Litauen |
|
 |
|
Info |
Lrytas Veidas |
97-43 s 3-6
"Estland - det unga gardet har vässat mjölktänderna"
Estland har drivit igenom ett mindre ekonomiskt under. Bankerna,
börsen och många företag styrs av unga för
att inte säga mycket unga chefer, vars kunskaper och erfarenheter
i många fall kommer från Internet. Baltikums tigerstat.
A-kassan räcker tre månader . "Resurserna måste
lära sig att anpassa sig till marknaderna".
Hur har man gjort? Skaffat ny valuta bunden till D-marken, avvecklat
handelshinder, sålt ut statliga företag, reviderat
arbets- och lönelagstiftningen. Ett radikalt och nyttigt
reformprogram. Men de äldre har blivit det ekonomiska undrets
offer.
98-05 s 11
"Litauen blickar västerut"
Intervju med den litauiske presidenten Algirdas Brazauskas.
Fred och säkerhet betyder medlemskap i Nato, även om
vi inser att ingen varaktig säkerhet är möjlig
utan Ryssland. Den f d kommunisten avgår i februari och
efterträda av Valdus Adamkus.
98-03 s 9
"Krigsförbrytare har en fristad i Litauen"
Flera litauer bosatta i USA har utvisats till Litauen sedan de
överbevistas om att vara nazistiska krigsförbrytare.
Om inte Litauen väcker åtal kan landets medlemskap
i Nato äventyras.
98-09 s 3
"Litauen spurtar för att komma med i EU"
Regeringen i Vilnius känner sig diskriminerad av EU-kommissionen.
Litauerna framhåller att deras ekonomi växer lika snabbt
eller snabbare än andra ekonomier i Öst- och Centraleuropa
och att reformarbetet har intensifierats på senare tid.
98-04 s 12
"Tröstande ord till balterna"
Clinton har lanserat ett nytt initiativ som syftar till att överbrygga
klyftan mellan balternas önskan om säkerhetsgarantier
och Natos ovilja att ta dem med. Det handlar mest om ord men Ryssland
är redan förgrymmad.
98-19 s3-7
"Östersjöregionen - Ett krångligt geopolitiskt
pussel"
Handeln blomstrar, det kulturella utbytet växer, nya kontakter
knyts på alla nivåer, men ännu dröjer det
innan drömmen om en regional identitet kan bli verklighet.
Ja, särskilt om bara Estland knyts till EU via kontakterna
med Finland och inte de två andra baltiska staterna.
En intressant lång artikel i The Economist som behandlar
bl a de nordiska länderna inblandning i och intresse av de
baltiska staterna. Finland, Danmark och även Island nämns
som föredöme.
(Sverige tycks fortfarande styrt enligt det kommunistiska manifestet.
SAP tycks inte ha uppmärksammat de stora förändringar
som skett i världen och särskilt i Europa under de senaste
10 åren.) Sverige anses vara för byråkratiskt
och mest lova med ord. Dessutom ogillar SAP starkt de baltiska
staternas antikommunism och förkärlek för Nato.
98-48
"Revolutionen var det första steget mot välstånd"
Att bygga upp en modern stat är mindre hjältemodigt
men minst lika svårt som att rasera det gamla. Litauen har
drabbats hårt av krisen i USA. Budgetunderskottet är
över 13 % av BNP. Byråkratin styr och korruptionen
är överallt. Små företag måste muta
sig fram. Dock ligger 75 % av BNP i privata händer (då
måste väl byråkratin vara större i Sverige??)
99-28 s 8
"De baltiska staterna befarar att de blir bortglömda"
Nato koncentrerar sig allt mer på Balkan. Försvarsalliansens
resurser är bortglömda och engagemanget i sydöstra
Europa har resulterat i att de baltiska staterna känner sig
åsidosatta och illa belönade i sina ansträngningar
att tillmötesgå västmakternas krav på demokratiska
reformer. Det är som vanligt så att de som inte sköter
sig - balkanländerna - blir belönade medan de skötsamma
- de baltiska länderna - får stå tillbaka. "de
klarar sig ju ändå". Den gällande principen
för de bestämmande i världen är orättvisa
och budskapet är - sköt dig inte (och orsaken är
naturligtvis att vi är rädda för de som missköter
sig)
2000-41 s 4-5
"I Litauen blir det regimskifte"
Litauens borgerliga regeringsparti led ett förkrossande nederlag
i söndagens allmänna val. Hemlandets unionsparti som
miste regeringsmakten fick bara 9 av parlamentets 141 platser.
2001-37 s 3-6
"De baltiska staterna närmar sig målet: EU och
Nato"
De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen blir om några
år medlemmar i Europeiska Unionen och kanske i Nato också.
Är de redo?
Balterna bistår redan alliansen med både mänsklig
och elektronisk hjälp (bl a avlyssning av Ryssland). De är
mycket angelägna om att gå med i Nato. Frågan
är vad Ryssland egentligen tycker om det. Att gå med
i EU är mer brådskande. De stora välmående
städerna ger en falsk bild av verkligheten. Skillnaden till
mindre städer och rena landsbygden är mycket stor. Få
talar ett främmande språk nu sedan ryska språket
dött ut. BNP per kapita är låg, t o med i jämförelse
med det "fattiga" EU-landet Grekland som har 16200 $.
Estland har 6000 $ och Litauen 4600 $. En annan sak är att
det socialistiska tänkandet fortfarande är starkt i
dessa f d sovjetrepubliker. "Staten är oerhört
viktig frö universitetets studenter, och de anser att den
bör ta ansvar för allt. Den personliga ansvarskänslan
är mycket svag".
väststater.
2002-11 s 3-5
"Hansan återuppstår"
Globaliseringen blåser nytt liv i gamla handelsmönster
- och gör Östersjön högintressant. De baltiska
staterna har vind i seglen.
Estland är idag ett av de tre länder i Östeuropa
som lockar mest utländska investerare per Capita. Det är
bara Ungern och Tjeckien som är bättre. Från Estland
flödar investeringar till de andra två baltiska staterna
och till norra Polen. De tre baltiska staterna utgör en av
världens snabbast växande ekonomiska zoner. Ett nytt
Hongkong eller snarare ett nytt Hansaförbund.
Utländska företag gillar de låga lönerna
men uppskattar också Tallins behagligt kosmopolitiska karaktär
med en medelålders kärna och esternas god kunskaper
i matematik och naturvetenskap. "50 års kommunism var
bara ett av brott". För att komma med i EU måste
Estland "avliberalisera" sina skatter och tullar. Det
forna Östeuropa är för liberalt för det nuvarande
Västeuropa!
2003-1/2 s 11
"Paksas seger överraskade alla"
utmanaren i det litauiska presidentvalet, Rolandas Paksas, vann
en överraskande seger i valets avgörande omgång
i söndags, vilket kanske oroar många av EUs ledare.
Kritiker anser att han kan äventyra Litauens chanser att
bli med i EU nästa år.
2003-20 s 8
"Litauen är klart för EU"
Fd sovjetrepubliken Litauen röstade under veckoslutet ja
till medlemskap i Europeiska Unionen.
Andra valdagen blev det fler som röstade och totalt röstade
60 % av landets 2,7 miljoner röstberättigade.
2004-19 s 6
"Avsatt president är bland favoriterna i Litauen"
President Rolandas Paksas, som har ställts inför riksrätt,
och Valdas Adamkus, som Paksas besegrade i förra presidentvalets
finalomgång i fjol, är favoriter i det litauiska presidentvalet
den 13 juni. 25 % av väljarna stöder Adamkus och 22
% Paksas.
2004-25 s 10
"Final i Litauen"
Fem kandidater konkurrerade om att efterträda Rolandas Paksas,
som beskylldes för samröre med den ryska maffian och
för att berikat sig själv på ämbetet och
som avsattes av parlamentet i början av april. Den f d presidenten
Valdas Adamkus vann första omgången med 30 %. Den 27
juni möter han f d premiärministern Kazimiera Prunskiene
som fick 22 %.
2004-27 s 3-4
"Adamkus blir president igen"
Valdas Adamkus, mannen som jämnade vägen för Litauens
inträde i både EU och Nato tog hem segern i söndagens
presidentval. Adamkus var president 1998-2003. Sedan förlorade
han presidentposten till populisten Rolandas Paksas. Paksas blev
därefter den förste europeiske ledaren som avsattes
i riksrätt efter att ha beskyllts för att ha samarbetat
med den ryska maffian och den ryska underrättelsetjänsten.
2004-44 s 22
"Krångliga regeringsförhandlingar stundar"
Det litauiske statsministern Brazauskas socialliberala regeringskoalition
och den efter valen förstärkta högern försöker
undvika att regeringsuppdraget går till uppstickaren Uspaskichs
arbetarparti. Detta parti förlorade röster i valet och
fick inte längre egen majoritet. Det har 39 av totalt 141
mandat i parlamentet. Två borgerliga partier har tillsammans
43 mandat.
2004-47 s 8
"Litauen var först ut"
Det litauiska parlamentet ratificerade i förra veckan EUs
nya författning vilket betyder att Litauen blev det första
av EUs medlemsländer som godkände det historiska dokumentet.
84 ledamöter röstade ja, fyra röstade nej. Tre
avstod från att rösta och 50 ledamöter var frånvarande.
2005-7 s 10
"Den baltiska svanesången"
Det finns inget "baltiskt block" längre. Skilda
ekonomiska förutsättningar leder till allt mer olika
samhällen. Estlands radikala marknadsreformer och högteknologiska
kunnande leder in landet på en annan väg än Litauen,
vars ekonomi fortfarande är beroende av stora industrier
från sovjettiden. Olikheter i demografi spelar också
en stor roll. Frågan om Lettlands etniskt ryska befolkning
- drygt 40 % av landets befolkning är ryssar. Dominerar landets
politik. Ländernas komplicerade relationer med Ryssland visade
sig nyligen då Ryssland i fjol bjöd in ledare från
hela Europa att hedra minnet av Sovjetunionens seger över
Nazityskland för 60 år sedan. Lettlands president åkte
dit. De övriga två stannade hemma med motiveringen
att denna seger eliminerade dem från Europakartan.
2005-13 s 7
"Såren har inte läkt"
Estlands president Arnold Rüütel har tillsammans med
sin litauiske kollega beslutat att inte delta i ceremonin i Moskva
i samband med 80-årsdagen av de allierades seger över
Nazityskland. Han har ingenting emot att hedra andra världskrigets
offer men vill att man inte glömmer att Estland inte återfick
sin oavhängighet efter det att Röda Armén drivit
bort tyskarna. Efter kriget drabbades landet av ytterligare deportationer
och förföljelser. Däremot ser han ingen anledning
till oro för förhållandet mellan Estland och Ryssland
idag.
2005-39 s 10
"Baltiska bekymmer"
De nya EU-länderna i öst lider brist på arbetskraft.
Tillväxttakten är över 7 % i de baltiska staterna.
Många företag är arbetskraftsintensiva. Officiellt
är arbetslösheten omkring 8 % men av dessa arbetar många
svart på hemmaplan eller någon annan stans i EU. En
lösning vore större rörlighet på arbetsmarknaden.
Några företag vill importera personal från Vitryssland
men många betraktar ryska invandrare som ovälkomna.
2008-04 s 7
"Varning för kallt krig!"
Litauens president ogillar Rysslands tendenser att dominera och
diktera. Den 81 årige Valdas Adamkus fruktar att Rysslands
ekonomiska framgångar skulle kunna locka Ryssland att starta
ett nytt "kallt krig". Som exempel nämner har utnyttjandet
av energileveranser som påtryckningsmedel och flera fall
av ekonomisk och politisk press på de baltiska staterna.
Han vill att Litauen ska minska sitt beroende av rysk energi och
uttalar stort stöd för planerna på ett nytt kärnkraftverk.
2008-42 s 8-9
"Litauen får en ny regering"
De konservativa är redo att återta regeringsmakten
med hjälp av populister. Alliansen mellan Fosterlandsförbundet
och kristdemokraterna fick knappt 20 % av rösterna. Ledaren
för Fosterlandsförbundet, Andrius Kubilius, kan räkna
med att få president Adamkus uppdrag att bilda regering.
Detta betyder att socialdemokraten Kirkilas mitten-vänster
regering upplöses. Socialdemokraterna fick bara 12 %. Kubilius
kommer dock att tvingas samsas med populistiska partier av skiftande
kulörer. På andra plats i första valomgången
kom överraskande ett nytt parti som marknadsfördes av
stjärnor i underhållningsbranschen, Nationell uppståndelse.
Ett annat parti är partiet för ordning och rättvisa,
som leds av den förre presidenten, Paksas, som avsattes på
grund av korruptionsmisstankar.
Folkomröstningen om kärnkraftverket som gick samtidigt
gav som resultat att 90 % röstade för att behålla
det. Då mindre än 50 % röstade är resultatet
dock inte giltigt.
2011-24 s 19
"Euron kan vänta"
Skuldkrisen dämpar entusiasmen för Euron.
Lettland och Litauen är inte längre så pigga på
att följa Estlands exempel och gå med i eurosamarbetet.
Just nu överväger länderna att skjuta upp införandet
av den gemensamma valutan till någon gång efter 2014.
. När euron försvinner som tydligt mål blir det
mindre viktigt att minska underskotten. Euroregionen har ingen
brådska med att expandera förrän 2015 eller 2016
så länge som medlemsländerna har fullt upp med
skuldproblemen.
Potentiella eurokandidater utanför Baltikum har också
ändrat inställning. Polen, Tjeckien och Ungern saktar
ned förberedelserna för eurons införande samtidigt
som kostnaderna för att hjälpa skuldsatta medlemsländer
stiger.
2012-11 s 10-11
"Dåliga vibrationer"
Relationerna mellan Polen och Litauen är uråldriga,
men de blir inte precis bättre med tiden. De båda länderna
har 600 års överlappande historia (tidvis även
geografiskt), men minnena av denna långa tid skiljer sig
drastiskt. Polen som är tolv gånger större tycker
att Litauen misshandlar sin polska minoritet - cirka åtta
procent av befolkningen - och sviker sina löften. Litauens
polska skolor har beordrats att undervisa fler ämnen på
litauiska.
Ett annat problem handlar om stavning: Enligt litauisk lag måste
officiella dokument som pass och födelsebevis vara skrivna
med det litauiska alfabetet, som saknar bokstaven w och merparten
av Polens diakritiska tecken.
Ett tredje bråk handlar om återlämnande av egendom
i Vilniusregionen som konfiskerades under sovjettiden. Detta etniskt
polska distrikt styrdes (ockuperades enligt litauerna) av Polen
före kriget. Detta komplicerar frågan om vem som äger
vad.
Andra kontroverser handlar om användandet av polska i annonser
och på vägskyltar.
2012-43 s 7
"Bakslag för kärnkraftsprojektet"
Det klara nejet till det litauiska kärnkraftsprojektet Visaginas
handlar inte primärt om betänkligheter inför kärnenergi
utan snarare om frågetecken kring dess ekonomiska bärkraft.
2009 blev reaktorn i det gamla kärnkraftsverket i Ignalina
definitivt avställd. Det var populärt bland befolkningen
då det producerade billig el och gav exportinkomster. Det
nya verket Visaginas skulle bli en ersättning. Nu har en
rådgivande folkomröstning avvisat detta. Både
Estland och Lettland, två partners sär fortfarande
intresserade.
2012-46 s 11
"Litauens president leker med elden"
Den värsta konstitutionella krisen som den baltiska republiken
Litauen råkat ut för sedan självständigheten
har president Dalia Grybauskaite själv orsakat. Parlamentsvalet
i oktober ledde till att den konservativ-liberala regeringen under
Andrius Kubilius besegrades av vänster populistiska partier.
Socialdemokraterna, Arbetarpartiet och Ordning och Rättvisa
ville nu bilda en koalitionsregering.
President Dalia Grybauskaite bestämde emellertid den kommande
regeringen inte fick innehålla ett parti som anklagas för
"grova överträdelser av valförfarandet"
och "smutsig bokföring". Detta var riktat mot Arbetarpartiet
och Viktor Uspaskichs en miljonär av rysk härkomst.
President Dalia Grybauskaite pressar sin ämbetsrätt
till det yttersta och en bit därutöver.
EU,
Litauen
2014-49 s 22
"Omaka par"
Den första januari blir Litauen den 19:e medlemmeni eurozonen.
Den lilla baltiska nationen med tre miljoner invånare är
en av Europas snabbast växande ekonomier. Euroområdet
står på randen till recession och deflation. Så
varför vill Litauen införa den gemensamma valutan?
Euron kommer att öka handeln, företagen behöver
inte längre försäkra sig mot valutasvängningar,
upplåningskostnaderna kommer att minska, på sikt kommer
BNP att öka. Euron är pålitligare mot ryskt vapenskrammel.
Litauen
2015-11 s 19
"Litauen känner sig hotat"
Återgår till allmän värnplikt och då
måste alla unga män ställa upp!
President Grybauskaite kommenterar Litauens planer på att
återinföra värnplikt. Landet ser sig hotat och
måste kunna försvara sig. Litauen kan dessutom knappast
be om hjälp från sina allianspartner om man inte ens
är redo att själv försvara sig, menar presidenten.
Litauen måste ensam kunna klara av att stå emot
en angripare i minst tre dygn. Det är den tid det tar innan
Natos insatsstyrkor hinner mobilisera.
Att delta i försvaret är dessutom en plikt som är
inskriven i grundlagen. Värnplikten omfattar alla unga män
mellan nitton och 26 år.
Hotet finns mot länder i hela den baltiska regionen.
