Kontrakts-Whist

Antal spelare: 4 (parspel).

Antal kort: 52, ingen joker.

Given: Varje spelare ska ha 13 kort.

Kortens värde: Assen är högst, tvåorna lägst, precis som i vanlig Whist.

Det här går spelet ut på: att ta hem det antal stick som man bjudit, dvs att klara sitt kontrakt. Budgivningen i Kontrakts-Whist är aningen mer komplicerad än i den tidigare beskrivna vanliga whisten, där det ju enbart handlar om spel eller pass. Följande punkter måste du komma ihåg när det gäller budgivningen: 1) Det är given som börjar budgivningen. 2) Ett bud måste alltid vara högre än det närmast föregående, såvida du inte väljer att passa, vilket i det här spelet innebär att du är nöjd med det senast avgivna budet eller att du har så pass dåliga kort, att du; Inte anser dig kunna höja budet. 3) Har du passat, får du dock gå in i budgivningen på nytt när det blir din tur igen. 4) Buden gäller i första hand antalet stick du anser dig kunna ta. l andra hand handlar det om färgen. Det betyder att färgerna inbördes har en rangordning: klöver är lägst sedan följer ruter, hjärter och spader. Två klöver är alltså ett lägre bud än två spader. Har du bjudit två klöver, kan en annan spelare bjuda två spader och har därmed avgivit ett högre bud. Bjuder du två klöver innebär det att du a) anser att du tillsammans med din medspelare bör kunna ta två stick förutom de sex grundsticken, dvs sammanlagt åtta av tretton stick; b) vill ha klöver som trumffärg. 5) Du kan också bjuda sang, två sang, tre sang osv, vilket betyder att du anser att du och din partner kan ta sex stick plus två eller tre osv, men utan trumf. Sang innebär alltså spel utan trumf och är därmed ett högre bud än trumfbuden. 6) Budgivningen håller på tills ett bud följs av 3 pass. Då blir det sist avgivna budet det kontrakt som gäller och den som avgivit budet blir spelförare. 7) Om det till äventyrs skulle inträffa att tre spelare i rad inleder budgivningen med att passa, då får också den fjärde spelaren bjuda. Skulle han passa blir det omgiv. Dubblade och redubblade bud Det är många poäng som står på spel i Kontrakts-Whist och fler kan man få dem till genom att dubbla ett avgivet bud, och redubbla också för den delen. Detta innebär inte att budet är högre utan att poängen/straffpoängen blir större vid poäng-sammanräkningen. Den som avgivit grundbudet står alltså kvar som spelförare, så länge ingen bjuder över. Men vad innebär då detta? Om du bjuder tre ruter och näste spelare, dvs din motspelare till vänster om dig, tycker att det var ett synnerligen bra bud - ur hans synpunkt sett, eftersom han själv sitter med en massa ruter - ja, då kan han dubbla budet. Skulle du därefter bli spelförare i tre ruter och det inträffar att du och din partner inte går hem, då får motspelarna dubblade straffpoäng på er. Men ett dubblat bud kan också redubblas. Om du anser dig ha anledning att stå på dig och du tror att din motspelares dubbling är oklok och om du är absolut säker på att du ska gå hem i dina tre ruter, då kan du redubbla och ta chansen att få ännu fler poäng vid hemgång. Men även om ditt bud skulle dubblas och du själv redubbla är det inte alls säkert att budgivningen tar slut för det. Näste spelare, efter den som har dubblat, råkar ju vara din medspelare. Han föredrar kanske att chansa på en annan trumf och bjuder över. Han kanske bjuder tre hjärter. Och då är budkarusellen igång igen tills det kommer tre pass i rad.

Så här spelar ni: Kontrakts-Whist är en vidareutveckling av det vanliga Whist-spelet. Man säger ju ofta, i varje fall Whist-älskarna, att bridge härstammar från Whist och i utvecklingskedjan ligger Kontrakts-Whist en bit på vägen. Också Kontrakts-Whist är ett parspel. Genom budgivningen kommer en av spelarna i ett par att bli spelförare och för medspelaren gäller det då att ha lyssnat så noga som möjligt till budgivningen, så att han kan komplettera sin partner vid det utsatta läget. Att vara spelförare innebär ju att man har bestämt vad som ska spelas, dvs med eller utan trumf, hur många stick som ska tas och vilken färg som eventuellt ska vara trumffärgen.

Spelförarens utsatta läge: jo, det är ju så att om en sida inte klarar av att gå hem med sitt kontrakt, då blir det straffpoäng. En av spelarna i det ena paret blir alltså spelförare, motspelarna i det andra paret har i det läget till uppgift att så långt möjligt försöka förstöra spelförarens planer. Själva spelet går till precis som i vanlig Whist. Dock är det den som sitter omedelbart till vänster om spel-föraren som blir förhand och som börjar utspelet. Poängberäkning och protokollföring är inte alls särskilt krånglig men det dyker upp en del termer som kanske inte är så bekanta. Först ska du rita upp ett protokoll + sidan 28, 29