| |
1. Koncentration med medveten inriktning på rytm och timing är basen för både nöje och snabba framsteg. Rytm och timing är omöjligt att få när någon av spel- arna hela tiden missar på de första 2-3 tillslagen. Anpassa därför tempo efter svårighetsgraden på övningen och spelstyrka (inte efter den hårdhet som man eventuellt kommer att använda i en framtida VM-final). Öka tempot och svårighets grad efterhand. Se "0-11-DVD-n", där vi visar enkla och svårare regelbundna växlings- och fotarbetsövningar, "halvoregelbundna", och helt oregelbundna växlingsövningar.
2. Undvik onödigt bollhämtande! Det finns olika metoder för detta:
A/ Träning med en bra boll bidrar till att man lär sig att värdera bollen/spela i rätt tempo! "Straffet" för för hårt spel blir att man måste springa och hämta den.
B/ Vid särskild träning på hårt tempo eller vid träning på att avgöra bollen är det bättre att använda fler bollar, så länge inte koncentrationen försvinner och man slipper att få bollar under fötterna (hur stor träningshallen är spelar roll).
C. Träna gärna en hel del multiboll (låda) och med robot, men under förutsättning att du känner till det viktigaste om tekniken på det du tränar.
3. Gör inte övningarna för svåra, se till att de blir roliga att köra, prova ut tillsammans.
4. Hantelträning ger snabbare framsteg än annars: Kör ditt program för båda armarna; enkla övningar med lätta vikter för handleder, armbågsleder axlar.
5. Fysisk träning (utöver hantelträning): Bra kondition (via t.ex. joggning eller simning) hjälper naturligtvis till men någon genomgång av sådan träning är överflödig: Varje gymnastiklärare är expert på fysisk träning och det handlar om självklarheter. Bordtennis är dessutom fysisk träning i sig. Vidare kunskaper om bordtennisinriktad fysisk träning är bara av betydelse när spelaren nått elitklass.
¨För att bli en skicklig spelare underlättar det naturligtvis också med:
6. Bra tränare,
7. Träningslokal och tillgång till många träningstider.
Observera att man går framåt och kan komma ikapp starkare spelare genom att träna med jämnstarka och något spelsvagare spelare. Föreställningen att detta inte går är overklig (man vill ha snabb hjälp att bli bättre). Däremot måste man ofta träna ganska mycket för att gå ikapp starkare spelare, men det är något annat! Det normala är förstås att mest träna med spelare på ungefär samma spelstyrkenivå. I klubbträning är det dock normalt i klubbträning att under korta stunder spela med betydligt spelsvagare eller spelstarkare motspelare). Se andras behov! Det håller inte att bästa spelaren i klubben struntar i sin egen förenings ordinarie träningar för att sparra med bättre spelare. Byt då klubb istället. Sparra mot andra spelare när det inte kolliderar med dina klubbträningar. Man har ansvar och måste både ge och få som spelare. Det ligger ofta i eget intresse att se till att bidra till att andra spelare än du själv (i den egna klubben) blir bra spelare. Betydelsen av kompisarna och relativ närhet till träningshall underskattas nästan alltid av spelare och föräldrar utan egen lång erfarenhet.
|
|
|