Slovenien |
|
 |
|
Info | Delo |
96-22 s 8
"Avtal mellan EU och Slovenien"
Ett samarbetsavtal undertecknas i juni.
96-33 s 10-11
"Har EU råd med fler medlemmar?"
10 länder har skrivit under EU:s överenskommelser för
medlemskap: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien,
Estland, Lettland. Litauen och Slovenien. 30 % folkökning
men med en köpkraft som är 25 % av övriga EU:s.
25 % verkar inom jordbruket (mot 6 % inom EU). Det kommer att
ta 20 år att nå ens nivån 75 % av EUs BNP/capita.
(The Economist)
98-07 s 7-8
"EU-fortet stänger dörren mot öster"
Polen förbättrar sin gränskontroll mot Ryssland
och Vitryssland, Slovenien sin mot Kroatien och Serbien. Tjeckien
mot Slovakien! Allt enligt EUs krav på blivande medlemsländer.
Polen har infört en ny främlingslag! Nu är de invandrande
lycksökarna på väg till Polen!
99-27 s 17
"Slovenien föregår med gott exempel"
Om Serbien söker en modell rekommenderas grannlandet i norr.
Men kontrasten med Slovenien är slående. Det var en
del av det habsburgska imperiet och är etniskt homogent.
Men allt kan hända. Titta på det kommunistiska Polen
t ex som idag är den mest dynamiska ekonomin i Östeuropa.
2000-11 s 11-12
"Slovenien är som Schweiz, fast utan gökuren!"
Dess BNP tävlar i samma klass som Grekland och Portugal.
66 % av handeln går redan till EU; renault, delar till BMW
och Ford, läkemedel, möbler och kläder. Turismen
växer. Etniska grupper lever i harmoni.
2001-27 s 10-11
"Friheten var värd sitt pris"
Det har gått tio år sedan Slovenien och Kroatien förklarade
sig självständiga och nästan alla medborgare tycker
att friheten var värd priset i form av krisoffer och ekonomisk
nedgång. De allra flesta hälsar övergången
till marknadsekonomi och demokrati med glädje. Båda
länderna som är romersktkatolska betraktar sig som tillhörande
Västeuropa. De ingick i det habsburgska imperiet medan Jugoslaviens
övriga delar i flera sekler tillhörde det ottomanska
imperiet och de flesta människor där är muslimer
eller ortodoxt kristna.
2002-35 s 5
"Ljublana skärper tonen mot Zagreb"
Slovenien och Kroatien om herraväldet i Adriatiska havet.
Bakgrunden till det hela är ett gränsavtal som ingicks
ifjol efter långvariga förhandlingar men som ännu
inte har ratificerats av det kroatiska parlamentet.
2002-49 s 8
"Från regeringschef till statsöverhuvud i Slovenien"
Efter 10 år som regeringschef har Janez Drnovsek nu blivit
vald till statsöverhuvud för den f d jugoslaviska republiken
Slovenien. Han ersätter Milan Kucan som president. Han tolkar
valresultatet som ett erkännande av sina 10 år som
regeringschef sedan landets självständighet 1991.
2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet
i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är
tillbaka i det "Europa landet tillhör".
2003-38 s 8
"Det där är mitt hav"
En ny Balkantvist är under uppsegling - om Adriatiska havet.
Kroatien gör anspråk på östra Adriatiska
havet och vill överlåta resten till Italien, vilket
skulle isolera Sloveniens lilla kustbit i norr. Kroaterna vill
ge igen för att de tycker att de rikare slovenerna mästrar
dem, de avundas Slovenien dess inträde i EU nästa år.
Detta har betytt att gränskontrollen mellan de båda
länderna blivit betydligt hårdare (och därmed
förlorar många invånare sin inkomstkälla
av smuggling). Ett annat skäl till tvisten är att det
är val i år och att de regerande socialdemokraterna
hoppas vinna popularitet genom att framstå som mer nationalistiska
än oppositionen.
2003-39 s 8
"Superregion återupplivar gammalt imperium"
Politiska ledare från tre länder, bland dem Österrikes
kontroversielle Jörg Haider, vill skapa en ny "superregion"
i Europa. Den ska omfatta stora delar av det gamla Habsburgska
imperiet. Den ska sträcka sig från Österrike till
Rijeka vid den kroatiska kusten. Nordöstra delen av Italien
och Slovenien ska ingå. De ska bli en region som är
integrerad
2003-50 s 9-10
"Ett rikt land med fattiga grannar"
Slovenien är egentligen inget riktigt Balkanland. Det är
Centraleuropas rikaste och prydligaste land. Dagens Slovenien
tillhörde det Heliga Romerska Imperiet medan Kroatien tillhörde
Ungern på 1400-talet. Det Habsburgska imperiet omfattade
både Slovenien och Kroatien. Slovenien har lyckats bryta
sig ur det Balkan som omfattar etniska konflikter, krig, fattigdom
och organiserad brottslighet. Ett annat problem för västra
Balkan är att regionen håller på att förlora
världens uppmärksamhet.
2004-07 s 5-6
"Dra inte alla över en kam!"
EUs nya medlemsländer skiljer sig från varandra på
många olika sätt. Slovenien är tre gånger
rikare än det fattigaste, Lettland. Alla 10 är större
än Belgien, Holland och Danmark. Polen blir EUs 6:e största
land vad gäller befolkning. De tre baltiska staterna var
ockuperade och annekterade av Sovjetunionen i ett halvsekel. Polen,
Ungern, Tjeckien och Slovakien var självständiga på
papperet men de styrdes av Moskva via kommunisttrogna partier.
Slovenien tillhörde Jugoslavien. Sant är dock att en
stor andel invånare bor på landet och nationalismen
ligger alltid nära ytan.
2004-09 s 5
"Chauvinismen visar sitt fula tryne"
Nu när EU-medlemskapet är i hamn vågar Sloveniens
politiker bekänna färg. I Ljubljana har 12000 personer
krävt stopp för byggandet av en moské. De 47000
muslimerna från Bosnien vill dock annorlunda. I Slovenien
finns också 18000 serber som missade att förlänga
sina uppehållstillstånd 1991 när Slovenien förklarade
sig självständigt. De som är emot dessa har som
argument att de då ville att den jugoslaviska armén
skulle invadera landet.
2004-15 s 11
"Minoriteterna förblir raderade"
De slovenska väljarna röstade i söndags nej (95
%) till ett förslag om att återupprätta de medborgerliga
rättigheterna för tusentals etniska bosnier, kroater
och serber, som berövades sina medborgarskap när Slovenien
bröt sig loss från Jugoslavien 1991.
2004-41 s 20
"Maktskifte i Slovenien"
Premiärminister Anton Rop och hans liberaldemokratiska parti
har erkänt sig besegrade i söndagens val till parlamentet.
En koalition höger-mittenpartier blev valets segrare. Janez
Jansa, vars "Sloveniens demokratiska parti" erövrade
36 av parlamentets 90 mandat, kommer sannolikt att leda en ny
koalitionsregering.
2004-49 s 8-9
"Eurozonen kommer att växa"
EUs nya medlemsländer ska enligt ingångna avtal ansluta
sig till euros. Detta kräver förberedelser och anpassning
och det brådskar, varnar EU-kommissionen. EUs kommissionär,
Joaquin Almunia, avslöjar i en rapport en överraskande
brist på insikt hos medlemsstaterna att 2010 ska euro vara
den officiella valutan i alla länder. Bara Storbritannien
och Danmark har "undantag". Cypern, Estland, Litauen
och Slovenien kommer att ha euro redan 2007.
2005-18 s 6-7
"Slovenien är bäst i klassen"
Det nya EU-landet Slovenien hade det väl förspänt
inför inträdet i EU. Det enda som kan hota fortsatt
utveckling är en viss tendens till självgodhet. Landet
ligger på 16:e plats vad gäller BNP/capita i EU men
har ambitionen att nå genomsnittet i EU och att införa
euron. Slovenien ser sig som en bro mellan Väst- och Östeuropa,
framför allt till länderna i det forna Jugoslavien.
Den slovenska effektiviteten förklaras med 600 års
habsburgskt styre. De nödvändiga reformerna kommer att
resultera i kännbara inskränkningar i välfärdssystemet.
Landets måste välja väg: Vill man ha en stat,
som ger dem trygghet av skandinavisk typ men inte samma välståndsnivå,
eller vill man ha en stat med mindre trygghet och högre tillväxt?
2006-21 s 4-5
"Inflation följer i eurons spår"
Slovenien är det enda av de nya EU-länderna som uppfyller
kraven för att byta sin gamla valuta mot euro. Den 1 januari
2007 erbjuds Slovenien byta valuta. Många butiker har redan
börjat höja sina priser genom att avrunda i euro. Länder
som Polen och Ungern klarar inte att uppfylla kravet på
budgetunderskott och andra länder som Estland har för
hög inflation.
2007-43 s 15
"Novemberfinal i Slovenien"
Presidentvalet i Slovenien resulterade inte i någon tydlig
segrare vilket innebär att det blir en finalomgång.
Före detta premiärminister Lojze Peterle fick 26 % tätt
följd av före detta centralbankschefen Mitja Gaspari
och diplomaten Danilo Tuerk med 24 % var. Om några månader
ska Slovenien överta ordförandeskapet i EU under ett
halvår.
2007-46 s 6
"Vänsterkandidat ny president i Slovenien"
Den vänsterorienterade före detta diplomaten Danilo
Turk valdes i söndags till Sloveniens president med en stor
majoritet. Han slog den regeringsstödde konservative kandidaten
och kommer att leda landet när det i januari tar över
ordförandeskapet i EU. Presidenten har en viss makt i försvars-
och utrikespolitiken men i övrigt mest en ceremoniell funktion.
2008-1/2 s 3-5
"EUs ordförandeland behöver öva demokrati"
hela artikeln
Slovenien, det lilla landet vid Alpernas sydsluttning är
EUs nya ordförandeland. Det som länge betraktades som
en av EUs mönsterelever står under hårt tryck:
priserna stiger explosionsartat och journalisterna klagar på
statlig censur.
Inget annat av de före detta kommunistiska länder som
blev medlemmar i EU i maj 2004 är så dynamiskt och
så målmedvetet som Slovenien med sina två miljoner
invånare. Ekonomiskt går det bättre än någonsin
för det lilla landet: 6 % tillväxt 2007. Men bilden
bedrar. Med euron kom frustrationen. Allting blev plötsligt
dyrare. Inflationen har nått oroväckande nivåer
med 5,7 % och i slutet av november i fjol gick 70 000 ut och demonstrerade
i Ljubljana mot de stigande levnadskostnaderna.
571 journalister skrev nyligen en petition till premiärminister
Janesz Jansa där de kritiserar regeringen hårt för
inskränkningar i pressfriheten och politiska påtryckningar.
2008-1/2 s 4
"Slovenien först ut bland de nya"
Den före detta jugoslaviska republiken Slovenien tog vid
årsskiftet över ordförandeskapet i EU. Slovenien
är nu unionens ansikte och röst utåt under det
kommande halvåret. Detta betraktas som ett av de lilla alplandets
största bedrifter sedan det blev självständigt
1991. Den första stora frågan blir Kosovo. EU kunde
inte i december enas om en gemensam ställning i frågan
om Kosovos krav på självständighet. Flera EU-länder
ogillar Kosovos planer.
2008-24 s 12-13
"Slovenien solar sig i strålkastarljuset"
Slovenien var första anhalt på president George Bushs
avskedsturné. Slovenien njuter av sin plats i solenn som
EUs nuvarande ordförandeland och i rollen som det mest framgångsrika
landet av de delstater som förr utgjorde Jugoslavien. Slovenien
med sina två miljoner invånare är värd för
veckans årliga toppmöte mellan USA och 27 EU-länder.
Slovenerna som traditionellt är kristna har värnat om
sin särpräglade kultur och sitt språk genom ockupationer
och uppror. Till skillnad från övriga Balkanländer
som styrdes i många sekler av ottomanerna ingick Slovenien
i det habsburgska imperiet. Landet är och känner sig
som ett västland.
2009-09 s 11
"Irriterande gränstvist"
EUs utrikesministrar vill hjälpa till att lösa en gränstvist
som hotar att blockera Kroatiens ambitioner att bli medlem i EU.
Dispyten handlar om herraväldet i Piranbukten som är
en vik i norra Adriatiska havet som delas av Italien, Slovenien
och Kroatien. Slovenien, vars kust blockeras av de två större
grannarna kräver att Kroatien ska ge landet en kanal ut till
öppet hav.
2009-19 s 9
"Slovenien blockerar Kroatien"
Slovenien ger sig inte. I tvisten om Kroatiens medlemskap i EU
utnyttjar Slovenien sin vetorätt. Slovenerna är upprörda
över att grannlandet Slovenien i händelse av ogynnsamma
förhållanden skulle kunna spärra Sloveniens tillgång
till havet. Sjögränsen mellan de båda länderna
fastlades inte i samband med Jugoslaviens sönderfall 1991.
2011-38 s 31
"Sloveniens regering föll"
Premiärminister Borut Pahors mitten-vänster regering
fälldes häromdagen i en misstroendeomröstning i
parlamentet. 51 ledamöter röstade emot regeringen och
36 röstade för. Pahor sökte parlamentets godkännande
av de kandidater han hade nominerat till fem lediga ministerposter.
Socialdemokraten ledde en minoritetsregering med stöd av
bara 33 av totalt 90 mandat.
2011-49 s 9
"Regeringsskifte i Slovenien och Kroatien"
I Slovenien blev valresultatet en överraskning i och med
att partiet Positiva Slovenien som bildades för bara några
veckor sedan, blev valets segrare. De fick runt 30 procent av
rösterna med den före detta borgmästaren i Ljubljana,
Zoran Jankovic i spetsen. Det vinnartippade konservativa Slovenska
demokratiska partiet (SDS) fick bara 26 %.
I både Kroatien och Slovenien segrade oppositionspartier
delvis på grund av att de tidigare regeringspartierna var
insyltade i korruptionsaffärer.
Slovenien, Balkan
2011-50 s 17
"Tito - ett brott mot människovärdet"
Kjell Albin Abrahamson kommenterar Sloveniens beslut att eliminera
den förre diktatorn Titos namn från gator och torg.
För ett par veckor sedan förbjöd den slovenska
författningsdomstolen att fortsätta kalla en gata i
Ljubljana uppkallad efter Jugoslaviens mångårige president
Josip Broz Tito. Det är framför allt Titos roll i partisankampen
under andra världskriget som engagerar.
Under den politiska rollen Broderskap och enighet dödade
Toto och hans partisaner under andra världskriget fler landsmän
än utländska fiender. Titos partisaner dödade 300
000 politiska motståndare, bara i Slovenien har sedan 1992
hela 540 massgravar lokaliserats. Titos Jugoslavien var en kommunistisk
diktatur.
Och ändå har sannolikt ingen annan utländsk diktator
stått så högt i kurs i det officiella Sverige
som Tito.
2012-13 s 5
"Slovenien tar fram rödpennan"
Sänkta löner för offentliganställda och minskade
anslag till välfärdsprogrammen. Statens utgifter ska
minskas med 818 miljoner euro till 9,3 miljarder och statens underskott
som 2011 var 6 % av BNP ska sänkas till tre % i år.
Mammaledighetstiden och tiden som arbetslöshetsunderstöd
utbetalas förkortas. Lärarna får längre arbetsdagar
och klasserna blir större.
Det lilla landet Slovenien har drabbats hårt av finanskrisen
och rutschade ner i recession förra året.
2012-34 s 5
"Slovenien kan bli nästa akutfall"
Ännu ett euroland kanske behöver hjälp att ta sig
ur krisen. I tur står förmodligen Slovenien. Oron växer
i Bryssel för att just Slovenien ska bli det sjätte
landet som behöver lån i eurozonen. Samtidigt konstateras
att en räddningsaktion blir ganska blygsam. Slovenien har
bara två miljoner invånare och dess BNP är bara
0,4 % av hela eurozonens.
Räntan på de långa statsobligationerna har de
senaste dagarna stigit till över 7 %.
Slovenien måste betala priset för en boom som blev
okontrollerbar. 2004-07 växte BNP med 5-7 % per år.
Det mesta betalades med lånade pengar. Kraschen som följde
har avslöjat brister som doldes under de goda åren.
Landet måste driva igenom smärtsamma reformer för
att åter kunna växa och blomstra i euroklubben.
2012-46 s 31
"Omval i Slovenien"
Det blir en andra omgång i det slovenska presidentvalet.
Den andra december.
Ingen av de tre kandidaterna fick absolut majoritet. Kampen står
mellan den tidigare regeringschefen Borut Pahor, socialdemokrat,
och den sittande presidenten, den oberoende Danilo Türk.
Den tredje kandidaten Milan Zver, högerpartist, fick för
få röster för att framstå som en möjlig
segrare.
2013-03 s 9
"Slovenskt regeringskaos"
På bara en vecka har den politiska kartan i Slovenien helt
ritats om. Orsaken är omfattande korruptionsanklagelser mot
både regeringschefen Janez Jansa och oppositionsledaren
Zoran Jankovits. De anklagas i en nyskriven rapport för att
ha samlat stora förmögenheter och dolt hur de kommit
över pengarna. Liberalen Greger Virant som leder ett av de
fem partierna i samlingsregeringen har uppmanat Jansa att avgå
inom 10 dagar.
2015-20
s 6-9
"Allt började i Maribo"
Först Maribo - sedan Aten.
Massdemonstrationer mot fattigdom och privatiseringar orsakade
stora rubriker i Sloveniens näst största stad för
att par år sedan. Sedan dess har allt varit lugnt. Handlade
det bara om ett övergående spektakel?
Luka Mesec är Sloveniens politiska underbarn. Hans parti,
Förenade vänstern, är med sex ledamöter fjärde
största parti i parlamentet i Ljubljana sedan valet i somras
och passerade Socialdemokraterna. Nu är hans mest känd
för att stå riktigt nära det grekiska Syrizapartiet.
Håller
Europa på att hamna i händerna på en ny, odogmatisk
och föga strukturerad vänster?
Balkan,
Slovenien, Kroatien
2018-01 12
"Nu har det kollapsat!"
EU hade hoppats att gränsavtalet på Balkan skulle bli
en modell för fred. 2017 var tänkt som det år
då EU- och Natomedlemmarna i Slovenien och Kroatien, efter
avgörande i en internationell domstol i juni, triumferande
skulle avsluta en 26-årig gränstvist. Men så
blev det inte. Fristen för gränsavtalet löpte ut
förra fredagen, ettavtal som skulle bli en modell för
vänskaplig konfliktlösning för de andra länderna
påvästra Balkan som ville gå med i EU. Den centrala
konflikten är det 7,3 kvadratkilometer stora havsområdet
i Piranbukten i norra delen av Adriatiska havet. Kroatien hävdar
rätten till halva bukten.
sidans topp
