våra medier.." Det kommunistiska partiet är på väg att åter bli legalt.

97-39 s 14
"Väntad seger för Milosevics parti"
Hans socialistparti vann de serbiska valen. Till presidentvalet är hans skyddsling Zoran Lilic favorit. Denne var tidigare Jugoslaviens president, en titel som Milosevic nu tagit.

97-41 s 17-18
"Valet i Serbien var ett val mellan två onda ting"
En radikal serbisk nationalist med goda kontakter med Zjirinovskij i Ryssland, Volislav Seselj, vann det serbiska presidentvalet. Milosevics skyddsling, Lilic, kom långt efter. Valet måste emellertid göras om eftersom valdeltagandet blev mindre än 50 %!

97-43 s 8-9
"Västmakterna är besvikna på Plavcik"
Bosnienserbernas president, som av västmakterna har betraktats som ett alternativ till det extremt nationalistiska ledarskapet under Radovan Karadzic, har inte uppfyllt sina löften om att respektera villkoren i Daytonavtalet.

97-44 s 7
"Vapenförstöring på Balkan följer tidsschemat"
de senaste 16 månaderna har 4200 stridsvagnar, helikoptrar och annat förstörts.

97-46 s 14-15
"Den serbiska maktkampen drivs till sin spets i Bijekjina"
Som är Karadzics viktigaste fäste. Om denna viktiga handelsgränsstad faller så faller hela hans makt anser många. Natohelikoptrar släpper nattetid ner flygblad som stöder Plavcik. Men om Plavcik ska klara sig mot Karadzic och hans vänner, som kontrollerar alla pengar både legala och icke-legala i den lilla enklaven med knappt en miljon människor och också de få arbetsplatser som finns krävs mer av Nato-styrkorna. Endast våld är det som Karadzic förstår. Denna månad är det parlamentsval.

97-50 s 7-8
"Fortfarande oklart vem som blir Serbiens president"
Det är som pest och kolera; Milosevics man Milan Milutinovic vann men med otillräcklig marginal framför den rabiata nationalisten Vojislav Seselj. På tredje plats Vuk Draskovic. Ny valomgång den 21.12.

98-08 s 9
"Serber gav upp frivilligt"
Två misstänkta serber har överlämnat sig till Nato-soldater för att åtalas av tribunalen.

98-09 s 7
"Marjanovic behåller makten i Serbien"
Han utsågs att bilda en ny regering trots att hans koalition bara behärskar 110 av 250 platser i parlamentet. Nu behöver han hjälp av nationalisten Vuk Draskovic.

98-11 s 3-4
"Krigstribunalen har fått luft under vingarna"
Nu har den mycket att göra 23 av 74 efterlysta har nu inställt sig. Dock ännu bara personer långt ner på rangordningen.

98-11 s 6-7
"Serbien är hårt pressat"
Den s k kontaktgruppen är överens om det mesta för att sätta press på Serbien.

98-13 s 13-14
"Milosevic spelar ett högt spel"
Genom att på nytt föra fram Kosovofrågan försöker Jugoslaviens president Milosevic väcka nationalismen hos sina serbiska landsmän och stärka sin alltmer urholkade ställning. Han har förlorat sitt grepp om Rublika Srbska. Många serber vill göra Serbien etniskt rent, dvs driva iväg alla albaner. De anses vara en lägre stående mänsklig ras.

98-14 s 10
"Makedoniens albaner oroas av krisen i Kosovo"
Den serbiska regimens förtryck i Kosovo hotar att ge upphov till en ny flyktingström till Makedonien, som har en stor etnisk minoritet.

98-14 s 11
"Heterodoxin på det ortodoxa Balkan"
Grekland och Serbien är gamla vänner förenade av den ortodoxa kristna tron. Grekland är det land som mest överträder sanktionerna mot Serbien.

98-16 s 10
"Var sjutton håller Karadzic hus?"
Men två andra serbiska krigsförbrytare har gripits och skickats till Haag.

98-18 s 3-4
"Jugoslavien riskerar att falla sönder igen"
Problemen är många för Milosevic: dinarens branta fall, Montenegros västvänliga president Djukanovic, D:o bosnienserbiens premiärminister Dodik, kriget mot Kosovo, stort missnöje i egna landet (det krävs en "kommunistisk" ledning för att inte avgå i ett sådant läge!! För kommunisterna är alltid den egna makten det enda viktiga).

98-22 s 10-11
"Oron stiger i Montenegro"
Kosovo tilldrar sig för närvarande nästan all uppmärksamhet på Balkan, men i Montenegro, Serbiens federala systerrepublik, växer irritationen över den jugoslaviske presidentens maktfullkomlighet och inblandning i Montenegros interna angelägenheter. Kraftmätningen mellan Montenegro och Serbien hotar att urarta i öppen konflikt.
Milosevic sparkade regeringschef Kontic då denne var montenegrin. Ny regeringschef blir Bulatovic, f d sparkad president från Montenegro, där allmänna val hålles på söndag.

98-23 s 5-6
"USAs ändrarde taktik irriterar de allierade"
Jugoslaviens ledare Slobodan Milosevic förnekar sig inte. Så fort hotet om nya, potentiellt mycket smärtsamma sanktioner dras tillbaka slår han till på nytt mot oppositionen var den än gror. Nu har han beordrat myndigheterna att ta kontroll över universiteten och infört höga licensavgifter för radio- och TV-kanaler samt dragit in tillstånd för dussintals oppositionella etermedier, vilket i praktiken kommer att tysta många av de få ocensurerade medier som finns kvar.

98-23 s 6
"Nato tvekar om Albaniens styrka"
Hur många soldater behövs för att övervaka den oroliga gränsen mellan Albanien och Kosovo? Den albanska regeringen har begärt Natoskydd!!

98-25 s 11-12
"Serberna vill inte göra militärtjänst"
Milosevic har problem av ett nytt slag: unga män är beredda att ta risker för att inte bli soldater i Kosovo. Det beror inte på fredsvilja; de grundar sitt beslut på att Milosevic i Dayton gick med på att lämna tillbaka områden som serberna hade erövrat. (nu ska väl dessa komma till Sverige som "flyktingar", få en fint möblerad lägenhet och beviljas pension livet ut??)
T o m Milosevics egen playboy till son vägrar. I Montenegro avråder t o m regeringen ungdomar från att göra militärtjänst.

98-25 s 12
"Nato visar musklerna"
I måndags genomfördes en stor flygmanöver i Albanien och Makedonien bara några mil från gränserna till Serbien. Albaniens president anser att Nato ska bomba serbiska ställningar.

98-27 s 6
"Serberna hyllar minnet av storhetstiden"
För att fira 609-årsdagen av slaget vid Polje i Kosovo. Den viktigaste händelsen i Serbiens nationalistiska mytologi.

98-28 s 13
"Internationella patruller ska skydda Kosovos civila"
Striderna i Kosovo fortsätter och ingendera parten visar någon kompromissvilja. Nu har internationella övervakningspatruller fått tillträde till provinsen för att i första hand skydda civilbefolkningen. Man hoppas också att dessa patruller skall dämpa stridsviljan och jämna vägen för en fredlig lösning. Kanske kan Kosovo bli den tredje republiken i Jugoslavien, bredvid Montenegro och Serbien. Just nu avfärdar dock både Milosevic och Rugova en sådan lösning.
Hot om våld mot båda sidor finns kvar från Natos sida.

98-29 s 12-13
"Albansk nationalism har många fästen"
Kosovoalbanernas militanta gerilla drömmer om ett stor-Albanien, som omfattar alla etniska albaner på Balkan"
I Makedonien finns albanernas demokratiska parti. Finns i Tetovo, vars 172 000 invånare till 75 % är etniska albaner. Även huvudstaden Skopje inkluderas i ett "Stor-Albanien". Det finns 6 miljoner albaner på Balkan. Albanerna vill sätta punkt för ett sekel av andraklasstatus och etablera sig på den internationella scenen.

98-31 s 11-12
"Serberna slog till i Kosovo"
Det tycks gå dåligt för "befrielsearmén" som nu anklagar sina moderata politiska ledare för förräderi. Den jugoslaviska armén har öppnat en väg som delat det område som gerillan gjort anspråk på. Schweizisk polis har stoppat penningleveranser från albaner i landet till gerillan. Tyskland försöker också stoppa den utpressning som "deras" albaner utsätts för. "KLA leds av relativt okända män, varav några har en uttalad marxistisk-leninistisk ideologi!

98-35 10
"Brända jordens taktik har lagt rebellarmén i spillror"
Rebellerna förlorade den här striden men kriget fortsätter.

98-38 10
"EU måste sätta press på Milosevic"
EU-kommissonären van den Broek vill att EUs utrikesministrar ska enas om ett starkare tryck på Milosevic.

98-38 11
"Nya oroligheter skakar Albanien"
Den albanska regeringen har utsatts för ett kuppförsök men har återtagit kontrollen över landet. Läget är emellertid spänt och nya våldsamheter kan blossa upp när som helst"
premiärministern Fatos Nano utmanas av f d premiärministern Sali Berisha.

98-40 12
"Serberna påstår att kriget i Kosovo är över"
Jakten på terroristisk verksamhet har upphört. Åtminstone tillfälligt. Inför hotet om väpnat Nato-angrepp.

98-42 6-8
"Serbien är en paria"
Den kommunistiska ordningen lever kvar. Att vara serb innebär att personifiera sitt lands brott.
Milosevic bär ansvaret. En förut blomstrande ekonomi är i ruiner. Idag är det en maffiastat.
Sanktionerna gör brottslingar rika genom att skapa en marknad för smuggling. Milosevic är en märklig ledare med märkliga medarbetare. Och han är populär trots tillståndet i landet.

98-42 8
"Att vara serb"
En gång var vi toleranta hemma och välkomna utomlands. Nu betraktas vi som ondskans ambassadörer. Många länder ger inte serber visum. Det går däremot bra till Libyen och Irak och till Grekland som uppskattar förtrycket av muslimerna.

98-42 9
"Milosevic är mästare i politisk överlevnad"
Han utnyttjar hoten utifrån till att samla folket och förtrycka alla motståndare (börjar alltmer påminna om det gamla Albanien eller Nordkorea av idag)

98-42 10-11
"Nato ger Milosevic ultimatum"
Flygangrepp mot Jugoslavien om inte Milosevic drar tillbaka sina styrkor från Kosovo. Han hotas med laddade vapen och under detta hot gör han eftergifter.

98-47 8-9
"Nya strider hotar"
Ledare för OSSE-gruppen är den amerikanske diplomaten William Walker. Han ska kontrollera att Jugoslavien följer FNs resolutioner. Men i praktiken också att inte rebellerna anfaller serbiska polisstyrkor.

98-47 9-10
"Albanerna börjar finna sig tillrätta"
Den stora albanska minoriteten i Makedonien har på senare tid vunnit politiskt inflytande och därmed verkar utökat samarbete med de fattiga etniska bröderna i Kosovo och Albanien mindre lockande. I valen den 1 november förlorade de styrande socialisterna makten. En mer borgerlig regeringskoalition i vilken även det albanska partiet DPA kan ingå har bildats.

98-50 s 9-10
"USA sätter ett pris på Karadzics huvud"
Det amerikanska utrikesdepartementet utfäster en belöning inte bara till dem som griper bosnienserberernas förre ledare Radovan Karadzic utan också till dem som fångar general Ratko Mladic: fem miljoner dollar i belöning för vardera. Sökandet efter andra misstänkta krigsförbrytare intensifieras också.
Generalen Krstic är redan gripen av Nato-styrkor.

98-50 s 10-11
"Hur länge står Milosevic rycken?"
Västmakternas skäl att hålla Jugoslaviens ledare om ryggen blir allt svagare i takt med att han själv undergräver sitt rykte som regionens förhandlingspartner i fred.

99-01 s 7
"Serberna i Kosovo känner sig hotade och övergivna"
Albanerna tar över alltmer. Serberna kallar det för en "etnisk rensning". Belgrad vågar inte stödja dem i fruktan för Nato och sanktioner.

99-02 s 8-9
"Kosovo brinner igen"
Den serbiska militären hotar med en ny offensiv mot UCK-rebellerna i Kosovo efter det att dessa har tagit serbiska soldater som gisslan. De vill utväxla fångar. Trots den vapenvila som undertecknades i oktober.

99-02 s 11-12
"Serbien trotsar Nato och FN"
Två höga NATO-generaler reste i tisdags till Belgrad för att tala förstånd med Jugoslaviens president Slobodan Milosevic, som på nytt bryter mot ingångna avtal. Han kör ut en hög amerikansk diplomat, Walker sedan denne påstått att den serbiska hemliga polisen ligger bakom massakern på 40 albaner.

99-04 s 3-4
"Improviserad fred"
William Walker, chefen för övervakningsstyrkan i Kosovo berättar om vad han har sett med egna ögon och om ambitionen att medverka till en lösning på konflikten.

99-05 s 10-11
"Pressen på Milosevic ökar"
Det är viktigt att kontaktgruppen för Balkan tar lärdom av misstagen i Bosnien i försöken att sätta stopp för konflikten i Kosovo. Nu ska det bli ett möte i Rambouillet utanför Paris. Troligen kommer inte Milosevic själv. Han är rädd att bli arresterad av Haag-tribunalen.

99-05 s 11
"Tiden är knapp"
Parterna måste samlas inom en vecka. Under förhandlingarna måste alla krigshandlingar avbrytas.

99-06 s 8-9
"Om väggarna kunde tala…skulle serbernas historia berättas"
Mycket kretsar kring den ortodoxa kyrkan. "Serberna vet att de alltid hotas av fienden. Det beror på att en ortodoxt troende känner sanningen".

99-07 s 14-16
"USA har en svår roll som världspolis"
Clintons plan att skicka soldater till Kosovo blåser nytt liv i den besvärliga frågan om USAs agerande i internationella kriser. Många har tvivel om huruvida Kosovo verkligen berör nationella amerikanska intressen. Kissinger menar att USA inte kan blanda sig i "varenda etnisk konflikt".
99-07 s 16
"Avgörandet om Kosovo står för dörren"
Fredkonferensen om Kosovo går in i en laddad slutvecka där USA genom Madeleine Albright släpade båda parter till förhandlingsbordet. Treårsplanen ska göra slut på striderna och anordna val som banar väg för en viss autonomi. Kl 12 lördagen den 20.2 går tiden ut.
99-08 s 7
"Milosevic glider undan"
Serberna har än en gång lyckats förhala livsviktiga fredsförhandlingar, och inte ens inför hotet om bomber ger de vika.
Milosevic hoppas kunna utnyttja splittringen i väst att göra eftergifter i det amerikanska kravet på stora fredsbevarande Nato-styrkor i Kosovo.

99-08 s 7
"Natos bombplan är redo"
Men hotet kommer bara att verkställas om Kosovoalbanerna undertecknar ett avtal och serberna inte gör det.

99-12 s 11-13
"Klara, färdiga…"
Bombplanen står redo men vad får de för effekt?
NATO planerar ett massivt första anfall mot Serbien med uppemot 200 kryssningsmissiler från amerikanska fartyg. De ska riktas mot radar- och luftvärnsanläggningar. Den andra fasen inkluderar bombanfall med 400 flygplan från 14 Nato-länder. Anfallet är inte sanktionerat av FNs säkerhetsråd. Det primära syftet är att undsätta Kosovos civilbefolkning. Vad ska komma efterluftkriget? Markkrig mot gerillakrigare? Freden i Bosnien äventyras.

99-12 s 13-14
"Milosevic spelar högt igen"
Serberna ger honom fria händer att acceptera eller förkasta vad som på många håll tros vara sista möjligheten till fredlig lösning.
Den amerikanske förhandlaren Richard Holbrooke gjorde i måndags ett sista försök. Väst beslöt att dra tillbaka de 1400 obeväpnade övervakarna i lördags. Detta uppfattades, riktigt, som ett hot om omedelbar bombning och Milosevic fick fria händer att allvarligt skada den Kosovoalbanska gerillan.

99-12 s 15-16
"I kung Slobos rike"
Åtta år efter krigets början visar Belgrad upp två ansikten: den politiska oppositionen håller sig foglig och tyst men kultureliten gör mjukt motstånd. Vägen går rakt i fördärvet, det serbiska samhället är på väg att lösas upp. Soptunnor är Belgrads symbol. Alla letar efter något användbart.
Det finns 187 politiska partier i Jugoslavien men ingen riktig opposition. Makten ligger i fyra händer: Slobodans och hans frus. Efter enpartisystemet - ett "enbäddssystem".

99-14 s 8
"Kan de någonsin leva tillsammans igen?
Den växande flyktingströmmen från Kosovo - vid det här laget nästan en tredjedel av provinsens etniska albaner - väcker frågor om serberna och de etniska albanerna någonsin kommer att kunna leva sida vid sida igen. Kanske bör flyktingarna stanna i närområdet för att inte gå Milosevics ärende om etnisk rensning. Men Albanien är så fattigt att landet knappt kan föda sina egna invånare och Makedoniens status som en självständig stat är mycket bräcklig, de har redan 30 % albaner och 40 % arbetslöshet.

99-14 s 9-10
"Clinton vantolkar och missbrukar historien"
USAs förre utrikesminister Henry Kissinger kommenterar Kosovokrisen och Natos bombningskampanj. En lösning på krisen i Kosovo förutsätter att man först avfärdar vilseledande analogier med traumatiska händelser i det förgångna. Kissinger är mycket kritisk mot Clinton och menar att Clinton gör följande vantolkningar:
Milosevic är inte Hitler utan en Balkanbuse. Få i Serbien kritiserar Milosevics politik gentemot albanerna

Det första världskriget startade visserligen på Balkan men inte p g a etniska konflikter utan p g a att utländska stormakter lade sig i en lokal konflikt.
Den andra världskriget startade inte på Balkan
Det är absurt att påstå att EUs välgång beror på situationen i Kosovo.
Sammanhållningen i Nato hotas av bombattackerna
Rambouillet var ett stort misstag.
Serbien kämpade på USAs sida i två världskrig och utmanade Stalin då denne stod på höjden av sin makt.

99-14 s 10-11
"Omöjligt uppdrag"
En mycket intressant artikel i Newsweek som ger bakgrunden till bombningarna och som lägger en stor skuld på USA och Clinton-administrationen. Den menar att det fanns ett tillfälle till fred i oktober. Men då passade det inte av inrikespolitiska skäl att skicka amerikansk marktrupp. Riksrättsprocessen var på gång. (Allt är Monica Lewinskys fel!) Dessutom var förhandlingarna i Rambouillet alltför oorganiserade för att kunna ge ett verkligt bra resultat.

99-15 s 11-12
"Nu växer saknaden efter Tito"
Varför är det krig på Balkan? Kommunismen höll med fast hand samman de splittrade folkslagen i Jugoslavien, men nu när västmakterna agerar ordningsmakt hotar ett krig med alla mot alla.
Tito motarbetade medvetet serbisk överhöghet och nationalism. Han förstärkte Kosovos och Vojvodinas självstyre. Denna nationalism stöder Milosevic sig på sedan 1988.

99-15 s 12
"Balkans länder"
En beskrivning av länderna på Balkan och en bedömning av riskerna för att de ska bli inblandade.

99-17 s 9-10
"Fred i Kosovo är svårare än fred i Bosnien"
Natos planering inför bombkriget mot Jugoslavien var inte tillräckligt grundlig. Det gjordes för många felaktiga antaganden och det brast i konsekvensanalysen.
NATOs lyckade insats i Bosnien har fått alliansens ledare att underskatta svårigheterna i att skapa fred i Kosovo. Ryssland, Kina och många andra länder med etniska minoriteter (varför inte Indien med de många diskriminerade kastlösa) är mycket oroade av tanken på att en förföljd minoritets rättigheter kan utnyttjas som förevändning för anfall mot en suverän stat. Kosovos "befrielsearmé" (UCK) en trashanksgerilla med knappt ett år på nacken hade inga möjligheter att utnyttja Natos bombningar. Dessutom misstror västmakterna (med all rätt) UCKs marxistiska tendenser.

99-17 s 10-11
"De ortodoxa folken sympatiserar med serberna"
I Rumänien, Bulgarien, Makedonien och Grekland är det NATOs bombregn över serberna som upprör och väcker vrede. Ärkebiskopen i Grekland kallar alliansens bombplan för "Satans redskap". Rumänerna tror att den etniska rensningen av albaner är västerländsk propaganda.

99-17 s 11-12
"Ungerns etniska dilemma"
Det finns en stor etnisk ungersk minoritet i Serbien som ger den ungerska regeringen en lojalitetskonflikt. Hälften av alla som flytt från Serbien till Ungerns sedan krigets början är ungrare. Varken de eller regeringen vet vad de ska göra. Ungern vill gärna visa sig som en god nyblivet Nato-medlem. Men kan inte undgå att intressera sig för de miljoner ungrare som bor på "fel" sida av gränsen.

99-17 s 12-13
"Pentagon smider planer på invasion"
Försöker få Vita Huset att gå med på en väpnad invasion av Serbien. Förslaget lär stödjas av Natos general Wesley Clark. Anfallet skall komma från Ungern. Problemet är att det bor 300000 etniska ungrare i Vojvodina. Invasionen måste start på två fronter samtidigt. Det skulle behövas 40000 Nato-soldater för att anfalla Belgrad. Även amerikaners liv måste offras (??).

99-17 s 13
"Det effektiva kriget har ett högt pris"
En markoffensiv skulle bli snabb, dyr och framgångsrik. Det säger den pensionerade arméofficeren Ralph Peters, som har en plan för hur NATO och USA kan besegra den serbiska regeringen och dess styrkor i Kosovo. 100 000 soldater skulle behövas. Segern är given men har ett högt pris. Hundratals Natosoldater och 10-30000 serbiska soldater kommer att mista livet.

99-18/19 s 10
"Varför är det krig på Balkan?"
I de båda världskrigen bekämpade de två etniska folkgrupperna albaner och serber varandra; serberna på de allierades sida och albanerna på tyskarna sida.

99-18/19 s 11
"Ryssland lägger fram en fredsplan för USA och FN"
Intensiva diplomatiska ansträngningar ger hopp om uppgörelse, men samtidigt kommer uppgifter om bombanfall mot civila mål.
Ryssland är villig att stödja en ny resolution i säkerhetsrådet om en internationell, fredsbevarande styrka under FNs ledning.

99-18/19 s 11-12
"Nato för krig på flera fronter"
Den amerikanska regeringen försöker framställa NATOs bombkrig i Jugoslavien som framgångsrikt. Det är ingen lätt uppgift.
Klyftan vidgas mellan det som NATOs talesmän säger och det som sker i verkligheten. Flygattackerna över Kosovo tycka mer skada civila än serbiska stridsvagnar.
Clintons popularitet sjunker alltmer.

99-21 s 5-7
"Den serbiska oppositionen lider av vanmakt"
Västmakterna hoppas att demokratiska förhållanden skall etableras i Belgrad efter kriget. Men oppositionen mot Milosevic är svag och inte alltid trovärdig.
1997 ägde en mjuk revolution rum i Belgrad. Oppositionen tog makten. Men var är den nu?
Nu stärker det rådande undantagstillståndet och den allmänna mobiliseringen Milosevics kontroll över samhället. I oppositionen finns Montenegros president Djukanovic, f d generalen Obradovic och regimkritikern Djindjic.

99-21 s 7-8
"Nato planerar för fred, inte invasion
Koncentrerar sig på uppgiften att hjälpa hundratusentals flyktingar att återvända hem. Varifrån ska marktrupper kunna sättas in?

99-21 s 7
"Nato-styrkan utökas"
28000 man ska bli 50000.

99-21 s 8-9
"Hur är det med enigheten i Nato egentligen?"
En genomgång av 8 inblandade Nato-länder vad gäller Militärt engagemang, Opinionen i landet, Politik resp. Stöd för invasion.

99-22 s 9-10
"Jugoslavien styrs av krigsförbrytare"
Haagtribunalens åtalsskrift mot Milosevic och andra företrädare för regimen i Jugoslavien fastslår att landets högsta politiska och militära ledning har ansvaret för massmord, fördrivning och förföljelse av albaner i Kosovo. Det är 5 personer som åtalas. Mest för underlåtenhet att hindra och straffa de som begått brott mot albaner. Men varför just nu och inte tidigare?

99-22 s 11-12
"Datorer och sabotage"
Clinton planerar att med hjälp av datorsabotage komma åt Milosevics tillgångar på utländska bankkonton!

99-23 s 9-10
"Ingen fred under Milosevic"
Kriget i Kosovo var nära ett slut, men så länge Milosevic sitter kvar utgör han ett hinder mot varaktig fred och stabilitet i regionen även om hans krigsmakt kapitulerar till slut och går med på kravet att retirera. Roten till instabiliteten är regionens komplicerade blandning av territoriella anspråk.
Milosevic kommer inte att kunna överleva som ledare i fredstid. Han lever av motsättningar och krig.

99-23 s 11-12
"En rad missbedömningar ligger bakom kriget"
Nato underskattade Kosovos historiska och kulturella betydelse för Serbien och trodde att ett kort bombkrig skulle få Milosevic att ge sig. Den senare trodde inte att Clinton skulle fortsätta kriget efter civila offer och att det skulle leda till en spricka mellan Natoländerna.
Oppositionen i Serbien är mer splittrad än någonsin.

99-23 s 12
"Avtalet skulle ha resulterat i fred"
(och så här några dagar senare får man väl konstatera att det blev fred!)

99-24 s 8-9
"Dags att bygga nya broar"
Det räcker inte med pengar och murbruk för att bygga upp Balkan igen. Men bara det kan kosta 100 miljarder dollar. (ska EUs skattebetalare betala detta?)

99-24 s 9-10
"Överlever Milosevic freden också?"
Milosevic har byggt hela sin politiska karriär på kris och oroligheter. Många misstänker att han nu har bäddat för sin egen undergång. Hans effektiva propagandaapparat TVn är nu förstörd. Så fort Milosevic blivit undanröjd kommer Europa att hjälpa till med Jugoslaviens återuppbyggnad. 200000 serber förväntas lämna Kosovo. De kommer att ansluta sig till de 600 000 flyktingarna från Bosnien och Kroatien.

99-25 s 6-7
"Demokrati är ett villkor för att Serbien ska få hjälp"
Ledarna för världens sju rikaste länder plus Ryssland har presenterat en plan för hur man sätter punkt för åtta års krig på Balkan med hjälp av ekonomiskt bistånd och politiskt stöds. De understryker emellertid också att Jugoslavien självt måste driva igenom en rad demokratiska och ekonomiska reformer på egen hand för att få åtnjuta G7-gruppens stöd. Experter tror att regionen kommer att behöva 30 miljarder dollar per år i 5 år för att byggas upp igen.
G8 vill ha ett multietniskt Kosovo där alla etniska grupper ska kunna bo riskfritt.

99-25 s 7
"UCK går med på avväpning"
Inom 90 dagar ska alla vapen utom "värja, sabel och jaktgevär" vara inlämnade.
UCK gerillans ledare Hashim Thaqi har utnämnts till provisorisk premiärminister men motarbetas av DLKs Ibrahim Rugova.

99-26 s 9-10
"Dödsryckningar i den serbiska ekonomin"
President Slobodan Milosevic talar om snabb återbyggnad, men hans ord låter ihåliga.
I Pancevo, den stad i norra Serbien som bombades mest ser det värre ut än efter andra världskriget. Oljeraffinaderi och petrokemisk industri, allt är i ruiner. Allt är nedsmittat med gifter som klorin och dioxin. Inget material finns för att kontrollera gifthalterna. Inget kan göras.

99-26 s 10
"Sprickan mellan Serbien och Montenegro växer"
Presidenten Djukanovic vill träda ur Jugoslavienfederationen och bli en självständig republik. Han hotar med en folkomröstning i frågan om inte Serbien modifierar sin politik.

99-26 s 11
"Tribunalen jagar höjdarna"
Många experter har rest till Kosovo för att finna bevis på brott mot mänskligheten. Domstolen i Haag har som mål att fånga in de "ytterst ansvariga" och inte bara de längst ner i kedjan. Domstolen har problem med att Chefsåklagaren Arbour ska lämna sin tjänst i september. Utredarna har ett krångligt och omständigt arbete. Trots alla hårresande vittnesmål om massakrer och förstörelse är det svårt att finna konkreta bevis.

99-27 s 16
"Klarar serberna att köra Milosevic på porten?"
Oppositionen mot regeringen i Serbien växer, men den är fortfarande sporadisk, oorganiserad och splittrad. I industristaden Cacak protesterade mång under rörelsen Alliansen för förändrings mantel. NATOs bomber har förstört staden och man är missnöjd med de många serbiska flyktingarna från Kosovo. Även den ortodoxa kyrkan lägger skulden på regeringen.

99-27 s 17
"Djindic trotsar Milosevic"
Ledaren för det oppositionella Demokratiska partiet har återkommit till Belgrad sedan han varit utomlands under kriget för att undvika den inkallelseorder som jagade honom.

99-27 s 17
"Slovenien föregår med gott exempel"
Om Serbien söker en modell rekommenderas grannlandet i norr.
Men kontrasten med Slovenien är slående. Det var en del av det habsburgska imperiet och är etniskt homogent. Men allt kan hända. Titta på det kommunistiska Polen t ex som idag är den mest dynamiska ekonomin i Östeuropa.

99-28 s 7
"Soros ser en lösning på Balkanproblemet"
Kan Balkan återuppbyggas? Det tror i varje fall investeraren George Soros, 68 år gammal och mannen bakom ett nätverk av stiftelser med namnet "Ett öppet samhälle" som finns överallt i Östeuropa. En intervju med denne miljardär av ungerskt-amerikanskt ursprung i samband med de östeuropeiska ekonomiska mötet i Salzburg för två veckor sedan.
Vad behöver Balkan? Ett frihandelsområde med villkoren:
§ EU tar över kontrollen av tullverken.
§ EU betalar kompensation till berörda regeringar för uteblivna tullinkomster
§ Vissa subventioner p g a kriget betalas ut. Motprestation i form av politiska villkor
§ En gemensam valuta - först D-mark sedan euron.
Det är bättre att förändra regimen genom att erbjuda ett attraktivare alternativ än att hota nationens överlevnad med bombningar.
Privat verksamhet ska driva förändringsprocessen, det minskar risken för offentlig korruption.

99-29 s 5
"Montenegro är ett motståndsnäste"
Serbiens hotfulla uppträdande mot Montenegro gör önskan om oavhängighet ännu starkare i broderrepubliken där 75 % av invånarna "lever på socialhjälp". Å andra sidan gör ordföranden för det liberala partiet i Montenegro följande beskrivning av landet: "det är idag världens största parkeringsplats för stulna bilar och centrum för den internationella cigarettsmugglingen"!

99-30 s 10-11
"Tigerns timme"
Det börjar bli panik bland Milosevics anhängare; frikårsledaren Arcan vill hoppa av. Han har gjort sig skyldig till en av de brutalaste förbrytelserna i kriget mellan Kroatien och Bosnien. Nu är inte Milosevics skydd mycket värt längre och han försöker förhandla sig till en fristad. Pengar har han efter alla plundringar och rån han genomfört!

99-31 s 7
"Oppositionen söker Milosevics efterträdare"
Det är den 78-årige f d chefen för centralbanken Avramovic.

99-32 s 9-10
"Montenegro kräver mer autonomi"
President Djukanovic har stora möjligheter att få igenom långtgående krav genom att hota den hårt ansatte Milosevic med folkomröstning om självständighet. Egen valuta vill man ha för att kunna närma sig Västeuropa.

99-34 s 8
"Det var generalernas krig, inte politikernas"
NATOs befälhavare general Wesley Clark fick allt friare händer i bombkriget mot Serbien när det började stå klart att bomberna inte hade avsedd effekt. Clark hade inte förväntat sig en massfördrivning av de etniska albanerna från Kosovo.

99-34 s 5
Splittringen inom oppositionen gynnar Milosevic"
Den demokratiska oppositionen i Serbien lyckades i slutet av förra veckan samla folket i en imponerande massprotest i Belgrad. Oppositionens största svaghet - den inre splittringen - verkar dock omöjlig att övervinna. Och president Milosevic är inte sen att utnyttja motståndarlägrets svaghet; han lockar med nyval för att skapa ännu mer oenighet hos oppositionen. Var och en av dess ledande representanter är mest intresserad av att själv ta makten utan att dela med sig till de övriga.

99-34 10
"Draskovic har mycket att förlora"
Han och hans hustru har nu skaffat sig pengar, makt och ställning. De har bytt politiskt läger flera gånger på ett mycket opportunistiskt sätt.

99-35 s 7-8
"Kosovo är FNs sista chans"
Efter ett antal misslyckanden måste FN lyckas med sitt uppdrag i Kosovo för att förbättra sitt skamfilade anseende, säger USAs nye FN-ambassadör Richard Holbrooke. Hans ultimatum till FN lyser: " fixa det eller försvinn!"

99-37 s 5
"Montenegro väntar med folkomröstning"
Till tidigast nästa år. Motivet är uppenbart att avvakta om Milosevics regering håller eller ej.

99-39 s 20-21
"Protestkampanjen har inte givit resultat"
Den splittrade oppositionen i Serbien förmår inte utnyttja det allmänna missnöjet med Milosevic. De protesterande är för få och uppträdandet utomordentligt artigt.

99-40 s 12
"Principerna segrade i Kosovo"
Intervju med Natos generalsekreterare Javier Solana
Som numera är EUs höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Han tvivlar inte på att Nato gjort rätt i bombningarna av Kosovo.

99-42 s 5-6
"Montenegro planerar för skilsmässa från Serbien"
Officiellt satsar Montenegro på demokratisering och reform av den jugoslaviska federationen, men inofficiellt pågår förberedelserna för en separation från Serbien. Men en stor minoritet vill bevara banden till Serbien. 80 % är arbetslösa och den vanligaste inkomstkällan är korruption och smuggling. Maffian är insyltad i nästan all handel.

99-43 s 7-8
"Köldknäpp kyler ner Milosevics anhängare"
Den serbiska kassakistan är nästan tom och bristen på mat och energi blir mer besvärande för varje dag. Dagliga elavbrott, hyperinflation och matbrist. USA vägrar att häva sanktionerna så länge som Milosevic har makten. Flera europeiska länder är däremot beredda till hjälpinsatser.

99-43 s 8-9
"Tudjman planerar för val"
Den 76-årige presidenten utlyser allmänna val innan jul. Men hans parti HDZ riskerar sitt första valnederlag. De f d kommunisterna leder oppositionen.

99-46 s 12
"Hat och krigsrester blockerar Donau"
Två historiska städer vid Donau ligger bara 8 mil från varandra. Båda är svårt sargade av kriget och förstörda broar blockerar floden som skulle kunna förena dem. Det är den gamla charmiga kroatiska staden Vukovar på ena sidan och den serbiska Novi Sads å den andra.

99-47 s 12-14
"Festen i Belgrad"
Invånarna i Belgrad inriktar sig på en lång vinter med diktatorn Slobodan Milosvic. Levnadsstandarden har sjunkit dramatiskt, men en ny elit som har gjort sig rik på den svarta marknaden dansar och sjunger på den pyrande vulkanens topp.
(man får en känsla av overklighet och absurditet när man läser artikeln från der Spiegel - men bombningarna var väl också absurda? Den verkliga grunden är väl ändå det kommunistiska systemet som lever kvar och vars absurda konsekvenser nu tydligare syns än medan sovjetstaten fanns och dolde all information? Även om Milosevic fortfarande kontrollerar de elektroniska medierna till 100 %. De som lever nära maktens centrum lever ett liv i sus och dus - i väntan på katastrofen, dvs att landet ska öppnas. Man lever i en kriminell värld. "De internationella sanktionerna är guld värda för affärsmännen. Vem lämnar frivilligt ifrån sig makt och inkomstkällor?" För andra människor, bland dem som ännu inte lämnat landet, gäller det också att inte tänka på framtiden, utbildning är t ex ointressant, det som räknas här och nu är nöjen. Pengar skaffar man genom knarkhandel eller prostitution.

99-48 s 9
"Makedoniens metodiska metodist"
Den nye presidenten Trajkovski övergav under sin studietid i USA både kommunismen och den ortodoxa religionen och har därför förutsättningar att bli också den albanska minoritetens president. Och det var mycket tack vare albanernas röster han vann valet. (Nu måste valet göras om i vissa albanska områden sedan uppenbart valfusk, till förmån för Trajkovski, upptäckts). Albanledaren Xhaferis samarbetar gärna med honom. Befolkningen däremot är missnöjd med att FN och Nato inte fortsatte att erbjuda lokalbefolkningen, jobb, löner och kontantbidrag sedan Kosovokriget slutat.

2000-3 s 7
"Arkan vara bara en kugge i det serbiska maskineriet"
Så levde och dog en psykopat: han var krigsherre och förbrytare men ville gärna framstå som affärsman och politiker.
Han började som ungdomsbrottsling, avancerade till internationell bankrånare. Han flydde från flera europeiska fängelser och det antas att Jugoslaviens säkerhetstjänst (hans far var en hög officer) hjälpte till. Han fick hjälp att ta över Röda Stjärnans supporterklubb. De röda ungdomarna blev kärnan till det serbiska frivilliggardet - tigrarna. De förvandlades till yrkesmördare i ett utbildningsläger i Erdut. Redan 1991 gjorde Zeljko Raznatovic (Arkan) och hans män den första "operationen", utrensningen av kroater i Vukovar 1991. Tigrarna tillkallades varje gång regimen i Belgrad behövde ytterst stor brutalitet - som man sedan kunde förneka. Men hans närmaste överordnade var Radovan Stojic (Badza). Denne lydde helt Milosovic. För 3 år sedan sköts Badza ihjäl på liknande sätt som nu Arcan. Visste de två för mycket om Milosevics egen inblandning i morden och förbrytelserna?

2000-6 s 12
"Politiskt mord i Belgrad"
Jugoslaviens försvarsminister Pavle Bulatovic sköts till döds i måndags kväll på en restaurang i Belgrad. Han tillhörde ett parti i Montenegro som var lojalt med Milosevic.

2000-8 s 16-17
"Återuppbyggnaden av Balkan i teori och praktik"
Förra sommaren sköt västmakternas optimistiska ledare startskottet för en omfattande stabilitetspakt som skulle främja fred, handel och växande välstånd på Balkan. De många vackra orden har ännu inte följts av konkreta handlingar trots att det brådskar.
Många västerländska politiker ägnar mer tid att undvika katastrofer än att förverkliga regionens ekonomiska drömmar. Som att handeln åter ska blomstra och att turisterna ska återvända.
Montenegro spår många ska bli den nya oroshärden. Ett land vars politik gynnat "smugglare, svartabörshandlare och bedragare". För 10 år sedan var Montenegrinernas levnadsstandard som portugisernas. Idag är den 10 gånger lägre, inkomstkällorna är stulna bilar och cigarettsmuggling.

2000-8 s 18
"Belgrad surrar av rykten"
Vilda rykten om konspirationer och CIA-styrda komplotter mot Milosevic härjar i Belgrad och gör invånarna nervösa. Tre orsaker till detta:
1. Ärren efter Natos bomber och missiler är en tydlig påminnelse om vad som kan hända igen
2. Den jugoslaviska regeringen bidrar till att skapa osäkerhet. Skyller de senaste morden på CIA eller andra länders säkerhetstjänster
3. Tillgången på trovärdig information i Belgrad är mycket knapp. Milosevic och hans fru Mirjana Markovic arbetar i en mycket sluten krets.

2000-9 s 9
"Milosevic skärper tonen mot opposition och medier"
Sedan förlusten i kriget och de senaste politiska morden skyller Milosevic liksom landets biträdande premiärminister Seselj all opposition för att vara spioner som står under finansiell kontroll av västerländska regimer.

2000-11 s 15-16
"Det är folket som lider"
Ca 60000 albaner bor på Serbiens sida om gränsen. De börjar nu provoceras av Belgrad. De hotar att hämnas det nesliga nederlaget i Kosovo.

2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien och Rumänien.

2000-16 s 10-12
"Tribunalen i Haag har fått upp ångan"
Optimismen ökar sedan franska soldater har gripit en bosnienserbisk ledare som anklagas för att vara en av de huvudansvariga för massakern i Srebrenica. Momcilo Krajisnik greps i Pale. Nu har västmakterna funnit det politiskt gångbart att låta sina soldater arrestera högt uppsatta misstänkta. Tribunalen har också fått en tredje rättssal. Och fått tillgång till dittills hemligstämplade rapporter. Nu är t o m Karadzic i fara.

2000-18 s 10
"Tribunalen vill komma in i Serbien"
Chefsåklagaren för FNs tribunal Carla del Ponte vill få komma till Belgrad för att intervjua personer som bevittnat krigsförbrytelser.

2000-21/22 s 5-6
"Ny studentrörelse hotar Milosevic"
En studentrörelse (Otpor - har hemsida) som kräver drastiska politiska förändringar växer sig allt populärare och har nu blivit en av den jugoslaviska regeringens främsta måltavlor. En förevändning för att införa en ny genomgripande antiterroristlag. De vill bara störta regeringen. De är inte ute efter makt och pengar som den ordinarie oppositionen i Serbien är.

2000-25 s 8
"Djukanovic spelar ett högt spel"
Kommer Slobodan Milosevic att släppa taget om Montenegro?
Serbien har 20000 soldater i Montenegro. Den 31 maj sköts president Djukanovics säkerhetsrådgivare ner utanför sitt hem. Men han tar ändå steg för steg mot självständighet.

2000-26 s 9-11
"Propagandan håller illusionerna vid liv"
Om man ska tro president Slobodan Milosovic går det bra för Serbien: landet lyckades tillbakavisa NATOs aggression, återuppbyggnadsarbetet går framåt, och en ljus framtid väntar. Men regimen verkar ändå otrygg. Med stor energi angriper den de oberoende medierna och påstådda "terrorister". Oppositionen befinner sig tyvärr i ett bedrövligt tillstånd och har inte lyckats vinna folkets förtroende.
Milosevic är inte populär men den splittrade oppositionen förmår inte besegra honom.
Han ser Serbiens kamp som det godas seger över det onda och framhåller landets moraliska överlägsenhet. Förtrycket mot de oppositionella hårdnar särskilt mot studentrörelsen Otpor.

2000-26 s 11
"Lägerchef i bojor"
Brittiska styrkor i Bosnien grep i söndags den mest ökände av serbernas lägerchefer. Dusko Sikirica åtalas av Haagtribunalen för folkmord och brott mot mänskligheten i samband med massakern på kroater och muslimer i fånglägret i Prijedor i juli 1995.

2000-27 s 8-9
"FN riskerar att förlora freden i Kosovo"
FN bör inte åta sig liknande uppdrag om regeringarna inte är villiga att satsa lika mycket på fredliga insatser som på militära, säger organisationens näst högsta administratör i Kosovo, Dennis McNamara.
"Vi utkämpade inte kriget" för att få se samma bilder igen av människor på traktorer som flydde från sitt land. Nu är det serberna som ersatt albanerna.
FN borde ha sagt ifrån från början och t o m brutit mot lagen för att etablera ordning och säkerhet från början. Ett av skälen var att för få poliser kom, för sent och för odugliga. Många fick skickas hem då de inte kunde köra bil eller hantera vapen.
Ett annat skäl till det fortsatta eländet är att få befälhavare vill riskera sina soldater liv "i den sorts konfrontation som krävs för att bryta ner de etniska barriärerna i Mitrovica".

2000-28 s 7-8
"Grundlagsändring eller kupp?"
Ändringar i den jugoslaviska författningen hjälper Slobodan Milosevic att sitta kvar som representant i ytterligare 4 år. Parlamentet godkände att Milosevic kan kandidera för ytterligare en presidentperiod och att Montenegros inflytande i federationen minskar.

2000-33 s 20
"Nato fruktar att Karadzic kommer undan"
Han tros gömma sig nära Pale i den serbiska delen av Bosnien, omgiven av en tungt beväpnad milis. Han planerar nu att fly till Serbien. Den franska Nato-soldaterna vill att de amerikanska ska hjälpa till att fånga honom.

2000-35 s 6-8
"Fred och stabilitet går en svår balansgång på Balkan"
I höst äger det rum fler val på Balkan än något annat år sedan det forna Jugoslavien splittrades för 8 år sedan. Årets val kan på sikt resultera i att hela regionen omformas. Speciellt intressanta är valen i Bosnien och Kosovo.
Till valet i Jugoslavien har inte trovärdig kandidat trätt fram till Milosevic.
I Bosnien är det bara en minoritet av muslimerna - vars ledare kallar sig bosniaker - som tycks tro på en multietnisk stat. Men folk börjar flytta tillbaka till sina gamla bostäder även om de kommer att utgöra en "minoritet". Dock betraktar de flesta bosnier alltjämt politiken som etnisk.
I den muslimskkroatiska delen saknar 40 % arbete. I den serbiska republiken 50 %. Om SFOR skulle lämna Bosnien skulle kaos nästan säkert bryta ut igen.
Men i Kosovo är läget ännu mer hopplöst. I Kosovo vinner hänsynslösa kosovoalbanska nationalister mark. Nästan alla serber har fördrivits från Pristina. De som finns kvar förvägras hjälp på sjukhusen.
En annan oroskälla är våldet etniska albaner emellan. Särskilt mellan UCKs "demokratiska parti" PDK och Rugosas mer moderata LDK. Politiker och kriminella konkurrerar om makt och inflytande inför de lokala valen i Kosovos kommuner.
Även i Kosovo är det den internationella polisen och militären som hindrar en total explosion av våld.

2000-35 s 8-9
"Haagtribunalen kritiserar Nato"
Natos Sforstyrkor har inte lyckats gripa den efterlyste Radovan Karadzic
Chefsåklagare Carla del Ponte ifrågasätter de amerikanska styrkornas engagemang. Men det kan snarare vara omsorg om den bräckliga fredan.

2000-35 s 10-11
"Ännu ett Balkankrig?"
Många bedömare misstänker att Slobodan Milosevic smider planer på att med våld befästa sin makt i Serbiens jugoslaviska systerrepublik Montenegro.
Under 1990-talets början stod regimen i Podgorica helt på Milosevics sida. För några år sedan ändrades detta då en ny regim vann landets allmänna val och Djukanovics blev president. Han kräver att Montenegro blir en självständig republik. Annars hotar han med folkomröstning. Milosevic svarar med handelsblockad, stärker sin armé i Montenegro och ändrar författningen. USA måste göra klart för Milosevic att landet inte accepterar att det blir angripet.

2000-37 s 6-7
"Milosevic har fått en rival att räkna med"
Om en och en halv vecka skall Jugoslavien välja en ny president. Många är beredda att rösta på Milosevics utmanare, men få tror att valet leder till ett maktskifte.
Den ende verklige utmanare är författningsexperten Vojislav Kostunica. Måttligt nationalist, antikommunist och demokrat. Han fördömde NATOs bombkrig men vill samarbeta med väst. Han vill att Jugoslavien ska förenas med väst.
Den 24.9 ska valets första omgång ske. Om ingen av de 4-5 kandidaterna får 50 % äger en andra rum den 8 oktober. Och i så fall antas Kostunica vinna. Men kommer Milosevic att frivilligt riskera sin makt?

2000-38 s 3-4
"Serb mot Serb när Jugoslavien går till val"
I ett rättvist val blir segraren Vojislav Kostunica. Förutsättningarna för ett rättvist val är dock så gott som obefintliga och Slobodan Milosevic har förmodligen redan räknat rösterna till sin fördel. Redan har Milosevics hejdukar börjat använda våld för att störa opponentens möten.

2000-39 s 18-19
"Kostunica och oppositionen gör anspråk på segern"
Slobodan Milosevic kämpar för att behålla makten och mycket tyder på att han överväger att tvinga fram en andra valomgång om drygt en vecka. Oppositionen fortsätter under tiden att fira sin seger. På en jättefest i Belgrad försökte Kostunica demonstrera tillräckligt med självförtroende och väljarstöd för att tvinga Milosevic att känna sig besegrad. Regeringen tycks vara ärligt överraskad över att segern gick dem ur händerna. En andra valomgång skulle också vara mycket riskabel för Milosevic, om han nu kan genomföra den, eftersom hans motståndare i Montenegro, som bojkottade söndagens val, har sagt att de kommer att rösta på Kostunica om det blir en andra valomgång.

2000-40 s 6
"Kostunica vill göra upp med det förflutna"
Om Vojislav Kostunica tillträder posten som Jugoslaviens nye president vill han bygga ett land med en annorlunda syn på sig själv och sin plats i världen. Ett land som är mindre isolerat och neurotiskt, en normal europeisk nation med sund skepsis gentemot USAs utrikespolitiska mål. Kostunica vill tillsätta en statlig sanningskommission av oberoende experter som får i uppdrag att utreda krigsförbrytelser och offer hos alla parter i det jugoslaviska kriget men tänker inte överlämna Milosevic till krigstribunalen i Haag.
Han är stolt över sin familjs borgerliga och antidemokratiska traditioner.

2000-40 s 8
"Regimens fiender demonstrerar i hela Jugoslavien"
Samtidigt som Milosevic kontrar genom att påstå att "serberna kommer att möta samma öde som kurderna, vilket betyder att vi kanske utrotas ännu snabbare. De som överlever kommer att tvingas tala främmande språk och följa utländska ledare…".

2000-40 s 8
"Många på rymmen"
Chefsåklagare Carla del Ponte vid krigstribunalen i Haag hoppas kunna öppna sitt kontor i Belgrad efter valen för att lättare kunna få de åtalade gripna.

2000-41 s 9-11
"Milosevic var bara ett av problemen"
Det räcker inte med att Milosevic försvinner från scenen. Säkra, accepterade gränser, samarbete och långsiktiga helhetslösningar är ett måste för att folken på Balkan skall kunna börja hjälpa sig själva. Ingen trodde att Milosevic skulle smita ut genom bakdörren. Han har haft makten under 13 år under olika titlar.
I hela Balkan finns en stark och oroväckande USA-fientlighet och denna är också Kostunica en exponent för. Möjligen med undantag för Kosovo-albanerna.
Det behövs en Balkankonferens med slutsatsen att varje ny enhet som har uppstått ur det forna Jugoslavien, plus omgivande länder som har lämnat kommunismen bakom sig., behöver några basingredienser för att komma vidare:
1. Acceptans av befintliga gränser
2. Utredning av krigsförbrytelser och övergrepp
3. Ekonomier som inte är beroende av allmosor
4. Utsikter till medlemskap i en större union, som EU.

2000-41 s 11
"Del Ponte väcker nytt åtal"
Chefsåklagaren vid FNs krigstribunal i Haag vill åtala Jugoslaviens förre president Milosevic för folkmord i Bosnien och Kroatien. Hon är på Balkan för att träffa Kostunica som sagt att han motsätter sig att Milosevic ställs inför en internationell tribunal.

2000-41 s 12-13
"Folkets vilja segrade"
Den störtade serbiske ledaren Milosevic undgick de antikommunistiska uppror som drog fram genom Östeuropa i slutet av 1980-talet genom att byta ut sin kommunistiska ideologi mot hårdför nationalism. Tack vare att han bytte politisk identitet kunde han behålla makten i ytterligare 10 år, men nu har han gått samma öde till mötes som andra kommunistländer i regionen. Milosevic begick ett fatalt misstag när han utlyste nyval nästan ett år i förväg. Han hade kunnat sitta kvar annars till nästa sommar.

2000-42 s 3
"Nu gäller det att erövra freden"
Demokratins seger i Serbien kan mycket väl vara den viktigaste händelsen i Europa efter kalla kriget. Det är slutet på 10 år av oerhörd brutalitet och misär i sydöstra Europa. De etniska motsättningarna försvinner inte men Milosevic kan inte längre förvandla dessa till etniska rensningar. Men mycket återstår att göra och USA får inte förledas att snabbt dra tillbaka sina styrkor på Balkan.

2000-43 s 3
"Nationalisterna försenade kompromisslösning i Belgrad"
I Belgrad har företrädare för den gamla regimen och den demokratiska oppositionen enats om att tidigarelägga parlamentsvalen (den 23 december) i republiken Serbien och att hitta en övergångsregering. Genom störningar från krafter på yttersta högerkanten blev det parlamentariska beslutet om avlösning vid makten fördröjt. Det var det ultranationalistiska radikal partiet som hittills varit Milosevics trogna hantlangare. Genom kompromissen blev det klart att den demokratiska oppositionen vinner valet medan den andra sidan vinner tid. Tid för att utrymma sina lokaler och låta farliga dokument försvinna.
Statens förtryckarapparat har tystats. Polisvåldet från tidigare i höst kommer inte att upprepas.

2000-43 s 18
"Öppen famn för rumsrent Jugoslavien"
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har erbjudit Jugoslavien att ansöka om medlemskap. OSSEs medlemsländer är redo att stötta Jugoslavien i dess övergång till fullständig demokrati.

2000-44 3
"Milosevics forna anhängare vänder honom ryggen"
Det behövs genomgripande förändringar av det serbiska socialistpartiet för att det ska kunna behålla sin ställning som en politiska kraft att räkna med. Partiets nye generalsekreterare, Zoran Andjelkovic, vill att partiet som styrde Jugoslavien under den kommunistiska perioden, ska förvandlas till ett socialdemokratiskt parti. Man har redan avbrutit samarbetet med det vänsterextrema parti som leddes av Milosevic fru Mirjana Marcovic.

2000-44 6-7
"Moderata krafter vann i Kosovo"
Ett politiskt parti som länge har förespråkat icke-våld vann en övertygande seger i Kosovos första demokratiska val i hård kamp mot ett rivaliserande politiskt parti grundat av f d gerillasoldater. Det "demokratiska partiet" som bildades av UCK-gerillan och som kontrollerade 27 av 30 kommuner i Kosovo sedan krigsslutet i juli 1999, förlorade sin dominerande ställning. I stället var det Ibrahim Rugovas demokratiska förbundet som fick flest röster.

2000-45 10
"Jugoslavien vänder kappan efter vinden"
Många av Milosevicregimens medlöpare har nu fullt sjå med att ställa sig in hos landets nya ledare. Att vända kappan efter vinden är ett mycket vanligt politiskt fenomen i Jugoslavien, det kallas på serbokroatiska för "voltande duvor". De "omvända" kommunisterna lyckades arbeta sig tillbaka till makten efter bara en kort tid i onåd. De mest spektakulära helomvändningarna sedan Milosevics fall involverar de serbiska nyhetsmedierna. De har en "servil inställning till myndigheter och makthavare". Samma fenomen uppträdde i mycket större skala för 10 år sedan i hela Östeuropa efter kommunismens fall.

2000-45 11-12
"FN välkomnar det nya Jugoslavien"
Jugoslavien har accepterats som medlem i FN av ett enhälligt säkerhetsråd. Många särskilt kroater undrar varför Kostunica får så varmt välkomnande utan att han i gengäld behöver lämna ut serbiska krigsförbrytare. Montenegro är missnöjd med att inte det "lilleputtlandet" fick en egen plats i FN.

2000-45 12
"Isoleringen bryts"
Jugoslaviens nye utrikesminister, Goran Svilanovic, vill etablera en sanningskommission. Och anser att krigstribunalen ska få öppna sitt kontor i Belgrad. Diplomatiska förbindelser bör återupprättas med USA och EUs medlemsländer så snart som möjligt.

2000-47 8-9
"Serbisk demokrati utan räfst och rättarting"
President Vojuslav Kostunica vill reformera, demokratisera och skipa rättvisa. Men allt ska ske under ordnade former. Vedergällning och önskan om upprättelse har ingen plats i demokratiseringen av det nya Jugoslavien. Kostunica vill också hålla samman den jugoslaviska federationen och västmakterna är nu inte alls lika roade av att stödja Montenegros kampanj för självständighet. Vidare kräver han att skyddet för den serbiska minoriteten i Kosovo förbättras. Slutligen att man inte bara tittar på de fel som människor begått under de sista 13 åren utan på hela perioden av kommunistiskt styre sedan 1944.

2000-48 7-9
"Det är viktigt att hjälpa Serbien på rätt sätt"
Serbien har inte förstörts av krig men det är ändå ett förstört land i stort behov av uppbyggnadshjälp. Denna hjälp bör inte inriktas enbart på infrastrukturella projekt utan också på upprättandet av en fungerande förvaltning och rättsstat. Till för bara några veckor sedan var Serbien helt i klorna på en politiskt kriminell klick och denna klick är inte eliminerad. Den forna regimens alla funktionärer är misstänkta - och dess farbröder och kusiner. De har befolkat alla viktiga myndigheter och betydande företag med sina anhängare. Alla är inte kriminella och korrumperade men väldigt många. För att skapa ordning i den maffiainspirerade statsstrukturen krävs det åklagare och domare.

2001-1/2 s 8-9
"Vem är chef i Belgrad?"
Många befarar att samarbetet mellan Jugoslaviens president Kostunica och Serbiens premiärminister Djindjic blir allt annat än friktionsfritt. De har länge tillhört oppositionen men medan Djindjic "smugglade mattor och valuta i liten skala" satt Kostunica "alltid lutad över sina böcker". Posten som premiärminister innehåller större makt än Kostunicas mera ceremoniella roll. Båda är dock överens om att Milosevic ska ställas inför serbisk domstol och inte inför domstolen i Haag.

2001-1/2 s 9-10
"Mannen med många egenskaper"
Normalitet är nyckelordet i den nya premiärministerns vokabulär i Belgrad. Zoran Djindjic vill införa demokrati och marknadsekonomi, öppna Serbien mot väster och bygga upp ett "normaleuropeiskt land". Serberna stöder detta. De har tvingats leva i flera år i ett land präglat av abnormitet.

2001-1/2 s 10-11
"Krigsförbrytarna vållar huvudbry"
Frågan om vad som ska ske med Jugoslaviens misstänkta krigsförbrytare måste avgöras inom kort. Omvärlden har föga förståelse för serbernas tvekan att lämna ut Milosevic och några av hans medarbetare.
Den tillträdande regeringen hoppas på ett lån från Internationella valutafonden i mars och på en ny plan för återbetalning av Serbiens stora utlandsskuld på över 100 miljarder kronor. Det internationella samfundet ställer gripandet av Milosevic som villkor för ekonomiskt bistånd. Regeringen vill emellertid åtala honom i Jugoslavien för brott begångna i Jugoslavien, korruption, förskingring, valfusk och mord.

2001-3 s 12-13
"F d serbledare åtalas i Haag"
Biljana Plavsic förklarar sig icke skyldig inför Haagtribunalen. Plavsic som efter kriget i Bosnien var USAs främste allierade i landet har självmant infunnit sig till tribunalen. Hon åtalas för folkmord och andra krigsförbrytelser.

2001-3 s 12
"Kostunica kritiseras"
För att han sammanträffade med sin företrädare Slobodan Milosevic för att diskutera situationen i landet och i Kosovo och i Montenegro. Premiärminister Djindjic fördömer starkt mötet.

2001-08 s 7-8
"Det nya Jugoslavien tar tid att bygga"
De nya och överlappande regeringarna i Jugoslavien och Serbien har börjat ta itu med en rad problem, ibland med framgång, ibland utan. Det finns två "regeringar" i Belgrad: den federala administrationen med Kostunica i spetsen, den andra är Serbiens regering med Zoran Djindjic i spetsen. Nu råder öppen konflikt dem emellan. Vad gäller i vilken utsträckning man ska samarbeta med tribunalen i Haag, komma tillrätta med upproret i söder och förhållandet till Montenegro.

2001-08 s 9-10
"Balkan och dess tunga arv"
Det är inte bara den ekonomiska liberaliseringen utan också reformen av de politiska strukturerna i Sydosteuropas länder som bromsas av arvet från det förgångna. Det är heller inte bara den kommunistiska epoken som bär skulden, utan de mest varaktiga såren härstammar från 1800-talet. Försöken att modernisera uppifrån resulterade i centraliserade stater, som fram till idag hindrar uppkomsten av civila samhällen.
De gamla politiska strukturerna och den förhärskande mentaliteten, uppblåsta och ineffektiva byråkratier.

2001-09 s 10
"Snaran dras åt runt Milosevic"
En av Slobodan Milosevics närmaste medarbetare, förre polischefen Rade Markovic, har gripits av polisen. Misstankarna mot honom är främst inblandning i ett mordförsök på de f d oppositionsledaren Vuk Draskovic. Detta stärker förhoppningarna om att Milosevics dagar i frihet också är räknade.

2001-11 s 8
"Nej, inte Makedonien också!"
Etniska albanska gerillagrupper från Kosovo sprider skottlossning över provinsens sydgräns och har nu hamnat på kollisionskurs med Nato. Nato har nu beslutat att ta till hårdhandskarna mot etnisk extremism. Albaniens regering har förklarat att den respekterar Makedoniens territoriella integritet. Den förnekar allt intresse för ett "Storalbanien". ( Men detta är väl inte heller banditernas mål utan snarare att få kontroll över allt större delar av smuggeltraffik och annan kriminell handel med varor som tobak, narkotika och kvinnor! Det är fördelningen av vinsten av denna handel som de slåss om!).

2001-11 s 10-12
"Dags att göra upp med despoterna"
Undersökningar om många mord och skamlöst berikande ger belägg för att Belgrads tidigare härskarpar Mirjana och Slobodan Milosevic ligger väldigt illa till.
Den nye ledaren för rikets säkerhet 1998, Rade Markovic, vägrade inte att ta emot order om likvidation av besvärliga regimmotståndare. Ofta om ordern från Mirjana Markovic. Hon hade tre motiv för att eliminera motståndare: om familjens sinekurer var hotade, om hon blivit personligen förolämpad eller om Slobodans politiska makt verkade vara i fara. Nu sitter Rade häktad av den nya regimen. De politiska morden under senaste decenniet är många. Ofta handlade det om att eliminera människor som hade för mycket kunskap om Milosevics illegala affärer. Men också de som ville bekämpa cigarett- och narkotikasmugglingen genom Makedonien, som landets f d president Gligorov som blev svårt skadad i en bilbomb i oktober 1995.
Specialenheter inom den serbiska polisen anklagas för att ha begått över tusen mord, framför allt fingerade bilolyckor.

2001-12 s 3-4
"Västmakterna famlar efter lösningar på Balkan"
Västerländska diplomater misstänker att de etniska albaner som strider mot makedoniska och serbiska regeringsstyrkor i Kosovos gränsområden vill försöka tvinga det internationella samfundet till ytterligare en diplomatisk intervention som resulterar i ändrade gränser på Balkan.
De stridande grupperna är versioner eller rester av UCK-gerillan. Ledaren för albanernas "befrielsearmé" i södra Serbien erkänner inte landets nya regering och kan inte förstå att inte USA vill ingripa militärt för att stödja albanerna. Befälhavaren för KFOR i Kosovo vill få lov att omfördela sina styrkor. Serberna är inte längre något hot nu är det albanerna som står för våldet. NATO faller inte längre för rebellernas argument. "Om inte NATO och makedonierna slår sig ihop riskerar Skopje att bli ett nytt Beirut" säger en ledande internationell diplomat.

2001-12 s 4-5
"Makedonien har redan krig"
FN bär en del av skulden menar FNs speciella sändebud i Balkan, Carl Bildt. "Det är mycket pinsamt när territorium som kontrolleras av FN används för terroristaktiviteter mot ett grannland". Gerillagrupperna i Makedonien har ett brett stöd bland landets etniska albaner.

2001-12 s 5-6
"I den värsta krigsförbrytarens spår"
Hur kommer det sig att Radovan Karadzic, Europas största krigsförbrytare" fortfarande är på fri fot? Han bor i jaktstyrkor och kyrkor i ett bergsområde inom Serbiska Republiken som är en del av Bosnien. Den ortodoxa kyrkan skyddar sina medlemmar. Han är fortfarande fri, historien skrivs om, minnena stjäls. Ändå har det bara gått 9 år.

2001-13 s 8
"Offensiven sätter press på rebellerna"
De makedonska regeringsstyrkorna gick under veckoslutet till offensiv mot rebeller som håller till i bergen runt staden Tetovo. "Detta är en kamp mot terrorister inte mot en etnisk grupp".

2001-13 s 9
"Natos alternativ på Balkan"
Inget av Natos handlingsalternativ och omgivande region är särskilt lovande, och alla reträttstrategier är förenade med stora faror. Här är några av de föga hoppingivande förslagen:
1. Reträtt av internationella styrkor efter Kosovos självständighetsförklaring
2. Reträtt av internationella styrkor efter det att Jugoslavien återtagit kontrollen
3. Status Quo. Fortsatt lågintensiv styrning av det internationella protektoratet
4. Tuffa Tag. Slå till mot UCK-gerillan, avväpna och gripa dess ledare.
På kort sikt antas scenario 4 ge lugn och minskad brottslighet. På lång sikt antas alla fyra leda till ett nytt Balkankrig.

2001-13 s 22
"Tribunalen väntar"
Serbiens justitieminister Batic säger att FNs krigsförbrytartribunal inofficiellt har gått med på att ge Belgrad ett års tidsfrist att lämna ut Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic.

2001-14 s 6-8
"Milosevic är oskadliggjord"
Den serbiske diktatorns politiska karriär är definitivt slut, men det är först nu som debatten om Milosevics roll i krigen som förstörde det forna Jugoslavien och slog världen med fasa kan börja på allvar. Samtidigt börjar diskussionen om andra nyckelpersoners - både regionala och internationella - betydelse för händelseutvecklingen.
Milosevic lät sig övertalas att ge upp och sitter nu bakom galler i väntan på många och långa rättsprocesser. En offentlig rättegång kommer sannolikt att leda till många pinsamma avslöjanden om högt uppsatta ämbetsmän och politiker. Milosevic fru Mirjana är fortfarande på fri fot.

2001-14 s 9-12
"Jakten på de försvunna miljonerna"
Serbien har plundrats på enormt mycket pengar, kanske ända upp till 4 miljarder dollar. Personer med goda kontakter i den gamla regimen, bl a släktingar till Milosevic tros ha stoppat undan hundratals miljoner dollar i privata nummerkonton eller bulvankonton på Cypern, i Schweiz, Libanon etc. Varifrån kom pengaran?
Från förfuskade privatiseringar, regimen sålde allmänhetens tillgångar och behöll själva intäkterna. Eller manipulerade tullintäkter eller den svarta valutamarknaden.

2001-14 s 10
"De misstänkta"
Slobodan Milosevic, var först Serbiens och sedan Jugoslaviens president
Mirjana Markovic, Slobodans hustru, Balkans Lady Macbeth
Marko Milosevic, Slobodans son, gangstermiljonär. Har flytt till Ryssland
Marija Milosevics, Slobodans dotter
Borka Vucic, Bankir och vän till Slobodan. Styrde Beogradska Bankas filial i Cypern i 9 år fram till 1998. Hjärnan bakom de finansiella operationerna
Nikola Sainovic, Serbiens f d biträdande premiärminister
Dusan Matkovic
Mirko Marjanovic, f d serbisk premiärminister, som kontrollerade den lönsamma spannmålshandeln med Ryssland på 1990-talet.

2001-14 s 12
"Kungariket Serbien?"
Många i Serbien ser fram emot att återupprätta dynastin Karadjordjevic som avsattes after andra världskriget. Den 55-årige prins Alexander har levt i livslång exil i Storbritannien hoppas nu snart kunna flytta tillbaka till Serbien.

2001-15 s 11-12
"Milosevicregimens brott: Del 2. Förföljelsen av politiska motståndare"
Frö ett och ett halvt år sedan försökte en lastbil köra ihjäl tre bilar varav en innehöll Vuc Draskovic, den serbiske oppositionsledaren. Flera av hans vänner dog men själv blev han lindrigt skadad. Idag är de serbiska myndigheterna beredda att åtala Rade Matkovic, den förra regimens chef för hemliga polisen, och flera andra personer. Om de fälls riskerar de att dömas till döden. Detta är ett av många fall av politiska mord som belastar Milosevics regim. Andra är mordet på Slavko Curuvija, en oppositionell tidningsredaktör, vidare Ivan Stambolic som en tid var Serbiens president och den beryktade Arkan.

2001-17 s 12-13
"Milosevic var inte det enda problemet"
Historiens tunga arv och de etniska motsättningarna försvann inte bara därför att Slobodan Milosevic sattes bakom lås och bom vare sig i Serbien eller i någon av de övriga f d jugoslaviska republikerna. I Kosovo intervenerade väst för att hjälpa de förtryckta kosovoalbanerna och detta förändrade totalt hela situationen. Nu är det beväpnade albaner som ligger i bakhåll och dödar och trakasserar serber i den av NATO etablerade buffertzonen. Längs gränsen mot Makedonien bedriver andra albaner krig mot en bristfällig men dock demokratisk stat. Historien upphör inte heller i Bosnien där ingen gillar den av USA-dollar stödda federationen. Både serber och kroater vill ha egna stater i Bosnien. Slutligen hotar Montenegro med att bli självständigt och därmed "förinta" federationen Jugoslavien.

2001-17 s 13
"Montenegro är djupt splittrat"
De allmänna valen gav visserligen president Djukanovics koalition "Segern tillhör Montenegro" segern men den fick dock bara 42 %. Motståndarna som är mot självständighetsomröstning "Tillsammans för Jugoslavien" fick oväntat höga 40 %.

2001-19 s 14-15
"Balkan är ett krångligt pussel"
Det har gått några veckor sedan valet i Montenegro men det är fortfarande ovisst om resten av den jugoslaviska federationen kommer att splittras. Faktum är emellertid att spänningarna i de närliggande Kosovo och Makedonien hur som helst utgör ett större hot mot den bräckliga freden i regionen än Montenegros ambitioner att bli suveränt.
Det självständighetsivrande blocket i Montenegro fick i senaste valet majoritet och det betyder att president Djukanovic har majoritet för att utlysa en folkomröstning om självständighet.

2001-19 s 21
"Milosevic vägrar att ta emot arresteringsorder"
FNs förbrytartribunal hotar Jugoslavien med sanktioner om inte arresteringsordern överlämnas. Miloseviv vägrar ta emot den så nu har man helt enkelt lämnat handlingarna instuckna i Milosevics cellfönster.

2001-24 s 15-16
"Milosevics öde orsakar splittring"
Kostunica vädjar till sina montenegrinska partners i regeringskoalitionen att godkänna en lag som gör det möjligt att överlämna Milosevic till FNs krigstribunal. Samtidigt har man hittat hundratals lik varav många har tydliga spår av tortyr på tre olika platser i närheten av huvudstaden Belgrad. Kostunica vill befästa lagen före den 29 juni för att om möjligt få garantier om en miljard amerikanska dollar på en internationell biståndskonferens i Bryssel.

2001-26 s 4
"Mindre byråkrati i EUs jordbruk"
Jordbrukare som har rätt till mindre än 1240 euro i årligt stöd ska få detta som en enhetlig summa oavsett vad de producerar och utan att behöva fylla i ett stort antal ansökningsblanketter. Metoden gör det lättare att inkludera miljontals östeuropeiska jordbrukare i framtiden. Metoden tros också bli lättare att acceptera för WHO.

2001-27 s 3-4
"Taktiska och strategiska misstag bäddade för Milosevics fall"
Slobodan Milosevic överskattade det serbiska folkets lojalitet och underskattade ekonomins betydelse. Hans största misstag var att utlysa presidentval ett år för tidigt. Ett annat stort misstag han gjorde som kommunistisk ledare var att efter det kalla krigets slut inte förstå att framtiden för de forna öststaterna låg i handel och vänskap med USA och Västeuropa. Inte med Ryssland.

2001-27 s 4
"Den långa vägen mot rättvisa"
Milosevics handlingar och rättegångsprocessen. Den 8 maj 1989 valdes han till president i Serbien. I augusti, sedan Kroatien och Slovenien förklarat sig självständiga, planerar han för ett Storserbien tillsammans med kroatiska och bosniska serber. 1992-95 kriget i Bosnien. I juli 1997 väljs han till president i Jugoslavien. Mars-juni 1999 Natos bombardemang av Kosovo och Serbien. 24 maj 1999 väcker FNs krigstribunal i Haag åtal mot Milosevic. 24 september 2000 förlorar Milosevic det jugoslaviska presidentvalet. Den 5 oktober störtar ett stort folkuppror Milosevic. 28 juni 2001 utlämnas han till FNs krigstribunal i Haag.

2001-27 s 5-6
"Rättegången blir en utmaning på många plan"
Det råder ingen tvekan om att den serbiska regeringen sålde Milosevic för pengar. Detta undergräver ytterligare Serbiens oberoende och försvagar landets redan haltande rättsväsen. Den bräckliga jugoslaviska federationen kan få dödsstöten eftersom de montegrinska regeringsmedlemmar som motsatte sig utlämnandet hotar med att lämna regeringen. Utlämnandet skedde också i trots mot författningsdomstolens beslut och utan att informera Jugoslaviens president Kostunica. Detta betraktas av många serber som en eftergift för internationell utpressning. Andra kommer att uppfatta utlämningen som ett sätt att undanröja för andra obehagliga sanningar.

2001-27 s 8-9
"Processen mot Milosevic sätter juristerna på prov"
Det finns inga direkta bevis som binder Milosevic vid krigsförbrytelser. Det finns massor med bevis som visar förbrytelserna, plundring, våldtäkt och dödande i Kosovo. Modern spionageutrustning, satelliter och kamerautrustade flygplan har levererat mängder av material. Svårigheten är att visa på kopplingen mellan den åtalade och förbrytelserna. Man måste kunna fastställa den exakta kommandokedjan. Det finns inget entydigt bevis utan snarare en kombination av många indicier.

2001-27 s 8-9
"Haagtribunalen jagar fler fula fiskar"
Radovan Karadzic anses ansvarig för slakten på flera tusen civila muslimer under kriget i Bosnien 1992-1995. Han tros gömma sig i bergen i sydöstra Bosnien. Ratko Mladic Karadzics högra hand. Chef för Bosnienserbernas väpnade styrkor under hela kriget i Bosnien. Fram till Milosevics gripande bodde han helt öppet i sin villa i Belgrad. Milan Milutinovic tog över efter Milosevic som Serbiens president 1997. Dragoljub Ojdanic var den jugoslaviska arméns stabschef under Kosovokriget. Nikola Sainovic var Jugoslaviens premiärminister vid tiden för kriget i Kosovo. Vlajko Stojilijkovic, Serbiens inrikesminister under samma tid.

2001-28 s 12-13
"Läget i Makedonien inger hopp"
Västmakterna har lärt av sina misstag, vilket avspeglas i Makedonien där risken för inbördeskrig har minskat markant.
Västerländska politiker och diplomater vill inte offentligt medge hur läget är i Bosnien och Kosovo för att inte undergräva allmänhetens stöd för humanitära interventioner men i Bosnien är "en alldeles för stor andel av den verksamma befolkningen sysselsatta av de internationella organisationerna eller håller på med att smuggla olagliga varaor eller olagliga personer till resten av Europa". Landet måste "övervakas av NATOs fredssoldater och det fungerar som ett internationellt protektorat och utvecklas till en bas för organiserad brottslighet". Därför anstränger sig nu dessa politiker som inte vågar erkänna sanningen om Bosnien för att inte samma sak ska hända i Makedonien.

2001-35 s 8-9
"Männen bakom Milosevics fall drar inte jämt"
President Kostunica och premiärminister Zoran Djindjic har aldrig ens försökt låtsa vänskap. Det kyliga förhållandet mellan dem har blivit ännu sämre på senare tid. Den snurrande rykteskvarnen i Belgrad bidrar till missämjan. För ett par veckor sedan förklarade Kostunica att hans parti lämnar regeringen för att Djindjic inte förmår krossa den organiserade brottsligheten. Skälet var att den f d hemlige agenten Gavrilovic mördades på öppen gata bara några timmar efter det han lämnat Kostunicas kansli. Landet Serbien är i stort behov av utländskt bistånd samtidigt som det är djupt insnärjt i brottslighet och korruption. (Bråket mellan de två handlar väl mer om vilken kriminell falang som ska vinna kontrollen över de blomstrande verksamheterna som smugglig av cigaretter, narkotika och vapen än om politiska motsättningar.)

2001-37 s 12-15
"Albanerna drömmer om en egen stat"
I och med uppdraget att avväpna UCK i Makedonien har NATO gjort en samling gerillakrigare till partner i ett fredsfördrag. Rebellerna förbereder sig emellertid redan på nya skärmytslingar.
"Det enda som intresserar dessa människor är att komma över pengar. Det handlar om korruption". "Vem bryr sig om lagar? Inte i Albanien!"

2001-37 s 15
"Mujaheddin spred skräck bland serber och kroater"
Krigstribunalen granskar utländska legosoldaters övergrepp i Bosnien. "De heliga krigarna" som kom sina islamska vänner i Bosnien till hjälp begick grymma övergrepp mot fångar och civila. De plundrade vilt. De kom redan 1992 till Bosnien betalda av Iran och Saudiarabien. De kom från Afghanistan, Pakistan, Iran och andra muslimska länder. Deras överordnade, högt uppsatta bosnienmuslimer, anklagas nu i Haag.
I år har mujaheddin dykt upp igen nu på de albanska rebellernas sida i Makedonien.

2001-41 s 6
"Ingen respit för krigsförbrytarna på Balkan"
I skuggan av det globala kriget mot terrorismen fortsätter jakten på krigsförbrytare med oförminskad kraft på Balkan. I Banja Luka godkändes nyligen en lag som öppnar dörren för samarbete med FN-tribunalen i Haag och där har det väckts åtal mot fyra serber i samband med beskjutningen av Dubrovnik. Både Karadzic och Mladic kan nu gripas. I Kroatien konfronteras landets TV-tittare med krigets realitet, händelser som tidigare har tystats ner. Att även kroater begick grova övergrepp under kriget är nu klart för envar. Haag vill att den f d generalen Gotovina utlämnas.

2001-42 s 5
"Djindjic och Kostunica drar åt olika håll"
Inre motsättningar mellan ledarna i Belgrad överskuggar framstegen i Jugoslavien. Konkurrensen om kontrollen över viktiga institutioner och om väljarnas stöd inför nästa års val överskuggar det som regeringen uppnått. Det går bättre med de ekonomiska reformerna - budgetsanering, ökad öppenhet och skattereform - en oåterkallelig ekonomisk omvandling inklusive bl a hårda tillslag mot smugglingen har gett utrymme för löneökningar och att pensionerna betalas ut i tid.

2002-07 s 3-6
"Haagtribunalen skriver historia när Milosevic ställs till svara"
Den rättsliga processen mot Slobodan Milosevic är bara ett av många sätt för länderna på Balkan att göra upp med det förflutna. Det är första gånge som en statschef ställs inför en internationell domstol för så exceptionellt allvarliga brott.

2002-07 s 8-9
"Det etniska rensningen har satt outplånliga spår"
I tisdags började rättegången om några av de gångna årens värsta förbrytelser. Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic, som anklagas för att bära det yttersta ansvaret för de döda bosnienmuslimerna i Sanski Most och tusentals andra, ska nu försvara sig inför den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Drygt 200000 människor miste sina liv i de jugoslaviska krigen. De flesta var muslimer. Bosnien är fortfarande delat i etniska områden.

2002-13 s 13
"Brutalt och banalt dryftas i Haag"
Rättegången mot Slobodan Milosevic, som har pågått i drygt en månad har blivit en malande föreställning i anklagelser och motanklagelser. Efter en månad koncentreras rättegången fortfarande på att reda ut vad som verkligen hände i Kosovo 1999 och inte på frågan huruvida Milosevic bar ansvar för händelserna. Milosevic accepterar inte skriftliga vittnesmål utan kräver att själv få korsförhöra varje vittne. Detta förlänger processen avsevärt och är ett faktum som får många att ifrågasätta tribunalens lämplighet.

2002-13 s 14
"Milosevics hemliga källor oroar tribunalen"
Bogoljub Bjelica, ordförande i kommittén för Slobodan Milosevics befrielse, säger att han har ett amerikanskt regeringsdokument som ska tas upp i tribunalen. Han menar att dokumentet avslöjar vem som startade kriget på Balkan. Enligt honom finns det bevarat hundratusentals hemliga statsdokument. Milosevic framträder som mycket informerad även om detaljer vid sina korsförhör av åklagarsidans vittnen. Varifrån kommer den informationen?

2002-25 s 12-13
"Kriminalitet hotar stabiliteten i Serbien"
Svilanovic, Jugoslaviens utrikesminister, varnar för att kontakterna mellan den organiserade brottsligheten och den politiska makten utgör ett "påtagligt hot" mot den jugoslaviska statens säkerhet. Hans varning kom efter mordet i förra veckan på en högt uppsatt tjänsteman i det serbiska inrikesministeriet. Den dödade Bosko Buha hade erbjudit sig att vittna om kriget i Kosovo vid den internationella domstolen i Haag.

2002-28 s 5-6
"Serbien står vid ett vägskäl"
Medan såren från kriget läker drar de ledande politikerna åt olika håll. "Krig, flyktingar, skuld, isolering från väst är idag inaktuella ämnen". Nu handlar det om reform, övergång till kapitalism och demokrati. Jugoslaviens president, Vojislav Kostunica, är inte helt överens med Serbiens premiärminister Zoran Djundjic om hastigheten för förändringarna. Till hösten är det presidentval. Kostunica kandiderar för omval. Intresset från väljarnas sida är lågt. Många misstror de politiska institutionerna.

2002-28 s 7-8
"Milosevic är tillbaka i ny skepnad"
Intervju med Jugoslaviens president, Vojislav Kostunica, som berättar om maktkampen med Serbiens premiärminister, kupprykten och det haltande samarbetet med krigstribunalen i Haag.

2002-28 s 8
"Trevande försök att hitta sanningen"
Sannings- och försoningskommissionen i Jugoslavien, landets motsvarighet till FNs krigstribunal, har startat för att reda ut vem som bar ansvaret för blodsutgjutelsen i Kroatien, Bosnien och Kosovo. Målet är ambitiöst men resurserna är små. Jugoslaviens folkgrupper vill varken försonas eller förenas.

2002-31 16
" Milosevics sviktande hälsa äventyrar rättegången"
Risken för att Slobodan Milosevic kan få en hjärtattack bedöms så allvarlig att han ständigt måste övervakas av läkare. Han ska nu vila från rättegången i Haag där han står åtalad för krigsförbrytelse och folkmord.
Förra veckan berättade nyckelvittnet Rade Markovic, f d säkerhetschef i Serbien, för åklagaren att Milosevic ständigt fick uppgifter om underrättelsens operationer i Kosovo där serbiska trupper utförde "anti-terroristiska operationer" mot kosovoalbaner.

2002-31 17
"Alla spår skulle sopas undan"
Dragan Karleusa, en serbisk polismästare, har vittnat inför brottstribunalen i Haag om hur han hört Rade Markovic, f d säkerhetschef i Serbien berätta, att Milosevic i mars 1991 planerade att dölja spåren efter de avrättade albanerna i Kosovo.

2002-34 s 12-13
"De hittar aldrig Karadzic"
NATO patrullerar regelbundet i Bosniens gränstrakter, där den förre bosnienserbledaren Radovan Karadzic tros gömma sig, skyddad av lokalbefolkningen och, inte minst, en tungt beväpnad livvaktsstyrka. I Celibici, en nästan medeltid by på gränsen till Montenegro, där människorna lever på att odla sin egen mat och föda upp djur, är det många som vill skydda honom. De hatar den NATO-ledda fredsstyrkan och ser den som en ockupationsmakt.

2002-37 s 6
"Milosevic styrde slakten"
Ett av de serbiska styrkornas värsta tillslag i Kosovo 1999 kan inte ha iscensatts utan att Slobodan Milosevic och hans militära ledare visste om det uppgav ett vittne nyligen i rättegången mot Milosevic. Det är den f d brittiske generalen Sir Peter.
2002-38 s 13
"Kosovo är klart, nu väntar Kroatien och Bosnien"
Rättegången mot Slobodan Milosevic tar paus i några dagar sedan kapitlet om Kosovokriget är avslutat. Nu väntar en ännu krångligare process om krigen i Kroatien och Bosnien. Det har gått sju månader sedan rättegången började men den är ändå bara i en inledningsfas. Milosevic är den första f d statschef som ställs inför rätta misstänkt för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

2002-40 s 11-12
"Fördel Kostunica i presidentvalet"
Serbiens första presidentval sedan Slobodan Milosevic avsattes kommer att avslutas med en finalomgång eftersom inga av de elva kandidaterna erövrade egen majoritet. Vojislav Kostunica som störtade Milosevic och som är Jugoslaviens president fick flest röster i söndagens presidentval. Han fick 31 %. Ekonomen Miroljub Labus, som är reformsidans mest framträdande representant fick 28 % och ultranationalisten Vojislav Seselj som tidigare samarbetade med Milosevic kom på tredje plats.

2002-42 s 5-6
"Det serbiska valet måste göras om"
Politiskt käbbel och utbrett missnöje förvandlade drygt hälften av Serbiens väljare till soffliggare. Mer än hälften av de serbiska väljarna avstod från att rösta i söndagens presidentval vilket innebär att valresultatet blev ogiltigt enligt en lag från tiden för Milosevics autokratiska styre. Resultatet visar dock att den konservative nationalisten Kostunica besegrade den västinriktade liberalen Miroljub Labus.

2002-49 s 11
"Ökänd krigsförbrytare på mycket fri fot"
Den förre bosnienserbiske generalen Ratko Mladic åtnjuter den jugoslaviska arméns beskydd och myndigheterna I Belgrad vågar inte gripa honom då de befarar våldsamheter mellan polisen och militären. USAs regering för krigförbrytarna på Balkan har svalnat. Orsaken anses vara att de inte vill störa valprocesserna i Bosnien och Serbien.

2002-50 s 10
"Serbiens väljare är väldigt trötta"
Vojislav Kostunica vann en stor seger i söndagens presidentval i Serbien. Han fick 65 % av rösterna. Men valdeltagandet var för lågt, 45 %, för att göra valet giltigt.

2002-51 s10
"Balkan måste hållas under uppsikt"
Försoning och återuppbyggnad på Balkan är ett tidsödande arbete. Fredsstyrkor och ekonomisk hjälp behövs i många år till. Balkan är en krutdurk av etniska motsättningar och kriminalitet fortfarande tre år efter det att det senaste kriget slutade. En aktuell rapport från Utrikespolitiska Rådet i Washington drar slutsatsen att hög arbetslöshet, brottssyndikat, offentlig korruption och religiösa och etniska motsättningar kan göra Bosnien, Makedonien, Serbien och Kosovo till destabiliserande faktorer för hela södra Europa. Hela området håller på att förvandlas till ett himmelrike för narkotikahandlare, människosmugglare och militanta islamister.

2002-51 s 11
"Ombytta roller"
Den serbiska minoriteten trakasseras och albanerna försöker vidga sitt territorium. Någon försoningsprocess är det inte tal om.

2003-1/2 s 7-8
"Duell utan slut i Serbien"
Serbiens två ledande politiker, Zoran Djindjic och Vojislav Kostunica. störtade Milosevic tillsammans, men där tog det sluta med samarbetet. Parlamentets talman säger att traditionen i Serbien är sådan att "det inte räcker att besegra fienden. Han skall förintas". Kostunica lyckas inte bli president trots en god majoritet av rösterna. Djindjic uppmanade sina väljare att bojkotta valet och lyckades så bra att valdeltagandet blev så lågt att valet ogiltigförklarades. Den snygga talmannen i det serbiska parlamentet, Natasa Misic, blev tillförordnad president i Serbien, den 5 januari. Det instabila politiska läget gör Serbien åter till en oroshärd för hela Balkan.

2003-5 s 5
Jugoslavien finns inte mer"
Serbiens parlament har godkänt en uppgörelse om att ersätta Jugoslaviska federationen med en lös union mellan Serbien och republiken Montenegro. Om de Montenegrinska parlamentet också godkänner uppgörelsen kommer Jugoslavien att gå till historien efter nästan 75 år, varav merparten under auktoritärt styre.

2003-5 s 5
"Belgrad vågar inte gripa Mladic"
Trots varningar för att Jugoslavien riskerar att förlora ekonomiskt stöd från USA och andra länder hävdar en jugoslavisk minister att det innebär stora problem att gripa bosnienserbernas f d befälhavare, general Ratko Mladic, som är efterlyst av FNs krigstribunal i Haag. Försök att gripa Mladic kan resultera i en blodig strid mellan polis och Mladics livvakter.

2003-7 s 5-6
"Jugoslavien har försvunnit från kartan"
Federationen Jugoslavien har ersatts av unionen Serbien och Montenegro. Många befarar att unionen är dödsdömd från början. Jugoslavien avvecklade sig själv. Jugoslavien var ett av världens mest framgångsrika kommunistländer blev senare platsen för ett av Europas mest avskyvärda blodbad sedan andra världskriget.

2003-7 s 12
"Serbien vill diskutera Kosovo"
Serbiens premiärminister Zoran Djindjic, har bett om att internationella förhandlingar om Kosovos status ska inledas i juni. Han hävdar att serberna i Kosovo saknar erforderligt skydd mot vedergällningsattacker och diskriminering från den albanska majoriteten.

2003-9 s 9
"Har EU glömt Balkan?"
Behovet av mera finansiell hjälp testar EUs engagemang och ordfasthet. Sedan början av 1990-talet har EU pumpat in miljarder och åter miljarder dollar. Bidragen kommer att minska något under de kommande åren. Nu har Kroatien lämnat in medlemsansökan till EU. Men först måste de lämna ut krigsförbrytarna och komma åt den organiserade brottsligheten.

2003-9 s 14-16
"Milosevics rättegång och vedermödor"
Samtidigt som NATOs medlemsländer tvistar om hur man ska handskas med en blodig tyrann försöker en annan tyrann förvandla krigstribunalen i Haag till en cirkus. Rättegången mot Milosevic har varat i ett år. Han tycks vilja förlänga processen så långt som möjligt och predika sin åsikt att serberna är offer för en internationell konspiration mot Jugoslavien och att han är Balkans store fredsivrare. Domen mot Milosevic kommer sannolikt att bli avgörande för om FNs tribunal i Haag kommer att bedömas som en framgång.

2003-9 s 16
"Seselj gör entré"
Den 48-årige Seselj, f d paramilitär ledare, åtalades för ett par veckor sedan för att ha beordrat övergrepp mot icke-serbiska invånare i Kroatien. 1991 när serberna slogs för att ta den kroatiska staden Vukovar deklarerade Seselj offentligt att "inte en enda Ustasha får lov att lämna staden levande". Sesejls försvar bygger på åsikten att det inte var serberna som startade kriget på Balkan utan att ansvaret vilar på Kroatien och Bosnien som förklarade sig självständiga från Jugoslavien.

2003-12 s 6
"Det roderlösa Serbien behöver västs hjälp"
Morot fungerar bättre än piska säger serberna, som tycker att västmakterna är alltför krävande och oförstående. Den serbiska regeringen vädjar till västerländska om hjälp att sätta landet på rätt köl igen efter mordet på premiärminister Zoran Djindjic i förra veckan. Hans död beror kanske på att han försökte tillmötesgå amerikanernas krav på att general Mladic skulle utlämnas till tribunalen i Haag senast juni. Regeringen i Belgrad uppger att en kriminell organisation med säte i Belgrad ligger bakom mordet.

2003-12 s 7
"Det bli svårt att axla Djindjics mantel"
Zoran Zivkovic, f d inrikesminister har utsetts till den mördade Djindjics efterträdade som premiärminister i Serbien. Han har lovat att fortsätta dennes kamp mot den undre världens gangsterkrig.

2003-12 s 7-8
"Mord präglar Serbiens historia"
Politiska mord är en vanlig företeelse i Serbien. Skotten i Sarajevo är bara ett exempel. Den 28 juni 1914 sköt och dödade Gavrilo princip, en brinnande serbisk nationalist, den habsburgske änkehertigen Francis Ferdinand och hans gemål. Denna handling tände gnistan till första världskriget. Blott under Titos styre motarbetades regionala och sekteristiska yttringar och mönstret av politiska mord bröts. 1980 är Tito dog vaknade den serbiska och andra nationalistiska rörelser till liv igen.

2003-12 s 8
"Ett bakslag för Haag-tribunalen"
Djindjic ansågs vara det bästa hoppet om att misstänkta serbiska krigsförbrytare skulle lämnas ut. Haagtribunalen är mycket angelägen om att gripa den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic och hans militäre chef, general Ratko Mladic. Mladics gripande ansågs vara nära förestående då mordet skedde.

2003-13 s 11
"35 serbiska domare tvingas avgå"
De anklagas för att ha underlåtit att åtala de förbrytare som planerade mordet på premiärminister Zoran Djindjic. Denne mördades av en krypskytt utanför regeringsbyggnaden den 12 mars.

2003-13 s 11
"100 gripna i razzior efter Djindjic-mordet"
Misstankarna mot den huvudmisstänkte Milorad Lukovic och några andra kvarstår dock.

2003-17 s 6
”Serbien fortsätter jakten på kriminella”
Mordet på premiärminister Djindjic i förra månaden har lett till en intensiv upprensning i Serbiens undre värld. Myndigheterna för en hård kampanj mot de gangstersyndikat och misstänkta krigsförbrytare, som höll Serbien i ett hårt grepp, samarbetade med polis och hemlig polis och utgjorde ryggraden i Slobodan Milosevics brutala diktatur. Kritiker anser att koncentrationen på den organiserade brottslighetens företrädare distraherar från Serbiens verkliga problem nämligen att många krigsförbrytare fortfarande är på fri fot.

2003-22 s 15-16
"Balkan visar hur man inte ska göra"
Det tar tid att införa demokrati. Risken med att hålla val för tidigt är att farliga ledare blir de första som lägger beslag på makten. Säger USAs biträdande försvarsminister Wolfowitz efter en resa till Balkan och Östeuropa. Bosnien hotar att bli en misslyckad stat med en muslimsk befolkning i hjärtat av Europa. Som idag är ett transitland för terrornätverkens pengar och agenter.

2003-26 s 4
"Från rött till gult ljus för Balkan"
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare har lovat att bistå med pengar och politiska råd så att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen, måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig genom att förbättra sina gränskontroller.

2003-26 s 4-5
"Dags att diskutera Kosovo"
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista återstående konflikter som äventyrar säkerhet och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap mellan Kosovo och Serbien.

2003-28 s 10-12
"FN har det motigt i Kosovo"
FNs chefsadministratör i Kosovo, Michael Steiner, lämnar sitt misslyckade uppdrag efter 18 månader. Provinsens albaner och serber fortsätter att hata varandra och i Steiner ser de också en fiende. Albanerna vill inte acceptera något annat än fullständig suveränitet. Får de inte det är de beredda att börja kriga igen.

2003-28 s 12-13
"Balkan sätter kurs mot EU"
Balkans tilltufsade länder närmar sig EU i olika takt. Sedan EUs ledare hade godtagit förslaget till ny EU-författning gjorde de också den uppseendeväckande Balkandeklarationen på framför allt Greklands önskan. Västra Balkan, de sex republiker som en gång utgjorde Jugoslavien minus Slovenien + Albanien, kan förvänta sig att bli medlemmar i EU förutsatt att de uppfyller en mängd stränga krav. Kroatien är den starkaste kandidaten. Makedonien har klarat av två steg. Bosnien är efter medan Serbien är regionens nyckelland. Serbiens välgång beror till stor del på i vilken mån man har lyckats försvaga det maffialiknande nätverket sedan Djindjics död.

2003-37 s 9-10
"Kosovo 4 år senare"
Ingen lösning i sikte. Hur länge kan Kosovo härda ut som ett oroligt FN-protektorat, som Serbien gör anspråk på och som inte har någon likhet med den oberoende, albanskledda stat som majoriteten av befolkningen vill ha? Fyra år efter den USA-ledda Nato-kampanjen mo Serbien är Kosovo fortfarande ett land splittrat mellan etniska serber, som en gång styrde provinsen, och en albansk majoritet som nu styr under FNs övervakning. Kosovos premiärminister, Bajram Rexhepi, vill ha självständighet snarast. Något måste göras för att minska på den eländiga fattigdomen och den växande arbetslösheten.

2003-37 s 9
"Det serbiska parlamentet har röstat nej till ett fritt Kosovo"
Enligt ett förslag från premiärminister Zoran Zivkovic i Serbien röstade i förra veckan 186 ledamöter i parlamentet jas till en deklaration som säger att Kosovo är en oskiljaktig del av den serbiska republiken och därför inte kan bli en oberoende stat.

2003-40 s 6
"Dags att avgöra Kosovos öde"
Överläggningarna om Kosovos framtid mellan Belgrad och Pristina börjar i mitten av oktober i Wien. Samtalen ska ledas av FN-administrationen i Kosovo och dess chef, Hari Holkeri. Den mest omstridda frågan gäller Kosovos slutgiltiga status.

2003-42 s 6-7
"Sändebud vädjar till USA att inte glömma Balkan"
Richard Holbrooke, den förre amerikanske FN-representanten som förhandlade fram fred i Bosnien och Bernard Krouchner som i två år var FNs övervakare i Kosovo har gjort en 5 dagars turné i regionen. De vill att USA inte drar tillbaka de 5000 soldater som finns på Balkan. EU är inte heller så intresserade p g a de viktiga uppgifterna med nya medlemsstater och ny författning. I Bosnien har den etniska rivaliteten minskat 8 år efter kriget men utbredd arbetslöshet och korruption präglar landet.

2003-45 s 24
"Belgrad trotsar krigstribunalen"
Den serbiska regeringen vägrade i förra veckan att gripa fyra högst uppsatta poliser och officerare som av Haagtribunalen misstänks för krigsförbrytelser. Serbien skulle stå utan både polisväsende och armé om generalerna skickas till Haag säger inrikesministern Mihajlovic. Det vore "politiskt självmord" att gripa de fyra männen.

2003-47 s 9
"Ännu ett ogiltigt val i Serbien"
Kombinationen ointresse och bojkott fick serberna att strunta i presidentvalet. Serbien är ett ledarlöst land sedan landets väljare i söndags för tredje gången i rad på bara ett år misslyckades med att välja en ny president. Bara drygt 38 % av republikens 6,5 miljoner väljare deltog i valet, vilket är mycket mindre än de 50 % som krävs. Parlamentet upplöstes i förra veckan och nyval planeras den 28 december i år.

2003-50 s 7
"Mörkläggning på hög nivå?"
Utredningen om mordet på Serbiens förre premiärminister, Zoran Djindjic, går mycket långsamt. Vittnen vägrar att uttala sig, och högt uppsatta politiker blockerar rättvisan. Det har gått åtta månader sedan attentatet och ännu handlar det mer om mörkläggning än utredning. Konspirationsteorier av alla de slag surrar i luften. Många av de misstänkta tillhör Maffiaklanen Zemun. Efterlyst är också exledaren för Röda baskrarna Milorad Lukovic. Flera högt uppsatta personer, som tillhör den styrande DOS-koalitionen, skylls för att ha varit gäster i maffians lyxvillor.

2003-50 s 8
"Milosevic planerar politisk comeback"
Utbredd besvikelse bland väljarna ger nationalisterna medvind inför parlamentsvalet. Milosevic har behållit posten som ordförande i Serbiens socialistiska parti. Nu kommer han att stå överst på partiets lista i valet den 28 december. Det radikala partiet som är en nationalistisk grupp grundad av krigstidens paramilitära ledare har chans att bli parlamentets största parti. Listan toppas av Vojislav Seselj som i likhet med Milosevic väntar på rannsakning i Haag.

2004-03 s 6-7
"Obehagliga tongångar på Balkan"
Extremnationalisternas framgångar i Serbien bådar illa för landet - och kanske för hela regionen. Valresultatet var splittrat. Ungefär 2,1 miljoner väljare röstade på mer eller mindre västorienterade partier men nästan 1,4 miljoner röstade på antingen det extremnationalistiska Serbiska radikalpartiet eller på Slobodan Milosevics socialistparti. Radikalpartiet är med sina 81 mandat det största partiet i parlamentet. Det fick 27 % av rösterna. Deras ledare, Vosislav Seselj, sitter häktad i Haag i väntan på krigstribunalen. Inom det demokratiska blocket som nu ska försöka bilda en regering finns ett parti som leds av den man som avsatte Milosevic för tre år sedan, Vojislav Kostunica. Han kan samarbeta med G17 Plus. Svårare blir det med Vuk Draskovics Serbiska förnyelserörelsen och med Demokratiska partiet som leddes av Zoran Djindjic som var Serbiens premiärminister tills han mördades i mars i fjol. Landet har ingen president sedan de senaste presidentvalen inte samlat tillräckligt många väljare. Serbien blir lidande om landet inte får en stabil regering. Men andra länder kan också ta skada. Utsikterna till att något av länderna på Balkan är redo att inom överskådlig tid följa Slovenien in i EU försämrades markant med resultatet av det serbiska valet.

2004-06 s 4
"Detta har inte hänt i Bosnien"
Bosnien har en hel del att lära dagens fredsbyggare. Åtta år efter fredsavtalet i Dayton är landet fortfarande delat i tre etniska zoner. Krigstidens nationalistiska ledare har fortfarande makten. Detta trots de 10tals miljarder dollar som utlandet satsat på Bosnien och tusentals utländska militärer och civila experters och hjälparbetares insatser. Bosnien är långt ifrån att kunna klara sig själv. Det gick alldeles för långsamt att skapa lag och ordning. Medan omvärlden tvekade slog den organiserade brottsligheten djupa rötter. Dessa vattnades sedan med givarländernas generösa hjälp som kanaliserades via lokala brottsledare.

2004-07 s 10
" Milosevics socialister sålde sig dyrt"
Eftersom det demokratiska lägrets fyra partier inte lyckats bryta dödläget som hade varat sedan valen den 28 december steg i förra veckan det socialistiska partiet fram som räddaren i nöden. Partiet godkände Dragan Marsicanin som talman men krävde i gengäld ett stopp för utlämning av fler misstänkta krigsförbrytare för att stöda regeringen.

2004-08 s 6
"God grogrund för serbisk nationalism"
Kriminalitet, arbetslöshet och ekonomiska umbäranden underblåser serbisk nationalism. Valresultatet speglar mest av allt missnöjet med att den valda regeringen misslyckades med att infria sina löften om politiska och ekonomiska förändringar och med att utrota korruption och laglöshet.

2004-09 s 4
"Makedonien ställer sig i kön"
Makedonien har ansökt om medlemskap. Många långtgående reformer anses kunna ge resultat. Alla ansökningar från Balkan hänger på den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo, som styrs av FN och Nato sedan 1999. Vad kommer resultatet av nästa års förhandlingar att bli? Ska Kosovo delas mellan serber och albaner?

2004-11 s 7
"Kostunica utmanar FN"
Serbiens nya regering med premiärminister Vojislav Kostunica i spetsen har planer på en etnisk uppdelning av Kosovo och han vill att krigsförbrytarna ska ställas inför rätta i det egna landet i stället för i Haag. Kostunas hållning går emot de planer som FNs säkerhetsråd har för Balkan och 100 miljoner dollar i bistånd till landet riskeras därmed.

2004-13 s 6
"Kosovo exploderade igen"
Våldet i Kosovo är ett bakslag för alla parter"
Blodigt våld förra veckan krävde 28 dödsoffer, de flesta etniska serber. 600 skadades och 3600 serber blev hemlösa rapporterar FN. Det var den första etniska rensningsaktionen sedan 1999. FN överväger nu om det är möjligt att redan nästa år inleda förhandlingar om Kosovos slutgiltiga status. Det är också svårare för de albanska ledarna att få gehör för ett självständigt Kosovo.

2004-16 s 6
"Fjärde gången gillt i Serbien?"
Serberna gör i början av sommaren ett nytt försök att välja president. Två tidigare val har ogiltigförklarats på grund av för lågt valdeltagande. Kandidaten, Radikalpartiets Tomislav Nikolic, får en stark motståndare i det oppositionella Demokratiska Partiets Boris Tadic.

2004-25 s 10
"Nationalist leder i det serbiska valet"
Nationalisten Tomislav Nikolic fick flest röster i det serbiska presidentvalet i söndags. Han kommer att möta reformpolitikern Boris Tadic i finalomgången den 27 juni. Nikolic, vars Radikalparti leds av den misstänkte krigsförbrytaren Seselj, som sitter inlåst i krigstribunalen i Haag, fick drygt 30 % av rösterna. Det är ett allvarligt bakslag för premiärminister Kostunica, vars kandidat bara kom på fjärde plats. Tadic leder demokratiska partiet som var den mördade premiärministern Zoran Djindjics parti.

2004-27 s 5
"Serbien får en demokratisk ledare"
En demokratisk europavän vann Serbiens presidentval i söndags, vilket undanröjde farhågorna om att en ny våg av extrem nationalism skulle ta landet i sitt grepp. Nationalisten Nikolic förlorade och erkände sig besegrad.

2004-27 s 6
"Gratis flygbiljett till Haag- enkel biljett"
Nato för nu ett nytt försök att gripa Bosnienserbernas förre ledare Radovan Karadzic. På hans födelsedag startade en annonskampanj vilken Karadzic erbjuds gratis enkel flygbiljett till Haag. Man försöker också hitta den f d chefen för den bosnienserbiska armén, Ratko Mladic. Tidpunkten beror på att Nato drar sig tillbaka från Bosnien och ersätts av EU-styrkor i slutet av året.

2004-29 s 6
"En vändpunkt för Serbien?"
Serbien fick i söndags en demokratiskt sinnad president vilket väcker hopp om en ny vår. Boris Tadic, demokratiska partiet 46-årige ledare svor presidenteden. Serbien har varit utan president i två år. Presidenten har begränsad makt.

2004-36 s 7
"Milosevic försvarar sig"
Serbiens förre president, Slobodan Milosevic, får 150 dagar på sig för att presentera sitt försvar inför krigsförbrytartribunalen i Haag. Han företräder sig själv men har en stor stab rådgivare bakom sig. Det har bildats flera kommittéer som hjälper honom att skaffa pengar till försvaret.

2004-36 s 10
"Het höst på Balkan"
Den av EU framtvingade statsunionen mellan Serbien och Montenegro har inte fungerat alls. Regeringen i Podgorica känner sig satt under förmyndarskap under Belgrad. Montenegros president, Filip Vujanovic, vill därför inleda förhandlingar med Belgrad om en eventuell separation.

2004-42 s 4-5
"Dags att byta regering!"
Cedomir Jovanovic, en nära medarbetare till den för ett och ett halvt år sedan mördade serbiske premiärministern, Zoran Djindjic, påstår i helsidesannonser att regeringen försöker styra tillbaka till den förre jugoslaviske presidenten Milosevics tid. Han uppmanar den serbiske presidenten, Boris Tadic, att beröva regeringen dess stöd i parlamentet. Tadic är partiledare för ett stödparti till minoritetsregeringen.

2004-43 s 8
"Status quo i Kosovo?"
valet i Kosovo har stor betydelse för nästa års förhandlingar o Kosovos framtida status. Drygt 90 % av provinsens invånare är etniska albaner och majoriteten nöjer sig bara med fullständig självständighet. Serbiens premiärminister Kostunica uppmanar till bojkott av valet med Serbiens president Boris Tadic, uppmanar kosovoserberna att rösta. Kostunica vill skapa en autonom serbisk enklav i Kosovo. Där ska 220 000 kosovoserber kunna bo. Hur många albaner som finns i Kosovo vet man inte, troligen mellan 1,5 och 2,2 miljoner. Det blir svårt att ordna ett val.

2004-43 s 8-9
"Den serbiska frågan kräver en snar lösning"
Balkan tycks ha hamnat i långbänk. Flera frågor om gränser och statsbildningar pockar på en lösning om inte instabiliteten ska permanentas. Var Serbiens gränser ska gå var den fråga som orsakade det största kriget i Europa sedan 1945. Slobodan Milosevic ville dra sitt lands gränser runt alla serber från Kosovo till Bosnien och Kroatien. Vid årsskiftet lämnar de sista 1000 amerikanska soldaterna Bosnien. Frågan om Kosovos status kan inte skjutas upp. Men om albanerna i Kosovo får självständighet kommer bosnienserberna att trycka på för att integreras med Serbien.

2004-44 s 8
"Serberna bojkottade valet i Kosovo"
Det låga valdeltagandet i Kosovo är en stor besvikelse för alla som försöker stabilisera provinsen. Kosovo har 1,4 miljoner invånare varav 107 000 är röstberättigade serber. Bara någon procent av dessa röstade emellertid. Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica hade förordat bojkott. Serberna är fortfarande mycket upprörda över de albanska upploppen i mars då 19 serber miste livet. Våldet skärpte serbernas krav på full kontroll över sina egna enklaver, där de vill ha egen polis och egna skolor.

2004-44 s 9
"Enighet är ett okänt begrepp i Belgrad"
Serbisk nationalism blockerar utveckling och samförstånd på Balkan. Kostunica fördes till makten av en opposition som äntligen hade lyckats ena sig efter flera års interna stridigheter vilka hade hjälpt Milosevic att sitta kvar vid makten. Enigheten är som bortblåst nu. Stora interna motsättningar blockerar försöken att reformera ekonomin och krossa kvarlevorna från kommunisttiden som tar sig uttryck i osunda kopplingar mellan polisen och militären och mellan den organiserade brottsligheten och säkerhetstjänsten. Det senaste decenniets krig och sanktioner har ödelagt Serbiens ekonomi.

2004-48 s 17
"Belgrads hemliga bunkrar"
En brottsundersökning har avslöjat att det under staden finns ett jättelikt nätverk av tunnlar och bunkrar som anlades under kommunisttiden. Komplexet byggdes på 1960-talet under en kulle i ett bostadsområde på order av Josip Broz Tito. Nu finns det misstankar om att systemet fram till helt nyligen användes för att ge skydd åt eftersökta krigsförbrytare.

2005-7 s 8-9
"De visste ingenting!"
Allt fler memoarböcker tränger sig in på den serbiska bästsäljarlistan och de som berättar om sina liv är f d generaler, spioner och krigsförbrytare. En är f d presidenten i Republika Srpska, Biljana Plavsic, som för närvarande avtjänar ett elvaårigt fängelsestraff i Sverige för krigsförbrytelser. Personerna hon beskriver i sina nyutkomna memoarer är Radovan Karadzic, företrädare och f d förtrogen, och hans familj. Man måste ställa sig frågan huruvida hundratusentals död i Balkankriget föll offer för en etnisk konflikt, serbiskt storhetsvansinne eller en hungrig politikermaffia.

2005-9 s 6
"Belgrad vill inte skiljas"
Den serbiska regeringen avvisar den montenegrinska regeringens förslag att den serbisk-montenegrinska unionen ska upplösas och ersättas av två suveräna stater. Serberna spekulerar om motiven bakom Montenegros regeringschef Djukanovics förslag och den montenegrinska oppositionen i sin tur beskyller honom för skumma avsikter. I Tyskland och Italien pågår polisutredningar om Djukanovics misstänkta inblandning i cigarettsmuggling. Som regeringschef i en delstat åtnjuter han inte åtalsimmunitet och nu försöker han påskynda Montenegros självständighet eftersom det skulle skydda honom mot åtal för smuggling och för straff för sina brott.

2005-9 s 8
"Två generaler kom till Haag"
Två generaler från olika sidor i det bosniska kriget, en muslim och en serb, inställde sig i början av veckan i krigstribunalen i Haag, som har åtalat dem för krigsförbrytelser under kriget 1992-1995. General Rasim Delic, f d befälhavare för den muslimskt dominerade bosniska armén, anklagas för att ha dödat, torterat och våldtagit civila, kroatiska fångar. General Radivoj Miletic misstänks för delaktighet i massakern i Srebrenica i juli 1995 när fler än 7000 Bosnienmuslimer dödades.

2005-11 s 4-5
"Rättvisan segrar sakta men säkert"
Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj har avgått och överlämnat sig till FNs krigsförbrytartribunal i Haag. Det är det senaste tecknet på tribunalens långsamma men otvetydiga framgång i att ställa krigsförbrytarna från krigen på Balkan under 1990-talet inför rätta. Men 17 fula fiskar är fortfarande på fri fot inklusive Bosnienserbernas forne ledare Radovan Karadzic, deras krigsledare Ratko Mladic och Kroatiens Ante Gotovina, som ledde den framgångsrika attacken mot serberna 1995. EU har klargjort för både Kroatien och Serbien att ländernas väg mot EU-medlemskap är stängda tills de utlämnar dessa män.

2005-16 s 5-6
"Balkan är ett kaotiskt fiasko"
En ny rapport rekommenderar att Lord Ashdowns uppdrag i Bosnien ska avbrytas och att den regionala politiken förändras radikalt, eftersom den har gått in i "en återvändsgränd". En "expertgrupp" bestående av Balkanexperter och politiker, däribland 6 f d premiärministrar, som leds av italienaren Giuliano Amato har efter ett års studier presenterat en rapport. Trots att miljarder dollar pumpats in i regionen har resultaten varit mycket magra: "en blandning av svaga stater och internationella protektorat, nolltillväxt, utbredd korruption, hög arbetslöshet och utbrett missnöje". Gruppen menar att Lord Ashdowns post som hög representant i Bosnien ska avvecklas då ämbetet har diktatoriska befogenheter. Den albanska majoriteten ska tillerkännas någon form av oberoende i Kosovo. Den lösa unionen mellan Serbien och Montenegro bör överges. Bryssel måste presentera en ny strategi som har målet att alla länder i det forna Jugoslavien ska vara medlemmar i EU inom 10 år. Detta är det bästa botemedlet mot den tilltagande pessimismen i regionen.

2005-16 s 6-7
"I väntan på tåget till Bryssel"
EU har på allvar börjat överväga medlemskap för Serbien och andra länder på Balkan. Det har gått nästan 15 år sedan Jugoslaviens blodiga upplösning med etnisk rensning och massakrer började, och äntligen tycks tanken på EU-medlemskap för länderna på västra Balkan ha slagit rot både på Balkan och i Bryssel. Alternativet är att regionen riskerar att bli ännu fattigare och mer isolerad. Ett snabbspår för Serbien till EU-medlemskap skulle kunna vara moroten att godkänna självständighet för Kosovo.

2005-23 s 7-8
"Drömmen om självständighet"
Kosovo siktar mot full suveränitet. Sedan den 1 juni 1999 har Kosovo, som har 2 miljoner invånare, varav drygt 90 % är etniska albaner, varit ett FN-protektorat. De vill ha självständighet. Serbiens ledare säger att de är beredda att erbjuda albanerna allt de önskar - utom självständighet. "Mer än autonomi, men mindre än självständighet. Serberna ser med skadeglädje på det politiska kaoset i Kosovo. Bittra politiska fejder mellan olika albanska grupperingar avlöser varandra. Incidenter med skottlossning albaner emellan understryker hur bräckligt Kosovo är.

2005-23 s 8
"Serbien lovar att fånga Mladic"
Under press från FNs chefsåklagare, Carla del Ponte, har regeringen i Serbien och Montenegro lovat att spåra upp och ta fast den före detta ledaren för den bosnienserbiska armén, Ratko Mladic, inom en månad. Del Pontes rapport kommer att bli ett viktigt underlag för EUs bedömning av Kroatiens och Serbiens möjligheter att bli medlemmar i EU.

2005-27 s 16
"Fullsatt i häktet i Haag"
Krigstribunalens celler i Haag fylls i takt med att domstolen lägger vantarna på fler och fler misstänkta krigsförbrytare från det forna Jugoslavien. Alla de 62 personerna från Balkan har egen dator och kaffebryggare, satellit TV och tillgång till gym. Det är en blandning av serber, kroater, muslimer, makedonier och albaner. De får vistas utanför sina celler under större delen av den vakna tiden och de turas om att tjänstgöra i köket där några av dem blivit kända som gourmetkockar. Men 10 är fortfarande på fri fot och tre är särskilt stora skurkar general Ante Gotovina från Kroatien och de två bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic. Men den serbiske premiärministern Vojislav Kostunica vet att vägen till Bryssel går via domstolen i Haag.

2005-27 s 17
"Fyra år sätter spår"
Den serbiska ledaren Slobodan Milosevic har nu tillbringat fyra år i Haag, där han flera dagar i veckan står inför rätta anklagad för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Milosevic fortsätter att hävda sin oskuld. Rättegången som började i februari 2002 har redan slagit tidsrekord i internationell rätt och slutet är inte inom synhåll. Rättegången har ännu inte nått kriget i Bosnien som är en av processens viktigaste delar.

2005-27 s 18
"Såren har inte läkt än"
I dagarna är det 10 år sedan flera tusen muslimska pojkar och män i Srbrenica dödades av bosnien-serbiska styrkor i den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget. Internationella och regionala ledare kommer att samlas i Srbrenica det kommande veckoslutet för att markera 10-årsdagen. Det brittiska utrikesdepartementet vill att Bosniens, Serbiens och Kroatiens ledare ska utfärda en gemensam deklaration om "försoning och förlåtelse". Detta avvisas emellertid bestämt av Bosnien och Kroatien.

2005-45 s 15
"Västra Balkan närmar sig Bryssel"
Snart blir både Bulgarien och Rumänien medlemsstater i EU och därmed stängs 22 miljoner människor in i ett fattigt Balkanreservat. Detta kan leda till etniska konflikter, smuggling och organiserad brottslighet. Med tanke på vad detta skulle kunna kosta EU är det billigare att inkludera länderna. Enligt denna logik fick Kroatien i oktober grönt ljus för formella medlemskapsförhandlingar. En vecka senare inledde Serbien och Montenegro preliminära förhandlingar som ska leda till medlemskap på sikt. 21 oktober fick Bosnien-Hercegovina besked om att det är godkänt för preliminära förhandlingar. Och denna vecka ger EU-kommissionen besked om hur den ser på Makedoniens ansökan om medlemskap i EU. Där har etniska albaner och makedonier kunnat samsas i regeringen tack vare delade ambitioner att bli medlemmar i EU.

2006-1/2 s 6-7
"2006 är ett avgörande år för Balkan"
Nerver är i dallring från Kroatien till Makedonien. I Kosovo är det risk för våldsamheter i samband med förhandlingarna om provinsens framtida status. Montenegro kommer att rösta om självständighet. Och när sedan alla länderna på västra Balkan förbereder sig förhandlingar om medlemskap i EU kommer de att ställas inför en mycket lång lista på saker som måste göras.

2006-5 s 7
"FN-tribunalen sätter press på Serbien"
Chefsåklagaren i Haagtribunalen hoppas att processen mot Serbiens förre president, Slobodan Milosevic, kan avslutas i år. Samtidigt vill hon ha EUs hjälp för att få fast bosnienserbiska krigsförbrytare, som tros gömma sig i Serbien eller Montenegro. Förhandlingar om ett stabilitets- och associationsavtal mellan EU och Belgrad förutsätter att den före detta bosnienserbiske generalen Ratko Mladic grips, eller självmant kommer till Haag.

2006-9 s 7
"Trycket på Serbien ökar"
General Mladic har blivit den viktigaste av de sex personer (alla serber) som står åtalade för krigsförbrytelser och som fortfarande är på fri fot. Mladic har kommit att personifiera det överdrivna våld som utövades under det bosniska inbördeskriget 1992-95. Haag-tribunalens åklagare Carla del Ponte har fått hjälp av EUs utvidgningskommissionär Ollie Rehn som hotade med att ställa in samtalen om Serbiens stabiliserings- och associationsprocess om inte Mladic överlämnades till Haag före februaris slut.

2006-9 s 8-9
"Realistiska mål eller fromma förhoppningar"
Efter år av politiskt stillestånd kommer äntligen ett beslut om den serbiska provinsen Kosovos status. Allt hopp om en lösning ställs till FN-förhandlaren Martti Ahtisaari, den förre finske presidenten. Serbien tillåter under inga omständigheter att Kosovo har en egen krigsmakt eller har en egen plats i FN. För Kosovo är det bara självständighet som gäller dock kan det inte på länge bli mer självständigt än att det behöver västmakternas hjälp.

2006-11 s 3
"Timingen kunde ha varit bättre"
Slobodan Milosevic dog i en hjärtattack innan processen mot honom i FNs krigsförbrytartribunal var klar. Trycket på Milosovics landsmän att rannsaka Serbiens roll i 1990-talets Balkan krig minskar med Milosevics död. Milosevics död är ett svårt bakslag för tribunalen i Haag. Den före detta serbiske ledaren kommer inte att dömas, en av de huvudansvariga för 1990-talets krig på Balkan kan inte ställas till svars. Den före detta kroatiska presidenten, Franjo Tudjman, dog 1999 innan Haag hunnit väcka åtal. Insikten om att det är nödvändigt att göra upp med illdåd begångna av serber i Serbiens namn har inte slagit rot i landet. Serbien kommer inte att kunna lägga arvet efter Milosevic bakom sig och utvecklas till en fungerande rättsstat förrän landet har gjort upp med sin roll i Balkankrigen.

2006-11 s 4
"Ökad press på misstänkta krigsförbrytare"
Carla del Ponte säger att nu är ännu mer brådskande att General Mladic och den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic grips. EUs ministermöte i Salzburg betonade också att i annat fall kommer stabiliserings- och associationsavtalet mellan Bryssel och Belgrad att läggas på is.

2006-14 s 15-16
"Rättegången mot Milosevic blev en nyttig läxa"
Milosevic snuvade sina offer och åklagare på hämnd respektive rättsskipning.
Rättegången mot Slobodan Milosevic genererade omkring 120 DVD skivor, 46000 sidor utskrifter och 300000 sidor muntliga och skriftliga vittnesmål. den totala mängden dokument bestod av 1,2 miljoner sidor och ännu fler höll på att färdigställas när han dog.
Det blev aldrig något åtal mot de två andra jugoslaviska krigsherrarna, mot vare sig den muslimske presidenten i Bosnien, Alija Izetbegovics eller den sedan 1999 avlidne Franjo Tudjman, före detta Kroatiens president. Däremot dömdes före detta presidenten i Republika Srpska, Biljana Plavsic, som åtalats för folkmord och andra krigsförbrytelser till ett elvaårigt fängelsestraff som hon för närvarande avtjänar på det svenska kvinnofängelset Hinseberg norr om Örebro sedan 2003. Hon skriver på sina memoarer där hon bland annat beskriver Radovan Karadzic, hennes företrädare som president och f d förtrogen.

2006-14 s 16
"Serbiens tidsfrist är slut"
Chefsåklagaren i krigsförbrytartribunalen i Haag, Carla del Ponte, besökte i förra veckan Bagdad, där man vädjade till henne att visa förståelse för Serbiens "komplicerade politiska situation" och att inte uppmana EU att avbryta förhandlingarna med regeringen i Belgrad. EU vill att Mladic ska finnas på plats i Haag redan denna vecka när förhandlingarna med Serbien är tänkta att fortsätta.

2006-19 s 4
"Vi vill vara med i klubben!"
Tvivlen på Balkanländernas möjligheter att bli medlemmar i EU växer. I förra veckan avbröt EUs utvidgningskommissionär Olli Rehn förhandlingarna med Serbien om ett stabiliserings- och associationsavtal, som är första steget till ett inträde i EU. Orsaken är att Serbien länge lovat att lämna ut general Mladic men inte gör det. En majoritet av serberna vill inte att så ska ske att döma av att det extrema Radikalpartiet som stöder Mladic idag är det största partiet i Serbien.

2006-21 s 3
"Sista spiken i Jugoslaviens kista"
Montenegrinerna röstade i söndags ja, 56 % mot 44, till separationen från Serbien, vilket betyder att Europa får en ny, liten, oberoende stat på Balkan. Härmed elimineras också det sista som fanns kvar av Jugoslavien. Efter 10 år som en tvånations-federation bestämde Serbien och Montenegro 2002 att i stället bilda en lös federation. Nu är också den slut. Serbien lämnas ensamt kvar att slicka såren efter 15 år av jugoslavisk upplösning.

2006-23 s 5-6
"Serbien borde följa Slovakiens exempel"
För 10 år sedan var det ingen större skillnad på Slovakien och Serbien. Slovakien har visat att eftersläpare i den exkommunistiska världen mycket väl kan komma ikapp. Serbien har inte fattat galoppen än. Idag är Slovakien en reformförebild i Centraleuropa, med platt skatt, avreglerad arbetsmarknad och ett solitt pensionssystem. I Serbien har det däremot inte hänt mycket positivt. Tvärtom tycks landet ha svårt att smälta resultatet av folkomröstningen i Montenegro, den federala staten kommer att upplösas. President Kostunica och nationalisterna runt honom verkar inte ha fattat vad som hänt. Ännu värre kommer det att bli om några månader då Serbien kommer att förlora Kosovo, som av många serber betraktas som landets vagga, trots att över 90 %b är etniska albaner.

2006-23 s 6
"Oviljan att samarbeta står Serbien dyrt"
Den amerikanska regeringen har beslutat att frysa det ekonomiska biståndet till Serbien. Orsaken är Serbiens, enligt USA, otillräckliga ansträngningar i försöken att ta fast misstänkta krigsförbrytare. USA håller tillbaka sju miljoner dollar i ekonomiskt stöd. Humanitär hjälp och program som syftar till att stärka demokratin kommer att fortsätta tillsvidare.

2006-24 s 7
"Den nya kostymen känns trång"
Serbien kan liknas vid en mobiltelefon; det kommer en ny, mindre modell varje år. I Serbien finns en påtaglig känsla av förlust när regering och invånare försöker vänja sig vid sin nya reducerade identitet. I Belgrad, som förr var huvudstad i ett land som sträckte sig från Grekland till Österrike har politikerna svårt att acceptera skilsmässan från Montenegro.

2006-29 s 9-11
"Serberna är ett folk i moll"
Det är inget bra år för Belgrad, som har förlorat Montenegro, sannolikt kommer att förlora Kosovo och som dessutom led en svår förlust i VM-turneringen i Tyskland.
I början av mars slog EU igen dörren för Serbien. Detta för att den serbiska regeringen inte har lämnat ut den misstänkte krigsförbrytaren, exgeneralen Ratko Mladic. Den 20 mars visades motbjudande TV-bilder från sorgehögtiden för Slobodan Milosevic och i maj bröt sig Montenegro loss från Serbien. Sedan kom fotbollskatastrofen, tre raka förluster varav 0-6 mot Argentina. Nästa punkt på programmet är beslutet om provinsen Kosovos framtid. Längre fram kan också den autonoma provinsen Vojvodina komma att göra anspråk på självständighet.

2006-34 s 6
"Skam den som ger sig"
Serbien kommer att vara redo att bli medlem i EU 2012 säger landets finansminister trots att den bräckliga minoritetsregeringen i Belgrad riskerar att falla sedan den har misslyckats med att fånga in den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic. Finansminister Dincic understryker att hans parti kommer att avgå ur regeringskoalitionen om förhandlingarna med Bryssel inte återupptas före månadsskiftet september-oktober. Det betyder att Vojislav Kostunicas regering sitter mycket löst nu. EUs diplomater skulle föredra att koalitionen sitter kvar till nästa år tills FN har beslutat om provinsen Kosovos framtida status.

2006-38 s 5
"Belgrad blundar för det oundvikliga"
Parlamentet i Belgrad kommer att i landets nya författning skriva in att provinsen Kosovo är en integrerad del av Serbien. Serbien kommer aldrig att erkänna Kosovo som självständigt inte ens om Serbien måste hålla fast provinsen med våld, bedyrade premiärminister Vojislav Kostunica inför parlamentet i förra veckan. Orsaken till den tydliga upprördheten hos serbiska politiker är det faktum att allt pekar på att Kosovo kommer att bli självständigt innan årets slut. Regeringen i Belgrad har emellertid mycket svaga kort på grund av att krigsförbrytarna Radovan Karadzic och Ratko Mladic fortfarande är på fri fot.

2006-41 s 8
"Serbiskt val kan försena Kosovoförslag"
Ett förmodat parlamentsval i Serbien i december kan komma att förhala förslaget om Kosovos framtida status vilket ännu ej är officiellt känt. Ett parti i Serbiens regeringskoalition lämnade regeringen för drygt en vecka sedan i syfte att provocera nyval.

2006-41 s 19
"Krigsförbrytaren Seselj blev omvald"
Det ultranationalistiska Radikalpartiet i Serbien har enhälligt återvalt den misstänkte krigsförbrytaren Vojislav Seselj till partiledare och deklarerat att partiet kommer att försvar Serbiens nationella intressen om det tar makten. Radikalpartiet leder i opinionsmätningarna inför parlamentsvalen i december men det är föga sannolikt att partiet erövrar tillräckligt många röster för att bilda regering på egen hand. Inget annat parti är intresserat av att bilda allians med dem.

2006-44 s 8
"Serbien får ny författning"
Folkomröstningen om den nya författningen som stöds av alla politiska partier i Serbien, betraktas allmänt som en bekräftelse av Serbiens anspråk på Kosovo. 51,6 % av väljarna deltog och det var precis vad som krävdes för att uppnå de 50 % som valdeltagandet måste nå för att valet ska vara giltigt. Kosovos cirka 1,3 miljoner etniska albaner fick inte delta i omröstningen.

2007-04 s 6
"Nationalisterna har fortfarande starkt grepp om Serbien"
Det ultranationalistiska Radikalpartiet, fick 81 mandat av parlamentets 250 platser, i de allmänna valen i söndags. Demokraterna som leds av landets EU-entusiastiske president Boris Tadic fick 65 mandat. Premiärminister Kostunicas eget parti fick bara 47 platser i parlamentet. G17 Plus, ett frimarknadsinriktat parti, som leds av Mladjan Dinkic, fick 19 mandat i valet, vilket gör det till potentiell partner i en koalitionsregering. Troligen bildar de tre sistnämnda regering och försätter det största partiet i opposition.

2007-20 s 13
"Demokratiska partier i Serbien bildar regering"
Serbien gör ett nytt försök att närma sig väst och marginalisera de nationalistiska krafterna. Serbiens demokratiska partier, främst Tadic och Kostunicas, enades nyligen om att bilda en ny koalitionsregering för att utesluta västfientliga, ultranationalistiska krafter som stödde den förre ledaren Slobodan Milosevic.

2007-23 s 6
"Serbien närmar sig EU på nytt"
Bryssel kommer att återuppta överläggningarna med Serbien. Detta sedan den tredje mest eftersökte krigsförbrytaren, Zdravko Tolimir, greps i förra veckan. EU erbjuder nu en omstart av de så kallade stabiliserings- och associationsförhandlingarna.

2007-43 s 5-6
"Valet står mellan EU och Ryssland"
I Serbien pågår en dragkamp mellan de som vill knyta starkare band till EU och de som förespråkar närmare samarbete med Ryssland. EU har öst in pengar i Serbiens återuppbyggnad och om Serbien fortsätter på "EU-vägen" kan det komma mer pengar, vilket inte ett närmare till Ryssland innebär. Om många EU-länder erkänner Kosovo som en självständig stat nästa år måste Serbien visa var det hör hemma i framtiden.

2007-43 s 6-8
"Politik stör arbetet"
Carla del Ponte som är chefsåklagare vid FN-tribunalen i Haag för krigsförbrytelser i det forna Jugoslavien berättar om de många svårbesegrade hindren i jakten på förrymda krigsförbrytare. Ratko Mladic finns gömd i Belgrad. Men ansträngningarna för att hitta honom är inte stora. Del Ponte tycker sig inte få tillräckligt stöd från FN. Tribunalen mandat går ut siste december 2008. Den nuvarande rättegången mot före detta premiärministern i Kosovo, Ramush Haradinaj, präglas främst av att det ena vittnet efter det andra mördas innan de fått chans att vittna inför tribunalen. Haradinaj använder tiden i fängelset till att kandidera i de kommande valen i Kosovo.

2007-49 s 6-8
"Sanningen måste komma fram"
Intervju med Carla del Ponte, chefsåklagare vid krigstribunalen i Haag. Hon kommer i slutet av december att lämna sin post efter åtta år. I artikeln berättar hon om arbetet, om framgångar och om misslyckanden. Det som mest irriterar henne är att Mladic fortfarande är kvar i Belgrad. Hon vill se ytterligare tre personer i Haag, men tiden rinner ut. FN-tribunalens mandattid är snart slut.

2008-03 s 6-7
"EU kanske behöver Serbien mer än vice versa"
Serbien tänker inte avstå från Kosovo, inte ens om det betyder att chansen att bli medlem i EU går upp i rök. Serbien har Ryssland och ett växande antal länder, inklusive Kina, Indonesien och Sydafrika på sin sida i sin vägran att avstå från Kosovo. Denna vägran består även om det betyder att Serbien måste lägga planerna på ett medlemskap i EU på hyllan. En färsk opinionsundersökning visar att 75 % av serberna inte ger upp Kosovo i utbyte mot EU-medlemskap. Även i USA finns en mindre opposition som inte vill ha "en talibanliknande stat i Europas hjärta - en stat som har kända band till den globala jihadrörelsen och organiserad brottslighet". Belgrad fjärmar sig från Västeuropa och förhandlar om försäljning av Serbiens statliga oljebolag till ryska energijätten Gazprom. Nationalisterna föreslår en rysk militärbas i Serbien.

2008-04 s 7
"Serbien väger mellan samarbete och isolering"
Den första valomgången i det serbiska presidentvalet vanns av ledaren för Radikalpartiet. Tomislav Nicolic. Han fick inte tillräcklig majoritet utan det blir en ny valomgång den 3 februari mellan honom och den nuvarande presidenten Tadic. Båda motsätter sig Kosovos självständighet. Tadic är för ett närmande till EU medan Nicolic hellre förespråkar Ryssland. Velimr Ilic som leder Folkkoalitionen och är premiärminister Kostunicas favorit blev trea med sju procent. På vilken kandidat kommer hans väljare att lägga sina röster den 3 februari?

2008-05 s 7
"Räkna inte ut Balkan"
Det finns ingen anledning att misströsta, skriver Olli Rehn som är EUs utvidgningskommissionär. Balkan har goda chanser att bli stabilt och välmående. Alla domedagsspådomar gällande Bosnien och Hercegovina har hittills visat sig felaktiga. Landets ledare gjorde viktiga reformer i fjol när det gäller polisväsendet. EU påverkas starkare än något annat land av utvecklingen på Balkan. Rehn hoppas att alla länder på Balkan i slutet av 2008 ska bli erkända kandidatländer genom att underteckna stabiliserings- och associationsavtal men unionen. Albanien och Montenegro har redan undertecknat sådana avtal liksom den före detta jugoslaviska republiken Makedonien.

2008-05 s 13
"EU lockar och pockar"
EUs regeringar erbjuder Serbien en rese- och handelspakt i ett försök att uppmuntra serberna att välja en västinriktad kandidat i den andra omgången av det serbiska presidentvalet nu på söndag. EU fruktar att en extremnationalist ror hem segern i presidentvalet bara två veckor före Kosovos väntade självständighetsdeklaration.

2008-06 s 11
"EUs favorit vann i Serbien"
Favoriten Boris Tadic vann det serbiska presidentvalet men kraftmätningen mellan honom och premiärminister Vojislav Kostunica kan fortfarande blockera närmandet mellan Serbien och EU. Tadics seger med nästan 3 procentenheter, som motsvarar 100 000 röster, över nationalisten Tomislav Nikolic, ger honom en stark position för att driva frågan om en allians med EU trots att EU stöder Kosovos oberoende. Men det är Kostunica som främst avgör hur Serbien ska reagera om eller när Kosovo förklarar sig självständigt. Kostunica lär ha förberett en "handlingsplan" för att försöka avvärja Kosovos oberoende.

2008-11 s 8
"Ödesdigert nyval i Serbien"
Serbiens president, Boris Tadic, meddelade att han kommer att utlysa nyval på grund av premiärministerns beslut att upplösa regeringskoalitionen. Premiärminister Vojislav Kostunicas motiv för att upplösa regeringen var att han inte längre kan styra en koalition som inkluderar Tadics västsinnade Demokratiska parti. Politiska bedömare tror att Kostunica försöker alliera sig med Tomislav Nicolics Radikala Parti som är det största i det serbiska parlamentet. Nicolic menar att Serbien måste vända sig från Väst därför att det har berövats Kosovo.

2008-14 s 4
"Belgrad kommer snart att gripa Mladic och Karadzic"
Serbien har meddelat EU att den efterspanade Ratko Mladic, som misstänks för krigsförbrytelser kommer att gripas inom kort vilket EU kräver. Det är en förutsättning för att EU ska normalisera relationerna med Belgrad. Serbiens utrikesminister Vuk Jeremic hävdar att EU-ländernas erkännande av ett självständigt Kosovo är "farligt, kontraproduktivt och olagligt" och att det kommer att gynna nationalisterna i det serbiska valet 11 maj.

2008-18 s 9-10
"En serbisk hjältinna varnar för isolering"
Serbien överlever allt men inte Radikalpartiets ultranationalism. Serbiskan Vesna Vulovic var 22 år gammal och flygvärdinna då hennes plan för 36 år sedan slets sönder av en bomb. Hon föll från 10000 meters höjd och var den ende som överlevde. Hon är med i Guinness rekordbok. Hon är ett nationalhelgon. Hon skräms nu av att Radikalpartiet går starkt framåt. Det är ett ultrareaktionärt parti som leder i opinionsundersökningarna inför parlamentsvalen nästa månad. Orsaken är vreden över att västmakterna erkänt Kosovos självständighet. Partiet vill ha ett närmande till Ryssland i stället för till EU. Hon för en kampanj till stöd för Demokratiska partiet som är president Boris Tadics parti och som stöder närmare kontakter med EU och USA.

2008-19 s 12
"Presidenten hotas"
President Boris Tadic i Serbien har hotats till livet på grund av sina ansträngningar att fördjupa samarbetet mellan Serbien och EU. Han stödde undertecknandet av ett samarbetsavtal mellan Serbien och EU och detta har retat gallfeber på serbiska nationalister som anser att det var detsamma som att erkänna Kosovos självständighet eftersom EU erkänner Kosovo.

2008-20 s 7-8
"Serberna valde bort isolering och hämnd"
Resultatet av parlamentsvalen i Serbien signalerade att ekonomin är viktigare än sårad nationell stolthet. President Boris Tadics parti som vill att Serbien ska bli medlem i EU fick 39 % av rösterna. På andra plats med 29 % kom Radikalpartiet som leds av Tomislav Nikolic och som förespråkar närmare samarbete med Moskva. Den avgående premiärminister Kostunicas parti fick omkring 12 %. Frågan är om Tadic förmår bilda en koalition med andra EU-vänliga partier eller om Radikalpartiet, Kostunicas parti och socialistpartiet som en gång leddes av Milosevic går samman och motarbetar Tadic. Serbien är ett av Europas fattigaste länder. Andra fd kommunistländer som gått med i EU och Nato har sett sina ekonomier växa snabbt. Invånarna i Serbien måste ansöka om visum varje gång de vill besöka Västeuropa.

2008-27 s 5
"Ny regering på gång i Serbien" hela artikeln
Serbiens finansminister, Mirko Cvetkovic, har nominerats till posten som premiärminister i en ny västvänlig koalitionsregering. Han tillhör president Boris Tadics demokratiska parti. Han efterträder nationalisten Vojislav Kostunica. Bakgrunden är en osannolik allians mellan Tadics västvänliga parti och Milosevics socialistparti som nu också ser Serbiens framtid kopplad till EUs. Kostunica ambition är däremot att stärka banden mellan Serbien och Ryssland.
Kosovoserberna bildade förra lördagen ett eget parlament i trots mot Kosovos självständighetsförklaring och mot FNs administratörer.

2008-31 s 8-9
"Nationalhjälte, krigsförbrytare, jagad man" hela artikeln
Radovan Karadzic har som ingen annan blivit en symbol för Bosnienkrigets grymheter. Men fortfarande hyllas han som en folkhjälte av serbiska nationalister. Nu har han gripits och förts till domstolen i Haag där han anklagas för folkmord och en hel rad andra brott.

2008-31 s 10
"Serbien hoppas på bättre relationer"
Gripandet av Karadzic kan ge diplomatiska poäng. Serbien återställer fulla diplomatiska förbindelser med EU-länderna, även de 20 som erkänt Kosovo. Efter det att serbiska säkerhetsagenter gripit den eftersökte misstänkta krigsförbrytaren Karadzic i Belgrad söker nu den nya proeuropeiska regeringen konkreta motprestationer från Bryssel.

2008-32 s 6-8
"Ratko kan bli svårare att gripa"
Ratko Mladic, Karadzics bistre, schackspelande general, ledde den tre och ett halvt år långa belägringen av Sarajevo och anklagas för att ha iscensatt den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget. Han har ett stort stöd bland många människor i Serbien som ser honom som en hämnare av sekler av förtryck från de ottomanska muslimerna. Dessutom fruktar många att om han grips och om det blir rättegång har Mladic mycket han kan avslöja om Serbiens inblandning i 1990-talets illdåd och detta kan komma att skydda honom.

2008-46 s 9
"Jakten intensifieras"
De serbiska myndigheterna har intensifierat försöken att fånga general Ratko Mladic som är efterlyst av krigstribunalen i Haag. Han har varit på flykt sedan 1995. Domstolen anklagar honom för bland annat folkmord eftersom han anses vara hjärnan bakom slakten på cirka 8000 muslimska män i Srebrenica 1995 och bakom belägringen av den bosniska huvudstaden Sarajevo 1992-95.

2009-03 s 8
"Skattefri belöning"
Serbiska myndigheter säger att belöningen på 1,34 miljoner dollar för information som leder till gripandet av landets mest eftersökta krigsförbrytare, Ratko Mladic, är skattefri. Detsamma gäller belöning på 334 000 dollar för en annan förbrytare, Goran Hedzic. Mladic förde befäl över de bosnienserbiska styrkorna och Hadzic ledde de kroatiska serberna i början av 1990-talet.

2009-09 s 6-7
"Snaran dras åt runt Mladic"
Belgrad meddelar att myndigheterna där har intensifierat sökandet efter misstänkta krigsförbrytare och utökat samarbetet med västerländska underrättelsetjänster trots att den serbiska regeringen tvingas betala ett högt politiskt pris för sådant samarbete genom att förfölja en person som alltjämt betraktas som en hjälte av många serber. Infångandet av Ratko Mladic, den bosnienserbiske general som är efterlyst misstänkt för krigsförbrytelser, är det största kvarvarande hindret för att Serbien ska bli officiellt kandidatland till EU. Nederländerna har sagt att en ansökan inte kan behandlas förrän Mladic har utlämnats till krigstribunalen i Haag som pressar på Belgrad om att utlämna också Goran Hadzic, som misstänks för mord på kroater 1991-93.

2009-19 s 8-9
"När hjälteglorian bleknar"
Titos ärkefiende, Milovan Djilas, var urtypen för en kommunistisk dissident. Men också han ägnade sig åt blodiga uppgörelser med politiska motståndare.
Den serbiske historikern Danilo Udovicki-Selb som numera undervisar Vid Texas University har skrivit en bok i vilken han påstår att Djilas personligen har erkänt att han som partisanledare mördade katolska präster. Efter protester från Djilas son Aleksa som säger att påståendet är elakt förtal mot hans far, förstörde förlaget bokens 500 serbiska exemplar. Medierna i Belgrad debatterar huruvida detta var censur. Boken handlade ju ändå om en av västvärldens hjältar. Det förefaller ju som om Titos före detta vän var en skurk. I partisankriget så kallade han ha skjutit sina offer urskillningslöst bakifrån. Frågan är vem som ka intresse av att krossa myten om Djilas 29 år efter Titos död. Författaren Matija Beckovic misstänker att det är anhängare till Tito som inte accepterar Djilas hjältestatus.

2009-22 s 7-8
"Dags för Balkan att växla in på Europaspåret"
Den amerikanske vicepresidenten, Joe Bidens, besök på Balkan nyligen uppmärksammade vikten av att länderna där får fortsatt hjälp med att integreras i resten av Europa. Obamas administration oroar sig för Bosnien. EU har ingen sammanhängande policy för Bosnien. Landet har fått en efterkrigsstruktur som bäddar för en ändlös dragkamp mellan å ena sidan bosnienserbiska ledare som vill bevara den serbiska enhetens kvasisjälvständighet och å andra sidan bosniaker som vill centralisera mer av statens funktioner. Ledarna på Balkan anstränger sig inte tillräckligt för att infria sina löften till EU, vilket i sin tur förstärker Bosniens rykte som en opålitlig region som genomsyras av organiserad brottslighet.

2009-22 s 9
"Balkan finns kvar på USAs dagordning"
Bosnien- Hercegovina är det land på Balkan som löper störst risk för nya våldsutbrott. Men det betyder inte att landet behöver skriva om det fredsavtal som ligger till grund för den etniskt splittrade staten, underströk den amerikanske vicepresidenten, Joe Biden, som besökte regionen i förra veckan för att signalera att Amerika är fortsatt engagerat i regionen. I ett tal till det bosniska parlamentet varnade Biden för att de alltjämt djupa etniska motsättningarna medverkar till att Bosnien är ett av Europas fattigaste länder där risken för att våld blossar upp på nytt är påtaglig.

2009-36 s 4-5
"Forna Jugoslavien lappar och lagar"
För knappt tjugo år sedan bröts de politiska banden av krig, men nu knyts nya, praktiska band mellan företag, yrkesutövare och enskilda personer, och det sker utan buller och bång. Från Slovenien till Makedoniens gräns mot Grekland har människorna fortfarande väldigt mycket gemensamt även om de ogärna pratar om det. Jugoslavien är borta för alltid men i dess ställe har en Jugosfär uppstått. I denna exercerar soldater från fler länder gemensamt, brandmän samarbetar och alla håller möten tillsammans. Det regionala Samarbetsrådet i Sarajevo fungerar. De flesta talar samma språk med färre variationer. De gillar samma sorts mat och musik. Nästan en tredjedel av Montenegros handel är med Serbien. Bosnien är Serbiens största exportmarknad. Till och med de före detta jugoslaviska albanerna innesluts i Jugosfären. Men när det spelas fotboll träder olikheterna fram.

2009-38 s 20
"Poliser frikändes"
En serbisk krigsförbytartribunal frikände två före detta polismän som misstänktes för merverkan i morden på tre albansk-amerikanska bröder 1999. Kropparna efter bröderna hittades 2001 i en massgrav två år efter det att de hade lämnat New York för att kämpa på de albanska rebellernas sida i Kosovos frihetskamp.

2009-41 s 10-13
"Mladic firar tills festen är över" hela artikeln
Den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic har gäckat sina förföljare i 13 år. Under denna tid har han levt ett trevligt pensionärsliv i omväxlande Bosnien och Belgrad. Politiker, militärer och förmodligen ett antal västerländska säkerhetstjänster har haft ögonen på honom nästan hela tiden. Så länge som Mladic är på fri fot är Serbiens väg in i EU blockerad och därmed också de verkligt stora ekonomiska framstegen. Men Mladic håller sig undan och han har därmed tagit sina landsmän som gisslan. Gamla kamrater från det militära, lojala politiker och affärsmän i Belgrads övre skikt skyddar den idag 67-årige Mladic. På detta sätt kan slaktaren från Srebrenica, som 1995 förde omkring 8000 muslimska män och pojkar i döden leva ett bekvämt pensionärsliv.

2009-43 s 8-9
"Mental isolering på Balkan"
Länderna i sydöstra Europa känner ingen samhörighet av det slag som förenar länderna i västra och norra Europa. Ett av motiven för Europas enande var viljan att övervinna nationalismen och detta motiv bör EU föra fram igen i samband med utvidgningen i sydost. I denna region finns en nationalistisk grundton som strider mot den europeiska idén. Åtta länder, varav fem redan har ansökt om medlemskap står beredda: Kroatien, Serbien, Bosnien, Kosovo, Montenegro, Makedonien, Albanien och Turkiet. Förutom önskan att på nytt "tillhöra Europa" dominerar ekonomiska och finansiella motiv. Men all kommunikation sker mellan EU och det berörda kandidatlandet. Mellan länderna råder ointresserad ignorans eller till och med misstro.
Att vara med i EU ändrar inte mycket på den mentala isoleringen som inte ger utrymme för någon regional gemenskapskänsla i de olika nationalstaterna. Få gränsövergångar finns mellan Bulgarien och Rumänien och mellan Grekland och Bulgarien. Identitetsretorik och oeftergivliga krav på den egna nationens "rättigheter" blockerar samarbetet. Exempel är serbernas "eviga rätt till Kosovo" eller grekernas anspråk på exklusiv rätt till namnet Makedonien. EU borde ta denna dramatik på större allvar. Den nationalistiska grundsynen i dessa länder måste övervinnas om man ska rädda det stora europeiska projektet.

2009-44 s 13
"Karadzic trotsar tribunalen"
Radovan Karadzic, den före detta bosnien-serbiske ledaren som är anklagad för folkmord på bosnien-muslimer vägrade att infinna sig i rättssalen när processen började i måndags. Han säger sig behöva mer tid för att förbereda sitt försvar. Fler än 160 personer som hade gjort den dygnslånga bussresan från Bosnien till Haag skrek ut sin vrede och förtvivlan för att inte ha träffat honom. Karadzic är åtalad på elva punkter av krigsbrott och brott mot mänskligheten, inklusive två folkmord.

2009-45 s 19
"Karadzic avbröt bojkotten"
Han säger sig nu vilja medverka till att hitta en lösning på rättsprocessens fortsättning. När rättegången mot Radovan Karadzic för brott mot mänskligheten och folkmord under kriget i Bosnien för snart 20 år sedan, började för två veckor sedan uteblev han med förklaringen att han behövde mera tid för att förbereda sitt försvar.

2009-48 s 5
"Tito axlar farfars mantel"
En sonson till den jugoslaviske statschefen Josip Broz Tito utnämndes i söndags till ledare för Serbiens Nya Kommunistiska partiet. Sonsonen har samma namn som sin farfar och han vill "arbeta för en sann historiebild". Han säger sig stödja Europeiska Unionens grundtanke, men accepterar inte "unionens utpressningstaktik".
Han spår att 14 mindre kommunistiska fraktioner snart kommer att ansluta sig till hans parti.
Läs artikeln här.

2009-51 s 15
"Det ljusnar på Balkan"
EU är nu berett att implementera ett handelsavtal med Serbien. Den 22 december får serber för första gången sedan 1992 besöka de flesta europeiska länder utan visum. Ett litet steg framåt för Serbien, men för medlemskap i EU krävs ett jättekliv. Många EU-länder vill bromas utvidgningen efter Kroatien, och eventuellt Island. Argumentet är misstaget att ta med Bulgarien och Rumänien för tidigt vilket försvagade hela EU.

2009-51 s 16
"Hela Balkan står i kö" hela artikeln
EU förbereder en ny utvidgningsrunda. Minst fem stater ska enligt aktuella planer införlivas i unionen till 2014. Redan nästa år kan medlemskapsförhandlingarna med Kroatien avslutas och i så fall blir landet medlem 2011 eller 2012. Det krisdrabbade och skuldtyngda Island behöver nog inte vänta mycket längre. Ett "interimsavtal" med Serbien står också på dagordningen. Sedan klappar Montenegro på porten liksom Montenegro. Greklands nye premiärminister Papandreou liksom hans italienska kollega Berlusconi vill att hela västa Balkan ska vara medlemmar 2014, det vill säga även Bosnien och Albanien.

2010-01 s 16
"Öga för öga, tand för tand"
Serbien har anmält Kroatien till Internationella domstolen i Haag. Serbien beskylle Kroatien för folkmord under Balkankriget 1991-95. Serbiens anmälan är svaret på en liknande anmälan 1999 från Kroatien mot Serbien till samma domstol. Serbien framhåller nu att Kroatien begick folkmord i samband med utvisningen av den serbiska befolkningen från Kroatien 1995.

2010-02 s 6-7
"Avståndet mellan Sarajevo och Belgrad krymper" hela artikeln
Arton år efter balkankrigets början är järnvägen mellan Sarajevo och Belgrad åter öppen. Hela järnvägsnätet i Bosnien förstördes under kriget, särskilt kostsamt har det varit att ersätta alla järnvägsbroar. Den första veckan i januari var tåget nästan fullsatt för många ville hälsa på sina släktingar i samband med den ortodoxa julhelgen. Sedan den 19 december har medborgarna i Montenegro, Serbien och Makedonien rätt att besöka EUs medlemsländer utan visum för första gången sedan Jugoslavien upplöstes.

Ryssland, Serbien
2010-06 s 8-9
"Äntligen något att bita i för konspirationsteoretikerna"
Rykten om en rysk militärbas i Serbien speglar hysterin på Balkan, inte verkligheten. Historien om den ryska basen föddes i oktober, då den ryske presidenten Medvedev besökte Belgrad. Ett nytt center för samordning i katastrofsituationer skulle etableras i den serbiska staden Nis. Det spekuleras i att detta center kan användas för spionage eller byggas ut för militärt bruk. Det ligger nära den plats där en kontroversiell gasledning, South Stream, kommer att passera serbiskt territorium.

2010-09 s 10
"Karadzic säger att serberna var krigets offer"
Karadzic beskriver i krigstribunalen för Jugoslavien serbernas sak i Bosnienkriget som "rättvis och helig". Den 64-årige ex-ledaren påstår att serberna agerade i självförsvar och att alla konflikter som uppstod var naturliga följder av kampen om land mellan serber, kroater och muslimer.

2010-13 s 5
"Viktigt toppmöte på Balkan"
Kroatiens president Ivo Josipovic och Serbiens president Boris Tadica har på ett toppmöte i den kroatiska staden Opatija talat om "en ny riktning" för de forna fienderna. De ska närma sig europeiskt partnerskap i försöken att lösa inbördes problem. Radic tillfordade en önskan om att "våra länder blir medlemmar i EU".

2010-19 s 15
"Ännu en massgrav hittades"
Åklagare i en krigsförbrytartribunal har hittat en massgrav som misstänks innehålla kvarlevorna efter 250 etniska albaner, som dödades i Kosovo under kriget 1998-1999. Liken ska efter massakerna ha transporterats till Serbien och begravts där för att dölja brottet, tror myndigheterna. Graven som ligger nära Rudnica, är den tredje massgraven med etniska albaner från Kosovo som har hittats i Serbien sedan 2001. Ytterligare tre massgravar har hittats i själva Kosovo.

2010-21 s 10
"Nytt sändebud på Balkan"
Paddy Ashdown, före detta ledare för de brittiska Liberaldemokraterna och internationell representant i Bosnien, kommer sannolikt att utnämnas till EUs speciella sändebud på Balkan, enligt källor i Bryssel. EUs utrikesminister, Catherine Ashton, och Storbritanniens utrikesminister William Hague, stöder förslaget. Hague lämnade posten som sändebud i Bosnien för fyra år sedan.

2010-27 s 13
"Erkänner inte Kosovo"
Serbiens president, Boris Tadic, tydliggjorde i ett tal inför FNs säkerhetsråd att han och hans land fortsätter att motsätta sig Kosovos självständighet. Kosovo förklarade sig självständigt i februari 2008. Hittills har 69 länder erkänt staten, däribland USA, de flesta av EUs medlemsländer samt Schweiz.

Serbien, Kosovo
2010-37 s 7
"Hopp om ett närmande på Balkan"
Serbien har givit vika för hårda påtryckningar från både EU och USA genom att slopa planerna på att i FN ifrågasätta lagligheten av Kosovos självständighetsförklaring. Detta jämnar vägen för förhandlingar om en lösning på tvisten mellan Belgrad och det kosovoalbanska ledarskapet. Serbiens omsvängning är en stor framgång för EUs utrikespolitiska chef, Catherine Ashton. Hon informerade Serbiens president Boris Tadic om att en vägran från hans sida skulle skada Serbiens relationer med EU, som Serbien gärna vill bli medlem i. Även Tysklands och Storbritanniens utrikesministrar har besökt Belgrad de senaste veckorna.

2010-43 s 8
"Serbien kom ett steg närmare EU"
Eus utrikesministrar har efter många års tvekan bestämt sig för att lämna över Serbiens ansökan om medlemskap till EU-kommissionen. Dockunderstryker utrikesministrarna att ytterligare steg i riktning mot medlemskap inte kan komma i fråga förrän alla de 27 medlemsländerna är eniga om att regeringen i Belgrad samarbetar till fullo med krigstribunalen i Haag. De misstänkta krigsförbrytarna Ratko Mladic och Goran Hadzic, som är på rymmen, måste tas fast och utlämnas till tribunalen.

2010-43 s 9-12
"Var finns Ratko Mladic?"
Ratko Mladic är märkligt nog fortfarande på fri fot trots att serbiska säkerhetsstyrkor och experter samt utländska soldater har jagat honom i många år. Han har fått livsviktig hjälp av serbisk militär och flera av Serbiens tidigare regeringar. Nu har de förfärliga krigsminnena för snart 20 år sedan bleknat utanför Serbien. Mladic har blivit äldre och också sjukare och mer isolerad. Chefsåklagaren vid krigstribunalen för det forna Jugoslavien i Haag, Serge Brammertz, menar dock att det är en moralisk skyldighet att ställa Mladic inför rätta i Haag med respekt för överlevande och anhöriga från Srebenica. 15 år efter massakern hittar man fortfarande kvarlevor från massakerns offer.

2011-14 s 7
"Drömmen om EU"
Serbien hoppas att förhandlingarna med Kosovo ska blidka EU"
EUs beslut är mycket viktigt för Serbiens allt mer impopulära regering. Detta förklarar Serbiens exemplariska agerande i de EU-sponsrade överläggningarna med Kosovo som började i Bryssel i början av mars. Syftet med dessa är enligt EUs ansvarige, Robert Cooper, att lösa problem som är möjliga att lösa, det vill säga tekniska frågor som elförsörjning, registreringsplåtar och resedokument. Serbien var väl förberett för förhandlingar men inte Kosovo. Där fanns ingen regering förrän två veckorm före överläggningarnas början. Edita Tahiri utnämndes till ledare för delegationen bara några dagar i förväg.

2011-16 s 7
"Oppositionen kräver nyval"
I den serbiska huvudstaden Belgrad demonstrerade häromdagen tusentals människor med krav på nyval. Bakom detta ligger den nationalistiska oppositionen, Serbiska framstegspartiet (SNS) som uppmanade till aktionen. SNS kräver maktskifte och vill få bort president Boris Tadic. Orsaken är att fattigdomen stadigt ökar i de breda folklagren i Serbien. Enligt opinionsundersökningar skulle SNS gå kraftigt framåt om det vore val idag. Regeringens argument är att ett nyval kan förhala medlemskapsprocessen med EU.

2011-22 s 7-9
"Den bosniske supermannen, nu massmördare, flykting och fånge"
Ratko Mladic var som pojke alltid den bäste och snabbaste när det gällde att simma, dyka och skjuta. Som general verkställde han den serbiske krigspolitiken i Bosnien med brutala övergrepp och massakrer. Detta är porträttet av en man som förvandlades från nitisk soldat till hatisk krigsförbrytare. Han gjorde sig skyldig till massakern i Srebrenica i juli 1995 då omkring 8000 muslimska män och pojkar slaktades. Men för många serber var Mladic en hjälte och en av de få som inte berikade sig själv ekonomiskt på kriget. Nu har han infångats och utlämnats till Internationella brottmålsdomstolen.

2011-42 s 10-11
"Bryssel lockar"
EU-kommissionen presenterar sin årliga rapport om kandidatländer och presumtiva kandidatländer. Lockande medlemskap sporrar reformer i länderna på Balkan.
Årets rapporter, som presenterades i mitten av förra veckan, emotsågs med spänning i Serbien och Montenegro. Serberna ville veta om kommissionen är redo att rekommendera att Serbien blir officiell EU-kandidat. Den serbiska regeringen har nämligen ett uttalat mål att landet ska bli kandidat före årsskiftet i hopp om att kunna utnyttja kandidatstatusen i valen våren 2012.
Men Kosovo, som utropade sig självständigt från Serbien 2008, sätter käppar i hjulet. Goda relationer mellan Serbien och Kosovo är ett krav från EU.
Montenegro har kommit längre. EU ska fastställa tidpunkt för när medlemskapsförhandlingar ska inledas.
Däremot är det inga framstegsrapporter när det gäller Albanien, Kosovo, Bosnien och Makedonien.

2011-50 s 17
"Tito - ett brott mot människovärdet"
Kjell Albin Abrahamson kommenterar Sloveniens beslut att eliminera den förre diktatorn Titos namn från gator och torg.
För ett par veckor sedan förbjöd den slovenska författningsdomstolen att fortsätta kalla en gata i Ljubljana uppkallad efter Jugoslaviens mångårige president Josip Broz Tito. Det är framför allt Titos roll i partisankampen under andra världskriget som engagerar.
Under den politiska rollen Broderskap och enighet dödade Toto och hans partisaner under andra världskriget fler landsmän än utländska fiender. Titos partisaner dödade 300 000 politiska motståndare, bara i Slovenien har sedan 1992 hela 540 massgravar lokaliserats. Titos Jugoslavien var en kommunistisk diktatur.
Och ändå har sannolikt ingen annan utländsk diktator stått så högt i kurs i det officiella Sverige som Tito.

2012-09 s 5
"Serbien tar ett steg närmare EU"
Serbien har antagits som kandidatland efter "hårda och svåra förhandlingar". Länge har Rumänien försökt blockera beslutet. Rumänien krävde bättre skydd för minoriteternas friheter och rättigheter i Serbien. Detta ska väl läsas som att Rumänien fruktar en stor invandring av Serbiens romer när gränserna öppnas. En annan punkt som EU betonar är att Serbien fortsätter dialogen med Kosovo.
Processen från kandidat till regelrätt medlem kan bli lång. För Kroatien tog det sex år.

2012-19 s 7
"Val i Serbien"
I presidentvalet fick den sittande presidenten Boris Tadic något fler röster än utmanaren Tomislav Nikolic i första omgången. De möts om en vecka i en avgörande omgång.
Men i parlamentsvalet besegrade Nikolics Progressiva parti Tadics Demokrater. Resultatet kan leda till att Socialistpartiet som var den före detta presidenten Slobodan Milosevics parti får en vågmästarroll. Partiledaren Ivica Dacic tippas som ny premiärminister.

2012-21 s 11
"Tredje gången gillt för Nicolic"
En serbisk nationalist vann överraskande presidentvalet över den sittande president i Serbien, Boris Tadic, vilket kan fördröja Serbiens närmande till EU.
Den förr mycket högröstade Tomislav Nikolic besegrade den mer västorienterade Tadic med minst två procentenheter.

2012-24 s 31
"Kroatien bojkottade Nicolics installation"
Kroatiens president Ivo Josipovic bojkottade i måndags den nyvalde serbiske presidenten Tomislav Nicolics installationsceremoni. Anledningen är att Nicolic sedan han valdes i maj inte har tagit avstånd från tidigare ultranationalistiska uttalanden och dessutom har förnekat massakern i Srebrenica, då 8000 muslimska män och pojkar dödades. Han påstår också att den kroatiska gränsstaden Vukovar egentligen tillhör Serbien.

2012-25 s 13
"Dödgrävaren i Serbien"
När Serbiens nye president Tomislav Nicolic installerades den 11 juni kom inga politiska ledare från grannländerna Kroatien, Bosnien, Slovenien eller Makedonien. Anledningen är att Nikolic i de tre första intervjuerna lyckats såra alla sina grannar. Han hävdade att Srebrenica inte var något folkmord och att han inte kommer att delta i den årliga minnesmanifestationen för de 8372 män och pojkar som i juli 1995 mördades av den bosniskserbiska armén. Vidare hävdar han att "Vukovar är en serbisk stat dit kroater inte behöver återvända". Nicolic var vice regeringschef åt Slobodan Milosevic. Hans första resa som president gick till Moskva där Putin lovade 800 miljoner dollar i kredit.

2012-29/30 s 15
"Serbiens regering lovar kontinuitet"
Osäkerheten runt den serbiska regeringens mål är stor. Att döma om avtalet om en koalitionsregering kommer dock relationerna med Bryssel och politiken gentemot regeringen i Pristina i Kosovo att förbli ungefär som vanligt.
Efter det senaste valet regerar tre partier i Koalition: Serbiska framstegspartiet (SNS), Socialistiska partiet (SPS) och Serbiens förenade regioner (URS).
SNS bildades av presidenten Tomislav Nikolic, med ett nationalistiskt förflutet. SPS leds av Ivica Dacic, före detta talesman för Milosevic, som åtalades förkrigsförbrytelser i Haag. I fråga om URS associeras namnet på partledaren Mladjan Dincic med skumma privatiseringar av statens tillgångar.

2012-51 s 10
"Regimen bättre än förväntat"
När Tomislav Nicolic, som fram till 2008 var medlem i ett brutalt extremnationalistiskt parti, blev president i maj och Ivica Dacic blev premiärminister i juli blev nationalister extatiska, liberaler bestörta och Rysslands regering belåten. I åratal har den förre regeringen arbetat för ett medlemskap i EU och ett närmande till Nato, och nu trodde alla att dessa ansträngningar skulle gå i baklås. Men så blev det dessbättre inte. Till skillnad från sin företrädare Boris Tadic verkar Nikolic vilja gå in i rollen som nationens farfar: en man som ibland gör pinsamma uttalanden men inte utgör ett hot.
Premiärminister Dacic, som tidigare var talesman för Slobodan Milosevic, Serbiens ledare under kriget, är också oväntat förbindlig.

2012-51 s 11-12
"En vansklig storstädning"
Serbiens regering gör framsteg i kampen mot korruption. Men gripandet av storpampar och granskningen av omstridda privatiseringar kan också slå tillbaka mot den styrande regeringskoalitionen.
77 % av de tillfrågade uppgav att korruptionen är landets största problem. 87 % ansåg att politiker och domare är alldeles för korrumperade själva för att kunna bekämpa korruptionen effektivt.

Kosovo, Serbien
2013-06 s 8
"Kosovo och Serbien närmar sig varandra"
De nya samtalen i Bryssel tyder på normalisering och avspänning; en förbättrad relation som är nödvändig om länderna ska få inträde i EU.
Kosovo, som tidigare främst var en albansk provins i Serbien, förklarade sig självständigt 2008. Flera serbiska regeringar har hävdat att de aldrig kommer erkänna Kosovo som en fristående stat, men eftersom båda länderna försöker bli medlemmar i EU kommer de behöva nå någon slags uppgörelse. Ashtons arbetsgrupp lyckades i mars 2011 föra dem samman för att lösa ett antal banala problem, som hur trafiken vid gränserna bör ordnas och utfärdandet av registreringsskyltar. Det största gemensamma problemet är framtiden för den serbiska minoriteten I Kosovo.

Serbien
2013-07 s 4
"Slut på regeringskrisen. Ny stark man i Serbien"
Efter krismöten med koalitionspartierna och regeringen hävdar försvarsminister Aleksandar Vucic att regeringen var stabil. Den serbiska regeringskoalitionen har överlevt kontakterna mellan statsminister Dacic och en narkotikahandlare , den misstänkte droghandlaren Rodoljub Radulovic. Denne tillhör den montenegrinska drogkungen Sarics klan.
Men regeringschefen är försvagad. Det gynnar vice statsministern Aleksandar Vucic.
Statsåklagaren i Belgrad, som övervakar den organiserade brottsligheten utreder alla förbindelser mellan statstjänstemän och den misstänkte droghandlaren Rodoljub Radulovic. Förra veckoslutet medgav statsministern Ivica Dacic som också är inrikesminister att han för fyra år sedan ätit middag på en restaurang med Radulovic.
Oppositionen hade därefter förgäves krävt nyval. Efter ett krismöte med koalitionen förklarade vice statsminister Aleksandar Vucic i början av veckan att regeringen var stabil. Förtida val var inte i landets intresse. Belgrad hoppas i vår få en inbjudan till medlemsförhandlingar med EU.

IMF, Serbien
2013-42 s 12-13
"Gamla vänner men ingen överenskommelse"
Serbien är med rätta stolta över sin traditionella gästfrihet. Nu försöker man förmå internationella valutafonden på bättre humör och därmed lätta på sina tidigare restriktioner mot landet. Det handlar om framtida möjligheter att få lån.
Serbien behöver en ny överenskommelse med IMF för att stötta landets flygfärdiga ekonomiska nypremiär.
Den nye serbiske finansministern Lazar Krstic, en 29-åring som utsågs i somras har sagt att förhandlingar om ett finansiellt paket kan påbörjas första kvartalet 2014.
Det största hindret är politiskt. IMF kommer troligen att insistera på minskade löne- och pensionsutgifter.

Nutidshistoria, Jugoslavien
2013-43 s 16-17
"Titos änka talar ut, efter sin död"
Titos änka Jovanka levde efter sin berömde makes död i misär. Nu har hon själv avlidit men lämnar efter sig sina memoarer som beskriver de svåra åren. De första avsnitten har redan publicerats i en serbisk skandaltidning. När hennes make Tito dog 1980 stöttes hon ut i samhällets marginal. Först år 2006 fick hon en blygsam pension efter att ha levt på socialbidrag på omkring 120 euro i månaden.
Mycket för att hon hade en djup insikt i den realsocialistiska statsmaktens inre mekanik. Hon skylldes för att ha planerat en statskupp och att hon spionerade för Ryssland.

2014-13 s 19
"Vucics jordskredsseger"
Han kan regera helt utan koalitionsparters. Den stora utmaningen för den nyvalda och kraftfulle Aleksandra Vucic blir att få ordning på landets ansträngda ekonomi. Blir han en landets frälsare eller lik den uppblåsbara jättekanin i centrala Belgrad där luften redan pyser ut?
Vucis serbiska Progressiva partiet - SNS - och dess allierade tog hem 157 av de totalt 250 parlamentsplatserna (63 %). Dacics socialistiska koalition fick 45 platser (18 %) och tidigare regeringspartiet 19 (13 %) och De nya demokraterna 18 platser. Sedan 2008 har Vucic hyllats som en proeuropeisk politiker. Han talar om gemensamma möten med Bosnien och nämner Kroatien som en vän.
Den stora utmaningen för Vucic kommer att bli ekonomin och jobben. Arbetslösheten är uppe i 26 % och Serbiens medelklass klagar på de höga priserna.

Serbien, Ryssland
2014-43 s 14
"Europa eller Ryssland"
Aleksandr Vucics balansgång mellan öst och väst, mellan gamla och nya vänner. Med Aleksandr Vucics som regeringschef i Serbien sitter Serbien i kläm mellan dess ambitioner att bli ett EU-land och Aleksandr Vucics totalitära sätt att regera. Till exempel hans sätt att hantera media. Journalister utövar självcensur av rädsla och webbsidor som granskar samhället kritiskt bli hackade.
Aleksandr Vucics utsågs till regeringschef efter en förkrossande seger i valet i mars. Många serber älskar auktoritära stilen. Och oppositionen är mycket svag. W

Balkan, Bosnien, Historia
2015-28 s 7
"Åttatusen muslimska män och pojkar dödades under fyra dagar i juli 1995 av bosnienserbiska dödsskvadroner när de belägrade Srebrenica som var förklarat som "säkert område" under FNs beskydd.
De bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic är åklagade för att ha iscensatt folkmorden. Nu tyder nya rön på att västmakterna var medvetna om vad som höll på att hända.
De nya uppgifterna har sammanställts av en före detta korrespondent för La Monde, Florence Hartman, som uner 15 års tid samlat fakta till sin bok "The Srebrenica Affair".
Hennes förra bok, "Peace and Understanding" (2007) redogjorde för de beslut som innebar att den internationella tribunalen för forna Jugoslavien inte släppte viktiga dokument krin massakerna till den bosniska regeringen, vilken misslyckades att stämma Serbien för folkmord inför Internationella domstolen i Haag.

Serbien, Ryssland
2016-02 7
"Kroatiens och Serbiens 'kapprustning', tomma statskassor och drömmar om raketer"
Moskvas engagemang på Balkan ökar i samband med Montenegros förestående anslutning till Nato, Serbien är den sista möjliga allierade i regionen.
Det väckte stor uppståndelse i Serbien när Kroatiens försvarsministerium ansökte hos Pentagon i USA om att få 16 mobila raketartillerisystem av modell M-270 levererade.
Rysslands vicepresident Rogosin rekommenderar Serbien att satsa på militärstyrka och överlämnade ett luftvärnssystem av modell S-300 till den serbiska regeringschefen Aleksandar Vucic.

Serbien, Balkan
2017-13 4-5
"Vucics makt växer"
Västs svalare intresse för Balkan bäddar för starka - autokratiska ledare. Premiärminister Aleksandar Vucic vann den första omgången i det serbiska presidentvalet med 55 % av rösterna, vilket betyde att det inte blir någon andra valomgång.
Aleksandar Vucic som är Serbiens ojämförligt mest populära politiker, kommer att utse sin efterträdare som premiärminister.
Aleksandar Vucic förväntas som president utöva oemotsagd kontroll över landets viktigaste politiska institutioner: parlamentet, den exekutiva grenen, det regerande partiet och nu äver presidentskapet. Serbien vill ha en stark ledare, eftersom de lever i en region som fortfarande är inflammerad av etniska motsättningar och ekonomisk turbulens och där äldre personer har upplevt tre krig under bara en generation.

FN, Haagdomstolen
2017-47 6-7
Domen över Radko Mladic avslutar ett mörkt kapitel i Europa"
Ett avEuropas mest skamliga kapitel sedan andra världskriget, innehållande ohyggliga grymheter och massavrättningar, har avslutats. När Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien förra onsdagen dömdes den tidigare bosnienserbiska befälhavaren general Radko Mladic till livstids fängelse frör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott utbröt applåder både inuti och utanför rättssalen.
Det var den sista stora uppgiften för tribunalen i Haag, innan den avvecklas, ett kvarts sekel efter det att många av brotten som funnits på domstolens dagordning begicks.

Balkan, Slovenien, Kroatien
2018-01 12
"Nu har det kollapsat!"
EU hade hoppats att gränsavtalet på Balkan skulle bli en modell för fred. 2017 var tänkt som det år då EU- och Natomedlemmarna i Slovenien och Kroatien, efter avgörande i en internationell domstol i juni, triumferande skulle avsluta en 26-årig gränstvist. Men så blev det inte. Fristen för gränsavtalet löpte ut förra fredagen, ettavtal som skulle bli en modell för vänskaplig konfliktlösning för de andra länderna påvästra Balkan som ville gå med i EU. Den centrala konflikten är det 7,3 kvadratkilometer stora havsområdet i Piranbukten i norra delen av Adriatiska havet. Kroatien hävdar rätten till halva bukten.

Serbien, Kosovo
2018-04 14-15
"Ett politikermord sprider rädsla och hotar freden"
Resan var en stor utmaning för Serbiens president Aleksandar Vucic. Att besöka ett grannland vars suveränitet han inte erkänner (Kosovo), möta en grupp människor som är djupt misstrogna mot hans avsikter och tala om ett mord som fortfarande är olöst. Mordet på den moderata kosovoserbiska politikern Oliver Ivanovic. I sitt tal uppmanade handenserbiska befolkningen att inte ge upp Kosovo, ett land där majoriteten av befolkningen är etniska albaner. Kosovo som av serber vördas som vaggan för den serbiska nationen och ortodoxa tron - albanerna är övervägande muslimer - förklarade självständighet 2008.
Vucic framställer sig västvänlig i ett allvarligt försök att ansluta sig till EU. Han vann presidentvalet i april i stor majoritet.
sidans topp

Serbien + Balkan, allmänt

Serbien +
Balkan, allmänt