Bosnien -
|
|
 |
|
Info |
Oslobodenje Avaz |
Bosnien-Herzegovina, sammanfattningar av artiklar om Bosnien-Herzegovina, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-21 s 4
"Förvirring om vem som styr i Pale"
I Belgrad säger man att han avgått, men inte i Pale.
Karadzic är sedan länge ordförande i det serbiska
demokratiska partiet som ledde den bosniskserbiska revolten 1992
då Bosnien - Hercegovina förklarade sig självständiga
från den jugoslaviska federationen.
96-23 s 11-13
"Vita Huset blundade för vapensmugglingen till Bosnien"
Peter Galbraith, guvernör och USAs första ambassadör
i Kroatien. Nu får han svara inför kongressen för
sin hjälp åt muslimerna i Bosnien att skaffa vapen
emot FNs vapenembargo. Eller är han en hjälte? Kanske
kriget slutade tidigare p g a hans insatser. Eller är han
en ny Oliver North?
96-24 s 12
"Val till varje pris"
Det är USA som vill att valen ska genomföras i enlighet
med Daytonavtalet även om det praktiskt sett nästan
är omöjligt. Skälet är naturligtvis att de
amerikanska trupperna ska kunna dras tillbaka. Valet ska resultera
i ett nationellt parlament för Bosnien och ett presidentråd
med representanter för muslimer, serber och kroater.
96-25 s 18
"Skjut inte upp valet i Bosnien"
Ett inlägg av Carl Bildt i Washington Post.
Valen bör äga rum även om förutsättningarna
inte är idealiska.
96-29 s 8
"Holbrooke åter till Bosnien"
Det är sex månader sedan han arbetade med Jugoslavien.
Nu kallas han in för att lösa krigsförbrytarfrågan.
Eventuellt kommer nya sanktioner att träda i kraft mot Serbien.
96-29 s 9-10
"Bosnien lämnas inte i sticket"
Mandatet för NATOs fredsstyrka i Bosnien går snart
ut, men alliansen stannar kvar. 20 december går mandatet
ut men troligen stannar en reducerad styrka kvar. Hjälp kan
fås av en "brandsläckningsstyrka" stationerad
i Heidelberg med enheter från 8 länder.
96-30 s 9
"Inget tyder på att Bosnien ändrat riktning"
Trots Holbrookes succé. Kanske för mycket spel för
galleriet för Holbrooke som gärna vill synas och meritera
sig för en utrikesministerpost om Clinton blir omvald.
96-35 s 3-4
"De bosniska valen hotar att permanenta etnisk delning"
Var ska muslimerna registrera sig? Där de bor nu eller där
de bodde innan kriget? Mest där de bodde medan serberna registrerar
sig där de nu bor.
96-35 s 4
"Muslimerna använder skrämseltaktik"
President Izetbegovics parti hotar andra muslimska partier. Oppositionen
är nämligen stor från främst f d premiärministern
Silajdzic.
96-35 s 6-8
"Ledarna har tagit strupgrepp på Balkans ekonomier"
Återuppbyggnaden i det krigshärjade Bosnien och försoningen
mellan de etniska grupperna motverkas av ledarnas hårda
grepp om ekonomin. Alla försök till marknadsekonomi
stoppas bryskt. Det är socialism och planekonomi som gäller.
Import- och exportlicenser, höga tullar och monopol på
alla viktiga områden. Man är
med rätta rädd för att konkurrens skulle slå
ut den egna inkompetensen.
96-37 s 3-4
"Valet i Bosnien"
Valupptakten präglas av krisstämning och regelbrott.
Valet ska genomföras trots att de demoratiska villkor som
slogs fast i Daytonavtalet inte har uppfyllts. Mest för att
annars kan inte USA dra tillbaka sina fredsbevarande styrkor.
OSSE som ska övervaka valförberedelserna har inte tillräckliga
resurser. "Man försöker bygga om en demokrati med
människor som är fullständigt hänsynslösa"
96-37 s 4
"Fakta om valet i Bosnien"
2,7 miljoner registrerade väljare. Av dessa är hälften
på annan ort än de bodde före kriget. 5 olika
val.
Var finns de flyktingar som registrerat sig för att rösta:
Tyskland 132 000, Sverige 31000, Österrike 27000, Schweiz
20000. Danmark har 7000, Norge 6000.
96-38 s 8-9
"Nationalisterna tog hem valsegern"
Varför säger man så? Jo, p g a att bara 13500
muslimer och kroater av 150000 möjliga röstade i eller
i närheten av orter som de tvingades att lämna under
kriget.
96-38 s 8
"Få röstade på hemmaplan"
Alldeles för otillfredsställande lite menar OSSEs representanter
(men de ville kanske inte rösta? Är det säkert
att de blev hindrade?)
96-40 s 8-9
"Kan Bosnien fungera?
I Sarajevoförstaden Dobrinja vill serber och muslimer att
delningen ska permanentas. Drömmen om det multietniska Bosnien
är förmodligen död.
96-40 s 9
"Sanktionerna hävs formellt"
Nu sedan valet i Bosnien genomförts.
96-47 s 3
"Vapenvila råder men knappast fred"
Ett år efter Daytonavtalet är det bara den av NATO
övervakade vapenvilan som fungerar. Alla andra löften
är brutna. Landet är delat i två enheter: Federationen
Bosnien-Hercegovina, en muslimsk-kroatisk allians och republiken
Srpska. Federationen är i sin tur också uppdelad, med
några "rena" kroatiska områden.
Samma människor som startade kriget sitter kvar vid makten.
96-47 s 4
"Mladics trogna ockuperar TV-station"
En grupp bosniska arméofficerare har ockuperat i TV-station
och stört sändningarna.
96-47 s 5
"Fredsavtalet ska följas!"
Bosnien får i år 1,8 miljarder $ och nästa år
ännu mer. Om inte en stabil fred råder om två
år slutar betalningarna helt. I stället kan ekonomiska
sanktioner införas.
96-49 s 7
"Bosnien saknar fortfarande regering"
Därför fryses lån och bidrag. De tre medlemmarna
i det kollektiva presidentskapet kan inte bli överens om
hur stark den centrala regeringen (eller rådet) ska bli.
96-51/52 s 14
"Nästa fas stabilitet"
Intervju med Natos nye befälhavare i Bosnien, general William
Crouch
Han får befälet över de 30000 Natosoldater som
ska ersätta IFORs 50000 man i Bosnien. En "stabiliseringsstyrka"
som ska stanna i 16 månader.
"Nu handlar det om att flyktingar ska kunna återvända
och om ekonomisk utveckling".
97-11 s 7
"Ingen militär i världen kan skapa fred"
Den nya amerikanske utrikesministern är besviken och hävdar
att juni 1998 är absolut deadline för amerikanska trupper
i Bosnien. De lokala valen måste hållas och inte bara
skjutas upp.
97-23 s 14
"Krig eller fred i Bosnien?"
Intervju med Carl Bildt
Carl Bildt är på väg hem till Sverige men det
är en bräcklig fred han lämnar efter sig.
Han säger att en delning av Bosnien är ett omöjligt
alternativ.
97-28 s 11-12
"Det splittrade Bosnien"
Enheten låter vänta på sig, men delning kan aldrig
bli ett alternativ"
Det tycks som om hela världen (?) vill ha en etniskt blandad
stat, Bosnien, medan alla inblandade vill ha etniskt rena stater
- i varje fall kroater och serber.
(det är ju märkvärdigt egentligen om man ser det
ur etnisk - ras och religion - synpunkt: Inga muslimer är
så lite fundamentalistiska som de bosniska och så
är det dessa som minst kan leva tillsammans med andra. Det
måste ju finnas andra skäl för önskan till
separation än det etniska!). Alla försöker förhala
alla åtgärder som integrerar - bara när FN och
andra hotar med att dra in pengar tvingas man tillfälligt
krypa till korset.
97-32 s 8
"Väst vill öka pressen på Bosnien"
Varken serber, kroater eller muslimer följer Daytonavtalet"
Eftersom de tre länderna inte kunde enas om vilka diplomater
som ska representera Bosnien, avbröt USA och flera andra
europeiska länder de diplomatiska förbindelserna med
Bosnien.
97-32 s 9
"Nytt Balkanuppdrag för Holbrooke"
Han lämnar bankarbetet och Cypernkonflikten för ambulerande
uppdrag i Bosnien.
Han ska få Milosevic, Tudjman och Izobegovic att samarbeta.
Det är hög tid om de amerikanska soldaterna ska kunna
dras tillbaka i juni 1998. Han ska arbeta tillsammans med Robert
Gelhard, USAs specielle samordnare för Bosnien.
97-34 s 13-14
"Ofreden i Bosnien väcker tankar på nytt fredsavtal"
Nationalister på alla sidor i Bosnien kräver att Uska
drar sig tillbaka. Amerikanernas roll som fredsstiftare på
Balkan riskerar att urholkas och Washington befarar att Bosnien
faller sönder i samma stund som de amerikanska trupperna
åker hem.
Det är bara de 30000 soldaterna som hindrar att ett nytt
krig bryter ut. Det finns i Västeuropa 690 000 bosnier som
inte kan åka tillbaka hem ännu trots att de garanteras
detta i Daytonavtalet.
Främst beror detta på att den bosnisk-kroatiska federationen
aldrig praktiskt genomförts. Tudjman hindrar detta.
Nästan överallt gäller apartheid.
97-37 s 8-9
"Spänt läge inför valet i Bosnien"
Karadzicanhängare försöker ställa till med
oroligheter i Banja Luka, den största staden i den serbiska
delen av Bosnien. De hotar Nato-styrkorna med stenar och brandbomber
som tvingas retirera. (Vore det inte bättre om de främmande
soldaterna återvände hem. Låt dem kriga och slåss
med varandra i kampen om makten och de ekonomiska monopolen. Men
se till att hålla alla utanför EU-länderna. Låt
Iran ta emot de muslimska flyktingarna).
97-38 s 7-8
"Stort valdeltagande i de bosniska valen"
Lokalvalen i Bosnien. 182 distrikt utser 4830 ledamöter.
2,53 miljoner valberättigade. Många vill att valen
ska bekräfta den etniska delningen.
97-41 s 14
"Bör Nato stanna kvar i Bosnien?"
Det multietniska Bosnien är en orealistisk vision. Det har
historiskt sett aldrig fungerat utom då en yttre härskare
styrt landet. Så fort det fått egen makt har det genast
delat upp sig. Först var det det habsburgska imperiet, sedan
Jugoslavien och nu Nato.
97-41 s 15
"Bör Nato stanna kvar i Bosnien?"
Internationella styrkor är ett måste under lång
tid.
"Vi kan inte bara vända dem ryggen". Men den amerikanska
kongressen är mycket ovillig att förlänga tiden.
Om USA går ut, går också t ex de tyska trupperna.
Nato ska nu inrikta sig på att avväpna den tungt beväpnade
milisen, och slå till mot den korruption och smuggling som
ger pengar till Karadziks stora mängder livvakter vilka hindrar
honom från att gripas.
97-41 s 16-17
"Kulturstaden Sarajevo blommar upp igen"
Sedan utegångsförbudet hävts har film- och teaterverksamheten
kommit igång. En film "Perfect Circle" berättar
om hur en försupen poet upplevde belägringen och bombningarna.
Sponsras av Sorosstiftelsen. Men de flesta kulturfolk flydde under
kriget och har inte återvänt.
97-45 s 15-16
"Om och när USA lämnar Bosnien"
Den amerikanska kongressen vill inte förlänga de amerikanska
NATO-styrkornas mandat i Bosnien. De europeiska ledarna hotar
att också dra sig tillbaka om inte USA stannar. Då
är det slut den 1.7 1998. Började i december 1995 och
skulle då vara i ett år. Kongressen menar nu att det
inte går att ena det splittrade landet. Det kostar USA nära
20 miljarder kr per år att ha soldater i Bosnien.
97-45 s 17
"Bosniens ledare kämpar mot det förflutna"
Erfarenheterna från tiden med etnisk samlevnad och blandning
tycka ha glömts bort i den nuvarande kampen (eller så
framhålls nationalismen bara som ett svepskäl för
andra skäl att skaffa sig makt: Pengar och rikedom!!).
Författaren till denna artikel - en historieprofessor i USA
- pekar på många exempel på hur integrationen
redan breder ut sig i Jugoslavien (Han tycks vara dåligt
informerad eller är det bara önsketänkande?)
98-05 s 13
"Normaliseringen går framåt"
En ny bosnisk-serbisk moderat premiärminister, Milorad Dodik
har valts. Karadzics parti är inte längre i regeringsställning.
En ny gemensam valuta har införts av västmakterna.
98-06 s 12
"Ny regering i Republika Srpska stärker hoppet om fred"
Nu när den serbiska delen som den första fått
en oppositionsledare, affärsmannen Milorad Dodik som regeringschef
kommer trycket på de andra två enklaverna i Bosnien,
den muslimska och kroatiska att öka. T ex kommer nu den bosnienserbiska
ledningen att få lika stor del av den utländska hjälpen
som de två övriga.
98-11 s 4-5
"Fredsstyrkan stannar kvar"
De flesta av de 31000 Natosoldaterna stannar när mandatet
går ut i juni. Ett val i september kan bereda väg för
ett tillbakadragande.
98-18 s 4
"Slut på mediernas giftiga propaganda i Bosnien"
En tribunal ska kunna stoppa propaganda avsedd att motarbeta fredsansträngningarna.
98-20 7
"Fnurra på tråden i Bosnien"
En representant för Den höge Representantens organisation,
amerikanen Klein har uttryckt sitt gillande av nationalisten Susak
som nyligen avled i cancer. Han ledde bosnienkroaterna mot att
göra sig fria från Bosnien och inlemmas i Kroatien.
Bosniens president är arg.
98-25 s 10-11
"Har någon lärt något av misstagen i Bosnien?"
Troligen västmakterna, menar Richard Holbrooke, som anser
sig ha strategin klar (i första hand en dialog mellan Milesovic
och Rugova) men tyvärr knappast Serbien och Milosevic.
98-38 9-10
"Valet i Bosnien stärkte demokratin"
Valet gick lugnt till och moderata krafter tycks ha stärkts.
99-32 s 11
"Det som inte kan köpas för pengar"
Kan folken på Balkan lära sig att leva tillsammans?
Sedan 1996 har 40 miljarder kronor skänkts till Bosnien.
24 av dessa till saker som syns, vägar, broar etc. Det finns
el, vatten och tak över huvudet. Hårdvaran finns på
plats men mjukvaran!
"Riktiga serber bor inte tillsammans med muslimer".
Fast det gör de i en liten by Baljvina.
2000-35 s 6-8
"Fred och stabilitet går en svår balansgång
på Balkan"
I höst äger det rum fler val på Balkan än
något annat år sedan det forna Jugoslavien splittrades
för 8 år sedan. Årets val kan på sikt resultera
i att hela regionen omformas. Speciellt intressanta är valen
i Bosnien och Kosovo.
Till valet i Jugoslavien har inte trovärdig kandidat trätt
fram till Milosevic.
I Bosnien är det bara en minoritet av muslimerna - vars ledare
kallar sig bosniaker - som tycks tro på en multietnisk stat.
Men folk börjar flytta tillbaka till sina gamla bostäder
även om de kommer att utgöra en "minoritet".
Dock betraktar de flesta bosnier alltjämt politiken som etnisk.
I den muslimskkroatiska delen saknar 40 % arbete. I den serbiska
republiken 50 %. Om SFOR skulle lämna Bosnien skulle kaos
nästan säkert bryta ut igen.
Men i Kosovo är läget ännu mer hopplöst. I
Kosovo vinner hänsynslösa kosovoalbanska nationalister
mark. Nästan alla serber har fördrivits från Pristina.
De som finns kvar förvägras hjälp på sjukhusen.
En annan oroskälla är våldet etniska albaner emellan.
Särskilt mellan UCKs "demokratiska parti" PDK och
Rugosas mer moderata LDK. Politiker och kriminella konkurrerar
om makt och inflytande inför de lokala valen i Kosovos kommuner.
Även i Kosovo är det den internationella polisen och
militären som hindrar en total explosion av våld.
2000-46 10
"Bosniens nationalister behåller greppet"
Landets demokratiska krafter riskerar att bli besvikna"
De tre största nationalistiska partierna leder i sina respektive
etniskt dominerade regioner. I de serbiska, kroatiska och muslimska
regionerna. Alla Bosniens 3 etniska grupper anser idag att de
är krigets förlorare.
2000-48 10-11
"Västmakternas engagemang i Bosnien avtar"
De långsamma framstegen när det gäller återuppbyggnaden
i Bosnien beror till stor del på felaktiga hjälpåtgärder.
Fixeringen vid materiell återuppbyggnad har lett till farliga
försummelser. Västregeringarna börjar tröttna
på arbetet. Tre skäl: otyglad korruption, varaktigt
etniskt hat och ett ändlöst behov av fredsbevarande
styrkor från Nato.
2001-33 s 12
"Brott mot mänskligheten"
Allt är klart för att arrestera Bosniens två mest
ökända krigsförbrytare: Radovan Karadzic och Radko
Mladic. I den serbiska delen av Bosnien bli folket allt fattigare:
"det finns ingen ekonomi, ingen budget, inga löner,
inga investeringar". Folket nu skulden på de två
Karadzic och Mladic som de tidigare gett beskydd åt. De
lever nu som jagade djur i tunnlar och underjordiska bunkrar konstruerade
av Jugoslaviens förre diktator Josip Bros Tito.
2002-07 s 6-7
"Livet i Bosnien börjar återgå till det
normala"
Drygt 6 år efter fientligheterna i Bosnien råder det
åtminstone på ytan ett slags normalitet. Rasmotsättningarna
drev 2 miljoner bosnier på flykt. FN arbetar hårt
för att hjälpa människor att återvända
hem. Bekymret är att det inte finns några jobb. Nästan
ingen arbetar.
2002-07 s 8-9
"Det etniska rensningen har satt outplånliga spår"
I tisdags började rättegången om några av
de gångna årens värsta förbrytelser. Jugoslaviens
förre president Slobodan Milosevic, som anklagas för
att bära det yttersta ansvaret för de döda bosnienmuslimerna
i Sanski Most och tusentals andra, ska nu försvara sig inför
den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Drygt
200000 människor miste sina liv i de jugoslaviska krigen.
De flesta var muslimer. Bosnien är fortfarande delat i etniska
områden.
2002-24 s 13-16
"Riktig fred dröjer i Bosnien"
Det kommer att ta mycket lång tid innan det multikulturella
Bosnien-Hercegovina återuppstår. Korruption, bedrägerier
i samband med flyktingars återkomst och krigsförbrytare
på fri fot kännetecknar Bosnien-Hercegovina. Det har
gått sju år sedan inbördeskriget och landet är
stabilt på ytan men det söker fortfarande en väg
ut ur krisen.
Det största problemet är den stora tillgången
på vapen och alla gömda illegala förråd.
Varje vuxen man har i genomsnitt 3 vapen.
Mycket få flyktingar har återvänt till sina hem
om de ligger i ett område som dominieras av en annan etnisk
grupp. Bosnien är ett "vilda västern" samhälle
där plundring av statens pengar betraktas som något
helt naturligt.
2002-28 s 8
"Trevande försök att hitta sanningen"
Sannings- och försoningskommissionen i Jugoslavien, landets
motsvarighet till FNs krigstribunal, har startat för att
reda ut vem som bar ansvaret för blodsutgjutelsen i Kroatien,
Bosnien och Kosovo. Målet är ambitiöst men resurserna
är små. Jugoslaviens folkgrupper vill varken försonas
eller förenas.
2002-41 s 10-11
"Bosnien röstade nationalistiskt"
Besvikelsen över fortsatta ekonomiska umbäranden missgynnade
de reforminriktade partierna i det bosniska valet. Arbetslösheten
närmar sig 60 % och den genomsnittliga månadslönen
ligger på 250 dollar. I Bosniens tredelade presidentskap
tycks den serbiske nationalisten Mirko Sarovic erövra den
serbiska platsen. Dragan Covic som representerar den nationalistiska
kroatiska demokratiska unionen ledde i kampen om den bosniska
platsen medan resultatet i det muslimska valet vara mera osäkert.
2003-9 s 10-11
"Bosnien klarar sig inte utan hjälp"
Vart tog alla pengarna vägen?
Mellan 5 och 15 miljarder dollar har pumpats in i Bosnien. Utan
att något påtagligt har hänt. Målet var
att bygga en marknadsekonomi, som bygger på en rättsstat
och privatiserade tillgångar. Men utländska investerare
har tröttnat på de lokala ledarnas tröghet. Utan
ett inflöde av utländskt kapital skapas inga arbetsplatser
än i det som ofta kallas "den grå ekonomin"
som omfattar allt från smuggling av elektronik till svart
arbetskraft.
2003-42 s 7
"EU kan ta över Natos roll i Bosnien"
Enligt företrädare för Nato och EU kan unionen
överta stabiliseringsstyrkan före slutet på nästa
år. Tidigare blockerades ett eventuellt övertagande
av USA. USA vill nu dra tillbaka sina styrkor från regionen.
De behövs i Irak.
2003-45 s 9-10
"Fredsarbetet i Bosnien går trögt"
Paddy Ashdowns bulldoxermetod väcker ont blod och bromsar
utvecklingen mot fred. Fortfarande 8 år efter Daytonavtalet
finns det ingen fungerande bosnisk stat och än mindre en
gemensam bosnisk identitet. Viktiga reformer blockeras av till
synes oöverbryggliga etniska motsättningar. Bosniens
framtid står på spel. Om Bosnien vägrar att genomföra
viktiga reformer kommer EU att lämna landet åt sitt
öde vilket leder till stagnation och säker fattigdom.
Ministaten Bosnien är i verkligheten så gott som bankrutt.
Kanske är det tid för Europa att dra sig tillbaka från
Bosnien och låta landets politiska ledare tillåtas
att begå misstag.
2003-51/52 s 11-12
"Radikala islamister sprider sitt budskap i Bosnien"
Arabiska islamister indoktrinerar bosniska muslimer. I Sarajevo
vars hus är fulla av ärr från kriget ligger ett
monstruöst nybygge, en moske skänkt av Saudiarabiens
kung Fahd. Den har kostat 200 miljoner kronor. Sedan inbördeskrigets
slut har Saudiarabien finansierat 3000 projekt. Predikanterna
i de wahhabitiska moskeerna hetsar öppet åhörarna
att hata väst, Israel och det gudlösa Amerika. Det lilla
landet på Balkan löper stor risk att bli en tummelplats
för fanatiska religionskrigare. De drar från krig till
krig, har varit i Afghanistan såväl som Tjetjenien
och Irak. De flesta bosnier - kroater, serber som muslimer - ogillar
inflytandet från det avlägset belägna Arabien.
2004-31/32 s 5-6
"Bro över mörka vatten byggs upp på nytt"
Den historiska bron, som raserades under inbördeskriget i
Bosnien återinvigs med hopp om fred. Den 9 november förstördes
bron av kroatisk militär. Bron har varit staden Mostars kännetecken
i många hundra år. Mostar har fått nära
10 miljoner i bidrag från andra länder som också
hjälpt till att bygga upp bron igen. Men i verkligheten är
detta inte mer än en gest. Staden liksom hela Bosnien är
delad. Mostar har en kroatisk och en muslimsk del, Det finns två
uppsättningar av allt. Skolor, sjukhus, fotbollslag och kommunaltrafik.
Där finns 60000 kroater och 38 % muslimer och en liten minoritet
serber. Serberna var tidigare lika stora men har inte vågat
bo kvar utan flytt till andra delar av Bosnien. Bosnien är
en stat bara till namnet. Det finns nästan ingenting som
de tre "etniska grupperna" (raserna? religionerna? familjerna?
stammarna? eller har de olika genuppsättningar eller vad
nu "etnisk grupp" betyder?) kan komma överens om.
De tycker inte om varandra och bekämpar gärna varandra
ibland med dödlig utgång. Även om det s k kriget
ligger 10 år tillbaka i tiden och enorma summor pengar lämnats
i bidrag till Bosnien från internationella organisationer
och från enskilda länders (eller just därför
kanske?. Bidragsfällan är alltid farlig).
2005-12 s 3-4
"EU är tillbaka i Bosnien"
EUs största militära operation pågår i den
region där EU gjorde sitt hittills största utrikespolitiska
misslyckande. I december 2004 tog EUs 7000 man starka EUFOR-styrka
över kontrollen över fredsinsatserna i Bosnien från
NATO. När Jugoslavien började lösas upp 1990 var
EUs första reaktion att försöka muta landets delar
att hålla ihop under löften om att Bryssel skulle hjälpa
till. Detta nådde sitt bottenläge 1995 när holländska
FN-soldater inte förmådde förhindra bosnienserbernas
massaker på 7500 bosnienmuslimer i Srebrenica 1995. Till
slut krävdes det en USA-ledd NATO-intervention för att
sätta stopp för konflikten. Därför är
inte bosniakerna särskilt glade när nu EU tar över
efter amerikanerna. Bosniens officiella arbetslöshet är
45 % och landet lider av kronisk, organiserad brottslighet.
2005-16 s 5-6
"Balkan är ett kaotiskt fiasko"
En ny rapport rekommenderar att Lord Ashdowns uppdrag i Bosnien
ska avbrytas och att den regionala politiken förändras
radikalt, eftersom den har gått in i "en återvändsgränd".
En "expertgrupp" bestående av Balkanexperter och
politiker, däribland 6 f d premiärministrar, som leds
av italienaren Giuliano Amato har efter ett års studier
presenterat en rapport. Trots att miljarder dollar pumpats in
i regionen har resultaten varit mycket magra: "en blandning
av svaga stater och internationella protektorat, nolltillväxt,
utbredd korruption, hög arbetslöshet och utbrett missnöje".
Gruppen menar att Lord Ashdowns post som hög representant
i Bosnien ska avvecklas då ämbetet har diktatoriska
befogenheter. Den albanska majoriteten ska tillerkännas någon
form av oberoende i Kosovo. Den lösa unionen mellan Serbien
och Montenegro bör överges. Bryssel måste presentera
en ny strategi som har målet att alla länder i det
forna Jugoslavien ska vara medlemmar i EU inom 10 år. Detta
är det bästa botemedlet mot den tilltagande pessimismen
i regionen.
2005-16 s 6-7
"I väntan på tåget till Bryssel"
EU har på allvar börjat överväga medlemskap
för Serbien och andra länder på Balkan. Det har
gått nästan 15 år sedan Jugoslaviens blodiga
upplösning med etnisk rensning och massakrer började,
och äntligen tycks tanken på EU-medlemskap för
länderna på västra Balkan ha slagit rot både
på Balkan och i Bryssel. Alternativet är att regionen
riskerar att bli ännu fattigare och mer isolerad. Ett snabbspår
för Serbien till EU-medlemskap skulle kunna vara moroten
att godkänna självständighet för Kosovo.
2005-26 s 8-9
"Politiskt dödläge i Bosnien"
Motstånd mot polisreform och oro för framtida medlemskap
i EU. Polisväsendet måste reformeras. Det är ett
oeftergivligt krav för medlemskap i EU. Man måste bryta
"nätverket mellan politiker, kriminella och poliser".
Men parlamentet i Banja-Luka, den bosnisk-serbiska republiken
vägrar. Det skulle beröva republiken dess kontroll över
polisen.
2005-27 s 18
"Såren har inte läkt än"
I dagarna är det 10 år sedan flera tusen muslimska
pojkar och män i Srbrenica dödades av bosnien-serbiska
styrkor i den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget.
Internationella och regionala ledare kommer att samlas i Srbrenica
det kommande veckoslutet för att markera 10-årsdagen.
Det brittiska utrikesdepartementet vill att Bosniens, Serbiens
och Kroatiens ledare ska utfärda en gemensam deklaration
om "försoning och förlåtelse". Detta
avvisas emellertid bestämt av Bosnien och Kroatien.
2005-46 s 10-11
"På ruinens brant"
Balkanstaten skulle bli ett mönster för etnisk försoning.
Men Bosnien har snarare blivit en monsterstat. Men klyftorna mellan
serber, muslimer och kroater verkar oöverbryggliga trots
att det är mer än tio år sedan kriget tog slut.
Bosnien är i dag, 10 år efter krigets slut och Daytonavtalet,
ett delat land med 10 kantoner, 14 regeringar och 145 ministrar.
70 % av statsbudgeten går till administrationen! De 30 %
ska räcka till pensioner, arbetslöshetsunderstöd
- arbetslösheten är 40 % - och andra sociala program.
Korruptionen är enorm, över två miljarder euro
som andra länder skänkt till återuppbyggnad av
den krigshärjade regionen tros ha förskingrats. Den
organiserade brottsligheten är stor. Vapen-, narkotika -
och människosmuggling är stora inkomstkällor för
många människor och det är inte ovanligt att politiker
arbetar hand i hand med brottslingar.
Det faktum att arabiska extremister också försöker
få in en fot i landet väcker stor oro tom bland muslimerna.
Saudiarabien lär ha investerat drygt en miljard dollar i
Sarajevo bland annat till uppbyggnad av 158 moskéer.
De olika folkslagen kan inte komma överens. Det har bildats
ett slags allmän "apartheidpraxis". Folkslagen
bor i sina egna getton, handlar i sina egna affärer och i
det kroatiskt dominerade Hercegovina har muslimska och kroatiska
barn egna ingångar i skolorna och de undervisas i skift!
Denna stat skulle FN, enligt sina egna mål, sedan länge
ha förvandlat till en multietnisk, multikulturell mönsterstat.
Istället förefaller landet på väg att bli
en monsterstat som om kanske 10 år kommer att var omgivet
av medlemsstater i europeiska unionen.
2005-46 s 12
"Bosnien får chansen att börja ett nytt liv"
10 år efter Daytonavtalet kan Bosnien ta steget fullt ut
mot att bli en parlamentarisk demokrati. Under 7 månader
har amerikanska diplomater i hemligt utarbetat ett förslag
till ny författning. Ledare för Bosniens åtta
största regeringspartier är i Bryssel för att diskutera
förslaget. Om det antas får Bosnien för första
gången sedan krigets slut "normala" kännetecken
på en integrerad, icke-etnisk parlamentarisk demokrati:
ett nationellt parlament med fullständig lagstiftningsmakt,
en centralregering med fullständig exekutiv makt och en statschef
med ceremoniella befogenheter.
2006-35 s 7
"Etniska tvister flammar upp inför valet i Bosnien"
Trots att återuppbyggnad och stabilitet har stått
på dagordningen i mer än tio år klarar sig Bosnien
inte utan internationell övervakning. Landet förbereder
sig för parlaments- och presidentvalen i oktober. Den hårda
retoriken underblåser motsättningarna som kan trappas
upp till våld i ett samhälle där det finns gott
om vapen och alkohol. Milorad Dodik som är premiärminister
i den bosnienserbiska republiken som omfattar nästan halva
Bosnien jämför den muslimskt dominerade bosniska huvudstaden
Sarajevo med Teheran. Arbetet med den nya författning som
ska ersätta Daytonavtalet om fred 1995 har gått i baklås.
2006-46 s 3-4
"Daytons förbannelse"
Den tyska armén kommer att ta hem sina soldater från
Balkanrepubliken Bosnien-Hercegovina, och även EUs höge
representant kommer sannolikt att ta farväl av republiken
nästa sommar. Detta betyder inte att fienderna i landet har
försonats med varandra.
Miljarder av återuppbyggnadspengarna till Bosnien - det
är per invånare i landet mer än vad Marshallplanen
överförde till Tyskland efter andra världskriget
och som blev grunden till "det tyska undret" på
1950-talet - har förskingrats eller investerats i tvivelaktiga
projekt. Därför är arbetslösheten 50 % och
fattigdomen hos den stora massan oerhörd och klyftan till
de krigsprofitörer som tjänat enormt på alla bidragspengarna
är förfärlig.
60 % av statsbudgeten går till den uppblåsta bosniska
administrationen och den ofantliga byråkratin, landet med
drygt 4 miljoner invånare har 180 ministrar och sammanlagt
760 parlamentariker i de många parlamenten.
Därtill kommer en utbredd kriminalitet, tilltagande korruption
och ett förstört rättsväsen. Men det värsta
är oförsonligheten mellan de forna fienderna. Misstron
mellan kroater, serber och bosnienmuslimerna är stor. Bosnienserberna
kräver sin rätt till en egen stat och kroaterna känner
sig förtryckta i tvångsgemenskapen med muslimerna.
Mostar med 110 000 invånare är fortfarande elva år
efter Daytonavtalet en delad stad mellan kroater och muslimer.
I fler än 50 skolor sker undervisningen enligt apartheidsystemet.
För att förhindra blodiga slagsmål på skolgårdarna
hålls de tre etniska grupper åtskilda.
De flesta av de flyktingar som har återvänt har inte
stannat på de platser de kom från utan sålde
snabbt sina hus och flyttade till områden där deras
etniska grupper finns.
Det är mycket troligt att om Kosovo förklaras självständigt
från Serbien så kommer de bosniska serberna - som
utgör nästan 40 % av befolkningen i Bosnien - att kräva
självständighet för den "serbiska republiken"
inom Bosnien. Gnistorna från de muslimska albanerna i Kosovo
kan komma att starta en ny krigsbrand i Bosnien.
2007-37 s 10
"Slutdaltat med Bosniens ledare!"
Det har gått tolv år sedan kriget i Bosnien tog slut.
Men landets ledare verkar helt oförmögna att lägga
grammalt groll åt sidan och börja blicka framåt.
Miroslav Lajcak övertog för några veckor sedan
posten som EUs "högste representant". Han har redan
gett ultimatum till den bosnienserbiske ledaren, Milorad Dodik
och den bosnienmuslimske ledaren Haris Silajdzic, att de innan
månadens slut måste ha kommit överens om en enhetlig,
nationell poliskår annars kommer förhandlingarna med
Bryssel att avbrytas. Idag speglar polise4ns struktur den etniska
splittringen, eftersom de båda "enheterna" har
var sin poliskår.
2007-49 s 5
"Balkan oroar"
EU har avbrutit det militära tillbakadragandet från
Bosnien tillsvidare. Man fruktar att den bosnienserbiska republiken
skulle kunna stimuleras att också förklara sig självständig
om Kosovo gör det. Kosovos nya regeringschef , Hashim Thaki,
har deklarerat att han tänker utropa självständighet
efter den 10 december.
2008-38 s 13
"Tre år för krigsförbrytelser"
En före detta befälhavare i Bosniens muslimska armé,
Rasim Delic, dömdes i måndags till tre års fängelse
av krigstribunalen i Haag. Delic dömdes för att inte
ha hindrat utländska islamistiska krigares övergrepp
mot serbiska krigsfångar 1993-95 och för att inte ha
straffat dem som begick övergreppen. Det låga straffet
motiverades med att domarna inte fann sig ha tillräckliga
bevis för att Delic verkligen hade kontroll över de
arabiska islamister, som strömmade till Bosnien för
att delta i kriget på den muslimska sidan.
2008-44 s 6-7
"Den bosniska krutdurken"
En ny kris på Balkan rycker allt närmare. EU och USA
måste agera omedelbart och tillsammans. Detta menar Paddy
Ashdown, det internationella samfundets höge representant
2002-2006 och Richard Holbrooke, chefsarkitekten till Daytonavtalet
1995.
Bosnien står på randen till en kollaps. Dern bosniske
premiärministern och bosnienserben Milorad Dodik har på
två år omintetgjort många av framstegen i Bosnien
de gångna 13 åren. Han har försvagat den bosniska
statens institutioner och så gott som stoppat landets utveckling
till en fungerande (och EU-kompatibel stat). Dodiks aktioner har
underblåsts av uppmuntrande tillrop från Ryssland
och oljepengar. Dodiks rival, presidenten för hela Bosnien-Herzegovina,
Haris Silajdzic, vill slå ihop Bosniens två delar
till ett icke-federalt land. Det giftiga samspelet mellan de två
är kärnan i Bosniens aktuella kris. Detta känsliga
läge har uppstått därför att det internationella
samfundet haft annat att tänka på.
Artikeln finns i International Herald Tribune eller läs mer här.
2009-10 s 5-6
"Ingenting håller samman Bosnien" hela artikeln
Motsättningarna ökar i det bräckliga Bosnien, där
serberna fortfarande pratar om självständighet. För
två veckor sedan skickade den federala polisen en rapport
till riksåklagaren med anklagelser om korruption, bedrägeri
och missbruk av allmänna medel mot Republika Srpskas premiärminister,
Milorad Dodik. Hans talesman Gordan Milosevic, hävdar att
anklagelserna har politisk grund. Dodik säger sig helt ha
förlorat förtroendet för staten Bosnien-Herzegovina.
Han kräver att Bosniens serbiska republik får självstyre
och rätt att hålla folkomröstning om eventuell
självständighet. Ett utträde ur Bosnien-Herzegovina
kan uppfattas som en krigsförklaring och kunna leda till
en internationell isolering.
2009-10 s 10-13
"Profetens femte kolonn finns i Sarajevo"
I Sarajevo, som en gång i tiden kallades för Balkans
Jerusalem, är islamisterna på frammarsch. Nu är
staden den islamiska andlighetens högborg i Europa. Med hjälp
av arabiska sponsorer och stabila nätverk ser fundamentalisterna
till att säkra återväxten. Detta hotar den statliga
enheten mellan muslimer, serber och kroater.
Kung Fahdmoskén är uppkallad efter den saudiske monarken
Fahd Bin Abd al-Aziz Al saud och betalad av det saudiska kungahuset.
Den är den största moskén på Balkan och
en samlingsplats för muslimska fundamentalister i Bosnien-Hercegovina.
Imamen Nezim Halilovic är ledare för Wahhabiterna som
fundamentalisterna kallas. Själva kallar de sig för
Salafiter, efter en av sunnismens ultrakonservativa grenar.
Kriget på Balkan på 1990-talet satte traumatiska spår
i Bosniens traditionellt världsliga muslimer som blev ett
lätt byte för islamisterna. Under kriget dök det
upp gudskrigare från arabiska och nordafrikanska länder
för att frivilligt slåss på bosniakernas sida.
De förde med sig frön till en salafitisk väckelse.
Idag erkänner ungefär 60 000 bosniaker sig till Wahhabismen.
Vad som är "halal" och "haram" måste
de nu lära sig av skäggiga missionärer från
arabländerna. De får reda på att de tidigare
levt efter irrläror och gudlöst. Till exempel att den
kvinna som arbetar som städerska på en bank lever i
synd eftersom banken tar ränta på utlånade pengar!
Och detta i landet Bosnien som för drygt 8 månader
sedan undertecknade ett associeringsavtal med EU! Srdjan Dizdarevic,
ordförande i Helsingforskommittén i Bosnien talar
om "det civila samhällets nederlag" och om fascistisk
"retorik". I skolorna förbjuds den "kristna"
jultomten, "Lillefar Frost".
Originalartikel i der
Spiegel eller läs
den här.
Se också artikeln "Fundamentalist
Islam Finds Fertile Ground in Bosnia", 2007.
2009-15 s 5-6
"Bosnien, ett hopplöst fall?"
Den kroatisk-bosniakiska federationen balanserar på randen
till konkurs. Enormt mycket pengar betalas ut till så kallade
krigsveteraner som utgör en mycket stark lobbygrupp. Därför
är det nu kris mellan federationen och Bosnien-serbiska republiken.
Det talas om utträde ur Bosnien-Hercegovina för den
senare och att det på ömse sidor rustas för krig
om än mycket diskret via jaktklubbar och säkerhetsföretag.
2009-22 s 7-8
"Dags för Balkan att växla in på Europaspåret"
Den amerikanske vicepresidenten, Joe Bidens, besök på
Balkan nyligen uppmärksammade vikten av att länderna
där får fortsatt hjälp med att integreras i resten
av Europa. Obamas administration oroar sig för Bosnien. EU
har ingen sammanhängande policy för Bosnien. Landet
har fått en efterkrigsstruktur som bäddar för
en ändlös dragkamp mellan å ena sidan bosnienserbiska
ledare som vill bevara den serbiska enhetens kvasisjälvständighet
och å andra sidan bosniaker som vill centralisera mer av
statens funktioner. Ledarna på Balkan anstränger sig
inte tillräckligt för att infria sina löften till
EU, vilket i sin tur förstärker Bosniens rykte som en
opålitlig region som genomsyras av organiserad brottslighet.
2009-22 s 9
"Balkan finns kvar på USAs dagordning"
Bosnien- Hercegovina är det land på Balkan som löper
störst risk för nya våldsutbrott. Men det betyder
inte att landet behöver skriva om det fredsavtal som ligger
till grund för den etniskt splittrade staten, underströk
den amerikanske vicepresidenten, Joe Biden, som besökte regionen
i förra veckan för att signalera att Amerika är
fortsatt engagerat i regionen. I ett tal till det bosniska parlamentet
varnade Biden för att de alltjämt djupa etniska motsättningarna
medverkar till att Bosnien är ett av Europas fattigaste länder
där risken för att våld blossar upp på nytt
är påtaglig.
2009-42 s 5-6
"Ingenting har hänt sedan Dayton"
Bosnien-Hercegovinas politiska ledare har enats om att före
den 20 oktober bryta dödlägret i sitt etniskt splittrade
land i avsikt att återuppliva planerna på ett närmande
till Europeiska unionen. Enligt Daytonavtalet från 1995
delas landet i två separata "enheter" med omfattande
självstyren, en bosniak-kroatisk federation och en serbisk
republik. Landet har ineffektiv ledning och är ekonomiskt
svag och de etniska motsättningarna verkar lika djupa som
under kriget. Alla de tre etniska grupperna måste kompromissa
för att få en fungerande författning säger
USAs biträdande utrikesminister, James Steinberg. Medan den
serbiska enheten har klarat den ekonomiska krisen tämligen
bra stod den bosniak-kroatiska federationen på randen till
bankrutt redan före krisen. Men fortfarande betalar den ut
ohållbara bidrag till krigsveteraner och krigsoffer.
2010-40 s 11
"Bosnien står och stampar på samma plats"
Nationalism och etniska motsättningar lyste igenom i det
bosniska valet.
I söndagens val triumferade åter igen en uttalat nationalistisk
bosnienserb. Milorad Dodik, en populär, före detta basketbollspelare
kräver att Republika Sprska ska separeras från den
muslimkroatiska federationen.
Resultatet av söndagens val hotar att befästa det politiska
dödläge som blockerar Bosniens integration i resten
av Europa. Bosnien är som besatt av nationalism.
2010-41 s 16
"Clinton föreslog reformer"
USAs utrikesminister, Hillary Clinton, har i veckan besökt
Balkan för att uppmuntra länderna där till politiska
reformer. I samtal med de bosniska ledarna uppmanade Clinton dem
att göra medlemskap i EU till högsta prioritet. Efter
besöket i Sarajevo fortsatt Clinton till Belgrad och Kosovo.
2010-45 s 9
"Albaner och Bosnier slipper visum"
EU beslöt häromdagen att kravet på visum för
besökare från Albanien och Bosnien ska hävas under
förutsättning att resenären har biometriska pass
med digitala fotografier. En del europeiska regeringar anser dock
att Albanien och Bosnien saknar förutsättningar att
hantera illegal invandring och narkotikahandel effektivt på
grund av korruption och svaga institutioner.
2011-16 s 6
"Stackars Bosnien"
Landet är splittrat och illa styrt. Utan hjälp utifrån
riskerar Bosnien falla sönder och i värsta fall kan
ett nytt inbördeskrig bryta ut.
Bosnien genomlider sin värsta kris sedan kriget slutade 1995.
Milorad Dodik, president för Republika Srpska, kräver
öppet att Bosnien ska upplösas. Än mer oroväckande
är den trassliga Bosniak-kroatiska federationen. De två
största kroatiska partierna vägrar att sitta med Socialdemokraterna
i federationsregeringen. Socialdemokraterna som domineras av muslimska
bosniaker vann det senaste valet. Den kroatiske ledaren Martin
Raguz anser att den konstitution som antogs 1995 och som stoppade
kriget är föråldrad. Han föreslår ett
nyval vilket Socialdemokraterna är helt emot.
Serben Milorad Dodik har bildat en allians med de ledande bosnienkroatiska
ledarna. De har till och med ingått ett avtal om att bilda
en regering på statsnivå med varandra.
2011-42 s 10
"Bryssel lockar"
EU-kommissionen presenterar sin årliga rapport om kandidatländer
och presumtiva kandidatländer. Lockande medlemskap sporrar
reformer i länderna på Balkan. Men knappast för
Bosnien som har stagnerat fem år i rad. Landet saknar regering
sedan ett år, vilket betyder att viktig lagstiftning försummas.
2012-08 s 28-29
"Alla döljer vilken folkgrupp de tillhör"
I Bosnien flydde miljontals människor från sina hem
för att undgå strider och förföljelse. De
sökte skydd utomlands eller i andra delar av det etniskt
splittrade Bosnien, de flesta med förhoppningen om att snart
kunna återvända hem.
Inte ens på samma arbetsplats vet man vem som är vem.
Bara namnet kan avslöja det.
Vad som hände 1992 var att bosnienserberna med stöd
av den jugoslaviska armén försökte ta över
den etniskt blandade huvudstaden Sarajevo. 700 000 flyktingar
spreds över hela världen, av dem 60 000 till Sverige.
Ingen av de som kom till Västeuropa har återvänt.
Sverige tillhör de viktigare biståndsgivarna till dagens
Bosnien. Sverige satsar 170 miljoner fram till 2014.
Bosnien har 19 presidenter, 14 regeringar och 200 ministerier.
2012-18 s 30
"Etnisk separation förbjuds"
En bosnisk domstol har i en historisk dom deklarerat att etnisk
separation av barn i landets skolor är diskriminering och
därför förbjudet. Domstolen i Mostar har beordrat
berörda skolor att senast i samband med skolårets början
i september inrätta etniskt blandade skolor med enhetliga
läroplaner.
Idag finns inga etniskt blandade klasser i bosniska skolor. EU-kommission
uttryckte "stor oro" för den "bestående
diskrimineringen i bosniska skolor" i en rapport förra
hösten.
2013-14 s 12
"Från klusterbomber till industriella kluster"
Under kriget 1992-1995 belägrades staden Gorazde av serbiska
trupper. De ljudligaste smällarna nuförtiden handlar
om tillverkningen vid Bekto Precisa-fabriken som expanderar.
Bosnien lider av en stagnerad ekonomi, hög arbetslöshet
och en regering som är dysfunktionell. Men i östra Bosnien
kring Goradze finns några industriella kluster, med typiska
drag som dynamiska borgmästare, starka entreprenörer
och starka band till Tyskland.
2013-23 s 4-6
"De andras liv"
I Bosniens regering är endast tre etniska grupper tillåtna.
Övriga räknas till "de andra" och är
politiskt diskriminerade. Vi den kommande folkräkningen har
"de andra" äntligen möjlighet att dra det
etniska tänkandet till sin spets.
I Dayton 1995 konstaterades den rigida uppdelningen i tre "konstitutionella
folkgrupper" bosniaker (bosniska muslimer), serber och kroater.
Endast dessa har möjlighet att nå höga poster
inom staten. Negligerade blev judar och romer men också
de som ser sig som bosnier eller herzegoviner. Alla klassas som
"de andra".
2014-08
s 9-10
"Dayton-avtalets misslyckande"
Protesterna grundar sig på ett tillfälligt avtal som
bara skulle säkra freden, inte vara för evigt. Avtalet
har visat sig vara en dysfunktionell stats struktur som hämmat
den ekonomiska utveckling. Och hjälpt till att cementera
"korrupts nepotism och självgoda eliter".
I hela Bosnien har frustration mot regeringen lett till en urladdning.
Balkan,
Bosnien, Historia
2015-28 s 7
"Åttatusen muslimska män och pojkar dödades
under fyra dagar i juli 1995 av bosnienserbiska dödsskvadroner
när de belägrade Srebrenica som var förklarat som
"säkert område" under FNs beskydd.
De bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko
Mladic är åklagade för att ha iscensatt folkmorden.
Nu tyder nya rön på att västmakterna var medvetna
om vad som höll på att hända.
De nya uppgifterna har sammanställts av en före detta
korrespondent för La Monde, Florence Hartman, som uner 15
års tid samlat fakta till sin bok "The Srebrenica Affair".
Hennes förra bok, "Peace and Understanding" (2007)
redogjorde för de beslut som innebar att den internationella
tribunalen för forna Jugoslavien inte släppte viktiga
dokument krin massakerna till den bosniska regeringen, vilken
misslyckades att stämma Serbien för folkmord inför
Internationella domstolen i Haag.
Bosnien,
Vatikanen, Religion
2015-36 6-8
"Kommersiellt jippo eller en sann vision?"
Påven misstror att jungfru Maria uppenbarar sig.
Jungfru Marias uppenbarelse år 1981 har förvandlat
den lilla staden Medjugorje i Bosnien till ett enormt populärt
religiöst resmål och omvandlat den en gång så
fattiga byns rustika stenhus till hotell, nya restauranger och
souvenirbutiker som har mer än en miljon besökare per
år. Tre av ungdomarna påstår sig ha sett jungfru
Maria vid upprepabde tillfällen, någon varje dag och
vid samma klockslag.
Men uppenbarare hon sig verkligen där på samma plats.
De schemalagda uppenbarelserna har lockats miljoner troende till
denna lilla stad men också framkallat en god dos av misstänksamhet
från skeptiker, där ibland påve Franciskus.
Påven är skeptisk och snart offentliggörs resultaten
av Vatikanens egen utredning om de rapporterade uppenbarelserna.
"Church
Inquiry May Pit Pope Against a Popular Bosnian Shrine"
http://www.nytimes.com/2015/08/27/world/europe/catholic-church-virgin-mary-apparations-medjugorje.html?_r=0
"Pope
Francis revealed blunt thoughts on Medjugorje in interview in
Brazilian book"
http://te-deum.blogspot.se/2015/06/pope-francis-revealed-blunt-thoughts-on.html
