Lettland |
|
|
Info |
Baltic
Times Delfi |
97-15 s 14
Lettland vill inte bli buffertstat"
Nato är inte intresserad av de baltiska staterna. Men själva
vill de vara med. Är rädda för att bli alltför
beroende av Ryssland annars och t o m bli "uppslukade"
av det stora jätten. Letterna är 2,4 miljoner. 40 %
är ryssar!
98-04 s 12
"Tröstande ord till balterna"
Clinton har lanserat ett nytt initiativ som syftar till att överbrygga
klyftan mellan balternas önskan om säkerhetsgarantier
och Natos ovilja att ta dem med. Det handlar mest om ord men Ryssland
är redan förgrymmad.
98-19 s3-7
"Östersjöregionen - Ett krångligt geopolitiskt
pussel"
Handeln blomstrar, det kulturella utbytet växer, nya kontakter
knyts på alla nivåer, men ännu dröjer det
innan drömmen om en regional identitet kan bli verklighet.
Ja, särskilt om bara Estland knyts till EU via kontakterna
med Finland och inte de två andra baltiska staterna.
En intressant lång artikel i The Economist som behandlar
bl a de nordiska länderna inblandning i och intresse av de
baltiska staterna. Finland, Danmark och även Island nämns
som föredöme.
(Sverige tycks fortfarande styrt enligt det kommunistiska manifestet.
SAP tycks inte ha uppmärksammat de stora förändringar
som skett i världen och särskilt i Europa under de senaste
10 åren.) Sverige anses vara för byråkratiskt
och mest lova med ord. Dessutom ogillar SAP starkt de baltiska
staternas antikommunism och förkärlek för Nato.
98-41 22
"Lettland tog viktigt steg mot EU"
De lettiska väljarna har godkänt en ny lag som ska underlätta
medborgarskapsvillkoren för landet stora ryska minoritet.
99-28 s 8
"De baltiska staterna befarar att de blir bortglömda"
Nato koncentrerar sig allt mer på Balkan. Försvarsalliansens
resurser är bortglömda och engagemanget i sydöstra
Europa har resulterat i att de baltiska staterna känner sig
åsidosatta och illa belönade i sina ansträngningar
att tillmötesgå västmakternas krav på demokratiska
reformer. Det är som vanligt så att de som inte sköter
sig - balkanländerna - blir belönade medan de skötsamma
- de baltiska länderna - får stå tillbaka. "de
klarar sig ju ändå". Den gällande principen
för de bestämmande i världen är orättvisa
och budskapet är - sköt dig inte (och orsaken är
naturligtvis att vi är rädda för de som missköter
sig)
2000-25 9-10
"En ny självsäkerhet anas i Baltikum"
Sovjettidens trista gråhet har gradvis försvunnit från
det lettiska huvudstaden Riga. Numera framstår Riga som
ett spännande kultur- och ungdomscentrum. Förhållandet
till grannen Ryssland har blivit lite mindre spänt.
2001 är Riga en av Europas kulturhuvudstäder. Konvergens
är ledordet, anpassning till EU viktig. Lettland är
ett välmående medelklassamhälle men det finns
många som måste leva ett helt annat liv.
2000-25 s 10-11
"Ryssland är oberäkneligt"
Intervju med Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. Hon berättar
om sitt lands önskan att komma med i EU och Nato och om de
baltiska staternas rädsla för den mäktiga grannen
i öster. Men Lettland har problem med sin stora jordbrukssektor,
med den långsamma privatiseringen av de stora statliga företagen.
Lettland kan erbjuda välutbildad arbetskraft och forskare.
Men EU-medlemskap är inte tillfyllest. Även Nato-medlemskap
eftertraktas.
2001-23 s 8-9
"I Lettland tolkar man historien på olika sätt"
Andra världskriget skapade en djup klyfta mellan letter och
ryssar. Ryssarna firar 56 årsdagen av Tysklands kapitulation.
För letterna slutade andra världskriget först 1991
då landet återvann sin frihet från USSR. Många
letter minns väl hur deras släktingar avrättades
eller deporterades till en ganska säker död i Sibirien
åren fram till Stalins död 1953.
2001-37 s 3-6
"De baltiska staterna närmar sig målet: EU och
Nato"
De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen blir om några
år medlemmar i Europeiska Unionen och kanske i Nato också.
Är de redo?
Balterna bistår redan alliansen med både mänsklig
och elektronisk hjälp (bl a avlyssning av Ryssland). De är
mycket angelägna om att gå med i Nato. Frågan
är vad Ryssland egentligen tycker om det. Att gå med
i EU är mer brådskande. De stora välmående
städerna ger en falsk bild av verkligheten. Skillnaden till
mindre städer och rena landsbygden är mycket stor. Få
talar ett främmande språk nu sedan ryska språket
dött ut. BNP per kapita är låg, t o med i jämförelse
med det "fattiga" EU-landet Grekland som har 16200 $.
Estland har 6000 $ och Litauen 4600 $. En annan sak är att
det socialistiska tänkandet fortfarande är starkt i
dessa f d sovjetrepubliker. "Staten är oerhört
viktig frö universitetets studenter, och de anser att den
bör ta ansvar för allt. Den personliga ansvarskänslan
är mycket svag".
väststater.
2002-11 s 3-5
"Hansan återuppstår"
Globaliseringen blåser nytt liv i gamla handelsmönster
- och gör Östersjön högintressant. De baltiska
staterna har vind i seglen.
Estland är idag ett av de tre länder i Östeuropa
som lockar mest utländska investerare per Capita. Det är
bara Ungern och Tjeckien som är bättre. Från Estland
flödar investeringar till de andra två baltiska staterna
och till norra Polen. De tre baltiska staterna utgör en av
världens snabbast växande ekonomiska zoner. Ett nytt
Hongkong eller snarare ett nytt Hansaförbund.
Utländska företag gillar de låga lönerna
men uppskattar också Tallins behagligt kosmopolitiska karaktär
med en medelålders kärna och esternas god kunskaper
i matematik och naturvetenskap. "50 års kommunism var
bara ett av brott". För att komma med i EU måste
Estland "avliberalisera" sina skatter och tullar. Det
forna Östeuropa är för liberalt för det nuvarande
Västeuropa!
2002-41 s 11
"Letterna satsar på nya krafter"
Resultatet av det lettiska valet innebär en radikal förändring
av parlamentets sammansättning. Flest röster fick det
nyligen grundade partiet Ny Tid, som leds av de f d riksbankschefen
Einars Repse, vilket betyder att Lettlands utstakade väg
mot medlemskap i EU och Nato inte ändras. De lettiska väljarna
gav den gamla regeringskoalitionen ett tydligt underkänt.
Det ledande regeringspartiet Lettlands väg förlorade
över 13 procentenheter och fick under 5 % vilket betyder
att partiet åker ur parlamentet. Valdeltagandet uppgick
till 72,5 % och utländska bedömare anser att valet var
fritt och rättvist.
2003-45 s 6-7
"Lettland slår till mot korruptionen"
Korruptionen har kommit upp på dagordningen nu när
Lettland ska gå med i EU. I hamnstaden Ventspils är
den f d kommunisten Aivars Lemberg borgmästare. Hans inkomst
i fjol var drygt en miljon dollar fast hans lön enbart var
7100 dollar. I Riga har det skapats en antikorruptionsbyrå.
Öppenhet i de offentliga affärerna krävs när
medlemskapet i EU startar i maj 2004.
2004-11 s 6-7
"Demokratin börjar slå rot i Lettland"
Lettland är bevis för att demokratin har kraft att besegra
decennier av förtryck och ofrihet. För 15 år sedan
var Rigas gator i eländigt skick, husen var förfallna
och alla människor verkade nedstämda. Man kunde inte
ta sig en kopp kaffe någonstans och än mindre samlas
för att prata. Idag är det liv och rörelse på
gatorna, dörrarna står öppna, det vimlar av kaféer
med delikata bakverk, det finns boklådor och gallerier och
husfasaderna är målade i färg.
2004-22 s 8
"Lettland utmanar sin forna ockupant"
Lettlands relationer med Moskva var ansträngda redan före
Lettlands beslut att öppna gamla KGB-akter. Beslutet, som
togs av parlamentet i mitten av förra veckan, har underblåst
en redan hätsk dispyt gällande Lettlands påstådda
diskriminering av tusentals etniska ryssar, som bor i Lettland.
Parlamentet har infört en lag som bannlyser f d KGB-anställda
och KGB-informatörer från offentlig tjänst i 10
år. Man vill också eliminera ryskan i landets skolor.
2004-23 s 10
"Lettiska är språket"
I det nya EU-landet Lettland hårdnar striden mellan etniska
letter och den ryska minoriteten. Den 1 maj demonstrerade ca 30000
ryssar mot att minst 60 % av alla undervisning i landets skolor,
från högstadiet och uppåt, måste ske på
lettiska. Ungefär en tredjedel av landets 2,3 miljoner invånare
är etniska ryssar, varav 480000 saknar medborgarskap. Detta
kan de få förutsatt att de klarar en språktest.
2004-45 s 5
" Lettland byter regering igen"
Lettlands regering avgick i torsdags i förra veckan sedan
det ledande partiet i minoritetskoalitionen hade allierat sig
med oppositionen och avvisat budgeten för 2005.
2005-7 s 10
"Den baltiska svanesången"
Det finns inget "baltiskt block" längre. Skilda
ekonomiska förutsättningar leder till allt mer olika
samhällen. Estlands radikala marknadsreformer och högteknologiska
kunnande leder in landet på en annan väg än Litauen,
vars ekonomi fortfarande är beroende av stora industrier
från sovjettiden. Olikheter i demografi spelar också
en stor roll. Frågan om Lettlands etniskt ryska befolkning
- drygt 40 % av landets befolkning är ryssar. Dominerar landets
politik. Ländernas komplicerade relationer med Ryssland visade
sig nyligen då Ryssland i fjol bjöd in ledare från
hela Europa att hedra minnet av Sovjetunionens seger över
Nazityskland för 60 år sedan. Lettlands president åkte
dit. De övriga två stannade hemma med motiveringen
att denna seger eliminerade dem från Europakartan.
2005-37 s 7-8
"Grannar med horn i sidan"
Trots att det är länge sidan Sovjetunionen upplöstes
är det fortfarande mycket spänt mellan Lettland och
Ryssland. Vid den senaste fotbollsmatchen i Riga mot Ryssland
bar många ryssar i publiken tröjor med bokstäverna
CCCP eller bolsjevikernas mössor från inbördeskriget.
Många ryssar besökte innan matchen Ockupationsmuseet
i Riga och ropade "Stalin, Stalin". Ryssland kritiserar
Lettland för dess behandling av 400000 rysktalande i Lettland
som kräver att de ska få godkänt prov i lettiska
och lettisk historia innan de beviljas medborgarskap.
2005-39 s 10
"Baltiska bekymmer"
De nya EU-länderna i öst lider brist på arbetskraft.
Tillväxttakten är över 7 % i de baltiska staterna.
Många företag är arbetskraftsintensiva. Officiellt
är arbetslösheten omkring 8 % men av dessa arbetar många
svart på hemmaplan eller någon annan stans i EU. En
lösning vore större rörlighet på arbetsmarknaden.
Några företag vill importera personal från Vitryssland
men många betraktar ryska invandrare som ovälkomna.
2006-47 s 8-9
"Det är inte lätt att bli lett"
Lettland fruktar en ny rysk "ockupation", men den ryska
arbetskraften behövs. Den lilla republiken med 2,3 miljoner
invånare kämpar för att integrera 800 000 rysktalande
samtidigt som det kommer illegala invandrare från Ryssland,
Vitryssland och Ukraina i stora mängder. Det är en ekonomisk
nödvändighet eftersom många letter flyttat till
andra EU-länder. Gapet mellan arbetslöner i Lettland
och till exempel Irland är så stort att ingen som kan
flytta stannar. De gamla ryssarna tycker att det är en skymf
att alla ryssar som kom till Lettland efter 1940, måste
klara ett naturaliseringsprov för att bli lettiska medborgare.
Den som inte klarar provet får inte rösta, inte arbeta
i offentlig tjänst och inte besöka andra EU-länder
utan att först skaffa visum.
2006-48 s 4
"Järnridåns sista rest har försvunnit"
Det menar Lettlands president Vaira Vike-Freiberga sedan NATO
hållit möte i Riga, det första någonsin
inom den forna Sovjetunionens gränser. Det finns emellertid
ännu inget undertecknat gränsfördrag med Ryssland
som också har bevarat en del påtryckningsmedel intakta,
som till exempel energipolitiken.
2007-47 s 6-7
"Lettlands starka tillväxt ökar devalveringsrädslan"
Baltstaternas ekonomier är överhettade, de växer
så fort att priserna exploderar påspädda av låga
lånekostnader och ökande energipriser. Inflationstakten
i Lettland låg förra månaden på över
13 %. ECB tvivlar på att Lettland kan fatta de svåra
beslut som krävs för att bromsa in ekonomin. Landet
skulle behöva devalvera valutan men samtidigt skulle detta
hindra en euroanslutning under många år.
2009-05 s 3-5
"Ekonomiska bekymmer skakar länderna i periferin"
Bräckliga regeringar i framför allt Östeuropa möter
allt starkare kritik från missnöjda medborgare som
länge anklagat dem för utbredd korruption.
Den globala krisen slår hårt mot mindre länder
som har små ekonomiska resurser. 10000 personer demonstrerade
i Riga och 7000 i Litauen där polisen försvarade sig
med gummikulor. Mindre protestaktioner har också förekommit
i Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Gamla etniska konflikter riskerar
att blossa upp igen i denna region där de flesta länder
hyser stora etniska minoriteter. Andra menar att regionens kommunistiska
historia, dess integration i EU och en djup skepsis gentemot Ryssland
betyder att en återgång till auktoritärt styre
är föga trolig. Lettland som hade en tvåsiffrig
tillväxt och kunde skryta med en av de snabbaste växande
ekonomierna i EU, kämpar nu för att förhindra stort
fall i valutan. Ett åtstramningsprogram med 25 % budgetnerskärningar
och 15 % löneminskning för offentliganställda har
sjösatts.
2009-22 s 6-7
"Det var bättre förr!"
Många av världens länder känner av den ekonomiska
krisen men få har drabbats så hårt som Lettland.
Ekonomins plågsamma nedgång har fått framtidsutsikterna
att förändras totalt medan landets ledare försöker
hantera en kreditfinansierad boom som kraschade. Bland alla fattiga
i Lettland svänger stämningen mellan uppgivenhet och
frustration. Familjer tog stora lån i euro som nu har förstorats
av den fallande inhemska valutan men har nu svårt att förstå
varför deras liv är förstörda. Den lettiska
regeringen har tvingats söka hjälp hos Internationella
valutafonden som kräver stark minskning av de offentliga
utgifterna för att skapa balans, t ex en minskning av de
anställdas löner. Det enorma budgetunderskottet på
12 % av BNP ska halveras samtidigt som ekonomins tros krympa med
16,5 % i år.
2009-33 s 7
"Lettland tröttnar på brittiska fylleturister"
Kissnödiga svensexor på jakt efter billigt öl
skrämmer bort övriga turister, klagar Rigas borgmästare.
Staden har förlorat tålamodet med de oregerliga brittiska
turister som supturistar Det mest besvärande är de turister
som urinerar på Rigas frihetsmonument, som hedrar de soldater
som dödades under det lettiska befrielsekriget. I fjol gjorde
den dåvarande lettiska utrikesministern, Marcks Seglius,
ett skarpt utfall mot "de engelska grisarna" och kallade
dem "ett smutsigt svinaktigt folk".
2009-43 s 6-7
"Baltisk balansgång"
Utomstående försöker lösa Lettlands bekymmer,
den lettiska regeringen är ett av dem. Lettland har EUs svagaste
ekonomi. De svenska bankerna har skaffat fram miljarder dollar
i kapital. Ett decennium av försummade offentliga finanser
har utarmat och försvagat landet. Det är till och med
svårt att spåra hur pengarna han använts klagar
Internationella valutafonden. Internationella valutafonden klagar
bland annat på två mutfonder som regeringen förgäves
försöker gömma undan. Estland och Litauen försöker
på alla sätt fjärma sig från grannlandet.
2010-11 s 9
"Kontroversiell ceremoni till minne av stupade letter"
Hyllningsceremonierna vid Frihetsmonumentet i Riga och Lutherkatedralen
är extremt kontroversiella, eftersom de gäller soldater
som kämpade vid nazisternas sida i tyskarnas fruktlösa
försök att stoppa Röda arméns återerövring
av de baltiska staterna 1944. Ryssarna anklagar letterna för
att underblåsa nazistiska stämningar och judiska ledare
anser att hyllningarna av minnet av stupade lettiska soldater
i ett slag 1944, "förringar förintelsen".
2011-10 s 3-4
"Det finns ingen rättvisa!"
Bryssel är en guldgruva för Europas byråkrater
och politiker. Kommissionärer, domare och andra höga
tjänstemän har höga löner. Kvaliteten på
Kommissionärerna ska vara hög och de ska vara helt oberoende.
Inte kunna köpas med mutor och liknande. Lönerna sätts
också i relation till motsvarande personer i till exempel
Storbritannien, Frankrike och Tyskland. De höga lönerna
verkar särskilt lockande på personer från Öst-
och Centraleuropa där de inhemska lönerna är lägre.
Lettlands representant i EU-kommissionen har en lön som är
sju gånger större än Lettlands statsminister Valdis
Dombrovski. Dombrovski gav upp sin plats i EU-parlamentet 2009
där han tjänade tre gånger mer än idag.
Lettland
2011-31 s 12
"Två rättskaffens män"
Två lugna män vid namn Valdis gjuter olja på
vågorna i Lettlands stormiga politiska val. Valdis Zatlers
den tidigare presidenten. Han utlyste en folkomröstning för
att upplösa landets parlament som han hävdade kontrollerades
av tre näringslivspampar. Väljarna röstade för
förslaget och nyval ska hållas den 17 september. Zatlers
nya parti stöds redan av 17 %. Det tar röster från
oligarkernas partier men också från den sittande premiärministern
Valdis Dombrovskis skakiga mitten-höger-koalition. Kanske
kommer den nya koalitionen att ta med, Harmoni, en gruppering
med svag vänsterstämpel som huvudsakligen stöds
av landets ryska befolkning.
2011-38 s 7
"Lettland straffade regeringen och valde ett ryskvänligt
parti"
I valet i Lettland var det partiet Harmonicenter som fick flest
röster. Det är första gången på 20
år som ett ryskvänligt parti vinner valet i Lettland.
Ekonomisk oro och ilska över den sittande regeringens oskicklighet
avgjorde valet. Det nybildade Reformpartiet med före detta
president Valdis Zatlers i spetsen kom tvåa med nästan
19 % av rösterna. Trea kom premiärminister Valdis Domprovskis
parti med drygt 19 %. Kanske kan dessa tillsammans med något
tredje parti bilda en koalition för att hindra Harmonicenter
från att få inflytande i politiken.
2012-06 s 7
"Lettland har lång väg tillbaka"
Den ekonomiska krisen i Lettland har kraftigt reducerat landets
BNP, lett till sänkta löner och till att allt fler blivit
fattiga. Lettland har i utbyte mot ett lånepaket (2008)
värt nästan 7 miljarder euro från IMF och EU-kommissionen
genomfört budgetnerskärningar och skattehöjningar
motsvarande 15 % av BNP. Den genomsnittliga per capita inkomsten
har minskat med 19 %.
2012-08 s 7-8
"Lettland förblir ett djupt splittrat land"
Lettland utmanar Ryssland genom att inte anta ryska som officiellt
språk. En majoritet av letterna röstade nej till ryska
som landets andra språk. Tre fjärdedelar sa nej till
den författningsändring som krävdes för att
göra ryska till officiellt andraspråk. Drygt 70 % av
landets 1,5 miljoner röstberättigade röstade nej.
Omkring en tredje del av landets 2,1 miljoner talar ryska, Men
för många länder är ryskan nu som förr
den sovjetiska ockupationsmaktens språk.
2012-39 s 6-7
"Lettland vill ha euron trots krisen"
Om 18 månader kan eurozonen ha vuxit till 18 medlemmar.
Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis vill att hans
regering i början av nästa år ska be ECB om deras
utvärdering av Lettlands lämplighet. Han har blivit
omvald som "tack" för att ha genomfört det
mest åtstramningspaketet av alla länder i Europa. Strategin
har fungerat menar han, det gäller att sätta in de nödvändiga
åtgärderna snabbt. Nu har Lettland den snabbast växande
ekonomin inom EU. Förvisso, första kvartalet i år
steg BNP med sju procent.
2013-1/2 s 10-11
"Letterna utstår åtstramning och nu lättar
smärtan"
Lettland, som prisats av anhängare till åtstramningar
som "landet-som-kan" och ett exempel för länder
som Grekland, som inte kan, har tillhandahållit en ovanlig
uppmuntran för alla förkämpar av idén att
smärta betalar sig.
Umbäranden har sedan länge varit vanliga här -
och är det fortfarande. Men på bara fyra år har
Lettland gått från att vara EUs värsta ekonomiska
katastrof till att bli en modell som Internationella valutafonden
IMF hyllar för att de djupa sänkningarna i landets budget
haft en läkande effekt.
Efter det att Lettlands ekonomi skrumpnade med 20 procent från
dess högsta nivå växte ekonomin 2012 med cirka
fem procent, vilket gjorde den bäst i klassen bland EUs 27
"elever". Budgetunderskottet har fallit rejält
och exporten växer.
"Vi är här för fira era bedrifter"; sa
IMF-chefen Christine Lagarde vid en konferens i somras i huvudstaden
Riga. Fonden, som tillsammans med EU finansierade en räddningsaktion
om 7,5 miljarder euro (drygt 64 miljarder kronor) vid slutet av
2008 "är stolt över att ha haft del i Lettlands
framgångssaga", framhöll hon.
2013-29 s 10-11
"Europas nya skatteparadis"
De nya skattelagarna ska placera Lettland på samma nivå
som Irland, Malta och Cypern. Lettland blir en finansiell marknadsplats.
Först anländer Euron vid årsskiftet och sedan
följer i dess släptåg kapitalet.
I förra veckan gav Europas finansministrar detta baltiska
land klartecken för anslutning till den gemensamma valutan
den 1 januari nästa år. Ny skattelagstiftning ska samtidigt
träda i kraft som blir en kvalitetsstämpel för
Lettland som finansiell marknadsplats, fortsätter han. Till
exempel ska bolagsskatten 2014 sänkas till 15 %, en av de
lägsta inom eurozonen.
Men Rigas planerade reform har utformats för att omforma
Lettland till eurozonens nästa skatteparadis. Och reformen
framhäver hur retorik och verklighet spretar åt olika
håll inom EU. Lettlands finansiella marknadsplats är
främst attraktiv för kunder från Ryssland och
de före detta sovjetstaterna. Varannan invånare i Riga
har ryskt ursprung.
2013-33 s 10-11
"Ungdomar tvingas starta egna företag"
Den skakiga ekonomin har en ljus sida, friheten att leva på
ett sätt som aldrig skulle ha ansetts risken värd under
goda tider. Internethandel gör det möjligt för
kreativa människor att sälja varor och tjänster
över ett stort område långt bort från hemmet.
Det ger fördelar i ett land som Lettland där levnadskostnaderna
är låga. Folk har vant sig vid att leva på en
kort budget.
Många har också lämnat landet för att finna
ett jobb.
2014-05 s 13
"Hon kallas "Lettlands Merkel"
Laimdopta Strauhuma blir ny regeringschef och efterträder
Valdis Dombrovskis som avgick efter att taket på en supermarknad
i Riga störtade in. Hon är matematiker och utbildad
nationalekonom. Under flera år var hon verksam som statssekreterare.
I oktober är det nyval i Lettland och fram till dess kommer
hon att leda en fyrpartiregering, mittenpartierna "Enighet"
och "Reformpartiet" till vilken även "Nationella
Alliansen" och "Unionen mellan de gröna och Bönderna"
anslutit sig. Det vänsterinriktade "Harmoni-Centrum"
är störst, men i opposition.
IT,
Ryssland, Lettland
2017-40 15
"Lettland undersöker om störningar i mobilnätet
orsakas av Ryssland"
Lettlands underrättelsetjänster undersöker om tillfälliga
störningar i mobilnätet och att larmnumret av nödtjänster
slutade att fungera kan vara ett nytt exempel på Rysslands
elektroniska krigföring. Om händelserna bekräftas
som attacker skulle de elektroniska avgrotten vara ytterligare
ett vapen i Kremls arsenal.
Lettlands utrikesminister tror att Lettland kan ha hamnat i vägen
för en mer omfattande elektronisk störning som var riktad
mot finländska Åland. Åland som har en nyckelplacering
i Östersjön, anses vara en svag punkt i Finlands territorriella
försvar.