Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Lettland

 Karta
 Info Baltic Times
Delfi
Lettland, sammanfattningar av artiklar om Lettland, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.  Aktuell artikel.

97-15 s 14
Lettland vill inte bli buffertstat"
Nato är inte intresserad av de baltiska staterna. Men själva vill de vara med. Är rädda för att bli alltför beroende av Ryssland annars och t o m bli "uppslukade" av det stora jätten. Letterna är 2,4 miljoner. 40 % är ryssar!

98-04 s 12
"Tröstande ord till balterna"
Clinton har lanserat ett nytt initiativ som syftar till att överbrygga klyftan mellan balternas önskan om säkerhetsgarantier och Natos ovilja att ta dem med. Det handlar mest om ord men Ryssland är redan förgrymmad.

98-19 s3-7
"Östersjöregionen - Ett krångligt geopolitiskt pussel"
Handeln blomstrar, det kulturella utbytet växer, nya kontakter knyts på alla nivåer, men ännu dröjer det innan drömmen om en regional identitet kan bli verklighet.
Ja, särskilt om bara Estland knyts till EU via kontakterna med Finland och inte de två andra baltiska staterna.
En intressant lång artikel i The Economist som behandlar bl a de nordiska länderna inblandning i och intresse av de baltiska staterna. Finland, Danmark och även Island nämns som föredöme.
(Sverige tycks fortfarande styrt enligt det kommunistiska manifestet. SAP tycks inte ha uppmärksammat de stora förändringar som skett i världen och särskilt i Europa under de senaste 10 åren.) Sverige anses vara för byråkratiskt och mest lova med ord. Dessutom ogillar SAP starkt de baltiska staternas antikommunism och förkärlek för Nato.

98-41 22
"Lettland tog viktigt steg mot EU"
De lettiska väljarna har godkänt en ny lag som ska underlätta medborgarskapsvillkoren för landet stora ryska minoritet.

99-28 s 8
"De baltiska staterna befarar att de blir bortglömda"
Nato koncentrerar sig allt mer på Balkan. Försvarsalliansens resurser är bortglömda och engagemanget i sydöstra Europa har resulterat i att de baltiska staterna känner sig åsidosatta och illa belönade i sina ansträngningar att tillmötesgå västmakternas krav på demokratiska reformer. Det är som vanligt så att de som inte sköter sig - balkanländerna - blir belönade medan de skötsamma - de baltiska länderna - får stå tillbaka. "de klarar sig ju ändå". Den gällande principen för de bestämmande i världen är orättvisa och budskapet är - sköt dig inte (och orsaken är naturligtvis att vi är rädda för de som missköter sig)

2000-25 9-10
"En ny självsäkerhet anas i Baltikum"
Sovjettidens trista gråhet har gradvis försvunnit från det lettiska huvudstaden Riga. Numera framstår Riga som ett spännande kultur- och ungdomscentrum. Förhållandet till grannen Ryssland har blivit lite mindre spänt.
2001 är Riga en av Europas kulturhuvudstäder. Konvergens är ledordet, anpassning till EU viktig. Lettland är ett välmående medelklassamhälle men det finns många som måste leva ett helt annat liv.

2000-25 s 10-11
"Ryssland är oberäkneligt"
Intervju med Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. Hon berättar om sitt lands önskan att komma med i EU och Nato och om de baltiska staternas rädsla för den mäktiga grannen i öster. Men Lettland har problem med sin stora jordbrukssektor, med den långsamma privatiseringen av de stora statliga företagen. Lettland kan erbjuda välutbildad arbetskraft och forskare. Men EU-medlemskap är inte tillfyllest. Även Nato-medlemskap eftertraktas.

2001-23 s 8-9
"I Lettland tolkar man historien på olika sätt"
Andra världskriget skapade en djup klyfta mellan letter och ryssar. Ryssarna firar 56 årsdagen av Tysklands kapitulation. För letterna slutade andra världskriget först 1991 då landet återvann sin frihet från USSR. Många letter minns väl hur deras släktingar avrättades eller deporterades till en ganska säker död i Sibirien åren fram till Stalins död 1953.

2001-37 s 3-6
"De baltiska staterna närmar sig målet: EU och Nato"
De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen blir om några år medlemmar i Europeiska Unionen och kanske i Nato också. Är de redo?
Balterna bistår redan alliansen med både mänsklig och elektronisk hjälp (bl a avlyssning av Ryssland). De är mycket angelägna om att gå med i Nato. Frågan är vad Ryssland egentligen tycker om det. Att gå med i EU är mer brådskande. De stora välmående städerna ger en falsk bild av verkligheten. Skillnaden till mindre städer och rena landsbygden är mycket stor. Få talar ett främmande språk nu sedan ryska språket dött ut. BNP per kapita är låg, t o med i jämförelse med det "fattiga" EU-landet Grekland som har 16200 $. Estland har 6000 $ och Litauen 4600 $. En annan sak är att det socialistiska tänkandet fortfarande är starkt i dessa f d sovjetrepubliker. "Staten är oerhört viktig frö universitetets studenter, och de anser att den bör ta ansvar för allt. Den personliga ansvarskänslan är mycket svag".
väststater.

2002-11 s 3-5
"Hansan återuppstår"
Globaliseringen blåser nytt liv i gamla handelsmönster - och gör Östersjön högintressant. De baltiska staterna har vind i seglen.
Estland är idag ett av de tre länder i Östeuropa som lockar mest utländska investerare per Capita. Det är bara Ungern och Tjeckien som är bättre. Från Estland flödar investeringar till de andra två baltiska staterna och till norra Polen. De tre baltiska staterna utgör en av världens snabbast växande ekonomiska zoner. Ett nytt Hongkong eller snarare ett nytt Hansaförbund.
Utländska företag gillar de låga lönerna men uppskattar också Tallins behagligt kosmopolitiska karaktär med en medelålders kärna och esternas god kunskaper i matematik och naturvetenskap. "50 års kommunism var bara ett av brott". För att komma med i EU måste Estland "avliberalisera" sina skatter och tullar. Det forna Östeuropa är för liberalt för det nuvarande Västeuropa!

2002-41 s 11
"Letterna satsar på nya krafter"
Resultatet av det lettiska valet innebär en radikal förändring av parlamentets sammansättning. Flest röster fick det nyligen grundade partiet Ny Tid, som leds av de f d riksbankschefen Einars Repse, vilket betyder att Lettlands utstakade väg mot medlemskap i EU och Nato inte ändras. De lettiska väljarna gav den gamla regeringskoalitionen ett tydligt underkänt. Det ledande regeringspartiet Lettlands väg förlorade över 13 procentenheter och fick under 5 % vilket betyder att partiet åker ur parlamentet. Valdeltagandet uppgick till 72,5 % och utländska bedömare anser att valet var fritt och rättvist.

2003-45 s 6-7
"Lettland slår till mot korruptionen"
Korruptionen har kommit upp på dagordningen nu när Lettland ska gå med i EU. I hamnstaden Ventspils är den f d kommunisten Aivars Lemberg borgmästare. Hans inkomst i fjol var drygt en miljon dollar fast hans lön enbart var 7100 dollar. I Riga har det skapats en antikorruptionsbyrå. Öppenhet i de offentliga affärerna krävs när medlemskapet i EU startar i maj 2004.

2004-11 s 6-7
"Demokratin börjar slå rot i Lettland"
Lettland är bevis för att demokratin har kraft att besegra decennier av förtryck och ofrihet. För 15 år sedan var Rigas gator i eländigt skick, husen var förfallna och alla människor verkade nedstämda. Man kunde inte ta sig en kopp kaffe någonstans och än mindre samlas för att prata. Idag är det liv och rörelse på gatorna, dörrarna står öppna, det vimlar av kaféer med delikata bakverk, det finns boklådor och gallerier och husfasaderna är målade i färg.

2004-22 s 8
"Lettland utmanar sin forna ockupant"
Lettlands relationer med Moskva var ansträngda redan före Lettlands beslut att öppna gamla KGB-akter. Beslutet, som togs av parlamentet i mitten av förra veckan, har underblåst en redan hätsk dispyt gällande Lettlands påstådda diskriminering av tusentals etniska ryssar, som bor i Lettland. Parlamentet har infört en lag som bannlyser f d KGB-anställda och KGB-informatörer från offentlig tjänst i 10 år. Man vill också eliminera ryskan i landets skolor.

2004-23 s 10
"Lettiska är språket"
I det nya EU-landet Lettland hårdnar striden mellan etniska letter och den ryska minoriteten. Den 1 maj demonstrerade ca 30000 ryssar mot att minst 60 % av alla undervisning i landets skolor, från högstadiet och uppåt, måste ske på lettiska. Ungefär en tredjedel av landets 2,3 miljoner invånare är etniska ryssar, varav 480000 saknar medborgarskap. Detta kan de få förutsatt att de klarar en språktest.

2004-45 s 5
" Lettland byter regering igen"
Lettlands regering avgick i torsdags i förra veckan sedan det ledande partiet i minoritetskoalitionen hade allierat sig med oppositionen och avvisat budgeten för 2005.

2005-7 s 10
"Den baltiska svanesången"
Det finns inget "baltiskt block" längre. Skilda ekonomiska förutsättningar leder till allt mer olika samhällen. Estlands radikala marknadsreformer och högteknologiska kunnande leder in landet på en annan väg än Litauen, vars ekonomi fortfarande är beroende av stora industrier från sovjettiden. Olikheter i demografi spelar också en stor roll. Frågan om Lettlands etniskt ryska befolkning - drygt 40 % av landets befolkning är ryssar. Dominerar landets politik. Ländernas komplicerade relationer med Ryssland visade sig nyligen då Ryssland i fjol bjöd in ledare från hela Europa att hedra minnet av Sovjetunionens seger över Nazityskland för 60 år sedan. Lettlands president åkte dit. De övriga två stannade hemma med motiveringen att denna seger eliminerade dem från Europakartan.

2005-37 s 7-8
"Grannar med horn i sidan"
Trots att det är länge sidan Sovjetunionen upplöstes är det fortfarande mycket spänt mellan Lettland och Ryssland. Vid den senaste fotbollsmatchen i Riga mot Ryssland bar många ryssar i publiken tröjor med bokstäverna CCCP eller bolsjevikernas mössor från inbördeskriget. Många ryssar besökte innan matchen Ockupationsmuseet i Riga och ropade "Stalin, Stalin". Ryssland kritiserar Lettland för dess behandling av 400000 rysktalande i Lettland som kräver att de ska få godkänt prov i lettiska och lettisk historia innan de beviljas medborgarskap.

2005-39 s 10
"Baltiska bekymmer"
De nya EU-länderna i öst lider brist på arbetskraft. Tillväxttakten är över 7 % i de baltiska staterna. Många företag är arbetskraftsintensiva. Officiellt är arbetslösheten omkring 8 % men av dessa arbetar många svart på hemmaplan eller någon annan stans i EU. En lösning vore större rörlighet på arbetsmarknaden. Några företag vill importera personal från Vitryssland men många betraktar ryska invandrare som ovälkomna.

2006-47 s 8-9
"Det är inte lätt att bli lett"
Lettland fruktar en ny rysk "ockupation", men den ryska arbetskraften behövs. Den lilla republiken med 2,3 miljoner invånare kämpar för att integrera 800 000 rysktalande samtidigt som det kommer illegala invandrare från Ryssland, Vitryssland och Ukraina i stora mängder. Det är en ekonomisk nödvändighet eftersom många letter flyttat till andra EU-länder. Gapet mellan arbetslöner i Lettland och till exempel Irland är så stort att ingen som kan flytta stannar. De gamla ryssarna tycker att det är en skymf att alla ryssar som kom till Lettland efter 1940, måste klara ett naturaliseringsprov för att bli lettiska medborgare. Den som inte klarar provet får inte rösta, inte arbeta i offentlig tjänst och inte besöka andra EU-länder utan att först skaffa visum.

2006-48 s 4
"Järnridåns sista rest har försvunnit"
Det menar Lettlands president Vaira Vike-Freiberga sedan NATO hållit möte i Riga, det första någonsin inom den forna Sovjetunionens gränser. Det finns emellertid ännu inget undertecknat gränsfördrag med Ryssland som också har bevarat en del påtryckningsmedel intakta, som till exempel energipolitiken.

2007-47 s 6-7
"Lettlands starka tillväxt ökar devalveringsrädslan"
Baltstaternas ekonomier är överhettade, de växer så fort att priserna exploderar påspädda av låga lånekostnader och ökande energipriser. Inflationstakten i Lettland låg förra månaden på över 13 %. ECB tvivlar på att Lettland kan fatta de svåra beslut som krävs för att bromsa in ekonomin. Landet skulle behöva devalvera valutan men samtidigt skulle detta hindra en euroanslutning under många år.

2009-05 s 3-5
"Ekonomiska bekymmer skakar länderna i periferin"
Bräckliga regeringar i framför allt Östeuropa möter allt starkare kritik från missnöjda medborgare som länge anklagat dem för utbredd korruption.
Den globala krisen slår hårt mot mindre länder som har små ekonomiska resurser. 10000 personer demonstrerade i Riga och 7000 i Litauen där polisen försvarade sig med gummikulor. Mindre protestaktioner har också förekommit i Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Gamla etniska konflikter riskerar att blossa upp igen i denna region där de flesta länder hyser stora etniska minoriteter. Andra menar att regionens kommunistiska historia, dess integration i EU och en djup skepsis gentemot Ryssland betyder att en återgång till auktoritärt styre är föga trolig. Lettland som hade en tvåsiffrig tillväxt och kunde skryta med en av de snabbaste växande ekonomierna i EU, kämpar nu för att förhindra stort fall i valutan. Ett åtstramningsprogram med 25 % budgetnerskärningar och 15 % löneminskning för offentliganställda har sjösatts.

2009-22 s 6-7
"Det var bättre förr!"
Många av världens länder känner av den ekonomiska krisen men få har drabbats så hårt som Lettland. Ekonomins plågsamma nedgång har fått framtidsutsikterna att förändras totalt medan landets ledare försöker hantera en kreditfinansierad boom som kraschade. Bland alla fattiga i Lettland svänger stämningen mellan uppgivenhet och frustration. Familjer tog stora lån i euro som nu har förstorats av den fallande inhemska valutan men har nu svårt att förstå varför deras liv är förstörda. Den lettiska regeringen har tvingats söka hjälp hos Internationella valutafonden som kräver stark minskning av de offentliga utgifterna för att skapa balans, t ex en minskning av de anställdas löner. Det enorma budgetunderskottet på 12 % av BNP ska halveras samtidigt som ekonomins tros krympa med 16,5 % i år.

2009-33 s 7
"Lettland tröttnar på brittiska fylleturister"
Kissnödiga svensexor på jakt efter billigt öl skrämmer bort övriga turister, klagar Rigas borgmästare. Staden har förlorat tålamodet med de oregerliga brittiska turister som supturistar Det mest besvärande är de turister som urinerar på Rigas frihetsmonument, som hedrar de soldater som dödades under det lettiska befrielsekriget. I fjol gjorde den dåvarande lettiska utrikesministern, Marcks Seglius, ett skarpt utfall mot "de engelska grisarna" och kallade dem "ett smutsigt svinaktigt folk".

2009-43 s 6-7
"Baltisk balansgång"
Utomstående försöker lösa Lettlands bekymmer, den lettiska regeringen är ett av dem. Lettland har EUs svagaste ekonomi. De svenska bankerna har skaffat fram miljarder dollar i kapital. Ett decennium av försummade offentliga finanser har utarmat och försvagat landet. Det är till och med svårt att spåra hur pengarna han använts klagar Internationella valutafonden. Internationella valutafonden klagar bland annat på två mutfonder som regeringen förgäves försöker gömma undan. Estland och Litauen försöker på alla sätt fjärma sig från grannlandet.

2010-11 s 9
"Kontroversiell ceremoni till minne av stupade letter"
Hyllningsceremonierna vid Frihetsmonumentet i Riga och Lutherkatedralen är extremt kontroversiella, eftersom de gäller soldater som kämpade vid nazisternas sida i tyskarnas fruktlösa försök att stoppa Röda arméns återerövring av de baltiska staterna 1944. Ryssarna anklagar letterna för att underblåsa nazistiska stämningar och judiska ledare anser att hyllningarna av minnet av stupade lettiska soldater i ett slag 1944, "förringar förintelsen".

2011-10 s 3-4
"Det finns ingen rättvisa!"
Bryssel är en guldgruva för Europas byråkrater och politiker. Kommissionärer, domare och andra höga tjänstemän har höga löner. Kvaliteten på Kommissionärerna ska vara hög och de ska vara helt oberoende. Inte kunna köpas med mutor och liknande. Lönerna sätts också i relation till motsvarande personer i till exempel Storbritannien, Frankrike och Tyskland. De höga lönerna verkar särskilt lockande på personer från Öst- och Centraleuropa där de inhemska lönerna är lägre. Lettlands representant i EU-kommissionen har en lön som är sju gånger större än Lettlands statsminister Valdis Dombrovski. Dombrovski gav upp sin plats i EU-parlamentet 2009 där han tjänade tre gånger mer än idag.

Lettland
2011-31 s 12
"Två rättskaffens män"
Två lugna män vid namn Valdis gjuter olja på vågorna i Lettlands stormiga politiska val. Valdis Zatlers den tidigare presidenten. Han utlyste en folkomröstning för att upplösa landets parlament som han hävdade kontrollerades av tre näringslivspampar. Väljarna röstade för förslaget och nyval ska hållas den 17 september. Zatlers nya parti stöds redan av 17 %. Det tar röster från oligarkernas partier men också från den sittande premiärministern Valdis Dombrovskis skakiga mitten-höger-koalition. Kanske kommer den nya koalitionen att ta med, Harmoni, en gruppering med svag vänsterstämpel som huvudsakligen stöds av landets ryska befolkning.

2011-38 s 7
"Lettland straffade regeringen och valde ett ryskvänligt parti"
I valet i Lettland var det partiet Harmonicenter som fick flest röster. Det är första gången på 20 år som ett ryskvänligt parti vinner valet i Lettland. Ekonomisk oro och ilska över den sittande regeringens oskicklighet avgjorde valet. Det nybildade Reformpartiet med före detta president Valdis Zatlers i spetsen kom tvåa med nästan 19 % av rösterna. Trea kom premiärminister Valdis Domprovskis parti med drygt 19 %. Kanske kan dessa tillsammans med något tredje parti bilda en koalition för att hindra Harmonicenter från att få inflytande i politiken.

2012-06 s 7
"Lettland har lång väg tillbaka"
Den ekonomiska krisen i Lettland har kraftigt reducerat landets BNP, lett till sänkta löner och till att allt fler blivit fattiga. Lettland har i utbyte mot ett lånepaket (2008) värt nästan 7 miljarder euro från IMF och EU-kommissionen genomfört budgetnerskärningar och skattehöjningar motsvarande 15 % av BNP. Den genomsnittliga per capita inkomsten har minskat med 19 %.

2012-08 s 7-8
"Lettland förblir ett djupt splittrat land"
Lettland utmanar Ryssland genom att inte anta ryska som officiellt språk. En majoritet av letterna röstade nej till ryska som landets andra språk. Tre fjärdedelar sa nej till den författningsändring som krävdes för att göra ryska till officiellt andraspråk. Drygt 70 % av landets 1,5 miljoner röstberättigade röstade nej. Omkring en tredje del av landets 2,1 miljoner talar ryska, Men för många länder är ryskan nu som förr den sovjetiska ockupationsmaktens språk.

2012-39 s 6-7
"Lettland vill ha euron trots krisen"
Om 18 månader kan eurozonen ha vuxit till 18 medlemmar. Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis vill att hans regering i början av nästa år ska be ECB om deras utvärdering av Lettlands lämplighet. Han har blivit omvald som "tack" för att ha genomfört det mest åtstramningspaketet av alla länder i Europa. Strategin har fungerat menar han, det gäller att sätta in de nödvändiga åtgärderna snabbt. Nu har Lettland den snabbast växande ekonomin inom EU. Förvisso, första kvartalet i år steg BNP med sju procent.

2013-1/2 s 10-11
"Letterna utstår åtstramning och nu lättar smärtan"
Lettland, som prisats av anhängare till åtstramningar som "landet-som-kan" och ett exempel för länder som Grekland, som inte kan, har tillhandahållit en ovanlig uppmuntran för alla förkämpar av idén att smärta betalar sig.
Umbäranden har sedan länge varit vanliga här - och är det fortfarande. Men på bara fyra år har Lettland gått från att vara EUs värsta ekonomiska katastrof till att bli en modell som Internationella valutafonden IMF hyllar för att de djupa sänkningarna i landets budget haft en läkande effekt.
Efter det att Lettlands ekonomi skrumpnade med 20 procent från dess högsta nivå växte ekonomin 2012 med cirka fem procent, vilket gjorde den bäst i klassen bland EUs 27 "elever". Budgetunderskottet har fallit rejält och exporten växer.
"Vi är här för fira era bedrifter"; sa IMF-chefen Christine Lagarde vid en konferens i somras i huvudstaden Riga. Fonden, som tillsammans med EU finansierade en räddningsaktion om 7,5 miljarder euro (drygt 64 miljarder kronor) vid slutet av 2008 "är stolt över att ha haft del i Lettlands framgångssaga", framhöll hon.

2013-29 s 10-11
"Europas nya skatteparadis"
De nya skattelagarna ska placera Lettland på samma nivå som Irland, Malta och Cypern. Lettland blir en finansiell marknadsplats. Först anländer Euron vid årsskiftet och sedan följer i dess släptåg kapitalet.
I förra veckan gav Europas finansministrar detta baltiska land klartecken för anslutning till den gemensamma valutan den 1 januari nästa år. Ny skattelagstiftning ska samtidigt träda i kraft som blir en kvalitetsstämpel för Lettland som finansiell marknadsplats, fortsätter han. Till exempel ska bolagsskatten 2014 sänkas till 15 %, en av de lägsta inom eurozonen.
Men Rigas planerade reform har utformats för att omforma Lettland till eurozonens nästa skatteparadis. Och reformen framhäver hur retorik och verklighet spretar åt olika håll inom EU. Lettlands finansiella marknadsplats är främst attraktiv för kunder från Ryssland och de före detta sovjetstaterna. Varannan invånare i Riga har ryskt ursprung.

2013-33 s 10-11
"Ungdomar tvingas starta egna företag"
Den skakiga ekonomin har en ljus sida, friheten att leva på ett sätt som aldrig skulle ha ansetts risken värd under goda tider. Internethandel gör det möjligt för kreativa människor att sälja varor och tjänster över ett stort område långt bort från hemmet. Det ger fördelar i ett land som Lettland där levnadskostnaderna är låga. Folk har vant sig vid att leva på en kort budget.
Många har också lämnat landet för att finna ett jobb.

2014-05 s 13
"Hon kallas "Lettlands Merkel"
Laimdopta Strauhuma blir ny regeringschef och efterträder Valdis Dombrovskis som avgick efter att taket på en supermarknad i Riga störtade in. Hon är matematiker och utbildad nationalekonom. Under flera år var hon verksam som statssekreterare. I oktober är det nyval i Lettland och fram till dess kommer hon att leda en fyrpartiregering, mittenpartierna "Enighet" och "Reformpartiet" till vilken även "Nationella Alliansen" och "Unionen mellan de gröna och Bönderna" anslutit sig. Det vänsterinriktade "Harmoni-Centrum" är störst, men i opposition.

IT, Ryssland, Lettland
2017-40 15
"Lettland undersöker om störningar i mobilnätet orsakas av Ryssland"
Lettlands underrättelsetjänster undersöker om tillfälliga störningar i mobilnätet och att larmnumret av nödtjänster slutade att fungera kan vara ett nytt exempel på Rysslands elektroniska krigföring. Om händelserna bekräftas som attacker skulle de elektroniska avgrotten vara ytterligare ett vapen i Kremls arsenal.
Lettlands utrikesminister tror att Lettland kan ha hamnat i vägen för en mer omfattande elektronisk störning som var riktad mot finländska Åland. Åland som har en nyckelplacering i Östersjön, anses vara en svag punkt i Finlands territorriella försvar.

 



sidans topp