C19 medger dock via sin advokat att han har anlagt branden i trapphuset men tillägger att han inte hade uppsåt att skada någon. De tre andra medger via sina advokater att de har varit i kulverten och i trapphuset. Sedan ägnades dagen mest åt genomgång av teknisk bevisning och bl.a. bilder från lokalen, trapphuset och kulverten visades. Den omfattande vandaliseringen som hade förekommit i kulverten under brandnatten plus andra tekniska prover hade gjort att polisen redan under de första månaderna fattade misstankar att branden var anlagd. Chefsåklagaren sade att de fyra avsiktligt och i samråd har anlagt branden. Sedan med vetskap om att brand har uppstått har de lämnat platsen likgiltigt för de konsekvenser som denna handling kunde medföra.

Sedan var det resp. försvarsadvokats tur att berätta sin klients version. Anders Munck sade att A21 inte alls gick till kulverten för att tända en eld utan för att göra inbrott och att han inte anlade någon brand men såg att C19 tände på en pappersbit. Göran Franzén sade att B19 erkänner skadegörelse i kulverten och att han efter att ha hört C19 berätta att han har tänt en eld, drog en brandslang en bit mot dörren till trapphuset och fortsatte sedan dit bort, men han såg varken eld eller rök och gick sedan därifrån. Göran Bergendahl sade att C19 hade startat elden för att bara en stol skulle brinna upp och på så sätt orsaka extra kostnader för hans vänner som hade ordnat festen. Enligt advokaten så kände C19 sig kränkt för att behöva betala och idén med att starta elden hade väckts efter bråken och inga hot hade framförts före festen såsom ett vittne har påstått. Leif Silbersky sade att D19 inte hade deltagit i diskussioner om att anlägga brand eller att han någon gång haft för avsikt att sabotera festen.

2000-05-05: Rättegången gjorde ett uppehåll idag. Det rapporterades att minst två tv-kameror kommer att placeras i Sal-A f.o.m måndag. En kamera skall riktas mot åklagarsidan och en annan mot de anklagade. Även 10 extra platser i Sal-A kommer att erbjudas allmänheten. Dessa platser var reserverade för de anklagades familjer men har inte använts under de två första dagarna under rättegången.

2000-05-08: Rättegången fortsatte idag. Problemet med överföringen av bilderna var löst på ett mycket bra sätt. Det var D19 som blev först av de anklagade att berätta sin version. Han sade att det var han som släppte in de tre andra i kulverten igen när de hade gått ut därifrån första gången och dörren hade gått i lås. Sedan hade han tagit sig in på festen igen och gått ut genom nödutgången, trapphuset och kulverten för att släppa in dem igen. Han sade sig tro att de skulle den vägen släppa in folk till festen för halva priset. Första gången de var i kulverten hade de sysslat med diverse vandalisering. Andra gången de befann sig där inne så hittade de en dunk med brandfarlig vätska som de tog med sig till trapphuset.

D19 berättade vidare att det hade varit bråk på festen, att någon hade dragit kniv och att han hade kommit till festen ensam och anslöt sig till de tre andra för att inte vara ensam. Han trodde inte att elden skulle sprida sig till lokalen där alla ungdomar fanns men var rädd för att elden skulle ta sig till Backateatern. Han berättade att han hade aldrig släppt in dem om han visste vad som skulle ske, att han försökte inte stoppa C19 för han såg drogad ut och kunde slå honom, att han berättade inget sedan för att han var rädd för att fängslas.

2000-05-09: Rättegången fortsatte idag med C19. Han berättade att de bara hade varit i kulverten en gång, att det inte fanns någon dunk med brandfarlig vätska däremot en glasburk med penslar och vätska i. Han berättade också att han inte rullade ihop nåt papper som han tände på utan att han och två andra rev sönder papper och lade under en stol som hade ramlat från stolhögen som stod en meter bort och att han tände på pappret under stolen först och sedan kom en annan och tände på pappret. Han berättade vidare att alla stod i närheten när detta gjordes och såg vad han gjorde utan att säga något positivt eller negativt och att på väg därifrån så kastade D19 glasburken med vätska i och kastade mot trappan. Han ville inte berätta vem den andra som tände på var.

Han sade att han beslutade sig för att erkänna i februari eftersom D19 hade berättat mycket som var fel och för att lätta bördan. Han berättade att han trodde att elden skulle självdö. Han sade att han sedan på busshållplatsen tänkte att elden kunde sprida sig och att han kanske skulle gå tillbaka och kolla men att bussen kom och då försvann de tankarna. Första gången han fick veta om branden var det via ett meddelande från hans syster som kom till hans mobil. Han trodde dock inte att det var pga den brand han hade startat utan att det måste ha varit någon annanstans. Han sade att senare när han hade fått klart för sig att några hade dött i en brand på Backaplan hade han tagit sig dit med ett par av de andra och sett förödelsen. Väl där hade de förstått att de inte kunde göra något och att det var bäst att lämna platsen, vilket de gjorde.

Sedan var det A21 som berättade att de hade varit i kulverten och trapphuset två gånger och att han sysslade med vandalisering i kulverten under första gången och att branden anlades andra gången de var i trapphuset. Han berättade att papper samlades och stoppades under en stol som hade ramlat ner från stolhögen och att han såg att elden tändes på pappret med en cigaretttändare men att han inte minns vem som gjorde vad utan bara vad han själv gjorde och att han inte gjorde något. Han sade att det inte fanns någon brandfarlig vätska.

Han sade vidare att han inte har något ansvar för det som har hänt och att det känns ensamt efter allt som ändå har hänt. Annars har det framkommit också att han har begått många brott som rån, stöld och misshandel tidigare.

Under de här dagarna då de anklagade har förhörts i rätten har de frågats ut av åklagarsidan, försvaret och även målsägarbiträden som har kunnat visa att det de uppger i rätten skiljer sig på flera punkter mot vad de tidigare har sagt i polisförhören. I flera fall har chefsåklagaren och målsägarbiträden lyckats bevisa dessa förhållanden under rättegången och därmed tvingat dessa fyra att ändra sig och avslöja att de inte talar sanning.

Det är förvånande att alla fyra hävdar att de aldrig kunde tänka sig att elden skulle nå lokalerna eftersom det var bara en pappersbit som brann i mitten av trappuppgången, men att alla hade tänkt att elden kunde nå antingen Backateatern eller sprida sig in i lokalerna om dörren till nödutgången öppnades. Det är också värt att tillägga att det har framkommit att alla fyra har misskött sina studier och ofta hoppat av skolan som i deras fall var det sista skyddsnätet.

De fyra anklagades försvarsadvokater kommer att begära av rätten att få ta del av de dokument ur utredningsmaterialet som hemligstämplades igår.

2000-05-12: Rättegången fortsatte idag med förhör av några vittnen. Ulf Wickström, professor vid Sveriges Provnings- och forskningsinstitut redogjorde för de fakta som de har kommit fram till. Enligt Ulf Wikström så hade branden självdött om den inte har fått extra frisk luft från de öppna dörrarna. En enda stol som brann, hade inte räckt för att elden skulle sprida sig så snabbt. "Brännbar vätska ovanpå många stolar i kombination med innehåll från plastsäckarna och intryckt papper låter mycket sannolikt." sa Ulf Wickström angående vad han trodde var den riktiga orsaken.

Ett annat vittne, en 46-årig scenarbetare på Backateatern frågades om en annan brand som han hade släckt på egen hand på Backateatern under samma natt som lokalen brann. Advokat Leif Silbersky frågade honom om hans minnesbilder angående några nazistiska skinnskallar som hade synts i området under samma natt.

Parash sade att efter att discjokeyn hade varnat om brand så trodde han att det var kortslutning på någon högtalare men han såg ingen rök eller eld. Han bestämde sig ändå för att gå bort från scenen till baren där hans flickvän befann sig. Då hände allt plötsligt och alla började springa mot utgången där de fastnade. Sedan kom den vita röken och därefter den svarta och det blev svårt att andas. Parash försökte rädda sin flickvän genom att knuffa henne framför sig men hon fastnade. När han skulle dra loss henne, tog han ett djupt andetag för att få nya krafter och förlorade medvetandet.

"Som om någon försökte strypa en, men det gick inte att slå sig fri. Luften fanns där bara inte." sade Parash. Hans sätt att berätta klart, tydligt och odramatiskt om katastrofen gjorde att verkligheten åter påminde sig i rättegången och överträffade allt annat. Många anhöriga hade svårt att dölja sina känslor och grät förtvivlat. Till och med ett par av de anklagade tyckte att det blev för svårt att höra en av de drabbde berätta med egna ord hur det var därinne när det brann.

Parash klarade sig med 30-procentiga brännskador. Hans flickvän klarade sig också med brännskador. Hans bror Norden är en av våra 63 vänner som dog i branden. Han skulle ha fyllt 21 år idag.

2000-05-15: Rättegången fortsatte idag. Chefsåklagaren lämnade in det hemligstämplade materialet till rätten på begäran av försvarsadvokaterna som vill kunna åberopa till detta. Materialet som fortfarande är hemligstämplat i vissa delar handlar om polisens anteckningar av förhör med ett vittne som hördes idag under rättegången. Polisen säger att det är till för att skydda vittnet.

Vittnet som känner alla fyra väl berättade att han träffade C19 utanför lokalen. Enligt vittnet så sade C19 då att "Djävulen är här ikväll" och hade sagt vidare att han skulle förstöra festen så brandkåren skulle komma dit. C19 hade frågat sedan vittnet att följa med in på festen men vittnet hade istället åkt till stan.

Vittnet har flera gånger under utredningen försökt påkalla polisens intresse genom att säga att de borde undersöka dem som bråkade på festen. Han hade också sagt till sin karatetränare att han visste vilka som hade startat branden. Karatetränaren har också bekräftat detta och berättat om alla tillfällen som vittnet hade markerat att han visste vem som hade orsakat branden. Till sist var det också karatetränaren som hade gett honom rådet att gå till polisen vilket han gjorde i början av december 1999.

Kammaråklagaren och advokaterna frågade också honom om orsaken till varför han egentligen beslutade sig för att informera polisen om vad han visste. Försvarsadvokaterna trodde att det kunde bero på belöningspengarna som annonserades den 2:a december 1999.

Vittnet sade dock att det inte beror på pengarna att han nu har berättat allt han vet men att han kan behöva dem nu eftersom han har trätt fram med dessa uppgifter och därför måste kanske lämna stan eller landet. Han tyckte inte heller att det var rätt att en annan av hans kompisar som hade anhållits för mordbrand i Falun var misstänkt även för branden i Göteborg. Han sade att han som utlänning har lärt sig att inte lita på polisen. Han bad också om ursäkt för att han har tagit så lång tid på sig och inte kommit fram med denna information tidigare men alla människor gör misstag och ingen är perfekt. Han sade att han ville träda fram nu för att hjälpa alla drabbade att hitta sanningen. Han svarade också på frågan om hur det känns nu: "Men detta är den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag är äntligen av med den här ryggsäcken.".

2000-05-16: Rättegången fortsatte idag med förhör av ett vittne som försvarsadvokaten Göran Bergendahl hade åberopat. Vittnet fanns på plats vid och i festlokalen under brandnatten och har också figurerat i polisutredningen. Vittnet greps i Falun efter några anlagda bränder där och kopplades ihop med brandkatastrofen i Göteborg. Han är numera dömd för mordbrand och avtjänar sitt straff.

Under polisförhör i februari lär han ha sagt att vittnet, som trädde fram igår och berättade om vem som hade orsakat branden, "inte är klok" och bara pratar för att förvirra polisen. Idag gjorde han dock ett mycket förvirrat intryck då han inte mindes om vittent från igår hade sagt till honom att han hade hört C19 säga att det var han som orsakade branden, eller på vilket kafé han träffade vittnet och några av de åtalade inklusive C19 någon dag efter branden, eller om han sedan hade ringt C19 för att fråga om det var sant eller om C19 hade vid telefonsamtalet blivit upprörd och sagt att det inte var han. Han sade att allting kunde ha varit så men att han inte mindes det nu.

A21 har tidigare dömts för bl.a. misshandel, första gången i samband med att han skulle försvara sin yngre bror mot några nazister som misshandlade brodern. Han sysslade en del med brottning men fick sluta pga en armskada. Han hade gått arbetslös länge innan han greps. Han vill starta eget.

B19 har tidigare dömts för bl.a. försök till dråp när han, hans bror och en släkting misshandlade en man med en spikförsedd planka. Han jobbade en del i broderns affär och skulle ha börjat i en servicebutik som hans föräldrar hade köpt till honom innan han greps.

D19 har inte dömts tidigare. Han läste på medieprogrammet när han greps. Han har alltid haft det svårt i skolan men vill fortsätta där sedan. Han har sagt att han ville gå till polisen många gånger och berätta men att han inte hade vågat.

Idag bad D19 de drabbade om ursäkt "För att jag inte larmade polisen eller någon i lokalen. Jag borde ha släckt elden, men jag visste inte att det skulle brinna så stort. Jag tänker mycket på det som hänt. Jag har varit med de här tre, en av dem har anlagt branden, och jag har varit där och sett det. Man sitter och tänker och gråter.".

Även C19 ville säga några ord "Det här har varit svårt för alla. Jag tror att alla förstår att vi är riktigt ledsna över det som hänt och att det aldrig varit meningen att skada någon. Jag hoppas att man ska visa förståelse för att vi inte kunnat inse att något sådant här skulle kunna ske.".

De andra två hade fortfarande inget att säga. Domstolen bestämde idag att B19 ska genemgå en rättspsykiatrisk läkarundersökning.

Han tyckte att C19 som inte ändrat sin berättelse och erkänt sin skuld trots allt uppträtt rakryggat. Han sade vidare att man ska ta hänsyn till erkännandet från C19 där han bl.a. har sagt att tre av de fyra var med på att riva papper och lägga under en stol. Chefsåklagaren hänvisade också till brandexperten och sade att en enda brinnande stol inte kunde ha orsakat denna katastrof. Han sade vidare att motivet var att tre av dem kände sig kränkta för att inte ha fått komma in på festen gratis och fortsatte "Vi har aldrig påstått att de med avsikt anlagt brand för att 63 unga människor ska omkomma. Det är viktigt att påpeka det. Däremot har elden anlagts uppsåtligen. Det handlar inte om någon tappad fimp utan elden är anlagd med avsikt i nödtrapphuset.".

Han yrkade att alla skulle fällas för grov mordbrand och krävde att tre av dem (A21, B19 och C19) skulle dömas till fleråriga fängelsestraff och den fjärde (D19) till sluten ungdomsvård. Han angav dock skäl för att straffen skulle kunna sänkas under minimistraffet för grov mordbrand "Ingen av pojkarna var över 21 år vid brandtillfället". Han krävde också att de fyra ska stanna kvar i häktet till det finns en i laga kraft vunnen dom. Han begärde också att de av fortsatta utredningsskäl ska ha restriktioner i häktet.

Advokat Thomas Bodström, som biträder omkring 250 målsägare i anhörigföreningen Boa, krävde lagens strängaste straff med hänsyn till deras ålder utifrån de förutsättningar som gäller i det här fallet. Han sade "Det finns bara förlorare i det här målet. Det gäller både målsägarna och de fyra åtalade och det faktiskt oavsett utgången. De åtalade kommer att bli ihågkomna som de som orsakade 63 unga människors död, detta oavsett om tingsrätten anser att bevisningen är tillräcklig. Många unga människor har drabbats av psykiska och fysiska skador som i många fall aldrig kommer att läkas. Barn och ungdomar har förlorat sina bröder och systrar. Föräldrar har förlorat det som vi andra inte ens orkar tänka, nämligen sitt barn. I vissa fall, det enda barnet. Det är viktigt att lyfta fram att det är det här detta mål handlar om. Inget skadestånd i världen kan lindra denna sorg och saknad. Det som möjligen kan lindra är att de fyra berättar hur det verkligen gick till när deras barn dog.".

På eftermiddagen fick några av de anhöriga säga sin mening till tingsrätten och de fyra åtalade. De första var Peter Axman och hans hustru Gunilla (föräldrar till Sofia). Peter sade "Vi ser ingen tvekan om var skulden ligger. Den ligger hos dessa fyra killar.". Gunilla sade "Alla fyra har försökt att dölja fakta och sitt eget deltagande, men alla är lika skyldiga. Men, de har en chans kvar att vinna lite respekt hos sina skadade vänner, sina döda vänner och hos oss anhöriga genom att berätta hela sanningen och inget förtiga. Endast då kan man vinna respekt.". Hon hoppades på en fällande dom för alla fyra.

Anders Munck, försvarsadvokat åt A21, sade "Han har konsekvent nekat till alla anklagelser. Och ingen av de tre övriga killarna har pekat ut honom som delaktig i någon form. Detsamma gäller alla de andra människor som hörts i den här utredningen. Det åklagaren fått fram avseende min klient är ingenting, bortsett från det han själv talat om. Han har hamnat på fel plats, vid fel tillfälle, i fel sällskap.". Han sade vidare om de vittnen som har förekommit i rättegången "Vittnet och hans tränares utsagor går inte ihop tidsmässigt. Över huvud taget är det så att ingen av de förhörda som lämnar någon, för de tilltalade besvärande information, förrän belöningen utfästes. Därför måste dessa uppgifter granskas med yttersta försiktighet.".

Domstolen meddelade efter pausen att de anklagade ska hållas kvar i häktet. Dom meddelas den 8:e juni.

Rätten anser att det har framgått att branden anlagts i trappan i nödtrapphuset och så högt upp i trappan att rök inte trängt ut i kulverten. Uppgifterna innebär också att det kan anses uteslutet att branden startat i den över delen av trapphuset. Det är genom Ulf Wickströms uppgifter klarlagt att det är uteslutet att eld som anlagts under en enstaka stol hade kunnat sprida sig till övriga stolar i trapphuset. Elden måste alltså ha anlagts bland stolarna på vilplanet eller bland stolar som staplats på några trappsteg ner mot det nedre planet. En förutsättning för brandens intensiva förlopp var att dörrarna mellan nödtrapphuset och kulverten och mellan samlingslokalen och nödtrapphuset stod öppna samtidigt. Att så kom att ske var en följd av att stängningsanordningarna till de båda dörrarna inte fungerade. Detta påverkar dock inte ansvaret för branden.

Rätten anser att de vittnesmål som A21, B19 och C19 har lämnat till rätten är i stora delar ofullständiga och sanningslösa. Av deras berättelser framgår tydligt att de kommit överens om hur de skulle förhålla sig och vad de skulle säga till polisen, om de blev misstänkta för att ha anlagt branden. D19 har dock hållits utanför dessa överenskommelser. Rätten anser att det inte finns anledning att inte godta vad en av vakterna och en av arrangörerna av festen har berättat om deras möte en vecka före festen med några av de anklagade då C19 sade att han skulle förstöra festen om han inte fick komma in gratis.

Rätten anser att det är utrett att alla fyra gick ut genom nödutgången, att de tog sig ner för trappan och klättrade över räcket vid vilplanet där stolarna blockerade trappan, att de fortsatte ut genom kulverten där de utförde förstörelse och att de sedan gick ut genom den blå porten. Rätten anser att det är utrett att D19 då gick in i lokalen genom entrén och tog sig till kulverten på samma sätt som förr och släppte in A21, B19 och C19 i kulverten den andra gången när C19 hade avsikt att förstöra festen genom att eld skulle anläggas och att de med detta syfte gick mot nödtrapphuset.

Genom att följa med de andra har D19 visat att han ville vara tillsammans med dem. Det saknas anledning att inte sätta tro att D19 trodde att de skulle släppa in folk till festen den vägen. Genom C19, D19 och delvis B19:s berättelser, är det utrett att alla fyra befann sig i trapphuset då branden anlades. C19 har i rätten berättat att det var han och ytterligare två av de andra som rev papper, dock utan att uppge namnet på dessa. I polisförhör har han dock sagt att det var bara han och D19 som rev papper. Det går inte att komma ifrån tanken att C19 utpekat D19 för att D19 har berättat att det var C19 som anlade branden. Det är därför inte utrett vilka som rev papper.

D19 har för rätten berättat om att C19 hittade en dunk med brännbar vätska i kulverten som han tog med sig. I utredningen i målet finns inte något som bekräftar detta. Det är endast C19 som uppgett att D19 kastat innehållet i en glasburk över elden. Detta efter att D19 har utpekat honom. Det är klarlagt att C19 hade dunken med sig in i nödtrapphuset och att de andra såg detta. Rätten anser att enligt Ulf Wickström kan ingen annan vätska än bensin ha haft någon betydelse för brandens utveckling och att inget talar för att det var bensin i dunken. Genom vad D19 uppgett är det utrett att C19 skvätte ut vätska från dunken över stolarna i nödtrapphuset. Detta måste A21 och B19 ha sett. D19 har också sagt att C19 kastade en säck över stolarna på uppmaning av A21 och B19 och lade en annan säck under stolarna. C19 har sagt att han är ganska säker att inga säckar användes. B19 säger sig inte veta om någon säck användes.

De måste således ha insett att det förelåg risk för att branden skulle sprida sig till samlingslokalen och att branden därmed innebar fara för andra människors liv eller hälsa och för omfattande förstörelse av annans egendom. Under alla omständigheter har de uppenbarligen varit likgiltiga för den fara som den anlagda elden innebar. På grund av det anförda är det utrett att de handlat uppsåtligen. Gärningen år såsom åklagaren angett att bedöma som grov mordbrand.

När brottet begicks var A21 nitton år, B19 och C19 arton år, och D19 sjutton år. Straffet för grov mordbrand är fängelse lägst sex år och högst tio år, eller fängelse på livstid. Enligt bestämmelsen kan ingen dömas till fängelse på livstid för brott som han har begått innan han fyllt 21 år. Enligt samma bestämmelse skall sluten ungdomsvård dömas för den som inte har fyllt 18 då brott begås. Rätten har härmed funnit alla fyra skyldiga till grov mordbrand. C19 döms till 8 års fängelse. Både A21 och B19 döms till 6 års fängelse. D19 döms till 3 år i sluten ungdomsvård. Alla fyra skall hållas kvar i häktet med samma restriktioner som nu tills domen har vunnit laga kraft.

TV (Sveriges Television, TV4)
Radio (Sveriges radio)
Tidningar (Göteborgs-posten, Aftonbladet, GT/Expressen,
Metro, Arbetet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet)