--- Pär åker västerut ---

love sex money

Mitt starkaste minne av Pet Shop Boys är en höst för ganska många år sedan. Det var kanske 1993 och hela tiden den hösten hördes deras version av Village people´s "Go west". En sång som aldrig varit särskilt lyckad. Jag vet att många köpte den där oranga skivan med det konstiga omslaget. Jag gick i mellanstadiet då och egentligen är det väl under mellanstadiet man upptäcker att det finns andra saker i världen än skolan? Jag upptäckte Lund samma höst som "Go west" regerade över singellistor och trackstoppen. Jag var ganska mycket i Lund den hösten och det är främst resorna dit och hem som jag minns och förknippar med Pet shop boys. Det regnade alltid och åkrarna låg stora så långt man kunde se och ibland passerade man nån håla som hette Tollarp där allt såg fruktansvärt dött ut. Men varje gång verkade bilradion spela en låt med Pet Shop boys som alltid fick mig smälta. Jag tror att den heter "One in a million" och just då någonstans mitt i skåne när det regnade var den det vackraste jag hade hört. Enda sedan dess har Pet Shop Boys varit ett band som jag tyckt om utan vara särskilt engagerad i. Folk i min omgivning har haft svårt att förstå mig. Det verkar som om många ser Pet shop boys som töntiga bara för att de använder sig av trummaskiner och andra "mindre riktiga" instrument som synthar.
Jag har alltid sett dem som brillianta poplåtskrivare. Ibland är deras låtar faktiskt väldigt fulla av perfekt perfektionism. Jag har inhandlat endast en skiva med detta band, "Behaviour". Jag har aldrig lyssnat på hela skivan, men de bitar jag hört lika vackra som allt annat. Jag har också en version av "Always on my mind" någonstans på ett band och den låten ger mig rysningar.

Jag har ungefär samma relation till Pet Shop Boys som jag har till Broder Daniel. DE har jag-tro det eller låt bli- också bara en skiva med. Dessa två band finns alltid någonstans i mitt huvud utan att jag känner något större behov av att lyssna på dem. De är ändå alltid närvarande. Och det måste ju vara ett tecken på kvalitét.



Jag har för att Neil och Chris skrev "One In A Million" för Take That men dom ville inte ha den. Jag kan ha fel. Den kan ha varit ett annat "pojkband" men likväl är det en av Pet Shop Boys kanske 14 bästa låtar.
Christian


Ännu mer badbollar, ännu mer Pet Shop Boys

Gästbok