96-22 s 26-27
"Moskva fräschas upp"
Det byggs och restaureras för att återge Moskva något
av dess prekommunistiska glans. Flera fina byggnader som revs,
förstördes eller vansköttes under Stalintiden har
nu återställts. Moskva kanske åter en gång
kan bli en storslagen stad.
96-24 s 24-26
"Megastaden är vår framtid"
Man har nu upptäckt att "tillbaka till naturen"
inte är någon lösning för mänskligheten.
Det är faktiskt storstäderna som bäst garanterar
medborgarna sjukvård, jobb, skolor och hälsa. De som
migrerar gör det därför att det är sämre
för dem varifrån de kommer.
96-30 s 19
"London vill försvara sin plats som världsstad"
Konkurrensen med länder på södra halvklotet vad
de gäller storlek ökar. 1950 var det bara London och
new York som hade mer än 8 miljoner invånare. År
2000 förväntas antalet vara 28 st. London är inte
med bland dem!
Effektivisering av energiförbrukningen är helt nödvändig.
96-30 s 20-21
"Berlin, en stad i kris, söker en ny roll"
Det återförenade Tysklands nya huvudstad håller
på att upptäcka att den måste betala ett pris
för att bli en mer normal stad.
Hela centrala Berlin ska byggas om för 40 miljarder DM till
år 2000.
Västberlin skämdes bort under perioden av delning. Nu
är privilegierna slut. Ett mycket tufft sparprogram väntar.
Arbetslösheten är redan hög; 14,5 %. Eller kommer
"die Umzug", flyttningen av huvudstaden från Bonn
att räcka?
96-47 s 26-27
"Turiststaden Paris håller på att kvävas"
Prag håller på att kvävas av turister. 50 miljoner
turister per år (o varje spenderar 2000 kr är inkomsterna
100 miljarder kronor!!). Varje dag öppnas 5 butiker eller
matställen. Det är Kafka, den fria tanken, det mörka
ölet och rive-gauche känslan som drar.
97-09 s 25-26
"Milano söker sin roll"
Milesarna genomgår en identitetskris. Under den "oäkta"
högkonjunkturen på 80-talet betraktade de sig som boende
i det både ekonomiska och kulturella centret i Italien.
Men Milano förblir en landsortsstad. Den blir aldrig "Italiens
Manhattan"
97-14 s 19-20
"Calcuttas renässans"
För tre år sedan ändrade de marxistiska ledarna
sin kurs, de lämnade klasskampspolitiken i soptunnan och
beslöt att göra Calcutta mer attraktivt för utländska
investerare.
Staden som var ökänd för smuts och skräp har
återfått något av sin forna glans.
97-18/19 s 26
"Megastäderna fortsätter att växa"
År 2025 kommer Asien att ha mer än 20 städer med
>10 miljoner invånare.
För närvarande finns det nio: Peking, Bombay, Calcutta,
Jakarta, Osaka, Söul, Shanghai, Tianjin och Tokyo. Ställer
speciella krav på infrastruktur och lösning av miljöproblem.
97-33 s 20-22
"Metropolernas återkomst"
Storbritanniens städer expanderar tack vare en blomstrande
ekonomi och en förändrad attityd till stadslivet. Londons
ekonomi växer dubbelt så snabbt som landet i övrigt.
Detsamma gäller om än i mindra grad för många
andra stora städer i landet. Fastighetspriserna stiger och
antalet lediga jobb ökar. Det som är vackert värdesätts
nu lika högt som funktion.
97-35 s 24-27
"Europas städer korkas igen"
London är ibland helt avstängt. Europas städer
tål inte fler bilar. Vad kan man göra? Smalare gator,
lägre hastigheter, separata bussfiler, subventioner till
kollektiva transportmedel och nya spårvägslinjer.
97-36 s 24-27
"Moskva ställer till med jättekalas"
Europas vildaste metropol håller på att bli vuxen,
vilket är på tiden med tanke på att staden är
850 år gammal.
Moskva liknar ingen annan europeisk huvudstad. Krafterna som styr
denna enorma stad i förvandling är pengar, dekadans,
brottslighet, fattigdom och hopp. Det sistnämnda, hoppet,
är så starkt att det ensamt motiverar alla tiders födelsedagskalas.
Denna månad arrangerar Moskva och dess ambitiöse borgmästare
Jurij Luzjkov, en stor fest.
Så här ser staden ut idag:
1. Pengarna
2. Dekadansen (nästan gratis alkohol, unga flickor amatörstrippar,
mycket energ. Där tidigare ungkommunisterna höll möten
danas nu till gryningen). De många grå åren
har skapat ett uppdämt behov.
3. Brottsligheten (tillhör vardagen men har minskat de två
senaste åren)
4. Förlorarna( många förlorar sin bostad. Mörkhyade
granskas noga. Många arbetare har mycket låga löner.)
5. Hoppet
97-41 s 26-27
"Städer som lockar"
Vilka är städerna som passar äventyrslystna ungdomar
som vill arbeta, studera eller skaffa sig erfarenheter i allmänhet.
Populära är Dublin, Reykjavik, San José (Costa
Rica), Kapstaden, Budapest, Prag, Sarajevo, Tel Aviv, Saigon och
Shanghai.
97-50/51 s 34
"Det är dyrt att flytta till Berlin"
Den tyska regeringens flyttning till Berlin oroar många
fattiga länder som inte har råd att flytta sina ambassader
till den nya huvudstaden. De gamla ambassadbyggnader från
före kriget har helt förfallit under DDRs epok.
98-10 s 23-24
"Storebror ser dig!"
På väg mot den totala övervakningsstaten: tusentals
kameror kontrollerar de brittiska städerna. Resultatet är
minst sagt omstritt. Särskilt i "London City" är
kontrollen minutiös. Det är Londons och kanske också
världens finanscentrum med bara 5500 permanenta invånare.
Men som är en arbetsplats för 250 000. Försiktigheten
är av nöden sedan platsen blivit populär för
IRAs mordsattentat.
Varje kamera ersätter en patrullerande polisman. (Kanske
har vi i Sverige lika många kameror men här avslöjas
ju i sann "ny-DDRanda", ingenting av statens övervakning
av sina medborgare.
98-18 s 24-25
"Lissabon sätter punkt för 1900-talet"
Expo 98 blir årtusendets sista världsutställning.
Den ändrar Lissabons ansikte och ska bevisa att ett av Västeuropas
mest efterblivna länder har kommit i kapp sina rikare grannar
och blivit ett modernt land, redo att stiga in i 2000-talet.
98-20 26-27
"Moskva bygger nytt men låter det gamla förfalla"
En av världens mest kända byggnader, en spektakulär
ansamling av spiror och pråliga lökkupoler med en historia
lika turbulent och mystiskt som Ryssland själv, förfaller
sakta men säkert p g a brist på pengar. Vasilijkatedralen
vid Röda Torget. Skulle kosta 500 miljoner att rusta upp.
98-21 s 27-28
"Sarajevo tar emot med öppna armar"
Kallhamrade tips för den som tänker starta företag
eller bara turista i den krigshärjade bosniska huvudstaden.
Fred i 2 1/2 år. Risken för nytt krig är liten.
Brottsligheten är låg. En fara är bosniska bilförare.
D-mark gäller som valuta. Nästan fritt från korruption.
Många investeringsmöjligheter.
98-24 s 25-26
"Kulturrevolution i swinging London"
London har blivit centrum för en ny livsstil. Den brittiska
huvudstaden stoltserar med gourmetrestauranger och exklusiva kaféer
och inom kort kommer t o m pubarnas öppettider att förlängas.
Den har svårt att konkurrera med de nya inneställena.
98-24 s 26-27
"Bonn lämnar över ansvaret till Berlin"
Nästa år ska parlamentet öppnas i Berlin. Bonn
var en liten stad som passade landet efter andra världskriget.
Dä skapades också "Lilla Amerika".
99-01 s 39-43
"New York har bytt ansikte"
Världsmetropolen New York lockar till sig fler människor
än nånsin förr. Det som var våldets och
rädslans huvudstad håller på att förvandlas
till en jättelik nöjespark- en glittrande förebild
för många ett avskräckande exempel för andra.
Det anses att den nya tideräkningen för Times Square
startade i oktober 1996 då Disneybutiken drog in. Där
kan nu familjer tillbringa sin tidbeskyddade av den överallt
skyddande polismakten (som på Disney World, trygghet är
väl vad vi vill ha?). Ledmotivet är "säkert
och rent" och borta är sex, smuts, droger och kriminalitet.
(detta kan väl bara de klandra och beklaga som tjänade
sin utkomst på det som nu är borta??)
99-33 s 23-25
"Högern har tagit makten i Europas röda mönsterstad"
I ett halvt sekel (54 år)ansågs "det röda
Bologna" vara den europeiska vänsterns mönsterstad.
Nu har en högerman blivit borgmästare där (för
6 veckor sedan), och den sociala idyllen är sedan länge
endast skenbar. En epok är slut. Och nu förbereds för
att bli Europas kulturstad 2000. Den nye borgmästaren har
avskaffat straffen för de prostituerades kunder.
Är Bologna en varningssignal för vänstern i hela
Italien.
99-33 s 25-27
"Sarajevo är en splittrad stad"
Den bosniska huvudstaden som höll samman en blandning av
muslimer, kroater och serber har nu förlorat sin målmedvetenhet
och sin själ. Den etniska blandningen är borta. 5 miljarder
dollar har pumpats in i Sarajevo. De flesta av invånarna
lever på andras välvilja (bidrag). Arbetsföra
män (hälften av dem) slösar tiden på sjaskiga
caféer och på kvällarna i klubbar fulla av narkotika.
90 % av de 350000 är muslimer. Men bara 20 % är infödda.
99-34 s 24-25
"Berlin är mindre farligt än sitt rykte"
Myndigheterna i Berlin presenterar statistik som vederlägger
ryktet om att Berlin håller på att bli en farlig stad.
Jämfört med andra europeiska metropoler är Berlin
en ganska trygg stad. Känslan av ökat våld beror
på att Berlin var onormalt trygg under sin tid som delad
stad. Statistiken ger rätt. I Berlin mördades 67 personer
1998. Knappt 2 per 100 000 invånare. I London 1,3. Wien
2,0, Paris 3,6, Amsterdam 6,4 (Jag tror att Malmö överträffar
även Amsterdam).
99-51 s 24-27
"London är en stad i snabb förändring"
Ny banbrytande arkitektur sätter sin prägel på
den brittiska huvudstaden inför det nya årtusendet.
2000-3 s 26
"Två städer"
50 mil mellan Rio de Janeiro och Sao Paulo i Brasilien. De fungerar
ändå som två vitt skilda världar. Paulisterna
är flitiga och energiska medan Cariocas från Rio lägger
större vikt vid att vara älskare och machos.
2000-24 s 22-23
"Det vackra Sidney"
Det vackra Sidney är en stad full av narkotika och prostituerade.
Det finns mycket som erinrar om att staden på sin tid grundlades
av samhällets avskum.
Dagens Sidney är en av världens rikaste och modernaste
städer, en "hedonistisk smältdegel för invandrare
och
för alla möjliga livsstilar (läs sexuella). Bögklubbar
och världens vackraste blondiner med nakna bröst i solen
på strandpromenaden. Det är materialismens högborg.
Där finns, inte långt från stranden bordelldistriktet
Kings Cross för missbrukare av unga kvinnor, narkotika och
alkohol.
2000-34 s 26-27
"Det nya öppna Berlin omges av en osynlig mur"
Tysklands nya huvudstad sjuder av liv och rörelse. Politiker
och diplomater flockas till maktens centrum, men alla har inte
råd att delta i den stora festen. Flyttkostnaden och de
höga fastighetspriserna i Berlin gör att många
små länders ambassader måste stanna kvar i Bonn.
2001-11 s 26-27
"Venedig är allvarligt hotat"
Staden sjunker, havet stiger, och nu agerar t o m regeringen för
att rädda nationalklenoden. På restaurangerna delas
det ut stövlar så att de kan spara sina skor när
de ska vada fram till borden. Nu har 200 miljoner kr anslagits
för att höja Markusplatsen 10 cm. Detta ingår
i det större "Mosesprojektet" som ska "dela
havet".
2001-29 s 23-24
"Får Europa en ny metropol?"
Nederländernas befolkning väntas öka kraftigt,
huvudsakligen genom invandring. Framtidsplanerna på en ny
storstad i landet vinner terräng. I stad finns något
man kallar "Randstad" som begränsas av Amsterdam,
Utrecht, Rotterdam och Haag. Kanske borde dessa slås ihop
till en "Deltametropol" som skulle bli en glest befolkad
storstad och skulle kunna tävla med vilken storstad som helst
i Europa.
2001-29 s 25-26
"Besök det nya Moskva!"
Den ryska huvudstaden har snabbt lyckats resa sig efter den ekonomiska
krisen och har nu siktet inställt på sommar-OS 2012.
Moskva är en av Europas snabbast expanderande städer.
Men byråkratin är densamma och trafikkaos och föroreningar
blir allt värre.
2001-37 s 26-27
"Berlin kommer alltid att ha sina spöken"
Berlin kommer aldrig att kunna fly från sin historia. När
allt kommer omkring behövs det inte heller, eftersom det
förflutna inte längre utgör något hot. Ingen
annan stad i världen har som Berlin åkt berg- och dalbana
från förövare till offer och från brutalitet
till hjältemod på bara 70 år.
Just nu håller Berlin på att bli något nytt:
Europas största utställning av modern arkitektur.
(författare är Richard Holbrooke, är f d amerikansk
ambassadör i Tyskland.
2001-43 s 26-27
"Hur mycket kostar det?"
Efter det första spontana stödet ökar oron över
de oerhörda kostnaderna för att bygga upp New York igen.
Alla Hvesi, mannen som övervakar New Yorks ekonomi, tror
att kostnaderna blir så mycket som 105 miljarder dollar
under de närmaste två åren. Attentaten kommer
att kosta 100 000 arbetstillfällen. Alla delstater är
inte lika förtjusta i att stora federala anslag kommer att
gå till New York även om detta i och för sig kan
motiveras också med att det är New York som är
den delstat som länge betalat mest skatt.
2002-13 s 25
"London växer så det knakar"
Varje år utökas antalet invånare med 50000. Det
är världens snabbast växande metropol. Trafiksituationen
är problematisk. Tunnelbanan är redan överbelastad
i rusningstrafik. Samhällsservicen kommer inte att kunna
hålla takt med folkökningen. Allt fler blir beroende
av privata tjänsteföretag för utbildning, hälso-
och sjukvård samt säkerhet.
2002-27 s 26-27
"Strid om varje kvadratmeter på Ground Zero"
I New York har kampen om Ground Zero flammat upp. Anhöriga
till offren vill ah ett minnesmärke, stadsplanerarna kräver
gator, och arrendatorerna vill bygga kontor och butiker. Om alla
ska bli belåtna måste området utvidgas.
2002-42 s 26-27
"Den eviga staden lider av akut identitetskris"
Rom är vackert, men ack så obekvämt.Medan andra
europeiska huvudstäder blir allt chicare och modernare förfaller
Rom. Tibern är full av död fisk. Stanken är olidlig.
Lojhet och förfall tycks vara stadens motto. Terrorismen
och kriminaliteten är också orsaker till förfallet
genom att skrämma bort den turism som staden så väl
behöver. Norra delen av Italien präglas i stället
av verksamhet och framåtanda. Milano präglas av nordeuropeisk
effektivitets- och punktlighetsetik och är Italiens affärscentrum.
Florens och Venedig är kulturella centra.
2002-48 s 26
"Paris, staden där det inte"
Mystiska minnesplaketter roar parisarna. Staden är full av
marmor- eller mässingsskyltar som vanligtvis markerar platsen
där en känd författare eller kompositör bodde.
Nu har det dykt upp perfekta kopior men med annat innehåll
som "De 17 april 1967 hände ingenting här"
eller "Här föddes dataprogrammeraren Pierre Salatier
den 12 november 1976". Många roas medan andra menar
att det är ett tecken på bristande respekt för
alla dem som verkligen skrivit Frankrikes historia.
2003-26 s 27
"Det är dyrt att leva"
Eurons stigande kurs håller på att göra några
av EUs storstäder till världens dyraste. Milano, Dublin
och Paris har klättrat uppåt i levnadskostnadstabellen.
Dock ligger Tokyo i topp följt av Moskva och Osaka. Geneve
är dyrast i Europa och London i EU. Stockholm kommer långt
ner på 48:e plats.
2003-43 s 25-27
"Asiens städer växer så det knakar"
Urbaniseringen förvandlade västvärlden för
hundra år sedan. Nu är det Asiens tur. Människor
väller in i Asiens metropoler, där de skapar enorma
möjligheter .. och kolossala problem. De stora städerna
börjar få mer gemensamt med varandra även om de
ligger i olika länder än vad de har med sitt eget lands
landsbygd och mindre städer. De stora städernas ledare
(ofta valda borgmästare) som Shintaro Ishihara i Tokyo är
populära och fatta populära beslut som inte alltid helt
överensstämmer med de mer konservativa och byråkratiska
nationella administrationerna.
2004-24 s 24-26
"Våldet fungerar som ventil i slumstäderna"
Invandringen från landsbygden till världens megastäder
leder till att allt fler människor lever i slum. På
en konferens i Nairobi 2002 definierades vad som kännetecknar
att leva i slum: otrygg inkomst, brist på rent vatten, undermålig
sanitär och annan infrastruktur, dålig undervisning
och överbefolkning. Om en person påverkas av minst
en av fem missfärhållanden lever han i en slum. Om
30 år, varnar FN, kommer en tredjedel av jordens befolkning
att leva i eländig fattigdom. Detta scenario får megastäderna
i tredje världen att likna ett slags tryckkokare. Tryckkokarens
ventil kommer i växande utsträckning bli våld.
Det betyder att Europa kan bli en världsdel som behärskas
av rädsla. De nordafrikanska slumstäderna ses som en
plantskola för våldsbenägen islamism.
2004-42 s 25-27
"Drömmen om Utopia lever i Brasilia"
Den brasilianska huvudstaden är en häxkittel av olika
sekter, vars anhängare förbereder sig för en ny
civilisation. Brasiliens futuristiska huvudstad liknar inte någon
annan stad på jorden. Den grundades för snart 50 år
sedan under president Kubitschek som trodde att Brasilia skulle
bli det förlovade landet "som flödar av mjölk
och honung" som prästen Dom Bosco drömde om 1883.
2005-18 s 24-27
"London öppnar sig för världen"
Det brittiska huvudstaden står som modell för hur en
metropol i vår tid kan fungera. Det är den enda europeiska
huvudstaden som växer. Det är Europas största och
mest pulserande finanscentrum, trots att London har en annan valuta
än eurozonen. Staden har en kompakt bebyggelse, en sjudande
blandning av kulturer och en väl utbyggd tjänsteindustri
som drivs av invandrare. Skatterna är låga och språket
talas av en fjärdedel av jordens befolkning. Det är
lätt att lära sig en användbar engelska som är
steget in på arbetsmarknaden för invandrare. Men våldsbrotten
ökar, sjukvården är kroniskt överansträngd
och medelklassen överger de statliga skolorna. Det finns
en risk att London blir en stad med extrem fattigdom och extrem
rikedom och att klyftan vidgas.
2006-34 s 22-23
"Ljusen slocknar i Västberlin"
Östberlin har blivit en stark konkurrent till Västberlin
där stängda butiker, vittrande fasader och knaggliga
trottoarer ger ett underligt kommunistiskt intryck. Stadens hjärta
har flyttat tillbaka till sitt gamla hem i Östberlin, pånyttfödd
och larmande efter en massiv återuppbyggnad. Återuppbyggnaden
håller på att trasa sönder Västberlin. Berlins
filmfestival har flyttat till Potzdamerplatz i öst och bysten
av den egyptiska drottningen Nefertiti har flyttats till ett museikomplex
vid floden Spree i öst. För invånare i väst
var förlusten av deras huvudjärnvägsstation, Bahnhof
Zoo, i maj det sista halmstrået. Några håller
fast vid förhoppningarna om att återuppta planerna
att resa ett gigantiskt pariserhjul i väst. Det ska bli 175
m högt, högst i Europa och ska generera 500 000 besökare
år 2008.
2006-38 s 26-27
"Fattiga, sexiga Berlin klagar inte"
Tysklands huvudstad har stora ekonomiska bekymmer. Boomen direkt
efter återföreningen har runnit ut i sanden men merparten
av berlinarna tycker att det är lika bra. Berlin är
åter både Tysklands oomtvistade livsstilsförebild
och den värsta eftersläparen i ekonomiskt avseende.
Det är svårt att tro att Berlin har nästan 20
% arbetslöshet och att inkomsten är lägre än
i någon annan tysk storstad när man ser de välfyllda
kaféerna, blomstrande konstgallerierna och den stor mängden
nattklubbar. Stadens skuld är på 80 miljarder euro.
41 % av berlinarna är beroende av offentliga bidrag - pensioner,
socialbidrag och a-kassa - och 200 000 får sin lön
från kommunen som offentliganställda. De röstar
gärna på den socialdemokratiske borgmästaren Klaus
Wowereit, WoWi kallad.
2007-19 s 26-28
"Världen flyttar till stan"
Efter årets slut kommer majoriteten av jordens folk att
bo i städer. Mänsklighetens historia kommer från
och med nu att bli alltmer urban. Människan, homo sapiens,
har blivit Homo urbanis. Är det klokt eller dumt? Städernas
utveckling är synonym med den mänskliga utvecklingen.
Expansionen är framför allt ett fenomen i fattiga länder
och medelinkomstländer. Den rika världen har redan det
mesta av urbaniseringen bakom sig. 90 % av den urbana befolkningen
i Etiopien, Malawi och Uganda, tre av världens fattigaste
länder, lever i slum. 2020 kommer det enligt FN finnas nio
städer med fler än 20 miljoner invånare, Delhi,
Dhaka, Jakarta, Lagos, Mexico City, Mumbai, New York, Sao Paulo
och Tokyo. De flesta ligger i fattiga länder och de flesta
av invånarna bor i slum.
2008-44 s 23-25
"Välståndsklyftan är en tickande bomb"
En ny FN-rapport berättar bland annat att det som splittrar
amerikanska städer är rasfrågan och att Beijing
är världens mest jämlika stad. Mest ojämlika
städer hittade man i Sydafrika, i Namibia och i Latinamerika.
Av 120 stora städer befanns New York vara den nionde mest
ojämlika staden. De mest jämlika länderna i Europa
är Danmark, Finland, Nederländerna och Slovenien och
Grekland, Storbritannien och Spanien som de minst jämlika.
I år förväntas antalet människor som bor
i urbana områden för första gången överstiga
antalet som bor på landsbygden. Den mest dramatiska urbaniseringen
har ägt rum i Kina.
År 2050 förväntas 70 % bo i städer i hela
världen. 2025 förväntas Tokyo fortfarande vara
världens största stad med 36 miljoner invånare.
Mumbai och Delhi följer därpå. Idag finns det
19 megastäder i världen - med över 10 miljoner
invånare - 2025 antas de vara 26. Tre av de sju nya är
kinesiska.
2010-14 s 22-23
"Världens megastäder växer ihop till megaregioner"
Trenden mot "ändlösa städer" kan påverka
både befolkningsmönster och välstånd de
kommande 50 åren. Världens megastäder växer
samman och bildar enorma megaregionen, som breder ut sig över
hundratals kilometer åt alla håll och kan hysa fler
än hundra miljoner människor, konstateras i en ny FN-rapport.
Fler än hälften av jordens befolkning bor redan i städer.
Urbaniseringen är omöjlig att stoppa. Det är megaregionerna
och inte enskilda länder som numera stimulerar tillväxt
och välståndsutveckling. Inflyttning till städerna
är ekonomiskt förnuftig och påverkar även
landsbygdens ekonomi positivt.
2010-14 s 23
"Den ändlösa staden"
Städer växer utanför sina gränser och växer
ihop till enorma stadsanhopningar som kallas megaregioner och
är sammankopplade både fysiskt och ekonomiskt. Expansionen
främjar ekonomisk tillväxt men tenderar också
att leda till nya förstäder, växande inkomstklyftor
och urbana oroligheter. De största megaregionerna, som ligger
i täten i fråga om snabb urbanisering, är: Hongkong-Shenzhen-Guangzhou
i Kina med omkring 120 miljoner invånare och Nagoya-Osaka-Kyoto-Kobe
i Japan som väntas ha 60 miljoner invånare 2015 samt
Rio de Janeiro-São Pauloregionen med 43 miljoner i Brasilien.
2010-48 s 24-25
"Afrika är en ocean av armod med små öar
av välstånd"
FNs specialister uppmanar Afrikas ledare att planera sina städer
bättre så att slummen inte breder ut sig ännu
mer. Förhållandena i Afrikas städer är nu
de mest ojämlika i hela världen. Detta framgår
av en rapport från FN-Habitat den organisation med säte
i Nairobi som kartlägger urbaniseringen i världen. Kairo
är Afrikas största stadsområde med 11 miljoner
invånare, 2015 väntas Lagos i Nigeria ha gått
om och 2020 kommer Kinshasa i Kongo att ha 20 miljoner. Antalet
människor som lever i städernas slum har ökat i
många fall på grund av folkökningen. Rapporten
varnar för att det kan bli väldigt svårt att förse
alla med mat och vatten. Stora mängder mark- och vattenresurser
i Afrika köps upp av utländska regeringar och internationella
livsmedelsföretag.
2011-01 s 13
"Underskott och betalningsanmärkningar"
Istanbul, Florens, Neapel, Madrid, Barcelona, en lång rad
europeiska städer har stora budgetproblem och får allt
svårare att låna pengar.
Turkiets anrika metropol Istanbul har skräpstatus när
det gäller kreditvärde enligt Standard & Poor's
kreditrankningsbyrå.
Neapel ligger bara aningen bättre till. Staden har en av
de sämsta skatteindrivningsgraderna i Europa.
Madrid, den spanska huvudstaden, har sju miljarder euro i skuld.
Många år med en kokande fastighetsmarknad fyllde stadens
koffertar och lockade stadens ledare att investera i spektakulär
mångmiljardprojekt. Nu ska dessa amorteras samtidigt som
skatteintäkterna drastiskt har minskat.
Barcelona, huvudstaden i Katalonien, kämpar för att
hämta sig från fastighetssektorns kollaps. Men Barcelona,
med 1,6 miljoner invånare, är fortfarande en av Spaniens
rikaste städer med en dynamisk tjänstesektor som sysselsätter
nästan 86 % av alla löntagare i staden.
Indien
2011-03 s 20
"Mördande myller i Delhi"
I Indiens huvudstad miste 79 personer livet förra året
på grund av våldsam vrede i samband med trafikincidenter.
I en stad där det är fullkomligt otänkbart att
stå i kö, där folk bryter mot trafikreglerna systematiskt
och där minst lilla oenighet kan leda till våld börjar
man nu undra vad som är fel. Vad är det som gör
att invånarna i Delhi har så kort stubin? Kanske den
generellt bristande respekten för en illa utbildad och ofta
korrumperad poliskår vilket gör att många tar
lagen i egna händer? Eller den snabbt växande trafiken
på stadens gropiga gator.
2011-10 s 26-27
"Hur en liten provins växte till en metropol"
För hundra år sedan bestämde britterna att Delhi
skulle vara Indiens huvudstad. Med beslutet 1911 att placera huvudstaden
i Delhi påverkade kolonialmakten Storbritannien stadens
historia på ett avgörande sätt. På hundra
år har staden formligen exploderat. Med beslutet 1911 att
placera huvudstaden i Delhi påverkade kolonialmakten Storbritannien,
den dåvarande brittiska kungen, George V, stadens historia
på ett avgörande sätt. Uppbyggnaden tog 20 år
och 1931 utropades New Delhi till ny huvudstad. Staden har inga
naturliga gränser och har därför vuxit mer på
bredden än höjden. Vid den senaste folkräkningen
20+01 hade Delhi nästan 14 miljoner invånare. I dag
är siffran troligen det dubbla. Staden är en av världens
snabbast växande metropoler. De flesta är barn till
invandrare eller har själv invandrat från andra delar
av landet vilket har skapat en stor etnisk mångfald.
2011-31 s 29
"Vilken är världens dyraste stad?"
Angolas huvudstad, Luanda, har för andra året i rad
korats till världens dyraste stad att bo i. Bostadspriserna
där slår rekord, enligt en rapport från konsultfirman
Mercer.
Tokyo ligger kvar på fjolårets andraplats, Genève
på femte och Zürich på sjunde plats är de
enda europeiska städerna på tio-i-topplistan. Ingen
amerikansk stad finns med. Moskva på fjärde plats.
Miljö,
Städer
2017-47 31
"Skillnad mellan natt och dag håller på att försvinna"
I de mest befolkade områdena på jorden håller
skillnaden mellan natt och dag på att försvinna. Det
har skett ett snabbt skifte, med djupgående konsekvenser
för människors hälsa och miljö, enligt en
studie som publicerats i tidskriften Science Advances.
- Över hela planet förlorar vi mer och mer av natten,
säger tidningens redaktör Kip Hodges via telefon, om
resultaten av studien.
Mellan 2012 och 2016 växte det artificiellt upplysta området
på jordens yta med 2,2 % per år. En stor del av ökningen
är koncentrerad till Mellanöstern och Asien. Trenden
visar inga tecken på att avta. Konstgjort ljus på
natten är en väldigt ny stressfaktor.