Nordirland |
|
|
Belfast Telegraph |
Nordirland, sammanfattningar av artiklar om Nordirland, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel
96-23 s 6-7
"Nordirland och John Hume vid ett vägskäl"
Den 10 juni ska alla parter i den nordirländska konflikten
samlas till formella fredsförhandlingar. John Hume är
ordförande för socialdemokratiska arbetarpartiet (SDLP)
i Nordirland (fick 21 %).
96-23 s 6
"Mitchell leder samtalen"
F d senatorn i USA, George Mitchell ska leda fredssamtalet på
Nordirland.
96-23 s 7-8
"Alla hoppas på ny vapenvila"
IRA.s politiska gren, Sinn Fein, har under ledning av Gerry Adams,
vunnit många platser i valet på Nordirland (17 %)
om vilka som ska delta i fredssamtalet. Men regeringarna i både
Dublin och London kräver att IRA återupptar vapenvilan
annars får Sinn Fein inte delta.
96-23 s 6-7
"Nordirland och John Hume vid ett vägskäl"
Den 10 juni ska alla parter i den nordirländska konflikten
samlas till formella fredsförhandlingar. John Hume är
ordförande frö socialdemokratiska arbetarpartiet (SDLP)
i Nordirland (fick 21 %).
96-24 s 10
"Sinn Fein fick inte vara med"
Eftersom IRA inte återupptagit vapenvilan. Fredssamtalet
som det tagit 3 år att nå fram till har dock startat
ändå.
96-25 s 9-10
"Bomben i Manchester hotar fredsarbetet"
Det kan vara en krigisk utbrytargrupp inom IRA som inte vill ha
fredssamtal som ligger bakom det hemska bombdådet som skadade
200 personer.
96-26 s 16
"London fortsätter, med eller utan Sinn Fein"
Blair och Major är eniga: Detta är sanningens ögonblick
för Sinn Fein. John Bruton är nästan lika fördömande.
96-28 s 17
"Protestanterna i Ulster äventyrar freden"
Protestanterna ville gå sin årliga marsch till åminnelse
av ett slag 1690 då Vilhelm av Oranien besegrade den katolske
kungen James II. (Liknar Karl XII marscherna
som också stoppas av pöbeln). Marschen stoppades
av polisen då den ansågs provocerande för katolikerna.
96-29 s 3
"Symbolfrågor och traditioner är farliga"
Ska de årliga protestantiska marscherna genom Belfast få
gå igenom områden med övervägande katolsk
befolkning? Artikeln är klart negativ till denna provokation.
96-29 s 4-5
"Polisens beslut ledde till kaos"
Den republikanska minoriteten känner sig skamligt behandlad
och förrådd.
96-29 s 5-6
"Våldet är ett hinder för fredlig samexistens"
Enskilda katoliker och protestanter kan väl leva tillsammans.
Men våldet förra veckan försvårar det. Det
påstås i artikeln att sedan folk i det protestantiska
tåget sparkat in dörren till en katolsk bostad kom
organiserade katoliker dit efteråt och satte fyr?? det hela
organiserat av Sinn Fein för att bevara segregationen och
för att hindra protestanterna att flytta in!!
96-31 s 13
"En fråga om identitet"
Nordirlands protestanter kan vara svåra att ha att göra
med, men de vet vad de är och vilka de är"
En miljon protestanter med en nation som grundades 1921 och med
förfäder med anor upp till 400 år kommer inte
att lämna sin identitet som en förening med Irland skulle
innebära.
96-43 s 3-6
"Kriget fortsätter men attityderna förändras"
Ny IRA-bombattack i måndags mot det brittiska arméhögkvarteret
i Lisburn. Men mycket har hänt sedan 1969 då gnistan
tändes. En ny generation katoliker har växt upp i Nordirland
som är mera självmedvetna och inte känner sig lika
underlägsna unionisterna som sina föräldrar. Har
man självförtroende så behöver man inte slåss.
Det paradoxala kan inträffa att detta minskar protestanternas
självförtroende som blir missnöjda och i stället
tar till våld. En stor del av katolikerna i Nordirland föredrar
idag att stanna kvar framför att Irland enas. Högre
välstånd och löner är orsaken.
96-43 s 6
"Irland satsar på modersmålet"
Fram till för 150 år sedan talade alla keltiska på
Irland. Nu är det 3 %. Är det något att satsa
på när engelskan är det språk man kan göra
sig förstådd med i hela världen?
96-50 s 8
"Krångliga turer i fredsprocessen"
Vad vill egentligen Sinn Fein och IRA? Vad kan Major göra
som behöver unionisternas stöd i parlamentet?
96-50 s 9-10
"Sinn Fein är inte IRA och IRA är inte Sinn Fein"
Intervju med Sinn Fein ledaren Gerry Adams,
96-51/52 s 10
"Dubbelagenten är fri men nu väntar hämnden"
Nu fruktar han hämnd sedan det bivit officiellt att han under
sin tid 1979-1988 i IRAs ledning aktivt men hemligt motarbetade
IRA och tipsade polisen.
97-03 s 9
"Nervositeten växer i Ulster"
IRA intensifierar sin våldskampanj. IRA har gjort många
attentat i Nordirland sedan jul. Nu är katolikerna rädda
för att unionisterna ska bryta sin vapenvila och slå
tillbaka.
97-07 5-6
"Ulster väntar på valet"
Väntar på utgången av de brittiska parlamentsvalen
i maj.
Artikeln handlar mest om Gerry Adams, Sinn Feins ledare som "aldrig
varit medlem av IRA".
97-20 s 5
"Sinn Feins framgångar påverkar den politiska
balansen"
Sinn Fein hade framgångar i det brittiska parlamentsvalet.
Dess president Gerry Adams vann en plats i parlamentet. (Unionisterna
vann en plats till och har nu 10). Ska han kunna få IRA
att gå med på vapenvila, förutsättningen
för att Sinn Fein ska få vara med i fredsförhandlingarna
som åter börjar den 3.6?
97-24 12
"Ahern segrade i det irländska valet"
F d finansministern och ledaren för landets största
parti Fianna Fail ( Odets krigare) Bertie Ahern får bilda
regering efter parlamentsvalet på Irland.
97-28 s 9-10
"Det gåtfulla IRA"
Vilka är relationerna mellan Sinn Fein, Storbritannien, Irland
och IRA?
SinnFeins ledare, Martin McGuiness och Gerry Adams, misstänks
ha påbörjat sina karriärer inom IRAs aktiva styrkor.
Man misstänker nu att både Irland och GB har någon
hemlig andledning till att inte offentliggöra namnen på
de personer som i 28 år i hemlighet lyckats styra IRA.
97-30 s 11
"IRA har återtagit vapenvilan"
Nu sedan den nya brittiska regeringen inte längre kräver
överlämnande av alla vapen. Och detta kan i sin tur
få till följd att Ulsters unionister lämnar förhandlingarna
om fred.
97-36 s 5-6
"Sinn Fein erbjuds plats vid förhandlingsbordet"
Sedan IRA hållit vapenvilan i 6 veckor. Man vill nu komma
fram till ett förslag att folkomrösta om i maj 1998.
97-37 s 7
"Garry Adams säger sig redo att kompromissa"
Nästa måndag börjar historiska förhandlingar
om en fredlig lösning på konflikten mellan den protestantiska
majoriteten och den romersk-katolska minoriteten. 3225 har dött
sedan 1969!
97-41 s 6-7
"IRA-dissidenter har bildat ny motståndsgrupp"
Kontinuitet IRA, har brutit sig ut för att fortsätta
den väpnade kampen. De ser vapenvilan sedan den 20.7 i år
som ett förräderi.
97-41 s 7-8
"Den svårfångade freden"
De pågående fredsförhandlingarna om Nordirland
är det senaste i en lång rad försök att skapa
fred och stabilitet i en våldshärjad och splittrad
region. Här är en redogörelse för processen
som har lett fram till de aktuella fredssamtalen.
97-45 s 8
"Irlands nya president kommer från Nordirland"
Mary McAleese från Belfast vann det irländska presidentvalet.
Valdeltagande 48 %. Posten är ceremoniell.
97-47 s 8-9
"Mitchell har Ulsters framtid i sin hand"
Den amerikans statsmannen George Mitchell, tidigare majoritetsledare
i senaten kämpar på tredje året oförtröttligt
för att skapa fred på Irland.
97-47 s 9
"Tålamodet börjar tryta"
Hos den brittiska nordirlandsministern. Den 1 maj går tidsfristen
för fredsförhandlingarna ut.
98-03 s 8
"Tillbaka till Gå i fredsprocessen"
Protestanterna vill behålla status quo. En ny våldsvåg
har brutit ut.
98-07 s 6
"Ulster diskuterar konkreta förslag"
Bildandet av tre nya politiska institutioner.
98-09 s 7
"Fredssamtalen drabbas av nya hårda slag"
Två bombangrepp, ett från vardera sidan.
98-13 s 7-8
"Mo Mowlam, litar till okonventionella metoder"
Om det krävs en stor personlighet för att lösa
stora problem är hoppet om fred i det länge plågade
Nordirland kanske betydligt större än man skulle kunna
tro.
Om Storbritanniens kvinnliga minister för Nordirland, Mo
Mowlam. En av Blairs mest populära och framgångsrika
ministrar.
98-13 s 8
"Förhandlingarna går in i slutskedet"
Ska en folkomröstning kunna genomföras i slutet av maj
måste förhandlingarna snabbt ge ett resultat. De blir
i så fall första gången sedan 1974 som ett styrande
organ väljs i Nordirland.
98-16 s 5-6
"Fredavtalet möttes med lättnad och tacksamhet"
Dramatiska nattliga överläggningar resulterade i en
uppgörelse i förhandlingarna om Nordirland, men eftersom
det gäller just Nordirland hördes inga champagnekorkar
smälla när delegaterna meddelade att de hade nått
målet. Den 22 maj blir det en folkomröstning om avtalet.
Den store arkitekten bakom framgången är John Hume.
98-16 s 6
"Blair spelade en avgörande roll"
Han bröt tabun som inte Major vågade. Denne var nämligen
beroende av unionisternas mandat för sin regering.
98-16 s 6-8
"Ulster, en fråga som kräver affärsmässig
behandling"
Många irländare vänder ryggen åt problemet
Nordirland. Välstånd, nytt självförtroende
och en realistisk syn på verkligheten har givit irländarna
en mer pragmatisk inställning till konflikten i norr och
hur den ska lösas.
I en av Europas nyaste innestäder, Dublin, har intresset
för Nordirlandfrågan kraftigt minskat. Avgörande
för förändringen var Irlands inträde i EU
1973. Idag vill kanske varken GB eller EI ha Nordirland?
98-17 s 7-9
"Freden har fått en ny chans i Nordirland"
En dramatisk sittning som varade hela natten ledde fram till en
uppgörelse. Men eftersom det handlar om Nordirland är
det nog förhastat att börja fira freden redan. Den store
hjälten i fredsprocessen är John Hume som för 10
år sedan började förhandla direkt med Sinn Fein.
Ledaren för Ulsters unionister är David Trimble. Han
har mycket arbete innan alla nordirländare accepterar det
ingångna fördraget. Han får hjälp av Bill
Clinton som besöker NI innan folkomröstningen.
98-20 5-6
"Sinn Fein vill vara med om att styra Nordirland"
Det största katolska partiet i Ulster har sagt ja till att
delta i det politiska arbetet tillsammans med f d fiender i det
protestantiska lägret.
98-22 s 7-9
"Nordirland har tagit de första stegen mot fred"
NI förblir en del av GB tills folket själv säger
annat i ett val. Paisley är emot fredsavtalet. Vapenfrågan
är svårlöst. Marscherna i juli kommer att sätta
avtalet på prov.
98-22 s 8-9
"Portadown är ett koncentrat av hat"
71 % röstade ja till det historiska fredavtalet. Men stämningen
i Nordirland är ganska skeptisk.
6 mil SV om Belfast. Staden är ett koncentrat av NI:s problem.
En markant segregerad stad. Unga män med mord i blicken har
IRA som sina "idoler". Samma hat finns också bland
den protestantiska ungdomen.
98-24 s 6-7
"Ulster tar ännu ett steg mot normala förhållanden#"
Folkomröstningen är över och striden om platserna
i Nordirlands parlament är i full gång. Prognosen för
Ulsterunionisterna , dvs David Trimbles parti är 26 till
29 platser. Ian Parsleys DUP förväntas få 20-22.
98-28 s 12
"Marschtraditionen i Ulster vållar konflikter"
En traditionsrik protestantisk marsch måste vända vid
en stålbarriär i Portadown, men deltagarna har inte
givit upp. Paradkommissionen som förbjöd denna marsch
har givit tillstånd till en annan i Belfast. De har marscherat
denna väg, genom katolskt område, sedan 1807. Oranienorden.
De hindras nu av 2000 poliser och brittiska soldater.
98-28 s 22
Den nya nordirländska nationalförsamlingen valde David
Trimble till chefsminister med katoliken och ledaren för
SAP Seamus Mallon som vice.
98-30 s 4-5
"Nordirlands fredsavtal är i fara"
Marscherna - och våldet fortsätter och de militanta
vinner terräng inom unioniströrelsen.
Oranienorden firar flera sekler gamla segrar mot katolikerna.
Detta är naturligtvis provocerande när de gör detta
genom att tåga genom idag katolska områden.
98-30 s 5-6
"Dags att slå till reträtt"
Mordet på tre små pojkar i Nordirland har bringat
oordning i leden i den protestantiska Oranienorden - och bidragit
till att stärka provinsens nya politiska uppgörelse
(tala om att lida martyrdöden!). Pojkarna bodde i ett protestantiskt
område, men mamman var katolik och man antar att någon
därför placerade ut en bomb. Men förklaringarna
är många. Däremot har dådet haft en mycket
dämpande effekt.
98-34 s 6-7
"Sinn Feins fördömande kan rädda freden2
Det faktum att alla parter som är delaktiga i den politiska
processen enhälligt fördömer det senaste våldsdådet
i Nordirland stärker viljan att samarbeta och gemensamt motarbeta
fredssabotörerna.
98-34 s 7
"Våldet leder ingen vart"
Tre generationer dödades när 22 personer omkom i den
värsta terroraktionen någonsin utfördes i Omagh
i Nordirland. Men det är bara terroristerna själva som
ser detta som en politisk handling.
98-37 s 7
"Polisen får bättre vapen i kampen mot terrorister"
Nya lagar i Storbritannien och Irland ger polisen större
möjligheter att gripa misstänkta terrorister.
98-37 s 8
"Irland, en ö, två länder"
Ekonomiska och geografiska fakta om ön Irland. (En sorts
"Klartext" i Tempus)
98-40 7-8
"Irland - den gröna ön ser framtiden an med optimism"
Den svåra fredsprocessen i Ulster inger hopp och den växande
ekonomins framgångar skapar en positiv stämning.
Det är skönt att vara irländare i dag. Ekonomin
är bättre än någonsin och bättre än
de flesta EU-länder. Och om några månader införs
euron! Irland började minska sitt budgetunderkott tidigare
än andra länder. Idag rikare än GB. EU-medlemskapet
har betytt mycket.
98-40 8-9
"EU gjorde under"
Inget jordbruksfolk är så skickligt på att utnyttja
EUs subventioner som irländarna. Böndernas uppgift idag
är att hålla sig ajour med alla bidragsreglerna från
Bryssel. 150 000 bönder från 11 miljarder kronor årligen.
Ca 80000 kr årligen per bonde (7000 kr per månad för
att göra ingenting!). Vid 55 års ålder kan han
pensionera sig. Men nu kommer krav på förändring
från EU inför anslutningen av fler länder.
98-43 15
"Irländska partiledare fick fredspriset"
Det gick till John Hume och David Pringle. Inte till George Mitchell.
98-46 8-10
"Den långa kampen för fred i Nordirland"
Intervju med fredspristagaren John Hume.
För några veckor sedan kom meddelandet om att den norsirländske
politikern John Hume var en av de två män som får
dela på Nobels fredspris. Nobelkommitten fastslog att Hume
under de gångna 30 åren har varit den "tydligaste
och mest ihärdige" förespråkaren för
fred i Nordirland. mer än 3200 människor har mist livet
i Nordirland sedan de moderna "oroligheterna" började
i slutet av 1960-talet.
Han är ledare för det socialdemokratiska arbetarpartiet
på Irland, det största katolska partiet.
98-50 s 8-9
"Hur ska Ulster styras"
Konflikten i Nordirland har flyttat från gatorna till sammanträdesrummen.
Nu strider man om detaljer.
99-10 5
"Nordirlands nya regering försenas"
Storbritannien vill ge protestanter och katoliker tid att lösa
dispyten om avväpnandet av IRA.
99-17 s 5-6
"Freden i Ulster väntar på en kompromiss"
Sinn Fein ledaren Gerry Adams säger att han inte kan övertala
IRA att lämna ifrån sig sina vapen. Adams motståndare
säger att han i så fall inte får sitta med i
den nya provinsregeringen. Det ser mörkt ut för fredsprocessen.
99-17 s 6
"Vilka är de republikanska resp. unionistiska organisationerna?"
IRA UD - Ulsters försvarsförbund
Kontinuitet IRA UVF - Ulsters frivilligstyrka
Real IRA LVF - loyalistiska frivillighetsstyrkan
INLA - Irlands nationella befrielsearmé
Nordirland
99-27 s 13
"Orangeorden stoppades av stål och betong"
Sedan 1807 är det en årlig tradition att gå en
parad i staden Portatown. Eftersom den passerar en gata på
vars ena sida det bor katoliker stoppade polisen med våld
marschen.
99-28 s 5
"Hopp för freden i Nordirland"
Blair försöker bryta dödläget med hjälp
av en ny lag. Den för över makt från London till
den nya nordirländska regeringen. Lättnaden är
stor över att de årliga marscherna inte har lett till
konflikter.
99-39 s 18-19
"Ulster tanken på fred och försoning har
överlevt alla bakslag"
Medan de politiska ledarna käbblar samarbetar katoliker och
protestanter på lokal nivå för att överbrygga
motsättningar och förbättra sina liv. Det har vuxit
upp privata initiativ som försöker åtgärda
missförhållanden. På kommunal nivå kan
också katoliker och protestanter samarbeta även ledarna
strider.
99-48 s 7
"Sinn Fein har bollen"
En historisk åtgärd att inrätta en regering i
Nordirland för första gången på mindre än
25 år. Unionistpartiet och Sinn Fein delar makten. Irland
gör inte längre anspråk på territoriet och
makten överlämnas formellt från parlamentet i
Westminster. Men nu måste Sinn fein får IRA att lämna
in sina vapen och det snabbt!
99-49 s 12-14
"Fiender ska styra Ulster tillsammans"
Mellan medlemmarna i Nordirlands nya regering råder ett
långvarigt och ömsesidigt hat, men de kommer ändå
att försöka samarbeta. David Trimble. den nordirländska
regeringschefen som representerar Ulsterunionisterna och prästen
Ian Paisley från Demokratiska Unionen har Nordirlands öde
i sina händer. I regeringen finns också f d IRA-ledaren
Martin McGuiness som utbildningsminister.
99-49 s 12-13
"Våldets historia"
Från 1921 då Irland delas. Södra Irland blir
en självständig stat. Nordirland får eget parlament
och stannar inom Storbritannien. 1970 mobiliserar IRA. 1972 det
värsta året med 497 döda. 1994 utlyser IRA vapenvila.
1998 Långfredagsavtalet. 1999 Nordirland får en egen
regering.
99-49 s 14
"IRA håller ord"
Förhandlingar om avväpning har inletts"
IRA har inlett samarbete med general John de Chastelains avväpningskommission.
2000-7 s 6-7
"Ulsters regering blev inte gammal"
Storbritannien har suspenderat den nordirländska regeringen
där protestanter och katoliker delade makten. Den föll
på avväpningsfrågan. Och då när det
var för sent började Sinn Fein agera i vapenfrågan
(och det är vad som behövs. Sinn
Fein och IRA måste fatta att det är allvar, annars
ger de inga eftergifter alls).
2000-8 s 11-12
"Symboliken väger tungt i Nordirland"
Det finns en förklaring till varför vapnen väger
tyngre än freden i Nordirland.
Inbördeskriget i Nordirland - "motreformationens sista
dödsryckning" har svårt att sluta helt mycket
beroende på irländarnas stora förkärlek för
emblem och symboler. Nationalistens starkaste symbol är Armalitegeväret,
en symbol frihet inte för att döda. Att lämna ifrån
sig dessa vapen är att erkänna ett nederlag.
2000-9 s 5-6
"Dags att böja sig för verkligheten"
Storbritanniens minister Peter Mandelson för Nordirland berättar
varför han suspenderade den lokala regeringen för vad
som bör och måste ske nu. Redan när avtalet ingicks
klargjordes att David Trimbles unionister hade möjlighet
att dra sig undan om frågan om avväpning inte fann
någon lösning.
2000-21/22 s 3-4
"Farväl till vapnen!"
Två mycket ansedda medlare har inspekterat IRAs vapenlager,
Finlands f d president Martti Ahtisaari och Cyril Rampahosa, f
d generalsekreterare i ANC. IRA har förklarat att de ska
göra sina vapen obrukbara. Nu kan fredsavtalet rädda
i absolut sista minuten och de i februari suspenderade regionala
flerpartiregeringen återuppta arbetet.
2000-28 s 16
"Oroligheter i samband med Oranienordens traditionella marscher"
De protestantiska paraderna under juli månad genomförs
till minne av forntida segrar över katolikerna. Då
de marscherade från Portadowns centrum till kyrkan i Drumcree
blev de stoppade av en barrikad som den brittiska armén
hade rest.
2000-35 s 3-4
"Forna vapenbröder angriper varandra"
Halv- och helkriminella protestantiska lojalistgäng har på
nytt satt Belfast i brand"
Några av de terrorister som släppts ut fängelserna
har blivit gripna igen. Det är två lojalistiska grupper
som slåss UDA och UVF. Det är delvis vanliga gangstrar
men missnöjet med oenighet om fredsprocessen spelara också
en roll. En del anser att det över huvud taget var fel att
frige dömda terrorister.
2001-27 s 17-18
"David Trimble avgår"
Den bräckliga nordirländska regeringens ledare lämnar
sin post i protest mot att IRA inte har uppfyllt sina löften
om att lämna ifrån sig sina vapen. Han gör det
just nu när Ulsters mest turbulenta period, protestanternas
marschsäsong har startat. För två månader
sedan gav han IRA 2 månader för att uppfylla sitt löfte
att börja avrusta. Eftersom så inte skedde var Trimble
inte längre villig att sitta i samma regering som IRAs politiska
gren Sinn Fein.
2001-28 s 8
"Ett sista försök att rädda freden i Ulster"
Brittiska soldater och poliser hindrade att Orangeordens män
genomförde sin årliga marsch genom staden Portadown.
Orangeorden grundlades i närheten av Portadown 1785 och ser
sin parad som ett uttryck för traditionell kultur.
Tony Blair och hans irländske kollega Bertie Ahern träffade
Ulsters politiska ledare för att komma över det dödläge
som blev följden av att försteministern David Trimble
avgick.
2001-33 s 10
"Ulsters mödosamma väg"
Den brittiska regeringen har utnyttjat ett kryphål i långfredagsavtalet
för att ge fredsprocessen ännu en "sista chans".
6 veckor efter den protestantiska ledaren David Trimbles avgång
som förste minister i den nordirländska samlingsregeringen
skulle nyval ha utlysts. Ett nyval som kunde ha befarats gen mer
mandat åt mindre fredliga krafter. Den brittiska regeringen
fann ett sätt att förlänga fristen. Den suspenderade
provinsregeringen i 24 timmar och återinförde därefter
det regionala självstyret. Så ansåg man sig ha
skapat en ny författningsenlig sexveckors period.
Nyckelfrågan är dock densamma som när Trimble
avgick: Det finns ingen tydlig plan för hur IRA ska avväpnas.
2001-45 s 10
"Trimble på plats igen"
Enligt gällande maktdelningsformel måste regeringsbildaren
stödjas av en majoritet i det protestantiska unionistblocket
och en majoritet av det katolska nationalistblocket. Det annars
så neutrala Allianspartiet beslöt att rösta som
unionister och därmed blev David Trimble återvald som
regringschef.
2002-30 s 17
"IRA ber om ursäkt för Bloody Friday"
IRA utfärdade i en veckan en ursäkt till de civila som
har dödats under IRAs 30 år gamla kamp att förena
norra Irland med den irländska republiken. Av de 1800 människor
som har dödats av IRA sedan slutet av 60-talet var ca 650
civila. Representanter för Ulster-unionistpartiet är
inte imponerade. De vill att IRA lägger ner sina vapen och
helt upphör med sin terrorverksamhet. Även den irländska
premiärministern har uppmanat IRA att skingra organisationen.
2002-42 s 6
"Nordirlands folkvalda tvingas ta semester en tid"
Den brittiska regeringen suspenderade i måndags Nordirlands
regeringsinstitutioner. Det är fjärde gången detta
sker med avsikt att vidmakthålla fredsuppgörelsen.
Den nu aktuella krisen uppstod efter avslöjande av IRA-spioner
i hjärtat av den brittiske Nordirlandsministern, Reids, administration
i Belfast.
2003-44 s 9
"Allt gick snett i Belfast"
Bordet var dukat för en glädjefest, men kalaset urartade
i ett fiasko. Sinn Feins Gerry Adams och Ulsterunionisternas David
Trimble hade nått en uppgörelse om villkoren för
att IRA skulle sluta fred. Men den kanadeniske general som var
avväpningskommissionens ordförande kunde inte rapportera
när det var dags hur många vapen som IRA-terroristerna
lämnat tillbaka eller förstört. Då ansåg
Trimble att villkoren inte var uppfyllda. Nu kommer kanske den
moderate Trimble att förlora nästa val till den mer
hårdföre prästen Ian Paisley.
2003-45 s 4-5
"Först val, sedan förhandlingar i Ulster"
Valet till Nordirlands parlament näste månad kommer
inte att leda till att provinsens exekutiva administration återfår
makten, meddelade den brittiska regeringen i förra veckan.
De regionala partierna kommer i stället att bjudas in till
nya förhandlingar. Tony Blair kommer att bjuda in till en
översyn av villkoren i Långfredagsavtalet från
1998 efter valet i Nordirland den 26.11. London understryker dock
att avtalets grundläggande principer inte är förhandlingsbara.
2003-49 s 8
"Komplicerat läge i Ulster"
Resultatet av valet i Nordirland i förra veckan bekräftar
nya styrkeförhållanden i båda lägren. Hos
protestanterna har det moderata UUP (David Trimble) ersatts av
det mer radikala DUP (Ian Paisley) som största parti. de
har 57 av Stormontparlamentets 108 platser. Sinn Fein har med
24 mandat blivit det största katolska partiet. DUP och Sinn
Fein kan inte enas om att samarbeta och därmed förblir
Stormontparlamentet suspenderat.
2004-30 s 5
"Nordirland marscherar mot nya mål"
Bittra fiender i Nordirland delar äntligen att gemensamt
mål: en egen regering. Sedan Långfredagsavtalet 1998
har äntligen ett konstruktivt lugn slagit rot i Ulster. Det
sekteristiska våldet har mer eller mindre upphört.
Men den regering som då tillsattes har varit suspenderad
sedan oktober 2002 p g av det ständiga bråket. London
har styrt Nordirland sedan dess. I valen till det regionala parlamentet
i fjol fick de två ytterlighetspartierna, Sinn Fein - med
band till IRA - och DUP - styrt av Ian Paisley segern. De är
oense om allt men nu är de överens om att de vill ha
makten.
2004-39 s 6
"Ett litet steg framåt i Ulster"
Trots intensiva påtryckningar från Storbritanniens
och Irlands premiärministrar lyckades Nordirlands politiska
partier inte överbrygga inbördes motsättningar
under tre dagars förhandlingar. Politiska institutioner för
maktdelning i Nordirland etablerades 1998 och de fungerade i 4
år varefter samarbetet bröt samman. De mest svårlösta
frågorna uppstod mellan IRAs politiska gren, Sinn Fein,
och Demokratiska unionistpartiet, angående IRAs löfte
att upplösa och låta avväpna sig.
2004-51 s 4
"IRA lovar avväpning före årets slut, på
villkor att
"
Villkoret är att protestanterna släpper kravet på
att förstörelsen av vapnen dokumenteras i fotografier.
Detta, den protestantiske ledaren Ian Paisleys krav, finner IRA
förödmjukande, som i stället erbjuder två
vittnen att närvara. Paisley menar att IRA-ledningens är
"ett bevis för att de varken kan eller vill vara ärliga".
2005-10 s 9-10
"Fem systrar krossade myten om IRA"
Myten om IRA, som på sin tid organiserade motståndet
mot Nordirlands protestanter och regeringen i London, har krossats.
Ett bankrån och ett brutalt mord blev terroristerna fall.
Först var det ett bankrån som gav 26,5 miljoner euro
som utfördes på ett sätt som helt pekade på
IRA. Sedan misshandlade katoliken Robert McCartney till döds
av IRA-anhängare utanför en pub därför att
han vägrade att be om ursäkt för en bagatellartad
händelse. Anhängarna slog sönder puben och hotade
70 närvarande vittnen med att inte anmäla dem för
polisen. Men den dödade mannens fem systrar vittnade offentligt
och krävde i långa TV-intervjuer att IRA skulle straffas.
Aldrig förut har katoliker anlitat myndigheter för att
få hjälp mot andra katoliker. Nu vet man att IRA inte
är några motståndshjältar utan kallhamrade
banditer, vars internationalism begränsas till sprängmedelsutbildning
hos de colombianska terroristerna i FARC, konferenser med ETA
och penningförsändelser till Libyen. IRA finansieras
av inbrott och cigarett- och bensinsmuggling. Organisationen sprider
skräck och ångest i områden som den kontrollerar
samtidigt som Gerry Adams och andra "skyltfönsterpolitiker"
ägnar sig åt politik för Sinn Feins räkning.
2005-10 s 10
"Fy skäms Sinn Fein!"
Nordirländska poliser har hittat över 2 miljoner pund
i razzior i samband med penningtvättaffärer. En av de
gripna var en Sinn Fein aktivist. För ett bankrån som
inbringade 26,5 miljoner euro anklagas IRA av både irländska
och brittiska myndigheter. Gerry Adams förnekar helt IRAs
inblandning men hans trovärdighet blir allt mindre hos hans
politiska motståndare. Man ifrågasätter hans
uttalade önskan om fred i Nordirland. "Ingen litar på
Sinn Feins ledning längre".
2005-26 s 9
"IRA erkänner skuld"
Efter att i decennier ha beskyllt den brittiska armén för
att ha skjutit ihjäl den 14-åriga katolska flickan
Kathleen Feeney i Londonderry 1973 har IRA medgivit att en av
dess medlemmar dödade henne under en skottväxling med
brittiska soldater.
2005-30 s 6
"Stridigheterna är en del av området"
När IRA lämnar våldet bakom sig ägnat sig
lojalisterna åt inbördes strider. Det är gäng
för vilka religionen betyder mindre och brottsligheten, som
narkotikahandel, utpressning, pengatvätt och smuggling, betyder
mer.
2005-36 s 6-8
"Hatet undergräver fredsprocessen"
I Belfast och dess omgivningar finns enklaver där protestanter
och katoliker lever sida vid sida. Om det funnes fler sådana
områden skulle hatet folkgrupperna emellan minska, men parterna
i gårdagens inbördeskrig har inget intresse av försoning.
Blair och Storbritannien och världen har andra problem med
andra terrorister. Nordirland och IRA verkar idag tillhöra
en annan tid. Det storskaliga, systematiska gerillavåldet
har ersatts av religiöst styrda, småskaliga grannfejder,
som kommer till uttryck i gatuslagsmål, vapenhot, brand-
och färgbomber och vandalism.IRA är som maffian. IRA
är idag en mycket komplex kriminell sammanslutning, som tjänar
miljontals pund i Nordirland på bensin- och cigarettsmuggling,
bankrån, piratkopierade VD- och DVD-skivor. Mellan de olika
protestantiska gängen pågår ett smutsigt krig
om herraväldet över skyddspengar och narkotikaaffärer.
2005-37 s 23
"Protestantiska upplopp i Belfast"
protestantiska extremister i Belfast som var arga över att
polisen hade hindrat dem från att marschera, iscensatte
under veckoslutet upplopp, attackerade polisen och stack bilar
i brand. Det var det mest omfattande gatuvåldet i Belfast
på 10 år. Tusentals män och ynglingar blockerade
gator och anföll polisen med hemmagjorda granater bensinbomber
och allehanda vapen. 32 polismän skadades i upploppen.
2005-39 s 5
"IRA lade ner sina vapen"
Det gläder regeringarna i London och Dublin att IRA har förstört
hela sin vapenarsenal enligt vad en "oberoende organisation"
hävdar. Trots detta vägrar den protestantiske ledaren
Ian Paisley att samarbeta med Sinn Fein som har starka kopplingar
till IRA. Därför verkar det inte troligt att Nordirlands
parlament kan samlas igen.
2006-20 s 22
"Nytt försök att bilda regering"
Det nordirländska parlamentet har samlats till sitt första
möte på fyra år. De 108 ledamöterna intog
sina platser i måndags. Senast den 24 november måste
de ha enats om en samlingsregering. Om parlamentets katoliker
och protestanter inte lyckas bilda regering innan tidsfristens
slut kommer regeringarna i Dublin och London att ställa regionen
under gemensam förvaltning.
2006-41 s 19
"Nytt försök att bilda samlingsregering"
Storbritannien och Irland, som arrangerar flerpartiförhandlingar
i tre dagar denna vecka i Skottland har gett det nordirländska
parlamentet en tidsfrist till 24 november för att utse en
katolsk-protestantisk regering. Om parterna misslyckas kommer
parlamentet att stängas igen.
2006-42 s 9-10
"Doktor Nej utkämpar ännu en strid"
Är Nordirlands protestantiske ledare, Ian Paisley, beredd
att börja kompromissa eller kommer han att gå i graven
som den som aldrig svek sin övertygelse? Ulsters politik
står ännu en gång inför valet mellan självstyre
eller Londonstyre. Före den 24 november måste den 80-årige
Ian Paisley och Sinn Feinledaren, Gerry Adams, på nytt närma
sig den överenskommelse om maktdelning i Belfast som suspenderades
för fyra år sedan annars blir det åter direktstyre
av Nordirland från London.
2006-49 s 3-5
"Från bomber till boom i krigströtta Belfast"
Invånarna i Nordirland tycks ha förstått att
kriget är slut och att det är dags att se framåt.
Återstår att se om provinsens politiker också
förmår gå vidare. För bara 10 år sedan
var Nordirland en mörk bild av sekteristiskt våld,
finansierat mer hjälp av narkotikahandel och smuggling. Nu
har Belfasts trista historia blivit en lönsam affärsidé
med "trubbelturer" som lockar turister att se de tidigare
konflikthärdarna. De faktorer som förde Nordirland från
gatuvåld till trottoarkaféer är både globala
och lokala:
- det enade Europa stod plötsligt vid Irlands dörr
- religionens minskade betydelse i vardagslivet
- det kom en flod av polska, asiatiska och afrikanska invandrare
som inte kunde skilja mellan unionister och republikaner
- terrorattentaten den 11 september berövade den väpnade
motståndskampen des romantiska lyster.
2007-05 s 8-9
"Nordirland har än en gång chansen till självstyre"
Nordirlands största katolska parti, Sinn Fein, beslöt
i söndags att det kommer att samarbeta med provinsens polis,
vilket är ett viktigt steg mot återetableringen av
en lokal samlingsregering bestående av både protestanter
och katoliker. En stor majoritet av de 900 Sinn Fein-delegaterna
röstade ja till förslaget efter en 6 timmars lång
debatt. Sinn Fein har länge betraktat den nordirländska
polisen som en väpnad milis som varit allierad med brittiska
soldater vars uppgift varit att upprätthålla det brittiska
styret i provinsen. Nu ska val till en ny församling ske
den 7 mars varefter en provinsiell samlingsregering ska tillträda
26 mars.
2007-13 s 10-11
"Ulster redo att styra sig självt"
Efter många års fientlighet och oförsonlighet
höll ledarna för Nordirlands två största
rivaliserande grupper, Gerry Adams från Sinn Fein och den
protestantiske ledaren Ian Paisley, sina första överläggningar
ansikte mot ansikte i måndags, när de enades om att
tillsammans styra provinsen från och med den 8 maj. Drygt
3500 människor har dödats på tre decennier i den
senaste omgången av sekteristiskt krig.
2007-19 s 5
"Ulster är självstyrande igen"
På tisdagen återfick Nordirland sitt självstyre
i en historisk ceremoni i parlamentsbyggnaden Stormont utanför
Belfast. Därmed upphörde fem års direktstyre från
London. Ceremonin blev också en av höjdpunkterna i
den brittiske premiärministern Tony Blairs politiska karriär.
2007-46 s 15
"Protestantgrupper lägger ned vapnen"
Den största protestantiska paramilitärgruppen i Nordirland
lade i söndags ner vapnen för att sätta en officiell
slutpunkt för decennier av terror mot provinsens katolska
minoritet. Det fredlösa Ulsters försvarsförbund
tillkännagav att man upplöser alla sina beväpnade
enheter och lagrar vapnen utom räckhåll för sitt
manskap men är ännu inte villigt att överlämna
vapnen till internationell nedrustningspersonal.
2008-19 s 10
"Ahern underströk fredsbudskapet" hela
artikeln
Jag är glad att konfliktens dagar är över säger
Irlands nyss avgångne premiärminister som medverkade
på ett avgörande sätt under sin tid som regeringschef
till freden i Nordirland. Han åstadkom det s k långfredagsavtalet
1998, som satte punkt för en trettioårig konflikt i
vilken 3600 dödades. Ahern avgick i förra månaden
sedan han inte kunnat dokumentera hemliga utbetalningar från
affärsmän på 1990-talet. Han ersattes av finansminister
Brian Cowen.
2009-06 s 3-4
"Försoning är lättare sagt än gjort" hela artikeln
Det långa blodiga kriget i Nordirland är över
sedan några år tillbaka. Men efterarbetet har bara
börjat. En försoningsplan, som presenterades nyligen,
väckte starka känslor bland många som miste sina
nära och kära i kriget mellan katoliker och protestanter.
Det som upprör är att planen inkluderar ekonomisk ersättning
på 12000 pund till de 3700 familjer som förlorade en
anhörig under 30 år av sekteristiskt våld. Kompensationen
ska även gälla paramilitära som dödades av
sina egna bomber. Protesterna handlar om att också "mördarnas
familjer" ska kompenseras.
2009-11 s 4
"Den gamla dåliga tiden gör sig påmind" hela artikeln
En grupp brittiska soldater sköts till döds i ett attentat
av en utbrytargrupp som kallar sig "Verkliga IRA". På
annat håll söder om Belfast sköts en polis till
döds av en annan grupp, Fortsättnings-IRA. Det var de
första dödliga attentaten mot brittiska militär
och polis i Nordirland sedan en prickskytt från IRA sköt
en soldat 1997, ett år före långfredagsavtalet
som kom till ett år senare efter amerikansk medling.
2009-12 s 7
"Spänt i Nordirland"
Efter den senaste tidens terrorattentat i Nordirland är stämningen
i provinsen fortsatt explosiv. Fyra personer har gripits för
de senaste soldatmorden och ytterligare person misstänks
vara inblandade. Bland de häktade finns en känd extremistisk
republikan, Colin Duffy, som en gång var medlem i terrororganisationen
IRA. Enligt polisen i Nordirland finns det bland provinsens 1,75
miljoner invånare 300 extremistiska republikaner som vill
sabotera fredsprocessen.
2009-26 s 11
"Rumänska romer flygs hem igen"
Ett hundratal rumänska romer, som har utsatts för rasistiska
attacker och trakasserier i Belfast, flygs hem till Rumänien
på skattebetalarnas bekostnad. Nordirlands bostadsminister,
Margaret Ritchie, uppger att 25 av de 117 romer, som attackerades
av stenkastande extremister, redan har flugits tillbaka till Rumänien,
och majoriteten av de kvarvarande kommer att åka ganska
snart. Alla har fått temporära bostäder och flygresor
betalda av de lokala myndigheterna. 14 romer planerar att stanna
kvar i Belfast.
2009-43 s 3
"Nu kränger fredsskutan i Ulster igen"
Kanske behövs det både pengar och påtryckningar
från högre ort för att inte fredsprocessen i Nordirland
ska spåra ur. Den brittiska regeringen vill framför
allt, med stöd av USA och Irland, fullborda fredsprocessen
genom att ge den nordirländska regeringen kontroll över
polis och rättsväsen. Det är viktigt att komma
ur det rådande dödläget därför att relationerna
mellan Sinn Fein och lojalisterna, som nu leds av Ian Paisleys
före detta biträdande, Peter Robinson, har försämrats
markant. Den lagstiftande församlingen i Balfast är
extremt dyr i drift för britterna.
2010-04 s 8
"Trögt samarbete"
Premiärminister Gordon Brown och hans irländske kollega
Brian Cowen flög till Belfast för att försöka
avvärja en politisk kris, som kan äventyra Nordirlands
samlingsregering, efter en flera månaders bitter fejd om
hur kontrollen över polis och rättsväsende ska
överföras från London till Belfast.
2010-08
s 8
"Bilbombsattack i Nordirland"
En utbrytargrupp ur IRA har för första gången
sedan 2001 utfört ett bilbombsattentat. Gruppen bröt
sir ur efter det att IRA godtagit fredsuppgörelsen för
Nordirland 1991. Attacken genomfördes i en tid av starka
ansträngningar från de katolska och protestantiska
partierna att stärka den gemensamma regeringsmakten i Nordirland.
2010-15
s 7
"Separatister slog till igen"
En bilbomb exploderade utanför den brittiska underrättelsetjänstens
(Mi5) central i Belfast. Attentatet sammanföll med den senaste
etappen i den nordirländska fredsprocessen. Nordirland har
nu för första gången en egen justitieminister.
Det finns grupper som inte accepterar en politisk lösning
utan vill fortsätta att slåss för att Nordirland
ska bli en del av republiken Irland.
2011-43
s 31
"Real IRA fortsätter att terrorisera"
Real IRA - en utbrytargrupp från IRA - har tagit på
sig ansvaret för bombattentaten mot två banker i Nordirland
samt mot ett brittiskt kulturcentrum i Derry. Organisationen varnar
för att den kommer att fotsätta våldskampanjen.
Bombattentaten och framtida attacker mot banksystemet är
ett svar på "bankirernas girighet".
2012-29/30
s 47
"Upplopp i Nordirland"
Tjugo poliser skadades och ett tiotal skott avlossades mot poliser
sedan oroligheter brutit ut i norra Belfast. Händelsen inträffade
i samband med att den protestantiska Orange-orden genomförde
sin årliga marsch. Bråket uppstod när protestanterna
marscherade genom en katolsk del av Belfast.
2014-20
s 12-13
"Hätska reaktioner och nära att freden bröts"
En vecka efter att hans mamma Jean McConville slitits från
honom och mördats 1972 blev 11-årige Michael McConville
själv bortförd och varnas till tystnad.
Fyrtiotvå år senare säger han att han aldrig
namngett de IRA-medlemmar som dödat hans mor eftersom han
fruktar att om han gjorde det skulle hans barn bli utan sin far.
Men ett annat namn i samband med ärendet har nu blivit känt
för omvärlden: Gerry Adams.
När denne Sinn Fein ledare greps för två veckor
sedan som misstänkt för att ha beordrat mordet på
mamman 1972, blev reaktionerna hätska och det var nära
ett freden bröt samman. Det visar hur sårbart Nordirland
fortfarande är för angrepp på sitt förflutna.
IT,
Teknik, Nordirland, USA, Terrorism
2014-35 s 9
"Vem döljer sig bakom masken?
Ny teknik kan avslöja vem som mördade James Foley i
Irak.
Nordirland har länge kämpat mot IRAs maskerade paramilitärer
och har därför utvecklat en teknik där man kan
"skala bort masken" och urskilja ansiktet under den.
Denna teknik används idag i Irland även för att
avslöja andra misstänkta gärningsmän och för
att säkra att fällande domar är korrekta. Nu uppger
säkerhetskällor i Belfast att tekniken skulle kunna
användas för att identifiera mannen som halshögg
den amerikanske reportern James Foley i Irak.
Nordirland,
Storbritannien, Media
2015-44 27-29
"Kampen för att få bevaka konflikten"
Storbritanniens regering gjorde allt för att det statligt
ägda BBC inte skulle ge IRA utrymme att kommentera sin sida
av konflikten, BBC spjärnade emot.
Robert Savage har kommit med en bok "BBCs irländska
problem: TV, konflikt och Nordirland" i vilken han avslöjar
för BBC att rapportera om konflikten. Företaget utsattes
för ständiga påtryckningar från regeringen
på grund av dess bevakning av "the troubles" (konflikten
i Nordirland). BBC mötte rent existentiella mot sin existens
uner Harold Wilsons, Edward Heaths och Thatchers regeringar när
dess journalister försökte sköta sitt jobb att
informera allmänheten om konflikten.
Det var ständiga dispyter mellan BBCs chefer och regeringen
när TV-producenter och reportrar försökte göra
dokumentärer som skulle förklara för det brittiska
folket varför människor dödade och blev dödade
i Nordirland.
"How
the BBC's journalists fought to cover the Northern Ireland conflict"
andra Tempus artiklar
om Nordirland.
2015-48
19-21
"När faller murarna i Belfast"
Drygt 40 år efter det att de första barrikaderna byggdes
så löper de fortfarande genom Belfast som fula ärr.
Antalet barrikader har till och med ökat sedan Långfredagsavtalet
satte punkt för den nordirländska konflikten 1998. Det
finns nästan 100 murar, stängdel, grindar och gränsgator
som utgör barriärer mellan stadens olika invånargrupper.
Varför är de så svåra att riva?
Nordirland domineras av de tidigare svurna ärkefienderna
Sinn Fein och Demokratiska unionistpartiet (DUP). Det råder
föga samförstånd om hur man ska hamtera det förflutna,
inklusive fredsmurarna.
"Katolikerna upplever fredsmurarna som ett stort hinder i
försöken att utveckla samhället. För protestanterna
fungerar fredsmurarna däremot som ett skydd för deras
livsstil och ceremonier", säger statsvetaren Byrne.
2017-41 8-9
"Sekterismen i Nordirland lever"
Ett nytt bostadsprojekt i Belfast var tänkt att överbrygga
klyftorna mellan katoliker och protestanter. Men en kväll
ringde det på ytterdörren hos en katolsk familj och
drömmenom integration krossades.
18 år efter den fredsöverenskommelse som satte punkt
för tre decenniers sekteristiskt våld mellan Nordirlands
protestanter och katoliker, lever de två folkgrupperna i
stort sett åtskilda.
EU,
Brexit, Irland, Nordirland
2017-48 4-7
"Potentiell katastrof"
Gränsen mellan Irland och Nordirland är det största
hindret i Brexit.
Eny "hård gräns" mellan Republiken Island
och Nordirland kan får negativa, ekonomiska följder
på båda sidor. Dessutom ökar risken för
att gamla motstättningar vaknar till liv igen. Dublin har
intagit en tuff attityd gentemot de brittiska förhandlarna.
Nu finns det farhågor om att konflikten mellan nationalisterna
som vill ha ett enat Iland och unionistern som vill att Nordirland
ska förbli en del av Storbritannien, ska blossa upp igen.
Derry - som av unionisterna kallas London derry - bär fortfarande
spår av konflikten.
Idag är öns båda delar i praktiken förenade
och Brexit hotarnu att sätta punkt för detta.
Utan Irlands godkännande blir det inget avtal. Men så
fortsom Brexitförhandlingarna går in i den andra fasen
förlorar Irlands sin vetorätt.