Grekland |
|
|
Info |
Ta
Nea Athens News |
96-26 s 14-15
"Papandreou var färgstark och kontroversiell"
Den förre grekiska premiärministern avled, 77 år
gammal.
1974 kom han tillbaka efter en lång exil och tog över
efter en militärdiktatur.
En intressant artikel om grekisk nutidshistoria.
96-34 s 7-8
"Simitis inleder en ny era"
Den nye premiärministern i Grekland Costa Simitis är
en antites till den yvige Papandreo. Han har många problem
i landets ekonomi att
ta hand om efter sin efterträdare. Grekland blir lugnare
med Simitis.
96-39 s 13
"Pasok behåller makten"
Greklands premiärminister Costas Simitis segrade i söndagens
allmänna val. Hans parti Pasok fick 42 % av rösterna
och 162 av de 300 parlamentsplatserna. Simitis har ändrat
Pasok så mycket sedan Papandreu lämnade sin post att
Pasok och oppositionen nu är överens om det mesta.
97-23 s 11
"Grekland hittar en ny roll som handelsbro mellan väst
och öst"
Lättare att hitta handelspartners österut. Albanien,
Bulgarien, Cypern, rest-jugoslavien etc. Bråket med Makedonien
är helt glömt! Thessakoniki fungerar som en port till
Balkan.
97-33 s 4
"Vi vill gå vidare mot en lösning"
Vad Greklands premiärminister Costas Simitis vill att Turkiet
ska göra. En intervju med honom.
98-13 s 10-11
"Grekland moderniseras"
Man har devalverat drachmern och gått med i ERM med mål
att år 2000 komma med i EMU.
Men det kostar på i striden mot facket och de anställda
i de svällande statliga företagen.
98-31 s 8-9
"Grekland sneglar på euron och reformerar arbetsmarknaden"
Målet är att senast 2001 komma med i EMU. De offentliganställdas
fackföreningar (ca 20 % av alla anställa) för en
kamp för att bevara anställningstryggheten och de fördelaktiga
pensionsvillkoren.
De vill hindra privatisering av de stora statliga företagen.
Det är "i offentliga sektorn som stelbentheten finns".
Men konkurrensen måste öka om Grekland ska bli eurodugligt.
Det ska t ex bli möjligt att sänka lönen kollektivt
i vissa områden med stor arbetslöshet. Och alla dessa
förslag kommer från den socialistiska regeringen.
99-01 s 6
"Greklands populäre ärkebiskop ogillar EU"
Christodoulos är vältalig och populär sedan hanuppmanat
grekerna att "befria Konstantinopel". Han vill försvara
den ortodoxa kyrkan "i nödfall med vapen"
2000-15 s 10-11
"Simitis sitter kvar"
Knapp seger för det socialistiska regeringspartiet i det
grekiska valet. Förlorare blev Costa Karamanlis och han "Det
nya demokratiska partiet". Ett skäl till förlusten,
som först misstogs för att vara en vinst, är att
Simitis har lyckats få den grekiska ekonomin att uppfylla
EMUs kriterier och att Grekland förväntas bli EMU-medlem
inom ett år.
2001-39 s 20
"Grekland satsar mer på säkerhet i OS 2004"
IOK ifrågasätter Greklands kapacitet att bekämpa
terrorism. Man fruktar särskilt terroristgruppen 17 november.
Gruppen har misstänkta kontakter med extremister i mellanöstern.
Säkerhetsbudgeten måste ökas med 650 miljoner
dollar.
2001-49 s 6-7
"Aten ligger i startgroparna"
Historia och tradition är bra, men logistiken måste
också fungera. Alla klagar på förseningar när
det gäller att klara allt nybyggandet och många ät
rädda för att trafiken kommer att drabbas av många
hinder.
2002-05 s 5-6
"Grekland bråkar inte mer"
Landets relationer till området har förbättrats
markant"
I det "gamla" Grekland (fram till 1999) tycktes landet
komma på fel sida i varenda inrikespolitisk front. Värst
var det då dåvarande utrikesministern Pangalos erbjöd
en fristad åt den kurdiske ledaren Öcalan, statens
fiende nummer ett i Turkiet. Nu leds landet av premiärministern
Dimitis och utrikesminister George Papandreou som båda är
utbildade i väst och med en modern och Europaorienterad syn.
2003-44 s 6
"Aten springer i kapp med tiden"
Kontrollanter från internationella Olympiska kommittén
besökte i förra veckan Aten för att försäkra
sig om att allt blir klart till 2004. Den grekiska regeringen
hävdar att alla anläggningar, inklusive taket på
OS-stadion, kommer att vara färdigt i tid för testerna
i juni 2004, två månader före spelens invigning.
Inspektörerna oroar sig dock för att en ny spårvägslinje
och en pendellinje inte blir färdiga i tid.
2003-50 s 6
"Grekland tar upp kampen mot rasism"
En ny undersökning avslöjar att grekerna sitter fast
i gamla fördomar och vanföreställningar. En ny
antidiskrimineringslag syftar till att ändra attityder och
uppträdande. Lagen är en följd av flera konfronationer
med en växande invandrarbefolkning. Drygt 10 % av Greklands
11 miljoner invånare tros ha utländsk bakgrund. De
flesta är albaner men nu ökar strömmen från
uländerna. Intoleransen antas bero på att staten har
misslyckats med att integrera invandrarna på ett adekvat
sätt.
2004-07 s 10-11
"Mycket pekar på ett maktskifte i Grekland"
Papandreou är populär men hans parti har tappat fart
i upploppet till valet. Ledaren för det styrande socialistpartiet
Pasok, som haft makten i 19 av de senaste 22 åren, Greklands
utrikesminister George Papandreou verkar samlad och stark, men
opinionsmätningar tyder på att partiet förlorar
makten i valet den 7 mars. Ett skäl är korruptionsanklagelser
mot personer i Pasoks ledning. Andra är att partiet misslyckats
med att hitta lösningar på arbetslösheten och
byråkratiska hinder som avskräcker utländska investerare.
2004-10 s 8-9
"Grekiska dynastier tävlar inför valen"
Blir det styrande socialistiska partiet PASOKs George Papandreou
vars far och farfar båda var premiärminister i Grekland
som vinner valet eller blir det Costas Karamanlis, ledare för
Ny Demokrati och släkting till en tidigare premiärminister
och president Constantine Karamanlis? Skillnaden mellan de två
partierna är inte stor. Vem som än vinner så blir
utmaningarna att skapa fler jobb, tackla korruptionen och avlägsna
byråkratiska hinder som avskräcker utländska investerare.
2004-11 s 9
"Grekerna valde förändring"
PASOK får inte fortsätta reagera. Det borgerliga Ny
demokrati i Grekland vann en övertygande seger i söndagens
allmänna val vilket betyder slutet på socialisternas
10-åriga styre. Den nye premiärministern, Costas Karamanlis,
står inför svåra beslut om Cyperns framtid och
Greklands försenade förberedelser inför sommarens
olympiska spel. Socialistpartiet som har haft makten i 19 av de
senaste 22 åren betraktas av många som ineffektivt
och korrumperat.
2004-16 s 21-22
"Säkerhetsfrågan överskuggar allt i Aten"
Till och med en harmlös men oförutsedd incident skulle
kunna sabotera sommarens olympiska spel i Aten. Terrordåden
i Madrid i förra månaden satte nerverna på helspänn
i Aten och förstärkte den grekiska regeringens begäran
om att NATO ska hjälpa till under OS. Sommarens OS i Aten
är de första olympiska spelen sedan terrorattacken den
11 september. Minnet av en palestinsk terrorattack mot de olympiska
spelen i München 1972 när 11israeler dödades kastar
också sin skugga över spelen i Aten.
2004-21 s 7-9
"Grekland är en bångstyrig medlem"
Medlemskapet i EU var tänkt att göra Grekland modernt,
men det stannade vid en tanke. Grekland gick med i EU 1981 och
har utvecklats från att vara ett fattigt, perifert Medelhavsland
till en regional stormakt. Men de första 18 åren ägnade
Grekland åt att leka "olydig gosse" genom att
blockera EUs utrikespolitik och tjäna miljarder euro i form
av subventioner från Bryssel. Men Greklands sätt att
använda EUs pengar har ifrågasatts. Mycket av pengarna
har missbrukats genom projektförseningar och korruption.
Pengarna från EU kan därför ha bromsat den ekonomiska
utvecklingen. Greklands statsskuld är idag nästan 100
% av BNP och offentliga sektorn sysselsätter mer än
hälften av arbetstagarna. Byråkratin har kunnat växa
sig enorm.
2004-21 s 8-9
"IOK drar en suck av lättnad"
Internationella olympiska kommittén är nöjd med
förberedelserna inför OS i Aten och säger sig vara
övertygad om att alla sportanläggningar och all infrastruktur
kommer att vara klara i tid för spelen i augusti.
2004-28 s 3-4
"Euforin är inte gratis"
Stora idrottsevenemang hjälper små länder att
hamna på kartan. Evenemangen fungerar som ett slags debutantbaler
för små länder som känner sig geografiskt
och politiskt marginaliserade i Europa. Men det är varken
riskfritt eller billigt. Portugal satsade 660 miljoner euro på
nya arenor och renoveringar av gamla för en turnering som
varade 4 veckor. De nya arenorna är så stora att de
kommer att se ödsliga ut vid vanliga matcher. Grekerna som
ska arrangera sommarens befarar att byggförseningar och budgetöverskridningar
kommer att stärka misstanken mot att deras land inte är
riktigt modernt. Nej, de ekonomiska argumentet för att arrangera
idrottsevenemang är ogrundade. Men faktum är att idrottsliga
framgångar får folk att må väldigt gott.
Inte behöver Portugal ett imperium eller ett ekonomiskt uppsving
när man går till final i EM i fotboll? Och Grekland
som vann finalen har väl redan vunnit vad det landet behövde.
2004-31/32 s 4
"Grekerna vill ha NATO-trupper till OS"
Greklands regering har skickat en förfrågan till Nato
om att skicka soldater för att bistå med säkerheten
vid de kommande olympiska spelen i Aten. Framför allt USA
har ställt sig positiv. Det är dock en känslig
fråga för Grekland eftersom konstitutionen normalt
förbjuder att utländska medborgare bär vapen på
grekisk mark. Man gör dock undantag för beväpnade
vakter för utländska ledare och NATO-trupper.
2004-36 s 5
"Europas mest omaka par"
Är Greklands och Turkiets regeringschefer i färd med
att starta en ny era? Den ortodoxt kristna Kostas Karamanlis och
den varmt troende muslimen Recep Erdogan med ett förflutet
i det politiska Islam tycks ha funnit varandra. De hör båda
hemma lite till höger om mitten på den politiska skalan.
Båda har de gjort politisk revolution. Karamanlis bröt
de grekiska socialisternas 23-åriga dominans. Erdogan besegrade
utbredd misstänksamhet mot hans islamistiska parti. Karamanlis
kan komma att hamna i en besvärlig sits gentemot sina väljare
eftersom dessa inte delar hans turkvänliga hållning.
2005-10 s 6
"Grekland antar en ny försvarsdoktrin"
För första gången på över 30 år
har Aten inte utnämnt Turkiet som det största hotet
mot landets säkerhet. I Greklands nya säkerhetsdoktrin
är det i stället terrorismen, den illegala vapenhandeln
och risken för nya oroligheter på Balkan, som definieras
som de viktigaste hoten. Den nordliga gränsen måste
därför förstärkas samtidigt som den förutser
ett närmande mellan Grekland och Turkiet. Aten uttalar ett
stöd för Turkiets ambitioner att bli medlem i EU.
2005-35 s 8-9
"Det kom surt efter"
Grekerna vaknar sakta men säkert upp till verkligheten efter
OS. Kostnaden för det årliga underhållet av de
anläggningar som byggdes till olympiaden i fjol har stigit
till nästan 100 miljoner euro årligen samtidigt som
den totala kostnaden för OS 2004 uppskattas till 9-13 miljarder
euro. Det är en skyhög summa som lett till politiska
konflikter. Staten har tvingast låna 43 miljarder euro i
fjol och därför dragit på sig en varning från
EUs finansministrar om att budgetunderskottet på 6,1 % av
BNP måste reduceras. Turismen har ökat markant men
det blev inte den boom regeringen förväntade sig.
2007-04 s 4-5
"Kulturutbyte bäddar för politiskt töväder"
Grannfolken turkar och greker börjar upptäcka att de
har mycket gemensamt. Allt är inte glömt och förlåtet
men det märks tydligt i grekernas vardagsliv att det har
börjat töa mellan Grekland och Turkiet. Grekerna har
via mat, mode och resor upptäckt att det finns mycket som
förenar de båda länderna. . Kulturbarriären
krymper snabbare än de politiska motsättningar som fortfarande
splittrar de två länderna.
2007-35 s 6
"En politisk kris blossar upp i lågorna""
Hela artikeln
Den ohyggliga katastrofen i Grekland har orsakat stort lidande
och svåra ekonomiska förluster. 110 byar har brunnit
ned till grunden. Minst 63 människor har omkommit. Premiärminister
Costas Karamanlis regering står inför en kris. De styrande
anklagas för inkompetens och oförmåga att stoppa
de katastrofala bränderna. Många greker ifrågasätter
statens effektivitet. Den grekiska regeringen som står inför
allmänna val om ett par veckor pekar på att mordbrännare
varit i farten.
2007-37 s 6
"Karamanlis behåller regeringsmakten"
Premiärminister Kostas Karamanlis mitten-högerparti
fick förnyat förtroende i de grekiska parlamentsvalen
i söndags. Ny Demokrati fick dryg 42 % av rösterna vilket
ger dem 153 av parlamentets 300 platser. Motståndarpartiet,
det socialistiska Pasok, fick 38 %. Detta trots ett utbrett missnöje
med regeringens hantering av de ödesdigra skogsbränderna
i augusti då ett 60-tal människor miste livet. Ett
högerextremt parti, Folkliga ortodoxa förbundet, fick
3,7 % vilket betyder att det gör entré i parlamentet.
2008-50 s 6-7
"Grekland skakas av våld"
Den grekiske premiärministern sitter i krismöten och
oppositionen kräver nyval medan upploppen sprider sig och
landet förlamas av en generalstrejk. Sammandrabbningarna
mellan grekisk polis och tusentals demonstranter, som är
upprörd över dödsskjutningen av en 15-årig
pojke intensifierades i början av veckan. De har orsakat
stor förödelse och gjort den impopulära regeringen
stor skada. Bara i Aten har drygt 200 butiker och ett femtiotal
banker vandaliserats. Greklands två största fackförbund
planerar en generalstrejk.
2009-05 s 13
"Bönder på krigsstigen"
Tusentals grekiska bönder blockerade på tisdagen vägar
i hela Grekland med sina traktorer och andra jordbruksfordon.
De kräver statliga stöd och skattelättnader för
att lindra följderna av sjunkande priser på jordbruksprodukter.
De har bland annat blockerat gränsövergångar till
Bulgarien, Turkiet och Makedonien. De har avvisat regeringens
stöd på 650 miljoner euro som "brödsmulor".
2009-06 s 11
"Bondeuppror"
Två demonstranter skadades i början av veckan när
grekisk kravallpolis stötte samman med hundratals demonstrerande
bönder från Kreta. Den våldsamma sammanstötningen
speglar växande social oro i Grekland. Mitten-högerregeringen
med premiärminister Kostas Karamanlis i spetsen kämpar
för att återupprätta sin trovärdighet efter
de omskakande studentupploppen i december.
2009-36 s 7
"Våldsam regimkritik"
En bomb placerad i en liten skåpbil exploderade i tisdags
utanför börshuset i Aten. En annan bombexplosion utanför
en regeringsbyggnad i Thessaloniki orsakade mindre förödelse.
Båda attackerna föregicks av anonyma varningar via
telefon till grekiska medier. Polisen misstänker en vänsterradikal
grupp kallad Revolutionär Kamp.
2009-37 s 3-4
"Plötsligt nyval i Grekland" hela
artikeln
När premiärminister Kostas Karamanlis utlyste nyval
i förra veckan, var det många som höjde på
ögonbrynen. Bara halvvägs genom mandatperioden har han
råkat ut för skandaler, dalande popularitet, en ekonomi
som balanserar på randen till recession och hård kritik
för sitt sätt att hantera de ödesdigra skogsbränderna
runt Aten. Den socialistiska oppositionen har sagt att den tänker
tvinga fram ett nyval i mars när parlamentet ska rösta
om president, en ceremoniell post i Grekland. Inför denna
"politiska utpressning" utropade Karamanlis nyval till
den 4 oktober. Kanske vill han överlåta det ekonomiska
kaoset till sina politiska fiender.
2010-02 s 6-7
"Svaga stater äventyrar eurons stabilitet"
Skakig ekonomi i Grekland och andra krisdrabbade EU-länder
utgör ett "mycket allvarligt problem" för
euron, menar Olli Rehn, som är kandidat till posten som EU-kommissionär
för ekonomi- och penningpolitik, när han förhördes
av EU-parlamentet i måndags. Ett av de värsta länderna
är Grekland som hade 13 % budgetunderskott 2009 och en snabbt
växande statsskuld.
Han vill hjälpa medlemsländerna att åter uppfylla
kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Ekonomisk stabilitet
och nya jobb är kommissionens prioriteter framhöll Rehn.
2010-03 s 3
"Grekland är riktigt illa ute"
Målsättningen för den grekiska regeringens plan,
som har presenterats för EU och ECB är att minska landets
budgetunderskott till två procent. Planen innebär en
reformering av skattesystemet och kraftfulla åtgärder
mot skattefusk och fusk inom välfärdssystemet. Nedskärningar
inom sjukvården blir det också. Årets underskott
är 12,7 %. Det har spekulerats i att om planen inte godkännes
kan Grekland tvingas lämna eurosamarbetet. Det kan komma
att ta flera månader för att övertyga de internationella
kreditmarknaderna om att planen kommer att fungera.
2010-05 s 4-5
"Korruptionen sätter käppar i hjulen"
Ett par tusen kronor till bilbesiktningen och tiotusentals kronor
för att komma före i vårdkön - det är
vardag för de flesta greker. Greklands försök att
ta sig ur den värsta finansavgrunden på 16 år
försvåras av utbredd korruption och skattesmitning.
Grekland är tillsammans med Bulgarien och Rumänien de
mest korrupta länderna i EU och jämförbara med
det kokaininfekterade Colombia i detta avseende, hävdar Transparency
International i Grekland. Premiärminister Andreas Papandreou
föreslår höjd tobaks- och alkoholskatt, stoppa
anställningar till offentliga sektorn och sänka statsanställdas
bonusar med 10 %. Han vill minska risken för korruption genom
att minska antalet statsanställda.
"Mutsystemet underblåses av den övergödda
byråkratin". "Vi har inget skattesamvete. Mutor
anses inte vara ett brott.
2010-07 s 8
"Hårda bud i Grekland" hela
artikeln
EU kan inte rädda Grekland ur dess ekonomiska knipa, eftersom
det skulle vara detsamma som att kasta alla regelverk över
bord. Disciplinen måste upprätthållas i eurozonen
understryker framför allt den tyska regeringen. Om Grekland
får hjälp efter att ha brutit mot eurozonens regler
innebär detta att det är omöjligt att säga
nej till andra som bryter mot reglerna. Eurozonens 16 medlemsländer
vägrade att ta hänsyn till premiärminister Papandreous
på stående att hans regering riskerar att falla om
han tvingar väljarna till ännu fler åtstramningar.
2010-09 s 6-7
"Grekland är ett ekonomiskt Titanic" hela artikeln
Den grekiska regeringen försöker förhindra en ekonomisk
grundstötning, men för att detta ska lyckas krävs
en radikal kursändring. En fjärdedel av alla greker
arbetar för staten, en privilegierad skara som tjänar
bra och inte kan bli uppsagd. Nu kommer de att berövas alla
sina tillägg. Hela Europa ser ner på grekerna därför
att de har ruinerat sitt land med korruption, skattefusk, slöseri
och svartarbete. Olika regeringar i Aten har i åratal lurat
allmänheten och EU med friserad statistik och manipulerade
bokslut. I oktober i fjol när en ny regering tillträdde
var det grekiska budgetunderskottet 12,7 % av BNP och statsskulden
var 271 miljarder euro. Därmed tar landet alla andra EU-länder
som gisslan. Den grekiska statens inkomster uppgick 2009 till
65 miljarder euro varav 45 miljarder genast gick åt att
betala räntor och amorteringar. Grekiska pensionärer
får 95,7 % av den tidigare lönen, tyskarna får
bara 43 %.
2010-09 s 7
"Ovisst om hjälpen kommer"
Grekland kommer inom kort att ge besked om nya åtgärder
för att minska budgetunderskottet. De finns signaler om att
Aten är nära en uppgörelse med EU-länderna
för att minska den grekiska skuldkrisen. Men enligt Tysklands
förbundskansler Angela Merkel har inga beslut fattats om
ekonomisk hjälp åt Grekland. Den holländska regeringen
uppger att den inte kommer att köpa de statsobligationer
Grekland vill ge ut.
2010-11 s 7
"Eurozonen håller Grekland i strama tyglar"
Den grekiska regeringen får godkänt för sina åtstramningsåtgärder
och uppmuntrande ors på vägen. Euroländernas löfte
att i nödgall erbjuda starliga lån till Grekland markerade
ett potentiellt steg framåt i styrningen av EMU, men det
var ingen omedelbar lösning på Greklands skuldkris.
Planen verkar i stället vara ett försök att hålla
uppe trycket på det regerande socialistpartiet i Grekland
att stabilisera landets finanser med ett tufft åtstramningsprogram,
som ska vara i kraft ända fram till 2013. Initiativet är
första gången sedan euron introducerades 1999 som zonens
regeringar diskuterar ett eventuellt nödlån till en
skuldtyngd medlem. Ett förbud mot räddningsaktioner
är inskrivet i EUs grundlag.
2010-17 s 10-11
"Stor oro för att skuldkrisen smittar"
Medan Grekland närmar sig ruinens brant ökar farhågorna
om att skuldkrisen sprider sig till andra länder i Europa.
Allt fler investerare frågar sig om Portugal, Spanien och
kanske också Irland kommer att få svårt att
låna de miljarder euro som de behöver för att
finansiera sina respektive staters utgifter. En viktig rankningsbyrå
sänkte Greklands skulder till skräpstatus i tisdags.
Både Spaniens och Portugals räntor för obligationslånen
steg kraftigt. Dessa länder kan komma att behöva enorma
summor. Budgetunderskotten i flera andra EU-länder växer.
I Grekland är statsskulden 120 procent av BNP, 80 procent
i Portugal och "bara" 54 procent. Men Spanien har störst
"tvillingunderskott" det vill säga kombinerade
budget- och bytesbalansunderskott av alla länder näst
Island. Dessutom är Spaniens ekonomi mycket större och
påverkar EU starkare.
2010-18 s 3-4
"Nödlånet är ingen garanti för att Grekland
klarar krisen"
Grekland som i praktiken är bankrutt och har en pistol mot
huvudet, fick i söndags löfte om ekonomisk hjälp
från EU och internationella valutafonden. I gengäld
måste grekerna underkasta sig ett mycket strängt åtstramningsprogram.
Den grekiska regeringen måste krympa den offentliga sektorn,
inklusive pensioner och populära sociala reformer, höja
momsen till rekordhöjder och driva igenom en skattereform
i syfte att komma åt den enorma svarta marknaden, minska
skattefusket och öka statens intäkter.
Den nya åtstramningsvågen innebär en risk för
att hela EU får en period av artificiell låg tillväxt.
Detta kommer att underblåsa den redan höga arbetslösheten
och sätta press på regeringarna att spendera mera.
Grekland måste nu betala för gamla synder som lättsinniga
lån och falsk statistik.
2010-18 s 5-7
"Grekerna är mycket rikare än Grekland"
Pengarna syns överallt utom i deklarationsblanketterna.
I fastighetsdeklarationerna uppgav 324 hushåll att de hade
swimmingpool. På flygfotografierna upptäcktes 16 974.
Skattefusket är extremt utbrett och har länge varit
en livsstil i Grekland. Man beräknar att den grekiska staten
förlorar uppemot 21 miljarder euro årligen på
grund av skattefusk. Det ingår i en djupt rotad kultur av
mutor och korruption. Grekland har samlat in allt mindre skatt
det senaste decenniet trots att ekonomin har vuxit snabbt. Den
grekiska skuggekonomin tros motsvara 20-30 procent av BNP.
2010-19 s 4
"Tala om ond cirkel!"
Det ekonomiska kaoset i Grekland visar hur farligt det är
att leva på lånade pengar. Investerarna har förlorat
tron på den grekiska regeringens förmåga att
hålla balansen och det blev därför nödvändigt
att erbjuda långivarna allt högre räntor för
att locka förmå dem att låna ut mer pengar. Internationella
valutafonden krävde också att den grekiska staten kraftigt
minskade sina utgifter, i första hand innebär det att
löner betalas ut till färre anställda, vad man
ofta kallar nedskärningar i den offentliga sektorn. Men detta
kan i sig fördjupa den grekiska recessionen eftersom fler
utan lön konsumerar mindre.
2010-20 s 8-9
"Ett stålbad väntar grekerna"
Internationella valutafonden varnar för att det inte allt
är säkert att Grekland klarar att ta sig upp ur den
ekonomiska avgrund där landet befinner sig nu. Internationella
valutafonden förutspår många år med hög
arbetslöshet, långsam tillväxt och politisk instabilitet
som sammantaget kan komma att undergräva det nyligen godkända
internationella räddningsprogrammet. Trots de enorma förändringar
som väntar landets invånare är risken stor att
Grekland går i bankrutt i alla fall. Efter många år
av tillväxt som har stimulerats av lån till låg
ränta sedan Grekland införde euro måste det nu
ske en "intern devalvering", vilket innebär sänkta
löner, sänkt levnadsstandard och minskad produktion.
2010-21 s 7-8
"Turisterna överger Grekland"
Just den bransch som skulle stå för ekonomiskt uppsving
har drabbats av djup kris. Generalstrejker, massdemonstrationer,
brinnande banker, dödade människor - semesterparadiset
Grekland lever inte upp till sitt namn. Därtill kommer ideligen
nya historier om korruption, fusk och bedrägeri. Hundratals
hotell är till försäljning; turisternas skara krymper.
Minst 300 000 tyskar kommer inte att, som vanligt, besöka
Grekland på semestern. Var femte arbetsplats är direkt
eller indirekt beroende av turister från utlandet. Turismen
svarar för 18 procent av BNP. 850 000 personer arbetar inom
turistnäringen. På Kreta är det en katastrof.
43 procent av den lokala ekonomin är beroende av turismen.
2010-24 s 5-6
"Inget slut på eländet"
Solen, sanden och havet är sig lika, men turisterna uteblir
ändå"
Strejker, massdemonstrationer och tre dödsfall när en
bank brandbombades, allt har lett till att turisterna har avbokat
sina resor, 30 procent på nationell basis och 20 procent
på Rhodos, där 70 procent av all inkomst kommer från
turismen. Löntagare, som protesterar mot regeringens åtstramningar
planerar nya strejker vilket hotar att störa båt- och
flygtrafiken.
2010-26 s 10
"Strejk mot sparplan"
De grekiska fackförbunden utlyste i tisdags 24 timmars generalstrejk
mot den socialistiska regeringens sparprogram och pensionsreform.
Strejken orsakade stora bekymmer i kommunikationerna. Skolor,
banker och myndigheter förblev stängda. Vid middagstid
ägde en protestmarsch rum i huvudstaden.
2010-31 s 6
"Grekland på bättringsvägen"
En delegation på trettio personer från den så
kallade trojkan, EU, Internationella valutafonden och EEC, anlände
nyligen till Aten för att utvärdera de strukturella
reformer som utgör Grekland motprestation för det lånepaket
på 110 miljarder euro som räddade landet från
statsfinansiell bankrutt. Greklands finansminister Giorgos Papaconstantinou
menar att landet ligger bra till med neddragningar med 50 000
arbetstillfällen i lokala myndigheter och statliga förlustföretag.
Sänkta pensioner och löner för offentliganställda
kommer även att bidra liksom en momsökning. Ett stort
riskområde är dock de ständigt överskridna
budgetarna på landets sjukhus och hot om strejker.
2010-36 s 14
"Grekland möblerar om"
Greklands regeringschef, Giorgios Papandreou, möblerar om
i regeringen i syfte att effektivisera arbetet med att sätta
ekonomin på fötter igen.
Omorganiseringen påverkar inte redan beslutade sparåtgärder
och skattehöjningar. Papandreou utvidgar regeringen till
48 medlemmar, varav 17 är ministrar.
2010-41 s 6-8
"Papandreous Grekland är en uppfostringsanstalt"
Premiärminister Georgios Papandreou försöker få
sina landsmän att sluta upp med gamla ovanor och han drar
sig inte för drastiska metoder. En ändring är på
gång, men det går för långsamt. Grekland
är nämligen bankrutt. För att avvärja statsbankrutt
har premiärminister Giorgios Papandreou inte bara minskat
statens utgifter för pensioner, löner och subventioner,
utan har också höjt fastighets-, mervärdes- och
inkomstskatterna samt höjt skatterna på bensin, tobak,
alkohol och andra lyxvaror. Men det räcker inte på
långt när för att tillfredsställa EU, Europeiska
centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) som
kritiserar Greklands ineffektiva metoder för att inkassera
obetalda skatter. Grekerna har de senaste tio åren undanhållit
35 miljarder euro i skatt. Den grekiska regeringen måste
i år öka statens intäkter med 13,7 procent, motsvarande
6,6 miljarder euro. Det är kravet från trojkan EU,
ECB och IMF. Om den grekiska regeringen inte lyckas med detta
upphör räddningslånen.
Papandreou försöker ändra den grekiska livsstilen,
d v s en mentalitet där samhällsandan försvann
för många år sedan och där svarta affärer,
skattefusk och korruption är normalt. Papandreous projekt
går ut på att uppfostra det grekiska folket till sundare,
hederligare vanor. Därför får enkelt folk numera
veta saker om de rikas liv som de inte hade en aning om förut.
2010-41 s 15
"Greklands nya välgörare"
Det bankrutta Grekland har hittat en ny välgörare. Kina
har de senaste veckorna förstärkt sin närvaro i
Grekland genom att bland annat underteckna ett avtal om fartygsbyggnad
för fem miljarder dollar. Kinesiska investerare finns överallt
i Europa nu för tiden. De hjälper bankrutta företag
i Tyskland i Tyskland och Italien och de har etablerat nya företag
från scratch i länder som Bulgarien och Ungern. Kinas
intresse betyder nya jobb och starkare företag i Europa generellt
och för Greklands del är det gudasänt.
2010-44 s 3
"Nu måste även grekerna sluta röka"
Restaurangägaren Petros Migdos i Aten Tycker att det är
orättvis politik när regeringen försöker bota
den sjuka grekiska ekonomin med åtgärder som skadar
hans affärer. Men den åtgärd som han tänker
på just nu syftar också till att förbättra
Migdos och hans landsmäns hälsa. Grekerna är nämligen
det folk i Europa som röker allra mest. Men i september förbjöds
de att röka på offentliga platser och privata platser
inomhus. Regeringen vill med lagen "ändra Greklands
kultur och sätt att tänka". Papandreous regering
har också höjt skatten på tobak, alkohol och
bensin.
2010-44 s 5
"Grekland stoppade alla brev och paket"
Efter en rad paket- och brevbomber till utländska ambassader
till den tyska förbundskanslern Angela Merkel, stoppade de
grekiska myndigheterna all flygfrakt i 48 timmar. Under måndagen
och tisdagen upptäcktes sammanlagt elva paket- och brevbomber
som var riktade till utländska ambassader.
2010-48 s 7
"Nytt hot mot den grekiska högern"
Före detta utrikesministern Dora Bakojannis bildade i veckan
ett nytt parti, Demokratiska Alliansen, sedan hon lämnat
det konservativa partiet, Ny Demokrati (ND). Många har anslutit
sig till det nya partiet, bland annat två före detta
ministrar samt en EU-parlamentariker. Den före detta regeringschefen
Kostas Karamanlis anses bära huvudansvaret för falsk
bokföring och den allvarliga ekonomiska krisen i Grekland.
Nu ska Bakojannis tillsammans med andra avhoppare och uteslutna
bli en "krycka" åt Georgios Papandreous regering
i arbetet med att sanera statsfinanserna.
2010-51 s 3
"Klasskrig hotar när fattigdomen breder ut sig"
Attacker mot politiker på öppen gata speglar den växande
desperationen bland grekerna inför de ekonomiska åtstramningar
som tvingas på dem. Regeringen har infört lagar som
gör att ingångna löneavtal kan brytas upp, att
arbetsmarknadsbestämmelser slopas och att den offentliga
sektorn bantas rejält. Grekerna har länge levt på
alldeles för stor fot och låtit andra betala och nu
kommer räkningen. Klasskillnaderna ökar markant, 2 miljoner
eller 20 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
2011-06 s 3-4
"Taggtråd ska hålla oönskade gäster
borta"
Grekland har blivit yttersta muren i det europeiska fortet och
flyktingar från länder utanför EU strömmar
in i Grekland via Turkiet. Landgränsen mellan Grekland och
Turkiet består av två parallella vägar och ett
dike. Det är den enklaste bakvägen in i EU. Sedan november
får Grekland hjälp av en gränsstyrka på
175 man från Frontex, det europeiska gränsskyddet.
Men det är otillräckligt och den grekiska regeringen
har planer på att bygga ett taggtrådsstängsel
längs gränsen. 2009 lyckades 3600 invandrare ta sig
över gränsen, 2010 var antalet 36 000! Många flyger
billigt från Afrika till Istanbul och får sedan hjälp
av människosmugglare att ta sig in i Grekland. Dessa tar
ifrån dem deras id-papper vilket hjälper Turkiet att
vägra ta tillbaka dem när Grekland försöker
utvisa dem tillbaka till Turkiet. Merparten är inte flyktingar
utan ekonomiska invandrare som söker försörjning
i EU. Den grekiska polisen förser dem med dokument som ger
dem rätt att vistas i detta EU-land i 30 dagar. Sedan ska
de deporteras men då har flertalet försvunnit i vimlet
i Aten eller redan på väg till annat EU-land, där
det är lättare att skaffa försörjning, kanske
är det Sverige som hägrar.
2011-07 s 7
"Trafikstopp i Aten"
I protest mot den grekiska regeringens sparåtgärder
genomförde de anställda vid kollektivtrafiken i Aten
en strejk i tisdags. Den varade i 24 timmar och lamslog alla bussar
och pendeltåg. Den grekiska regeringen måste genomföra
en rad mycket stora besparingar. Den höjer skatter, höjer
pensionsåldern och sänker löner och pensioner.
2011-08 s 10-11
"Kampanjen mot skattefusk går inte så bra"
Skattefusk ingår i den grekiska livsstilen. Det faktum att
skattesystemet uppfattas som orättvist gör det inte
lättare att bryta ovanan. Åtgärderna har än
så länge inte varit särskilt framgångsrika.
Grekland anses förlora drygt 20 miljarder euro i skatter
varje år. Förra året inkasserade Grekland 3,6
miljarder euro mindre än beräknat förra året
på grund av obetalda skatter och avsaktande ekonomi. Grekland
tvingades införa ett amnestiprogram som innebar att man kunde
bli fri från sin skatteskuld om man betalade 55 %! Landets
tröga rättssystem leder till att det kan ta upp till
tio år innan ett skattebeslut kan genomföras och pengarna
komma in!
2011-08 s 15
"I sista minuten"
Den grekiska kustbevakningen och passerande fiskare räddade
i början av veckan 103 flyktingar, varav 25 barn. Tre människosmugglare
hemmahörande i Ukraina greps. Avsikten var troligen att transportera
personerna till Italien. De kommer från olika delar av Asien
och har uppehållit sig en längre tid i Grekland.
2011-10 s 5-6
"Dragkamp mellan hungerstrejkare och myndigheter"
Illegala invandrare riskerar livet för en chans att stanna
kvar i Grekland. Ett dussintal har förts till sjukhus då
de varken äter eller dricker. 300 invandrare, de flesta från
Nordafrika, vägrar att äta för att få permanent
uppehållstillstånd. De har nu erbjudits uppehållstillstånd
på ett er men det nöjer de sig inte med. Marockanen
Elktif Belaid säger att det är deras rättighet
att få stanna i Europa. Det var invandrarna som hjälpte
till att bygga upp deras ekonomier. Europa är en före
detta kolonialmakt och Europa stödde de diktatorer i Afrika
de nu försöker störta, menar han. Utpressning,
men grekerna. Grekland har blivit entrédörr för
afrikaner som vill in i EU.
2011-15 s 4-5
"Sparsamhetens mödor"
Den internationella räddningsplanen för Grekland fungerar
inte som det var tänkt.
Det var aldrig tänkt att den skulle vara lätt att följa.
För att Grekland skulle få 110 miljarder euro från
andra länder i eurozonen och från IMF under tre år
måste den socialistiska regeringen under George Papandreou
anta ett drastiskt åtstramningsprogram. Några reformer
har genomförts som stopp för ohållbara löften
om pensioner och att enskilda bolag nu kan stå utanför
kollektiva avtal. Vissa inrotade monopol har också angripits.
De största åtstramningarna i EUs historia krävs.
Statens utbetalningar måste minskas, lönesänkningar
på 15-20 % för den offentliga sektorns anställda
samt höjningar av moms och andra skatter. Fram till 2013
ska 150 000 av 800 000 offentliganställda bort.
Men de röda siffrorna i balansen vänder långsamt.
Ett skäl är alla skattesmitarna som myndigheterna har
svårt att komma åt. Problemet är enormt utbrett
och ingrott.
Produktiviteten inom industrin har ökat men för långsamt.
Men statens utbetalningar är fortfarande 20-30 % för
höga. Ett alternativ är att privatisera mer av den grekiska
ekonomin. Men där protesterar fackförbunden.
2011-16 s 3-4
"Grekland har blivit nästan omöjligt att styra"
Den civila olydnaden sprider sig därför att grekerna
tycker att de snålar och sparar till ingen nytta. Den tyske
finansministern Wolfgang Schäuble vill inte utesluta konkurs
för Greklands del. Marknaderna anar oroligheter och Greklands
lånekostnader stiger. En sådan skulle göra det
svårt för Greklands regering att låna pengar
för att betala löner och bidrag utomlands i framtiden.
Samtidigt drar en våg av civil olydnad fram genom landet.
Det försiggår organiserad laglöshet med den hårdföra
vänstern i spetsen.
Har Grekland blivit omöjligt att styra?
2011-19 s 11
"Demonstrerar mot allt"
Grekiska fackförbund anordnade i onsdags en generalstrejk
i protest mot regeringens åtstramningsåtgärder.
Strejken, som utlystes av landets två största förbund,
lamslog nästan all offentlig service samt flyget. Väldigt
många greker är enormt upprörda över sänkta
löner och pensioner, förlorade arbetstillfällen
och höjda skatter. Mycket av ilskan går ut över
"utlänningarna" särskilt efter ett knivöverfall
på en grekisk man bosatt i ett invandrartätt område.
2011-20 s 3-4
"Nedskärningarna väcker rasande missnöje i
Grekland"
De våldsamma protesterna i Grekland som leds av vänsteranarkister
kan ses som en symbol för socialt missnöjs som sprider
sig i Europa som en reaktion på de nödvändiga
åtstramningarna. Extremismen är i tillväxt och
den kan sabotera alla försök att få Grekland på
rätt köl igen. En del attacker väcker farhågor
om en ny våg av det vänstervåld som plågade
delar av Europa under 1970- och 1980-talen. En ny våg av
aktivism hos "en förlorad generation" unga européer.
Men inget land står under så hårt tryck som
Grekland, som förr var ett blomstrande land och nu har 35
procents ungdomsarbetslöshet. Trots att pensionerna sänkts,
pensionsåldern höjts och välfärden bantats
rejält drunknar Grekland ändå i ett hav av skulder.
Opinionsmätningar visar emellertid att "vanliga greker"
- trötta på slöseri, korruption och offentlig
frikostighet - stort stöder nedskärningarna.
2011-22 s 22
"Protest mot åtstramningspolitiken - Spanien är
förebild"
Den grekiska staten är nära bankrutt. EU och IMF kräver
att Grekland ska vidta ännu fler sparåtgärder
och reformera mera, därför att i annat fall kommer lånen
till Grekland inte att förlängas. Tusentals människor
demonstrerar i protest mot den socialistiska regeringens sparpolitik.
Demonstranterna har den spanska proteströrelsen som förebild
i kampen mot sparåtgärder och arbetslöshet.
2011-23 s 6-7
"Två öl med ambassadören"
I Berlin försöker Greklands ambassadör skapa en
balanserad bild av sitt hemland och krossa ryktet om att hans
landsmän skulle vara lata.
Dimitris Rallis är den grek som har högst rang i Tyskland.
Han skickades till Berlin för att bättra på sitt
lands anseende, och nu försöker han rädda det som
räddas kan. I dessa tider är det förmodligen lättare
att vara Nordkoreas ambassadör än Greklands. Hans aktuella
postering, Berlin, är det hittills svåraste uppdraget
han haft.
Det finns två saker som berör honom och hans landsmän
speciellt illa. För det första att man inte tillerkänner
dem de stora uppoffringar som de redan har gjort och gör,
och för det andra påståendet att de är lata.
"Vi greker arbetar hårt, verkligt hårt och mycket
intensivt," säger ambassadören.
Det är klart att grekerna måste ändra på
en hel del, men man måste också acceptera att mentaliteten
skiljer sig mellan olika folk, tycker Rallis.
2011-25 s 4-8
"Den andra krisvågen"
Eurozonen som helhet klarar sig bra. Det totala budgetunderskottet
är mindre än motsvarande i andra avancerade ekonomier.
Hjälpstrategin som räddade Europas skuldtyngda ekonomier
har emellertid visat sig otillräcklig. Detta äventyrar
hela det europeiska integrationsprojektet. 87 % av grekerna anser
att Grekland är inne på fel spår. Grekland borde
inte ha accepterats som medlem 2001. Standard & Poor har nedvärderat
den grekiska statsskulden till den lägst värderade i
hela världen! Den 23-24 juni träffas Europas stats-
och regeringschefer i Bryssel. Mer ekonomisk hjälp, 85 miljarder
euro fram till 2014, blir det bara om det grekiska parlamentet
godkänner den extra åtstramningsdosen plus privatisering
av statliga tillgångar värda 50 miljarder euro. Det
är allt svårare att se en säker möjlig väg
ut ur denna kris.
2011-27 s 10-12
"Greklands feodala demokrati"
I och med att det grekiska parlamentet antog regeringens sparplan
vann euroländerna lite tid. Men grekerna har en lång,
svår tid framför sig. Tre familjer har hjälpts
åt att ruinera landet. Under de gångna decennierna
har eliten, vars kärna utgörs av familjerna Papandreou,
Karamanlis och Mitsotakis, byggt upp en vänskapsekonomi.
Denna elit har spenderat miljarder som staten inte hade. Klanöverhuvuden
har lyckliggjort vänner och släktingar med välstånd
på kredit. De har blåst upp statsapparaten så
att alla fick smaka på kakan och skapade på så
vis en monsterbyråkrati.
I umgänget de politiska partierna emellan handlade det mer
om tjänster och gentjänster än om politik. Den
som kunde skänka bort stora mängder offentliga medel
köpte sig vänner och väljare. Så uppstod
en grekisk feodal-demokrati. Generationer kommer och går
men namnen på dem i toppen består. Papandreou och
Karamanlis och Papandreou och däremellan en och annan Mitsotakis.
Ingen annan europeisk demokrati har något liknande.
medan politiker och partier klådde staten på pengar
lade även folket beslag på allt de kunde komma över.
De rika lät bli att deklarera tillgångar värda
miljarder, de fattiga klarade livhanken genom att arbeta svart
och offentliganställda bättrade på lönen
genom att låta sig mutas.
Nu måste premiärminister Papandreou ändra på
allt det som var självklart under hans fars tid vid makten,
som tillät människorna att arbeta mindre och pensionera
sig unga.
2011-31 s 8-10
"Vi betalar inte"
Grekland har drabbats av en finansiell härdsmälta och
demonstrationerna skakar landet. Den löst sammanhållna
folkrörelse som går under namnet "Vi betalar inte"
har sedan länge förlorat sin vänsterstämpel
och stöds nu av mer än halva befolkningen. Men vad handlar
då allt om egentligen?
Arbetslösa servitörer har blivit husockupanter och driver
själva restaurangen sedan de inte fått lön. Förtroendet
för landets politiska system är i botten. Den civila
olydnaden ökar. Man betalar inte biltullar eller bussbiljetter.
En skilsmässa mellan grekerna och deras politiker är
på gång. I decennier har korrupta politiker styrt
Grekland utan att straffas.
I Thessaloniki har luften blivit mycket bättre i den svårt
förorenade staden.
2011-35 s 8-9
"Den enes död den andres bröd"
Bulgarien fungerar som räddningsplanka för många
grekiska företagare.
Bulgarien är Europeiska unionens fattigaste land. Men för
många grekiska företag är ändå Bulgarien
räddningen när Grekland, befinner sig i djup.
Produktionen i Bulgarien kostar mycket mindre än vad den
skulle kosta i Grekland, tack vare lägre skatter och löner,
Skattelagarna i Bulgarien är dessutom enklare, tydligare
och mer förutsägbara."
Bulgarien lockar massor av grekiska företag, när Greklands
premiärminister Georgios Papandreou skär ned i statsbudgeten
och höjer skatter, vilket än så länge bara
har förvärrat recessionen. Grekland antog för en
tid sedan ett sparpaket värt 112,6 miljarder euro för
att få tillgång till ytterligare hjälppengar
från internationella långivare i försöken
att komma till rätta med den största skuldbördan
någonsin i euroregionen.
Den bulgariska ekonomin väcker däremot större hopp
om god utveckling. Företags- och inkomstskatter på
tio procent är de lägsta i EU. Statsskulden är
18 procent av bruttonationalprodukten i år, vilket är
den tredje lägsta i hela EU efter Estland och Luxemburg.
Som jämförelse kan nämnas att Greklands statsskuld
är 158 procent, enligt EU-kommissionen.
2011-38 s 8
"Folkomröstning om euron"
Grekland premiärminister, Giorgio Papandreou, överväger
att låta folket bestämma om Grekland ska vara kvar
i valutaunionen. Det vore ett sätt för regeringen att
stärka sina möjligheter att ta tag i skuldkrisen. Regeringen
är emellertid splittrad i synen på en folkomröstning.
Flera ministrar förespråkar i stället nyval, medan
andra ville förhindra båda valen.
2011-40 s 4-5
"Tiden är knapp"
Det brådskar att hitta en lösning på den grekiska
skuldkrisen och samtidigt förhindra att panik uppstår
och tvingar fram utryckningar till även Spanien och Italien.
De 17 euroländerna måste snarast övertyga investerare
och långivare om att de har en plan för att bevara
valutaunionen intakt och förhindra att Europas banker stormas
av sparare som vill ha ut sina pengar. Om fyra veckor sker G20
mötet i november, då måste en lösning finnas.
Grekland är det stora problemet på kort sikt. Två
räddningsutryckningar har inte räckt. Den grekiska statsskulden
fortsätter att stiga. Aten står vid avgrundens rand.
Lösningen på krisen är "mer Europa"
menar många. Vi måste se bakom nationalstaten menar
Tysklands finansminister Schäuble.
2011-41 s 5
"Ännu en grekisk tragedi"
Grekerna betalar för den ekonomiska krisen med sin hälsa.
Växande efterfrågan på sjukvård och parallella
kostnadsnedskärningar gör att den grekiska vårdapparaten
är på gränsen till vad den förmår,
samtidigt som narkotikamissbruk, Hiv och självmord ökar.
Många greker har förlorat sjukförsäkringar
som de hade via sina jobb. Redan innan den ekonomiska krisen var
sjukhussystemet kaotiskt och korrupt och i förfall.
2011-42 s 8-9
"En koloss på lerfötter"
Var femte grekisk löntagare arbetar i den offentliga sektorn.
Experter säger att sektorn kan reduceras med en tredjedel
utan att samhällsservicen påverkas negativt.
Historierna om häpnadsväckande slöseri och maktmissbruk
inom den grekiska byråkratin är oräkneliga. I
det grekiska parlamentet finns så många tjänstemän
att vissa inte bryr sig om att gå till jobbet, därför
att det inte finns arbetsplatser till alla, enligt en undersökning
som gjordes av en lokal dagstidning. De statligt anställda
är väl organiserade och är anställda på
livstid. Den grekiska byråkratin har vuxit kontinuerligt
sedan demokratin infördes 1974. Och löneutvecklingen
har stigit brant senaste decenniet. Allt betalat med lånade
pengar, lån som man nu inte ens kan betala räntorna
på.
En storbantning av byråkratin är ett mycket viktigt
led i försöken att ta kontroll över utgifterna,
vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt
internationellt stöd. Minst en tredjedel kan tas bort utan
att den offentliga services behöver försämras.
Grekland
2011-44 s 4-5
"Krona eller klave? Ja, eller nej?"
Papandreous beslut om folkomröstning är antingen ödesdigert
eller ett mycket smart drag. Insatserna är extremt höga.
En nejröst skulle äventyra uppgörelsen mellan Grekland
och den så kallade trojkan av utländska kreditgivare
- EU, ECB och IMF. Utan hjälppaketet klarar Grekland inte
av att finansiera sina utgifter och skulle tvingas ställa
in betalningarna av löner och pensioner. Ett nej skulle också
vara en misstroendeförklaring mot Papandreous regering och
ett nyval skulle följa.
2011-44 s 5
"Det grekiska dramat fortsätter"
Den grekiska oppositionen reagerade starkt på förslaget
om folkomröstning. Nu måste hela Europa vänta
på utslaget i Greklands folkomröstning i januari vilket
är absurt och leder till total isolering av Grekland i Europa.
Skulduppgörelsen är kopplad till krav på att Grekland
vidtar mycket omfattande avvecklingar av statens utgifter omedelbart,
inte i januari.
2011-45 s 12
"Greklands europeiska identitet står på spel"
Efter den sjuåriga militärdiktaturens kollaps 1974
välkomnades Grekland 1981 in i Europas ekonomiska samarbete,
EEC, tack vare de befintliga EEC ländernas önska att
inkorporera i en välmående, demokratisk, europeisk
organisation.
Dagens unga greker är egentligen den första generationen
som känner samhörighet med resten av Europa. Identiteten
skulle bli allvarligt hotad om Grekland skulle falla ur eurozonen
och råka ut för ekonomiska och sociala implosioner
av tidigare aldrig skådat slag.
2011-47 s 31
"Protesternas land"
Anställda i energibranschen och kommuner demonstrerade i
måndags i hela Grekland där kraftverk och kommunbyggnader
blockerades. De protesterade mot en ny nödskatt som inkasseras
via elräkningen. Transportarbetarna protesterar mot lönesänkningar.
Apoteksanställda stängde apoteken med krav på
att de av staten understödda sjukkassorna ska betala sin
skulder.
2011-48 s 8-9
"Grekerna stegrar sig inför den nya skatten"
En ny skatt är kopplad till elräkningen, alla måste
betala den annars stängs elen av. Den nya skatten bygger
på kvadratmeter, ålder och taxeringsvärden i
grannskapet. Många med låga inkomster eller pensioner
drabbas hårt. I förorten Nea Ionia utanför Aten
har borgmästaren lovat att bekämpa fastighetsskatten
i domstol. Han har också organiserat en grupp elektriker
som är beredda i strid mot laget att återuppkoppla
var och en som får sin el avstängd.
2010 fick den grekiska staten in mindre i skatt än året
innan! Sju av tio egenföretagare uppger att de tjänar
mindre än 11 000 euro per år.
2011-49 s 31
"Grekland stötte på motstånd"
Den internationella domstolen i Haag har fällt en dom som
går emot den grekiska regeringens veto mot att Makedonien
blir medlem i Nato. Enligt domstolen strider Greklands veto mot
ett avtal som ingicks 1995. I detta avtal lovar Aten att inte
blockera Makedoniens medlemskap i internationella organisationer
så länge som Makedonien använder beteckningen
"Före detta jugoslaviska republiken Makedonien".
Grekland, Makedonien
2011-51/52 s 16
"Dispyten om Makedoniens namn"
Makedonien har vunnit en juridisk seger, men den verkar ganska
ihålig. Domstolen vägrade uppmana Grekland att undvika
liknande avtalsbrott i framtiden. Och hur går det med EU.
Grekland har sedan 2009 blockerat EUs försök att erbjuda
Makedonien en tidpunkt för inledande förhandlingar om
kandidatstatus. Eurokrisen gör att en utvidgning står
långt ner på EUs dagordning.
2011-51/52 s 47
"Illa blir värre"
Den ekonomiska krisen i Grekland har resulterat i en markant ökning
av antalet arbetslösa och fattiga. I huvudstaden har antalet
hemlösa ökat liksom antalet medborgare som uppsöker
soppköken. 320000 greker har förlorat sina jobb i år
främst inom den statliga sektorn. Ytterligare 150 000 personer
kommer där att sägas upp under 2012. 2011 minskade landets
BNP med 5,3 procent!
2012-3 s 6-7
"Tillbaka till rötterna"
Den höga arbetslösheten och dyra levnadskostnader i
storstäderna lockar eller tvingar många greker att
flytta ut på landet. Jordbrukssektorn är en av få
som har klarat sig bra sedan krisen slog till. Mellan 2008 och
2010 tillkom 32 000 nya jobb flest till infödda greker. Mest
bland medelålders personer mellan 45 och 65 år.
En ny trend sedan krisen slog in, ett slags tyst stolthet som
en reaktion på svårmod och förstämning.
Det finns pengar att tjäna på jordbruk och ekoturism.
Människor döljer sina höga examen, i dagens Grekland
är det en nackdel att vara överkvalificerad.
2012-06 s 4-5
"Grekland måste ta de omöjliga besluten"
Förhandlingarna om villkoren för att Grekland ska få
ett nytt lån på 130 miljarder euro sköts i början
av veckan upp flera gånger. Villkoren för att den ekonomiska
livlinan ska kastas ut formulerades redan i juli förra året,
men Greklands tillförordnade regering har haft svårt
att vinna politiskt stöd. Folkets motstånd gör
inte saken bättre. En sänkning av grundlönen i
privata företag med 20 % och försämrat anställningsskydd
i den offentliga sektorn är inte populärt.
De två stora partierna i premiärminister Lucas Papademos
bräckliga regeringskoalition, Socialistpartiet och det borgerliga
Ny Demokrati, har förlorat sitt politiska kapital redan före
skuldkrisen på grund av decennier av korrumperat självintresse.
Men vilka partier är det som kan ta över. Det Demokratiska
vänsterpartiet, det radikal Syrizapartiet och Kommunistpartiet
som höll fast vid Moskva under hela det kalla kriget. Det
finns också ultranationalistiska partier, kända för
våldsamma attacker mot invandrare.
2012-06 s 5
"Upprop till motstånd"
Tonsättaren, aktivisten och folkhjälten Mikis Theodorakis
har återuppstått. "Vi genomlever en nationell
tragedi," utropade den 86-årige kompositören med
darrig stämma inför entusiastiska demonstranter i Aten.
Theodorakis deklarerade att hans landsmän hade manövrerats
till "avgrundens rand" utan anledning. "Enat folkdemokratiskt
motstånd" heter den rörelse som Theodorakis lanserade
offentligt i förra veckan. Den vill "kasta utlänningarna,
kollaboratörerna och förrädarna i havet".
2012-06 s 16
"Oljebrist gör ont värre"
Ett iranskt exportstopp av råolja vore speciellt besvärligt
för det krisdrabbade Grekland. Mer än hälften av
Greklands oljimport under 2011 kom från Iran. Saudiarabien
är inte villiga att ge Grekland samma förmånliga
villkor som tidigare Iran. Alla de 28 förbrukarländerna
i organisationen IEA hamstrar olja för minst 90 dagars behov
och de är ömsesidigt förpliktade att hjälpa
varandra.
EU, Grekland
2012-07 s 5-6
"Värsta scenariot: långvarig stagnation i Europa"
Trots allt lidande och de stora påfrestningar som Grekland
lever med för att uppfylla kraven från krävande
långivare ger Europas problem inte med sig. Ekonomisk stagnation
och för vissa länder ännu en recession knappt tre
år efter det att den senaste upphörde. Greklands ledare
gick i förra veckan med på nya besparingsåtgärder
i hopp om att få ännu ett stödlån på
130 miljarder euro från EU och IMF. Pengarna behövs
för att avvärja statskonkurs i mars.
2012-07 s 8-9
"Har demokratins vagga pajat?"
Grekland är bankrutt, förödmjukat och står
i lågor.
Våldet, plundringen och kaoset som kringgärdar landet
understryker den växande klyftan mellan det grekiska folket
och deras politiker.
Grekland blev av med sina militärdiktatorer i juli 1974.
Men nästan fyra årtionden senare - när det skuldtyngda
landet genomlider en kris som en del påstår vara lika
hemsk som militärernas styre - är det fortfarande omöjligt
att protestera i demokratins vagga.
För ångest och osäkerhet plågar i dag Grekland.
Grekland är nära en ekonomisk kollaps och på gränsen
att bli omöjligt att regera. Hotet om ännu fler indragna
privilegier och förmåner har enat grekerna i raseri.
Allt skylls på tyskarna. Det land som hjälpt Grekland
mest av alla.
2012-08 s 4-5
"In elfte timmen"
Grekland räddas ännu en gång från statskonkurs.
Villkoren är hårda, men politikerna i Aten är
överens om planen. Det grekiska folket har förmodligen
mycket att invända.
Grekland fick till slut ett gigantiskt hjälplån tack
vare en uppgörelse mellan eurozonens finansministrar om att
rädda Grekland från statskonkurs i utbyte mot mycket
stränga krav på åtstramningar och nedskärningar.
Efter drygt 13 timmars överläggningar godkände
ministrarna ett nytt hjälplån på 130 miljarder
euro. Dessutom måste privata investerare i Grekland acceptera
större förluster än väntat i försöken
att avvärja en akut konkurs. Representanterna för de
banker, som innehar grekiska gick med på att efterskänka
53,5 procent av det nominella värdet, vilket motsvarar en
total förlust på omkring 75 procent.
Måndagens överenskommelse kan vara en vändpunkt
i den europeiska skuldkrisen, en kris som har väckt tvivel
på själva eurons överlevnad.
2012-11 s 5
"Fortsatt oro när det gäller Grekland"
Antonis Samaras, ledare för Ny Demokrati (ND) i Grekland,
kritiserar det senaste hjälplånet och antyder att han
inte vill regera i koalition med andra partier. Han säger
att den grekiska regeringen gick med på saker som den inte
håller med om för att få skuldavskrivningen på
drygt 100 miljarder euro. Samaras menar att bara hans parti ensamt
vid makten kan "sätta landet på fötter".
2012-12 s 5-7
"Greklands unga misströstar om framtiden"
Regeringen måste spara och skolor och utbildning drabbas
trots att utbildning kanske är viktigare än någonsin
om Grekland ska kunna resa sig igen. Det grekiska utbildningssystemet
är ett arv från 1970-talets uppror mot diktaturen.
En reform är nödvändig men den måste vänta
tills alla andra problem är lösta. Inget av Greklands
universitet placerar sig på 300 bästa listan i världen.
Nu pluggar många av studenterna svenska med målet
att snarast emigrera. Campus har blivit en plats för narkotikahandlare,
missbrukare och herrelösa hundar. Enligt en gammal lag får
polisen inte gå in på campus.
2012-12 s 30
"Pasok fick ny ledare"
Finansminister Evangelos Venizelos valdes förra söndagen
till partiledare för Greklands socialistiska parti, Pasok.
Venizelos tar över efter Georgios Papandreou, som var regeringschef
tills hans regering föll mitt under den värsta finanskrisen
i höstas. Pasok var Greklands största parti i många
decennier med 40 % av väljarstödet eller mer. I den
senaste mätningen har partiet bara elva procents väljarstöd.
2012-17 s 6-7
"Måste avstå mycket för att inte förlora
allt"
Den största förändringen sker i själva staten
och dess ineffektiva förvaltning som är så överreglerad
att experterna knappt kan reda ut härvan. Överregleringen
och den rigida arbetsmarknaden är bidragande orsaker till
att Grekland är i recession för femte året i följd.
En annan viktig reform i Grekland är en uppluckring av det
hittills slutna skråsystemet.
Grekland har levt långt över sina tillgångar
de senaste decennierna. De ständigt stigande lönerna
finansierades med lån.
2012-18 s 11-12
"Vilken kris?"
Grekland går till val. Allt ska bli bättre, lovar politikerna
- inte minst de politiker som var med och förde landet till
avgrundens rand.
Karamanlis framträdande på ett valmöte med Ny
demokrati är en överraskning för partisympatisörerna,
men framför allt är det kännetecknande för
valkampanjen i Grekland, den kortaste någonsin. Kostas Karamanlis,
brorson till den f d presidenten och partigrundaren Konstantinos
Karamanlis, styrde Grekland 2004-2009.
Den vänligaste förebråelsen man kan rikta mot
honom är, att han med öppna ögon lät landet
gå mot ruinens brant. 2004 deltog han i den olympiska festen
och sedan gjorde han inte så mycket mer.
Valkampanjen borde egentligen ha gått i förnyelsens
tecken. På söndag går grekerna till val och "då
avgörs Greklands öde", skriver både grekiska
och internationella kommentatorer. Men valkampanjen har i mångt
och mycket speglat bristen på perspektiv i Grekland.
Antonis Samaras, ledare för Ny Demokrati (ND), som leder
i opinionsmätningarna, och sannolikt blir Greklands nästa
regeringschef, skulle egentligen ha presenterat partiets ekonomiska
program på valmötet förra söndagen.
2012-20 s 9-10
"Europa signalerar lättnad för Grekland"
Om Grekland får en ny regering som respekterar villkoren
i nödlånspaketet kan det hända att Europa belönar
med lite lägre ränta och lite snällare tidtabell.
Men om den nya regeringen motsätter sig villkoren blir det
inga pengar och då kan det mycket väl bli så
att Grekland måste lämna eurozonen. Och blir det Grekland
som får bära de stora kostnaderna för detta medan
övriga EU-länder kommer att klara sig bra utan Grekland.
Dock skulle oron öka i länder som Portugal, Irland,
Spanien och Italien. Det är upp till Grekland om landet vill
stanna kvar i eurozonen säger Tysklands finansminister Wolfgang
Schäuble.
2012-21 s 4-5
"En grekisk tragedi"
Grekland sjunker allt djupare ner i krisen. Nyval står för
dörren, människorna tar ut allt de har sparat från
sina bankkonton. President Papoulias fruktar en "tragedi".
17 juni går grekerna till val igen. Bedömare räknar
med att partierna på ytterkanterna får ännu fler
röster än i det förra valet. Då var det vänsterradikala
Syriza under Alexis Tsipras som blev näst största parti
efter Ny Demokrati. På tredje plats kom socialistiska Pasok.
Tsipras vill, trots hotande statskonkurs, lägga det av EU
beordrade sparprogrammet på is.
Valet kan bli avgörande för Grekland i flera decennier
framöver. Mot anledning av den ekonomiska turbulensen handlar
valet också om euro eller drachme, den gamla valutan.
Landets president, Karolos Papoulias, varnar för att juni
kan bli "tragedins månad" för Grekland. Han
syftar på en rapport från den bortröstade regeringen
enligt vilken Grekland, om det ska avvärja statskonkurs,
måste få en ny, arbetsduglig regering. Utan internationell
hjälp kommer statskassan att vara tömd i slutet av juni.
Nu ökar farhågorna om massiva uttag av sparpengar.
Chefen för den grekiska centralbanken, Georg Provopoulos,
har till presidenten sagt, att det finns stor risk för att
människornas rädsla förvandlas till panik.
2012-21 s 5-6
"Det grekiska fartyget kan söka nya hamnar"
Greklands eventuella utträde ur eurozonen skulle kunna orsaka
en geopolitisk omgruppering som, förutom Grekland, involverar
Turkiet, Cypern, Israel och Ryssland.
Efter att militärjuntan (1967-1974) hade störtats satsade
Grekland allt på att en ny modern europeisk identitet. Grekland
gjorde framsteg som dock dolde en skyddslingskultur, där
politikern tackade sina väljare - och sig själva - med
förmåner och byggde upp ett berg av obetalbara skulder.
De regionala följderna av Greklands eventuella utträde
ur eurozonen är allvarliga. Främst av alla för
Cypern som har en grekisk befolkning.
2012-23 s 4
"Gud och Mammon"
Den grekiska kyrkans trassliga förbindelser med staten och
stora skattelättnader väcker många frågor.
I Grekland är 98 % av invånarna grekiskt-ortodoxa kristna.
Många söker nu tröst och andligt stöd i kyrkan.
Kyrkan är också en ekonomisk kraft, den är landets
näst största markägare och 10 000 präster
avlönas av staten. De kostar staten 238 miljoner euro per
år. Kyrkan har också stora privilegier i form av skattelättnader.
Många kritiserar kyrkan för korruption.
2012-24 s 4-5
"Greklands trångmål fick Spanien att skynda"
Det stora Spanien tvingades till slut begära hjälp för
att hålla landets banker flytande, men det var egentligen
det lilla Grekland som stjälpte det spanska lasset.
Greklands elva miljoner invånare ska på söndag
göra valet mellan ledare som accepterar hjälplånens
hårda villkor och ledare som avvisar dem, trots att det
kan kosta Greklands medlemskap i valutaunionen.
Bara risken för att de trotsiga krafterna vinner i Grekland
förvärrade Spaniens problem.
Den spanska regeringens lånekostnader steg och orsakade
en bankrusning i slow motion som försvagade landets finanssystem.
För ögonblicket försöker de europeisk ledarna
skydda resten av eurozonen mot vad som än händer i Grekland
17 juni.
I USA är president Barack Obama orolig för att dåliga
ekonomiska nyheter från Europa kan hämma den ekonomiska
återhämtningen i USA och därmed hans chanser att
bli omvald.
2012-25 s 11-13
"Pengarna flödade in"
Hur kunde det gå som det gick i Grekland? Jo, under de första
åren i valutazonen hade Grekland stark tillväxt. Investerare,
EU-funktionärer och andra blundade för missförhållanden,
som nu får hela eurozonen att gunga.
Floden av pengar som rann in i Grekland när det gick med
i valutaunionen betalade för nya vägar och högre
löner och hjälpte Constantine Choutlas att etablera
ett stort byggföretag. Men alla de där pengarna byggde
inte ett konkurrensstarkt företag. När resten av världen
upptäckte detta och pengarna tog slut, gjorde även Choutlas
företag det.
Det talas mindre om det som bankirer, bedömare och experter
anser vara ett enormt misslyckande av marknaderna - den kollektiva
oförmågan eller oviljan hos investerare, reglerare,
EU-representanter och grekiska politiker att se och erkänna
vad som höll på att hända och sätta stopp
för det i tid.
Detta misslyckande har lett till fem års recession i Grekland
och försatt hela eurozonen - och på sätt och vis
den globala ekonomin - i stor fara.
2012-25 s 12
"Samaras omöjliga uppdrag"
I måndags föll uppgiften att bilda regering på
Ny Demokratis ledare , Antonis Samaras. Han fick 29,7 % av rösterna
vilket ger partiet 129 av 300 mandat i parlamentet. Förmodligen
bildar han en samlingsregeringen med Pasok. Då får
koalitionen majoritet med 162 mandat och hoppas kunna omförhandla
villkoren i Greklands senaste hjälplån på 130
miljarder euro.
2012-26 s 7
"Grekerna hyr sin egen bonde"
Uppfinningsrikedomen för att överleva har skapat en
ny affärsidé för grekiska bönder. De hyr
ut en markbit till stadsborna, odlar marken och levererar grönsakerna
till beställaren. Gineagrotis - "Hyr en bonde"
- har blivit en succé. Bonden, som får en regelbunden,
garanterad son stabil inkomst, kan planera sina odlingar efter
beställningarna och därför får kunderna varorna
till ett lägre pris.
http://www.guardian.co.uk/world/greek-election-blog-2012/2012/jun/14/greek-farmers-rent-land-crisis
EU, ekonomi, Grekland
2012-28 s 30
"Om Grekland lämnar euron"
En brittisk ekonomikonsult har vunnit Wolfson Economics Prize
om 250 000 pund för sitt förslag om hur ett land kan
bära sig åt för att lämna eurosamarbetet.
Det vinnande förslaget hävdar att om en eller flera
medlemmar lämnar så skulle det ha en positiv effekt
både för de kvarvarande medlemmarna och för världen
i stort.
2012-32 s 4-5
"Modiga greker tar strid mot nynazismen"
I skuggan av den europeiska krisen har det nazistiska hotet vuxit
sig allt starkare. I Grekland fick det nynazistiska partiet Gyllene
Gryning kring 7 % i valet 6 maj och nyvalet 17 juni 2012.
Efter valframgångarna har medlemmarna i Gyllene Gryning
vid upprepade tillfällen gripit till våld mot sina
kritiker.
Ett annat skrämmande inslag i den grekiska krisen är
det eskalerande våldet mot invandrarna. Ledarna för
Gyllene Gryning har visserligen förnekat att de skulle ha
uppmuntrat attackerna, men spåren är många och
otvetydiga. Trots att polisen visat sig obenägen att utreda
rasistiskt våld mot invandrarna står flera medlemmar
av Gyllene Gryning nu åtalade.
Den 9 juni tågade stora människomassor genom Aten i
en antifascistisk demonstration. Och två dagar för
OS invigning i London stängdes en av landets medaljhopp av
sedan hon på sin blogg propagerat för Gyllene Gryning!
2012-37 s 4
"Nästan var fjärde grek är arbetslös"
Grekernas officiella arbetslöshetsstatistik slog nytt rekord
i juni, vilket understryker den effekt på landets privata
sektor som två års hårdhänta åtstramningar
- för att komma till rätta med budgetunderskottet -
har haft.
Det invandrarfientliga partiet Gyllene Gryning är det enda
partiet som vuxit i popularitet sedan valet den 17 juni, från
6,9 till 10,5 %. Många greker menar att invandrarna tagit
jobben från grekerna genom att acceptera lägre löner.
Grekerna eurozonens näst högsta arbetslöshet efter
Spanien.
2012-39 s 7
"Grekland säljer rubb och stubb"
Grekland som håller på att kvävas av skulder,
basunerar nu ut att man tänker sälja allting: öar,
kungliga palats, fastigheter, småbåtshamnar, flygplatser,
vägar, det statliga gasföretaget, lotteriverksamhet
och postverket. Tataoi-palatset, den kungliga familjens historiska
slott vid foten av berget Parnitha är till salu!
Det nationella inkomsten förväntas falla med 25 % 2012,
och ekonomin är på väg ned i en depression liknande
1930-talet!
För många greker innebär den nya satsningen det
mest förödmjukande inslaget hittills i en brutal process
av en fiskal omstrukturering, där fattigdom och arbetslöshet
har hamnat på rekordnivåer.
2012-45 s 4-6
"Trojkans hot mot suveränitet sätter landets regering
i gungning"
Hundratusentals greker har tvingats lämna sina hem. Många
av dem har inte pengar till mat och mediciner. Och det blir hela
tiden värre. Motståndet blir allt starkare hos delar
av det grekiska folket, som minns alla oförrätter i
efterspelet av andra världskriget, skriver Torsten Rönnerstrand.
Den grekiska regeringen är i gungning. Mycket talar för
att den inte kommer att kunna sitta kvar särskilt länge,
om premiärminister Samaras driver igenom de besparingar på
13,5 miljarder Euro som man lovat Trojkan (EU, ECB och IMF) i
utbyte mot ett nytt stödpaket. Motståndet blir allt
starkare inom de två vänsterpartier som med kniven
på strupen sett sig tvingade att sluta upp bakom det regerande
högerpartiet Ny Demokrati.
Nyligen avslöjades att premiärminister Samaras uppgörelse
med Trojkan kan komma att leda till långtgående ingrepp
i Greklands nationella suveränitet. Avsikten sägs vara
att landet ska ställas under EU:s överhöghet i
alla ekonomiskt viktiga angelägenheter. Dessutom skulle grekernas
skatter betalas in till ett av EU kontrollerat konto.
2012-47 s 6-8
"Skeppsredarna slipper skatten"
Medan Grekland kämpar att få budgeten i balans genom
mycket stränga åtstramningar, har landets rikaste medborgare
inte berörts. Många beskattas inte ens, och de som
åläggs att betala skatt föredrar att undvika sina
förpliktelser mot staten.
Grekland är ett fattigt land med många rika invånare
säger Greklands finansminister Yannis Stournaras. FN har
nyligen identifierat 57 olika skattelättnader för grekiska
skeppsredare och skickat ett brev till regeringen i Grekland som
svarar att rederierna är mycket rörliga och bara skulle
lämna Grekland om de måste betala skatt.
Grekland har en statsskuld på cirka 300 miljarder euro samtidigt
som en del av invånarna äger privata tillgångar
som är värda det dubbla.
George Economou som är Greklands största skeppsredare
vill helst inte diskutera Grekland och den nuvarande krisen. Han
föredrar att prata om sin konstsamling.W
2012-50 s 8-9
"Fage och Coca-cola lämnar Grekland"
Fage Yoghurt, som grundades 1926 i Athen, har flyttat sitt huvudkontor
till Luxemburg. Coca Cola Hellenic, som är den näst
största flaskpåfyllaren av Coca Cola i hela världen
flyttar sitt kontor till Schweiz. Anledningen till flytten är
att företagen hotas av nedgradering av kreditvärderingsinstitut
för att just huvudkontoren ligger i Grekland, som befinner
sig mitt uppe i en depressionskris.
Många välmående grekiska företag straffas
som en följd av det kaos som råder runtomkring dem.
Och för varje flytt fjärmas Grekland ännu en bit
bort ifrån att få ordning på sina ekonomiska
problem.
Företaget kunde genast låna pengar billigare. Båda
företagen säger att de ska behålla sina produktionsanläggningar
i Grekland. Men redan det faktum att välmående grekiska
företag byter lojalitet symboliserar ett första tecken
på att det kan bli en panikartad rusning, menar analytiker.
Andra företag planerar också liknande flyttlass.
2013-10 s 12-13
"Akut brist på mediciner - men vem bär skulden?
Grekland lider brist på hundratals mediciner och situationen
förvärras stadigt. Regeringen har gjort en lista över
fler än 50 läkemedelsföretag som de menar har avbrutit
sina leveranser, eller planerar att gör detta.
Företagen upphör med sina leveranser därför
att Grekland som har ett av Europas lägst läkemedelspriser
inte är lukrativt. Ett annat skäl är de många
obetalda räkningarna som grekiska staten inte har betalt.
Röda Korset skär ner sina leveranser av givarblod till
Grekland eftersom räkningarna inte betalats i tid. Grekland
är skyldig 1,9 miljarder euro till olika läkemedelsföretag.
2013-16 s 4-5
"Saffran får landsbygden att blomma"
I dessa bistra tider är det svårt att hitta ett ställe
i Grekland där folk fortfarande ser framåt med tillförsikt,
möjligen med undantag för landets avlägsna norra
ände, Krokos i provinsen Makedonien.
Området kring Krokos i Grekland är världsberömt
för sin röda saffran, som kallas "det röda
guldet", den mest sällsynta och dyrbaraste kryddan på
hela jorden.
Krokos producerar 1,5 till två ton saffran om året,
vilket säljs för 2 000 euro kilot vilket svarar mot
cirka 16 700 svenska kronor. Bönderna exporterar saffrankrokusens
delikata guld till USA, Frankrike, Tyskland, Kanada och Australien.
2014-17 s 4-6
"Grekland börjar likna 1930-talets Tyskland"
Ingen annanstans i Europa har nynazisterna profiterat så
stort på den finansiella krisen som i Aten. Medan de terroriserar
landet med våld står polisen passiv och åklagarna
är maktlösa.
Det högerextremistiska partiet Chrysi Avgi (Gyllene Gryning)
som har ett väljarstöd på 10-12 procent, samlade
en demonstration för att protestera mot mordbrand riktad
mot partiets lokalkontor, och för att demonstrera sin styrka.
Åtminstone ettusen nynazister och deras anhängare var
ute och marscherade och röda fanor med stora, svarta hakkorsliknande
symboler fladdrade vid stadsteatern i Piraeus.
Många höjde sin högerarm medan polisen förhöll
sig passiv i bakgrunden.
Utlänningar och ungdomar skyndade sig bort från gatorna
innan truppen kom marscherande. Lukten av fara hängde i luften.
Utlänningar har attackerats, homosexuella har jagats och
vänsterfolk har misshandlats.
2014-17 s 7-8
"Den grymma våren i Grekland och mordet på Grigoris
Lambrakis"
"Den grymma våren" syftar på händelser
i Greklands historia, den tyska ockupationen i april 1941, militärkuppen
den 21 april 1967 och mordet på den grekiske frihetshjälten
Grigoris Lambrakis den 27 maj 1963. Det anses att det var högerextrema
skikt inom oligarkin som låg bakom mordet. Lambrakis är
alltjämt det samlande namnet för Grekland demokrater.
Också i Sverige kommer 50-årsdagen av hans död
att firas.
2014-17 s 30
"Nytt klirr i kassan"
Turistmyndigheterna förväntar sig att 17 miljoner ska
besöka landet i år. Vi närmar oss ett rekordår
när det gäller antalet besökare, säger turistministern.
Målet är intäkter på 11 miljarder euro.
Hotellen och restauranterna har sänkt sina priser för
att locka hit gäster. I genomsnitt stannar de en längre
tid i landet och spenderar mer pengar nu än förr. Nu
har också östeuropeerna fått upp ögonen
för Grekland. Förra året besökte nästan
900 000 ryssar landet.
2013-22 s 4-5
"Greklands 'jobbdödarens' otacksamma uppgift"
Antonis Manitakis har Grekland mest otacksamma uppgift: att sätta
yxan i landets groteskt uppblåsta offentliga sektor. Han
jagas av den europeiska trojkans tjänstemän, hatas av
sina landsmän och är ängslig över att skära
för djupt.
På grund av den nuvarande krisen garanteras ingen längre
jobb livet ut, inte ens inom den offentliga sektorn. Regeringen
planerar nedskärningar av minst 4 000 jobb vid årets
slut och ytterligare 11 000 nästa år. Utan dessa försäkringar
skulle "trojkan" - EU, Internationella Valutafonden
IMF och Euro­peiska centralbanken EMU - ha vägrat betala
ut nästa "pott" av biståndspengar till Grekland,
7,5 miljarder euro (9,6 miljarder dollar), i juni.
2013-25 s 8-9
"Nya hot mot demokratin"
Nedsläckningen av det statliga TV-bolaget ERT ställer
frågor om regeringens demokratiska trovärdighet. Regeringspartiet
"Ny Demokrati" bestämde detta ensidigt direkt kastades
2656 anställda utan pardon ut i arbetslöshet. Detta
kan leda till en regeringskris. De två allianspartierna,
det socialdemokratiska PASOK och det vänstersocialistiska
partiet var mot beslutet. Det enda partiet stöder nedläggningsbeslutet
är det nynazistiska Gyllene Gryning.
Grekland
2013-31 s 15-17
" Greklands regeringschef sätter demokratin ur spel"
Gång på gång har man kringgått demokratin
genom att utnyttja paragraferna i författningen som bara
ska kunna åberopas i exceptionella nödsituationer.
På detta sätt har man kunnat förhindra lagliga
strejker. Och kunnat driva igenom kontroversiella beslut genom
att ignorera parlamentet och representanterna för de stödpartier
som ingått i den bräckliga regeringskoalitionen. Ett
flagrant exempel är nedsläckningen av den statliga radio-
och TV-kanalen ERT. Nästa exempel kom den 26 juli då
regeringschefen, högerledaren Antonis Samaras meddelade att
han avser att driva igenom det av Trojkan beställda besparingspaketet
genom ett regeringsdekret.
2013-31 s 17-19
"Greklands samhällsnyttiga TV går under jorden"
Den befarade regeringskrisen uteblev genom att Greklands regeringschef
satt de demokratiska spelreglerna ur spel.
Greklands public service-kanal ERT har släckts ned, men i
stället för att försvinna har den gått under
jorden. Samtidigt försöker Antonis Samaras regering
att bygga upp en ny kanal, fri från det förmyndarskap
som plågade den gamla kanalen.
Sökandet efter en framtid för Greklands allmännyttiga
TV är komplicerat.
Att finna den gamla statliga TV-stationen är mycket lättare.
ERT-byggnaden i centrala Aten är nu täckt med affischer
från anställda som i princip har ockuperat sin arbetsgivare
i mer än en månad. De vägrar att godta premiärminister
Antonis Samara ensidiga nedsläckning av ERT. Vilket inneburit
att 2700 personer förlorat sina jobb. Tidigare mindre försök
från regerings sida att reformera ERT möttes av våldsamma
protester av fackföreningarna. Inga rationaliseringar här
inte trots att pengarna saknats sedan länge.
2013-38 s 14
"Nynazistisk attack mot kommunister"
Tusentals greker har strömmat ut på Atens gator för
att protestera mot en våldsam attack riktad mot medlemmar
av kommunistpartiet av anhängare till det nynazistiska partiet
Gyllene Gryning. Det radikala vänsterpartiet Striza, är
det största oppositionspartiet med 29 % medan är med
13-15 % landets tredje parti. Antonis Samaras höger-mitten
parti leder en koalition. Gyllene Gryning avsikt sägs vara
att skapa ett klimat av inbördeskrig, att skapa en splittring
där folket måste välja mellan vänster och
höger.
2014-03 s 10-11
"Har Grekland kommit runt hörnet?"
Det är odiskutabelt att Grekland gjort framsteg när
det handlar om att minska sitt budgetunderskott, förbättra
ekonomin och öka exporten, mycket till följd av hårda
nedskärningar av de offentliga utgifterna, pensioner och
löner. Men bakom siffrorna förblir Grekland vad det
länge har varit: Ett land utan en effektiv statsapparat.
Tittar man på de administrativa, juridiska och politiska
strukturerna fruktar man landets hälsa.
2014-15 s 4-6
"Regeringens band till extremhögern"
Rättsprocessen mot Gyllene Gryning och dess ledare Michalolikos,
sedan en vänsterinriktad sångare mördats av en
medlem i detta grekiska nazistparti, har gjort att de intensiva
kontakterna mellan regeringspartiet Ny Demokrati och extremhögern
blivit mer uppmärksammade Många i Ny Demokrati har
haft starka sympatier för nynazisternas politik. Vilken effekt
kan detta få på väljarnas val till EU-parlamentet
den 15 maj?
Grekland, Kultur
2014-17 s 28-30
"Aten förvandlas till konstnärsgalleri"
Det sociala missnöjet målas på banker, bilar
väggar, tåg och Akropolis ruiner. Det är en politisk
medveten konst som säger sig vilja uppmärksamma den
sociala situationen i det krisdrabbade Grekland. Den kollapsade
ekonomin har gjort Aten till ett modernt mecka för gatukonsten
i Europa. Fördömd och kritiserad som vandalism av en
del men hyllad av andra.
2014-24
s 10-12
"Nynazisterna hotar Grekland som nation"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, samhällsvetare och
docent i litteraturvetenskap.
Den redan förut märkbara sprickan mellan fastlandet
och öarna har kraftigt utvidgats. I en inte alltför
avlägsen framtid skulle detta kunna utgöra ett hot mot
landets enhet. Om nazisterna i Gyllene Gryning gör verklighet
av sitt hot att starta ett inbördeskrig skulle öarna
kunna gå sin egen väg. Vänstern har sina starkaste
fästen på öarna. Inte minst kommunistpartiet KKE.
I valet till EU-parlamentet blev vinnarna vänsteralliansen
SYRIZA med 27 % och nynazistiska Gyllene Gryning med 9,5 %. Förlorarna
är den omaka koalitionen mellan högerpartiet Ny Demokrati
och socialdemokraterna som styrt Grekland sedan 2012.
Kina,
Grekland
2014-26 s 12
"Inkörsporten till Europa"
Kina och Grekland skriver på avtal för fyra miljarder
dollar. Den kinesiske premiärministern Li Keqiang är
i Grekland för att inviga en 17 km lång förbindelselänk
mellan ett kinesiskt ägt containerföretag i Piraeus
och järnvägslinjen mellan Grekland, Balkan och centrala
Europa. "Grekland kan bli Kinas inkörsport till Europa
tack vare vårt strategiska läge och starka sjöfart"
säger Greklands premiärminister Antonis Samaras.
Kinas statskontrollerade rederi äger redan två container
terminaler i Piraeus, sydöstra Europas största hamn.
Ryssland, Grekland
2014-34 s 4-5
"Fruktodlarna drabbas hårt av de ryska sanktionerna"
Vagnslaster med frukt från Grekland ruttnar när de
avvisas från gränsen.
En vecka efter det att Ryssland förbjudit import av livsmedel
från EU som en motaktion mot sanktionerna på grund
av situationen i Ukraina säger de grekiska jordbrukarna att
embargot redan inneburit ett förödande slag mot landets
jordbruksekonomi. Fruktproducenterna varnar för en katastrof
i en sektor som i hög grad är beroende av den ryska
marknaden.
Ansträngningarna att komma in på EU-marknaden har varit
nästan obefintliga under de senare decennierna. Frukterna
är inte tvättade eller förpackade EUs regler.
Grekland, Flyktingpolitik
2014-39
s 22-23
"Tiderna hårdnar för grävande journalister"
I varje fall om man skriver om länder som Ryssland, Syrien
eller Grekland. Det blev Torsten Rönnerstrand nyligen påmind
om då han på en grekisk turistort greps av polisen
och hotades med fängelse. Hans syfte var att belysa konsekvenserna
av den så kallade Dublinförordningen från 17
mars 2003. Den som leder till att flyktingar till EU-området
måste söka asyl i det första land de kommer till
, det vill säga vanligen Grekland, Malta eller Italien. En
artikel av Torsten Rönnerstrand, historiker, samhällsvetare
och docent i litteraturvetenskap.
Grekland,
Flyktingpolitik
2014-43 s 31
"Grekland behandlar sina flyktingar på ett fullständigt
oacceptabelt sätt"
Så skriver EU i sin rapport från Europarådets
kommitté för förebyggande av tortyr (CPT).
CPT uppfordrar Grekland att omgående flytta alla kvarhållna
illegala invandrare till särskilda centra istället för
att hålla dem inlåsta på polisstationer. Man
är särskilt bekymrad över hur Grekland hanterar
ensamkommande flyktingbarn.
Rapporten bygger på de besök som CBT gjorde under 2013
som i sin tur föranleddes av ett två år tidigare
besök. CBT kunde konstatera att det senaste besöket
inte visade på några förbättringar och rapporten
står fast.
2014-44
s 23
"Korruptionen kommer att finnas kvar i Grekland"
Med eller utan skuldbördan,
Strävan efter självbestämmande är centralt
för den grekiska identiteten. Därför vill man nu
befria Grekland från EUs och Internationella valutafondens
grepp som man lutat sig mot sedan 2010. Det handlar om nationell
värdighet. Men också om politiska kalkylering. Om regeringen
befriar Grekland från EUs och IMFs grepp kommer regeringen
att vinna en omröstning i parlamentet i februari för
att kunna välja sin presidentkandidat. Samaras regering är
en koalition med 154 av 300 platser i parlamentet. Men behöver
180 röster för att kunna välja sin presidentkandidat.
Om inte blir det nyval och då är risken stor att det
blir Syriza, det radikala vänsterpartiet i opposition som
vinner.
2015-3
s 5
"Ett ödesval för EU"
Nyval har utlysts till den 25 januari. Antiåtstramningspartiet
Syriza fortsätter att växa. Syriza blir troligen Greklands
största parti i valet som kan leda till att euroområdet
dras in i en ny kris.
2015-4
s 12-13
"Därför blir det nyval i Grekland den 25 januari"
I början av december kom beskedet att Greklands högerinriktade
regeringschef Antonis Samaras tagit ett oväntat beslut. Beslutet
innebar att han i förtid initierat en parlamentarisk process
som avslutas i och med valet av ny president. De flesta hade väntat
sig att den processen inte skulle på börjas förrän
i februari 2015. Men nu sattes den alltså igång flera
månader tidigare än förväntat.
Alla opinionsundersökningar tyder på att vänsteralliansen
Syriza ska vinna valet och därmed få tillgodoräkna
sig de 50 extraplatser som enligt konstitutionen tillkommer det
största partiet. Detta skulle kunna innebära ett radikalt
brott med den starkt högerinriktade politik som förts
av Ny Demokrati sedan nyvalet i juni 2012.
2015-9
s 25-26
"Angela Merkel borde läsa Tysklands historia innan hon
vägrar lyssna på grekerna förslag"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, samhällsvetare och
docent i litteraturvetenskap.
Den spartanske härföraren och kungen Leonidas i slaget
vid Thermopyle år 480 f.Kr motsvaras i dag av Greklands
"heroriske" finansminister Yanis Varaofakis, som liksom
honom gjorde tappert motstånd i bataljen i Bryssel mot den
sk Trojkan, EU, ECB och Internationella Valutafonden men förlorade.
Kraven på besparingar, avregleringar och privatiseringar
av vinstgivande statsföretag stod kvar.
Grekland
2015-11 s 11
"Greklands förslag till ekonomisk reform: Turister som
hemliga skatteinspektörer"
För att Grekland ska få ett räddningspaket beviljat
på 7,2 miljarder, har de grekiska finansministern bland
annat föreslagit att studenter, hushållerskor och turister
ska rekryteras som hemliga skatteinspektörer.
Den grekiska finansministern betonar att enbartnyheten om att
tusentals tillfälliga "betraktare", utrustade med
ljud- och videoutrustning kan finnas överallt "kan förändra
attitydern och beteenden mycket snabbt".
Frågan är om dessa förslag kommer att tas på
allvar av Eurogruppen. Greklands pengar är nära att
ta slut.
Kina,
Grekland, Handel
2015-16 s 7-10
"En hamn - två världar"
Kina vill dominera Atens hamn. Grekiska staten säljer ut
sina aktieandelar.
Den 27 april 1961 grundade Mao Zedong fraktkompaniet China Ocean
Shipping company (COSCO).
Maos industriella projekt, det så kallade Stora Språnget,
hade visat sig vara en katastof som ledde till död och hungersnöd
för miljoner människor, men medCosco skulle Kina ta
sig ut på den internationella marknaden och erövra
världen.
Nästan 54 år senare är Cosco på väg
mot en triumferande seger i Grekland. Efter flera turer har nu
regeringschefn Alexis Tspiras med sitt Syriza på vänsterkanten
och högerpopulistiska Oberoende Greker, tillkännagivit
att de kommer att sälja majoritetenav grekiska statens andelar
i Piraeus Port Authority. Det är Cosco som är den mest
lovande budgivaren.
Verksamhetschef är den 64 årige "Kapten"
Fu Cheng Qui som planerar för Pireus hamn i Aten. Grekland
säljer ut och Kina ligger bra till.
Kina har en långsiktig plan . Pireus är den närmaste
hamnen till Suezkanalen i norra Medelhavet. Härifrån
kan Kina erövra EUs inre marknad. Nyligen började tre
godståg lämna hamnen varje vecka.
Grekland
2015-17 s 9
"Solen skiner, restaurangerna är fulla och Aten är
långt ifrån panikslaget..."
Vad som slår en är att stämningen i Aten är
mer avslappnad än någonsin. Man kan inte märka
att detta är ett samhälle som vet, eller anar, att de
är två steg från avgrunden. Människorna
är trötta och fatalistiska. Demonstrationer pågår
som alltid i Aten och många ledamöter i den nya regeringen
sympatiserar med dem. Syriza har skapat en marxistisk aktivism
bland intellektuella och studenter.
2015-18 s 8-10
"Den riskfyllda rättrgången mot Gyllene Gryning"
En krönika av Torsten Rönnerstrand.
Grekerna ser med viss bävan på den nyss påbörjade
rättegången mot ledningen för det högerextremistiska
partiet Gyllene Gryning och åtskilliga av dess fotfolk som
börjarde den 20 april. Framför allt då den grekiska
högerextremismen har många sympatisörer inom domarkåren
vilken underlåtit att utreda våldsbrott med högerextremistisk
bakgrund.
Andra befarar att rättegången kan komma att avbrytas
av en statskupp.
Grekland
2015-18 s 10-11
"Jag lovar att Grekland betalar tillbaka hela skulden"
Den nytillsatte presidenten Prokopis förnekar kategoriskt
att Grekland kommer att lämna euroområdet, men han
tycker att Tyskland ska betala krigsskadestånd för
nazisternas krigsförbrytelser. Dessutom ogillar han EUs krav
på åtstramningar. De fattiga grekerna ska inte behöva
leva med en lägre levnadsstandard än vad de mindre bemedlade
tyskarna gör. "Vi vill vara jämlika medlemmar i
EU". Tiden rinner dock ut för Grekland och dess internationella
långivare. Om några veckor kan landet vara på
obestånd. Grekland befinner sig under ett enormt ekonomiskt
tryck. Regeringen har tvingat sjukhus, universitet och myndigheter
att lämna sitt sparkapital till centralbanken.
Grekland,
Kultur
2015-22 s 30
"Bidraget till Schlagerfestivalen blev ett budskap från
ett land i nöd"
Grekland slutade på en 19e plats i årets schlagfestival,
European Song Contest.
Oavsett de musikaliska kvaliteterna fås enligt reglerna
bidragen inte innehålla några politiska budskap. Detta
är en princip som blivit allt svårare att upprätthålla.
Det spända läget i Europa har skapat en situation där
nästan varje sång kan få en politisk funktion
som går långt utöver vad textförfattaren
från början hade avsett.
Ett belysande exempel på en schlager som fått politisk
innebörd är "One Last Breath", dvs Greklands
bidrag till årets upplaga av European Song Contest. Många
greker har tolkat den som en beskrivning av landets desperata
situation under den kris som plågat landet sedan 2009, avskedanden,
lönesänkningar, skattehöjningar, avskaffande av
bidrag och annullering av arbetsrättsliga avtal.
Grekland,
Tyskland, Historia
2015-25 s 8-11
"Ska Obama bli Greklands räddare?"
Under 2015 har relationerma mellan Tyskland och Grekland stått
högt på dagordningen. Den nyvalda vänsterregeringen
i Aten gar försökt förmå den tyska förbundskanslern
att gå med på en nedskrivning av den gigantiska skuld
som grekerna ådragit sig. Det är en begäran som
hittils har mottagits ytterst kallsinnigt av regeringen i Berlin.
Däremot har grekernas krav fått starkt stöd från
politiker, nationalekonomer och övriga opinionsbildare i
den anglosaxiska världen. Främst bland dem är USAs
president Barack Obama som uppmanat Tysklands ledare att visa
förståelse för de grekiska önskemålen.
Att förhållandet mellan Tyskland och Grekland stått
i centrum för debatten är egentligen inte överraskande.
Så har det av och till varit ända sedan den tid då
den grekiska staten växte fram, dvs under 1820-talet.
Grekland
2015-27 4-5
"Uppbrottet från euron blir smärtsamt för
alla"
Det sägs att första världskrigets utgång
välkomnades med jubel av folket i Europa. I Grekland häller
något liknande på att hända efter år av
ekonomiska kris och politisk turbulens.
En växande andel människor känner att det nu får
vara nog, och hur nog kommer det att visas i folkomröstningen
om grekerna ska vara kvar i eurozonen eller återvända
till sin tidigare valuta, drachmen. Den italienska ekonomen Francesco
Giavazzis åsikter uttrycks i denna artikel och de delas
av många högt uppsatta. Samtidigt anklagar Greklands
premiärminister Alexis Tspiras kreditgivarna för att
"plundra" landet.
Vissa hävdar att Grekland skulle klara sig bättre efter
ett utträde ur eurozonen och kanske också Europeiska
Unionen. Men mer troligt är en period av kaos, och ännu
värre en nedbruten stat.
Grekland
2015-27 6-7
"Döda män betalar inte sina skulder"
Krönika av Per-Erik Lönnfors, fd diplomat inom Finlands
EU.
En av de blå dunster som slagits i folks ögon under
årets valrörelse i Finland är att statens skulder
skulle överföras på deras barn och barnbarn. Men
det är viktigare att barnbarnen får förutsättningar
att skapa sig ett liv med skulder, än att starta livet i
en misär om än skuldfri.
"Tyvärr lever vi inte i en värld där man byter
goda gärningar med varandra. För den värld vi ler
i är människosmugglarna i Medelhavet den bästa
metaforen. Man tar ombord människor så länge de
kan bidra till ens vinst, men när de blir en belastning slänger
man dem överbord."
2015-28
s 27
"Han kallas för "vänsterns aristokrat"
Han uppskattas som lågmäld och en bra lagspelare, men
har blivit kritiserad för sin extravaganta livsstil. Euclid
Tsakalotos är en mycket förmögen man.
Tsakalotos är medlem i Syrizas centralkommitté och
en populär partimedlem. Nu är han finansminister. Moståndare
till Syriza har anklagat honom och hans rika fru för hyckleri
eftersom de åtnjuter en väl tilltagen livsstil privat,
samtidigt som de offentligt kritiserar "åtstramningspolitiken".
Grekland,
EU
2015-30/31 6-12
"Spelet bakom kulisserna"
Efter att ha tillbringat större delen av den halvårslånga
kraftmätningen mellan Grekland och dess långivare på
åskådarplats fick Polens förre premiärminister,
Donald Tusk, plötsligt en av huvudrollerna i det grekiska
dramat tack vare sin ställning som ordförande i Europeiska
rådet. Det var han som höll i ordförandeklubban
på det EU-toppmöte som inkluderade 17 timmars maratonförhandlingar
och en slutligtig uppgörelse måndagen 13 juli.
"Den allra viktigaste punkten i förhandlingarna var
hjälpen till Grekland. Det var även första, andra
och tredje prioritet".
"En av de viktigaste inslagen i de nya tankegångarna
om Europa är faktiskt att ifrågasätta själva
Europatanken och EU som organisation".
Jag är helt övertygad om att skuld är ett globalt
problem, inte ett grekiskt problem eller europeiskt problem utan
ett globalt problem".
"Efter folkomröstningen var Tsipras ställning svagare
än före, kanske inte i Aten men definitivt i Bryssel".
"Det tog bara 10 minuter att snickra ihop den sista meningen".
Grekland, Kultur
2015-36
14-15
"Den grekiska vänstern kan vinna på en delning"
Torsten Rönnerstrand marknadsför sin nya bok "Krisernas
Grekland i politik och litteratur" som kommer i höst
på Carlssons förlag.
När Greklands premiärminister Alexis Tsipras nyligen
utlyste nyval, klarnade bilden av den grekiska vänstern.
24 parlamentsledamöter från regeringspartiet Syriza
bröt sig ut och bildade partiet Laiki Enotitat (Folklig Enhet)
som vill säga nej till åtstramningspolitiken.
Partiet vill att Grekland lämnar valutaunionen.
En inflytelserik fraktion har sitt ursprung i KOE som i sin tur
härstammar från maoistiska grupper som brutit sig ur
det leninistiska kommunististpartiet KKE. Därtill kommer
fd anhängare av trotskistiska DEA, ekosocialistiska AKOAA,
socialliberala EDIK och ett dussintal andra smågrupper.
Mångfalden av viljor har inte oväntat lett till interna
konflikter.
I Laiki Enotita två skarpsinniga forskare och debattörer.
De är filosofen Stathis Kouvelakis och ekonomen Lapavitsas.
Grekland
2015-39 16-17
"Nyvalet i Grekland blev en seger för vänsteralliansen
SYRIZA men stora problem väntar den nya koalitionsregeringen"
Syrizas andel av väljarkåren minskade visserligen men
inte mer än marginellt och de kan åter bilda regering
tillsammans med det euroskeptiska högerpartiet ANEL (Oberoende
Greker).
PASOK har gjort sig av med den avskydde Evangelos Venizelos som
under kuppartade former tog över partiet efter Giorgos Papandreou.
Den högt respekterade Fofi Gennimatá som är dotter
till en av partiets grundare, Georgios Gennimáts, efterträder
Venizolos.
Tsipras löftesbrott har inte oväntat lett till en splittning
av SYRIZA.
Valet medförde en smärre framryckning för de forna
regeringspartier som bär det tyngsta ansvaret för den
ekonomiska krisen i Grekland. Alltså högerpartiet Ny
Demokrati och socialdemokratiska PASOK.
2015-43
15
"Den grekiska högern står inför ett vägval"
Det grekiska högerpartiet Ny Demokrati genomgår en
kris. Vid de två senaste valen förlorade partiet den
regeringsställning man haft under stora dekar av den tid
som gått sedan partiet grundades strax efter militärjuntans
fall 1974. Nu har partiet också fått ekonomiska svårigheter.
Och nu måste partiet välja en ny ledare, under sommarens
förluster ersattes den starkt högerinriktade Antonis
Samaras av de något mer moderate Evangelis Meimarakis som
en tillfällig lösning. Inför valet i november har
fyra kandidater anmält sig. Utöver den nämnde Meimarakis
är det Kyriakos Mitsotakais som tillhör den fjärde
generationen i en dynasti av politiker som tillsammans med familjerna
Papandreou och Karamanlis dominerat Grekland under delar av 1900-talet.
De andra två är Apostolos Tzitzikostas och Antonis
Georgiadis. Den senare företrädare för LAOS som
som är ett milt invandringskritiskt parti motsvarande Sverigedemokraterna.
Grekland
2015-50
12-13
"Maktkampen inom den grekiska högern"
Söndagen den 22 november skulle det grekiska högerpartiet
Ny Demokrati ha valt en ny partiledare. Detta sköts upp då
partiet håller på att slitas sönder av motsättningen
mellan två falanger. På ena sidan finns en moderatgrupp
under ledning av Vangelos Meimarakis och på den andra den
högerpopulistiska falangen med Antonis Georgiadis i spetsen.
Nu återstår att se hur medlemmarna i Ny Demokrati
ska ställa sig till Georgiadis kanditatur till partiledarposten.
Svaret får vi den 13 december, såvida inte motsättningarna
inopm partiet lett till att omröstningen uppskjutits ännu
en gång.
Flyktingpolitik,
Grekland, EU
2016-04 12-13
"Därför fungerar inte så kallade hotspots"
Tanken med att bygga upp mottagningscenter i Grekland var att
det skulle hejda flyktingströmmen till Europa genom att snabbt
identifiera, registrera och ta fingeravtryck på alla ankommande
flyktingar. Migranter som inte är berättigade till asyl
ska avvisas och resten ska fördelas över Europa. Men
än så länge finns det bara ett av fem planerade
center, det på ön Lesbos - och hittills har det inte
gjort någon skillnad.
De allra flesta tar sina tillfälliga tillstånd, går
ombord på nästa färja till Aten och tar sig sedan
norrut till den grekiska gränsen mot Makedonien. Därifrån,
om de lyckas ta sig över gränsen, är deras destination
oftast Tyskland.
Flyktingpolitik,
Grekland
2016-10 7-11
"Humanitär kris hotar"
En resa genom Grekland, en bankrutt nation som riskerar att bli
ett fängelse för flyktingar.
Hjälporganisationer varnar för en humanitär kris
till sommaren.
Ett smutsigt läger finns i Idomeni, Grekland, på gränsen
till Makedonien. Lägret - ett ihop plockat väntrum till
resten av Europa - har cirka 12 000 nyanlända. Mer än
44 000 är redan instängda i Grekland, och den siffran
bara ökar för varje dag. Nu är Makedonien stängt
och därmed den västra Balkanrutten som tidigare förde
hundra tusentals invandrare mot Tyskland - och Sverige.
2016-13
18
"Vill ni sätta oss i konkurs?"
Grekland kräver ett klargörande från IMF om man
är beredd att låta Grekland gå i konkurs på
grund av Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskap
i juni. Uppmaningen kommer efter att en hemlig diskussion inom
IMF läckt ut via WikiLeaks. Diskussionen handlar om vad som
krävs för att få Greklands långivare att
gå med på en skuldavskrivning. Diskussionen berör
den växande klyftan mellan IMF och Greklands europeiska långivare,
något som kan äventyra Greklands nya räddningspaket
på 86 miljarder euro. Den grekiska regeringen beskyller
IMF för att fördröja de framsteg som Grekland gjort
med att geomföra åtstramningar.
Om IMF drar sig ur ökar riskerna för en grekisk konkurs
i juli då Grekland ska betala tillbaka ett stort lån.
Poul Thomsen, chef för IMFs europeiska verksamhet säger
att "endast en akut händelse kan få de europeiska
bankerna att gå med på skuldavskrivning och hindra
IMF att lämna räddningsaktionen. Ser illa ut för
Grekland, Europas övriga länder har annat att ägna
sig åt de närmaste månaderna.
http://www.nytimes.com/2016/04/03/business/after-wikileaks-revelation-greece-asks-imf-to-clarify-bailout-plan.html?_r=0
2016-16
12-13
"Den grekiska högern laddar om, men förnyelsen
har uteblivit"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, historiker, samhällsvetare
och docent i litteraturvetenskap. Han marknadsför sin nya
bok "Krisernas Grekland i politik och litteratur".
Efter tre raka valförluster har de grekiska högerväljarna
krävt en förnyelse. Det forna regeringspartiet Ny Demokrati,
fick vid årets början en ny partiledning. Dessutom
har det bildats ett nytt högerparti, Ethniki Enotita, "Nationell
Enhet". Men förnyelse är skenbar. Partiledareb
i Ny Demokrati är Kyriakos Mitsotakis, tidigare minister
i Antonis Samaras regering, 2012-15. Han tillhör en dynasti
av politiker som tillsammans med familjerna Papandreou och Karamanlis
dominerat grekisk politik under stora delar av 1900-talet.
Som vice partiledare har Mitsotakis valt nyfascisten Antonis Georgiadis,
som vill återknyta till arvet efter den militärjunta
som styrde Grekland under åren 1967-1974.
Grekland,
Flyktingpolitik
2016-35 10-13
"Greker räddade flyktingar. Nu är det de som lider"
Turismen har helt avstannat och med den de extra inkomsterna från
öborna.
Flyktingkrisen har ebbat ut men invånarna i den lilla byn
Skala Sikiminias på den grekiska ön Lesbos lider nu
av att turismen dramatiskt minskat under säsongen. Tyskar,
svenskar och andra besökare undviker nu att tillbringa sin
semester på en plats som kopplas ihop med mänsklig
desperation. Omsättningen inom turismen har minskat med 80
%. Nästan 1000 greker som bor i området har förlorat
sina säsongsarbeten.
2016-44
6-7
"Greker kämpar för att rädda sina hem från
utmätning"
Som en del av de åtstramningsåtgärder som Greklands
långivare krävde under den ekonomiska krisen sänkte
regeringen pensionerna med 35 %.
Greklands borgenärer har pressat regeringen att tillåta
auktioner av egendomar som gäldenärer inte klarar av
att betala. De grekiska bankerna har 108 miljarder euro i så
kallade dåliga lån, vilka utgör nästan hälften
av alla lån. ¤1 % är bostadslånsom inte
kan betalas tillbaka. Under de senaste 6 åren har landet
fått tre internationella räddningspaket värda
mer än 300 miljarder euro.
Grekerna erbjuda lån för att betala gamla lån.
Grekland,
Handel, Ekonomi
2016-49 4-5
"Skuldberget är århundradets lögn"
Greklands skulder är för höga - detta har vi fått
veta under många år. Men den amerikanska investeraren
Paul Kazarian kallar detta för en myt. "En bekväm
myt för den grekiska ledningen så att de kan dölja
sin inkompetens och misshushållning?
Atens största fordringsägare efterlyser nya beräkningsgrunder
för den grekiska statsskulden. Enligt Kazarian uppgår
greklands skuld - förutsatt att man beräknar de rätt
- inte till 177 % av BNP utan högst 71 %. Skulden måste
beräknas utifrån skuldförbindelsens tidsvärde,
som är en grundläggande faktor inom finansväsendet.
Tidsvärdet beror på räntor, avbetalningstid och
inflation.
Turkiet,
Grekland
2017-05 13
"Turkiet och Grekland har åter satt fart på ett
gammalt gräl om suveräniteten över ett par obebodda
egeiska öar. Befälhavaren för de turkiska väpnade
styrkorna, Hulusi Akar, hade rört sig i närheten av
öarna.
Analytiker säger att konflikten riskerar att försvåra
andra diplomatiska tvistefrågor mellan de två länderna.
Analytiker hävdar att Turkiets senaste intrång var
ett svar på beslutet från Greklands högsta domstol
att blockera utlämningen av åtta turkiska piloter som
anklagas för att ha deltagit i det misslyckade kuppförsöket
i juli förra året mot den turkiska regeringen. De varnar
också för att tvisten riskerar att komplicera förhandlingarna
om Cyperns återförening . Fallet kan också leda
till att migrationsavtalet mellan Turkiet och Grekland sägs
upp.
Grekland
2017-07 6-7
"Grekland höjer redan höga skatter"
För att uppfylla åtstramningskraven i låneuppgörelsenhar
den grekiska regeringen drivit igenom ytterligare skattehöjningar
vilket har lett till att mer än 21 000 egenföretagare
och småföretag slagit igen under de senaste 2 månaderna.
De avslutar sina företag men fortsätter sin verksamhet
på den svarta marknaden.
Få problem är så djupt rotade eller svärare
att bekämpa som den svarta ekonomin. Redan nu utgör
Greklands svarta marknad 20-25 % av landets BNP.
Att sätta stopp för den gråa ekonomin är
ett prioritetar område för Greklands långivare.
Grekland riskerar att inte kunna betala sina skulder i juli, vilket
skapar oro för greklands plats i eurozonen.
Grekland
2017-31 7
"Atens syndabock!"
I sommar har deb lukrativa turistnäringen i Grekland hotats
av miljontals manet som spolats i land på stränderna.
Ännu slemmigare är den pågående förföljelsen
av landtes oberoende chefsstatistiker. Hans tuffa åtgärder
för att rätta till Greklands ekonomiska statistik har
återgäldats med ett farsartat domstolsförfarande,
av ett rättssystem som därmed skämt ut sig i omvärldens
ögon.
2010 antälldes Andreas Georgiou Greklands högsta statistiker
då landets skuldkris råkat utom kontroll. Hans mål
var att rättvisande rapportera ekonomiska data som i åratal
hade förfalskats av politiker och tjänstemän som
försökte att dölja sin egen ödesdigra mishållning
av skattepengar.
den här månaden dömdes Andreas Georgiou till en
tvåårig villkorlig av en appellationsdomdtol i Aten
. i huvudsak för att han under skuldkrisenrapporterat korrekt
till de europeiska myndigheterna.
2017-34 4-6
"En slags nykolonisation"
Grekland är besvikna på EU men tinar upp inför
pengar från Kina"
Efter att under många år ha kämpat med åtstramningar
som EU tvingat på dem och känt en kall vind från
USA har Grekland omfamnat ett närmande från Kina, en
angelägen och geopolitiskt ambitiös friare.
Den mest trafikerade hamnen i Medelhavet är Piraeus i Grekland.
Den har förvandlats av en kinesisk t statsunderstödd
sjofartskoncerns investering på nästan en halv miljad
euro.
I gengäld har Greklands diplomatiska hållning hindrat
FNs säkerhetsråd från att fördöma Kinas
kränkningar av mänskliga rättigheter. Kina riktar
sig också mot mindre länder som behöver pengar,
som Spanien, Portugal och Ungern.
Grekland
2017-41 10-11
"Grekland drömmer om ett liv utan räddningspaket"
Det är bara några månader kvar innan Greklands
senaste nödlån löper ut och det är ännu
inte klart om man kommer att behöva ytterligare stöd.
Grekland måste visa att man kan klara sig på egen
hand samtidigt som eurozonens fordringsägare måste
bli säkra på att de kan få tillbaka sina pengar.
Eurozonen vill hålla Grekland i strama tyglar för att
säkra att lånen återbetalas. Grekland måste
öka takten i sina privatiseringar och utfärda fler statsobligationer
under de kommande tio månaderna vilket inte blir lätt.
Grekland
2018-03 16-17
"Beslag av bombbåt belyser Greklands växande roll
i kampen mot smuggling"
När grekiska myndigheter den 6 januari bordade ett skepp
märkte de snabbt att något var fel. Fartyget, som förmodlingen
var på väg till den arabiska halvön, hade inga
nautiska kartor över sin destination. Under däck hittade
man 29 behållare som innehöll över 400 ton material
som används för att tillverka bomber, detonatorer och
annan explosiv utrustning, uppger grekiska myndigheter. Fartyget
var på väg till inbördeskriget i Libyen.
Flyktingpolitik,
Grekland
2018-04 11-13
"Finns det en avskräckningsplan bakom misären i
de grekiska flyktinglägren?"
Det har gått drygt två år sedan flyktingkrisen
kulminerade, men förhållandena i lägren har ändå
blivit sämre och sämre.
det första man märker är lukten. Stanken från
öppna latriner blandas med odören från tusentals
otvättade kroppar och den fräna lukten av olivträd
som brinner för att sprida lite värme. Många drar
den oroande slutsatsen att de dåliga förhållandena
inte är en tillfällighet utan snarare är resultatet
av en avsiktlig strategi från Europas sida att hålla
flyktingarna borta. Det handlar om avskräckning. Och flykingströmmen
har mycket riktigt minskat.
Om vi förbättrar situationen för flyktingarna på
våra öar skulle det bara gynna flyktingsmugglarna"
säger den grekiske migrationsministern Mouzalas i en intervju
med der Spiegel för en tid sedan.