Kroatien |
|
|
Info |
Nacional Vjesnik Feral tribune |
Kroatien, sammanfattningar av artiklar om Kroatien, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-42 s 5
"Tudjman tystar de fria medierna"
Den populära radiostationen "Radio 101" är
nu också hotad.
96-49 s 5-6
"Dags för väst att tänka om"
Det är Serbien och Kroatien som styr händelseutvecklingen
i Bosnien. Dessa länder måste först bli demokratiska
innan Bosnien kan få en slutgiltig fred.
Väst måste stödja de demokratiska krafter i båda
länderna som vill ha bort Milosevic resp. Tudjman.
97-05 s 4
"Östslavoniens serber förbereder strid"
Östra Slavonien är en serbisk kontrollerad enklav i
Kroatien. Men kommer Kroatien att respektera Daytonavtalet?
(alla folkslag på Balkan vill ha etnisk
rensning utom i de områden där man är i minoritet!)
97-20 s 12
"Kroatiens nationalistiska ledning fjärmar sig från
väst"
Tudjmans parti segrade stort i valen. Ger honom självförtroende
att trotsa västmakterna. Men han har bara 5 miljoner invånare.
Kanske kommer nu Slovenien att bedömas vara en lämpligare
Nato-partner?
97-25 9-11
"Tudjman gratulerade väljarna till ett klokt val"
Han omvaldes som president för Kroatien. Landet styrs i ytterligare
5 år av hans familjeklan. Som alla blivit mångmiljonärer.
Tudjman vill ha ett serbfritt Kroatien och införliva en stor
del av B-H. Ett skäl är att förhindra uppkomsten
av "en islamisk gudsstat i Europa".
97-41 s 18
"Tio kroater överlämnade sig till krigstribunalen
i Haag"
Efter långvariga förhandlingar mellan USA och Kroatiens
regering. 19 finns nu i Haag, 54 är fortfarande på
fri fot av dessa är 51 serber. Tribunalens resurser är
svaga och räcker kanske inte till?
98-04 s 10-11
"Kroaterna har fått tillbaka östra Slavonien"
1991 belägrades staden Vukovar och förstördes helt.
Den jugoslaviska armén ockuperade Slavonien. Sedan flyttade
många serber från andra delar av Kroatien dit. Nu
vet de inte om de vågar stanna kvar sedan hela området
åter blivit kroatiskt.
98-18 s 6-8
"Kroatiens nye ärkebiskop vänder sig mot regimen"
Vatikanens utnämning av Josip Bozanic till ledare för
landets romerska katoliker signalerar politisk kursändring.
Tidigare har katolska kyrkan stött landets regering. Han
är dock ganska ensam bland de kroatiska prästerna som
stödjer regimen och han måste åkalla Vatikanens
legitimitet. En blivande ledare för folket på Balkan?
98-20 7
"Fnurra på tråden i Bosnien"
En representant för Den höge Representantens organisation,
amerikanen Klein har uttryckt sitt gillande av nationalisten Susak
som nyligen avled i cancer. Han ledde bosnienkroaterna mot att
göra sig fria från Bosnien och inlemmas i Kroatien.
Bosniens president är arg.
99-48 s 8-9
"Efter Franjo Tudjman: Kroatien närmar sig ett vägskäl"
De kroatiska väljarna är missnöjda med sakernas
tillstånd och benägna att rösta fram ett maktskifte
i de kommande parlamentsvalen. Mycket beror dock på om oppositionen
förmår hålla ihop och är klok nog att föra
fram rätt kandidat i de presidentval som förmodligen
kommer att äga rum ganska snart. Tudjman är så
sjuk att parlamentets talman tagit över. Den 27 januari är
det parlamentsval. Presidentval ska ske inom 60 dagar efter Tudjmans
död.
99-50 s 7-8
"Nu kan Kroatien bryta sin isolering"
Den starke nationalistiske ledaren Franjo Tudjman förde en
politik som isolerade Kroatien. Nu när Tudjman är borta
har Kroatien chansen att förbättra sin internationella
image. Parlamentsvalet den 3januari kan bli en viktig vattendelare.
Mot demokratisering och ekonomisk liberalisering. Zagrebs inblandning
i Bosniens affärer kommer att minska.
99-10 8
"Kroatien är Balkans nya paria"
Upprepade löften om demokratisering och mänskliga rättigheter
förblir ouppfyllda i den forna jugoslaviska republiken. Tudjman
som fruktar domstolen i Haag anser sig ha löst "den
serbiska frågan" dvs en etnisk rensning av serberna.
Men han vill framstå som demokratisk för att komma
med i EU, ty Europa vill Kroatien vara en del av. Han hatar "Balkan".
Ekonomin är också en katastrof, bara Tudjman och hans
eget anhang har det bra.
99-12 s 22
"Franko Tudjmans dagar är räknade"
Hjärntumör och magcancer ger honom bara få månader
kvar att leva. Efter hans död ökar Kroatiens möjligheter
att integreras med Europa på allvar.
2000-1,2 s 33
"EUs ledare är nöjda med valet i Kroatien"
I parlamentsvalet åsamkade en koalition av mitten- vänsterpartier
den nationalistiska kroatiska nationalunionen (HDZ) ett svidande
nederlag. HDZ har haft makten i Kroatien sedan 1991. Valresultatet
öppnar dörren för närmare relationer mellan
Bryssel och Kroatien.
2000-6 s 12
"Kroatien tar steget fullt ut"
Stipe Mesic blev ny president efter Tudjman. Han är västorienterad
och relativt liberal. Stöder landet medlemskap i EU och Nato.
Den 27 januari tillträdde den nya premiärministern Ivaca
Racan.
2000-11 s 18
"Zagreb tvekar att lämna ut dokument"
Även den nya regimen i Kroatien vägrar att lämna
dokument som berör kampanjen "blixt och storm",
i vilken etniska serber drevs bort från den kroatiska regionen
Krajina. Domstolen i Haag misstänker att de kan leda till
åtal mot namngivna personer.
2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar
i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur
som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra
året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien
och Rumänien.
2000-16 s 9-10
"Kroatiens nya regering agerar försiktigt"
Under de första 10 veckorna är det mest symbolhandlingar
som genomförts. Däremot var den nya regimen mycket kritisk
till Haagdomen mot den bosnienkroatiska befälhavaren Blaskic.
Men två saker talar för en mera varaktig förändring:
Kroaterna vill med i EU och de vet att de starkt behöver
utländsk hjälp.
2001-27 s 10-11
"Friheten var värd sitt pris"
Det har gått tio år sedan Slovenien och Kroatien förklarade
sig självständiga och nästan alla medborgare tycker
att friheten var värd priset i form av krisoffer och ekonomisk
nedgång. De allra flesta hälsar övergången
till marknadsekonomi och demokrati med glädje. Båda
länderna som är romersktkatolska betraktar sig som tillhörande
Västeuropa. De ingick i det habsburgska imperiet medan Jugoslaviens
övriga delar i flera sekler tillhörde det ottomanska
imperiet och de flesta människor där är muslimer
eller ortodoxt kristna.
2001-28 s 11
"Kroatiska generaler utlämnas till Haag"
En allvarlig regeringskris har uppstått i Kroatien sedan
regeringen där beslöt att samarbeta med krigstribunalen
i Haag. Nationalister, krigsvetaraner och en stor del av befolkningen
vägrar erkänna att kroater begick brott i kriget mot
landets serbiska minoritet i början av 1990-talet. 19 av
regeringens 22 medlemmar stod bakom beslutet i likhet med president
Mesic. Premiärminister Racam föredrar att samarbeta
med resten av Europa framför konfrontation. Kroatiens största
sammanslutning för krigsveteraner protesterar och hotar med
att använda våld för att stoppa utlämningen.
2002-35 s 5
"Ljublana skärper tonen mot Zagreb"
Slovenien och Kroatien om herraväldet i Adriatiska havet.
Bakgrunden till det hela är ett gränsavtal som ingicks
ifjol efter långvariga förhandlingar men som ännu
inte har ratificerats av det kroatiska parlamentet.
2002-40 s 12
"Kroatien vägrar att lämna ut krigsförbrytare"
Kroatien riskerar internationell isolering med försöket
att skydda en gammal general som står åtalad för
krisförbrytelser mot civila serber och krigsfångar
1993. Den 83-årige Janko Bobetko betraktas av kroaterna
som en hjälte och det är svårt för premiärminister
Ivica Racan att lämna ut honom. Trots mot krigstribunalen
i Haag kan resultera i internationell isolering och eventuellt
i sanktioner. Den mäktige ärkebiskopen i Zagreb, kardinal
Josip Bozanic, manar sitt land att "enas inför externa
påtryckningar".
2003-38 s 8
"Det där är mitt hav"
En ny Balkantvist är under uppsegling - om Adriatiska havet.
Kroatien gör anspråk på östra Adriatiska
havet och vill överlåta resten till Italien, vilket
skulle isolera Sloveniens lilla kustbit i norr. Kroaterna vill
ge igen för att de tycker att de rikare slovenerna mästrar
dem, de avundas Slovenien dess inträde i EU nästa år.
Detta har betytt att gränskontrollen mellan de båda
länderna blivit betydligt hårdare (och därmed
förlorar många invånare sin inkomstkälla
av smuggling). Ett annat skäl till tvisten är att det
är val i år och att de regerande socialdemokraterna
hoppas vinna popularitet genom att framstå som mer nationalistiska
än oppositionen.
2003-44 s 13
"Tudjmans parti går framåt"
Bara några veckor före de allmänna valen står
det klart att Kroatiens förre statschef Franco Tudjmans nationalistiska
parti (HDZ) har goda chanser att vinna. 28 % tros rösta på
HDZ och bara 18 % på Ivica Racans socialdemokratiska parti.
HDZ förordar en delning av Bosnien, vill inte skicka sina
krigsförbrytare till Haag och vill inte låta serber
återvända till sina hem i Kroatien. Om HDZ segrar i
valet kan landets planer på att inom några år
göra Kroatien redo för medlemskap i EU fördröjas.
2003-48 s 6
"Nationalistisk trend på Balkan håller i sig"
Det nationalistiska partiet Kroatiens demokratiska union (HDZ)
vann en förkrossande seger över premiärminister
Ivica Racans mittenregering i söndagens allmänna val.
HDZs ledning gick efter segern genast ut för att försöka
dämpa omvärldens farhågor om att dess återkomst
till makten undergräver försöken att skapa försoning
på Balkan. HDZ får 72 av parlamentets 160 platser
och måste hitta någon koalitionspartner.
2004-09 s 6
"Utmattningssyndrom kan fördröja fortsatt utvidgning"
Kroatien arbetar på att får status som kandidatland
i EU. Men landets president Stipe Mesic vet att förutsättning
nr 1 är att Kroatien letar upp och utlämnar den förrymde
generalen Ante Gotovina till krigstribunalen i Haag för att
EU ska stödja Zagrebs ansökan.
2004-18 s 21
"Grönt ljus för Kroatien"
EU-kommissionen godkände Kroatiens kandidatur sedan Storbritannien
hävt sin blockad mot Kroatiens EU-planer. Denna berodde på
Zagrebs ovilja att samarbeta med krigstribunalen i Haag. I november
i fjol valdes Sanader till president. Han har redan lämnat
ut 8 misstänkta krigsförbrytare till domstolen.
2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens
vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien
p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare.
Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha
med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar
med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.
2004-52 s 4
"Kroatien är först ut på Balkan"
Kroatiens medlemskap i EU ses som en sporre till övriga länder
i regionen. EUs toppmöte i förra veckan beslöt
att inleda förhandlingar med Kroatien nästa år.
Kroatien som har 4,5 miljoner invånare hoppas bli medlem
2007. Ett villkor är dock att regeringen i Zagreb gör
allt för att lämna ut den förre generalen Ante
Gotovina till krigsförbrytartribunalen i Haag. Den nye premiärministern
Ivo Sanader som tillhör framlidne Tudjmans parti HDZ, är
helt inriktad på att genomföra de reformer som behövs
för att accepteras av EU.
2005-1/2 s 14
"Mesic räknar med seger"
Kroatiens sittande president lyckades inte erövra mer än
50 % i presidentvalet den 2 januari. Det betyder att hans seger
bekräftas först i finalomgången som äger
rum om drygt en vecka. Hans motståndare, HDZ-representanten
Jadranka Kosor, fick bara 20 %. Detta berodde på att många
anhängare av Tudjmans gamla parti i stället röstade
på den kroatisk-amerikanske miljonären Boris Miksic
som har återvänt till Kroatien med ett populistiskt
budskap.
2005-3 s 7
"Mesic sitter kvar som väntat"
Stipe Mesic vann en övertygande seger i den sista omgången
av det kroatiska presidentvalet i söndags. Den 70-årige
Mesic behåller därmed presidentposten i ytterligare
5 år.
2005-5 s 5
"EU ger Kroatien ultimatum"
EU-kommissionen gav i början av veckan Kroatien 6 veckors
tidsfrist för att lämna ut en åtalad krigsförbrytare.
Om Kroatien inte hörsammar uppmaningen riskerar landet att
förhandlingarna om medlemskap i EU skjuts upp. Det handlar
om generalen Ante Gotovima som har åtalats av krigstribunalen
i Haag för krigsförbrytelser under Balkankrigen.
2005-9 s 6
"Kroatien agerar för sent"
Kroatiens medlemskapsförhandlingar är i farozonen. Kroatiens
nya utrikesminister, Kolina Grabar-Kitarovic, säger att EU
ställer omöjliga krav på att misstänkta krigsförbrytare
ska överlämnas till domstolen i Haag. Den nya regeringen
vill inte stöta sig med den nationalistiska oppositionen
och inte kräva att general Gotovina som för oppositionen
är en stor folkhjälte, utlämnas.
2005-15 s 10
"Vi klarar oss utan EU"
Kroatien vägrar lämna ut åtalad general. EU och
FN-tribunalen kräver att Kroatien ska utlämna den åtalade
generalen Ante Gotovina, men det är för majoriteten
av kroaterna ett alldeles för högt pris för medlemskap
i EU. Många hyllar honom som en hjälte trots att han
är en av tribunalens tre mest eftersökta personer, misstänkt
för medverkan i dödandet av minst 150 etniska serber
under det sista skedet av kriget i Kroatien 1991-95. President
Stipe Mesic hävdar att Gotovina inte finns i Kroatien utan
att han förmodligen flytt till Paraguay.
2005-22 s 10
"Snart tryter tålamodet i Kroatien"
Kroatien är bäst i klassen utom i ett ämne, och
det är det viktigaste ämnet enligt Bryssel. Det är
FNs krigstribunal i Haag. Drobnjak som är Kroatiens EU-ambassadör
säger att krigsförbrytaren Gotovina har "hjältestatus"
i sin hemstad Zadar och att han är "extremt populär
bland sina f d krigsbröder". Tribunalen underblåser
EU-skeptisk stämningar i landet, säger han.
2005-27 s 16
"Fullsatt i häktet i Haag"
Krigstribunalens celler i Haag fylls i takt med att domstolen
lägger vantarna på fler och fler misstänkta krigsförbrytare
från det forna Jugoslavien. Alla de 62 personerna från
Balkan har egen dator och kaffebryggare, satellit TV och tillgång
till gym. Det är en blandning av serber, kroater, muslimer,
makedonier och albaner. De får vistas utanför sina
celler under större delen av den vakna tiden och de turas
om att tjänstgöra i köket där några
av dem blivit kända som gourmetkockar. Men 10 är fortfarande
på fri fot och tre är särskilt stora skurkar general
Ante Gotovina från Kroatien och de två bosnienserbiska
ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic. Men den serbiske
premiärministern Vojislav Kostunica vet att vägen till
Bryssel går via domstolen i Haag.
2005-30 s 6-7
"I Stormens spår"
Tio år har gått sedan Kroatien anföll serbdominerade
Krajina.
Den 4 augusti 1995 genomförde kroaterna en etnisk rensning
av serber i sitt land. Då drev den kroatiska militären
ut 200 000 serber från landskapet Krajina och dess "huvudstad"
Knin. Före kriget bodde det 600000 serber i Kroatien och
utgjorde 12 % av befolkningen. Idag bor det 200000, 4,5 %. Många
av de som flydde har blivit medborgare i Bosnien eller Serbien.
En del är flyktingar fortfarande. Kroatiens syn på
saken är att landet tog tillbaka land som tidigare tagits
av serberna genom "Operation Storm". Ett verkligt "smolk
i glädjebägaren" för Kroatien är att
EU vägrar medlemsförhandlingar med skälet att Kroatien
inte lämnar ut nuvarande krigsförbrytaren Ante Gotovina.
1995 var han general och hjälte och ledde Operation Storm
till seger över en kvarts miljon civila och vapenlösa.
2005-34 s 8-9
"Kroatien räknar med EU"
Krigen på Balkan, autokratiskt styre och ovilja att samarbeta
med FNs krigstribunal har bromsat Kroatiens integrering med övriga
Europa. Kroatien missade flera år av förberedelser,
investeringar och integration under den autokratiske Franjo Tudjmans
styre och krigen 1991-1995 mot de serbiska grannarna. Medlemsförhandlingarna
skulle ha börjat i mars, men EUs ledare sköt upp dem
tills Kroatien har lämnat ut den f d generalen Ante Gotovina,
som är på flykt, till krigstribunalen i Haag. Kroaterna
måste förmå sig att skiljas från sitt historiska
arv en gång för alla.
2005-39 9
"Krigstribunalen sätter käppar i hjulet för
Kroatien"
FN-tribunalens chefsåklagare i Haag, Carla del Ponte, har
utlöst stark irritation i Zagreb genom att påstå
att den efterlyste generalen Gotovina gömmer sig i ett franciskanerkloster
i Kroatien. Gotovina gick under jorden 2001. Han härstammar
från en ort i närheten av klostret som förnekar
att han finns där. Ju mer tiden lider desto mindre blir hoppet
om att Kroatiens förhandlingar om medlemskap i EU kan börja
i höst.
2005-50 s 9
"Generalens tvivelaktiga karriär är över"
Krigstribunalen i Haag är nöjd, men det är inte
kroaterna. Ante Gotovina lämnade det kommunistiskt styrda
Jugoslavien vid 18 års ålder för att gå
med i den franska främlingslegionen. Han kommenderades till
Zaire och sedan till Tchad. Efter fem år blev han fransk
legosoldat. Han gjorde även en "kriminell karriär"
i Frankrike och satt fängslad i två år. Den nu
50-årige Gotovina blev berömd som general i det nyligen
självständiga Kroatiens armé i början av
1990-talet. Sedan han greps på Kanarieöarna anklagas
han för mord på minst 150 civila serber och tvångsfördrivning
av 150000 etniska serber.
2007-47 s 9
"Raka vägen till Europa"
Kroatien låg i ruiner för bara tio år sedan men
nu närmar sig detta mönsterland på Balkan mycket
snabbt medlemskap i EU. För drygt tio år sedan slets
Kroatien sönder av krig som skördade 13000 kroatiska
liv och lade ekonomin i ruiner. Idag är landets 4,4 miljoner
invånare på god väg att bli medlemmar i NATO
och Europeiska Unionen öppnar sina portar 2010 eller 2011.
Ekonomin växer med 4,8 procent och i oktober valdes Kroatien
in som icke permanent medlem i FNs säkerhetsråd. Det
är imponerande särskilt om man jämför med
grannländerna. Bosnien och Serbien lider fortfarande av sviterna
från 1990-talet: hjärnflykt, ineffektiva och inkompetenta
byråkratier, dålig infrastruktur och en kvardröjande
bitterhet mot omvärlden. På söndag är det
val till parlamentet.
2007-48 s 12
"Dött lopp i Kroatien"
Det kroatiska parlamentsvalet resulterade i två lika stora
block. Både premiärminister Sanaders regeringsparti
och den socialdemokratiska oppositionen vill bilda regering. SPD
gick fram och fick 56 av enkammarparlamentets 154 mandat. Det
konservativa HDZ som leds av Sanader klarade sig bra och fick
61 mandat. SPD kan räkna med det vänsterliberala folkpartiets
stöd. Nyckelpartier blir det traditionsrika bondepartiet
och det socialliberala partiet som båda fick åtta
mandat. Valdeltagandet var lågt, strax över 60 %.
2008-45 s 14
"Gräsliga mord på öppen gata skakar Kroatiens
chanser att närmas sig EU".
För några dagar sedan dödades Ivo Pukanic, redaktör
för Nacional, en av landets mest inflytelserika veckotidningar,
och en medarbetare till honom av en bilbomb. Morden speglar en
mörk och våldsam undre värld och äventyrar
Kroatiens chanser att komma med i EU. När det gäller
våld och korruption är Kroatien jämförbart
med andra länder i regionen , som Bulgarien och Serbien.
Många kroater skulle ha välkomnat undantagstillstånd
och gripandet av tusentals misstänkta i stil med det som
hände i Serbien efter mordet på Djindjic 3003, men
Kroatiens premiärminister, Ivo Sanader, valde i stället
en mjukare linje.
2009-09 s 11
"Irriterande gränstvist"
EUs utrikesministrar vill hjälpa till att lösa en gränstvist
som hotar att blockera Kroatiens ambitioner att bli medlem i EU.
Dispyten handlar om herraväldet i Piranbukten som är
en vik i norra Adriatiska havet som delas av Italien, Slovenien
och Kroatien. Slovenien, vars kust blockeras av de två större
grannarna kräver att Kroatien ska ge landet en kanal ut till
öppet hav.
2009-13 s 3-4
"Alla är välkomna inklusive fienden"
Den ekonomiska krisen slår hårt mot den kroatiska
turistindustrin som är landets viktigaste inkomstkälla.
Den svarar för 20 % av BNP. Många befarar att den ekonomiska
krisen kan omintetgöra ett decennium av politiska och ekonomiska
framsteg i regionen på grund av att export och utländska
investeringar minskar. Nu vädjar man till serbiska turister
för att komma och rädda ekonomin trots att de politiska
förbindelserna mellan Kroatien och Serbien är spända.
"Serberna vill komma till oss, därför att vi har
hav, vi talar samma språk och det är billigt att ta
sig hit i bil".
2009-14 s 21
"Kroatien fick grönt ljus"
Natolandet Slovenien har ratificerat Kroatiens inträde i
Nato, vilket gör det möjligt för Sloveniens större
grannland att gå med i försvarsalliansen nästa
vecka. Nato räknar med att både Albanien och Kroatien
blir nya medlemmar.
2009-17 s 6
"Kroatien har det motigt"
Hoppet om snart inträde i EU slocknar. När Kroatiens
premiärminister, Ivo Sanader, blev omvald för en andra
mandatperiod 2007 blomstrade Kroatiens ekonomi och förhandlingarna
om medlemskap i EU gick som på räls. Nu har de tvärbromsat
på grund av invändningar från Slovenien som på
det sättet vill tvinga fram en lösning på en långvarig
gränstvist som gäller den lilla orten Piran. Å
andra sidan avleder denna fråga uppmärksamheten från
en rad korruptionsskandaler och oroväckande många gängmord
som skakar den kroatiska allmänheten.
2009-19 s 7
"Kroatien säger ja"
Den kroatiska regeringen har formellt accepterat EUs kompromissförslag
i gränstvisten med Slovenien. Men regeringen i Ljubljana
förhåller sig fortsatt skeptisk till förslaget.
Slovenien vill ha garanterat tillträde till internationellt
vatten.
2009-28 s 5
"Nya tag i Kroatien"
Kroatiens nya regeringschef har ambitioner att sätta fart
på ekonomin och väcka engagemang för Kroatiens
inträde i EU. Den konservativa politikern Jadranka Kosor
har valts till regeringschef som första kvinnliga premiärminister
någonsin. I Kosors regering ingår bondepartiet HSS,
liberalerna HSLS, det serbiska partiet, SBSS samt två partilösa
ministrar.
2010-01 s 16
"Öga för öga, tand för tand"
Serbien har anmält Kroatien till Internationella domstolen
i Haag. Serbien beskylle Kroatien för folkmord under Balkankriget
1991-95. Serbiens anmälan är svaret på en liknande
anmälan 1999 från Kroatien mot Serbien till samma domstol.
Serbien framhåller nu att Kroatien begick folkmord i samband
med utvisningen av den serbiska befolkningen från Kroatien
1995.
2010-02 s 5-6
"Socialdemokrat ska leda Kroatien"
Juridikprofessorn Iva Josipovic blir ny president i Kroatien.
Vid söndagens val fick socialdemokraten över 60 % av
rösterna och besegrade klart utmanaren Milan Bandic, som
är Zagrebs borgmästare, och en avhoppad socialdemokrat
med stöd från de konservativa. Båda kandidaterna
stödjer landets ansträngningar att bli medlem i EU under
2011 eller 2012.
2011-48 s 4-5
"Kroatien står på tröskeln till EU"
Den 9 december undertecknar Kroatien avtalet om inträde i
Europeiska unionen trots jättelik utlandsskuld och massor
av korruptionsaffärer. Den kroatiska regeringen sitter också
löst.
Ivo Sanader var regeringschef i Kroatien i sex år fram till
2009. Det var han som hjälpte sina fyra miljoner landsmän
fram till EUs tröskel och som, trots rykten om smutsiga affärer,
prisades av sin kollega Angela Merkel till kort tid före
hans avgång. Nu, knappt tre år senare, sitter Sanader
i sal nr. 37 i hovrätten i Zagreb och försvarar sig
mot riksåklagarens åtal gällande bedrägeri
och korruption.
2013 ska Kroatien införlivas i unionen. Tre och en halv miljarder
euro i EU-subventioner redan de två första åren
garanteras. Premiärminister Jadranka Kosor är förtjust.
Men fem dagar före besöket i Bryssel är det parlamentsval
och allt tyder på att hennes konservativa parti HDZ bara
får cirka 20 procent och förlorar regeringsmakten.
Inför undertecknandet är Kroatien fortfarande ett politiskt
och psykologiskt splittrat land. "Kroaterna är världens
olyckligaste land vid sidan av italienarna".
2011-49 s 9
"Regeringsskifte i Slovenien och Kroatien"
Kroatien får en ny regering eftersom väljarna röstade
bort det skandalomsusade konservativa HDZ i söndagens val.
"Kuckeliku"-koalitionen med Socialdemokraterna i spetsen
fick 45 % och vann valet medan det konservativa HDZ, lett av premiärminister
Jadranka Kosor, bara fick cirka 22 %.
I går undertecknade Kroatien ett avtal om medlemskap i EU
och sommaren 2013 blir Kroatien EUs 28:e medlemsland. Regeringschefen
heter då troligen Zora Milanovic, ledare för Socialdemokraterna.
I både Kroatien och Slovenien segrade oppositionspartier
delvis på grund av att de tidigare regeringspartierna var
insyltade i korruptionsaffärer.
2012-04 s 4-5
"Medlemskap på gott och ont"
I folkomröstningen i söndags röstade två
tredjedelar av valdeltagarna ja till EU. Dock var valdeltagandet
med 44 procent ganska lågt. Kroatien blir medlem i EU till
sommaren 2013. När anslutningsprocessen inleddes betraktades
EU som en rikemansklubb och ett löfte om välstånd
och framsteg. Nu när Kroatien är nästan redo för
inträde är det en problemtyngd union som öppnar
portarna för det 28:e medlemslandet. Förmodligen den
sista nya medlemmen på mycket, mycket länge.
2012-24 s 31
"Kroatien bojkottade Nicolics installation"
Kroatiens president Ivo Josipovic bojkottade i måndags den
nyvalde serbiske presidenten Tomislav Nicolics installationsceremoni.
Anledningen är att Nicolic sedan han valdes i maj inte har
tagit avstånd från tidigare ultranationalistiska uttalanden
och dessutom har förnekat massakern i Srebrenica, då
8000 muslimska män och pojkar dödades. Han påstår
också att den kroatiska gränsstaden Vukovar egentligen
tillhör Serbien.
2013-27 s 10-11
"Kroatien kommer för sent till festen"
Den första juli blev Kroatien EU-medlem. Men det står
redan nu klart att Zagreb kan behöva akut understöd
från Bryssel, vilket väcker frågan om det lilla
landet på Balkan är redo för inträde i gemenskapen.
Tysklands lågpriskedja Lidl välkomnar Kroatien som
den Europeiska Unionens senaste medlem genom att kapa priserna.
Eftersom deras varor blivit betydligt billigare över en natt,
förbereder producenter och handlare över hela Europa
sedan länge en marknads­offensiv i Kroatien. Inte minst
tyska företag kommer att vinna på förändringarna
och de förtrollas av tanken på 4,4 miljoner nya kunder
som är särskilt förtjusta i tyska märken som
Miele, Volkswagen och Adidas.
Men det är dock osannolikt att det lilla landet självt
kommer att ha stor nytta av EU-inträdet inom en snar framtid.
Sedan fem år befinner sig Kroatien i djup ekonomisk kris.
Statens skulder växer snabbt. Över hälften av unga
kroater är arbetslösa. Ekonomin är i starkt behov
av avbyråkratisering
Kroatien
2013-45 s 12-13
"Etniska parallella världar i Vukovar"
Vukovar är en stad i landsdelen Slavonien i östligaste
Kroatien. Den ligger nära gränserna både Serbien
och Ungern. Kroater och serber lever i skilda världar. Konflikten
om tvåspråkiga skyltar har på nytt rivit upp
sår från kriget. Numera står texten också
med kyrilliska bokstäver med hänsyn till den serbiska
minoriteten. Det är en provokation för kroaterna och
särskilt den katolska kyrkan - det var ju serbisk militär
som ödelade barockstaden vid Donau 1991 under det Kroatiska
självständighetskriget, då omkring 200 skadade
kroatiska soldater och civila torterades och mördades av
serbiska rebeller.
Någon välmående framtid för staden som före
kriget var hemstad för 23 olika folkgrupper. Färe krigsutbrottet
i början av 90-talet var Vukovarden näst rikaste staden
i Jugoslavien efter Maribor i Slovenien. I dag är länet
Vukovar-Srijem landets fattiglapp. Efter månader av granatbeskjutning
förstördes den till 90 %. Före kriget fanns det
arbeten för 27000 människor. Idag knappt 10000.
Wikipedia : Vukovarmassakern.
EU, Kroatien
2014-04 s 17
"Euforin har övergått i dyster tristess"
I Kroatien som anslöt sig till EU i juli i fjol, verkar man
vare sig tro på sina ledare eller medlemskapet i EU.
Några flirtar med fascismen och landet är splittrat
av intolerans mot dem "som tror, lever, ber, skriver och
talar annorlunda"
Detta är inte ett stridsrop från en oppositionsledare,
utan en nykter bedömning av Ivo Josipovic, Kroatiens socialdemokratiska
president. Premiärministern Zoran Milanovic från SDP
är inte heller inspirerande. Ännu mer impopulär
är Tomislav Karamarko, ledare för det största oppositionspartiet,
Kroatiska demokratiska unionen (HDZ).
Angela Merkel är arg för att den kroatiska regeringen
blockerar utlämningen av före detta hemliga jugoslaviska
agenter som är efterlysta i Tyskland för mordet på
en kroatisk avhoppare 1983. En av dem Josip Perkovic vars son
är president Josipovics nationella säkerhetsrådgivare.
2015-4
s 24
"Barbie vann i ett splittrat land"
Missnöjda väljare slängde ut Squid, den sittande
presidenten.
Squid är smeknamnet på Kroatiens sittande socialdemokratiska
president Ivo Josipovic, som förlorade presidentvalet den
11 januari. Barbie är smeknamnet Kolinda Grabar-Kitarovic,
högerkandidat, tidigare utrikesminister och som haft en hög
befattning inom Nato. Kolinda Grabar-Kitarovic vann, men hon tar
över ett land som är rejält splittrat. Arbetslösheten
var 8 % 2008. Nu är den 19 % med en ungdomsarbetslöshet
på 45 %. Allt fler med utbildning och kompetens lämnar
Kroatien. I riksdagsvalet senare i år förväntas
regeringen Milanovic förlora.
Balkan,
Slovenien, Kroatien
2018-01 12
"Nu har det kollapsat!"
EU hade hoppats att gränsavtalet på Balkan skulle bli
en modell för fred. 2017 var tänkt som det år
då EU- och Natomedlemmarna i Slovenien och Kroatien, efter
avgörande i en internationell domstol i juni, triumferande
skulle avsluta en 26-årig gränstvist. Men så
blev det inte. Fristen för gränsavtalet löpte ut
förra fredagen, ettavtal som skulle bli en modell för
vänskaplig konfliktlösning för de andra länderna
påvästra Balkan som ville gå med i EU. Den centrala
konflikten är det 7,3 kvadratkilometer stora havsområdet
i Piranbukten i norra delen av Adriatiska havet. Kroatien hävdar
rätten till halva bukten.
sidans topp