Hmm. Vad ska man säga? Man kan i alla fall knappast beskylla Morrissey för att vara feg, då han öppnar sin första soloskiva med två riktigt udda spår. Visserligen kommer magnifika Everyday is like sunday direkt efteråt och styr upp, men ändå. Den lilla låten om programledaren som blir för gammal för att vara barnstjärna men ändå är för ung för att få bestämma, har jag aldrig hört någon räkna upp bland Morrisseyfavoriterna. Liksom Alsatian cousin är det här ett av skivans svagare spår. Little man, what now? är dessutom snäppet sämre. Ingen starkare melodi, så att säga...
An afternoon nostalgia television show
You spoke in silhouette but they couldn't name you
Though the panel were very polite to you
Ooh, but I remembered you
Friday nights, 1969
ATV - you murdered every line
Too old to be a child star, too young to take leads
Four seasons passed and they axed you
Nervous juvenile - won´t smile! - what became of you?
Did that swift eclipse torture you?
A star at 18, and then suddenly gone
Down to a few lines in the back page of a faded annual
Oh, but I remembered you
I remembered you