Här kan du läsa berättelsen om när familjen Ström gör sin nionde resa till Thailand. (För pappa Ove är det 16:e resan). Den här gången har vi delat på oss igen. Mamma och barnen är borta 8 veckor, medan pappa Ove bara är med de sista 4 veckorna. De 4 första veckorna är mamma och barnen dels i Bangkok, dels i det egna huset.
Det blir tre shoppingdagar/kvällar i Bangkok, två badveckor nere i Chumphon (med diverse dagsutflykter) och slutligen en och en halv vecka i egna huset uppe i Phetchabun.
Berättelsen är i dagboksform och varje år hoppas jag att det senare tillkommer några bilder och länkar, så vi får se.
Texten skall vara anpassad till Microsoft Internet Explorer 11 - textstorlek "Mellan/Medium", så kolla inställningarna!
Följande flygturer genomförs under resan:
Stockholm - Bangkok ( Thai Air )
Bangkok - Chumphon ( Nok Air )
Chumphon - Bangkok ( Nok Air )
Bangkok - Phitsanulok ( Nok Air )
Bangkok - Stockholm ( Thai Air )
Jämfört med kursen 23,04 vid avresedagen för två år sedan, så har den gått upp hela 17,1 %! Det är ju över en sjättedel! Det blir en dyr resa, det här …
Köpkursen på thailändska Baht var avresedagen hos Forex :
100 THB = 26,98 kr (SEK)
100 SEK = 370,64 Baht (THB)
Jämför man med förra resans snittpris 21,45 så blir det ännu värre; 25,8%. En fjärdedel!!! (Fast snittpriset blir ju troligen lägre även i år).
Hemkomstdagen hade kursen ändrats till 26,96 = ner 0,07 % under resans gång. Alltså oförändrat!
När jag lagt ihop alla köpnotor och ATM-uttag blev snittpriset under resan xx,xx för 100 baht.
Det är alltid billigare att göra bankomatuttag på plats, även om Forex och andra växlingskontor påstår annat i sin reklam.
Om man dessutom, som jag, slipper 35-kronorsavgiften (tack för det Handelsbanken och Allkortet), så blir det ju ännu billigare.
Även när man handlar på köpnota så blir det oftast billigare - bara man först kollar så att de inte lägger på den avgift på 3-4 % som brukar vara vanligt på exempelvis resebyråer.
Tyvärr lägger numera de thailändska bankerna på en egen avgift vid ATM-uttag; i år hela 200 baht, vilket vida överskrider 35-kronan.
I år blev flygbiljetterna ännu dyrare än förra året. Vi bokade vid olika tidpunkter så det blev olika pris på vuxenbiljetterna. Pappas biljett kostade cirka 7.500 kr. Vad övriga biljetter kostade skrevs tyvärr aldrig upp i dagboken.
Denna gång köpte vi resan på Jade Travel på Olof Palmes gata. Där har vi handlat förr, men inte senast.
Hotell bokar vi på Booking.com och det fungerar alltid jättebra. Ibland behöver man inte ens registrera något kreditkort, för det är bara kontant betalning som gäller på vissa hotell.
Mitt vanliga resetips: När jag är borta max fyra veckor tycker jag det är skönt att veta att magen håller sig OK hela resan, så jag tar alltid med mig Trevis. Man käkar tre tabletter per dag, i samband med måltider, och magen håller sig kvar på svensk nivå. Två förpackningar om 54 tabletter räcker precis, eftersom man skall börja två dagar före avresa och sluta två dagar efter hemkomst. Nu köpte jag på postorder via apotea.se och det blev hela 110 kronor billigare än i butik. Fungerade som vanligt i stort sett problemfritt.
Årets reselitteratur: Återigen Ulf Lundells "Värmen", som jag påbörjade för fem år sedan och bara läst i Thailand. Risken är att jag snart måste börja om från början igen för att förstå den.
Tog flygbussen från Centralen. Hade inte så bråttom så jag måste ta tåget.
På Arlanda köpte jag en flaska whisky; Islay Mist - en trevlig blend baserad på Laphroaig. Köpte även ett par chokladkakor till barnen. Sedan hade jag en massa lösgodis och annat i bagaget också.
På planet hände inte så mycket. Jag åt, somnade faktiskt en stund och lyssnade på musik.
Flygresan var som vanligt; jag hade återigen otur med att maten var fisk eller kyckling. Fick nöja mig med förrätten samt smör och bröd. Fick mina två öl (en Singha, en Heineken), men ingen virre. Somnade strax efter och sov nog runt tre timmar. Då var det nedsläckt och många sov. Man kunde som vanligt göra egna val av musik (och film). Jag programmerade in diverse godbitar. De hade bl.a. en av mina absoluta favoritplattor; "Astral Weeks" med Van Morrison, samt samlingsplattor med Eric Clapton, Eagles, Sonny & Cher och därtill Dweezil Zappas senaste. Filmsortimentet tittade jag över huvud taget inte på. Snackade lite med stolsgrannarna, som var ett ungt par som skulle till Vietnam. Hon flög för allra första gången. Hade lite otur med två bitvis skrikande barn strax intill. Till nästa resa har jag köpt ljudeliminerande hörlurar.
Vi startade 9 min efter utsatt tid och flygresan tog 9 tim 32 min och vi landade kl 05:11 på Suvarnabhumi Airport i Khrung Theep, som Bangkok heter på thailändska. Bagage och passkontroll gick jättefort och efter tullen tog jag ut 20.000 baht och köpte vatten och iste på Family Mart.
Redan kl 06:30 stod jag nere på tågstationen under flygplatsen. Åkte från ändstation till ändstation med City Line och hamnade efter en kort promenad på BTS Skytrain-stationen Siam kl 07:30. Strax var jag på Chong Nonsi varifrån jag gick i sol och värme dryga 2,5 kilometer för att komma till det förbokade hotellet iCheck-Inn Residences Sathorn, där familjen redan befann sig sedan kvällen innan. Trots den tidiga morgonen var det jobbigt att gå, framför allt för att det inte var några platta och släta trottoarer, utan mönstrade plattor hela vägen, så det var marigt för hjulen på resväskan. Det var första gången med resväska till Thailand, förutom den allra första charterresan. Ryggsäcken har varit en god kamrat under 13 resor, men nu har den gett upp. Efteråt visade det sig att det fanns en busslinje jag kunde ha tagit och det hade kostat mig 5 baht (en krona). Jag såg stationerna men fattade inte vad det var. Det var som små perronger, men det fanns ju inga spår! Dessutom kom det inte en enda buss som kunde ha gett mig en ledtråd. Nåväl, jag tjänade ju en spänn …
Hotellet hittade jag ganska snabbt. De ringde ner Sopha och Alexander som varit vakna sedan kl 6. Paula sov som en stock. Efter lite frukost, dusch och någon timmes vila for vi ut på stan. Vi tog taxi till barnens moster Rungs nya café. Där jobbar barnens kusin Nongnoon mellan universitetsstudierna. Moster Rat med man mötte också upp där, liksom barnens mormor och kusin Ben. Vi lämnade över en väska och lite saker som vi inte behöver på resan söderut, så Rat tar med det norrut, tillsammans med den nya rollator Sopha baxat med sig från Sverige, när hon och mamman åker upp igen. Efter att ha bättrat på Rungs omsättning med smoothies och iskaffe åkte vi och åt middag allihop. Vi var tio personer som åt och drack både det ena och det andra och alltihop gick på 2.140 baht (540 kr) och undertecknad betalade givetvis. Sedan blev vi hemkörda av Rung redan innan det blivit mörkt, vilket det blir redan strax efter kl 18. Efter någon timme på hotellet drog vi iväg till fots till det närliggande Tesco Lotus för lite inköp. Det blev badtofflor till allihop, lite kläder till Paula och framför allt frukost. Vi bor i en lägenhet med kokvrå, så vi kan laga mat själva. Vi har två sovrum, två tv (en med dvd), två badrum (ett med badkar, som barnen uppskattar), bord och stolar, soffgrupp, kyl/frys och t.o.m. tvättmaskin!
Shoppingen skjuter vi på tills i morgon. Då har jag två dagar på mig att köpa allt jag skall ta med mig hem, samt det vi behöver under resten av resan. Någon mer större stad lär vi knappast komma till den här gången. Sedan får vi förlita oss till Tesco Lotus "hemma" i Phetchabun. Där finns i alla fall de tekniska prylar jag brukar köpa; minneskort till kameran, USB-minnen och så. Kläder är väl inte lika roligt där, kanske.
Det blir Skytrain till National Stadium, intill Siam Square, och det stora shoppingkomplexet MBK. Där finns t-shirts och de skjortor jag brukar gilla och där finns det också mat att äta. Kalsonger i rätt storlek måste jag däremot till Robinson för att köpa.
Klicka här så får du se hur vädret är i Bangkok just nu. (Ändra till Celsius uppe till höger).
Innan badet hade vi käkat på MK så alla var belåtna. Det blev kött och nudlar och vårrullar och melonshakes. Alexander har fått förkärlek för anka! Efter badet (de stängde 17:45) kollade vi runt i centret och barnen fick också prova på rullskridskor! Paula ramlade inte en enda gång, medan Alex hade vissa problem. Det var inte alls som att åka på is, vilket han ju har kunnat i två år, hockeyspelare som han är. Det blev dock bättre mot slutet. Själv köpte jag två bälten på en liten marknad och barnen fick gosedjur och även spela arkadspel. Alexander hade någon dag tidigare haft tur och vunnit ett armbandsur. Hans första egna! Paula skötte sig bra på ett dansspel, där man skulle placera fötterna rätt enligt maskinens direktiv, och fick fortsätta nivå efter nivå. Gjorde ett andra ATM-uttag på 20.000 baht.
Det blev rätt sent och eftersom vi åt lunch så sent, så blev det ingen middag. Det blev sen efterrätt på Swensen's i stället - glasstajm! Tillbaka på hotellet blev det två maskiner tvätt, så vi lämnar Bangkok i morgon med allting rent.
Vi flög från gamla utrikesflygplatsen Don Muang till Chumphon. Planet lyfte kl 17:40 och resan tog 70 minuter. Vi flög med Nok Air och alla deras flygplan har nosen målad som en fågel och en näbb på stjärtfenan. Nok betyder "fågel". Det var förresten ett propellerplan vi flög med. Det trodde jag knappt fanns. Alexander blev av någon anledning lite orolig för detta. Enda tilltugget de bjöd på var en blåbärsmuffin och en mugg vatten. Snålt! Ungarna var dessutom fortfarande hungriga. Lite förvirring sedan på flygplatsen eftersom de taxibilar som funnits inte hade räckt till. Det fanns bara en van kvar och några satt redan i den. Ett sällskap holländare på fem pers med en väldans massa bagage stod fortfarande och diskuterade med personalen när vi lämnade. Vårt bagage kom sist på bagagebandet så det var väl egentligen vi som skulle blivit akterseglade, men vi tror att vårt hotell ringt och förvarnat eftersom vi hade ringt dem och kollat transporter. Detta plus det faktum att vi hade två små barn och att Sopha är thailändsk underlättade nog. Vi blev körda ända fram till hotelldörren för den nätta kostnaden 800 baht (200 kr). Det var en bedrövligt lång bilresa, så det kändes som vi bodde väldigt långt bort från civilisationen.
Vi bodde på hotell De Sea Almond och jag vet inte vad jag ska säga om boendet. Det var en tvåvåningslägenhet med dubbla sovrum. Det luktade instängt och var i lite lattjo, mörka färger, målat direkt på betongen. Lite väl artful tyckte Sopha och inte värt sitt pris 2.885 baht natten. Vi hade i alla fall en liten altan och sjöutsikt. När vi senare, under städningen, kikade in i några tomma rum intill såg det helt annorlunda ut där. Det visade sig att ägarinnans dotter hade designat samtliga 18 rum och alla var olika. Dels var en del helt olika byggda, dels hade alla olika teman. Ett var inrett som en fornborg med vapensköldar och försvarsmur. Ett var inrett i havsfärger med paddlar och fiskredskap på väggarna och en haj som soffkudde. Vi bad efter första natten att få byta och det skulle kunna gå att fixa efter andra natten. Hoppas! Hade ihjäl en kackerlacka i badrummet; en rejäl duschrumshanddukssnärt med badrumsmattan gjorde susen och därpå varmvatten med duschen. Fångade upp den i papperskorgen och gav den en sjöbegravning i toaletten.
Klockan var bara strax över åtta, men det fanns inte många restauranger i närheten. Vi valde den som låg vägg i vägg med hotellet och de hjälpte oss trots att de höll på att stänga. Farsan i familjen fick åka iväg på moppe för att handla kött och öl. De hade nämligen i stort sett bara seafood men de lyckades fixa både stekt strimlat kött och stekt köttfärs. Räkor i tamarindsås och omelett därtill samt stora Chang beer. Allting hemburet till vår altan. Sedan blev det godnatt och jag lyckades somna medan jag höll på att uppdatera hemsidan.
Klicka här så kommer du till en informationssida om Chumphon.
Klicka här så får du se hur vädret är i Chumphon just nu. (Ändra till Celsius uppe till höger).
På eftermiddagen beslöt vi oss att göra en liten utflykt, till en närliggande "by" där det fanns både strand och affärer. Jag tog bussen (som kostade ynka 15 baht), medan fru och barn åkte efter på "moppen". Jag kom fram långt före dem. Det blev nu inget bad, utan besök i några affärer och inköp av bl.a. nytt myggdödarracket. Det blev också lunch i form av pizza - klart annorlunda än europeiska diton, så till och med jag kunde äta. När vi skulle hem blev jag kvarlämnad där bussen skulle passera och fru och barn åkte hem för att rädda kylvarorna. Sopha sa att om jag inte kommit hem inom en timme skulle hon åka och leta efter mig. Och jag väntade och väntade och väntade … och det visade sig att bussen slutat gå redan klockan fyra. Jag vet inte vad klockan var när de drog (trots att jag faktiskt stod utanför en klockbutik), men närmare halv sex kom Sopha tillbaka ensam och plockade upp mig. Då hade jag säkert stått där 45 minuter. Jag är inte förtjust i motorcyklar/mopeder och att sitta och vingla som passagerare med både stor väska och påse fyllda med matvaror var inte roligt.
Kvällsmaten beställdes på samma ställe som igår och levererades till vår veranda igen. Det blev ungefär samma mat också, förutom att Paula fick en inköpt spaghetti carbonara uppvärmd i hotellets micro.
När vi satt och åt fick jag se något jag aldrig sett förut trots 59 år på nacken; en månuppgång! Det var helt otroligt! Först såg jag ett ljussken bortom ön utanför oss. Funderade på om det kunde brinna, för det skulle ju inte finnas några boende där. Ett tiotal sekunder senare hade ljuset blivit större och rundat. Då fattade jag att det var månen. Rusade in efter kameran och när jag kom tillbaka såg man klart att det var en måne i vardande. Satte kameran på film och man såg verkligen hur månen steg sekund för sekund. På en dryg minut var den helt uppe. Sedan tog det bara några minuter för den att nå högst upp på himlen. Attans vad fort det gick. Nu fattar jag inte alls hur jorden rör sig i förhållande till månen, när det går så fort, men det är väl för att vi är nära ekvatorn. Dessutom var det fullmåne så effekten blev ännu större. Vackert också med spegling i vattnet och några fiskebåtar. Imponerande! Hoppas att någon bild, eller filmsnutten, blev bra. Mitt i natten tog jag sedan kål på en andra kackerlacka.
Ett rejält regnväder blev det i natt också. Först blåste det som tusan och någon dörr stod och slog på bakgården. Sedan öppnade sig himlen rejält under en halvtimme eller så.
Sedan tog vi en promenad längst söderut på vår strand. Där hade vi sett att det låg en restaurant och där såg stranden ut att vara lite mindre ockuperad av fiskebåtar. Först fick barnen springa av sig i vattenbrynet och plocka snäckor. Sedan åt vi och det ganska rejält. Det blev stekt fläsk med ris till barnen och varma cashewnötter till oss alla. Jag tog två fläskrätter; med grön curry och med vitlök och peppar. Sopha körde thailändsk och starkt som vanligt. Numera när vi käkar går notan alltid på över 1.000 baht, sedan beror det på vad och hur mycket man dricker till. Idag var det varmt (och stark mat) så då blev det dubbla stora Singha öl och en nota på 1.260 baht. Allt har gått upp i Thailand och svenska kronan är ju usel. Tänk när man på dyra Phuket bara betalade 50-60 baht för en maträtt när jag var där första gången 1999. Nu går det på 150 nästan överallt.
Barnen fick bada när de hade ätit klart medan vi satt kvar i skuggan och tittade på. De var en bit ifrån oss men det var väldigt långgrunt, innan så småningom tidvattnet började komma in. Alexander hade oturen att trampa på en glasbit eller eventuellt en vass snäcka. Tur att vi hade med plåster.
Så småningom gick vi hemåt, sparkandes på en nyuppblåst badboll. När vi kommit hem tog även jag ett ordentligt dopp precis nedanför vårt hus, trots fiskebåtarna. Det var väldigt varmt i vattnet - säkert en 30-35 grader.
Vi beslöt oss för att hoppa över middag i kväll. Vi åt ju så mycket under den sena lunchen. Dessutom fick vi med oss rester i en doggy bag, så barnen fick lite till på kvällen. Mer öl kände jag inte heller för. Tyvärr hade vi ingen vattenkokare med oss på denna resa, så man kan inte ta sig något kvällste heller. Lugn kväll. Satt och väntade på en ny effektfull månuppgång, men det var för molnigt. Den skymtade bara emellanåt och det verkade som det började en timme senare idag. Jag förstår verkligen inte det där med jordens lutning …
På det kom en rejäl regnskur, precis som Sopha hade handtvättat och hängt upp lite kläder på "verandan" och fällt kommentaren "hoppas att det inte regnar i natt"!
Så helt plötsligt var ovädret över oss det gick fort! Det var bara att rafsa ihop grejorna och rusa hem. Det regnade och blåste rätt rejält och Alexander blev lite rädd. Med facit i hand vet jag inte varför vi inte bara sprang upp till restauranten och väntade tills regnet var över. Nu fick vi längre väg och allting blev blött; kläder, väskor m.m. Vi hade med oss en uppblåst badboll som jag fått nånstans ifrån. Det stod Centerpartiet på den och pryttlar med politiska budskap är väl ingenting jag skyltar med där hemma, så den fick följa med hit. När det började blåsa försvann den iväg med en jädrans fart och jag efter. Först for den längs vattnet och jag trodde jag skulle hinna ifatt den, men när den drog upp på land hade jag inte en chans. Den är väl halvvägs till Bangkok vid det här laget. Jag har i alla fall med en med Muminmotiv också, så det gör liksom inget. Tänker bara nu efteråt att det var lite märkligt det där med Centerpartiet och att den lämnade oss. Tillbaka på rummet satte jag på iPad:en och fick läsa att Torbjörn Fälldin gått bort dagen innan. Det är ju inte utan att man börjar fundera lite …
Lite senare gjorde vi ett nytt försök med mat. Gick tillbaka dit vi var när ovädret bröt ut och åt för andra dagen i rad och det blev ungefär samma mat igen, med lite variationer. Plaskade lite i vattnet efteråt och nu var det min tur att trampa på en vass korall i vattnet med blodvite till följd. Fick raskt ta mig tillbaka hem och familjen följde efter. Den här gången städade vi stranden från glasflaskor och hittade en hel drös, både hela och trasiga. Kändes bra med en riktigt god gärning.
Det blev ingen middag idag igen, vi åt ju frukost och lunch så sent. Det blev frukt och andra onyttiga saker på altanen i stället.
Sedan blev det dusch och ombyte på rummet innan vi vid tresnåret gick bort till samma restaurant som igår. Den var bra! För egen del var jag inte så hungrig utan valde bara en rätt; smaskiga räkor i tamarindsås (lite dyrare), förutom de "obligatoriska" varma cashewnötterna. Alexander, som brukar vara lite kinkig, åt bra och Paula, som brukar vara lite enkelspårig, vågade prova på något nytt. Bra att de äter. Alexander har fått vad jag under ungdomens cykelresor brukade kalla "cykelarmar"; dvs solbrända underarmar när resten av överkroppen är vit. Han får nog börja springa runt lite utan t-shirt en liten stund varje dag.
Ingen middag idag igen. I kväll tog även Sopha en öl på verandan. Därpå tog jag även en cappuccino eftersom ölen gjorde mig trött. Bra att vi köpte vattenkokaren. Vi har bunkrat upp med nudlar om nu någon skulle bli hungrig.
I morse lyckades jag skada mig för andra dagen i rad. Slog stortån i ett vansinnigt placerat trappsteg mitt i frukostmatsalen. Blodvite igen.
Hotellägarinnan har förresten visat intresse för mina fruktansvärda myggbett och kom med en salva som hon själv applicerade på mina ben medan jag satt och åt frukost och inte kunde kladda ner händerna - till stort nöje för personalen.
På väg därifrån hittade vi en liten kaffebar som förutom smarriga iscappucccino också sålde och värmde på Mama nudlar, som barnen äter där hemma. Sedan gick vi längs hela stranden till södra änden och favoritrestaurangen där. Det var väl fjärde gången vi åt där. Ungarna åt väl inte så mycket där, p.g.a. nudlarna, men Sopha och jag desto mer. För egen del blev det stekt fläskkött utan speciell smak, som jag kryddade själv med lök och vitlök, samt omelett med fläsk. Smakade på en av Sophas rätter; bläckfisk och räkor med young pepper. Ungarna fick bada medan vi åt, samt slänga tillbaka alla snäckor de plockat.
Tillbaka på hotellet fick vi byta rum igen, vilket vi bett om. De har ju 18 rum som alla ser olika ut, så sista natten blir det ett tredje rum. Nu var det marint tema och det var klart det bästa av våra tre rum. Synd att vi inte fick det från början. Vuxensängen såg ut som en båt. Till barnrummet i övervåningen gick en smal spiraltrappa, som jag tyckte var lite obehaglig, så Alex fick sova hos oss. Barnsängarna var egentligen bara madrasser på golvet, men med myggnät över sig.
Sedan blev det förberedande packning. Vi ska ju bara åka bil i morgon, så det går ju bra med en massa påsar också …
Vi checkade in på hotell Bua Dara, som hade pool, vilket var kul för barnen, men ingen wi-fi på rummet, så det blev inte så mycket uppdaterat på hemsidan den veckan. Vi gick runt och tittade lite på omgivningarna och stranden. Det var väl sådär. Stället ligger ganska långt från händelsernas centrum och vi är enda gästerna, så …
Eftersom det är lågsäsong höll de på och städade och renoverade kraftigt. Lite tråkigt. Dessutom hade de stängt av vuxenpoolen så vi fick hålla till i barnpoolen. Simpuffar behövdes inte.
Både Sopha och jag somnade på eftermiddagen på rummet. Jag var ju uppe rätt tidigt och kollade soluppgången. Barnen skötte sig själva.
Frukost ingick inte och kostade 200 baht styck så vi bokade bara tre styckna och bara första morgonen för att se vad vi fick. Den var väl sådär. Inget te. Rissoppa med fisk i. I fortsättningen fixar vi det själva.
Sopha bokade en motorcykel för två dagar men de hörde fel, så det kom två styckna. De hämtade dock tillbaks den ena innan jag ens hann se och fundera om det var något för mig. Sopha och Alexander åkte ut en sväng och himlen öppnade sig, så de blev kvar ett bra tag på postkontoret.
Framåt eftermiddagen åkte vi bort till närliggande Nana Beach för att äta lunch/middag. Sopha körde först dit mig (10 min) och åkte sedan och hämtade barnen. Under tiden köpte jag en kall dricka och tittade lite på stranden. Vi käkade på en strandrestaurant som tillhör hotellet som heter just Nana Beach. Det var gott och de fixade såväl smakfull pasta carbonara som hamburgare med pommes till barnen. Jag fick mig både pork med cashewnötter och tuna sandwich. Sopha åt som vanligt nåt man inte vet vad det är. Så småningom körde hon hem barnen och så öppnade sig himlen igen, så det tog en bra stund innan jag blev hämtad. Det blev en öl till med varma jordnötter. På vägen tillbaka köpte vi frukosttillbehör på 7-11.
Kvällen tillbringades på rummet. Det regnade lite igen. Det blev pysselböcker, yatzy, patiens och Lundellboken, samt vykortsskrivande.
Sedan gjorde vi samma restaurantresa som igår. Vi hade kvar moppen. Sopha gick upp till hotellet och bokade en hotellnatt där, så vi bor lite ståndsmässigt sista natten, då vi dessutom måste upp jättetidigt. De har fin pool och fin strand nedanför, samt bra restaurant. Bokade även bil till flygplatsen.
Det blev lite underkläder till oss allihop. Tvättmöjligheterna är inte så bra. Vi spelade lite arkadspel igen och Alex slog mig i airhockey. Gjorde några misslyckade försök att ta ut pengar på ATM och det gick bara inte. Efteråt började jag misstänka att bahten nu har blivit så dyr (över 0,25) att man hamnar över 5.000 kronor vid mina 20000baht-uttag och att det är maxgräns för uttag utomlands. Banken bekräftade senare att så är fallet. Efter två försök fick i alla fall Sopha ut pengar från sin bank, så vi kunde äta. Det blev mat på MK och glass på Swensen's. Vi åkte sedan bort till ett gammalt känt tempel, men vi gick aldrig in p.g.a. att det regnade igen.
Vi stannade till på Nana Beach för att bada lite, men ungarna surade och ville inte. Det blev några dricka och lite pommes frites till barnen. Jag tog en cocosshake och fick den serverad i själva nöten. Kul! På väg hem köpte vi pannkakor på kvällsmarknaden.
Så kämpade jag i säkert trekvart med att få iväg en mailfråga till banken. Det var jävligt bökigt när man hela tiden blir avloggad p.g.a. inaktivitet, för att man sitter och skriver ett långt mail!
Sedan blev det en stund i poolen med Alexander. Paula ville inte. Hon har bränt sönder axlarna eftersom hon inte lyssnar på föräldrar som säger att man ska ha solkräm på sig.
Under eftermiddagen åkte vi till favvorestauranten igen, på samma sätt som tidigare. Åt gott och jag gick och strosade i vattenbrynet på egen hand, medan Sopha körde hem barnen. Fascinerades av stora fiskstim som jag aldrig sett tidigare på grunt vatten. Försökte filma dem, men det blev inte så bra.
Efter mörkrets inbrott åkte Sopha och barnen iväg till kvällsmarknaden och handlade pannkakor, samt köpte frukost på 7-11.
Det blev en kul dag på sjön. Vi gjorde tre stopp, men det var bara det första som passade barnen. Sedan var det för mycket vågor och därmed för dålig sikt. Alexander var väldigt reserverad till en början. Paula hade lite problem med cyklopen och att hitta livlinan när hon fick saltvatten i ögonen, men hon fick hjälp av en snäll besättningsman med livboj. Vid sista stoppet var det mest de yngre passagerarna som roade sig med hopp från övervåningen under tjo och tjim. Vi drog iväg vid 8:30 och tebax på hotellet var vi framåt 17:00. På hemvägen kände sig Alexander lite sjösjuk och hade en plastpåse till hands, men den behövdes inte.
Kvällen tillbringades vid poolen med middag samt bad för barnen. Jag åt pork sweet & sour (som var köttbullar!) och barnen mest pommes frites. Paula åt glasnudelsoppa som Alex smakade på. Han gillade också min mat. Barnen badade tills det blev mörkt och Paula tappade/glömde sina simglasögon - ett av resans få missöden (förutom mina blodflöden och myggbett då).
Vi gjorde oss hemmastadda på hotellet. Det var lite dyrare än tidigare, mest beroende på att det var en stuga med två rum och dörr emellan. De kallar det familjeboende och finns inte tillgängligt på booking.com, så därför hade vi inte hittat det tidigare. Det var synd, för annars kanske vi hade bott här i stället. Skönt att få sova i en mjuk säng igen.
Vi gick så småningom bort till poolen, där ju restauranten har samma kök som favvorestauranten vid stranden. Barnen badade som galna och vi fick knappt upp dem för lunch. De åt i alla fall pommes frites samt risrätt för Alex och pasta carbonara för Paula. Jag tog friterade räkkakor (shrimp cakes) och pork med young pepper and herbs. Det sistnämnda var det starkaste jag ätit på denna resa och det var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Därför blev det två stora Singha också.
Sedan blev det mera bad och jag hade lovat barnen att också hoppa i. Bägge ville bada på djupa sidan och Alex ville inte ha simpuffar, så Sopha fick gå och köpa en badring till. Poolen var fylld av holländska barnfamiljer. Vi pratade med några av dem. Efter ett tag började det regna och det ökade sedan hela tiden. Det är en märklig känsla att bada i regn. Efter en timme eller så fick vi ge upp. Det blev för mycket. Synd att vi fick dåligt väder allra sista dagen, när vi just hade lyxat till boendet.
Efter dusch blev det DVD-tittande; 8 avsnitt av "Pingvinerna Från Madagaskar" och tecknad långfilm med Scooby-Doo, samt nudelätande för både barn och undertecknad. Tvingades sedan att dricka upp allt som var kvar av whiskyn! Sopha och jag packade om inför flygresan. Vi lämnade diverse småsaker till städerskan; cigarettändare, diskmedel och nudlar. Simpuffar och myggdödarracket lämnade vi i receptionen.
Planet gick okristligt tidigt; redan kl 07:15 och man måste vara där 45 min innan. Vi kom fram precis på håret. Sopha snackade igenom våra matpåsar, trots att de innehöll dryck, och vi åt dem först på flygplatsen i Bangkok, där vi mellanlandade för planbyte. Tyskarna kastade i sig sitt redan utanför incheckningen. De 65 kg packning vi fick ha (20+15+15+15) täckte vi upp precis. Vete 17 hur det gick till, men min väska vägde hela 25 kg. På Don Muang skulle vi vänta i 5 tim 20 min, men det blev ännu längre p.g.a. att planet vi skulle iväg med inte kommit ännu. Vi stod och tittade på när de lastade av bagage och vi såg vårt eget lastas på. Ingen ursäkt eller förklaring till förseningen.
Bägge flygturerna gick med Nok Air (nok betyder fågel) och andra planet lyfte en timme försenat c:a kl 14:40 och 50 minuter senare landade vi i Phitsanulok, som ligger strax nordväst om där vi har vårt hus.
Barnens kusin Ben stod sedan länge och väntade. Det tog honom en och en halv timme att komma dit, men säkert två timmar längre att köra oss hem igen, för vi gjorde några stopp på vägen. Vi stannade till två gånger för att fotografera där det var extra vackert; bl.a. vid en officiell utsiktspunkt. Vi stannade också vid en thailändsk rastplats där Sopha och Ben käkade och vi andra hade drickapaus och fotograferade häftiga skrotskulpturer; bl.a. i form av actionhjältar; och en buss som hette PEKOBUS, vilket var kul för mig eftersom jag jobbar med ett system som heter just PEKO. Såg tyvärr resultatet av en trafikolycka där en motorcykel kört in i sidan på en liten flakbil. Sopha var säker på att det var den motorcykel som en kvart tidigare passerat oss i mycket hög fart. Var det samma så gick det säkert inget bra för föraren.
Sedan stannade vi till vid ett Big C köpcentrum, där det fanns en MK restaurant, så barnen fick sina gröna nudlar, som inte finns någon annanstans. Hittade också billiga byxor till mig; 100 baht för kortbenta chinos och 80 baht för shorts/badbyxor. Vi köpte också frukostbröd och barnen fick sig lite arkadspel.
Strax efter mörkrets inbrott befann vi oss slutligen i vårt eget hem! Tyvärr regnade det fortfarande och gårdsplanen var en leråker. Dessutom har kommunen grävt upp gatan utanför oss, så det gick inte att köra in bilen på tomten, eller ens komma in på gatan den vanliga vägen. Skällande hundar ackompanjerade vår ankomst.
Så är vi tillbaka i vårt eget hus; jag för första gången på två år medan fru och barn ju var där för bara två veckor sedan. Somnade tidigt på kvällen och därför var alla, utom Paula, uppe kl 7:15.
Efter frukost blev det tvätt, nyhetsläsande och uppdatering av hemsidan. Paula och Alex åkte iväg med Ben på motorcykel och handlade lite mat. Tittade på kommunens maskiner som fortsatte att jobba med gatan utanför.
På kvällen när vi kom hem från shoppingen var de äntligen klara och borta. Sophas svåger från Bangkok var uppe och lämnade och fixade lite saker. Så småningom slutade det också att regna.
Gick runt och fotograferade vår tomt från olika vinklar. Packade ner Anders Börjessons skor som han hade glömt på ett hotell och fått skickade till vårt hem. De kom i alla fall fram, till skillnad från farfars grattiskort till Paula, som vi fortfarande väntar på. Varmt och kvalmigt var det så det räckte.
Framåt eftermiddagen tog vi en tur med bilen. Först stannade vi till vid en gigantisk Buddhastaty, där det också föregick någon form av ceremoni som Sophas pappa deltog i, så vi mötte honom. Vi klättrade upp till statyn och tittade på utsikten och klingade i klockor (mest Alexander) och hittade en damm med stora fiskar. De käkade faktiskt vattenmelon, men vi sa att vi kan komma tillbaka en annan dag och då ta med oss bröd. Därpå for vi bort till köpcentret vid Tesco Lotus. Ungarna ville äta pizza idag, så vi åt på The Pizza Company. Jag tog spaghetti och lökringar. Efteråt fick barnen spela lite arkadspel. Alexanders och min airhockeymatch slutade idag 4-4.
Dagens shopping, inklusive maten, gick på uppåt 7.300 baht - huvva! Köpte kamera- och USB-minnen, diverse mat och dryck (dock bara två öl), några klädespersedlar och så godis, halstabletter, tamarindtvål, tandkräm, schampoo, salvor och annat att ta med hem till Sverige. Listerine med smak av grönt te är en favorit som inte finns hemma.
Det hann bli mörkt innan vi åkte hem. Stackars chauffören Ben väntade tålmodigt medan vi åt och shoppade. Alexander har en klasskamrat som heter Triton och under förra Thailandsresan upptäckte vi att Mitsubishi har en modell som heter just Triton. Nu lyckades vi äntligen ta en bild på Alexander och en Triton, som vi kan visa för Triton. Kul!
På kvällen, i vårt rum, hann vi se att en geckoödla ramlade ner från taket på golvet. Strax efter hittade Alexander en slingrande mask på golvet. Vi försökte döda den med myggracketet. När jag sedan fick på mig brillorna och tittade lite närmare på masken misstänkte jag att det kunde vara en geckosvans. Sopha bekräftade misstanken. Den skruvade alltså på sig i flera minuter! Läbbigt! I badrummet såg vi senare en gecko utan svans …
Allting går i ett väldigt långsamt tempo när man är här. Sopha vill givetvis sitta och prata med sin mamma, pappa och syster. Vi har ju inte varit här på två år. Barnen sitter mest inne i vårt luftkonditionerade rum, framför allt Paula. Jag fladdrar lite fram och tillbaka. Svårt att sitta still. I år har jag bestämt mig för att inte bara sitta och pimpla en massa öl, som tidigare år. En liter whisky på 18 dagar och öl till måltiderna får räcka.
Sopha tvättade och jag hjälpte till att hänga upp. Plockade lite ogräs samt en massa brännbart skräp till den brasa barnens morfar tände på eftermiddagen. Det är så man gör sig av med sopor här på landet - man eldar upp dem. Plastflaskor och metallskrot säljer man kilovis till ambulerande "lumphandlare".
Gick runt och fotograferade/dokumenterade alla förändringar sedan förra besöket. En fiskodlingsdamm har försvunnit och blivit bananodling. Ett hus för svampodling har försvunnit. Vi har låtit bygga ett nytt utvändigt kök. Diverse möbelgrupper, arbetsbänkar och hammock har bytt plats. Sedan var de inte riktigt klara med vägen utanför, så det var ett jädrans brummande av passerande maskiner idag också. Fattade inte att de även skulle lägga ny asfalt, utan det såg vi när vi senare åkte till marknaden. Det är nylagd asfalt bara en knapp kilometer från oss. Av någon anledning har de börjat så långt bort från stora vägen som möjligt och kommer att sluta utanför oss om några dagar. Vi har väl ett par hundra meter till stora vägen mot Bangkok.
På eftermiddagen åkte vi iväg till en lokal marknad (utan Paula) och handlade främst frukt och de små lövtunna godisfyllda pannkakor (kep) som barnen gillar. Jag tog lite färgglada bilder på den frukt och mat som såldes. Där fanns diverse levande mat också; larver, syrsor, grodor och fisk.
På kvällen åkte vi till en nattmarknad i Lom Sak, närmsta staden. Vi undvek den största marknadsgatan; lördagsmarknaden; för det var så trångt med folk där. Dit vi gick fanns väl inte så mycket intressant, och de stängde det mesta strax efter vi kommit dit, men lite ätbart och underhållning för barnen fann vi i alla fall. Paula satt och vattenfärgsmålade gipsfigurer, som de sedan hållbarhetssprayade. Alexander körde radiostyrd bil om och om igen. Sopha och Ben provade att akvariefiska. Man hyrde små pappershåvar för en krona styck. Sedan försökte man fånga så många små fiskar man kunde innan håven löstes upp. Ibland gick det väldigt fort. De tålde inga hastiga rörelser. Vi fick i alla fall med oss tre-fyra fiskar hem till det akvarium Sopha köpt åt barnen. Barnen åt pommes frites och spaghetti innan vi åkte, så jag gick till 7-11 och köpte en korv och en macka. Hade ingen lust att prova på gatuköken - magen har varit lite lattjo ett par dagar, trots de förebyggande Trevis-tabletterna. Köpte dock en kokosnöt att dricka.
Vi hittade några öppna marknadsstånd på slutet, där det blev småsaker för småpengar, som pincett och ölöppnare. Alex fick ett plastsvärd för 20 baht. En kastrull kostade 80 baht!
Sopha åkte iväg och röstade med sin mamma och pappa. Det var ju val om att acceptera militärens plan eller inte. Förslaget vann stort; 61% tror jag det stod på svensk texttv.
Åkte bort till det vackert belägna tempel vi missade att besöka för två år sedan för att det då var trafikkaos. Paula ville inte följa med. Hon kände sig lite dålig, så hon var hemma med mormor. Vi åkte en liten omväg så vi kom norrifrån i stället för söderifrån och undvek tydligen en del trafik. Först tankade vi. Det blev 22 liter för 500 baht (125 kr). Literpriset var 22,74 baht; dvs c:a 5,70 kr. Handlade lite färdkost; bl.a. iskaffe.
Sedan stannade vi på ett kafé som hade gigantiska teddybjörnar såväl inne som ute. Gulligt! När det började regna fick de bråttom att täcka över och plocka in. Där blev det iscappucccino.
Lite senare kom vi fram till ett kafé (Pino Latte) vackert beläget ovanför templet och strax nedanför molnbeklädda berg. De hade fyra "maträtter" att välja på - till samtliga ingick det valfritt kaffe. Det blev en iscappucccino och därmed dagens tredje kaffe med is. Burp! Jag åt en gigantisk varm smörgås med ost, skinka och äggröra. Den var ihopbunden med ett snöre! Sopha och Alex delade på en clubsandwich. Den var också rätt stor. Till bägge fick man pommes. De var rätt dyra; 280 baht styck.
Slutligen kom vi fram till templet, som jag tyckte mycket påminde om några av Gaudis skapelser vi såg i Barcelona förra året. Mycket mosaik och skärvor i olika färger. Till det en gigantisk vit Buddha med inte mindre än fem huvuden. Allting omgärdat av vackra berg och dalgångar. Plötsligt fick Phetchabun en helt annan lyster. Precis när det började regna tog Sopha och Ben in thaimat på en liten restaurant. Regnet tilltog så det var lika bra att sitta kvar där en stund. Jag tog in pork garlic pepper och Alex fick sin vanliga rice with pork.
När det slutat regna åkte vi hem, men först köpte Alex och jag några nyckelringar med thailändska sedlar på. Vi hade tänkt att åka och titta på några vindkraftverk också, men struntade i det eftersom Sophas telefon slutat fungera, så vi kunde inte ringa och kolla hur Paula hade det. Vi var ju borta i närmare sex timmar!
Alex somnade på hemvägen, så jag satt kvar i bilen när vi stannade till vid en lokal marknad för att handla frukt. När vi kom hem hade morfar tänt brasan igen, så jag och barnen hjälpte till att elda skräp, bambuflis (efter någon slags tillverkning) och kokosnötskal. Vi hade tänkt åka till nattmarknaden igen, men klockan blev fort sen och det var redan mörkt. Vi tar det i morgon i stället.
Sent på kvällen satt jag och såg (med ett öga) på Zlatans tävlingsdebut i Manchester United direktsänt på thailändsk tv. Det blev seger mot Leicester i Community Shield; ligavinnarna mot cupvinnarna. Han fick nicka in segermålet 2-1, efter att cuphjälten Lingard gjort 1-0 och skyttekungen Vardy 1-1.
Det finns många vattenfall att titta på i omgivningarna, men det blev inget sådant den här resan.
Idag tog vi det lugnt. Sopha tvättade. Vi andra gjorde ingenting. Det var rätt varmt och soligt, så vi hade inte mycket ork. Jag spelade kort och Yatzy med barnen, som sedan åkte iväg en sväng med Ben på motorcykeln.
Sent på eftermiddagen åkte vi till Lom Sak och kvällsmarknaden. Tyvärr fanns inte de roliga sakerna för barnen kvar där, så det blev inga fler akvariefiskar!
I stället åkte vi till Tesco Lotus och köpte några fler saker vi behöver hemma i huset (bl.a. nya sängkläder och en stor jädrans plastlåda att lagra kläder och annat i när vi lämnat landet) och sånt Sopha vill ta hem till Sverige (kryddor/matvaror).
Själv köpte jag en bunt tunna t-shirts, typ undertröjor. Hittade inga badbyxor, som jag brukar köpa där, så jag går back för jag kastade ett par blöta när vi lämnade Chumphon. Tog färgglada bilder på fruktavdelningen. Lite annorlunda sortiment än där hemma.
Där fanns inget MK, så vi åkte bort till Big C och käkade. Det blev det gamla vanliga; gröna nudlar i olika kombinationer; anka till Alex, kött- och räkknyten till Paula och red pork och vårrullar för mig. Sedan blev det inte så mycket mer, för det var stängningsdags. På minimarknaden utanför fick Paula hopprep med räkneverk, samt ett anteckningsblock för 20 baht/st.
Väl hemma blev det i stort sett direkt i säng, efter bäddning med nya lakan. Jag satt dock uppe sent och dokumenterade detta. Paula sitter alltid med datorn tills lyset tvångssläcks. Därför är hon så trött på morgnarna.
Idag gjorde vi inte mycket, inte. Började förbereda packning och sortera ut vad som ska slängas. Tittade igenom de plastlådor vi köpte för två år sedan där det låg kvar en massa kläder och prylar. Hittade badleksaker, kortlekar, böcker och annat som jag hade glömt bort. Kastade en del och lade kläder för tvätt. Det mesta av mina gamla paltor gav jag bort. Om någon sedan använde dem vet jag ju inte. Barnens morfar hade kul när han provade mina stora skjortor i alla fall.
Vi kom inte iväg någonstans idag. Barnen åkte lite motorcykel med Ben. Alexander och jag provade ett par strandspel. Sedan eldade vi skräp, kokosnötter och bambuflis som vanligt, så svetten lackade.
Alexanders födelsedag idag! Sju år fyller han och blir skolbarn till hösten. Födelsedagspresenten fick han köpa redan för ett par dagar sedan, men vi satte i batterierna först idag. Det blev ett par walkie-talkies som han och Paula kan leka med. De följde med hem till Sverige också. Väl hemma får han lite pengar att köpa något rejälare för. Han brukar ju varje år vilja ha och få en radiostyrd bil, som sedan körs sönder. Nu har faktiskt mamma redan, honom ovetandes, köpt en radiostyrd helikopter som ligger där hemma och väntar. Om han sedan klarar av en sådan, får vi se. Han kan ju alltid köpa en bil också.
Vi firade Alexander genom att åka iväg till ett "vattenland", en timmes bilfärd bort, med Ben som chaffis. Inträde för fem personer var billigare (250 baht) än för en person i Bangkok (295 baht). Så nu fick vi ett sista användande för badprylarna vi har samlat på oss. Dessutom fick barnen varsin cyklop med snorkel efter båtturen härom dagen. Det var lyckat och barnen hade skoj. Ben badade med barnen mest hela tiden, även om jag också var med. Massor av vattenrutschkanor i olika storlekar. Bägge barnen vågade sig på den högsta/längsta också. Det fanns matservering, så det blev kyckling och pommes för barnen och pork garlic pepper för mig, samt thaimat för Sopha och Ben.
På hemvägen stannade vi till i Lom Sak för att avsluta med glassfrossa på Swensen's. Alex åt med god aptit en speciell stor födelsedagkreation. Vi brukar ju alltid äta glass omedelbart efter maten och han brukar inte orka så mycket då, men nu fick han i sig alltihop. Han var lite orolig för att personalen skulle sjunga för honom (som de hade gjort för Paula på pizzerian), men det slapp han. Däremot kom de och fotograferade och levererade ett speciellt grattiskort. Snällt! Jag vågade mig på den nya smaken durian (den kända illaluktande frukten) och det var väl ingen höjdare, om sanningen ska fram. Jag rapade durian i flera timmar efteråt trots starka halstabletter. Dessutom var det sticky rice i glassen! Inte ens Sopha tyckte den var god.
Paula fyllde 11 år redan innan jag kom hit, så firandet fick gälla henne också. Precis utanför glasshoppen såldes det kramdjur. Paula har sparat pengar hon fått under resan just för att kunna köpa ett speciellt djur hon sett tidigare, nämligen en ganska så stor gullig anka, så så fick det bli. Alex fick ett djur i present och valde då en gullig grå varg i samma storlek. Där fanns förresten Lilla My som "kramdjur".
Sedan ville Sopha shoppa lite mer; skor och medikamenter. Därpå åkte vi till ytterligare ett lågprisvaruhus, Makro, som jag inte hade besökt tidigare. Där var det lite billigare än på Tesco Lotus, men inte lika stort sortiment. Det mesta var också i storpack. Det blev handlat för över 4.000 baht igen - mycket torrmat och kryddor och några köksverktyg. Jag hittade svarta sesamfrön till min filmjölk, både i hel och krossad form, samt en snygg stekspade i teak. Cool. Vi hade plockat upp Bens flickvän på vägen och körde henne hem, vilket vi gjort även vid tidigare shoppingresor. Det var mörkt redan när vi kom till Swensen's. Vi åkte hemifrån vid 12-snåret och kom hem först vid 22:30. Ben såg sliten ut!
Vi hade köpt med oss en pizza, för vi visste att barnen skulle bli hungriga, så den värmdes i micron och slukades på vardagsrumsgolvet. Den räckte till mig också. Sedan blev det tandborstning och nattande. Sopha och jag packade våra inköpta varor och jag satt uppe rätt sent med datorn.
Mamma Sopha var förresten igång som vanligt redan tidigt i morse. Förutom tvätt så åkte hon iväg med sin mamma och Ben och inspekterade våra ägor på annat håll. Där odlas det diverse grödor. Hon hade med sig lite egenplockad bambu som ska tas hem till Sverige.
Framåt eftermiddagen åkte Sopha, Alexander och jag med Ben till den närmaste marknaden för att köpa ännu mer att packa ner. Vi åkte också bort till några jordbruksaffärer och köpte plantor och frön som skulle planteras innan vi åkte. Vi hittade också en "outlet" där man kände igen mycket från marknaden, men mycket billigare. Det blev lite småsaker och äntligen fick jag tag på "roliga" ölöppnare. Det blev bl.a. en i form av en flaska Tiger Beer.
Eftersom Paula inte velat följa med kunde vi ju inte åka och äta. Barnen åt köttpinnar och kyckling inköpta på marknaden, men sådant gillar inte jag så jag åt ingen riktig mat på hela dagen. Det blev bara lite nudlar på rummet på kvällen. Packade klart det mesta. Sista två dagarna använde jag nästan bara kläder som jag kunde kasta, så jag slapp släpa hem smutsiga kläder. Fick ihop sju påsar med diverse skräp och kläder för morfar att elda upp. Han fick också lite hela kläder som jag inte ville släpa hem.
Packade ner alla sängkläder i den stora plastlåda vi köpte dagen innan, samt leksaker och diverse kläder som skulle lämnas till nästa gång i de lådor vi hade sedan tidigare. Roligare än så blev det inte idag.
Den hyrda bilen (5.000 baht med chaufför) kom och hämtade som vanligt, men det var inte samma kille som de två senaste resorna, utan hans kompis. Vi ville åka kl 14 för att vara på flygplatsen i god tid för incheckning och en chans till lite mat, eftersom barnen brukar slockna rätt fort på planet och frukosten inte heller brukar vara så intressant för dem. Vi kom faktiskt iväg i tid; kl 13:56. Det tog 5 tim 45 min, så var vi inne på flygplatsen. Vi gjorde två toalettstopp på vägen, med inköp av nudlar till barnen och iscappuccino till oss. De flesta av oss sov åtminstone en stund. För min del var det dock inte många minuter.
Chaffisen körde ganska snabbt, men ändå bra. Vi var framme strax före kl 20 och han skulle omedelbart vända hemåt igen, då han hade en körning dagen efter också! Sicket slit! Vi gav honom 100 baht extra till något att äta och så fick han våra oöppnade vattenflaskor.
Vi lyckades checka in bagaget ganska snabbt, så vi slapp släpa runt med det. Med våra biljetter fick vi ha 30 kg per person och det fyllde vi ju upp. Vi hade 119,5 för några år sedan, men då kanske barnvagnen var inräknad. Nu hade vi otroliga 135,2 kg!!! Min väska vägde 27 kg, så det betyder att Sophas sex väskor (inklusive hennes och barnens kläder) vägde 108 kg! Vi hade alltså 15 kilos övervikt, men de sa inget! Kanske för att vi hade bonuspoäng till godo?
Sedan fanns det ju inte mycket orsak att drälla ute i terminalen, så vi tog oss in och satte oss på en (flygplatsdyr) restaurant. Det blev spaghetti bolognese för Paula, cheeseburger för Alexander och något tredelat för Sopha, där jag fick en omelett av henne och hjälpte Alex med burgaren. Beställde inget själv. Det gick på den vanliga tusenlappen. En vanlig flasköl kostade förresten 160 baht, mot 60 på stan. En vanlig flaska vatten 65 mot 8 i den lokala affären. Suck! Ute i terminalen såg jag en flaska vatten för 91 baht! Varför dessa svinaktiga priser på alla flygplaser? En påse Kit-Kat choklad (max 200 gram) kostade 610 baht (155 kr!!!). Vadå tax-free? Då fick man en selfie-pinne "på köpet". Allt för att lura barnfamiljer. På Arlanda såg jag att det var "extrapris" på två påsar godissnören … 59 kr! Lurendrejeri, skulle jag vilja kalla det! Jag hade en i bagaget som jag hade köpt på Lidl för 10 kr!
Struntade i taxfree-affärerna och gick direkt till gaten, där vi inte kom in för det var ett annat plan emellan. Jag gick tillbaka och köpte en flaska whisky, fast jag inte hade tänkt. Hittade en som heter Ardmore, som jag inte känner till, men den skall vara smoky and peaty. Hyfsat pris också.
Ungarna var faktiskt aktiva vid frukosten för en gångs skull och åt med god aptit. Det som blev över tog jag, fortfarande lite hungrig sedan den bleka middagen.
Vi tog en stor taxi ända hem till dörren, p.g.a. vårt myckna bagage. Det kostade 1.260 kr med fast pris. Lika mycket vi betalade för vår sextimmarsresa dagen innan! Trevlig kille från Irak som körde. Berättade om taxipriser här jämfört med i Irak och Qatar, där han brukar landa när han åker hem. Vädret var lite kyligt jämfört med värmen i Thailand. Speciellt som vi hade kortbyxor och kortärmat.
Första timmarna hemma gjorde vi ingenting. Paula sprang ut och tittade på omgivningarna fast klockan bara var åtta. Sopha sov några timmar. Jag packade upp smutsiga kläder, så det inte skulle börja lukta. Den lagrade posten kunde vi inte läsa, för den skulle komma först på måndag. Ringde farsan och berättade att vi var hemma. Så småningom packade jag upp allt och gick och bokade tvättstugan till kl 7 nästa morgon. Framåt aftonen åkte vi ut och handlade lite mat att äta och lite frukost att lagra i kylboxen tillsammans med kylklampar. Kylskåpet var ju trasigt! Dagen efter beställde vi ny kyl och frys och fick dem hemlevererade redan tisdag förmiddag. Sedan kunde vi börja leva som vanligt igen.
Tack för den här gången!
Vid tangenterna: Ove Ström
Några bra sidor jag använder mig av under resan
Föregående sida (reseberättelse 2014)
Nästa sida (reseberättelse 2019)
