9 februari 2000, onsdag
Nu har advokaten skickat
iväg papprena med begäran om överprövning. Så nu får man vänta och se vad som
händer. Igen.
Jag har slängt mina sömntabletter. Mådde
inte bra av dem. Vet inte hur jag ska göra nu. Men ska till E på måndag, så då får
jag snacka med honom om det.
Jag har fått tillbaka alla mina dikter och
anteckningar om det här från polisen.
Den här skrev jag några dagar efter att jag hade gjort polisanmälan:
Ingenting kommer du att
vara för mig
Du finns inte
Du ska bort från mina tankar
och sluta äta upp min hjärna om nätterna.
Du, din jävel, borde dö.
Men först borde du få lida
för resten av ditt liv.
Ingenting kan du göra
Mitt ord ska krossa dig,
hennes anteckningar ska få ner dig till helvetet.
Mitt ord
kommer att beröva dig din makt
Mina blickar kommer att hata dig
Din makt dör ut
och ur den föds jag, min makt
Min makt ska krossa dig,
låta dig lida
Du blir svag
och mina ord ska döda.
A-98 |
Jag har
faktiskt förändrats sen jag skrev det här. Då tänkte jag jättemycket på det, mer
än nu alltså, och mådde dåligt pga det. Speciellt efter polisanmälan, då var
jag rädd att han skulle komma och göra något. Men samtidigt så kände jag mig stark,
och tänkte att nu kommer han få se. Jag trodde att det hela skulle gå mycket snabbare.
Men men...
Jag vet inte om jag ska ha fortsätta skriva i den här dagboken när allt det här är
över. För egentligen var det ju meningen att jag skulle få skriva av mig om allt som
hände. En sorts terapi. För min egen skull. Nu känns det som om jag maler på om samma
saker hela tiden. Att det är jobbigt att vänta och så.
Jag vet inte om jag har hjälpt någon som har varit i samma situation som jag.
När jag la upp den här hemsidan så fanns bara Emmas hemsida och anslagstavla där man kunde få prata av sig.
Men nu...det ploppar upp nya hemsidor väldigt ofta. Och det finns massor av anslagstavlor
där man kan få prata om allt det här hemska.
Jaja...det märks väl hur jag gör.
|
några dagar tidigare
dagboksarkivet
Förhöret med honom
|
www.rb.se/hotline |
