Azerbadzjan |
|
 |
|
Info |
Baku Today
Musavat |
98-33 s 14-15
"Det blåser från norra sidan av Kaukasus"
Ledarna i Georgien, Shevardnadze och Azerbadzjan, Aliev, båda
skickliga veteraner från sovjetisk politik, båda var
politbyråmedlemmar, står inför en ny fara - oro
och våld norrifrån. Det är Tjetjenien, våld
och kaos i Dagestan och de muslimska separatisterna i Abchazien.
98-40 15-16
"Azerbajdzjan - Landet som badar i olja och misär"
Den postsovjetiska drömmen om välstånd har inte
förverkligats.
Många företag har investerat i exploateringen av oljereserverna
men först måste de täcka sina egna kostnader.
Etniska krig i regionen hotar utbyggnaden och nu sjunker också
oljepriserna. Det kommer att ta lång tid innan det blir
intäkter för att öka välståndet i landet.
Kan folket vänta eller kommer det att ta till våld?
2000-36 s 8-12
"Skilda världar kolliderar i Kaukasien"
Kaukasiens geografiska läge antyder att det är en rik
och lycklig region. Historien berättar dock om en fattig
och olycklig del av världen. Det är den ryska presidenten
Vladimir Putins roll att visa om Ryssland har viljan att ändra
på detta förhållande.
Det handlar om de tre självständiga staterna Georgien,
Azerbajdzjan och Armenien, samt flera mer eller mindre självutropade
republiker inom dessa stater som Abkhazien, Ngorno-Karabach, Sydossetien,
Ajarien etc. Flera av de senare stöds främst av Ryssland.
De är alla mycket korrumperade, maffian breder ut sig i några.
Levnadsstandarden är låg och den tekniska efterblivheten
stor.
Det är dock Ryssland som har lösningen i sin hand. Om
Putin hyser en uppriktig önskan om välmående,
starka och oberoende grannar kan han bevisa detta i Kaukasien.
Om han vill fortsätta att spela gårdagens spel att
dominera Rysslands grannländer kommer västmakterna att
försöka hindra honom så gott de kan.
2000-36 s 12
"En ständig kamp om makten"
Kaukasien har alltid varit en viktig transportkorridor och ett
värdefullt bergland. I början av 1800-talet annekterade
Ryssland regionen. 1918 förklarade sig de tre republikerna
självständiga men kom snart att ingå i USSR. Efter
1991 då de ånyo blev självständiga utmanades
de av krav på självständighet för olika etniska
grupper inom sina respektive gränser.
2001-18 s 11-12
"Södra Kaukasien anar ljusare tider"
Fram till helt nyligen, när utsikterna ljusnade för
en lösning av 13 års bitter konflikt mellan armenier
och azerer, lät västmakternas prognoser om en rosig
framtid som för södra Kaukasus mest som ett dåligt
skämt. Men nu finns det nytt hopp om hållbar fred i
regionen. Efter en veckolång konferens i Florida mellan
presidenterna Alijev och Kocharian från Azerbajdzjan resp.
Armenien plus den amerikanske utrikesministern Colin Powell kan
konturerna av en fredsuppgörelse anas.
2001-30 s 22-24
"Armenien och Azerbajdzjan försöker nå enighet"
En internationell medlargrupp jobbar med att få de båda
ländernas presidenter att fortsätta förhandlingarna
och så snart som möjligt uppnå slutgiltig fred.
Konflikten mellan de f d sovjetiska republikerna handlar om kontrollen
av Nagorna-Karabach, en avlägsen bergsenklav i Azerbajdzjan
som i huvudsak bebos av etniska armenier, som är kristna
medan majoriteten i Azerbajdzjan är muslimer. De vill bli
självständiga eller en del av Armenien.
2003-40 s 20-21
"Stalins anda lever kvar"
Envåldshärskaren Gejdar Alijev lämnar över
makten i den oljerika polisstaten Azerbajdzjan till sin son Iltjam
- med USAs goda minne. Han är 80 år, hans porträtt
finns överallt i huvudstaden Baku, och han ställer upp
för omval i presidentvalet den 15 oktober. Han har haft den
f d sovjetrepubliken i ett fast grepp sedan 1967. Nu är han
svårt sjuk och har utnämnt sin son till regeringschef.
Båda kandiderar i presidentvalet. Både fadern och
sonen åtnjuter välvilligt stöd från Washington.
USA vill ha säkra oljeleveranser och tycker om de sekulärt
sinnade muslimer som landet består av. USA stöder också
en "sydazerisk befrielserörelse" som består
av iranska azerer i exil. Målet är att störta
den religiösa mullaregimen.
2004-52 s 11-12
"Centralasien är inte som Ukraina"
Det politiska jordskalvet i Ukraina skickade chockvågor
till både Ryssland och Europa, men i de forna sovjetrepublikerna,
där det förekommer liknande anklagelser om valfusk och
maktfullkomlighet, tycks skalvet ha passerat nästan obemärkt.
Kazakhstan som är lika stort som Västeuropa hade parlamentsval
som resulterade i att den växande oppositionen bara fick
ett mandat av 77 i parlamentets underhus. Valet fördömdes
av västerländska valobservatörer men utan tydliga
folkliga protester. Ett år tidigare genomfördes ett
liknande omtvistat val i Azerbajdzjan. Isa Gambar, ledare för
landets opposition resten nyligen till Kiev i Ukraina för
att lära sig av Justjenko hur man får sina anhängare
att massvis demonstrera sitt missnöje.
2005-23 s 17
"En vattenmelonrevolution?"
Knappast, säger Azerbajdzjans president Ilham Alejev. Han
ärvde presidentposten efter sin far, Heidar, efter ett förfuskat
val 2003. Nytt parlamentsval planeras till november. Azerbajdzjan
är bland de mest korrumperade länder som finns på
jorden men Alejev är inte orolig för att Azerbajdzjan
ska bli ett nytt Ukraina eller Kirgisien, därför att
hans regim är populär och för att oppositionen
är misskrediterad på grund av våldsamheter 2003.
Dessutom har Azerbajdzjan också stora energitillgångar
som västmakterna är intresserade av.
2005-28 s 19
"Etnisk samhörighet bäddar för samarbete"
Regeringen i Azerbajdzjan kommer att acceptera turkcypriotiska
pass och blir därmed det andra landet efter Turkiet som ger
ett visst mått av erkännande till den turkcypriotiska
enklaven i Norra Cypern. Majoriteten av Azerbajdzjans åttsa
miljoner invånare är av turkisk härstamning och
landet har mycket starka kulturella och politiska band till Turkiet.
Båda länderna är övervägande muslimska.
2005-22 s 12-13
"Spelet om Svartahavsregionen fortsätter"
En kontinuerligt växande energimängd passerar genom
Svarta Havet. I förra veckan invigdes en av världens
viktigaste energitransporter i Azerbajdzjan: en 1770 km lång
oljeledning som förbinder Baku i Azerbajdzjan med den turkiska
hamnstaden Ceyhan via Georgiens bergstrakter. Enligt USA ska den
nybildade Svarta Havets ekonomiska samarbetsorganisation (BSEC)
kunna organisera sig som en säkerhetsklubb som skyddar hamnar
och oljeledningar mot terrorister och andra hot. USA har gått
i spetsen för konstruktion av oljeledningar som inte går
via Ryssland. Detta berövar ryssarna möjligheten att
använda energitillgångarna som politiskt vapen.
2005-29 s 20-22
"Oljeledningen från Kaspiska havet föddes i stormiga
vatten"
Den nya, strategiska oljerutten utanför Rysslands kontroll
kommer att transportera miljarder fat ny olja från Kaspiska
havet via vänligt sinnat territorium, Georgien och Turkiet,
till Medelhavet, där varken Iran eller Ryssland kan störa
leveranserna. Oljeledningen, BTC, försvagar ytterligare Rysslands
kontroll över oljeleveranserna från det forna Sovjetunionen.
USA befarar att politisk instabilitet i Azerbajdzjan kan blir
ett hot. Landet har parlamentsval i november. President Alijev
står under hård press från USA och Europa att
genomföra detta på ett öppet och rättvist
sätt annars finns det risk för allvarliga protestdemonstrationer.
Huvudstaden Baku med två miljoner invånare ser en
snabb ekonomisk expansion. Många nya jobb har skapats och
BNP ökar snabbt. 40 % av landet märker emellertid inte
denna förbättring.
2005-43 s 9
"Revolutionärer göre sig icke besvär"
Ingen revolution i mitt land, säger presidenten i Azerbajdzjan,
Ilham Alijev. USA önskar stabilitet i Azerbajdzjan på
grund av oljefyndigheterna i Kaspiska havet. Den 6 november är
det val i landet och Alijev fruktar att oppositionen kommer att
förklara valet ogiltigt. Oppositionsledaren Rasul Gulijev
som har asyl i USA kommer att gripas när han återkommer
till Azerbajdzjan
2005-43 s 10
"Valklimatet hårdnar"
Regeringen har avskedat sin ekonomiminister Farhad Alijev (ej
släkt med presidenten). Han beskylls för korruption.
Han anses tillsammans med sin bror vara ledare för den styrande
elitens rikaste klan näst presidentens. Det finns mycket
oljepengar i landet idag och ännu mer från och med
november då en stor, ny oljeledning från Azerbajdzjan
till Turkiet via Georgien invigs.
2005-45 s 22-23
"Alijev svek sitt löfte"
Den azeriske presidenten hade upprepade gånger lovat att
parlamentsvalet skulle gå rätt till. OSSEs observatörer
har emellertid mycket kritik mot valets genomförande. Oppositionsblocket,
Azadliq, planerar fredliga demonstrationer mot det officiella
valresultatet. Kampen handlar om huruvida Azerbajdzjan ska förbli
en genomkorrumperad, postsovjetisk stat eller ska öppna sig
frö europeiska traditioner.
2006-6 s 14-15
"Nagarno-Karabach är tillbaka på dagordningen"
Förhandlingar om en fredlig lösning i konflikten om
Nagarno-Karabach har burit frukt efter flera års dödläge.
Enklaven är en omstridd provins i Azerbajdzjan, som orsakade
krig i början av 1990-talet mellan Azerbajdzjan och Armenien
när Sovjetunionen upplöstes. Kriget dödade minst
18000 personer och drev en miljon på flykt. Sedan vapenvilan
1994 har armeniskstödda styrkor ockuperat regionen som omfattar
31000 km2, det vill säga nästan 14 % av Azerbajdzjans
yta. Konflikten har i åratal hämmat den ekonomiska
utvecklingen och stabiliteten i hela regionen. Nu finns en chans
till uppgörelse före årets slut, säger diplomater
som följer förhandlingarna. Ett möte i Paris mellan
Azerbajdzjans president Ilham Alijev och hans armeniske kollega
Robert Kocharian har förberetts.
2006-50 s 13
"Utbrytare röstade ja till självständighet"
Väljarna i Nagorno-Karabach har i en folkomröstning
röstat ja till ett författningsförslag som beskriver
det omstridda territoriet som "en suverän, demokratisk
stat". Azerbajdzjan gör anspråk på enklaven
som befolkas och kontrolleras av etniska armenier.
2007-09 s 15
"Turkiet bygger viktiga relationer till Kaukasien"
Ankara är i färd med att stärka samarbetet Georgien
och Azerbajdzjan när det gäller transporter av olja
och gas från fyndigheterna i Kaspiska havet. Nu har de tre
länderna också börjat bygga en gränsöverskridande
järnväg som på sikt ska knyta regionen till Kina
också. Turkiet vill på detta sätt förverkliga
sin roll som en bro mellan Europa och Asien.
2007-09 s 14-15
"Det gäller att hålla ihop"
Ökat samarbete och ömsesidiga tjänster öppnar
nya möjligheter i Kaukasien.
Azerbajdzjans oljedrivna utrikespolitik håller på
att förändra det explosiva men livskraftiga Kaukasien.
Azerbajdzjan har med sina 8 miljoner invånare, varav de
flesta är shiamuslimer, regionens största befolkning.
Alla de kaukasiska ekonomierna håller god fart efter att
tidigare ha kollapsat samtidigt som Sovjetunionen. Azerbajdzjans
president heter Ilham Alijev, han ärvde jobbet efter Heidar
som var hans far. Azerbajdzjan levererar gas till Georgien vilket
räddade Saakasjvilis land över vintern när Ryssland
krånglade med energileveranserna. Azerbajdzjan är ömsesidigt
beroende av Georgiens nya olje- och gasledningar som kopplar båda
länderna till väst.
2008-36 s 10-11
"Turkiet väntar och ser"
Ett stort Natoland väntar på sin roll i Kaukasus. Sedan
1993 har Turkiet inte haft några formella band med Armenien.
1993 stängde Turkiet gränsen därför att Armenien
ockuperat ett litet stycke av Azerbajdzjan i kriget om Nagorno-Karabach.
Nu har emellertid kriget i Georgien väckt tvivel på
klokheten i att bevara gränsen stängd. Nu har Armeniens
president Serzh Sarkisian bjudit in Turkiets president Abdullah
Gül till en kvalificeringsmatch till fotbolls-VM mellan Turkiet
och Armenien den 6 september. Om Azerbajdzjan försonas med
Armenien skulle Azerbajdzjan få en alternativ exportrutt
för sin olja, nu sedan den andra bombats i kriget. Turkiets
etniska och religiösa band till sina azeriska kusiner är
viktiga men om Turkiet och Armenien kunde bli vänner innan
det amerikanska presidentvalet så kanske det kan hindra
en eventuell resolution i den amerikanska kongressen som pekar
ut de osmanska turkarnas slakt av armenier som folkmord.
2008-43 s 14-15
"Kollektivet röstade som presidenten ville" hela artikeln
I det lilla, oljerika Azerbajdzjan var det presidentval i förra
veckan, men det märktes knappt. I huvudstaden fanns inga
kampanjbussar, inga banderoller, inga affischer och, faktiskt,
inga kandidater värda namnet. Oppositionen bojkottade valet
med argumentet att regeringen har infört regler som gör
det omöjligt att konkurrera med den sittande presidenten
Ilham Alijev. Enligt det officiella valresultatet fick han nästan
90 % av rösterna. Men många i det nyrika landet tycker
faktiskt att han är värd att sitta en period till. Azerbajdzjan
har haft världens snabbast växande ekonomi de tre senaste
åren tack vare oljan. Ekonomisk stabilitet är mer lockande
än vaga uppfattningar om demokrati. Och oppositionen är
splittrad.
2008-44 s 10-13
"Kaukasus efter kriget"
En lättirriterad region har blivit farligare och viktigare
men det finns nycklar till fred och stabilitet. De tre länderna
Georgien, Azerbajdzjan och Armenien fungerar som en skådeplats
för en ny konfrontation mellan Ryssland och väst. Ryssland
försonade sig aldrig med förlusten av kontrollen av
Kaukasus i samband med Sovjetunionens upplösning 1990-91.
Olje- och gasledningar är en huvudanledning till att Kaukasus
är en så viktig bricka i spelet mellan Ryssland och
väst. För det tredje är regionen hemvist för
ett antal sjudande konflikter som blivit olösta sedan 1990.
Då lämnades Georgien med två regioner, Abchazien
och Sydossetien som genast bröt sig loss i två krig
på 1990-talet. Azerbajdzjan har den autonoma regionen Nagorno-Karabach
som var föremål för krig med Armenien 91-94. Azerbajdzjan
och Armenien har påverkats av Rysslands krig mot Georgien.
Båda har blivit mer västinriktade.
Azerbajdzjans oljeeldade ekonomi blomstrar men vanliga medborgare
märker inte mycket av pengarna. Dessutom krossar oljeinkomsterna
den icke oljerelaterade ekonomin. Azererna är upprörda
över att Armenien ockuperar en sjundedel av deras land.
Den armeniska ekonomin går bra men är överdrivet
beroende av råmaterial, byggnadsindustri och diamanthandel
plus pengar från den stora armeniska diasporan.
Det bästa sättet för att få de två
länderna att bli mer demokratiska och mindre krigstänkande
är ett löfte om framtida EU-medlemskap, det vore bättre
än att locka med anslutning till Nato. Ett annat bra sätt
är att öka samarbetet med Turkiet.
"Georgiens krig mot Ryssland kan paradoxalt nog ha förbättrat
chanserna till en fredlig utveckling i hela regionen".
Original
artikel i The Economist.
Eller läs mer här: Kaukasus4408.html.
2009-48 s 7
"En lösning i sikte"
I konflikten om enklaven Nagorno-Karabach-Karabach förhandlade
de Azerbajdzjans och Armeniens president direkt med varandra i
söndags i München. Det har de gjort vid några
tidigare tillfällen. Den armeniskt dominerade enklaven tillhör
formellt Azerbajdzjan. Vid Sovjetunionens upplösning förklarade
sig Armenien oberoende av Azerbajdzjan och i kriget som följde
dog nästan 30 000 människor.
2010-45 s 10
"Väntat valresultat"
Det styrande partiet i den forna sovjetrepubliken Azerbajdzjan
vann lätt parlamentsvalen i söndags. President Alijevs
parti vann en majoritet av platserna och oberoende kandidater,
lojala mot Alijev, verkar ha lagt beslag på resten. Azerbajdzjan
har stora olje- och naturgastillgångar.
2011-48 s 15
"Frusen konflikt"
Såret i relationerna mellan Armenien och Azerbajdzjan gör
fortfarande ont.
Stepanakert är huvudstad i Nagorno-Karabach som egentligen
tillhör Azerbajdzjan men som vill tillhöra Armenien.
På sovjettiden var Nagorno-Karabach en autonom enklav i
Azerbajdzjan där majoriteten av invånare var armenier.
Området är lite mindra än Bohuslän. Konflikten
bröt ut 1988 när enklavens armenier försökte
bryta sig loss ur Azerbajdzjan. När kriget tog slut 1994
hade de segerrika armenierna fördubblat enklavens storlek.
Azeriska städer i enklaven övergavs och lämnades
att förfalla.
Ramarna för en uppgörelse verkar nu vara klara. Nagorno-Karabach,
som förklarade sig självständigt 1991, återlämnar
det mesta av det erövrade territoriet tillbaka till Azerbajdzjan.
Azerbajdzjan har numera till skillnad från krigsåren
massor av kontanter tack vare olja och naturgas. Landet har en
stor statsbudget. Ryssland är redo att försvara Armenien.
2012-16 s 30
"Min är större än din"
Azerbajdzjan är det senaste i raden av länder som anammar
den pråliga ambitionen att bygga världens högsta
byggnad. Den planerade strukturen blir "Alla fallossymbolers
Moder" och den kommer att få Burj Khalifa i Dubai att
se ut som en dvärg. Byggnaden ska heta det prosaiska Azerbajdzjans
Torn, vilket knappast gör projektet mindre skrytsamt.
2012-24 s 17-19
"Dålig grannsämja vida Kaspiska havet"
Förhållandet mellan de två grannländerna
Azerbajdzjan och Iran är spänt och irriterat. Det har
försämrats ytterligare de senaste veckorna på
grund av Teherans oro över det fördjupade militära
samarbetet mellan Azerbajdzjan och Israel. Azerbajdzjan har länge
irriterat sig på Irans stöd till Armenien, Azerbajdzjans
granne i väster och svurna fiende i det långa kriget
om det omstridda territoriet Nagorno-Karabach.
Azerbajdzjans växande betydelse som strategisk partner till
västmakterna visades i förra veckan då utrikesminister
Hillary Clinton landade i Baku. Nato är beroende av tillgången
till Azerbajdzjans flygfält.
I Iran bor 20 miljoner azerer, en del betraktar norra Iran som
ockuperad mark. En del av Azerbajdzjan når man bara genom
att köra genom iranskt (eller armeniskt) territorium, köerna
vid gränsen till Nakhicevan är ibland dygnslånga.
Ibland stängs gränsen av helt.
För Israel är Azerbajdzjan en välkommen allierad,
en vänligt sinnad muslimsk nation som bygger ett sekulärt
samhälle.
2012-24 s 18
"Clinton kritiserade våldet"
Minst åtta soldater dödades förra veckan under
två dagars strider mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sammandrabbningarna
ökade spänningen i regionen just när utrikesminister
Hillary Clinton besökte Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.
"Våld löser inte konflikten om Nagorno-Karabach,
och därför ska våld inte användas. Vi uppmanar
alla parter att undvika våld."
Azerbajdzjan och Armenien, som båda är före detta
sovjetrepubliker i södra Kaukasus har i 20 år krigat
om det omstridda territoriet Nagorno-Karabach.
2012-28 s 31
"Hemma efter 20 år i landsflykt"
Efter 20 års exil i Ryssland har Azerbajdzjans förste
president Ayaz Mutalibov, återvänt till sitt hemland.
Han var under kort tid president sedan Azerbajdzjan fick sin självständighet
när Sovjetunionen sprack 1991. En ny lag som tillförsäkrar
forna statschefer immunitet gör det möjligt för
honom att återvända. Han anklagades för inblandning
i den blodiga sovjetiska reaktionen mot självständighetsivrare
1990. Han har sagt att han inte ska ägna sig åt politisk
aktivitet.
Ryssland, Ungern, Azerbajdzjan, Armenien
2012-36 s 31
" Azerbajdzjan svek löfte till Ungern"
2006 dömdes azerbajdzjanen Ramil Safarov till livstids fängelse
i Ungern för mordet på armeniern Gurgen Markarin. Mordet
utfördes när de båda befann sig i Ungern på
en NATO-kurs. Ungern har nu överlämnat Safarov till
Azerbajdzjan där han skulle avtjäna sitt straff inte
kunna benådas förrän efter 25 år. Men Azerbajdzjans
president benådade den 35 årige Safarov så fort
han kom hem till sitt land. Rysslands utrikesminister fördömer
tilltaget och Armenien har brutit de diplomatiska förbindelserna
med Ungern.
Ryssland,
Georgien, Armenien
2014-21 s 10-11
"Efter Krim är allt möjligt"
Om Ryssland skulle blockera gränsen mellan Sydossetien och
Armenien separeras östra och västra Georgien samt alla
transitvägar från Kaspiska havet till Svarta havet,
inklusive motorvägar, järnvägar och oljeledningar.
Den missnöjda armeniske befolkningen i Georgien förstärker
också hotet och rädslan för angrepp.
Det är ryska FSB som byggt ett stängsel mellan Sydossetien
och Georgien. Det ska markera gränsen till Sydossetien. I
slutet av Sovjetunionens existens bröt sig regionen loss
från Georgien. När den georgiska regeringen ville återta
området 2008 invaderade den ryska armén. I dag finns
10000 ryska soldater i Sydossetien. Befolkningen fruktar att de
ska annekteras. Putin säger att Ryssland aldrig haft för
avsikt att lämna transkaukasus området. Georgien är
främst beroende av att många familjer är beroende
av penningförsändelser från sina anhöriga
som arbetar i Ryssland. Den armeniska minoriteten i Georgien är
upprörda över att de varken blir politiskt eller socialt
integrerade utan bara betraktas som en säkerhetsrisk.
Ryssland,
Georgien, Armenien, Azerbajdzjan
2014-21 s 12
"Lojaliteterna splittrar Sydkaukasien"
Armeniens och Azerbajdzjans bedömning av krisen i Ukraina
går i motsatt riktning. Vid omröstningen I FNs generalförsamling
fördömde en majoritet med 100 stater Rysslands agerande
på Krimhalvön. Bland förespråkarna fanns
Azerbajdzjan medan deras granne Armenien röstade mot och
därmed på samma linje som till exempel Vitryssland,
Nordkorea och Syrien. Ryssland agerar som Armeniens beskyddare
och använder landets territorium som ett militärt brohuvud.
Ryssland arbetar för att Armenien ska bli medlem i en rysk
tullunion som 2015 ska leda till den Euroasiska unionen, Putins
motdrag mot EU.
Azerbajdzjan däremot med sina stora olje- och gastillgångar
agerar ner självsäkert gentemot den stora grannen Ryssland
i norr.
Azerbajdzjan,
EU
2014-44 s 9
"Inget pris till Leyla Yunus"
Europarlamentet gav inte Leyla Yunus Sakharovs Frihetspris i år,
det gick till Denis Mukwege, en kongolesisk gynekolog som har
kämpat mot sexuellt våld mot kvinnor. Leyla Yunus var
en av de tre finalisterna. Det finns ändå anledning
att hon uppmärksammas. Yunus är en av de ledande medborgaraktivisterna
och bland annat känd för att dokumentera hur regeringen
i Azerbajdzjan tvingat bort invånare i Baku för att
ge plats för oljefinansierad fastighetsutveckling. Hon greps
i augusti efter ett medborgarinitiativ att bjuda in azerer och
armenier att diskutera hur den sedan 25 år iskalla konflikten
om Nagorno-Karabach skulle kunna lösas. Detta betraktades
av regeringen som förräderi.
2015-23
s 13
"Bakus invånare får inte ta bilder på sin
egen stad"
Bussar ställs in och byggnader renoveras för för
att ge Baku en snyggare fernissa. Stadsinvånarna får
också finna sig i en rad nya regler; inge bröllop eller
begravningar får genomföras under juni för att
undvika trafikkaos under de Europeiska spelen nu under juni månad.
Eller ta foton på sin egen stad. Bilderna kanske kan avslöja
hur det ser ut under ytan? Kritikerna hävdar att regeringen
är besatt av hur landet uppfattas av omvärlden. Europeiska
spelen är ett skötebarn för president Aliyev som
hoppas att evenemanget som omfattar 6000 idrottare från
50 olika länder ska höja landets profil internationellt.
Europeiska Spelen i Baku.
http://www.baku2015.com/
2015-34
15
"Skandaldom i Azerbadjan"
Nyligen dömdes en av landets mest kända människorättsaktivister
Leyla Yunus och hennes make Arif Yunus till åtta resp. sju
års fängelse. De anklagas för att ha gjort sig
skyldiga till bedrägeri och skattefusk. Avsikten var att
tysta en av de sista kritikerna av president Ilham Alijews regim
i det alltmer auktoritära Azerbadjan. Leyla Yunus var en
de första som började motsätta sig nomenklaturan
i det sönderfallande Sovjetunionen.
Hon försökte medla mellan Azerbadjan och Armenien under
kriget om Nagorno- Karabach och engagerade sig därefter i
att skapa försoning mellan Baku och Erewan. För detta
åtalas hon för landsförräderi och spionage
åt Armenien.
Förfaringssättet gentemot Yunus är på intet
sätt unikt. Minst 33 personer fängslades förra
året av politiska skäl.
2016-02
8
"Folkets uppror sänkte skatterna"
I Azerbajdzan har man tvingats sänka skatterna på livsmedel
efter våldsamma demonstrationer mot försaämrade
ekonomiska förhållanden. Det som fick bägaren
att rinna över var de kraftigt stigande priserna på
bröd och mjöl de senaste månaderna.
I flera städer kallades trupper in för att skingra demonstranterna.
Säkerhetsstyrkorna använde tårgas mot de stenkastande
demonstranterna.
Oroligheterna följde på en brant nedgång av landets
valuta, manaten, mot dollarn. Landet är redan hårt
drabbat av stigande inflation, arbetslöshet och stora bortfall
av oljeinkomster. Centralbanken har förverkat mer än
hälften av landets valutareserv och förbjudit uttag
av utländsk valuta i bankomaterna.
Regeringen har lagt skulden på oppostitionspartierna Popular
Front och Mustavapartiet för att ha organiserat demonstrationerna.
