96-32 s 13
"Tre författare slaktar Latinamerikas heliga kor" aktuell artikel
De är besvikna f d vänsteranhängare som tror på
marknadsekonomi. Montaner från Kuba, Mendoza från
Colombia och Vargas Llosa från Peru. "Handbok för
den komplette latinamerikanske idioten".
Därför att "urmodiga revolutionära åsikter
finns kvar bland opinionsbildare och intellektuella".
96-35 s 18
"Kreolerna vill rädda sin kultur"
I den f d brittiska kolonien Belize i Karibien är den förr
dominerande svarta kreolska befolkningen nu inte ens den största
minoriteten. Det är amerikanerna som dominerar. Men även
kineser och spansktalande.
96-38 s 15-17
"Gerillan tar till vapen mot kapitalismen"
I Latinamerika har de fattiga blivit fattigare. Medelklassen krymper.
Arbetslösheten ökar snabbt. Nya, avsomnade, marxistiska
grupper bildas. Colombias revolutionära armé, Sendero
Luminoso etc. Fiende: den nya kapitalismen.
Det land som lyckats kombinera fri marknadskapitalism med nödvändiga
sociala reformer är Chile.
96-45 s 18
"Demokrati är bättre men inte bra"
En stor opinionsundersökning i Latinamerika visar att 61
% tycker att demokrati är den bästa styrelseformen men
bara 27 % är nöjda med hur den fungerar (38 % i fjol).
En orsak är den ekonomiska nedgången till följd
av valutakraschen i Mexiko 1994-95. Folket har inget förtroende
för regeringarna . Större för kyrkan, massmedia
och armén (nu utan makt).
96-51/52 s 21-24
"Reformer - Nej tack!
Den populistiska rektionen mot reformpolitiken i Latinamerika
växer sig allt starkare.
Förändringarna i Latinamerika som varit inriktade på
att banta den uppblåsta staten, stoppa hyperinflationen,
öka frihandeln och att störta diktatorer har inte gett
vanligt folk det de förväntat sig. Regionens traditionellt
stora klyfta mellan fattiga och rika vidgar sig. 6 % tillväxttakt
krävs för att minska fattigdomen.
Gerillakrigen som man trodde var ett minne blott är på
gång igen. Värst i Colombia. Men nu styrs de inte av
förmenta ideologier i det kalla krigets spel längre.
En orsak är korruptionen och de våldsmedel som myndighetspersoner
tar till.
Vad krävs då?
1. En starkare stat, en stark president
2. Skärpt övervakning
3. Stärkta institutioner, rätts- och polisväsen
4. Rätt prioritering av de sociala utgifterna, grundskola
och primärsjukvård
(Det handlar hela tiden om de kraftiga missnöjesreaktioner
man kan förvänta sig när privilegier dras in. Ingen
kan någonsin glädja sig över att man haft ett
privilegium utan detta tas direkt som en självklar rättighet
- och rättigheters indragning måste man ju kämpa
emot. Vad som nu händer i Latinamerika är naturligtvis
att även vissa av medelklassens privilegier försvinner
- då blir det väsen!)
97-35 s 21
"USA häver vapenembargo mot Latinamerika"
USA har inte sålt avancerade vapen till Latinamerika på
20 år. Nu hävs embargot, vilket väcker farhågor
för att kontinenten börjar kapprusta. Det är tillverkarna
av militära flygplan som "lobbat" fram beslutet.
Clintonadministrationen hävdar att den amerikanska försvarsindustrin
måste ha en stark bas för att den nationella säkerheten
ska vara tillräcklig. Därför behövs försäljning
till latinamerikanska länder.
97-42 s 12
"Först Columbus, sedan Clinton"
Clintons besök i Caracas, Venezuela inföll på
Columbusdagen, en helgdag i USA. År 2005 ska en frihandelszon
etableras som förenar 850 miljoner människor i 34 länder.
En from Clinton-förhoppning?
98-14 s 25-26
"Reformer och hygglig tillväxt, men var finns jobben?
Strukturförändringar har givit positiva resultat i Latinamerikas
ekonomier, men de har inte lett till nya jobb. Nu är det
upp till politikerna att hitta lösningar.
Vad ska man göra förutom att höja utbildningsnivån?
Lönekostnaderna och den stelbenta arbetsmarknadslagstiftningen
rår man inte på.
98-17 s 23-24
"Latinamerikas största problem är brottsligheten"
De amerikanska staterna har just hållit ett toppmöte
om handel och ökat samarbete i regionen. De latinamerikanska
ländernas största problem, våldsbrotten, berördes
emellertid knappast med ett ord. För den vanlige medborgare
är det den personliga säkerheten som är allra viktigast.
4 gånger fler mord än i USA begås. kriminaliteten
växer från dag till dag. Rånmord och kidnappningar.
I toppen ligger El Salvador. Bland orsakerna finns den paternalismiska
statens fall, växande inkomstklyftor, narkotika handelns,
överflödet av vapen. Ofta är det utlänningar
som råkar illa ut.
98-40 20-21
"Seger över militärdiktaturen"
Mormödrarnas envishet har givit resultat
Ett par hundra äldre damer letar efter sina barnbarn. barnen
försvann när de var mycket små och i vissa fall
blev de bortadopterade mot sina föräldrars vilja. Det
har också bildats en organisation "Hijos" som
är dessa barn vars föräldrar dödades efter
födseln och som fått annat namn och adopterats bort.
98-41 20
"Internationella fördömanden av dödsstraff
avskräcker inte"
Riksrådet i London, den högsta instans att överklaga
domar till i Trinidad och andra länder i Karibien, beslöt
1994 att för dödsdömda brottslingar som suttit
fem år i fängelse skulle dödsstraffet omvandlas
till livstids fängelse. Eftersom överklaganden lätt
kan ta fem år betyder det att dödsstraffet är
avskaffat. Och det vill inte de 1,3 miljonerna i landet som har
problem med kriminaliteten.
98-50 s 21-23
"Spanjorerna återvänder till sitt El Dorado"
En gång i tiden kom de med svärd och kors. Vår
tids spanska erövrare och äventyrare rustar sig med
mobiltelefoner och bärbara datorer.
För 100 år sedan blev den sista spanska kolonin, Kuba,
självständig. Nu investerar spanska företag som
aldrig förr i Latinamerika. Den näst största investeraren
efter USA. "Den andra erövringen". Men Spanien
blir också en bro till övriga Europa. I takt med att
USA drar sig tillbaka efter det kalla krigets slut. Naturligt
eftersom det är Spanien som har de kulturella likheterna.
Men just nu är det frestande att lämna den dåliga
ekonomin i LA.
99-04 s 10-11
"Påven vill ge själen större utrymme"
Han talade i Mexiko och ville avvärja "hotet om en själlös
värld som hyllar de tekniska framstegen men är tom på
hopp och mening". Han varnade för att datorteknologi
och globalisering kan föda en värld utan själ.
99-04 s 10
"Jordskalv krävde hundratals liv"
Ett jordskalv drabbade i måndags flera städer i Colombia,
värst Armenia. 300 personer har dött.
99-17 s 21-22
"Demokrati är ingen självklarhet"
Presidenterna Banzer och Fujimori i Bolivia respektive Peru respresenterar
en ny auktoritär trend i Sydamerika. Demokratin är fortfarande
en bräcklig företeelse i många av Latinamerikas
länder. De auktoritära ledarna har attraktionskraft
på ett folk i växande missnöje med de parlamentariska
institutionerna som kännetecknas av korruption och svågerpolitik.
Men militären är inte längre lösningen i Latinamerika.
99-38 s 23-24
"Drogkriget har flyttat till hemmafronten"
Latinamerika har i många år exporterat narkotika men
nu måste länderna där ta itu med det växande
missbruket på hemmaplan. I alla länderna ökar
snabbt bruket av olagliga droger, av de drogrelaterade kriminaliteten
och våldet och antalet HIV-smittade.
99-38 s 25
"Narkotikaindustrin styrs av en ny sorts handlare"
De skrävliga kartellbossarna i Medellin och Cali från
förr har efterträtts av diskreta småhandlare som
är mycket svårare att komma på spåren.
2000-34 s 18-19
"USA beskylls för bristande öppenhet"
Sydamerikanska organisationer klagar över att USAs fagra
tal om mänskliga rättigheter saknar motsvarighet i handling.
De nya demokratierna i Sydamerika undersöker brott som begicks
av 60-80-talens militärdiktaturer. Clintonregeringen har
sagt att den vill hjälpa till men CIA har vägrat att
bevilja tillgång till hundratals dokument.
2000-49 19-21
"Sydamerikanerna överger det sjunkande skeppet"
Kombinationen marknadsreformer, politiska oroligheter, narkotika-
och gerillakrig har skapat sociala missförhållanden,
otrygghet och hög arbetslöshet, vilket får många
sydamerikaner att ge upp hoppet om ett bättre liv hemma och
i stället söka en ny framtid i något annat land.
En ny våg av utvandrare drar till USA och Kanada men också
till Sydeuropa.
USA anses inte bara förmå absorbera utan dessutom behöva
billig arbetskraft från länder som Peru och Ecuador
samt högutbildade invandrare från mer utvecklade länder
som Argentina. Många välutbildade vill inte försörja
sig som taxichaufförer i sina hemländer utan vill söka
lyckan i Europa.
2001-3 s 15-16
"Generalernas lojalitet är inte självklar"
Det finns inga direkta tecken på att militären står
redo att ta över makten, men runt om i Latinamerika hörs
varningar från de väpnade styrkorna för att de
civila ledarna inte bör ta deras lojalitet och tystnad för
given. Efter många år i kulisserna har armén
på nytt stigit in på scenen - inte bara i Peru i samband
med president Fujimoris fall i september förra året
utan även i andra latinamerikanska länder. Många
trodde att militären skulle försvinna som en politisk
kraft efter det kalla krigets slut, men militären tar sig
fortfarande rätten att bedöma civila regeringar. I början
av år 2000 avsattes Ecuadors president av militären.
Generalerna har inte mycket annat att syssla med än politik
nu för tiden. Det finns en "urholkning av demokratins
legitimitet". Denna är tydligast i Venezuela med Hugo
Chavez. Många befarar att denne försöker bygga
upp en maskerad diktatur.
2001-29 s 16-18
"Rättssystemen i Latinamerika börjar mogna"
Fria val, fria media och öppna marknader har slagit rot i
nästan hela Latinamerika de senaste två decennierna
men det har länge varit sämre ställt med rättvisan.
Dock har denna förbättrats allteftersom Sovjetblockets
upplösning.
Pinochet, Menem och Montesinos är bara några av Latinamerikas
f d starka män, som har mist sin straffrihet och ska ställas
inför domarskranket misstänkta för alla möjliga
övergrepp och förbrytelser. Detta är ett tecken
på att rättssystemen i denna del av världen har
blivit oberoende och legitima.
2001-36 s 23-25
"Latinamerika söker sanningen"
Latinamerikas demokratier har det inte lätt i försöken
att komma tillrätta med det förgångna under auktoritära
regimer. Brott mot mänskliga rättigheter, massakrer
och selektiva mord var den värsta sidan av Latinamerikas
inbördeskrig, militärdiktaturer och auktoritära
regimer. Brott mot de mänskliga rättigheterna förblir
mestadels ostraffade. Efterlevande ropar högt på förklaringar
men motarbetas av kollektivet bakom förövarna - i första
hand anhöriga till militärer, poliser och paramilitära
grupper. I Guatemala pågår enskilda processer, Peru
och Panama har tillsatt sanningskommissioner och Mexikos president
tvekar att riva upp gamla sår.
I Guatemala kostade det 36 år långa inbördeskriget
200000 offer och hundratals massakrer. Många massgravar
finns fortfarande att gräv upp.
Efter 30 år börjar även Panama att granska sitt
dunkla förflutna efter 1968 när överste Torrijo
och nationalgardet tog makten i en kupp. Man har granskat tiden
fram till Noriegas fall och den amerikanska invasionen i slutet
av 1989. Man letar efter massgravar.
Speciellt besvärligt att göra upp med det förgångna,
särskilt korruptionen under den tidigare regeringen har man
i Mexiko. Vicente Fox som i sin valkampanj utlovade en sanningskommission
kan inte bestämma sig för hur han ska handskas med det
förflutna. I Mexiko uppges 500 - 1200 människor ha registrerats
som död eller försvunna i politiskt våld.
Även i Peru finns en sanningskommission även om många
peruaner anser det onödigt att riva upp gamla sår från
tiden då gerillagruppen Sendero Luminoso och Tupac-Amarurebellerna
förde landet till randen av kaos. Facit efter kriget i Peru
var 25000 döda, 6000 försvunna och en halv miljon fördrivna.
2002-03 s 16-18
"Vem tände gnistan?"
Latinamerikanska politiker har åstadkommit stor skada; frågan
är om den kan reparera den. Till och med Argentinas nyaste
president anser att politikerna bär skulden för landets
många bekymmer. Tyvärr gäller detsamma många
av Latinamerikas länder. Hotet om regeringskris på
regeringskris vilar tungt över Venezuela där den privata
sektorn förlamade hela landet i december med en lockout i
protest mot president Chavez "revolutionära" dekret
om landreform och en modifiering av den privata äganderätten.
I Colombia tröttnade väljarna för länge sedan
på Pastranas fruktlösa försök att få
slut på den 40 år gamla inbördeskriget.
I de flesta av Latinamerikas länder har de statliga institutionerna
misskrediterat sig själv i folkets ögon. Detta gäller
även de väpnade styrkorna.
Som förebilder och modeller kan däremot Chile och Brasilien
fungera.
2002-09 s 10-12
"Latinamerikas folk ropar åter på revolution"
Många latinamerikaner är nu så besvikna på
att det inte har blivit något resultat av 20 års reformer
att de på nytt låter sig förföras av populistiska
och auktoritära politiker. De senaste decenniets bräckliga
stabilitet har urartat i ekonomiskt kaos, politiskt våld
och nationalistiska strömningar som erinrar om 1970- och
1980-talen. Kastrullkonserten har kommit åter som protest
mot vanstyre och uteblivit välstånd. Folket känner
sig lurade av de liberala löftena vill ha hårdare tag
mot det växande våldet och den tilltagande brottsligheten.
Även Latinamerika har fått känna på följderna
av kommunismens fall. Under det kalla kriget ville USA gärna
stödja antikommunistiska regimer och skapade då ekonomiska
möjligheter för välstånd.
2002-09 s 12-13
"Gräset är grönare på andra sidan Atlanten"
Argentinare av europeisk härkomst befarar att deras land
är dömt till undergång och hoppas nu på
en ny framtid i sina förfäders hemland. Att skaffa nytt
medborgarskap är dock en lång och svår process.
Från Italien, Spanien och Polen åkte många särskilt
till Argentina för att söka lyckan under första
hälften av förra seklet. Nu vill barnbarnen hitta välstånd
och arbete i hemländerna!
2002-09 s 12-14
"Man får göra det bästa av situationen"
Latinamerika exporterar fler människor än någonsin
förr. Det är trist men kanske klokt. En ny utflyttningsvåg
från Latinamerika. Men nu flyr man inte längre från
politiskt förtryck utan från bristen på ekonomiska
möjligheter och det tilltagande våldet och den växande
kriminaliteten. Slutmålet är huvudsakligen USA eller
EU.
2002-15 s 25-27
"Falklandsöarna 20 år efteråt"
Falklandsöarna, som för 20 år sedan fick Storbritannien
och Argentina att utkämpa ett krig, har utvecklats till ett
blåsigt, resursrikt litet paradis vid världens ände.
F d öbor har flyttat tillbaka sedan kriget liksom nykomlingar.
2400 personer bor på Maldiverna som öarna också
kallas. Fisket framför allt av två nyupptäckta
arter av bläckfisk skapar välstånd. Inkomsterna
från fisket har förändrar livet på öarna
totalt. Sjukvården är gratis och bostäderna subventionerade.
Häften av hushållen är uppkopplade till Internet.
"Staten" har två års offentliga utgifter
sparade i reserv.
2002-17 s 22-23
"Latinamerika litar inte på USA"
USAs hantering av krisen i Venezuela imponerade inte på
grannarna i söder. De latinamerikanska länderna är
mer nöjda med att OAS, en förut maktlös organisation,
lyckades hålla både ett krismöte, anta en resolution
som starkt fördömde både statskuppen i Venezuela
och det våld som föregick den samt skicka sin generalsekreterare
till Venezuela för att ta reda på fakta. USA förhöll
sig däremot mycket med neutral till kuppen och tycktes t
o m stödja den.
2002-29 s 10-11
"Bushs grannar är besvikna"
USA är begripligt nog engagerat i Afghanistan och Mellanöstern,
men stormaktens närmaste grannar känner sig ändå
åsidosatta. Latinamerikas ledare blir alltmer frustrerade.
Argentinas t f president Duhalde menar t ex att "USAs ignorans
och bristande intresse" var Argentinas största problem.
Innan den 11 september var Bushs engagemang för de spansktalande
grannländerna betydligt större särskilt för
Mexiko med ett immigrationsavtal och fördjupning av handelsvtalet
NAFTA. Bush stöder Colombia i dess krig mot vänsterterrorism
och knarkproduktion men engagerar sig inte för mycket inför
risken att indirekt alliera sig med landets högermiliser.
2002-32 s 11
"Bolivia fick en nygammal president"
Gonzalo Sanches de Lozada, miljonären som var Bolivias president
från 1993 till 1997 och som har fått sin utbildning
i USA vann rösterna i kongressen med 84 mot 43. Bolivia,
Sydamerikas fattigaste land, lider av en stor ekonomisk kris,
ökad brottslighet och stora sociala problem.
2002-32 s 12
"Uruguay får lån av IMF"
Landet får ett akut lån på 1,5 miljarder dollar
som ett förskott från USA. Hjälpen är nödvändig
för att bankerna ska kunna fortsätta att fungera.
2002-46 s 22-24
"Frikostiga löften löser inte Latinamerikas problem"
Karismatiska populister är på modet igen i Latinamerika.
Problemet är bara att de får svårt att infria
sina löften. Det främsta exemplet är den nyvalda
presidenten Lula i Brasilien. De vädjar till alla dem som
har det svårt och inte tycker att liberalisering och åtstramningspolitik
givit dem några fördelar.
2002-47 s 20-21
"Grannsämjan sviktar"
Relationerna mellan USA och Latinamerika har blivit sämre.
Det beror på tre saker:
Lula da Silvas seger i det brasilianska presidentvalet och en
märkbar vänstergir i hela regionen
Det försämrade förhållandet mellan Mexikos
president Fox och Bush. Mest beroende på att Fox inte ger
ett helhjärtat stöd åt USAs terroristbekämpning.
Latinamerikas ekonomiska och politiska bekymmer.
Den republikanska högern ser "ondskans axelmakter"
i Latinamerika i Lula, Fidel Castro och Venezuelas Hugo Chavez.
2003-22 s 23-26
"Latinamerika behöver ett nytt tillväxtprogram"
Det gamla programmet "Washington consensus" är
förbrukat. Felet med det var att det inte drev på reformerna
i Latinamerika tillräckligt hårt. Detta visas i en
ny bok av mestadels latinamerikanska reformanhängare. Den
totala effekten av reformpolitiken blev en besvikelse. Det finns
flera skäl till detta. Regionens kroniska sårbarhet
i händelse av kriser i betalningsbalansen var en, att de
makroekonomiska reformerna inte genomfördes fullt ut en annan.
Regeringarna misslyckades med att börja spara i tid och skuldbördan
växte snabbt. Dessutom räckte det inte med enbart tillväxt
för att reducera fattigdomen.
2003-33 s 13-14
"Antingen reformer eller krasch för Latinamerika"
Brasiliens president Lula da Silva fortsätter med sina kontroversiella
reformer trots strejker och protester. Andra latinamerikanska
ledare kämpar också, pådrivna av IMF, för
att få nytt liv i sina avstannade reformer, som ska frambringa
en långsiktig tillväxt. Smekmånaden är över
för Lula efter 7 månader. Nu hotar strejker och demonstrationer
för att hindra hans reformförslag att försämra
pensionsförmånerna. Argentina å sin sida tycks
ha passerat botten med en sjunkande arbetslöshet. I Mexiko
närmar sig president Fox oppositionen sedan hans part förlorat
valet. I länder som Colombia, Peru och Bolivia hindrar våldsamma
konflikter reformarbetet. Men alla är överens om att
det enda alternativet till ett aktivt reformarbete är att
se länderna glida tillbaka i ekonomisk stagnation, djupare
fattigdom och ännu värre oroligheter.2003-42 s 13
"Fortsatt oroligt i Bolivia"
Bolivias president Sanchez de Lozada slopade i början av
veckan planerna på att exportera naturgas till USA och Mexiko.
Beslutet togs efter det att exportplanerna hade väckt massiva
protester och orsakat våldsamma upplopp, iscensatta av fattiga
människor som kräver både att presidenten ska
avgå och få del av intäkterna från en eventuell
export.
2004-03 s 10-11
"Latinamerikanerna tar strid mot USA"
USA-kritiska strömningar kom upp till ytan på möte
med de amerikanska staternas organisation (OAS). En orsak till
missämjan är USAa nya krav på att utländska
besökare ska lämna fingeravtryck och låta sig
fotograferas innan de släpps in i USA. USA vill att frihandelsavtalet
ska vara klart nästa år och vill utesluta "korrumperade
regimer" vilket väcker stor irritation. Venezuelas president
Hugo Chavez kallar Condolezza Rice för "analfabet".
Den vänsterinriktade f d fallskärmssoldaten Chavez säger
att "det är slut med fega regeringar som underkastar
sig USAs diktat".
2004-04 s 21-22
"Diger dagordning i Latinamerika"
Det ljusnar för Latinamerikas ekonomier, och regionens regeringar
är i full färd med att fatta viktiga ekonomiska och
politiska beslut.
Brasilien: Kongressen har in lett en extraordinär session
för att behandla det stora reformprogram som presidenten
"Lola" vill få igenom innan karnevalen startar
i februari. Det handlar om sociala trygghetssystem och pensionssystemet.
Landets största parti, PMBD är också på
väg in i regeringen.
Argentina: Argentina återhämtade sig snabbt från
finanskrisen 2001. Tillväxten har varit 10 % de senaste 12
månaderna.
Costa Rica: Överväger trots allt att godkänna de
centralamerikanska frihandelsavtalet.
Venezuela: Presidenten Chavez vill använda centralbankens
reserver för att dela ut till väljarna inför en
eventuell folkomröstning om presidenten.
2004-04 s 26-27
"Sydamerikas problem är USAs"
det brådskar med effektiva åtgärder för
att stimulera utvecklingen i Sydamerikas länder. Narkotikan
kan annars bli regionens minst allvarliga problem. Under de gångna
20 åren har USA skänkt 25 miljarder dollar till regionen.
Mest har pengarna gått till kampen mot kokaodlare och narkotikahandlare.
Inte för att lindra svåra sociala och ekonomiska förhållanden.
Utrikespolitiska rådet (CFR) har nu publicerat en rapport
"Anderna 2020" som förordar kamp mot korruptionen
och omfattande landreformer.
2004-18 s 24
"Demokrati imponerar inte på latinamerikanerna"
En färsk FN-rapport konstaterar att de flesta latinamerikaner
inte tycker att de har fått det bättre under demokratin,
och att en majoritet av dem skulle föredra auktoritärt
styre om det gav dem bättre levnadsförhållanden.
För 25 år sedan var det bara tre länder som motsvarade
kriterierna för valda demokratier; Venezuela, Costa Rica
och Colombia. Misstron mot de politiska partierna är avgrundsdjup
överallt, men 42 % accepterar korruption i regeringen som
priset man får betala för "att någonting
blir gjort".
2004-29 s 19-21
"Korruption och fattigdom tär på tålamodet"
Miljontals fattiga i Latinamerika har tröttnat på demokratin,
som enligt dem bara är prat och tomma löften. I april
lynchade en grupp medborgare i Peru borgmästaren och misshandlade
flera andra politiker i djup frustration över att korruptionen
ledde till att de ingenting alls fick för sina skattepengar.
Många valda ämbetsmän i Latinamerika lever under
samma hot. Den genomsnittlige latinamerikanen vill hellre ha en
stark regering som levererar fysisk säkerhet och ekonomisk
trygghet framför allt mer korrupta och inkompetenta demokratiskt
valda ledare. Flera staters demokrati är i verklig fara som
Guatemala, Haiti och Bolivia. Även andra länder hotas
som Venezuela, Peru och Ecuador. Medborgarna anser att politikerna
alltid korrumperas av makten efter de av tradition utnyttjar sin
ställning för att berika sig själva. Folk vill
veta vad deras skattepengar används till.
2004-45 s 22
"Vänstern vann en historisk seger"
Den uruguayanska vänstern har för första gången
någonsin besegrat den etablerade eliten. Vänsterfrontens
seger kom efter 33 års försök att ta makten på
lagligt sätt. Fronten leds av den socialistiske läkaren
Tabaré Vázquez och inkluderar f d gerillasoldater
tillhörande Tupamaros. För Uruguays två traditionella
mittenpartier, Colorados och Blancos, var nederlaget traumatiskt.
Presidentmakten har alternerat mellan dessa båda partier
i mer än 100 år.
2005-19 s 21-22
"En vänstervåg drar fram i Latinamerika"
Den politiska utvecklingen i Latinamerika oroar Washington. Ett
växande antal latinamerikanska stater styra av vänsterregeringar,
men en tröst är att "vänster" inte längre
betyder revolution och antikapitalism. Den gamla vänster
så som Castro och Chávez beskriver den finns inte
lkängre i Latinamerika. Den tid är förbi när
man på regionens universitet hyllade Che Guevaras "nya
människor", när befrielseteologer lämnade
predikostolarna och begav sig ut i slumkvarteren och när
kommunistisk eller maoistiskt inspirerade gerillakrigare försökte
störta den rådande ordningen med våld och förklarade
kapitalismen krig. Dagens upplysta vänster ifrågasätter
inte fria marknader och demokrati. Till den hör Brasiliens
och Chiles presidenter, Lula da Silva och Lagos.
2005-41 18
"Bush besöker Latinamerika"
President George Bush, som av många Latinamerikaner kritiseras
för att strunta i regionens problem, kommer i november att
delta i ett toppmöte med regionens ledare i Argentina innan
han besöker Brasilien och Panama. Många latinamerikaner
tar avstånd från USAs krig mot terrorismen och anser
att USA är likgiltigt inför regionens problem med korruption,
fattigdom och narkotika.
2005-45 s 22-23
"Oenighet förhalar frihandelsavtal"
I Washington råder stor oro för att regionen hemfaller
åt forna tiders auktoritära styren och att det dyker
upp fler ledare av Hugo Chávez sort. USAs president varnade
Latinamerikas länder för en återgång till
forna tiders auktoritära system. Bush talade inför en
grupp brasilianska affärsmän, diplomater och studenter
i den brasilianska huvudstaden Brasilia. Under fredagen hade Bush
deltagit i ett panamerikanskt möte i Mar del Plata i Argentina.
2005-49 s 20-22
"Latinamerikas politiska karta ritas om"
Ett dussintal presidentval under lika många månader
kommer sannolikt att leda till trassliga konstellationer men knappast
till en tydlig vänstersväng. De många valen speglar
att demokratin har blivit rutin i denna förr diktaturstyrda
världsdel. De Chávez anhängare som troligen lyckas
vinna är Evo Morales i Bolivia - som är kokaodlarnas
ledare, som dock inte kommer att få egen majoritet och Daniel
Ortega som kommer tillbaka till Nicaragua. Närmast har Chile
val den 11.12 och därefter Bolivia den 18.12. Vad det latinamerikanska
folket främst vill ha är hyggligt betalda jobb och att
fattigdomen reduceras. Vidare är de oroliga för den
personliga tryggheten och den tilltagande kriminaliteten.
2006-17 s 24-25
"Populismen har invaderat Latinamerika"
Gamla traditionella partier snuvas på makten i den ena landet
efter det andra. Till viss del har de sig själva att skylla.
Väljarna, som är besvikna på korruption och partiernas
oförmåga att leverera välstånd, lockas av
nya rörelser, varar de flesta hör hemma på vänsterkanten,
som lovar omfördelningar av tillgångarna och som vänder
de politiska systemen upp och ned.
De peruanska väljarna röstade nyligen på Ollanta
Humala, vars Nationalistparti bildades så sent som i fjol.
I Argentina har ett av de två traditionella regeringspartierna,
Radikala medborgarunionen, stått i marginalen sedan 2001
då ekonomin kollapsade. I Costa Rica har Socialkristna enhetspartiet
störtat i en härva av korruptionsskandaler och i Venezuela
har traditionella regeringspartier kraftigt försvagats under
Hugo Chávez sjuåriga presidentskap. Valet av Aymaraindianen
Evo Morales i Bolivia signalerade undergången av flera partier
och I Colombia har två traditionella partier blivit kvaddade
av den starke presidenten Álvaro Uribe.
2007-03 s 20-22
"Överklassen tror på Latinamerika"
Latinamerikas länder lider fortfarande av utbredd fattigdom
men eliterna har gynnats av de senaste årens ekonomiska
framsteg och ingenting tycks kunna dämpa deras optimism.
I en undersökning av Zogby International har 603 "framstående"
latinamerikaner tillfrågats om sin syn på ekonomin
i det egna landet och framtiden. Andelen som beskriver det egna
landets ekonomi som god eller utmärkt har ökat från
7 % 2002 till 43 % 2006. 53 % anser att Latinamerika är "på
rätt spår". De rika lever gott. Som förebilder
som ledare anger de Lula eller Chiles president Michelle Bachelet.
Mest optimistiska är brasilianarna, minst är mexikanarna.
Internationella experter är inte lika övertygade. Regionens
regeringar har ännu inte angripit övertunga byråkratier,
korruption och förfallen infrastruktur, som tillsammans skapar
världens besvärligaste företagsklimat. Klyftorna
mellan fattiga och rika är mycket stora och sociala oroligheter
ligger därför på lut.
Den fråga som mest förenar Latinamerika är missnöjet
med Washington.
2007-09 s 30-31
"Ett dödligt krig rasar i slummen"
De är knappt tonåringar och ändå eller kanske
just därför, är de idealiska medarbetare i den
olagliga narkotikahandeln. Till och med i fängelserna blir
de lojala mot de kriminella band, som härskar i de latinamerikanska
slumstäderna som till exempel Rio de Janeiro, El Salvador,
Honduras och Guatemala. Mord är den vanligaste dödsorsaken
bland unga brasilianare. Maffian utnyttjar det faktum att minderåriga
inte kan dömas till frihetsstraff. Den brasilianska regeringen
överväger därför att skärpa lagen så
att även de som är 16 år ska kunna dömas
till långa fängelsestraff.
2007-45 s 26
"Den civila kandidaten vann i Guatemala"
Alvaro Colom segrade i finalen i presidentvalet. Hans rival, den
före detta generalen Otto Pérez de Molina, har erkänt
sitt nederlag. Colom har lovat att reformera rättsväsendet,
satsa mer pengar på välfärden och bekämpa
brottsligheten. Valdeltagandet i presidentvalets andra omgång
var lågt. Colom fick 53 %.
2008-04 s 24-25
"Sydamerikas vänsterledare permanentar sin politik"
Tre sydamerikanska ledare försöker omforma maktutövningen
i sina länder vilket väcker en viktig fråga: vem
skulle gynnas. I Bolivia, Ecuador och Venezuela försöker
de skriva om författningarna så att det blir svårare
för kommande regeringar att upphäva den politik som
de förde medan de innehade makten. De experimenterar med
något som Venezuelas president kallar "2000-talets
socialism". Chávez i Venezuela och Morales i Bolivia
föreslår förändringar som eliminerar tidsgränsen
för presidentmandatet och den ecuadorianske presidenten Correas
anhängare förespråkar en permanent upplösning
av landets lagstiftande församling som kontrolleras av oppositionen.
2008-16 s 26-27
"Nej till högre skatter!"
Latinamerikanerna betalar allt högre skatter utan att få
något tillbaka. Nu börjar de protestera. Det genomsnittliga
skattetrycket i förhållande till BNP i Latinamerika
ökade från drygt 12 % 1990 till drygt 18 % 2006. Visserligen
är 18 % sju procentenheter mindre än det globala genomsnittet
men i Argentina är missnöjet med president Cristina
Fernández stort. Argentinarna betalar 30 % av inkomsterna
i federal, regional och lokal skatt vilket är en 50 % ökning
sedan 2002. Skattebetalarna menar att mycket går till att
anställa mer folk i offentliga sektorn.
2008-16 s 28-29
"Är Latinamerika rustat för sämre tider?"
Länderna i Latinamerika har än så länge sluppit
kreditkrisens efterverkningar, frågan är hur länge
till. På Interamerikanska utvecklingsbankens årliga
möte nyligen i Miami var hälsotillståndet hos
latinamerikanska länder bättre än i USA. Men farhågor
och spänningar börjar märkas. Högre världspriser
på energi och mat pressar inflationen uppåt. Den verkliga
oron gäller 2009. En långvarig recession i USA skulle
stå Mexiko, Centralamerika och Karibien dyrt. De skulle
få mindre pengar hemskickade, de skulle få färre
turister och de skulle exportera mindre.
2008-40 s 8-9
"Sydamerika känner också av krisen"
USA fientliga ledare som Chávez i Venezuela och Morales
i Bolivia skulle kunna utnyttja den amerikanska finanskrisen som
argument för mera statlig inblandning i ekonomin. Även
Brasiliens president, Lula da Silva, har börjat kritisera
USA och hävdar att latinamerikanska länder inte ska
betala för de amerikanska bankirernas "gränslösa
girighet". Den aktuella krisen har urholkat USAs trovärdighet
ännu mer. Världen blir aldrig densamma efter denna kris
hävdar Hugo Chávez, nu kommer en "multipolär
värld". Men även Latinamerika kommer att få
se sänkta råvarupriser, minskad export och mindre pengar
från släktingar utomlands.
2009-17 s 15-16
"Bäddat för bättre relationer"
Politiska ledare från hela den västra hemisfären
avslutade i söndags ett två dagar långt toppmöte
med att utlova bättre relationer i regionen, som på
senare år har tyngts av bittra motsättningar mellan
de latinamerikanska länderna och USA.
Förhoppningar finns främst om bättre förhållanden
mellan USA å den ana sidan och Venezuela och Kuba å
den andra. Det femte toppmötet samlade Obama och ytterligare
33 ledare från Latinamerika och Karibien och genomfördes
utan konfrontationer.
2009-28 s 22-24
"'Starka män' prövar lyckan igen"
Latinamerikas unga demokratier har svårt att stoppa makthavare
med auktoritära idéer. Dessa har proppat domstolarna
fulla med sina anhängare, arrangerat tvivelaktiga val och
ökat kontrollen över media. Hotet mot demokratin i Latinamerikan
kommer från regeringar som struntar i kontroll- och balansfunktioner
och sätter sig över andra regeringsorgan. I Venezuela
har Chávez under de senaste tio åren tagit kontroll
över domstolarna, försvarsmakten och alla kontrollinstanser.
Han har satt handklovar på de oppositionella medierna och
beordrat brottsutredningar om oppositionella politiker.
Ecuador har upplevt en rad konstitutionella tvister och tre presidenter
avsattes mellan 1996 och 2006 i en kombination av folkliga protestera
och upproriska soldater och lagstiftare.
Nicaragua satt fast i politiskt dödläge i flera månader
efter de lokala valen 2008, som oppositionen beskyllde för
fusk och som internationella observatörer kritiserade.
2009-40 s 17-18
"Laglöst land"
Att försöka att ta sig över gränsen mellan
Mexiko och Guatemala illegalt är förenat med stora risker
för både liv och lem. Många av problemen utmed
Mexikos norra gräns mot USA har sin motsvarighet i söder
vid gränsen till Guatemala. Problemen började för
10 år sedan då USA började övervaka transportrutterna
av narkotika via Karibien. Då flyttade smugglingen till
Centralamerika. Även migranter tog den vägen. Det största
gänget som opererar i gränstrakten är Zetas, en
grupp desertörer från den mexikanska arméns
specialstyrkor. De har i sin tur rekryterat före detta Kaibiles,
guatemalanska specialsoldater, som blev ökända under
det långa inbördeskriget mot vänstergerillan.
Ledare från kriminella ungdomsgäng ingår också
i Zetas styrkor. Denna mobb kombinerar lokal kännedom, grymhet
och våldsamhet.
2009-18 s 16-17
"Skrattar bäst som skrattar sist"
Det amerikanska toppmötet visade att det är Castros
latinamerikanska kolleger som är naiva, inte Barack Obama.
Konservativa politiker som Gingrich anser att Obama blev lurad
av latinamerikanerna på grund av sin oerfarenhet och sin
tendens att vilja behaga alla till varje pris. Men kanske var
det Obama som lurade latinamerikanerna. Han fick deras applåder,
sympati, välvilja och leenden i utbyte mot några dunkar
i ryggen. Men vad mer? Mexiko fick inget förbud mot försäljning
av dödliga vapen och inte heller mer pengar till kriget mot
narkotikan. Brasilien inga löften om sänkning av tarifferna
på brasilianskt etanol eller minskning av amerikanska subventioner
till jordbruket och handelsembargot mot Kuba ligger kvar. Det
var dock svårare att charma Fidel Castro, han bryr sig mer
om handlingar än om ord, hans kolleger föredrar retorik
framför substans.
2010-02 s 1727-29
"Demokratin mognar långsamt"
Idag är det fler latinamerikaner som litar på sina
regeringar än på sina arméer vilket är
ett gott tecken. Trots att recessionen drog fram genom regionen
förra året är latinamerikanerna generellt sett
mer solidariska och nöjda med sina demokratier och regeringar
än förr. Fler av dem föredrar marknadsekonomi och
de flesta är skeptiska till Hugo Chávez. För
första gången sedan Latinobarometer började mäta
är det fler svarande som litar på sina regeringar än
på sina militärer, vilket måste betecknas som
en milstolpe i en region med en lång tradition av militära
interventioner i politiken. Obamas tillträde till presidentposten
i USA har stärkt Amerikas ställning i regionen. 74 %
har en positiv syn på USA, den högst siffran sedan
mätningarna började 1995.
2010-07 s 20-21
"Falklandsöarna fortfarande ett öppet sår"
Fyra brittiska företag vill borra efter olja norr om Falklandsöarna.
En oljerigg, Ocean Guardian, ska börja borra 15 mil norr
om öarna. Det stigande oljepriset har gjort det kommersiellt
gångbart att återuppta borrningarna som avbröts
1998. Det finns olja och gasreserver som skulle kunna förvandla
invånarna på öarna till oljekungar. Enligt rådande
förslag får Falklandsöarna 20 % av alla vinster
och nio procent av royaltyn på varje fat. Argentina beskyller
britterna för att "kränka suveräniteten".
1982 förlorade Argentina sina Islas Malvinas.
Jamaica
2010-21 s 11
"Don Christophers utlämning orsakar dödligt våld"
Hårda strider mellan jamaicanska säkerhetsstyrkor och
beväpnade gängmedlemmar har pågått i flera
dagar i Kingston i Jamaica. Konflikten som har fått regeringen
att utropa undantagstillstånd handlar om narkotika- och
vapenhandlaren Christopher Coke, som USA begär utlämnad.
Coke och hans sympatisörer har barrikaderat sig i stadsdelen
Tivoli Garden som Coke styr. Alla politiker i landet vet att deras
politiska överlevnad ofta hänger på de starka
män som i Jamaica kallas "don". De är ett
slags feodalherrar som har total kontroll över invånarna
i sina distrikt och drar in mycket pengar med båda lagliga
och olagliga medel.
2010-27 s 20-21
"Ekonomierna i Latinamerika ångar på i full fart"
Världsdelen som förr plågades av skyhöga
skulder, valutadevalveringar och ekonomiskt stöd från
de rika länderna uppvisar just nu en robust ekonomisk tillväxt,
som rika länderna avundas. Brasilien som är regionens
stjärna leder den regionala återhämtningen från
nedgången 2009 med nio procents tillväxt under årets
första kvartal. Även Mexikos ekonomi har vänt efter
en drastisk tillbakagång förra året. I Peru där
hyperinflationen och ett brutalt krig mot maoistiska rebeller
med nästan 70 000 döda i färskt minne ökade
BNP med 9 procent i april. Men det finns fortfarande undantag.
I Venezuela ledde bristen på el och rädslan för
expropriationer till att BNP krympte med 5,8 procent under årets
första kvartal. Venezuela och Ecuador som också är
beroende av oljan har båda hamnat på efterkälken
när det gäller tillväxten i regionen.
Men även de stora framgångarna kan ligga på lös
grund. Dels beror den investeringseldades tillväxten på
Kinas tillfälliga (?) stora efterfrågan på råvaror
och dels på att de lågan räntorna som inte kan
vara mycket länge till.
2010-45 s 20-21
"Kriget mot narkotika verkar vara omöjligt att vinna"
USA ändrar inriktning i narkotikakriget och narkotikahandlarna
öppnar nya fronter snabbare än motståndarna hinner
med.
Colombia har lyckats bli ett stabiliserat land efter drygt tio
års hårda ansträngningar och miljarder dollar
samt militär hjälp från USA. Men medan kokaproduktionen
minskat med 40 procent sedan 2000 har den stadigt ökat i
Peru som snart kan kalla sig världens största kokaproducent.
Tillkommit har också stora, transnationella narkotikaorganisationer
med säte i Mexiko med USA som den stora och mest lönsamma
marknaden för kokain. Det brutala narkotikakriget har flyttats
över till länder som Hinduras, Guatemala och Costa Rica
som har förvandlats till minikopior av Mexiko. Många
amerikaner börjar inse att narkotikasmuggling kommer att
förbli ett fenomen i samhället, frågan är
bara hur man hindrar problemet från att hota staten.
2011-14 s 24-25
"Tjocka släkten"
I många latinamerikanska länder spelar de politiska
partierna en allt mer undanskymd roll. Väljarna röstar
i stället på personer vars namn klingar bekant.
Keiko Fujimoris främsta argument i valkampanjen inför
presidentvalet i Peru är hennes efternamn. 1990 vann hennes
far presidentvalet och behöll sedan posten i 10 år.
Peruanerna hylle honom fortfarande därför att han besegrade
den maoistiska gerillan Sendero Luminoso.
I Argentina efterträdde Cristina Fernández sin make
Néstor Kirchner, på presidentposten 2007. Hennes
motståndare i nästa presidentval blir troligen Ricardo
Alfonsin, son till en president på 1980-talet.
I Guatemala har landets första dam, Sandra Torres, ansökt
om snabbskilsmässa för att kunna kandidera i nästa
presidentval.
Och i Kuba överlät Fidel Castro makten till sin bror
Raúl 2006, som i sin tur misstänks utse sin svärson
som efterträdare. Och många andra exempel. Allt för
att makten över de stora rikedomarna ska stanna inom släkten.
2011-21 s 17-19
"Desperata säljare, desperata köpare"
Ständigt växande illegal marknad för organtransplantation.
I Managua i Nicaragua dog donatorn på operationsbordet och
mottagare två månader senare. Det är olagligt
i alla länder utom Iran att köpa och sälja organ
från levande människor. Ändå köper
varje år 5000 svårt sjuka organ från andra.
Det handlar om mycket pengar.
I den illegala organhandeln finkammar mäklarna världens
slumområden och frestar de fattiga med löften om lättförtjänta
pengar i utbyte mot en njure.
2011-25 s 28-29
"Macho Latinamerika väljer kvinnligt"
Anhängarna till kvinnliga presidentkandidater i Guatemala,
Honduras och Argentina gläds åt framgångarna,
men kritiker befarar att länderna är i färd med
att etablera inrotade dynastier. I Guatemala skilde sig Sandra
Torres från sin man, president Alvaro Colom, för att
kunna ställa upp i presidentvalet i september. I Honduras
uppmanar den före detta avsatte presidenten Manuel Zelaya
sin fru Xiomara Castro att ställa upp i presidentvalet. Cristina
Kirchner i Argentina som efträdde maken Nestor 2007, väntas
bli återvald i oktober.
Det är ett smutsigt geschäft fullt jämförbart
med sextrafficking och barnpornografi.
Jamaica
2011-39 s 35
"Golding avgår"
Jamaicas premiärminister, Bruce Golding, avgår i november.
Han vill jämna vägen för en ny regeringschef ur
sitt eget parti, JLP. Golding har lett regeringen i fyra år.
Den stora utmaningen i Jamaica är att ställa ekonomin
på fötter igen. Arbetslösheten är mycket
stor och många är fattiga. Valet skulle egentligen
inte ha ägt rum förrän i slutet av 2012, men oppostionspartiet,
PNP, har länge krävt att valet skulle tidigareläggas.
2012-12 s 27-28
"Gammal trotjänare fungerar som obygdens livlina"
Utan flyget skulle isoleringen av Colombias vildmarker vara total.
Regionen vid gränsen till Brasilien och Venezuela, som är
lika stor som Frankrike, består av tio delstater och ligger
där foten av Anderna övergår i slättland
och sedan djungel. Bara 5 % av Columbias 46 miljoner invånare
bor där och de allra mest isolerade samhällena är
små bosättningar i små djungelgläntor. Det
enda snabba sättet för att komma till en stad är
ombord på de DC-3:or som flygs av små privata bolag.
Det är robusta flygplan som under andra världskriget
transporterade allierade soldater till Normandie. Här kallas
flygplanen för djungelbussar eller djungeltraktorer då
de flyger nästan bara över djungel. De är över
60 år gamla men i "perfekt skick". Flygplanen
duger till att landa på vilken bana som helst, asfalterad
eller inte.
Kuba, Latinamerika
2012-16 s 14-15
"Kuba var det stora tvisteämnet"
Lite grälsjukt men ändå uppknäppt på
det sjätte toppmötet mellan Nord- och Sydamerikas länder
i Cartagena i Colombia. Kuba och det amerikanska embargot mot
Kuba är sedan länge en tvistefråga mellan USA
och de flesta länder i regionen. En annan stor fråga
var USAs narkotika- och valutapolitik.
Latinamerikas ledare känner sig mindra beroende av USA nu,
när deras länder växer ekonomiskt, i motsats till
USA. Många ledare förespråkade på mötet
en ny strategi i kampen mot den olagliga narkotikahandel som underblåses
av efterfrågan i USA. Somliga föreslog legalisering
av innehav och reglering av handeln, vilket USA var helt emot.
Dominikanska republiken
2012-21 s 30
"Karibisk kontinuitet"
Regeringspartiet i Dominikanska republiken behåller makten
efter att ha vunnit presidentvalet i söndags, ett val som
omgavs av misstankar om fusk. Danilo Medina, som kandiderade för
Dominikanska befrielsepartiet (PLD) fick 51,24 % av rösterna
jämfört med 46,93 för rivalen Hipólita Mejía,
som representerar Dominikanska revolutionspartiet ((PRD). Medinas
seger betyder förmodligen fortsatt kontinuitet i en av Karibiens
snabbast växande ekonomier regionens största turistland.
Vicepresident blir den avgående presidentens fru, Margarita
de Fernández. Han fick inte efter två mandatperioder
kandidera en gång till.
2012-32 s 20-22
"Moderna diktaturer"
I Latinamerika finns flera ledare som har blivit demokratiskt
valda och vars länder har demokratiska men bakom fasaden
stärker ledarna sitt grepp om makten och undergräver
de demokratiska institutionerna. När de väl har blivit
valda utövar de makten på ett sätt som avviker
från det demokratiska konceptet om att stärka de demokratiska
institutionerna. De riggar systemet så att kan behålla
makten så länge som möjligt. Den främste
representanten för detta beteende att kontrollera rättsväsendet
och samtidigt marginalisera sina motståndare såväl
som medierna, är naturligtvis Venezuelas Huga Chavez men
även Ecuadors Rafael Correa, Nicaraguas Daniel Ortega och
Bolivias Evo Morales.
Jamaica
2012-32 s 31
"50 år av frihet firas på Jamaica"
Den västindiska ön Jamaica firar 50-årsjubileum
som självständig stat. Tidigare ingick Jamaica i det
världsomspännande brittiska imperiet. Jamaica har idag
stora ekonomiska problem och hög kriminalitet firar jubileet
med att framhäva landets nationella färger, guld, svart
och grönt. Jamaica har färre än tre miljoner invånare.
Jamaica, Zimbabwe
2012-41 s 29
"Mugabe förolämpar Jamaica"
Mugabe har betecknat Jamaica som "ett land av marijuanarökare
där kvinnorna nu tar makten eftersom männen alltid är
slask" samt "ett land där männen bara vill
sjunga och inte gå i skolan och många är "dreadlocked".
Särskilt förolämpade är de tovigt lockade
rastafarianerna. Robert Mugabe har rätt i att öns kvinnor
haft framgångar. Kanske en lektion för det patriarkaliska
Zimbabwe.
Troligen ville Mugabe ge igen för att den förre premiärministern
uttalat sig milt kritisk om Zimbabwes regering och pläderat
för en återgång till "frihetens fundamentala
villkor" och "respekt för den legala processen".
Påskön
2012-42 s 24-25
På Påskön växer ilskan mot Chile"
Idag kan lokalbefolkningen på Påskön konstatera
att bilarna har blivit fler än de välkända moai-statyerna
och lyxhotellen, som kan ta mer än 7 000 kronor för
en övernattning. Lokalbefolkningen trängs undan av rika
turister.
Spanska, det officiella språket i Chile (som annekterade
Påskön 1888), tillämpas på den större
delen av ön. En kraftig inflyttningsvåg av chilenska
immigranter, som kallas "kontinentaler" eller "fastländare",
har gett dem numerärt överläge på ön.
"Fastländarna" beräknas vara runt 3 000 och
rapa nui-folket cirka 2 800.
Sedan en tid tillbaka härjar våldsamma studentkravaller
och missnöjesdemonstrationer på fastlandet i Chile
- och nu har oroligheterna även nått Påskön.
Den chilenska regeringen har blivit nödgad att sätta
in säkerhetsstyrkor för att bryta protesterna.
Det är Rapa nui-folkets ledare som står i spetsen för
det växande upproret mot Chile, och de hämtar inspiration
från andra polynesiska länder som antingen strävar
efter politisk självständighet eller redan har fått
den.
Karibien, Barbados
2013-09 s 30
"Regeringspartiet vann i Barbados"
Det regerande Demokratiska arbetarpartiet (DLP) behöll makten
på Barbados i en hård valstrid. Premiärminister
Freundel Stuart vann 16 av 30 parlamentsplatser. Det är den
andra raka vinsten för DLP efter 14 år i opposition
då den nuvarande oppotionsledaren Owen Arthur satt vid makten.
Barbados har fått sänkt kreditvärdighet och har
svårt med ekonomin.
Barbados är en självständig östat i ögruppen
Små Antillerna i Västindien. Det är en av världens
mest tätbefolkade stater. Ön ligger 434,5 kilometer
nordost om Venezuela. De närmaste grannöarna är
Saint Lucia respektive Saint Vincent och Grenadinerna, som båda
ligger väster om ön.
Argentina, Storbritannien, Falklandsöarna
2013-11 s 31
"Tre invånare röstade för union med Argentina"
99,8 % röstade för att Falklandsöarna skulle förbli
en del av Overseas Territory även i framtiden. Nu har Falklandsöarnas
befolkning sagt sitt. Inte att undra på. Sedan förra
kriget om Falklandsöarna har de 2563 invånarna kostat
moderlandet insatser inklusive försvaret om 44856 euro per
person. Vad är det då som är värt den investeringen?
Jo, Oljefyndigheterna runt öarna. Det kan bli ett nytt Norge
om några år när utvinningar i större format
blir aktuella.
Den stridslystna presidenten i Argentina har det svårt nu.
Ekonomin rasar och hon har behov av att sätta väljarnas
fokus på något annat. Likadant gjorde man då
den förra juntan var på fallrepep. Då skickade
man dit trupper vilket ledde till en stor förlust efter 44
dagars krig.
2013-32 s 14
"Kriget mot fetman"
Mexikanerna suger i sig mer läsk än någon annanstans.
I inget annan i världen ligger snabbmatställena så
tätt som i Peru. FAO hävdar att regionen Latinamerika
och Karibien har blivit den mest överviktiga bland u-länderna.
Till skillnad från tiden fram till 1990 är nu långt
fler överviktiga än hungriga. Även de fattigaste
samhällena visar upp det sällsamma fenomenet av undernäring
och fetma som existerar sida vid sida.
Sju länder i Latinamerika, Brasilien, Chile, Costa Rica,
Ecuador, Mexiko, Peru och Uruguay har kommit överens om regleringar
som förbättrar skolmaten och erbjuder dricksvatten som
vätska. Detta har mötts av en intensiv lobbyverksamhet
från livsmedelsindustrin.
Latinamerika, Nutidshistoria
2013-43 s 28-29
"Söker efter sanningen"
Latinamerika gräver upp sina döda för att göra
upp med det förflutna. I land efter land upplever Latinamerika
en våg av gravöppningar vilket inte bara speglar den
svårighet en del politiker gestaltar har att få vila
i frid utan också Sydamerikas vilja att återuppväcka
obesvarade frågor och diskussioner om regionens historia.
Latinamerika
2013-44 s 20-21
"En gyllene era bleknar i Sydamerika"
Högkonjunkturen bedarrar och Sydamerika står vid en
korsväg. De förestående valen i Argentina, Chile
och Venezuela plus en tidig valrörelse inför Brasiliens
presidentvalskampanj antyder att demokratin står starkare
än någonsin i regionen. Och det blir goda ekonomiska
tider även framöver.
Varupriserna och kapitalet ligger fortfarande på hög
nivå, haken är att de inte längre ökar.
Under de gångna åren har den goda ekonomin tillåtit
politikerna att spendera mer på behövliga sociala insatser
Latinamerika
2014-1/2 s 8
"Ett år framför valurnorna"
El Salvador, Bolivia, Uruguay, Colombia och Panama går till
val. I Brasilien ska Dilma Rouseff säkra en andra mandatperiod
och i Venezuela fruktar Manduro sina rivaler. Han går en
tuff match mot inflation och deflation.
Den sorgligaste politiska avgången kommer att vara José
"Pepe" Mujica som gör sitt sista år som Uruguays
president. Med sin anspråkslösa livsstil och pragmatiska,
vänsterinriktade livsstil.
Latinamerika, Venezuela, Brasilien
2014-12
s 24-25
"Sydamerikas reaktion på krisen i Venezuela har låtit
vänta på sig. Det beror inte bara på Venezuelas
avvisande hållning. Även övriga regeringar har
svårt att ta ställning - framför allt regionalmakten
Brasilien. Sydamerikas stater har kommit så långt
att de har bildat en kommission som ska medla mellan Venezuelas
regering och opposition och för att avhjälpa de djupa
klyftorna inom politiken och inom befolkningen. Protesterna som
pågått i en månad med mer än 20 dödsoffer
ses inte längre som en rent nationell angelägenhet.
Detta vid ett extramöte inom de sydamerikanska staternas
union (Unasur). Kommissionen kommer att inleda sitt arbete i början
av april.
Israel,
Latinamerika
2014-34 s 22-23
"Det slumrande judehatet börjar vakna i Sydamerika"
En artikel av Enrique Krauze som är historiker, redaktör
för den litterära tidskriften Letras Libres och författare
till "Redeemers: Ideas and Power in Latinamerica".
Förutom de grymma konsekvenserna i mänskligt lidande
och den allt mer bittra splittringen, har kriget i Gaza väckt
liv i det sovande antisemitiska monstret i Europa.
Chile och Brasilien har kallat hem sina ambassadörer, Fidel
Castro har anklagat Israel för folkmord och regeringarna
som är positiva till Venezuelas populistiska revolution har
alla offentligt fördömt Israel.
I Latinamerika är antisemitismen huvudsakligen baserad på
två importerade grundvalar: det urgamla fördömandet
av judendomen i den spanska katolska traditionen och den moderna
europeiska rasismen från 1800-talet och 1900-talet. Under
senare år har det tillkommit en tredje influens - konflikten
mellan Israel och Palestina - och utvecklats till en ny oväntad
gren: en vänster-antisemitism.
De pågående oroligheterna i Mellanöstern har
påverkat Sydamerikas judiska gemenskap på ett katastrofalt
sätt. Bombandet av Gaza har kraftigt förvärrat
läget.
2016-17
22-23
"En lång rad korruptionsaffärer plågar Latinamerika"
När demonstranter i höstas tvingade Guatemalas president
att avgå på grund av en korruptionsskandal sågs
det som ett ovanligt trendbrott i Latinamerikas annars mycket
lönsamma klimat av straffrihet. Skandalet som involverar
mutor och svågerpolitik har avslöjats fråm Mexiko
till Chile. Den växande medelklassen, beväpnad med nya
juridiska verktyg och den laddade aktivisman i sociala medier,
är alltmer välinformerad, orädd och ovillig att
acceptera inställningen att offentliga uppdrag är detsamma
som en chans till självberikande. Den parasitiska korruptionskulturen
fungerar som ett slags tillväxthämmande skatt.
Den pågående kampanjen mot korruption är inte
lika intensiv överallt och det vore naivt att hoppas att
gamla ovaner skulle försvinna över en natt.
Kuba,
Latinamerika
2016-48 18-19
"Fidel må vara borta, men hans arv lever vidare i Latinamerika"
Varje gång en latinamerikansk ledare avfyrade retoriska
attacker mot imperialisterna fanns Fidel Castro med. I varje gömställer
i djungeln där grönklädda gerillamän planerade
sin kamp höll Fidel Castro dem sällskap.astros skugga
i Evo Morales Bolivia och Rafael Correas Ecuador. Flera länder
med socialistinspirerade ledare, som Chiles Bachelet och Brasiliens
Lula och hans efterträdare Rousseff, hade goda relationer
med Kuba.
