Tempus
|
|
Tidskriften
|
2014 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 22 33 24 25 26 27 28 29 30-31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 |
Ryssland,
Media
2015-11 s 4-5
"Rysslands eget House of Cards?"
Den oberoende nyhetskanalen Rain TV har inlett en kampanj för
att samla in 18 miljoner rubel till en ny TV-serie, kallad Zavtra
(Morgon), som beskrivs som Rysslands första politiska drama
någonsin. Den utspelar sig efter nästa val, 2018, då
den nya regeringen består av idealister som vill skapa ett
nytt Ryssland.
"I serien utvecklar jag tanken att om du är idealist,
om du har ett gott syfte så kommer du att kunna övervinna
allt, oavsett hur svårt det är. Och du kommer att han
anständiga människor omkring dig som vill följa
dig", säger Rain TVs chef Natalya Sindeyeva. Människor
som inte har något behov av att sno åt sig, att råna,
att komma till makten för att sedan dela upp allt mellan
sig.
Frankrike
2015-11 s 6-7
"Så vill hon styra Frankrike"
Marine Le Pens radikala program för Nationella fronten.
Hon eftersträvar Eus sammanbrott och takar om att nationalisera
banker. Hon tycker att USA för en farlig politik och att
Ryssland är en lämpligare vän. Hon vill sätta
stopp för invandringen och anser att Frankrike under islamistisk
attack.
Man kan tycka att Marine Le Pens vision för Frankrike är
radikal, men utsikterna att hennes politik kan bli verklighet
är inte längre rena fantasier.
Efter terrormassakern på Charlie Hebdo har Nationella fronten
befäst sin ställning som den mest potenta krafteni ett
skräckslaget och frustrerat Frankrike.
Marine Le Pen vill ha nolltolerans för angrepp mot den franska
sekularismen - religion ska inte styra landet - predikanter i
Moskéer ska tala franska och jihadister med dubbelt medborgarskap
som slåss utomlands ska fråntas sitt franska medborgarskap.
Frankrike ska lämna euron och involvera Ryssland för
att nå en seger över IS.
2015-11
s 8
"På spaning efter en fransk islam"
Som reaktion på terrorattentaten i januari vill regeringen
i Frankrike skapa en form av islam med fransk prägel. Det
har man gång på gång sedan årtionden försökt
- men förgäves.
Mer än hälften av utfrågade fransmän uppfattar
islam som ett hot mot republiken. Premiärminister Emanuel
Vall vill undervisa imamer om religionens roll i en sekulär
stat. Det behövs franska imamer som talar franska, älskar
Frankrike och hyllar franska värderingar.
Tyskland,
Företag
2015-11 s 9-10
"Nu tvingas tyska storföretag välja kvinnliga styrelseledamöter"
Debatten om att införa könskvotering till styrelserummen
i tyska företag gar länge varit en het potatis i Tyskland.
Förbundskansler Angela Merkel har länge varit tveksam
till en kvinnokvot men har nu slutgiltigt förlorat tålamodet
med ett näringsliv som inte gjort mycket för att förändra
bristen på jämställdhet i styrelserna.
Förbundsdagen har nu enats om att minst 30 % av styrelseledamöterna
ska utgöras av kvinnor i stora och börsnoterade företag.
För närvarande berörs 108 företag.
Jämställdhets - och familjeminister Manuela Schwesig
beskriver beslutet som historiska, men andra är mer tveksamma:
Vänstern och De Gröna tycker att kvoten är på
tok för liten. Och de röstade också emot att reglerna
ska gälla också i den offentliga sektorn.
En annan framfår för SPD i koalitionen med CDU är
förbundsdagens beslut om minimilön och 63 års
pensionsålder.
Grekland
2015-11 s 11
"Greklands förslag till ekonomisk reform: Turister som
hemliga skatteinspektörer"
För att Grekland ska få ett räddningspaket beviljat
på 7,2 miljarder, har de grekiska finansministern bland
annat föreslagit att studenter, hushållerskor och turister
ska rekryteras som hemliga skatteinspektörer.
Den grekiska finansministern betonar att enbartnyheten om att
tusentals tillfälliga "betraktare", utrustade med
ljud- och videoutrustning kan finnas överallt "kan förändra
attitydern och beteenden mycket snabbt".
Frågan är om dessa förslag kommer att tas på
allvar av Eurogruppen. Greklands pengar är nära att
ta slut.
FN,
Nato, Kärnvapen
2015-11 s 12-14
"Kärnvapenspöket är tillbaka"
Krigshotet är större än under kalla kriget.
Ukrainakrisen har dramatiskt försämrat relationerna
mellan Nato och Ryssland. Samarbetet om kärnvapensäkerhet
har upphört och man saknar en "röd telefon".
Den direktlinje mellan Nato och den ryska militärens generalstab
som sattes upp i februari 2013 upphörde i samband med Ukraina-krisen.
Den ömsesidiga samarbetsviljan är ett minne blott.
Ryssland ägnar sig åt hybridkrigföring, från
propaganda till cyberkrigföring, och finansierar separatisternas
hemliga militära operationer.
"Under det kalla kriget skapade vi mekanismer för säkerhet.
Ett stort antal fördrag och överenskommelser hjälpte
oss att undvika en stor och allvarlig militär sammandrabbning",
säger den förre ryske utrikesministerna Ivanov. "Nu
är krigshotet större än under kalla kriget."
På säkerhetskonferensen i München varnade säkerhetsexperter
för att de upptrappade spänningarna kan bli dödliga.
Det finns taktiska kärnvapen i hela Europa.
Pakistan,
Kärnkraft, teknik
2015-11 s 15-18
"Rädsla, oro och högljudda protester"
Världens ledare har i åratal oroat sig över att
terrorister ska stjäla något av Pakistans kärnvapen
och detonera det i ett främmande land, men nu säger
invånarna i Karachi att den verkliga mardrömmen håller
på att utvecklas här, i Pakistans största och
mest instabila stad. I utkanten av Karachi bygger Kina två
stora kärnreaktorer åt det energifattiga Pakistan.
Den använder en avancerad konstruktion för första
gången som kommer att leverera 1 100 megawatt vardera till
Pakistans nationella energinät.
Om en större attack eller olycka skulle inträffa vid
ett kärnkraftverk menar aktivister att det skulle resultera
i ett ofattbart kaos.
I Karachi finns stora, överbefolkade slumområden samt
områden som behärskas av kriminella gäng och militanta
islamister. Och med mer än 2,7 miljarder registrerade fordon
kan det ta timmar att ta sig igenom staden. Man kan inte ens drömma
om att evakuera Karachi.
Litauen
2015-11 s 19
"Litauen känner sig hotat"
Återgår till allmän värnplikt och då
måste alla unga män ställa upp!
President Grybauskaite kommenterar Litauens planer på att
återinföra värnplikt. Landet ser sig hotat och
måste kunna försvara sig. Litauen kan dessutom knappast
be om hjälp från sina allianspartner om man inte ens
är redo att själv försvara sig, menar presidenten.
Litauen måste ensam kunna klara av att stå emot
en angripare i minst tre dygn. Det är den tid det tar innan
Natos insatsstyrkor hinner mobilisera.
Att delta i försvaret är dessutom en plikt som är
inskriven i grundlagen. Värnplikten omfattar alla unga män
mellan nitton och 26 år.
Hotet finns mot länder i hela den baltiska regionen.
Turkiet
2015-11 s 20
"President Erdogan är rädd för att bli förgiftad"
Turkiets president, Recep Erdogan, använder en modern variant
av den gamla självbevarelsedriftens taktik, historiskt flitigt
använd av kungar och faraoner; att låta maten testas
innan den ätes. Men till skillnad från sina föregångare
använder han sig inte av slavar som provsmakare, utan testerna
görs i laboratorier. Fem experter är i tjänst 14
timmar varje dag för att analysera innehållet i presidentens
måltider, och de skickas sedan vidare till ett andra laboratoriun
utanför Ankara för dubbelkontroll.
Erdogans läkare av slöjade förra veckan att minst
ett av de tusen rummer i presidentens extravaganta palats i huvudstaden
Ankara är inrättat som ett speciellt laboratorium för
livsmedelstester där man kan hitta radioaktiva substanser
eller bakterier som skulle kunna användas vid ett mordförsök
på presidenten.
Fem experter är i tjänst 14 timmar varje dag för
att analyser innehållet i Erdogans måltider.
Ukraina,
Samhälle
2015-11 s 21-24
"Kvinnorna vid fronten"
Sex frivilliga kvinnor som deltar i kampen mot pro-ryska separatister
berättar om beslutet att strida vid fronten för sitt
land - och om sina förhoppningar om livet efter kriget.
Mammataljonen Aidar är baserad i staden Sjtjastja. Här
finns många kvinnor i volontärernas led - en del av
dem arbetar som sjukvårdare och stödpersonal medan
andra deltar aktivt i striderna. En av dem är Mama Tanya
som har som uppgift att ge första hjälpen och hämta
hem sårade soldater från slagfältet. Hon bodde
tidigare i Azerbajdzan och deltog i kriget även där.
Viktoria ansvarar för att organisera soldaternas begravningar
utanför staden Starobilsk. Men ibland tar honledigt från
bårhuset för att åka till frontlinjen. Annars
står hon inte ut.
Spanien
2015-11 s 25-27
"Spaniens vänsteraktivister på frammarsch"
Det nya vänsterpartiet Podemos kan vinna höstens val.
Podemos har sprungit fram ur proteströrelsen "De upprörda".
De kämpar mot maktkartellen inom landets politik och näringsliv,
mot korruption och fifflet.
Partiet utlovar insyn och gräsrotsdemokrati, men frågan
är om de uppfyller sina egna moraliska krav. Juab Carlos
Monedero, en av grundarna till Podemos, har sett till att dra
partiet med sina höga moraliska värderingar, in i partiets
första ekonomiska skandal genom att skatteplanera för
intäkter han erhållit utomlands.
Afrika,
Samhälle
2015-11 s 28-29
"Afrikas prestigefulla 'Nobelpris' saknar alltför ofta
värdiga kandidater"
I år utsågs den avgående namibiska presidenten
Hifikepunye Pohamba till 2014 års vinnare av Afrikas eget
Nobelpris, Ibrahimpriset, men under de åtta år priset
delats ut har priskommittén bara hittat lämpliga kandidater
fyra gånger.
Priset instiftades av den brittisk-sudanesiska telekommiljardären
Mo Ibrahim år 2006.
Det omfattar 5 miljoner dollar i prispengar under 10 år.
Det finns mycket strikta kriterier för potentiella vinnare:
Pristagaren ska
- vara en före detta afrikansk stats- eller regeringschef
- ha lämnat ämbetet under de senaste tre åren
- vara demokratiskt vald
- verkat under sin grundlagsenliga mandatperiod
- ha uppvisat ett exceptionellt ledarskap
I Afrikas demokratier där kupper är vanliga är
det inte särskilt lätt att hitta en person som passar.
- 2007 utsågs Joaquim Chissano, tidigare president i Mocambique.
- 2008 utsågs Festus Mogae, tidigare president i Botswana,
för stora insatser i samband med den hiv/aids-pandemi som
hotade hans folk.
- 2011 vann Pedro Pires, f d president Kap Verde priset.
Inga kandidater fanns 2009, 2010, 2012 och 2013. Dvs ingen ledare
på hela den afrikanska kontinenten var värd priset
under dessa år.
Pohamba http://en.wikipedia.org/wiki/Hifikepunye_Pohamba
Chissano http://sv.wikipedia.org/wiki/Joaquim_Chissano
http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2015/03/04/the-sad-story-of-africas-most-prestigious-prize/
Danmark,
Kultur
2015-11 s 30
"Danska skådespelare talar så otydligt"
Danska filmer måste visas med undertexter. Biograf Palads
i Köpenhemn är en av de danska biografer som visar dansk
film med undertexter. Många danskar som gått på
bio den senaste tiden har därför äntligen kunnat
förstå vad de danska skådespelarna säger.
Textningen innebär också en ökad möjlighet
för döva att se mer inhemsk film.
