Haiti, sammanfattningar av artiklar om Haiti, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Haiti

Karta Info Haiti en marche, en dagstidning
Haiti-progrès, en veckotidning
Le Matin, Haiti

Haiti, sammanfattningar av artiklar om Haiti som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-37 s 13
"Haitis nya president är en positiv överraskning"
Det har gått bättre än väntat för den nya presidenten René Preval att ersätta Aristide.

97-38 s 21
"Haiti tre år senare"
Ingenting har blivit bättre utom att man vågar klaga högt"
Sedan 1994 har USA satsat 1 miljard dollar. Bidragen har gjort att det 7 miljoner stora folket mest ägnar sig åt att skaffa barn (5 barn per familj), supa, smuggla knark (hälften av kokainet som når USA kommer via Haiti) och låta sina barn tigga på gatorna.
Det finns en telefon på 100 personer och electricitet har de bara 8 timmar om dygnet.

99-39 s 24-25
"Haiti är fortfarande ett land i nöd"
FN och många enskilda länder, framför allt USA, har varit engagerade i Haitis uppbyggnad och demokratisering i fem år. Nu närmar sig tidpunkten när det var tänkt att Haiti skulle kunna stå på egna ben, men utsikterna för Haiti ser mycket mörka ut. 2 miljarder dollar har satsats på landet. Demokratins förkämpar har inte haft det lätt mot politiska ledare som vill ha makt för egen vinnings skull, mot mutade domare och en våg av brottslighet. Haitierna har blivit passiviserade och bidragsberoende. Nyval till parlamentet skulle ha skett för 8 månader sedan och i väntan på det ligger många bidragspengar på is.

2000-3 s 19-20
"USA drar sig tillbaka från det oroliga Haiti"
Bill Clintons "befriare" invaderade Haiti för 5 år sedan för att återupprätta ordningen och återinsätta Aristide som president. Nu lämnar de en ö i mardrömslikt kaos. Sedan han avgick har prostitution, droger och ritualer ersatt politiken. Den ekonomiska (vita) verksamheten har starkt minskat och den svarta ekonomin med Colombianer och narkotika i spetsen har tagit över. De "övervintrade" gangstrarna som USA skulle hindra hotar nu att straffa "kollaboratörerna".

2002-08 s 24-26
"Demokratin som kom av sig"
Förtrycket av oppositionen gör att hjälpen från utlandet uteblir. Pengar utifrån skulle annars ha kunnat avhjälpa oroligheter och fattigdom. Haiti har inte kommit särskilt långt på sin 16 år gamla marsch från diktatur till demokrati. Haiti är det västra halvklotets fattigaste land. Mindre än hälften av befolkningen har tillgång till rent dricksvatten. På landsbygden finns ingen elektricitet efter mörkrets inbrott. Skolbarnen gör läxorna på bensinstationerna som har egna elgeneratorer. De mest påhittiga har börjat kidnappa och kräva lösen som ett sätt att skaffa bra inkomst. USA har skänkt landet 3 miljarder dollar sedan 20000 amerikanska soldater 1994 hjälpte till att återinstallera Aristides som president sedan han störtats av kuppmakare.

2003-48 s 22-23
"Haiti ser bakåt för framtidens skull"
President Aristide kopplar sitt lands problem till slaveriet. Han vill använda en fjärdedel av årets BNP för att fira 200-årsdagen av slaget vid Verieres. Aristide vill ha ett årslångt firande av "Haitis enastående triumf" när den vita kolonialmakten störtades och världens första svarta republik grundades. Oppositionen är mycket kritisk till att lägga så mycket pengar på en fest när folket måste leva så fattigt. En del av pengarna ska dessutom gå till att stämma den franska staten. Haiti kräver 21,5 miljarder dollar för påstådda brott som begicks under kolonialstyret.

2004-03 s 19
"Protestmarsch mot Aristide"
Omkring 4000 demonstranter marscherade i söndags genom Haitis huvudstad Port-au-Prince med krav på president Aristides avgång. Pressen på Aristides regim har ökat sedan hans parti segrade i valet 2000 som enligt många observatörer var förfuskat. Fattigdomen har brett ut sig och våldet har ökat markant det senaste året.

2004-07 s 23-25
"Haiti: två läger och blodspillan"
Den politiska krisen närmar sig en urladdning i detta fattiga land med 8 miljoner invånare, där voodoo är nationalreligion och många människor tror på sjöjungfrur och att döda går omkring på gatorna. Spänningen mellan dem som stöder Aristide och de som opponerar sig växer. Aristide återtog makten 1994 med USAs hjälp sedan han störtats i en militärkupp 1991. Han blev omvald 2000. Han kritiseras nu för att inte lyckats befria majoriteten från fattigdom, förbättra läskunnigheten eller skaffa rent vatten.

2004-07 s 24
"Anarkin sprider sig i Haiti"
Vrede och missnöje har tilltagit i Haiti ända sedan Aristides parti vann de förfuskade valen 2000. Oppositionen vägrar att delta i nyval om inte Aristide avgår först vilket han vägrar att göra. I staden St.Marc med 100000 invånare i västra Haiti har nu en oppositionsgrupp kallad Ramicos tagit kontroll och jagat iväg polisen.

2004-09 s 22
"Rebeller intog Haitis näst största stad"
Haitis president Jean-Bertrand Aristide har till en amerikansk delegation sagt att han är redo att dela med sig av makten. Hans erbjudande kommer förmodligen för sent, eftersom upproret mot honom breder ut sig och rebeller nu kontrollerar stora områden i norra Haiti. Rebeller tog i söndags kontroll över Haitis näst största stad, Cap Haitien. De mötte jubel från invånarna, stack en polisstation i brand och plundrade vad de kom åt. Rebelledaren Chamblain säger sig nu vara på väg mot huvudstaden för att avsätta Aristide.

2004-09 s 22-24
"Ur askan i elden"
President Aristide håller sig kvar vid makten med terror. Presidentens dödspatruller kallade "Chimères" är fruktade både i Port-au-Prince och i andra städer i Haiti. De är grymma och brutala och skapar den terror som presidenten behöver för att kunna fortsätta att leva i överdådig lyx medan landet sjunker allt djupare i elände och kriminalitet. Aristide började som en frihetskämpe men nu blomstrar korruption och svågerpolitik.

2004-09 s 23
"USA och andra ingriper i Haiti"
USA vill sätta stopp för våldet i Haiti samtidigt som alla amerikaner uppmanas lämna landet. USA samarbetar med Frankrike och karibiska grannstater. De uppmanar Aristide att utse en ny regering, rusta upp polisen och släppa fångar fria.

2004-10 s 15-16
"Aristide är borta - och sedan?"
En internationell fredsbevarande styrka är på intåg i Haiti efter det att landets president, Jean-Bertrand Aristide, avsattes. Förmår det utarmade landet nu ta igen sig efter två sekel av post-kolonis i vilket ha sa sig avgå för att förhindra ett blodbad. Bara några timmar senare landade flera hundra amerikanska och franska soldater på ön som förtrupper till FN-styrkan. Ordföranden för Högsta Domstolen, Boniface Alexandre har utnämnts president enligt författningens regler.

2004-10 s 16-17
"Hoppets stjärna slocknade av svikna löften"
När Aristide kom till makten utlovade han ett värdigare liv åt Haitis fattiga befolkning. De fattiga analfabeterna upplevde att han blev deras röst och de trodde på honom. "Men när de kommer upp sig glömmer de varifrån de kom". I stället kom han att efterlikna de diktatorer som han en gång fördömde. Folkrättsgrupper vittnade snart om Aristides övergång till våldsutövning och skrämseltaktik och om att han stoppade pengar i den egna fickan från drogfrakthandeln.

2004-11 s 18
"Haiti balanserar på undergångens brant"
President Aristide har lämnat sin post efter amerikanska påtryckningar och med hjälp av ett amerikanskt flygplan. Haitis interimspresident, Boniface Alexandre, installerades i måndags i en kort ceremoni i huvudstaden Port-au-Prince samtidigt som hundratals anhängare till exilpresidenten, Jean-Bertrand Aristide, marscherade genom gatorna med parollen: "Aristide eller döden!". Det faktum att landet är fullt av vapen utgör ett stort problem för den internationella styrkan och för den haitiska polisen. Aristides regeringe delade ut massor av vapen under de senaste veckorna. Polisstyrkan måste bygga upp på nytt från början eftersom den infiltrerats av colombianska narkotikahandlare. 25 % av kokainet till USA från Colombia kommer från Haiti.

2004-17 s 20-21
"Baby Doc längtar hem"
Baby Doc längtar hem till Haiti, men USA och, inte minst väldigt många haitier vill inte ha honom där. 1986 tvingades han fly utomlands i exil ombord på ett amerikanskt flygplan. Han var självutnämnd president på livstid och son till den notoriske diktatorn Francois Duvalier. Han lämnade landet under en störtsjö av beskyllningar om korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna under sina 15 år vid makten. Nu bor han i Frankrike. Många människor i och utanför Haiti tycker inte att det är en bra idé att få honom tillbaka. I dag styrs haiti av en interimsregering vars ledare är Gérard Latortue, f d utrikesminister och f d FN-tjänsteman.

2004-33 s 8-9
"Fem månader efter Aristides fall råder kaos i Haiti"
Trots FNs fredsbevarande styrka på 2300 man som patrullerar hela landet tävlar flera olika grupper om makten över gatorna. Det är de f d arméstyrkorna - som tvingade Aristide att avgå, Aristideanhängarna, de s k chimères och allsköns banditer. Vägarna som leder till den dominikanska gränsen kontrolleras av beväpnade gäng som rånar och våldtar busspassagerare. Aristidetrogna gruppen har gått under jorden och saknar en tydlig ledningsstruktur. Gruppen har troligen hundratals automatvapen undangömda i staden.

2004-41 s 20
"Kaos och våld i Haiti"
Anhängare till Haitis förre president, Jean-Bertrand Aristide, viftade med machete och hotade att halshugga haitiska poliser och interimsregeringens ledare under en demonstration i staden Port-au-Prince i början av veckan. Förra veckan dödades minst 14 personer i sammanstötningar mellan polis och upproriska. Tre poliser sköts och halshöggs. Landet är redan i kaos efter den tropiska stormen Jeannes skadegörelse som dödat kanske över 2000 personer.

2005-12 s 17
"Blodiga strider i Haiti"
FN-soldater och f d soldater i Haitis upplösta armé utkämpade två strider under veckoslutet varvid två FN-soldater och minst två f d armésoldater dödades.

2006-1/2 s 10
"Val om en månad"
Den 7 februari blir det presidentval i Haiti i enlighet med FNs krav. En eventuell finalomgång planeras till den 19 mars. Valet skulle ha ägt rum i söndags efter att ha skjutits upp flera gånger sedan i november.

2006-7 s 19-20
"Protester mot valresultatet i Haiti"
Tusentals haitier är missnöjda med att deras favoritkandidat inte fick egen majoritet. Beskyllningar om fusk förekommer, och landet står än en gång på randen till anarki. De ville att René Preval, före detta president och de fattigas president skulle koras till valsegrare. Kaoset exploderade på grund av den nästan totala bristen på poliser i alla delar av landet utom i vissa delar av huvudstaden. "Haiti i ett nötskal" är att många gör som de vill, dödar folk, upprättar vägspärrar, kräver tull av trafikanterna, hotar folk till livet.
Préval var president 1996-2001- och återvände från sitt liv som pensionär för att kandidera till sitt gamla jobb. Ett lyckat val i Haiti anses vara en förutsättning för att landet ska kunna återgå till något som liknar politisk och ekonomisk stabilitet.

2006-7 s 20-21
"Demokrati bygger på folkets vilja"
Demokratin i Haiti är lika hemlös som slummens invånare. Amy Wilentz skriver en signerad artikel i vilken hon bland annat säger att "svårigheten nu är att få …amerikanska politiker att acceptera fria val" och att Washington måste "sluta upp bakom det haitiska folket en gång för alla". Men vem är det haitiska folket, är det narkotikahandlarna, bandithjältar, Aristideanhängarna, de s k chimères och allsköns banditer? Eller är det den medelklass som i första hand har USAs stöd?

2006-8 s 16
"Lugnet är återställt i Haiti"
Med lite internationell hjälp och ett kryphål i lagen kunde René Préval godkännas som segrare i presidentvalet. Den amerikanska regeringen gratulerade Préval till segern och anser att "valresultatet stämmer överens med Haitis lagar och bestämmelser". Mycket talar för att landets stabilitet nu kan öka efter två kaotiska år sedan Aristide störtades från presidentposten.

2006-8 s 17-18
"Préval lovar bygga upp ett nytt Haiti"
Haiti är ett sjunkande skepp där majoriteten av de 8,1 miljonerna lever i en fattigdom och en korruption som saknar motstycke på västra halvklotet. Det är de enorma klass- och rasklyftorna som har förlamat denna före detta slavkolonien under större delen av dess 202-åriga historia. Préval är 63 år gammal. Han är utbildad till agronom i Belgien och var Haitis president mellan 1996 och 2001. I tysthet arbetar han nu för att göra slut på den förödande fientligheten mellan fattiga och rika.

2006-20 s 22
"Préval är tillbaka"
Réné Préval, den ende president i Haitis historia som lyckats sitta en hel mandatperiod (1996-2001) svor på söndagen presidenteden för att på nytt leda det fattiga landet. Préval ersätter en USA-stödd interimsregering som utnämndes efter det att förra presidenten, Aristide, hade flytt till exil 2004.

2007-08 s 20-21
"Att bygga en motvillig nation"
President René Preval och FN kan notera blygsamma framsteg men det är långt kvar innan Haiti är ett fungerande land. FN har 8400 soldater och poliser på den lilla ön. 65 % av Haitis budget finansieras med hjälp av bistånd från andra länder och kaos, förstörelse och laglöshet präglar fortfarande detta land. FNs försök att förhandla med den organiserade kriminaliteten ledde bara till att kidnappningar, väpnade rån och narkotikahandeln ökade.
För 200 år sedan befriades Haiti från att vara en koloni av svarta slavar som importerat av fransmännen till ön, och världens första svarta republik grundades. Haiti har alltså en liknande bakgrund som Liberia i Afrika.

2007-08 s 20-21
"Haiti satsar på en ny image"
En gång i tiden var Haiti en blomstrande turistö, men på 1980-talet skrämdes de flesta iväg av aids och den politiska instabiliteten som följde efter det att Jean-Claude Duvalier, kallad Baby Doc, avsatts 1986. Kryssningspassagerare som landstiger i Haiti möter en putsad, isolerad del av ön, som inte har någonting gemensamt med den fattiga, smutsiga verkligheten. Många av turisterna bor på den inhägnade turistanläggningen i Labadie.
Artikel i DN av Göran Lundin.

2007-36 s 28-29
"Måtte de lämna Haiti ifred"
En störtad diktator, Jean-Claude Duvalier - Baby Doc - och en president i exil, Jean Bertrand Aristide, har en del nostalgiska anhängare kvar hemma i Haiti. Andra före detta ledare som för tillfället är nedräknade kan också vakna till liv igen och rubba det bräckliga lugnet i ett av världens fatigaste länder. En Francois Duvalier stitelse har etablerats vars mål är att bevara minne av Baby Docs far. Denne skulle i april ha fyllt 100 år. Allt fler talar om Duvaliertiden i positiv anda.
I dag lever haitierna utan våld för första gången på decennier. Detta sedan Réné Préval, den ende president i Haitis historia som lyckats sitta en hel mandatperiod (1996-2001) i början på förra året åter valdes som president. Han ersatte då den USA-stödda interimsregering som utnämndes efter det att förra presidenten, Aristide, hade flytt till exil 2004. Tyvärr verkar potentialen för politiska omvälvningar vara gränslös i Haiti.

2007-45 s 25-27
"Haiti vaknar upp ur mardrömmen"
FNs fredsstyrka har skapat lugn i ett av världens farligaste länder. För bara ett år sedan fanns det vissa områden i Port-au-Prince där myndigheterna, inklusive polisen, inte hade tillträde. I dag är läget mycket stabilare. Frågan är om lugnet varar. Banditgängen har kanske bara tillfälligt gått under jorden. Fortfarande är arbetslösheten svindlande hög, liksom förekomsten av aids och våld i hemmen.

2008-33 s 20
"Ny premiärminister utsedd i Haiti"
Haitis senat har utsett Michelle Pierre-Louis till landets nya premiärminister. Hon är den andra kvinnan som blivit landets ledare. Beslutet innebär slutet på ett dödläge som betydde att det karibiska landet inte kunnat underteckna utländska hjälpavtal, arrangera internationella givarkonferenser eller hålla försenade val för en tredjedel av senaten.

2008-43 s 17
"FN stannar i Haiti"
FNs säkerhetschef har beslutat att förlänga mandatet för fredsstyrkan i Haiti med ett år. För närvarande är 7000 FN-soldater och ytterligare 2000 FN-poliser stationerade i Haiti. FN har haft en styrka där sedan 2004 för att stödja regeringens reformarbete och göra landet säkert.

2009-21 s 8
"Bill Clinton blir FN-sändebud i Haiti"
USAs förre president, Bill Clinton, har av FNs generalsekreterare Ban ki-Moon utsetts till speciellt sändebud för Haiti. Clinton är populär i Haiti sedan han 1994 satte in amerikanska styrkor som satte punkt för en militärkupp. Den amerikanska insatsen gjorde det möjligt för den störtade presidenten Jean-Bertrad Aristide att komma tillbaka och återta sin post. Numera lever han i exil i Afrika men är fortfarande mycket populär främst hos Haitis fattiga.

2010-02 s 14
"Kraftigt jordskalv i Haiti"
En väldig räddningsoperation sattes igång tidigt på onsdagsmorgonen efter det att ett kraftigt jordskalv hade slagit till mot Haiti där många byggnader i huvudstaden Port-au-Prince rasade och människor begravdes i rasmassorna. Skalvet som mätte 7,0 på Richterskalan var det kraftigaste någonsin i denna del av Karibien och det största i Haiti på 200 år. Högkvarteret för FNs fredsbevarande styrkor i Haiti ådrog sig svåra skador. Den före detta franska kolonin Haiti är speciellt sårbar för naturkatastrofer. Majoriteten av befolkningen bor på kullar i slumområden.

2010-03 s 16-17
"Hispaniola är en delad ö på många sätt"
Varför har Haiti det så svårt jämfört med grannlandet Dominikanska Republiken som också ligger på ön Hispaniola?
Haiti var det rika Frankrikes mest värdefulla koloni medan Dominikanska Republiken var en koloni tillhörande Spanien. Frankrike investerade i utvecklingen av ett intensivt, slavbaserat plantagejordbruk, vilket ett Spanien i politiskt och ekonomiskt förfall inte ville eller kunde. Svarta slavar hämtades från Afrika på 1500-talet till Hispaniola vars ursprungsbefolkning är nästintill utrotad på grund av sjukdomar. 1804 grundades på Haiti den första svarta republiken och förklarade för självständig och styrdes av auktoritära ledare.
Befolkningstätheten på Haiti är dubbelts så stor som på Dominikanska Republiken. Befolkningen i Haiti härstammar huvudsakligen från svarta före detta slavar.
En annan skillnad är den geografisk. Det regnar mer i Dominikanska Republiken och vattentillgången är större.

2010-03 s 18-19
"När den förfärliga vardagen är tillbaka…" hela artikeln
Många frågar sig om USA har ork och förmåga att stanna kvar i Haiti på sikt och hjälpa landet att komma på fötter igen. Obama har lovat att USA ska stanna kvar i Haiti under lång tid. Runt 10 000 soldater hade skickats dit i måndags. Amerikanska soldater har tagit kontroll över flygplatsen President Clinton använde 1994 20000 soldater för att återinstallera en störtad president, Aristide, och återupprättade institutionerna. En kronisk korruption och en historia av postkoloniala svek ledde emellertid till att Haiti åter låg i spillror bara tio år senare.

2010-03 s 19-20
"Historien är ett tungt arv"
Det är inte kulturen eller en förbannelse utan snarare en komplicerad historia av ockupation och miljöförstörelse som är orsaken till Haitis olycka. Redan innan jordbävningen hade Haiti med tio miljoner invånare stora svårigheter att föda och härbärgera sin växande befolkning. Drygt en miljon hushåll är beroende av internationell livsmedelshjälp varje dag.
Landet har en rik kultur och historia och under fransmännens styre på 1600-talet var Haiti den mest välmående kolonin i Nya Världen. 1801 gjorde rebelliska slavar uppror och besegrade den franska armén. Slaveriet avskaffades men den svarta staten kom att styras av tyranner.
Michele Wucker, som är chef för Världspolitiska institutet, har skrivit en bok om ön Hispaniola. Hon menar att Haiti fick sin självständighet efter en lång revolution som förstörde stora delar av landet och tvingades sedan betala ett stort skadestånd till Frankrike.
Under Duvaliers långa styre på 1900-talet förstörde landets ekonomi. Infrastrukturen förstördes och alla investerade drog sig ur liksom landet egen professionella elit.

2010-04 s 12
"För mycket av det goda?"
Kvalitet är lika viktigt som kvantitet i katastrofhjälp. Bara drygt en vecka efter jordskalvet i Haiti hade världen skänkt över en miljard dollar. Hjälporganisationerna kan inte använda så mycket pengar. Den franska Läkare utan gränser avbröt penninginsamlingen därför att den inte behövde mer pengar. Katastrofhjälpen styrs ofta inte av behovsanalyser utan i stor utsträckning av allmänhetens och mediernas intressen och av det faktum att det finns tillgång till så mycket pengar. Redan före jordbävningen fanns det i Haiti fler NGO per capita än någon annanstans i Latinamerika. Ibland var hjälpen efter tsunami-katastrofen värre än bara värdelös. Skänkta fiskebåtar var sjöodugliga. Mycket av återbyggnaden var fuskverk.

2010-06 s 13
"Baby Docs smutsiga pengar"
Den före detta haitiske diktatorn Jean-Claude "Baby Doc" Duvalier och hans familj har rätt till minst 4,6 miljoner dollar, som förvaras på konton i Schweiz. Beslutet fattades nyligen av en schweizisk domstol som därmed ändrade en lägre domstols beslut att pengarna borde skänkas till hjälporganisationer som är verksamma i Haiti. Många haitier skyller Duvalier och hans lakejer dör att ha stulit miljoner ur statens kassa innan han avsattes 1986. Duvalier lever i exil i Frankrike och förnekat att han har gjort något olagligt.

2010-07 s 19-20
"Faran är ännu inte över"
Risken för nya skalv i Haiti försvårar återuppbyggnad och planering"
Enligt seismologer finns risk för ytterligare kraftiga efterskalv och till och med ännu en kraftig jordbävning. Landets president, René Préval, som inte har någon byggnad att residera i utan tvingas göra en intervju i ett rum på polisstationen på flygplatsen, väntar sig en lång uppbyggnadstid med färre invånare i huvudstaden Port-au-Prince.

2010-10 s 21
"En ö i solen"
Haiti borde använda solenergi, inte virke!
Att nöja sig med att återupprätta de amerikanska kontinenternas fattigaste land till dess tidigare misär vore klandervärt. Bland möjligheterna som nu har yppats finns förbättringen av landets energiförsörjning. Haiti importerar olja och gas för en halv miljard dollar om året. Det vore mycket bättre att byta till solenergi. Det finns redan haitiska företag som kan installera solpaneler.

2010-10 s 21
"FN sätter press på Haiti"
Trots den ödesdigra jordbävningen uppmanas Haiti att hålla allmänna val. FN kräver att presidentvalet i Haiti ska äga rum som planerat i år. De i februari planerade parlamentsvalen sköts upp efter jordskalvet den 12 januari. President René Preval har sagt att han kommer att träda tillbaka när hans femåriga mandat löper ut i februari 2011.

2010-16 s 11
"Ett evighetsarbete"
Den amerikanska militären avslutar den formella hjälpen till det jordbävningsdrabbade Haiti i juni. En del personal stannar dock kvar för att hjälpa till att ta hand om drygt en miljon hemlösa. De väntande regnen och den annalkande orkansäsongen kan i värsta fall leda till nya humanitära katastrofer.

2010-28 s 28-30
"Drömmen om ett bättre liv"
Många haitier tycker inte att de har någon framtid i det fattiga, jordbävningsdrabbade landet. Haiti kunde vara ett paradis, men det är motsatsen. Många åker vart som helst bara för att kunna lämna Haiti. Ingen vet hur många som redan lämnat landet. Den haitiska regeringen för ingen statistik. Vad man vet är att 20 000 haitier korsade gränsen till Dominikanska republiken direkt efter jordskalvet i januari. Många andra människor har bara försvunnit. Var vet man inte. Många har flytt internt från Port-au-Prince ut på landsbygden. Lokalbefolkningen klagar på att "rymlingarna" super och bråkar.

2010-34 s 17-19
"Mer än en miljon haitier är fortfarande hemlösa"
Återuppbyggnaden går smärtsamt långsamt, regeringen förefaller håglös och uppgiven. Kan de förestående valen skänka Haiti nytt hopp? Mer än sju månader efter den jordbävning som ödelade Haiti den 12 januari bor 1 300 000 haitier - 15 procent av befolkningen ä fortfarande i tält eller under läckande presenningar. De bara överlever och väntar, de är förbittrade och sysslolösa, en omöjlig situation som har lett till en ökning av stölder och våldtäkter. Detta trots att utländska regeringar och välgörenhetsorganisationer lovat miljarder dollar till hjälpinsatser. Presidenten René Préval förefaller helt handlingsförlamad och skyller allt på att han inte har de pengar som behövs. Det bär bara ett nytt exempel på det destruktiva politiska beteende som gjort Haiti till det fattigaste landet på västa halvklotet menar Richard Lugar, republikanernas ledare i senatens utrikesutskott. Ett skäl är det oklara läget när det gäller äganderätten till enorma landområden, ett arv efter Haitis historia av diktaturer, politisk instabilitet och inkompetens. Ett annat hinder är korruptionen, med lång tradition i landet. Nu måste Världsbanken pumpa in extra medel för att finansiera korruptionskontroller i handhavandet av de nästan 10 miljarder dollar i återuppbyggnadsbistånd som utlovats vid Fns givarkonferens i mars.

2010-45 s 16-18
"Ingen lindring inom synhåll"
Världen rusade till för att hjälpa Haiti efter jordbävningskatastrofen, men varför tar det så lång tid att bygga upp landet igen. Man kan inte bygga upp en stad eller något annat som varit så totalförstört som Port-au-Prince om man inte först rensar bort resterna av allt som förstördes. Bara 5 procent av ruinerna har städats bort från gatorna. Varför? Ett skäl är att hjälppengarna inte har kommit i önskvärd takt. För det andra dödades nästan 20 procent av alla statsanställda och 27 av 28 federala byggnader rasade. Lagfarter och andra dokument har förstörts och slutligen har inte den stora mängden av NGO som invaderat landet den kapaciteten att fördela stora mängder pengar till storskalig återuppbyggnad och återhämtningsfrämjande projekt. De är experter på katastrofhjälp och att upprätta sjukhus men inte att bygga upp städer från scratch. De kan inte ersätta en stark funktionell regering.

2010-47 s 20-21
"Politik i kolerans tid"
Haiti sitter fast i en ofattbart ond cirkel sedan jordskalvet i januari som ödelade huvudstaden Port-au-Prince. Valen på söndag medför ytterligare komplikationer. Haitierna är mer rädda för koleran än förtjusta i politiker. Många haitier misstänker att FNs fredsbevarande soldater kom med viruset - som tillhör en sydasiatisk stam. Kampen mot koleran kräver liksom återuppbyggnaden, en legitim och effektiv regering. Även om valet kan verka irrelevant i dessa tider så är det därför viktigt. Det finns ingen favorit bland de 19 presidentkandidaterna. Vem som än vinner får ärva ett land under stupstocken. Koleran betyder inte bara många döda utan den förvärrar landet övriga bekymmer. Potentiella investerare skräms bort.

2010-48 s 15
"Rykten om valfusk i Haiti"
Det förekom fusk och oegentligheter i söndagens presidentval, men valobservatörernas chef, Colin Granderson tycker inte att de var tillräckligt allvarliga för att ogiltigförklara valet. Däremot kritiserar han 12 av de 18 kandidaterna för att de fördömde valet på grund av "massivt fusk" från René Prévals regeringsparti. Valdeltagandet var lågt, 10-20 %. Haitis Nationella valråd uppgav att problemen varit minimala. Det slutgiltiga resultatet presenteras 7 december.

2010-49 s 28
"Valfinal i Haiti"
Valmyndigheten i Haiti har meddelat att landets före detta första dam, Mirlande Manigat, och Jude Célestin, regeringspartiets kandidat, är de två som går vidare till presidentvalets andra omgång den 16 januari. Sångaren Michel Martelly kom på tredje plats. De fick 31,4%, 22,5% resp. 21,8% av rösterna.

2010-51 s 10
"Fortsatt ovisshet i Haiti"
De slutgiltiga resultaten av det omstridda presidentvalet i Haiti förhalas tills en internationell expertpanel, utsedd av OAS, har kontrollerat rösträkningen. Resultatet skulle egentligen ha offentliggjorts i måndags, men bekräftade fall av fusk och trakasserier har lett till dödläge och instabilitet. Kandidaterna har inte sagt om de kommer att respektera valresultatet eller ej.

2011-03 s 14
"Fallet Baby Doc"
Åklagaren I Haiti åtalade i tisdags den förra diktatorn Jean-Claude Duvalier för korruption och förskingring vilket ytterligare förstärker osäkerheten runt hans plötsliga och oväntade återkomst. Fallet gäller vad han gjorde innan han flydde från Haiti för snart 25 år sedan. Han är idag 59 år. Duvalier anses vara ansvarig för några av de absolut mörkaste kapitlen i Haitis historia. Hans regering har beskyllts för kidnappning, tortyr och mord på tusentals politiska motståndare.

2011-03 s 15
"Baby Docs återkomst förvärrar läget i Haiti"
Den politiska förlamning som har uppstått på grund av det misslyckade och resultatlösa presidentvalet har lett till att nästan alla investeringar och ekonomiskt stöd från de rika länderna har sinat. Missnöjet breder ut sig och diplomater befarar att kaos och våld tar herraväldet igen. Landet och den styrande klassen måste uppvisa politisk stabilitet för att få de 10 miljarder dollar som utlovats av givarländerna och locka investerare.
Det främsta hindret är det uppenbara fusket i det senaste presidentvalet.
OAS kräver att valmyndighetens officiella resultat ska ändras så att president Prevals handplockade kandidat Jude Celestin placeras på tredje plats och att de två som fick flest röster kan gå till valets andra omgång. Det är den erfarna oppositionskvinnan Mirlande Manigat och Michel Martelly, en populär sångare och affärsman men som också är en trovärdig president kandidat. Detta vill Preval förhindra eftersom det innebär att Prevals parti förlorar makten i Haiti. Den amerikanska regeringen stöder OAS förslag.

2011-11 s 17
"Snart är alla ex-ledare på plats"
Haitis avsatte före detta president, Jean-Bertrand Aristide, återvänder i dagarna till sitt hemland efter sju år i exil i Sydafrika. Det är förmodligen valen den 20 mars han siktar in sig på. Aristide trädde fram i mitten av 1990-talet och blev Haitis förste, demokratiskt valde president. Aristide tog makten efter 29 år av diktatur under familjen Duvalier. Tidigare kom exdiktatorn Jean-Claude Duvalier (Baby Doc) tillbaka efter 25 år i exil i Frankrike.

2011-13 s 9
"Duvalier inväntar domarens beslut"
Den före detta haitiske ledaren, Jean-Claude Duvalier (Baby Doc) har lämnat sjukhuset. Han fördes under polisbevakning till sin privata villa, där han lever under husarrest. Han är 59 år och återvände till Haiti efter nästan 25 år i exil. En domare är i färd med att undersöka om staten kan väcka åtal mot honom för korruption och tortyr under hans ämbetstid.

2011-14 s 24
"Martelly vann presidentvalet i Haiti"
Karnevalssångaren Michel "Sweet Micky" Martelly, en spännande talare och politisk novis, van slutomgången i det haitiska presidentvalet. Martelly fick hjälp av haitier i exil och hip-hop- impressarion Wyclef Jean, som sköts i handen under kampanjen för Martelly, kvällen före valfinalen den 20 mars. Martelly fick nästan 68 % av rösterna och vann över Mirlande Manigat, en 70-årig Sorbonne-utbildad akademiker.
Tidningen Miami Herald har rapporterat at Martelly har missat räntebetalningar på tre hus i södra Florida och att banker som lånat honom pengar beslagtagit husen. Han påstås också vara nära vän med den notoriske före detta polischefen i Port-au-Prince och misstänkte narkotika handlaren Michel Francois som var ledare för kuppen som störtade den tidigare presidenten Aristide.

2011-17 s 20
"Politisk novis ska försöka rädda Haiti"
Haiti behöver massor med bostäder och en ny militär, säger landets blivande president, som just har besökt USA och förbereder sig för att leda ett land som blev enormt skadat av jordbävningen för drygt ett år sedan. Sweet Mickey som är hans artistnamn vill också erbjuda alla barn gratis skola och effektivisera jordbruket. Han ärver en fallfärdig stat som är mycket beroende av utländska donatorer, en koleraepidemi som redan dödat 4700 personer och en ny orkansäsong väntar. Han måste ta hänsyn till utländska regeringar, NGO, inhemska eliter och senaten som kontrolleras av anhängare till Préval, den förre presidenten.

2011-32 s 24-25
"Politisk kris i vägen för Haitis återhämtning"
Haiti har stått utan regering i tre månader, gatuoroligheter och bristande tålamod bland biståndsgivarna hotar nu landets långsamma återhämtning efter förra årets jordbävning. Det politiska dödläget i landet riskerar att orsaka oroligheter på gatorna.
Haitis parlament vägrade åter i förra veckan att acceptera den nyvalde presidenten Michel Martellys kandidat till premiärministerposten. Utan en godkänd premiärminister kan ingen ny regering bildas. I parlamentet är det den förre presidenten René Prévals allierade som har majoritet. Préval anser sig ha vunnit presidentvalet och det var en omräkning av röster som hindrade honom.
Nu gäller det att handla snabbt, tålamodet tryter hos såväl haitierna som biståndsgivarna.

2011-43 s 28-29
"Diktaturens skugga vilar över Haiti"
Haiti har en ny president, vars koppling till den gamla diktaturen under Duvalier väcker oro. Haitis f d starke man, Jean-Claude Duvalier, eller Baby Doc som han kallades, är tillbaka från exilen Hans son är rådgivare till landets nye president, Michel Martelly, och i administrationen finns även andra personer med band till Duvaliers hatade och fruktade regim.
För många haitier, som minns exdiktatorns brutala styre, väcker närvaron av Duvaliers anhängare i den nye presidentens inre krets misstankar om att Martelly kanske inte är den som de trodde. I förra veckan föreslog landets nye president, Michel Martelly att landets upplösta armé ska återskapas samt att man ska ersätta de soldater som avskedades av Aristide 1995 retroaktivt. Duvalier var starkt beroende av militären för att tysta allt internt motstånd.

2012-04 s 27
"Haiti är redo för affärer"
Landets nye president, Michel Martelly, vill förändra Haitis image från hopplöst fall till goda affärsmöjligheter.
Haitis regering hoppas kunna reducera byråkrati i samband med startande av nya företag. Något är på gång. I november klippte man bandet till en ny industripark nära Cap Haitien, landets näst största stad. Ankaret är en sydkoreansk klädtillverkare som kommer att erbjuda 80 000 direkta och indirekta arbetstillfällen. I år börjar bygget av det första nya internationella hotellet i Haiti på decennier. Det handlar om kedjan Marriott.
Det största hindret för att locka investerare är landets undermåliga infrastruktur. Hälften av den vinstrika exporten av mango går till spillo på grund av de dåliga vägarna.

2012-06 s 31
"FN ses som ockupationsmakt"
President Michel Martelly vill ersätta FN-soldaterna som sedan 2004 ansvarar för säkerhet och stabilitet i Haiti, med en inhemsk styrka. FN-soldaterna anklagas för sexuella övergrepp och misshandel av infödda. Nepalesiska FN-soldater misstänks ha orsakat utbrottet av en koleraepidemi för två år sedan. FN vill inte hjälpa till att finansiera en inhemsk militärstyrka.

2012-38 s 28-29
"Fattiga stöttas av personliga assistenter"
I byn Boucan Carre på Haitis högland bor många familjer som är mycket fattiga. Skulle personliga assistenter kunna hjälpa dem ur fattigdomen. Ett experiment ska genomföras för att ta reda på detta.
Hälften av hushållen har fått en "agent för utveckling av hushållet". En person som ska undervisa om hälsofrågor, vaccinationer, epidemier och finanstänkande. Personen ska vara socialarbetare, planerare och juridiskt stöd. Samhällets övriga 5000 hushåll ska fungera som kontrollgrupp. Om två år ska familjerna återigen granskas liksom deras barn och husen de bor i. Om effekten av assistenter förbättrar situationen kommer strategin att coacha folk att utvidgas till hela landet. Agenterna får betalt efter den förbättring de åstadkommer. Det är viktigt att familjerna medverkar. Det är de själva som ska åstadkomma förbättringarna. Först måste agenterna utbildas. "Mänskliga rättigheter är något helt nytt för dem".
Varje agent tilldelas 100 familjer och får 177 dollar per månad. För kriget för ett bättre liv på Haiti.

2012-44 s 18-19
"Haiti söker metoder"
På den haitiska landsbygden letar man metoder att göra rent vatten drickbart.
69 % av Haitis befolkning får dricksvatten från en "behandlad källa" - det vattnet är klorerat och levereras genom rörledningar eller från en övertäckt brunn som skydda mot föroreningar. På landsbygden är det bara 51 % som får behandlat vatten. På Haiti är det inte tillgången på vatten som är problemet utan hur rent det är.
Det är svårt att förbättra kvaliteten genom investeringar, ingen vill betala avgift för vatten: "vattnet tillhör Gud" enligt ett haitiskt talesätt. Ett annat problem är att få ström till reningsanläggningarna, strömavbrotten är frekventa.

2013-28 s 16
"Haiti laddar de fattigas fat med mat"
Mer än hälften av befolkningen lever på mark men ändå tar man i hälften av all mat utifrån och 80 % av riset är importerat. USA riset är billigare än lokalt producerad mat.
President Michel Martelly vill att Haiti inom tre år ska producera 60 % av sin egen mat. Han vill fördubbla den egna risproduktionen genom att erbjuda effektivare jordbruksteknik. Genom undervisning av bönderna. Men haitierna ska också uppmuntras till att ändra på sina matvanor. Mindre ris och mer lokalt producerade

Dominikanska Republiken, Haiti
2013-46 s 28-29
"Hundratusentals dominikaner riskerar bli statslösa"
I Generationer har haitier anlänt som invandrare till grannlandet Dominikanska Republiken i jakt på arbete och trygghet. Många av dem stannar kvar och får barn som erhåller dominikanskt medborgarskap.
Men nu ingriper myndigheterna mot dessa "oäkta" medborgare. Landets författningsdomstol vägrar ge invandrarbarnen medborgarskap. Landets president försvarar domstolens beslut.
Mer än 250 000 personer är berörda. De måste nu styrka att deras föräldrar kom till Dominikanska Republiken på legal väg. Annars finns det en risk att de kommer att utvisas till föräldrarnas hemland, Haiti.

2014-42 s 28-29
"Sådan far sådan son"
Dödsruna över Haitis Baby Doc Duvalier.
Baby Doc var inte bara en korkad och lat playboy som plundrade Haiti. Med åren växte han in i sin fars diktatordoktrin; terroriserade haitierna med tron om att vara Guds son.
Papa Doc klargjorde att hans "feta" son Baby Doc, skulle ta över ämbetet som Haitis diktator. Baby Doc ville egentligen inte ha jobbet. Men han tog senare till sig många av sin fars idéer: Haitis härskare som en version av Gud, eller i hans fall Guds son, med ett folk som var svagt och förvirrat och som behövde hans distinkta örfilar. Haiti var hans domän och landets futtiga intäkter var hans egna. Liksom hans ideologi, Jeanclaudism, var något som fick "hjärtan att slå och bröstkorgar att svälla".

Frankrike, Haiti
2015-21 s 24
"Den är inte bara ekonomisk utan också moralisk"
Frankrikes stora skuld till Haiti.
Ett separat samarbetsblock med 15 karibiska nationer har inlett en gemensam strävan att kräva skadestånd från Europa för deras slavhandel och kolonialism.
Arvet från det förflutna uppmärksammades när Frankrikes president Francois Hollande nyligen besökte Haiti. Han medgav en moralisk skuld till Haiti men ingen juridisk. Däremot avskrev han en haitisk skuld till Frankrike på 77 miljoner dollar efter den katastrofala jordbävningen 2010.

Haiti, Dominikanska Republiken
2015-27 27-29
"Allt som jag har finns här"
Papperslösa haitier tvingas flytta, även de som fötts i Dominikanska republiken.
Nu tar presidenten i med hårdhandskarna och genomför den lag som stiftades redan 2004; de papperslösa haitierna måste lämna landet: "Vi måste få ordning och reda i landet".
Haitierna tar de hårda och smutsiga jobben som dominikanerna inte vill ha, men de kostar också staten mycket pengar i exempelvis sjukvård.
Tidsfristen, den 17.6 då de papperslösa som är ungefär 600 000 personer, var tvungna att registrera sig för att få uppehållstillstånd om de kunde bevisa att de hade bott i Dominikanska republiken före 2011
De flesta haitierna är så rädda för repressalier att 12000 flydde frivilligt.

2016-03 8
"Presidentkandidat uppmanar till bojkott av valet"
Förre statsministern Laurent Lamothe säger att utan legitima val kommer Haiti få det svårt att upprätthålla de ekonomiska framstegen som gjorts sedan jordbävningen i januari 2010. Ett misslyckande att få igenom en ny vallag föranledde honom och ordföranden för högsta domstolen att avgå i slutet av 2014. Nu har kongressen inte tillräcklig majoritet för att stifta nya lagar. I första omgången till presidentvalet fick Jovenel Moise 33 % av rösterna, oppositionskandidaten Jude Celestin kom tvåa med 25 %. Celestin klagar på ett massivt valfusk som gav Moise, som är allierad med de avgående presidenten Michel Martelly, vinsten. Celestin hotar att bojkotta söndagens val (31.1). Om ingen ny president har utsetts till den 7 februari kan landet tvingas välja mellan att utse en interrimsregering eller låta Martelly sitta kvar.

FN, Haiti
2016-34 22-23
"FN erkänner roll i koleraepidemin på Haiti"
För första gången sedan en koleraepidemi som dödat tusentals haitier 2010 och som man tror kommit till landet med FNs fredsbevarande styrkor, erkänner Ban Ki-Moon att FN hade en roll i utbrottet, och att ett "stort antal FN-åtgärder" krävs för att hantera krisen.
De första som smittades bodde nära en FN-bas, som hyste 454 fredsbevarare som precis hade anlänt från Nepal, där ett kolerautbrott pågick. Avfall från baden läckte ofta ut i floden Meille.
I en nyligen publicerad intern rapport , som har hemlighållits i nära ett år, skriver FN-rapportörer att en fjärdedel av anläggningarna som sköts av FNs mission på Haiti, eller Minustah, fort farande släppte ut sitt avfall i allmänna kanaler så sent som 2014. FN har fått 2,27 miljarder dollar men inge stora vatten- eller sanitetsprojekt har genomförts på Haiti.

sidans topp