Dikter

Små små mjuka fötter.
En liten pojke så trötter.
Små små varma händer.
Kärlek i hjärtat tänder.
Små små joller och leenden.
Lyser upp i livets alla skeenden.
Små små ljus på graven jag sätter ner.
Undrar om du dem från din himmel ser?
En liten tid vi fick ha dig här.
Trots att vi dig hade så kär.
En liten liten son.
Var bara till ett litet lån.

Mamma Agneta 980911

Önskningar

Jag ville ge dig allt
Värma dig när det var kallt
Plocka stenar vid vätterns strand
vandra hemåt hand i hand
Backa bullar och kakor små
tänk vad dina ögon skulle glittra då
Läsa sagor, sjunga sånger
många många gånger
Ville se dina första kliv
då och då ett syskon kiv
Du lämnade mig en sommardag
jag vill dra tillbaka tiden ett slag
Vi hann inte så mycket du och jag
Det plågar mig i dag
I mitt bröst är det höst
dock jag har en tröst
En dag min lille vän
ska vi träffas igen!

Mamma Agneta 980911

Tiden

Dagar blir till veckor, veckor blir till månader.
Vi bara hänger med förvånade.
Det var som i går du låg i min famn.
Jollrade när jag ropade ditt namn.
Kan ännu minnas din varma bedjande blick.
Tack för alla leenden jag fick.
Jag hatar sjukdomen som tog ditt liv.
Döden som kom och tog bort dig med snabba kliv.
Saknar dina små fingrar som höll hårt om mina.
Förstod inte då att de var "för" fina.
Du var så tålig och fin min älskade vän.
det var inte så länge sen.
Det sägs att tiden läker alla sår.
För mig känns det som i går.
I dag skulle du vara nio månader.
Vi bara står här utplånade.

Mamma Agneta 980826

När du levde

När du levde var allting vackert.
Blommorna doftade så ljuvligt.
När du levde var allting fint.
Musiken var skönare förr.
När du levde kvittrade fåglarna.
Det fanns mycket att leva för.
Nu är du borta, allt är mörkt.
Blommorna doftar inte längre.
Nu är du borta, musiken har tystnat.
Fåglarna kvittrar inte mer.
Nu är du borta, det finns inget att leva för.

Mamma Agneta 980902

Fler dikter

---

Tillbaka till första sidan

Email: Lucas mamma