Kirgisien |
|
|
Info |
Kabar Kyrgyzstan News Kyrgyz News |
Kirgisien, sammanfattningar av artiklar om Kirgisien 1999-2005 som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser
99-44 s 15-16
"Kirgisien förnekar inte arvet från Sovjet"
Landet har valt en medelväg i uppgörelsen med sina 70
år sovjetisk historia. Kirgisien försöker
försona sig med det förflutna utan att förneka
det.
2000-42 s 6
"Fattigdomen sprider sig i det forna sovjetblocket"
Enligt en rapport från Europeiska barnfonden så lever
40 % av befolkningen i en fattigdom som gör att den närmar
sig u-ländernas nivå, och eländet hotar att urarta
i en allvarlig hälsokris under den kommande vintern. Värst
drabbat är Kirgisien följt av Turkmenistan, Ukraina,
Kazakstan och Moldavien.
2001-05 s 20
"Våren är en farlig tid"
Då öppnas Centralasiens snöiga bergspass vilka
kan utnyttjas av militanta islamister för nya attacker. Vägen
går genom Kirgisien på väg till Uzbekistan,
vars regering de vill störta. Det är IMU, Radikala islamiska
rörelsen, av USA utpekad som en terrororganisation. IMU tros
ha stöd hos Osama bin Laden och att samarbeta med Afghanistans
narkotikaligor.
2002-16 s 22-23
"Demokratin haltar betänkligt i Centralasien"
USAs nyaste strategiska partners, det fattiga f d sovjetrepublikerna
i Centralasien, upplever just nu en våg av förtryck
och galopperande korruption trots att de har världens ögon
på sig.
Bakgrunden till Världsekonomiskt forums euroasiatiska toppmöte
i Kazakhstan i förra veckan var mörk.
Kazakhstans president Nazarbaijev satte nyligen sina två
främste politiska konkurrenter i fängelse och lät
föra ut en miljard dollar till utländska konton i sitt
eget namn!
I grannlandet Kirgisien har regeringen bannlyst två
oppositionella tidningar.
I Uzbekistan har regimen spärrat alla gränser för
att kunna slå till mot personer som sympatiserar med radikala
islamistiska grupper.
Tadzjikistan fortsätter att vara ett transitland för
heroinsmuggling.
2003-5 s 20-22
"Motståndet mot Centralasiens autokrater hårdnar"
I elva år kunde ledarna i de forna sovjetrepublikerna mellan
Kaspiska havet och Parnir regera ostört. Nu börjar dock
oppositionen göra sig gällande i form av attentat och
oroligheter som skakar hela regionen. Amerikanernas närvaro
bidrar till spänningen.
I Kirgisiens huvudstad Bisjkek pågår ständigt
demonstrationer för att president Askar Akajev ska avgå.
Oroligheter förekommer också i Alma Ata, Kazakstans
största stad, några timmars bilresa från Bisjkek.
F d ministrar och guvernörer som kritiserat Nursultan Nazarbaijev
har dömts till långa fängelsestraff. Landet tjänar
officiellt över 4 miljarder dollar per år för
sin oljeexport. Mycket pengar kommer emellertid på avvägar
och det påstås att över en miljard tar Nazarbaijev
själv hand om för att sätta på konton i Schweiz.
I Turkmenistan var envåldshärskaren Saparmurad Nijazov
nära att råka ut för ett dödligt attentat.
Han har skapat en personkult som skulle fått Stalin att
blekna av avund. Även han tros ha lagt undan minst 3 miljarder
dollar för egen räkning.
Något bättre är det i Tadzjikistan och Uzbekistan
men alla fem saknar helt demokratisk legitimitet, alla intäkter
tillfaller de styrande klanerna, korruption och fattigdom härskar
överallt.
Läs om Kirgisien http://www.gp.se/baser/bakgrund/sovjet/Kirg.HTM
2003-44 s 13
"Ryssland slår vakt om sitt inflytande"
Vladimir Putin har invigt Rysslands första flygbas i Centralasien
sedan Sovjetunionens sammanbrott. Den ligger i närheten av
den kirgisiska huvudstaden Bisjek. Den har inrättats för
att skydda Kirgisien, där den islamistiska fundamentalismen
är på frammarsch. Den ligger inte långt från
militärbasen Minas där USA har 2000 soldater.
2005-1/2 s 16-18
"Dominoeffekten"
Kommer Ukraina orangea revolution att sprida sig? Vladimir Putin
och hans män i Ryssland tycks misstänka det. Många
i Kreml beskyller USA för vad som hänt i Ukraina. Det
är en omfattande konspiration som syftar till att isolera
Ryssland. Kreml är också upprörd över USAs
stöd till "rosenrevolutionen" i Georgien. I Vitryssland
visar den auktoritära ledaren, Europas sista "stalinist",
Lukasjenko att han är orolig. Mest frispråkig har Askar
Akajev i Kirgisien varit. Han uppmanar alla regimer i forna
Sovjetunionen att "resa vapen". Uppståndelsen
runt Rysslands gränser påminner om 1989.
2005-9 s 7
"Demokratin har det motigt"
Parlamentsval ägde i söndags rum i två av det
forna Sovjetunionen mest perifera och fattiga republiker, Tadzjikistan
och Kirgisien. Det har kommit rapporter om utbrett valfusk
av det slag som ledde till folkuppror i både Ukraina och
Georgien. Observatörer från OSSE i Tadzjikistan rapporterar
om uppenbart valfusk.
2005-12 s 11-12
"Explosionsrisk i Kirgisien"
Oppositionen protesterar mot fusk och maktmissbruk. Akajev har
haft makten i 15 år. Han säger att han inte ställer
upp till omval som president till hösten. Oppositionen kräver
hans omedelbara avgång och anklagar honom för att hjälpa
sin släkt att lägga beslag på allt större
rikedomar medan de själva lever under svåra villkor.
Stora demonstrationer har ägt rum.
2005-13 s 22-23
"Folket revolterar igen"
Först kom rosenrevolutionen i Georgien, sedan den brandgula
revolutionen i Kiev. Är det början på en tulpanrevolution,
som vi ser i Kirgisien? En solig vårmorgon i förra
veckan stormade tusentals demonstranter, beväpnade med stenar
och träpåkar, presidentpalatset i den kirgisiska huvudstaden
Bisjkek. Skrämda kravallpoliser och regeringsföreträdare
gavs fri lejd ut ur regeringsbyggnaden innan folkmassan vällde
in. President Askar Akajev flydde, troligen till Ryssland. Kirgisien
är den första övervägande muslimska f d sovjetrepubliken
som faller. Vad som finns kvar är nu Vitryssland, den sista
diktaturen i Europa under Lukasjenko, och Nasarbajevs Kazakstan
och Karimovs Uzbekistan. Dessa ledare ökar nu förtrycket
för att undgå samma öde.
2005-13 s 24
"Någorlunda lugnt i Kirgisien"
Det nya parlamentet godkänns och en interimspresident tar
plats efter en rad kompromisser. Den f d premiärministern
Bakijev blir både premiärminister och tillförordnad
president.
2005-14 s 16
"Uppror eller kupp"
Många kirgisier känner sig förrådda av de
professionella politikerna.
Västländerna har öst in 10-tals miljoner dollar
i Kirgisien för att hjälpa till med uppbyggnaden av
demokratiska institutioner och ett civilt samhälle. Men nu
i efterhand står det klart att händelserna i Kirgisien
kan få motsatt verkan och i stället begränsa den
politiska friheten i regionen. Bråket som följde efter
upproret, avslöjar en djup klyfta mellan nordkirgisier och
sydkirgisier. Personer som nu erövrat inflytande och makt,
utnämner släktingar och vänner till viktiga poster
på samma sätt som den gamla regimen gjorde. Personer,
med nära band till de nya makthavarna, tar kontroll över
företagen på samma sätt som Akajevs familj på
sin tid.
2005-15 s 5
" Nyval i Kirgisien"
Parlamentet i Kirgisien accepterade i måndags den avsatte
presidenten Askar Akajevs avskedsansökan och utlyste val
10 juli i ett försök att skapa stabilitet i landet.
Akajev som styrt detta bergiga, övervägande muslimska
land med fem miljoner invånare i nästan 15 år,
flydde i förra månaden när tusentals upprörda
demonstranter gick till anfall mot presidentpalatset i protest
mot de förfuskade valen.
2005-17 s 19
"Allt är nästan som vanligt i Kirgisien"
Folkupproret störtade Akajev och förde några av
hans hårdaste motståndare till makten, men egentligen
är det väldigt lite som har förändrats. Många
av den förra regimens byråkrater finns kvar. Andra
får nya, fina poster tack vare sina kontakter och släktband,
enligt ett system, som bygger på lojalitet med klan och
familj och som genomsyrade även den förra regimen.
2005-23 s 16
"Hopp om demokrati i Kirgisien"
Drygt två månader efter det att i stort sett fredliga
demonstrationer ledde till att landets impopuläre president
tvingades gå i exil helt plötsligt verkar det som om
detta fattiga land faktiskt försöker resa sig som det
postsovjetiska Centralasiens första demokrati. En författningskonferens
har i stort samförstånd enats om att den mäktiga
exekutiva grenen ska ersättas av ett system, som innehåller
balanser och kontroller av västerländsk typ.
2005-28 s 19
"Tillfällig president blir permanent"
Kirgisiens sittande ledare Kurmanbek Bakijev vann en jordskredsseger
i presidentvalet. Den förre presidenten Akajev fick stå
ut med skymfen att inte finnas i röstlängden då
han försökte rösta i Moskva där han är
i exil
2005-33 s 20
"Kirgisien värnar om sitt oberoende"
Kirgisiens nye president kundgjorde under veckoslutet att hans
land kommer att föra en oberoende utrikespolitik och inte
accepterar att vara "en plats där andra tillgodoser
sina geopolitiska intressen". President Kurmanbek Bakijev
som har varit tillförordnad president sedan han tog makten
i ett folkuppror i mars, vann en jordskredsseger i presidentvalet
i juli och i söndags installerades han formellt på
presidentposten.
2006-25 s 25
"Straffarbete"
Kirgisiens president, Kurmanbek Bakijev, har förbjudit tjänstemän
i statens tjänst att ta semester i sommar. Detta är
straffet för att de inte har skött sina arbeten tillfredsställande.
2006-45 s 20
"Oroligt i Kirgisien"
Kirgisiens president Bakijev avskedade i början av veckan
sin inrikesminister i ett försök att dämpa massprotester
mot hans regering. Presidenten befinner sig nu i sin djupaste
kris sedan han tog makten för snart halvannat år sedan.
Oppositionen har lagt fram förslag om författningsändring
som syftar till att begränsa presidentens makt.
2006-46 s 17
"Tulpanrevolutionen steg 2"
President Bakijev tog makten i fjol efter ett förhållandevis
fredligt uppror, som fick namnet Tulpanrevolutionen. Nu har han
efter drygt en vecka av gatudemonstrationer och sviktande stöd
från sina egna parlamentsledamöter tvingats att godkänna
ett dokument som ger presidenten betydligt mindre makt. Den nya
författningen innebär att kontrollen över den nationella
säkerhetstjänsten flyttas från presidenten till
regeringen som ska godkännas av parlamentet.
2010-14 s 14
"Undantagstillstånd i Kirgisien"
Sammanstötningarna mellan polis och demonstranter i Kirgisien
blir allt våldsammare. I huvudstaden Bisjkek har undantagstillstånd
införts. Butiker och företag stänger av rädsla
för plundring. Demonstranterna kräver att president
Karmambek Bakijev ska avgå. Minst tio av oppositionens ledare
har gripits.
2010-15 s 24
"Bakijev köpslår"
Kirgisiens avsatte president säger att han är beredd
att avgå från sin post formellt i utbyte mot säkerhetsgarantier
för honom själv och hans familj. Övergångsregeringen
som tog makten efter blodiga upplopp i förra veckan hade
berövat honom hans immunitet och hotat med att fånga
honom med våld. Interimsregeringens ledare, Roza Otunbajeva,
har tidigare sagt att hon kan tänka sig att garantera Bakijevs
personliga säkerhet men inte hans familjs eller släktingars,
varav många är misstänkta för korruption.
2010-15 s 24-25
"Ryssland hade ett finger med i spelet"
Statskuppen i Kirgisien hade kanske ändå ägt rum
förr eller senare, men Rysslands indirekta stöd gav
oppositionen mod att göra slag i saken nu. Kreml var mycket
missnöjd med Bakijev.
Den tändande gnistan kom från Putin som den 29 mars
eliminerade subventionerna på bensinexporten till Kirgisien.
I april steg bensinpriserna vilket retade upp invånarna.
Oppositionens ledare hade täta kontakter med Kreml innan
kuppen.
2010-16 s 9
"Vitryssland öppnade famnen för Bakijev"
Den avsatte kirgiziske presidenten har lämnat en tillfällig
fristad i Kazakstan och sökt sig till Vitryssland. Det är
ovisst om han och hans familjemedlemmar får stanna där
eller om flykten går vidare. Lukasjenkos beslut att ta emot
Bakijev ses också som ett slag mot Ryssland, som verkar
ha spelat en avgörande roll i upproret i Kirgisien mot Bakijev.
Bakijevs oförmåga eller ovilja att stänga den
amerikanska flygbasen i Manas i Kirgisien fick Kreml att vidta
åtgärder.
2010-18 s 16
"Ledarna ställs till svars"
Kirgisiens provisoriska regering meddelade i måndags att
ryska specialstyrkor har gripit och lämnat ut landets före
detta inrikesminister Moldomusa Kongaantijev. Detta är ytterligare
ett tecken på Moskvas stöd till den nya regeringen
i Bisjkek som tog makten efter det att regeringen och den förre
presidenten störtats den 7 april.
2010-21 s 17-18
"Revolutionen var den lätta biten"
Det är inte lätt att byta från auktoritärt
system till parlamentarisk demokrati när många viljor
är inblandade. Ännu svårare är det när
ekonomin är på fallrepet och till och med maten riskerar
att ta slut. Det märks redan sprickor i Kirgisiens övergångsregering
som består av 14 oppositionsledare från olika partier,
däribland före detta premiärministrar, ministrar
och talmän. Regeringschef är Roza Otunbajeva, före
detta utrikesminister och före detta ambassadör. Men
alla är överens om målet, den 27 juni ska alla
rösta om en övergång till parlamentarisk republik
där presidentens roll blir i stort sett ceremoniell. De tidigare
två presidenterna Askar Akijev och Bakijev blev med tiden
allt mer auktoritära och korrumperade och favoriserade öppet
sina släktingar inom både politik och affärer.
Sju partier har chans att klara tröskeln in i parlamentet.
2010-24 s 19
"Varför så mycket våld"
En följd av korrumperade, auktoritära regimer och kronisk
fattigdom är roten till det onda som nu sker i Kirgisien.
Bakijevregimens kollaps var ett typexempel på de risker
som följer med de auktoritära systemen i Centralasien,
där Kazakstan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och
Kirgizistan har styrts av så kallade starka män enligt
gammalt sovjetiskt mönster. Det som händer i Kirgizistan
avseende korruption och förtryck pågår i flera
andra länder också. Den nya interimsregeringen med
Roza Otunbajeva i spetsen är för svag. Dess 13 medlemmar
motsvarade inte kriterierna för en sammanhållen och
effektiv administration. Det finns många signaler om inbördes
oenighet. Beslutet att senarelägga de nya valen till i slutet
av 2011 undergrävde allmänhetens förtroende ännu
mer. Avsaknaden av en stark regering har "givit klanerna
tillfälle att utnyttja spänningarna i samhället".
I södra Kirgizistan har sammanstötningar mellan landets
två största etniska grupper - uzbeker och kirgizer
- i landets näst största stad, Osj, lett till att minst
120 personer har dödats.
2010-24 s 20
"Det våldshärjade Kirgizistan ber om hjälp"
Den nya interimsregeringen ber Ryssland om fredsbevarande styrkor.
En säkerhetsallians mellan före detta sovjetrepubliker
(CSTO) höll ett möte utan att fatta beslut om att sätta
in alliansens snabbinsatsstyrka. Man vill avvakta och se hur läget
utvecklas i Kirgizistan. Det största humanitära problemet
är de över 100 000 människor, främst uzbeker
som flytt till Uzbekistan, ett land som inte har medel att tillgodose
flyktingarnas behov.
2010-25 s 17-20
"Det tunga arvet efter Stalin"
Hundratals döda, tusentals skadade och hundratusentals på
flykt är resultatet av det senaste våldsutbrottet i
Kirgisien. Såren efter det senaste våldsutbrottet
i Centralasiens etniska smältdegel kommer att ta flera generationer
att läka. Stalin delade efter revolutionen in regionen i
nya autonoma republiker utan att följa vare sig strikta etniska
eller geografiska skiljelinjer. Därför delades till
exempel den bördiga Ferganadalen som tidigare varit en enhet
mellan Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Det är en
av orsakerna till de lättirriterade relationerna mellan regionens
olika "stan". Vatten är en annan känslig fråga.
Neströms får inte lika mycket som uppströms. Och
stormakterna har intressen i regionen. Både USA och Ryssland
har militära baser i Kirgizistan. USA en flygbas i Manas
som orsakat mycket friktion.
2010-25 s 21
"Bakijev ligger bakom"
Bakijevklanen ligger bakom oroligheterna, hävdar landets
tillförordnade president Roza Otunbajeva i en intervju. Bakijev
hyrde in legoknektar från överallt till och med från
Moskva. De understöddes av kriminella gäng som normalt
livnär sig på narkotikahandel. Bakijev har gott om
pengar. Förtjänsten av att förse USAs bas i Manas
med flygbränsle hamnade direkt i den förre presidentens
fickor. Hon betonar också hur ovärderligt som Rysslands
stöd till den nya regimen är.
2010-25 s 22-23
"Allt är förstört"
Barriärerna mellan kirgiziskt och uzbekiskt har rivits mot
uzbekernas vilja. Tungt beväpnade kirgiziska soldater i Osj
började i söndags riva barrikader och vägspärrar
som etniska uzbeker hade upp upprättat för att skydda
sina bostadsområden. De bestod av bilvrak, containrar och
andra stora föremål. Det rådde fortsatt lugn
även efter det att blockaderna hade plockats bort. Våldet
i södra Kirgizistan dödade förmodligen tusentals
människor, varav de flesta var uzbeker. Det föranledde
också en allvarlig flyktingkris.
2010-26 s 22
"Kirgizerna valde en europeisk modell"
Folkomröstningen ägde rum i Kirgisien trots etniska
motsättningar och risk för inbördeskrig. Folkomröstningen
var ett försök att ge den sittande regeringen legitimitet
och ersätta dagens presidentsystem med ett parlamentariskt
system. En ny regering, utan etiketten "tillförordnad"
ska vara på plats i Kirgisien 10 juli, enligt Roza Otunbajeva.
Enligt den centrala valkommissionen deltog 56 procent av landets
2,6 miljoner röstberättigade i valet. Den tidigare presidenten
Bakijev har motsatt sig en övergång till ett parlamentariskt
system med argumentet att detta inte fungerar i ett samhälle
som domineras så totalt av olika klaner.
2010-41 s 23-24
"Kirgizistan överraskade världen"
Kirgizistan sticker ut som det enda landet i Centralasien med
ett parlamentariskt system. Grannländerna Uzbekistan, Kazakstan
och Tadzjikistan har alla styrts av samma ledare ända sedan
Sovjetunionen upplöstes. Valet fungerade överraskande
bra, men nu följer krångliga förhandlingar om
bildandet av en regeringskoalition. Kirgizistan som avsatte den
senaste presidenten i en kupp ska nu blida regering och utse en
premiärminister. Fem partier fick nog med röster för
att bli representerade i det 120 man starka parlamentet. Men inget
parti kom ens i närheten av egen majoritet. Det svåra
arbetet börjar nu.
2010-47 s 28
"Bakijev rannsakas i sin frånvaro"
Kirgizistan har ställt den avsatte presidenten Kurmanbek
Bakijev inför rätta i sin frånvaro. Han anklagas
för att ha beordrat kirgiziska soldater att skjuta skarpt
mot demonstranter i april. 78 människor dödades. Ytterligare
27 före detta ämbetsmän har åtalats för
inblandning i händelserna som ledde till dödsfallen.
2011-44 s 31
"Oppositionen godkänner inte valresultatet"
Premiärminister Almasbek Atambajev i Kirgizistan vann de
första fria presidentvalen i det krisdrabbade landet. Kandidaterna
på andra och tredje plats vill inte erkänna sig besegrade.
Adachen Madumarov säger att valet borde ogiltigförklaras
och Katsjimbek Tasjijev varnar för att valresultatet "oundvikligen
skulle leda till oroligheter". Atambajev är socialdemokrat
och fick runt 63 % av rösterna. Han står nu inför
uppgiften att skapa enighet mellan landets nordliga del som domineras
av en prorysk elit och nomader och den sydliga delen som präglas
av handel och basarkultur. Försoning behövs också
mellan kirgizerna och den uzbekiska minoriteten i söder.
I etniska oroligheter mellan de båda grupperna dödades
cirka 2000 människor sommaren 2010.
Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan
2012-41 s 16
"Krig om vatten i Centralasien"
Uppflammande tvister om kontroll över vatten skakar en redan
instabil region. Tadzjikistans president Emomali Rakhmon gillar
stora grejor. Han har byggt världens högsta flaggstång.
I fjol invigde han regionens största bibliotek (men än
så länge mycket få böcker). Men ett gigantiskt
projekt skapar konflikt med grannarna. Han vill bygga världens
största kraftverksdamm. Islam Karimov som bestämmer
över Uzbekistan, landet nedströms, hävdar att jättedammen
kommer att ge Tadzjikistan orättmätig kontroll över
vattenresurserna. Uppströms från Tadzjikistan ligger
Kirgizistan som söker investeringar för ett eget projekt
som skulle göra slut på landets konstanta brist på
el. Det som driver på båda projekten är Uzbekistan
dåliga uppförande som är extremt även för
denna känsliga region. Karimov ändrar gaspriserna och
drar ner leveranserna under årets kallaste månader.
Lägger ut minor längs en del av gränsen till Tadzjikistan
och stoppar ofta kommersiell trafik.
2012-47 s 18-19
"Ingen nationell tradition - ett brott"
I den centralasiatiska republiken Kirgizistan är tvångsgifte
vida förekommande. Att röva bort kvinnor för äktenskap
anses vara en tradition. Nu ska åtminstone straffsatsen
för denna kvinnofientliga sed skärpas. Självmorden
bland unga kvinnor i Kirgizistan ökar sedan de blivit bortgifta
mot sin vilja. Tvångsgifte kan röra sig om 14000 till
15000 fall om året. Vart fjärde äktenskap genomförs
med hjälp av tvång och brudrov. Kvinnorna blir offer
för psykiskt och fysiskt våld. Det förekommer
våldtäkter och till och med mord.
Tvångsäktenskap i det muslimska Kirgizistan får
ofta muslimska prästers välsignelse genom att förbindelsen
också bekräftas med en islamisk giftermålsceremoni.
Antalet tvångsäktenskap har ökat starkt efter
Sovjetunionens sammanbrott.
2013-18 s 20-21
"Etniska motsättningare bubblar under ytan"
Kriget, eller upploppen, mellan kirgizer och uzbeker är slut
- men konflikterna bubblar under ytan.
Upplopp och pogromer i södra Kirgizistan kostade mer än
400 liv i juni 2010. Nästan tre år efter "kriget"
mellan kirgizer och uzbeker, som lokalbefolkningen kallar upploppen,
har denna uråldriga stad utmed Sidenvägen återvänt
till vardagen.
I en rapport från en FN-kommitté i mars om rasdiskriminering
upprepas de bedömningar som gjorts i tidigare internationella
rapporter: "Det var mestadels uzbeker som föll offer
för händelserna i juni 2010".
Det noteras också att under åren som gått efter
våldsamheterna så har uzbeker dömts och fördömts
i oproportionerlig omfattning.
2013-32 s 12
"Eldstrid i Ferganadalen"
Vid en eldstrid längs den kirgis - uzbekiska gränsen
i Ferganadalen omkom en uzbekisk gränssoldat. Uzbekistan
isolerar sig alltmer från sina grannar.
Läget är sedan länge spänt i den bördiga
Ferganadalen i hjärtat av Centralasien där återkommande
etniska konflikter uppstår. Där sammanflätas de
tre länderna Uzbekistans, Kirgisiens och Tadzjikistans territorier.
De oklara gränsdragningarna är ett arv från Sovjettiden.
Ferganadalen tillhör smuggelrutten för opium och heroin
från Afghanistan.
Ryssland,
Kirgizistan
2014-39 s 8-9
"Ryssland stärker kontrollen vilket befolkningen välkomnar"
Nu är EU inför nya sanktioner mot de ryskägda statsbolagen
Gazprom och Rosneft så investerar de i Kirgizistan.
I augusti utlovade Ryssland 500 miljoner dollar i ekonomiskt stöd
för att påskynda landets integration i den Moskva ledda
Eurasiska ekonomiska unionen, som för närvarande omfattar
Vitryssland och Kazakstan.
Kirgizistan har många etniska och kulturella likheter med
Ryssland. Nästan en miljon kirgizer sägs arbeta utomlands,
de flesta i Ryssland. Deras penningöverföringar utgör
enligt Världsbanken 30 % av Kirgizistans BNP.
Det ökade ryska inflytandet har lett till att den stora amerikanska
flygbasen Manas utanför huvudstaden Bisjek har stängts.
Den hade tjänat som bas för mer än 5,3 miljoner
Nato-trupper som tjänstgjort i Afghanistan.
Ryssland,
Centralasien
2015-4 s 28-29
"När rubeln störtdyker drabbas också Centralasien"
Rubeln har fallit med hälften av sitt värde under det
senaste året. Det innebär att varorna som tillverkas
i Centralasien saknar konkurrenskraft i Ryssland, den största
marknaden för de flesta av regionens fem ekonomier.
Den centralasiatiska republikerna - Kirgizistan, Tadzjikistan,
Uzbekistan - kan ansluta sig till EEU, den euroasiatiska ekonomiska
unionen, men få tror att detta kommer att hjälpa. Man
föutspår en fördubblad arbetslöshet och många
misstror Putins egentliga syfte med tullunionen: Han vill bara
skapa ett nytt Sovjetunionen.
Samhälle,
Kirgizistan
2015-21 s 30
"Kirgizerna behöver sexualundervisning"
Under Sovjettiden skulle kvinnor fungera som robotar i sängen.
Det är dags att vakna upp!
När Rakhat Kenjebek kysy öppnade Kirgizistans första
sexskola för tre år sedan visste hon inte hur den skulle
tas emot. Ämnet är tabubelagt sedan Sovjettiden och
de flesta var skeptiska till affärsidén. Idag undervisar
hennes skola, Jade Gift School, 150 studenter i åldrarna
18 till 66 år. Här ges kurser i bland annat sexuella
fantasier och oralsex. Skolan har blivit så populär
att man nu flyttar till större lokaler och har öppnat
en filial i Kazakstan.
- Jag trodde aldrig att detta skulle bli ett heltidsarbete. Jag
ville bara skapa en plats där kvinnor kan utveckla sina kvinnliga
sidor. I Sovjetunionen förväntades kvinnor fungera som
robotar i sängen, de behöver vakna upp ur sina dvalor,
säger den 31-åriga Kenjebek kysy.
Ryssland,
Centralasien, Terrorism
2017-19 14-16
"Centralasien har blivit en ny måltavla i Rysslands
jakt på IS-terrorister"
På TV får tittarna möta en ny fiende i Rysslands
kamp mot terrorismen: migrantarbetare från Centralasien.
Alla misstänkta för förra månadens bombning
i S:t Petersburgs tunnelbana kommer från företrädesvis
muslimska, konfliktdrabbade forna sovjetrepubliker i Centralasien,
varifrån tusentals personer har rest för att ansluta
sig till IS.
Nu när "kalifatet" håller på att falla
sönder och de militanta islamisterna återvänder
från Mellanöstern, oroar sig Moskva för att de
ska resa till Ryssland och infiltrera muslimska ekonomiska migranter.
Invånare i Kirgizistan, hem åt misstänkta för
förra månadens bombning, kan resa in till Ryssland
utan visum liksom Tadzjikistans och Uzbekistans invånare.
Dess länder möts i Ferganadalen, en instabil region
där strikta former av islam har vuxit i popularitet och hundratals
migranter har anslutit sig till IS.