Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Liberia

Karta
Info Liberia News
Daily Observer

Liberia, sammanfattningar av artiklar om Liberia som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-22 s 14-15
"Liberia går under i etnisk rivalitet och klassklyftor"
Sex och ett halvt års krig har förstärkt etniska motsättningar som funnits sedan 1847 då republiken etablerades. 150 000 människor har dödats och 1 miljon har flytt från sina hem.
Det finns ingen ideologi bakom de stridande fraktionerna
(Finns det någonsin en ideologi bakom våldet? Är det inte alltid makthunger och personlig vinning som ligger bakom varje krig men man döljer det bakom andra termer? Ett skäl till konflikten är naturligtvis den vanliga dvs att USA skyddade landet så länge det kalla kriget pågick, som en strategisk bas mot Libyen och Angola som båda stöddes av USSR. Efter USSRs sammanbrott slutade bidragen att komma och "när båset är tomt bits hästarna".)

2000-23 s 14-15
"Liberias Charles Taylor är spindeln i nätet"
När Liberias president Charles Taylor för drygt en vecka sedan tvingade Sierra Leones rebeller att släppa de sista FN-soldaterna fria skickade han samtidigt ett tydligt budskap till USA och andra länder som försöker hjälpa till att få slut på det åtta år långa kriget i Sierra Leone: han är mannen som de måste göra upp med.
Han stöder rebellstyrkan RUF eftersom han tjänar grova pengar på att RUF kontrollerar diamantgruvorna i östra Sierra Leone, nära gränsen till Liberia. Han har lyckats få den fängslade rebelledaren Sankoh ut ur landet.

2000-35 s 21-22
"Tyrannen på Liberias tron"
Utanför presidentresidenset i Liberias förfallna huvudstad Monrovia finns en affischtavla som uppmanar medborgarna att tänka stort. Författaren och residensets invånare Charles Taylor följer verkligen sitt eget råd. "Han är mycket tuff, ingenting skrämmer honom", säger en amerikansk affärsman som kände Taylor på 1970-talet, när han som fattig studentaktivist i Washington deltog i protestdemonstrationer mot den liberianska regeringen. På senare tid har han blivit en "bibelsprängd baptist" och börjat blanda in Gud i alla sina offentliga uttalanden.

2001-08 s 24
"Ny flyktingvåg drar fram i Västafrika"
En allvarlig humanitär kris står för dörren i västra Afrika. Krig mellan många rebellgrupper och ländernas arméer i Liberia och Sierra Leone driver stora mängder flyktingar norrut mot Guinea. Men detta landet har också problem med rebeller. Västvärldens hjälporganisationer inklusive FN har dragit sig ur länderna eftersom de själva också riskerar att bli dödade. En utländsk säkerhetsagent konstaterar: "Här finns en alfabetssoppa (ULIMO-K, RUF etc) av organisationer och personer… i en dödlig kombination…många av dem är bara vanliga banditer".

2001-20/21 s 15-16
"Diamanter är krigets bästa vän"
Liberia är föremål för FN-sanktioner. Det är dock tveksamt om sanktionerna förmår sätta stopp för kriget. Terrorister i Sierra Leone som kallar sig RUF har fått en fristad i Liberias huvudstad Monrovia. Charles Taylor som är president i Liberia anklagas av FN för att sälja vapen till terroristerna mot diamanter som terroristgerillan bryter på den del av Sierra Leone som den kontrollerar. FN försöker nu hindra Liberia från att sälja dessa "stulna" diamanter. RUF har utvidgat kriget till Guinea och Guinea hämnas genom att stödja rebellerna i Liberia vilka opponerar mot Taylors styre.

2001-20/21 s 16-19
"I huvudet på en tyrann"
Charles Taylor i Liberia är brutal och uppenbart likgiltig inför sitt folks lidande. Han symboliserar mycket av det som är fel i Afrika. Om man kunde förstå sig på honom skulle det underlätta försöken att avhjälpa många missförhållanden i Afrika.
(är det verkligen så? Måste det inte till en förändring av hela landet, hela befolkningens mentalitet? Det är väl snarare frågan om vad de måste lära sig och hur de ska bli och hur denna förändring ska åstadkommas snarare än att fråga efter hur vissa är. Det ser man väl redan! Artikelförfattaren vill beskriva Taylors liv från hans studier i ekonomi 1977 i Boston för att försöka hitta en grund för hans nuvarande liv men är det inte snarare livets tillfälligheter som styr, inte de enskilda människorna?)
Men "sagan" om Taylor är alltid intressant att läsa även om den presenterats i Tempus en gång tidigare!
Konflikten i Liberia mellan "ameriko-liberianerna" vars ättlingar (afrikanska slavar i USA) grundade Liberia och de infödda "ociviliserade" liberianerna.
"Taylor är bara en av de många afrikanska stormän som styr sina länder på liknande sätt. Hela världsdelen tyngs under krig, sjukdomar och fattigdom. Många städer saknar elektricitet, skolorna saknar böcker, sjukhusen lider brist på läkemedel. Miljontals barn har dött i malaria eller blivit föräldralösa genom aids. Vad Taylor och hans landsmän behöver är en ny vision om Afrika och en insikt om att det finns ett annat sätt att styra landet på".

2002-11 s 21-24
"Undantagstillstånd i Liberia"
Invånarna lever i ständig rädsla för soldater, rebeller och presidenten. President Taylor utlyste undantagstillstånd den 8.2. Den förmenta anledningen var en rebellattack mot en stad bara 35 km från huvudstaden Monrovia. Oppositionen menar att undantagstillståndet ska användas som en förevändning för att genomföra en häxjakt inför nästa års presidentval.

2002-24 s 22-25
"Charles Taylor hittar alltid en utväg"
Trots uppror och internationella sanktioner lyckas Liberias ledare hålla sig kvar vid makten. Han gjorde som så många gånger förr, sålde landets naturtillgångar så att han kunde köpa tillbaka sina militära ledares solidaritet. Men hans prognos är dålig. Många anser att hela Västafrika löper risk att gå under i kaos så länge som Taylor har makten i Liberia.

2003-7 s 12
"Det blodiga Liberia blöder igen"
Liberianska rebeller har nått nästan fram ända till huvudstaden Monrovia.De kallar si "Förenade liberianer för försoning och demokrati" med syfte att störta presidenten Charles Taylor, f d krigsherre.

2003-21 s 20-21
”Dödligt kaos i Västafrika”
det är nästan omöjligt att få en tydlig bild av härvan av uppror, inbördeskrig och mellanstatliga konflikter i västra Afrika, där Charles Taylors regering i Liberia dock anses bära huvudansvaret för rådande kaos och instabilitet. Det rör sig inte om konventionella inbördeskrig, utan snarare om en dödlig, för alla parter förödande härva, som snärjer in hela regionen, där vapen sprids i bushen, förhärdade krigare plundrar, och rebellarméer understöds av grannländers regeringar. Miljontals människors liv står på spel i detta kaos. FNs säkerhetsråd förlänger sanktionerna mot Liberia med 12 månader. De förbjuder Taylor att sälja diamanter och köpa vapen.
Upproret som Taylor inledde från Abidjan i Elfenbenskusten för drygt 13 månader sedan skapade stor förödelse i Liberia, tände en våg av våldtäkter och stympningar i Sierra Leone och spred sig till de sydligaste delarna av Guinea.
Omkring 1000 f d rebeller från Sierra Leone drar omkring i västra Afrika i jakt på krigarjobb. Allt fler unga män i Västafrika har aldrig lärt sig något annat än att förstöra, plundra och döda.

2003-21 s 21-22
”Taylor är en riktig skurk”
Chefen för Sierra Leones internationella tribunal, amerikanen David Crane, beskyller Liberias president, Charles Taylor, för att skydda al-Qaidaterrorister och för att ha mördat en f d medarbetare, som var efterlyst av den FN-stödda tribunalen. Han har bevis för att al-Qaida opererar i västra Afrika, där den främst är involverad i den illegala diamanthandeln. Taylor har sedan flera år skyddat terrorister från al-Qaida och Hizbollah. Taylor spelar en viktig roll i den internationella terrorismens värld. Taylor förnekar allt.

2003-24 s 24
"Utlänningarna evakuerades"
Rebellrörelsen Förenade liberianer har gett presidenten Charles Taylor 72 timmars tidsfrist att avgå frivilligt. Franska specialstyrkor har hjälpt till att evakuera 535 personer från 38 länder med helikopter.

2003-28 s 18
"Charles Taylor aviserar sin avgång"
Nigerias president Obasanjo kom på ett 90 minuters besök till Liberias huvudstad Monrovias flygplats. Han träffade Taylor som därefter meddelade att han hade "accepterat" Obasanjos erbjudande om en fristad i Nigeria. En specialdomstol i Sierra Leone har väckt åtal i 17 punkter mot Taylor.

2003-30/31 s 14-15
"Liberia pendlar mellan hopp och förtvivlan"
I början av veckan drabbade rebellstyrkor samman med regeringsstödd milis i liberianska huvudstaden Monrovias utkanter. I väntan på amerikanska trupper fortsatte Taylor att insistera på att västafrikanska trupper sätts in innan han lämnar landet. Han fruktar annars för sin egen säkerhet. Under tiden får civilbefolkningen klara sig bäst den kan på egen hand. Och de amerikanska fredsbevararna kommer inte förrän Taylor lämnat det gamla slavlandet Liberia.
En starkt styrande amerikansk hand inför återuppbyggnaden av landet skulle fullborda en faktisk nykolonialisering av en av Afrikas mest oroliga regioner. Detta har redan Storbritannien gjort i Sierra Leone och Frankrike i Elfenbenskusten i båda fallen med gott resultat.

2003-32 s 3
"Lurdrebellerna drar sig tillbaka"
Västafrikanska fredsbevarande styrkor började anlända till Liberia i början av veckan. Detta sedan huvudrebellstyrkan tillkännagivit ett tillbakadragande av sina trupper. Lurd har krigat mot Taylor sedan 1999 och trängt in i Monrovia tre gånger under de senaste tre månaderna men vill nu samarbeta med de nya trupperna.

2003-32 s 4
"Liberia behöver långsiktig hjälp"
Det räcker inte med fredsbevarande styrkor och Taylors avgång. Även om Taylor skulle avgå finns stora frågor huruvida rebellgrupperna kan återuppbygga landet och hur man ska se till att stridande parter hålls ansvariga för sina handlingar. En FN-rapport ger farhågor för en "våldcykel" i en region översvämmad av vapen och präglad av fri rörlighet för väpnade ungdomar mellan Sierra Leone, Guinea, Elfenbenskusten och Liberia.

2003-33 s 6-7
"Taylor drog sig tillbaka och lämnade Liberia"
President Charles gav upp i måndags. Han överlämnade makten till vicepresidenten Moses Blah, en bundsförvant sedan länge och steg ombord på ett flygplan till den förmodade exilen i Nigeria. En medlem i rebellgruppen Lurd, säger att så snart Taylor lämnat landet upphör inbördeskriget. Samtidigt kom tre amerikanska krigsfartyg inom synhåll utanför Monrovias kust.

2003-33 s 8
"Liberias nye ledare söker USAs hjälp"
Liberias nye president Moses Blah har sträckt ut en olivkvist till sina fienderebeller och sökt hjälp från USA för att upprätthålla en bräcklig vapenvila. Han erbjuder den lediga posten som vicepresident till rebellerna, USAs marinsoldater vill han så snart som möjligt att gå i land för att förbättra säkerheten i landet.

2003-34 s 24-25
"Fredsavtal skrivs under i Liberia"
Regeringen och rebellerna enas kring ett övergångsarrangemang och en ny armé.
Liberias regering och två rebellgrupper skrev i måndags under ett fredsavtal som föreskriver tillsättandet av en helt ny övergångsregering i ett första försiktigt steg att skapa ett nytt Liberia efter 14 års ohyggligheter. Avtalet kräver att alla beväpnade grupper upplöses och att en ny armé, inberäknat rebellsoldater upprättas.

2003-38 s 12-15
"I Liberia saknas allt som gör en stat"
Den totalt misslyckade staten har ingenting att bygga på i sina försök att resa sig ur kaos. Det finns ingen lag, ingen regering, bara självutropade småhärskare, som konkurrerar om att kontrollera det utarmade nationen. 14 års krig har förvandlat detta västafrikanska land till ett av världens bästa exempel på en misslyckad stat. "Monrovia ser ut som efter ett atombombsanfall". 80 % av invånarna kan inte läsa men man kan lätt köpa en högskoleexamen. Liberia grundades av befriade amerikanska slavar 1847. Detta är en av bakgrunderna. Dessa befriade slavar behandlade de infödda afrikanerna som andra klassens medborgare. Fram till 1980 hade slavättlingarna monopol på makten. Då tog Doe, som härstammade från infödda liberianer, makten från nybyggareliten men inrättade också ett skräckvälde. Ärkebiskop Francis klagar: "Vår misslyckade stat misslyckades därför att vi är ett misslyckat folk

2003-42 s 13
"Presidenten är på plats"
Affärsmannen Gyude Bryant kom i måndags till Liberia, där han hälsades av FNs fredsbevarande styrkor och jublande folkmassor. Han svor presidenteden i tisdags. Han ska nu leda en interimsregering i två år i ett försök att leda landet ut ur 14 års blodig konflikt till fria val 2005. Han tar över ett land som ligger i ruiner, där väpnade milisstyrkor fortsätter att hota fred och civilbefolkning.

2003-50 s 23
"Charles Taylor efterlyses av Interpol"
Interpol har utfärdat en arresteringsorder för Liberias förre president Charles Taylor som misstänks för att ha begått brott mot mänskligheten. Taylor klassas av Interpol som en av världens värste förbrytare. Myndigheterna i Nigeria, där Taylor lever i exil, har emellertid meddelat att de inte tänker gripa honom. Taylor sökte asyl i Nigeria i augusti sedan han avgått som president. Han lever överdådigt flott som den nigerianska statens gäst. Många har skäl för att se Taylor bakom lås och bom. 1989 startade han efter utbildning i ett libyskt läger ett inbördeskrig i Liberia som krävde sammanlagt 250000 liv. Han är en av 1900-talets största massmördare.

2004-11 s 22-23
"Ge oss en chans till återuppbyggnad"
Ordföranden, Gyude Bryant i Liberias övergångsregering diskuterar amnesti för krigsförbrytare och planer för sitt krigshärjade land med Newsweeks Karin Fragala. I första hand måste Taylors överlämnade styrkor på 11000 man avväpnas i utbyte mot kontanter. Ändå ligger Liberias största utmaningar i framtiden. Skolor, sjukhus och allmänna serviceinrättningar befinner sig i djupt förfall och statsskulden uppskattas till tre miljarder dollar. Det finns fortfarande 50000 beväpnade dissidenter att ta itu med. Världens största fredsbevarande styrka från FN är på väg. FN har dessutom lovat 530 miljoner dollar för avväpning och uppbyggnad av landet. Kanske det allra viktigaste förändringen måste vara den som Bryant säger "Alla måste vara beredda att arbeta". Det är kanske den svåraste omställningen för många som under en lång period av år levt på att ta "snabba byte" genom att döda eller hota med vapen. Det är bara det dagliga tunga slitet som ger välstånd.

2004-45 s 18
"Våldsutbrott i Liberia"
Minst 18 människor dödades och över 200 skadades i upplopp i Liberias huvudstad Monrovia i förra veckan då landet drabbades av det dödligaste våldet sedan inbördeskrigets slut förra året. Stora hopar av kristna och muslimska ungdomar som var beväpnade med påkar och knivar utkämpade regelrätta fältslag.

2005-11 s 20-21
"Ur kaos kommer ordning"
Sedan USA tvingat Taylor att avgå och fly till Nigeria har någon form av stabilitet etablerats i Liberia. Detta beror på FN som är den enda stora organisation som fungerar hyggligt. FN upprätthåller freden, hjälper flyktingar att återvända hem, vaccinerar barn och utspisar 20 % av befolkningen. Det finns utbildningsprogram för lärare, poliser, domare och officerare men det är svårt att stötta en svag regering utan att styra den. Interimsregeringen är bättre än sin föregångare eftersom den är mindre mordlysten. Den är dock inte mindre korrumperad. Vi har inte haft ett gott ledarskap i Liberia på 150 år, säger utrikesminister Nimley. Om FN plötsligt skulle lämna landet kommer det att kollapsa på nytt. Praktiskt taget ingenting fungerar. Det finns inget vattennät, inget fungerande rättsväsen och det närmaste man kan komma en medelklass är 60000 statsanställda., som knappt fått betalt på 14 år. Det finns 450000 välbärgade och välutbildade liberianer, men de bor i USA och är inte intresserade av att flytta tillbaka. .

2005-46 s 13
"Blivande president håller huvudet kallt"
Liberias nästa president, Ellen Johnson-Sirleaf, beklagar anklagelser om valfusk, men hon tycker sig ha vunnit en rättvis seger och förbereder sig inför maktövertagandet i början av nästa år. Hon blir Afrikas första valda statschef. Den 67-åriga karriärekonomen fick 60 % av rösterna mot 40 % för den före detta fotbollsstjärnan George Weah. Han lockade många arbetslösa unga män och före detta milissoldater medan Ellen Johnson-Sirleaf stöddes av många kvinnor. Hon är beredd att erbjuda Weah en plats i regeringen. Hennes största bekymmer blir troligen före detta krigsherrar och missnöjda exrebeller.

2005-50 s 22
"Våldet tilltar i Liberia"
Den före detta fotbollsstjärnan George Weah accepterar inte det officiella valresultatet och beskyller motståndarsidan för valfusk. Han kommer att sabotera installationen i januari av segraren Ellen Johnson-Sirleaf. Weahs anhängare angrep fredsbevarande FN soldater och poliser på Monrovias gator.

2006-14 s 24
"Taylors blodiga karriär stoppas"
Charles Taylor, krigsherre och orosstiftare, har gripits och kommer att ställas inför en internationell krigstribunal, som har väckt åtal i elva punkter om brott mot mänskligheten. När Taylor störtades från makten hade fler än 300 000 människor dödats i olika konflikter, som han hade initierat. Han tros ha stulit minst 100 miljoner dollar bara från Liberia där han var president 1997-2003. 1989 lyckades den före detta liberiske statstjänstemannen skapa ett enormt kaos varefter han dominerade regionen i drygt ett decennium. Hans militära ledare tvingade småpojkar att döda sina föräldrar och andra familjemedlemmar. Lönen bestod av droger och licenser att våldta och plundra. Ett vanligt sätt att bestraffa de som inte var med honom var att hugga av händerna på dem.

2006-16 s 13
"Fängelseplats sökes"
Sverige och Österrike har fått förfrågningar om huruvida de kan tänka sig att fängsla Liberias förre president Charles Taylor om han döms skyldig till krigsförbrytelser. Knappt något annat land kan tänka sig att ha Taylor som fånge eller i exil i 20-30 år. Sverige har tidigare tagit emot dömda krigsförbrytare. Taylor anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten på elva punkter och han var på sin tid en av västra Afrikas mest fruktade krigsherrar.

2007-01/2 s 22-24
"Liberias räddande ängel"
Ellen Johnson-Sirleaf, Afrikas första kvinnliga president, tänker se till att hennes land efter 14 års inbördeskrig inte störtar ned i kaos igen. Men huvudstaden har ännu inte fått rinnande vatten och i parlamentet sitter krigsherrar och fattar beslut. En hel generation liberianer har aldrig upplevt något annat än våld. I dag övervakar 16000 FN-soldater landets cirka tre miljoner invånare och därtill kommer en enormt stor hjälpapparat, administrerad av FN. 100 000 demobiliserade krigare är landets största problem. Under det senaste inbördeskriget som främst utkämpades av halvvuxna ynglingar, beväpnade till tänderna, dödades 250000 personer. Målet var att plundra gruvor och skogar. De sålde virke, diamanter och gummi till utlandet för att kunna köpa ännu mer vapen.
Detta hände i Liberia som en gång var hoppet för tusentals befriade slavar från Amerika. De första nybyggarna blev emellertid redan från början en överklass. Det var bara de som hade rösträtt och rätt till de högsta posterna i samhället. Denna form av intern svart apartheid överlevde ända till 1980 då en grupp rebellsoldater med sin anförare, sergeanten Samuel Doe från Kranstammen, lät slakta presidenten och övertog makten. Han satte sina egna stamfränder på alla viktiga poster och störtade ekonomin i fördärvet.

Liberia
2007-23 s 16
"Terrordiktatorn ställs äntligen till svars"
Rättegången mot Charles Taylor, Liberias före detta president och den förste afrikanske ledaren som ställs inför en internationell tribunal, inleddes i Haag i början av veckan. Taylor anklagas för krigsförbrytelser under inbördeskriget i Liberias grannland Sierra Leone.
Han anklagas för att ha skänkt vapen i sierraleonska rebellgrupper och för att ha utbildat dem i utbyte mot tillgång till Sierra Leones diamantfält. Tribunalen hävdar också att Taylor var inblandad i RUFs kampanj mot civila, med lemlästning av armar och händer och bortförandet av kvinnor och flickor för att bli sexslavar. Taylor var statschef för Liberia från 1997 till 2003 och hävdar därför immunitet mot åtal.

2008-13 s 26-27
"Är han kannibal också"
Rättegången mot Liberias före detta president, Charles Taylor, i specialdomstolen för Sierra Leone i Haag i Holland har tagit dramatisk vändning. I ett delvis hårresande vittnes mål, som varade i tre dagar, riktade en förtrogen mycket allvarliga anklagelser mor den före detta krigsherren.
Krigsförbrytarprocessen bör jag i januari. I veckan vittnade Joseph "Zigzag" Marzah om otaliga mord, våldtäkter och andra övergrepp som han gjort sig skyldig till. Allt hade beordrats av Charles Taylor. Han berättade också om kannibalism. Det finns hemliga sällskap ledda av Taylor som utövade kannibalism. På order av Taylor hade vittnet ätit av dödade eller avrättade fiender. Marzah beskrev hur Taylor och hans närmaste män åt mördade rivalers hjärtan.
Kannibalism och ockulta ritualer påstår ha funnits i Afrikas historia med sedan länge anses detta bara vara rasistiska fördomar. Men är det så enkelt? Under begreppet Poro döljer sig ett antal hemliga förbund i hela Västafrika. Artikelförfattaren Gerhard Anders, som är verksam vid Etnologiska seminariet vid universitetet i Zürich menar att om Marzah talar sanning så har denne avslöjat ännu en mörk sida av de redan våldsamma brutala krigen i Västafrika.

2008-20 s 23
"Förbud mot matexport"
Liberia förbjöd i veckan alla livsmedelsexport med argumentet att profitörer utnyttjar landets låga pris på ris för att sälja riset till mycket högre priser i grannländerna. Tillgången på ris börjar bli knapp i Liberia.

2011-41 s 21-22
"En modig kvinna som utmanade Taylor"
Leymah Gbowee började redan 2002 att tillsammans med många andra kvinnor protestera mot dåvarande diktatorn Charles Taylors krig mot det egna folket. De var trötta på krig, våldtäkter och stöld av deras barn som togs för att bli barnsoldater. Leymah Gbowee är utbildad traumaterapeut och började arbeta med före detta barnsoldater.
Kvinnorna protesterade tills Taylor gick med på ett möte. Under Leymah Gbowees ledning fick de tre krigande fraktionerna tre dagar på sig att sluta en villkorslös vapenvila. Kort senare undertecknades fredsfördraget i Acera i Ghana. Sedan 2004 sitter Leymah Gbowee med i Liberias Sannings- och försoningskommission och är nu VD för nätverket Kvinnor för fred och säkerhet. Hon delar i år Nobels fredspris med två andra kvinnor.

2011-41 s 23-26
"En kamp för överlevnad"
Afrikas första kvinnliga president, Ellen Johnson Sirleaf, har rockstjärnestatus världen runt. Tidigare i veckan tilldelades hon Nobels fredspris. Utanför sitt hemland är hon den mest beundrade Afrikanen sedan Nelson Mandela. Men hemma i Liberia är det inte ens säkert att hon bli omvald. När hon kandiderar för en andra mandatperiod blir hon utbuad och häcklad. Hennes första mandatperiod har varit en kaskad av korruptionsskandaler och de kritiserar hennes regering påstår att de har trakasserats, hotats och erbjudits mutor för att vara tysta.
Nio av tio liberianer lever fortfarande på mindre än 1,25 dollar om dagen. Arbetslösheten är 80 %. Brottsligheten är ett jätteproblem i Liberia inte minst våldtäkterna som fortsätter att plåga landet. Ännu värre är att det sexuella våldet mot barn uppges öka kraftigt.
Den välutbildade eliten har flyttat till USA för längesedan.
Många politiska bedömare misstänker att Johnson Sirleaf kommer att förlora det kommande presidentvalet.

2012-18 s 22-23
"Minns Liberia på räkenskapens dag!"
Berättelsen om Charles Taylors alla andra offer.
Charles Taylor dömdes för illdåd i Sierra Leone. Han härjade i sitt hemland Liberia också. Innan Taylor släppte loss den tsunami av våldtäkter, mord, tortyr och lemlästning som uppslukade Sierra Leone, dödade drygt 50 000 människor och drev hundratusentals på flykt, härjade han i Liberia. Han lät kidnappa barn i Liberia och gjorde dem till barnsoldater redo att döda även sina föräldrar. Eunice berättar om hur hennes son Ishmael, men också hennes syster Janice, svåger och deras ettårige son Logosou. Ishmael återsåg hon först 2010.

Liberia, Nobelpris
2012-27 s 30
"Nobelpristagare anklagas för nepotism"
Det har bara gått sju månader sedan Ellen Johnson Sirleaf tillträdde som Liberias president, men redan anklagas hon för nepotism; inte bara av motståndarna utan av sina egna partikamrater och väljare. Två hundra demonstranter kräver hennes avgång. Regeringen styrs inte av Unity Party utan av Sirleafs familj, den har blivit en familjeangelägenhet där alla får en lukrativ bit av makten, sa Patrick S. Piah som organiserade demonstrationen.
Ellen Johnson Sirleaf är Afrikas första kvinnliga statschef och mottog i december Nobels fredspris tillsammans med två andra internationella kvinnor.

2012-33 s 30
"Diplomater och dokumentärer"
Alla människor i Liberia är på jakt efter en film som släppts som DVD. Dokumentär följer den danske journalisten Mads Brügger på hans surrealistiska äventyr där han spelar en korrumperad liberiansk diplomat i Centralafrikanska Republiken där han låtsas sätta upp en tändsticksfabrik för en grupp pygméer. Men hans egentliga projekt är att smuggla diamanter. Charlatanen som beskrivs när han delar ut tjocka "kuvert fyllda med glädje", dansar med berusade pygméer och besöker diamantgruvor som drivs av milsmän handlar om hur Brügger i verkligheten drar både presidenten och ordföranden för det regerande partiet vid näsan. Ellen är rasande för att han lurat henne att göra honom till hederskonsul och ambassadör. Hon skrev personligen under papperen och en hel del pengar var inblandade i skojet. Hela Liberia skrattar medan Johnson Sirleaf vill få den journalisten Mats Brügger utlämnad.
Liberia försöker fly sitt förflutna. Många av dem, som Ellen Johnson Sirleaf, som var förgrundsgestalter i den gamla Liberia försöker nu övertyga världen om detta. Vad Bruggers film visar är vad alla i Liberia redan vet: Rötterna från den gamla tiden finns kvar överallt, utmaningen är att hålla dem i schack. Detta kan leda till framsteg i landet inte att låtsas som om problemen inte finns.

Liberia, Ebola, Afrika, Medicin
2014-42 s 24-26
"De ensamma och hemlösa barnen"
I krigshärjade Liberia fanns redan många föräldralösa barn. Sedan kom Ebola.
I ett land som fortfarande återhämtar sig från ett 14-årigt inbördeskrig utgör Ebola ett nytt hot mot barnen, med utmaningar som man aldrig sett förut. En del tvingas lämna sina hem eftersom deras anhöriga är smittade, vilket splittrar familjerna. Många barn avvisas av sina föräldrar eftersom de är rädda för att bli smittade. "Det här är en okänd situation för oss", säger UNICEFs taleskvinna Sarah Crowe. "Vi har aldrig sett något liknande tidigare."

Liberia, Elfenbenskusten
2015-37 24-26
"Från gästgivare till flyende gäster"
Under inbördeskriget i Liberia flydde många liberianer till Elfenbenskusten. När ivorianerna i Elfenbenskusten själva drabbades av inbördeskrig flyttade de in hos sina före detta gäster. Första akten: Inbördeskrig i Liberia. Charles Taylor och andra krigsherrar förvandlade landet till ett inferno, en sadisk karneval där horder av drogade barnsoldater i bisarra uniformer inför rullande kameror åt upp sina fienders hjärta.
Tusentals människor flydde från fasorna i de östra delarna av Liberia till grannlandet Elfenbenskusten. Detta var på 1990-talet och Elfenbenskusten betraktades då som en välmående, stabil ö. Flyktingarna tillhörde krahn-folket. Området på andra sidan gränsen var också krahn-territorium och de flyende fann skydd hos sina etniska "bröder" som talade samma språk och hade samma traditioner.
Tjugo år senare är det åter fred i Liberia och Charles Taylor står inför internationella brottmålsdomstolen i Haag.
Men i Elfenbenskusten är helvetet löst. Efter valet hösten 2010 vägrade den avgående presidenten Laurent Ghagbo att erkänna sitt nederlag mot Qattara. Fanatiska anhängare till de två rivalerna störtade landet i ett blodigt kaos. En miljon ivorianer flydde från Elfenbenskusten. Den här gången - i andra akten - är det krahnfolket från västra Elfenbenskusten som söker skydd i Liberia, delvis hos samma familjer som för tjugo år sedan fick tak över huvudet hos dem.

Ivoirische Flüchtlinge in Liberia
Vom Gastgeber zum Asylsuchenden
Während des Bürgerkriegs flüchteten viele Liberianer nach Côte d'Ivoire. Nach dem Gewaltausbruch in Côte d'Ivoire im Jahr 2010 kamen Tausende von Ivoirern bei ihren ehemaligen Gästen in Liberia unter.

Liberia
2015-45 23-27
"Hur ska Liberia ta sig ur slummen?"
Landet är splittrat, stigmatiserat och farligt bräckligt.
Landet som grundades som en frihetens hamn för amerikanska före detta slavar har under historiens lopp blivit en skådeplats för katastrofer. Trots att man överlevt inbördeskrig och ebola-epidemi så är tillståndet i landet bräckligt - och farligt explosivt. I slutet av juni dök dessutom plötsligt nya ebola-fall upp, ett svårt slag för det drabbade landet som hade firat slutet på epidemin den 15 maj, med en landsomfattande fest.
Liberia är ett politiskt splittrat land, och symptomatiskt för Liberias situation är storleken på två byggnader: Försvarsdepartementet är monumentalt, utbildningsdepartementet är så litet att man lätt kan missa det.
Liberia är unikt i Afrika. American Colonization Society köpte kustområdet för att finna en bosättning för frigivna slavar. Men efter en kort tid skapade de tidigare livegna slavarna en slags egen slavstat med de sedan gammalt bosatta invånarna som underlydande. De så kallade amerika-liberianernas välde bröts först år 1980 genom Samuel K Does statskupp vilket förde afro- liberianerna till makten.
Traumatisiertes Liberia: Das gemarterte Land

2016-22 22-23
"Madam president är en symbol för att gärning är viktigare än kön"
Ellen Johnson Sirleaf träder lugnt in i rummet.
- Madam president vill du sitta här? Frågar en mdarbetare och pekar på en tvåsitsfåtölj i sviten på hotell Ritz-Carlton Georgetown, som är den liberianska ledarens provisoriska kontor. Ellen Johnson Sirleaf , 77 år, är president i Liberia, en loiten västafrikansk nation. Sieleaf valdes för ett decennium sedan och blev den första kvinnan att leda en regering i Afrika. Hon känner sig ensam bland alla manliga kolleger.
Nu är det hennes sista år av hennes andra mandatperiod på sex år. Hon prisas för att ha återuppbyggt sitt land och bevarat freden efter det 14-åriga inbördeskriget.
Det finns nästan två dussin kandidater på listan för att bli ny president. Ingen är kvinna.

Liberia
2018-01 22
"Det har aldrig handlat om mig"
Liberias vicepresident erkänner sig besegrad.
Efter anklagelser om valfusk och en försenad andra valomgång har Liberias vicepresident Joseph Boakai erkänt sig besegrad i landets presidentval och givit sitt stöd till den nya regeringen.
Genom att erkänna den tidigare fotbollsstjärnan Weah som segrare har Boakai bidragit till att bana väg för landets första demokratiska maktöverlämnande på över 70 år. President Ellen Johnson Sirleaf träder åt sidan efter två mandatperioder som Afrikas första demokratiskt valda kvinnliga president. Liberia grundades för nästan två hundra år sedan av befriade slavar från Amerika och som inte har upplevt ett fredligt överlämnande av makten sedan 1944.

Sidans topp