Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Finland

Karta
 Info Helsingin Sanomat
Vasabladet
Jakobstads tidning
Finland, sammanfattningar av artiklar om Finland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-34 s 20
"Billigare dränka sorgerna när monopolet försvinner"
Om Sveriges och Finlands undantagsregler när det gäller alkoholimport.

98-35 s 9
"Budgetunderskott på gott och ont"
Hur ska Sverige och Finland hantera förbättringarna i sina offentliga ekonomier?
Sveriges BNP har i år fram till halvårsskiftet ökat med 4,1 % på helårsbasis. Vad ska pengarna användas till? Bäst är kanske att betala av på lånet?

99-12 s 7
"Finska regeringsbildare förhandlar om koalition"
Lågt valdeltagande och jämnt resultat kännetecknade det finska riksdagsvalet. Lipponens socialdemokrater minskade från 28 till 22,9 % men förblev störst i riksdagen. De måste nu komma överens med de konservativa. Annars får Centerpartiets Esko Aho möjlighet att bilda regering.

99-21 s 20-22
"Finland äger framtiden"
Finländarna har känsla för mobilkommunikation och informationsteknologi och en stark önskan att förena dessa båda företeelser. Ungdomarna uppmanas att använda mobiltelefonen. De har fått gratis, kvalificerad utbildning ända upp på universitetsnivå. Hela befolkningen är tekniskt välutbildad. Engelska talas av alla och regeringen har utfärdat IT-körkort. Finland har också producerat "Linux", dvs Linus Torvalds.
Men den stora stjärnan på IT-himlen är naturligtvis Nokia.

99-25 s 4
"Ryssar, nordbor och balter"
Nu är det dags att förverkliga den nordiska dimensionen.
Finland har nu som ordförandeland en stor chans att spela rollen som regionens tungviktare. Landet har skött sina affärer med både Ryssland och Finland på ett flinkt sätt. Dess ekonomi växer snabbare än Sveriges och motvilligt måste Sverige acceptera att detroniseras.

99-31 s 3-4
"Finland har sin egen stil"
Språkstriden med Bonn och utvecklingen i Kosovo överskuggade allt annat när Finland debuterade som ordförandeland i EU, men finnarna är målmedvetna och för fram sin "nordliga dimension". Ingen översättning till tyska under informella ministermöten. Med Ryssland ska man diskutera Kaliningrad.

2000-6 s 8
"Finland får en kvinnlig president"
Tarja Halonen vann den sista omgången med 3 procentenheter framför Esko Aho. Hon är ensamstående mor och f d vänsterradikal. Hon hade stort stöd bland de kvinnliga väljarna.

2000-18 s 6
"Tarja Halonen gör så gott hon kan – som alltid"
Den finska presidentens liv och karriär kantas av krossade drömmar, utmaningar och stora framgångar. Hon är en av världens 6 (!) kvinnliga statsöverhuvuden. Nu har hon ätit lunch i Washington med den amerikanska utrikesministern Madeleine Albright.

2000-3 s 5
"Halonen vann första omgången i finska valet"
Hon möter i andra omgången Esko Aho, f d statsminister.

2001-34 s 6-7
"I gränslandet knyts trevande kontakter"
Det kalla kriget är slut sedan länge, men arbetet att stärka kontakterna över den forna öst-västgränsen går långsamt. Samarbetet mellan städerna Imatra i Finland och Svetogorsk i Ryssland började 1997 som ett ömsesidigt behov trots de enorma skillnaderna i levnadsstandard. Hinder är de krångliga gränsrutinerna, men kultur, språk, historia och pengar lägger också hinder i vägen. Finländarna varnar för den bristfälliga ryska infrastrukturen, maffian och droger.

2001-42 s 3
"Lipponen rider ut stormen"
Finlands statsminister kräver disciplin och anpassning till EU. Finlands hastiga nedgång tog många på sängen men Lipponen var inte oförberedd och han varnar för att ta den ekonomiska nedgången som en förevändning för EUs länder att överge stabilitetspakten eller att förhala EUs utvidgning. Men Lipponen vill också hindra EU från att bli en klubb som styrs av de stora medlemsländerna. Han kritiserar förbud mot samgående av stora företag på de små ländernas nationella marknader.

2002-07 s 13-14
"Finland eller Nokialand?"
Nokia gör Finland rikt men också sårbart. För 10 år sedan fick Finland svåra ekonomiska problem p g a de sovjetiska marknadernas kollaps, en allvarlig recession och hög arbetslöshet. Sedan kom Nokia. I dag är vissa oroade för att Nokia får alltför mycket att säga till om när det gäller ekonomi och politik i Finland: "Förr bugade vi för Sovjetunionen, nu bugar vi för Nokia". Många har svårt att acceptera att i det jämlika Finland är de några som har blivit mycket rika på kort tid.

2002-36 s 7
"Finland är världens minst korrumperade land"
Bangladesh pekas ut som världens mes korrumperade land i årets korruptionsindex som ställs samman av Transparency International. Därefter följer Nigeria, Paraguay och Madagaskar. Finland klassas som världens minst korrumperade land, följt av Danmark, Nya Zeeland och Israel. Korruptionen tycks öka både i industriländerna och uländerna.

2004-11 s 12
"Ny finsk sovjetforskare"
Arto Luukkanen, docent vid Helsingfors universitet, tillhör en ny generation av finska Rysslandsexperter och sovjetforskare i Finland. Hans nyligen utgivna studie handlar om "Sovjetrådens land - Sovjetunionens historia 1917 - 1991". Felet man gjorde 1917 var, menar han, att man betraktade det nya jätteriket som en rationell stat. I verkligheten var det "vision, hat och våld" som gällde. Han menar också att den nya ryska duman förenas av en gemensam målsättning - att återställa den stormaktsställning som det forna sovjetriket förlorade.

2005-30 s 3-5
"Det finska undret"
Kan resten av Europa ta lärdom av Finland?
Pekka Himanen, en 31 årig filosof är medförfattare till en mycket omtalad bok om Finlands framgångar. För 15 år sedan stod finland inför en omfattande depression som en följd av att de förlorade sina viktigaste marknader i samband med Sovjetunionens upplösning. Men finnarna tog kontrollen över framtiden, gjorde smärtsamma anpassningar och kom ut ir krisen med en ekonomi som Världsekonomiskt Forum i schweiziska Davos klassar som den mest konkurrenskraftiga i världen. Landet har dragit nytta av sin litenhet (5,2 miljoner) och sin etniska homogenitet (på 90-talet var den svenska regeringen ytterst irriterad på att Finland var ett av de europeiska länder som tog emot minst invandrare från det forna Jigoslavien, medan Sverige tog emot näst mest (efter Tyskland) räknat per capita. Jag har för mig att Sverige tog emot flera hundra gånger fler bosniska flyktingar än Finland. Relationerna var desamma då senare afghanerna och irakierna kom. Finland tog inte sitt ansvar då heller när det gällde att bevilja asyl menade den svenska regeringen. )
Himanen menar att finnarna är bättre på handlingar än på ord, medan människor i andra europeiska länder är bättre på prata om vad man ska göra … någon gång.
Välfärdsstaten i Finland är i nivå med den i övriga Europa.
Den främsta orsaken är att Finland satsar mycket på F&U, 3,5 % årligen av BNP. (Fast Sverige satsar 4,3 %, mest i världen! Varför startar det då så få nya, expanderande företag i Sverige som skulle kunna suga upp den arbetskraft som industrins nedskärningar frigör?). Den offenliga sektorn spelar en stor roll när det gäller F&U. Finnarna litar på sin regering. Men så är Finland också nummer ett i världen när det gäller att ha minst korruption.

2005-48 s 8-11
"Bättre konkurrenskraft med kärnkraft"
Finland är ensamt i Europa om att satsa på kärnkraft, och just nu bygger man världens hittills största reaktor. Den finska pappers-, metall- och kemiindustrin slukar mycket energi och den måste vara billig för att garantera landets konkurrenskraft. Man har redan Olkiluoto 1 och 2 i drift och i närheten byggs nu Olkiluoto 3 av ett tysk-franskt konsortium. Det är det mest omfattande industriprojektet i Finlands historia. Kraftverket som får kapacitet att producera 1600 megawatt, kommer att vara driftklart 2009. Regionen där kraftverket byggs välkomnar dessutom ett slutförvaringslager. Här kommer det inkapslade kärnavfallet från alla finska kärnkraftsreaktorer att begravas.
De få kärnkraftsmotståndarna har svårt att få gehör hos den finska befolkningen för vilken "rysshotet" fortfarande är en realitet. Landet har dessutom långa, kalla vintrar och har många gamla kraftverk som drivs med kol. Reaktorbygget i Finland har förmodligen betydelse för hela Europa och kan skapa medvind för hela kärnenergiindustrin och bli ett startskott för andra nya kärnanläggningar i Europa.

2005-48 s 11
"Estland lockar Finland att omvärdera sin traditionella fördelningspolitik"
Estland har ett radikalt skattesystem som stimulerar en ekonomisk boom som kan mäta sig med Asiens tigerekonomier. Investeringarna kommer mest från Sverige och Finland och har i år skapat en tillväxt på över 8 %. Många kräver att Finland ska följa Estlands exempel och liberalisera ekonomin. Finlands högskattemodell utmanas.

2006-1/2 s 8
"Allt pekar på seger för Halonen"
När finländarna väljer president på söndag är den stora frågan bara med hur stor marginal den sittande presidenten Tarja Halonen vinner. Under de snart sex år, som hon har lett Finland, har landet utmärkt sig som en av världens mest konkurrensstarka ekonomier. Världsekonomiskt Forum har utmärkt Finland till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi tre år i rad. Sedan år 2000 då den finska författningen skrevs om har presidentens befogenheter i inrikespolitiken eliminerats. Ämbetet har numera bara utrikespolitiska befogenheter.

2006-3 s 4
"Ett-noll till Halonen i halvtid"
Finlands president möter utmanaren i ännu en valomgång. Tarja Halonen vann överlägset första ronden i presidentvalet. Hon fick 46 % mot Sauli Niinistös 24 och den sittande premiärministern Matti Vanhanens 19 %. Niinistö underströk det alliansfria Natos behov av militärt samarbete med andra EU-länder och att landet på sikt borde gå med i Nato. Halonen däremot menar att Finland ska förbli alliansfritt för att undvika konfrontationer med Ryssland. Det är kvinnorna som stöder Halonen eftersom ger dem jobb i offentliga sektorn och service som barntillsyn.

2006-5 s 5
"Halonen behåller presidentposten i sex år till"
Hon vann andra omgången med 51,8 % mot Sauli Niinistös 48,2 %. Kampen handlade mycket om Finlands utrikespolitik. Halonen ansåg att Finland inte behöver gå med i försvarsalliansen Nato medan Niinistös menar att det snart är dags för ett medlemskap med tanke på landets långa gräns mot Ryssland.

2006-27 s 15
"Finland tar över ordförandeskapet"
Från och med 1 juli tar Finland över ordförandeskapet i Ministerrådet. Utrikesminister Erkki Tuomioja säger att Finland kommer att göra sitt yttersta för att förhindra att Turkiets medlemskapsförhandlingar bryter samman, men att förhandlingarna oundvikligen kommer att suspenderas om inte Turkiet erkänner Cypern före årets slut. Finland kommer också att göra en bred översyn av unionens utvidgningspolitik utifrån en rapport från EU-kommissionen om unionens "absorptionsförmåga".

2007-12 s 10
"Matti Vanhanen bildar ny regering"
Det finska centerpartiet vann söndagens val med en rakbladstunn marginal. Det fick 23,1 % av rösterna. Det borgerliga samlingspartiet som tidigare var i opposition gjorde ett mycket bra val, 22,3 % och kan därför kräva en plats i nästa regeringskoalition. Den tidigare koalitionspartnern, socialdemokraterna, gjorde ett dåligt val, fick bara 21,4 %, förlorade 8 platser och kan hamna utanför regeringen för första gången på 12 år.

2007-28 s 6
"Dags att diskutera medlemskap i Nato?"
Få länder vore så välkomna i Nato som Sverige och Finland. Deras militära hårdvara är kompatibel med Natos och i Sveriges fall är den dessutom ultramodern. Sveriges borgerliga regering är inofficiellt positivt inställd till närmare band till Nato och opinionsmätningar antyder att det finska folket skulle stödja medlemskap i Nato om de politiska ledarna rekommenderar det. President Tarja Halonen är däremot snarare en vän av Ryssland och Putin än av Nato.

2007-36 s 9
"Karelska frågan är aktuell igen"
Finlands före detta president, Mauno Koivisto, dementerar rykten om att Karelen har varit till salu. Rykten har cirkulerat om att den ryske presidenten, Boris Jeltsin, 1991 erbjöd Finland att köpa tillbaka Karelen. Finland påstås ha tackat nej till erbjudandet därför att priset var för högt. Finlands befolkning hyser delade meningar om Karelen. En liten grupp karelare och ättlingar till de cirka 400 000 som fördrevs från regionen efter Vinterkriget ser gärna att den ryska delrepubliken Karelen återförenas med de finska karelska områdena. För den finska identiteten och kulturen har Karelen alltjämt stor betydelse. Området betraktas som Finlands vagga och nationaleposet Kalevala, som har inspirerat många konstnärer och författare har också sitt ursprung i Karelen.

2008-15 s 8
"Med chefen som vän"
En desperat bön om arbetare som står ut och stannar kvar trots kyla, mörker och obegripliga tungomål. Det finns något desperat i den finska arbetsmarknadsdepartementets reklamvideo för att locka välutbildad arbetskraft. Det finns anledning. Arbetslösheten i alla de nordiska länderna är mindre än EUs genomsnitt. Alla de nordiska länderna har svårt att locka och behålla välutbildade, utländska arbetare.
Sveriges reaktion är den radikalaste. Ett förslag garanterar i praktiken uppehållstillstånd till vilken person som helst utanför EU förutsatt att den har ett erbjudande om anställning hos en svensk arbetsgivare. Tillståndet på två år kan förlängas med två år och därefter med ett permanent tillstånd.

2008-27 s 30-31
"Finland är bäst i klassen!"
Långsiktig skolpolitik baserad på brett samförstånd är receptet på en effektiv skola. Men detta kan inte enkelt överföras till andra länders skolpolitik "därför att mycket beror på andra faktorer, som ligger utanför skolan". Finlands ekonomi som till ganska nyligen var beroende av jordbruk under svåra förhållanden på nordliga breddgrader har format en "stoisk och strävsam nationalkaraktär". Hårt arbete och gott uppförande är normen, läraryrket lockar de bästa förmågorna. Beslut om utbildning fattas i Finland i samförstånd. "De fortsatte arbetet tills de nådde en uppgörelse och det tog två år, berättar Hautamäki vid Helsingfors universitet. Därför har nästan ingenting behövts ändras på 30 år. I Finland betonas också vikten av att ha lärarna med sig när man planerar förändringar i skolan.
Läs originalartikel i The Econonomist eller läs här.

2008-39 s 24
"Ännu en skolmassaker"
En maskerad ung man öppnade i tisdags eld mot sina lärare och skolkamrater i en finsk yrkesskola i staden Kauhajoki. Efter dådet sköt gärningsmannen sig själv och han avled senare på sjukhus. Dagen före vansinnesdådet hade mannen förhörts av polis angående hotfulla videoklipp som han hade lagt ut på internetsidan You Tube. Han släpptes, eftersom det inte fanns juridiska skäl att gripa honom. Elva människor dödades. Det var den andra skolmassakern i Finland på ett år.

2008-46 s 6
"Norden skonas inte"
Lukten av självgodhet har varit påtaglig i de nordiska länderna det senaste året, när det verkade som om de skulle komma lindrigare undan än andra regioner i den globala finanskrisen. I Sverige tar Swedbank emot regeringens hjälppaket och Carnegie, Nordens äldsta, inhemska investeringsbank togs över av den svenska staten. Carnegie har brutit mot gällande bestämmelser och lagar. Det har kommit många varsel inom industrin, inklusive Volvo, Bang & Olufsen och de stora pappersbruken i Finland med flera. Oktober var den värsta månaden på 15 år i fråga om förlorade jobb i Sverige.
Finland som tillhör eurozonen är det minst påverkade landet i Norden.

2010-09 s 11
"Strejker äventyrar ekonomisk återhämtning"
Den ekonomiska återhämtningen i Finland kan hämmas av veckans strejker, som drabbar allmänna kommunikationer och godstransporter, lamslår hamnar och skadar landets företag. Sophantering och bränsletransporter stoppas också. Strejkerna hotar att underminera arbetet med att öka exporten och stimulera den ekonomiska tillväxten.

2010-20 s 10
"Det kalla kriget spökar i Finland"
Hemliga dokument blir förseglade. Finland hemlighåller en 20 år gammal lista över personer som eventuellt spionerade för den östtyska hemliga polisens (Stasi) räkning. Beslutet att inte offentliggöra listan motiveras med att det skulle kunna störa framtida informationsutbyte, enligt en utsaga från en domstol i Helsingfors. Domstolens beslut sätter punkt för tre års försök av en finsk tv-kanal att få tillgång till ett dokument, som sattes samman av de västtyska myndigheterna och överlämnades till den finska säkerhetspolisen 1990.

2011-12 s 6-7
"Det blåser snålt i Nordeuropa"
I Finland har Sannfinnländarna under Timo Soinos ledning gått från obemärkthet till chansen att sitta med i regeringen efter valen 17 april. Sannfinländarna är nu är lika stora som Finlands tre partier i mittfåran. Partiledaren Timo Soino är intresserad av statsministerposten. Statsminister Mari Kiviniemi, som leder Centern säger att hon kan tänka sig att regera med Sannfinnländarna. Hennes finansminister, Jyrki Katainen, ledare för Samlingspartiet, säger Soini skulle kunna bli statsminister.
Sannfinnländarna har en invandrarfientlig inställning men den viktigaste frågan är fientligheten mot EU och speciellt de ekonomiska stöden från ekonomiskt ansvariga nordbor till eurozonens sydeuropeiska medlemmar.

2011-15 s 10-11
"Pansargubbarna"
De är emot sex före äktenskapet, utlänningar och EU. Sannfinländarna förbereder sig för ett jättekliv in i riksdagen. Enligt opinionsmätningarna kan de räkna med ungefär 20 procent. Politiken i nordöstra Europa kommer aldrig att bli lika korrekt, harmonisk och socialdemokratisk som förr. Vad är det som sker?
Timo Soini är partiledare för Sannfinländarna, som är den nyaste högerextremistiska gruppen i det europeiska partilandskapet. "Det stämmer att jag samarbetar väl med Dansk folkeparti," säger Soini.
Sannfinländarna tror på "landets seder och bruk" och vill främja finskheten. De ogillar samkönade äktenskap och abort och de är emot utomäktenskapligt sex och kvinnliga präster. De är emot utlänningar och EU. Sannlänningarna kräver mindre förmåner till invandrare. "En utlänning är något annat än en finne".
I opinionsmätningarna inför söndagens val får Sannfinländarna med 18 procent nästan lika starkt stöd som tre etablerade partier, som brukar fördela makten mellan sig på ett eller annat sätt.

2011-16 s 4-5
"Sannfinländarna vann som väntat"
Sannfinnländarna ökade från fem % till drygt 19 %. Orsaken till Sannfinnländarnas stora framgång anses vara väljarnas missnöje med ekonomin och misstankar om att invandringspolitiken håller på att gå överstyr. Finland får förmodligen en mer EU-skeptisk regering vare sig Sannfinländarna sitter i den eller inte. Det kan bli utdragna förhandlingar om EUs räddningspaket till Portugal. Även Socialdemokraterna är negativa till mer pengar.

2011-16 s 5
"Populismens triumf"
Timo Soinis EU-skeptiska parti Sannfinländarna får nog plats i regeringen. De är emot euron, utlänningar och abort. Nästan alla partier i valet förlorade röster till dem. Valdeltagandet var större än 2007, 70,4 mot 67,9 %. Samlingspartiet som blev största parti är redo att samarbeta med Timo Soino och vice versa.

2011-36 s 25-26
"Åland, ett exempel på en lyckad autonomi"
Åland är en harmonisk självstyrande del av Finland, ett perfekt exempel på en fungerande autonomi. Ålands 6700 öar tillhör Finland men har autonomi sedan 1921. Den starka åländska identiteten understryks i ålänningarnas pass som har beteckningen: "Suomi Finland Åland". Åland får ofta besök av delegationer som vill studera den åländska framgångssagan. Andra självstyrande områden har kanske något att lära, men kopiering fungerar sällan. Varje region kräver sina egna lösningar. Autonomi kan underblåsa krav på total självständighet som Kosovo är ett exempel på.

2012-04 s 10
"Niinistö vann första omgången"
Den konservative före detta finansmannen Sauli Niinistö vann i söndags den första omgången av det finska presidentvalet. Men han fick inte egen majoritet så det blir en ny omgång den 5 februari. Då ska Niinistö och tvåan Pekka Haavisto från De Gröna mötas. Trea blev före detta utrikesministern Paavo Väyrunen. Helt chanslös var högerpopulisten Timo Soini som fick under 10 % och kom fyra. Han representerade Sannfinländarna.

2012-06 s 10
"Niinistö blir Finlands president och marknadsförare"
En före detta finansminister vann söndagens presidentval i Finland. Sauli Niinistö fick 63 & av rösterna, mot 37 % för de Grönas Pekka Haavisto. Niinistö blir den första statschefen på fem decennier från det konservativa Samlingspartiet. Det är första gången på 30 år som presidenten inte är en socialdemokrat.
Båda kandidaterna i slutomgången stödjer fortsatt medlemskap i den oroliga eurozonen vilket visar at Finland åter har blivit ett samhälle kännetecknat av sunt förnuft, medinternationellt inriktade och toleranta invånare.

2012-29/30 s 9
"Finland tror inte på generösa stödlån"
Finland klarade upp bankkrisen på 1990-talet på egen hand med hjälp av stora budgetnedskärningar och sparande. Kunde vi, kan väl andra också klara det, resonerar finländaren.
Finland skakade obligationsmarknaderna för ett par veckor sedan efter att ha hotat med att blockera en överenskommelse om att använda Europas permanenta räddningsfond för att börja köpa italienska och spanska statsobligationer på de sekundära marknaderna.
Helsingfors tuffa hållning styrs av Socialdemokratiska partiet, som leds av finansminister Jutta Urpilainen. Partiet intog 2011 en mer krävande position mot krisen för att vinna tillbaka arbetarklassens väljare från det populistiska, EU-kritiska partiet Sannfinländarna.
Finland, som vållade oro också i fjol genom att kräva säkerheter i utbyte mot att medverka i det andra räddningspaketet till Grekland, håller nu på att förhandla om säkerheter i utbyte mot lånet till de spanska bankerna.

2012-46 s 4-6
"Guldrush i de finska lappmarkerna"
I takt med att nya malmfyndigheter med bland annat guld och nickel upptäcks i norra Finland lockas allt fler gruvföretag dit. Men de känsliga våtmarkerna får betala ett högt pris.
Naturvårdarnas kamp att rädda miljön verkar nästintill hopplös.
Ett av världens största gruvföretag, Anglo American, som undersökt den finska markens resurser påstår att mängden nickel de upptäckt under Viiankiaapas sumpmark kan klassas som århundradets största fynd.
Hela landet har blivit besatt av jakten på värdefull metall och dyrbara mineraler. Geologer påstår att malmfyndigheterna i Finlands uråldriga klippor och bergsformationer är bland de rikaste i världen, och utländska företag anländer i flockar för att ta del av dessa skatter. Jakten på guld, nickel och uran har börjat inkräkta på de skyddade naturreservaten. Riika Karppinen, 18 år, har ställt sig i spetsen för exploateringen. Men hon har svårt för att få politikerna i Helsingfors att reagera.

Ukraina, Ryssland, Finland
2014-09 s 27
"Den idealiska finska modellen"
USA och EU bör påverka för att se till att ett verkligt oberoende och territoriellt odelat Ukraina kommer att föra en politik gentemot Ryssland som liknar den som så effektivt praktiserades av Finland: ömsesidig respekt mellan grannar med omfattande ekonomiska relationer med Ryssland och EU, utan deltagande i någon militär allians, som ses av Moskva som självstyrande, men med utökad europeisk anknytning.
Men USA bör också klargör att försök att destabilisera den framväxande demokratin i Kiev skulle tvinga Washington att ta till ekonomiskt för Ryssland, kostsamma åtgärder. Som finansiella sanktioner, översyn av Rysslands ställning i WHO och i G8-gruppen.
Om inte Ukraina får ett betydande ekonomiskt krispaket kommer landet snart störtas in i ett destruktivt ekonomiskt kaos.

Finland
2015-15 s 20
"Finlands radikala skolform"
Nu är det slut på ämnesundervisning. De finländska elevernas kunskapsnivå är hög vid en internationell jämförelse. Lek och mindre disciplin och teori utmärker den finska skolundervisningen.
Nu blir den finska modellen ännu mer annorlunda. Lärarna ska inte undervisa i enskilda ämnen en timme i taget utan många ämnen ska integreras på en och samma gång. En tvärvetenskaplig modell.
Det kräver breda kunskaper av lärarna, men Finland har högt utbildade lärare som också är välbetalda.
En stor satsning handlar om att uppmuntra till undervisning utifrån teman i stället för ämnesundervisning. I stället för separata lektioner i historia och nationalekonomi kommer de ayy tala om EU. Denna metod är 100 år gammal och bygger på den den amerikanske filosofen John Dewey som ansåg "att skolan skulle knyta an till det verkliga livet".

2015-17 s 4-5
"Nu pratar finländarna om att gå med i Nato"
För fyra år sedan, när Finlands dåvarande regering kom till makten, var ett medlemsskap i Nato helt uteslutet. Nu är en ny regering på väg att tillträda och man har börjat diskutera Natofrågan, det en gång så tabubelagda ämnet i den nordiska nationen.
Den förändrade inställningen strider mot den flera decennier långa hållningen om att bevara Finlands neutralitet. Diskussionerna om att överge den har föranletts av Rysslands ökande aggressivitet i Östeuropa och Baltikum. Finland sällade sig därmed nyligen till de övriga nordiska länderna som anser att Ryssland är "den allvarligaste utmaningen mot säkerheten i Europa".

Finland
2015-17 s 6-8
"Inte så illa som i Grekland men det är bara en tidsfråga"
Efter en lågkonjunktur som går in på sitt fjärde år har den en gång så framgångsrika staden Uleåborg tappas tilltron till politikerna. Stadens framgångsrika företag, bland andra Nokia, har flyttat. Men det är inte bara invånarna i Uleåborg som känner av lågkonjunkturen. Hela Finland har drabbats av recessionen och stora ekonomiska åtdragningar väntar under en lång tid framför.
Den svagaste ekonomin i euroområdet i år kanske inte visar sig vara Grekland eller Portugal, utan Finland.
Enligt Juhana Vartiainen, chef för Statens ekonomiska forskningsinstitut anser att Finland är dåligt rustat för att möte globaliseringen eftersom finnarna är "extremt konservativa och misstänksamma" mot de marknadsreformer han anser vara nödvändiga.
Befolkningen över 65 år kommer att fördubblas under de kommande 20 åren; produktiviteten har halkat efter Sverige och Tyskland och handeln med Ryssland har rasat efter sanktionerna mot Ryssland.
Också har vi förlorat matchen om mobilrelefonerna. Det är fruktansvärt. 2015-17 s 4-5
"Nu pratar finländarna om att gå med i Nato"
För fyra år sedan, när Finlands dåvarande regering kom till makten, var ett medlemsskap i Nato helt uteslutet. Nu är en ny regering på väg att tillträda och man har börjat diskutera Natofrågan, det en gång så tabubelagda ämnet i den nordiska nationen.
Den förändrade inställningen strider mot den flera decennier långa hållningen om att bevara Finlands neutralitet. Diskussionerna om att överge den har föranletts av Rysslands ökande aggressivitet i Östeuropa och Baltikum. Finland sällade sig därmed nyligen till de övriga nordiska länderna som anser att Ryssland är "den allvarligaste utmaningen mot säkerheten i Europa".

Finland, Samhälle
2015-18 s 28-29
"Finska förmögna fortkörare får betala en förmögenhet"
Att få fortkörningsböter är inte något behagligt ögonblick för någon, men tänkt då på den finske affärsmannen Reime Kuisla.
Han fick nyligen böta 54024 euro efter att ha kört blygsamma, om än olagliga, 103 km/h på en 80 km/h sträcka, och nej, 54024 euro är inte ett skrivfel eller ett misstag av något slag.
Kuisla är miljonär och i Finland beräknas böterna för allvarligare hastighetsöverträdelser utifrån vilken inkomst man har. Tanken är att om det ska svida för de med låg inkomst bör det också svida för de förmögna.

Ryssland, Finland, Media
2015-18 s 6
"Vem är den verklige köparen?
Regimvänlige medieveteranden Demyan Kudryavtsev?
Finska Sanama säljer aktierna i Moscow Times och Vedomosti.
Det finska medieföretaget Sanoma säljet sin tredjedel av aktierna i Rysslands mest inflytelserikaaffärstidning, Vedomosti och även aktierna i Moscow Times, Rysslands enda engelspråkliga dagstidning. Köparen är en veteran inom rysk media och som misstänks ha starka kopplingar till den ryska regimen. Utländska företaganpassar nu sina ryska aktieinnehav till den nya lagen som begränsar deras ägarandel till 20 %. Lagen antogs förra året för att säkerställa Rysslands nationella säkerhet.
Demyan Kudryavtsev var tidigare affärspartner till Boris Berezovskij som pekades ut som anstiftare till mordet på den ryske spionen Alexandr Litvinenko.

Finland, Samhälle
2016-16 19-24
"Undret i Norra Karelen: De friska barnen i Seinäjoki"
På bara några år har man i staden Seinäjoki framgångsrikt lyckats minska antalet barn som hade övervikt och fetma. För sju år sedan tillhörde 17 % av alla femåringar den kategorin. 2015 hade antalet minskat till 10 %.
Seinäjoki har lyckats trots att man inte har fått någon finansiering utifrån. Den finska staten ställer inte några pengar till förfogande.

Finland, Samhälle
2016-27 17
"Finlands nyfödda sover i en kartong"
Vid första anblicken verkar det vara ett konstigt ställe att placera en nyfödd: i en kartong med lite sängkläder och en sovsäck i mini storlek.
Lådan distribueras till alla nyblivna mammor som accepterar att genomgå en läkarundersökning under de första fyra månaderna av graviditeten. Det enkla arrangemanget tros vara en av anledningarna till att Finland nu tillhör länderna med världens lägsta spädbarnsdödlighet - 2,52 per 1000 födslar, mindra än hälften så många jämfört med USA. Varje år skänker regeringen bort 40 000 babylådor. Lådorna var ett billigt sätt att ändra på gamla vanor - särskilt bland de med lägst inkomster - och i stället träffa en läkare under graviditeten, oavsett om de kände sig sjuka eller inte.

2016-47 9
Finland förbereder sig för åtgärder"
Finlands ekonomi behöver en finanspolitisk skjuts nästa år, eftersom både Trumps seger i USAs presidentval och Storbritanniens beslut att kämna EU bidrar till en osäker framtid för Eurozonens nordligaste medlem. Detta enligt landets finansminister Petteri Orpo. Mitten-höger-regeingen har drivit igenom ett avtal om lägre arbetskraftskostnader i syfte att öka konkurrensennglobalt.
Finland kastades in i en recession 2012 och 2014 efter försäljningen av Nokias mobiltelefonverksamhet. Den finska pappersindustrins nedgång och en minskad efterfrågan från Ryssland har ochså församrat exporten.

Finland, Forskning
2016-50 12-13
"Finlands skolor låg i topp men nu halkar de efter"
Vad har hänt med Finlands skolor? Det är något som lärare runt om i världen frågar sig efter de senaste resultaten av en pågående studier som mäter elevers prestation i 73 länder.
Under större delen av 2000-talet har Finland varit ett av de allra bästa länderna i Program for International Student Assessment (Pisa), en pågående studie som genomförs vart tredje år. I denna testas 15-åringar i utvecklade länder i läsning, matematik, naturvetenskap och skrivkunnighet. Pisa mäter inte fakta man lärt sig utantill, utan snarare hur eleverna tillämpar teori och hur de tänker när de svarar på frågor.
I maj 2015 gjordes en ny undersökning som visar att Finland fortsätter att halka efter, resultaten föll i alla tre kategorier. Bara Vietnam visade en lika stor nedgång. Pasi Sahlberg, finsk lärare och en ledande figur inom utbildningspolitiken försöker förklara Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningen. Han pekar på en stark nedgång i finska pojkars studieresultat. Som beror på den minskade betydelsen av att läsa för nöjes skull bland pojkarna. Vidare den snabbt ökande "skärmtiden" som tar tid från böcker och annan läsning. En ny forskning om hur internet påverkar hjärnan - och därmed lärarandet- visar tre huvudsakliga konsekvenser: ytligare informationsbehandling, ökade koncentrationssvårigheter och förändra mekanismer för självkontroll.
För det tredje har Finland levt med en mycket svår ekonomisk nedgång sedan 2008 som har tvingat fram en minskning av atalet anställda som arbetar stödjande, som hjälplärare i klassrummet och specialundervisningspersonal.
Det finns också ett ökande antal elever med utländsk bakgrund i finska skolor. Ingen av dem talar finska när de kommer hit och att lära sig det finska språket kräver mer ansträngning än många andra språk. Pisa 2015 avslöjade ett relativt stort gap mellan elever som inte är födda i Finland och andra elever på alla mötta områden. Gapet är ett växande problem.
https://www.washingtonpost.com/local/education/finlands-schools-were-once-the-envy-of-the-world-now-theyre-slipping/2016/12/08/dcfd0f56-bd60-11e6-91ee-1adddfe36cbe_story.html?utm_term=.b88b1a051f50

Finland
2017-03 19
"Finland förbereder sig på hybridkrigföring"
Hybridkrigföring väntas öka i betydelse. Och det handlar redan om mycket mer än bara dataintråmng eller spridning av falska nyheter. Finlands försvarsminister Jussi Niinnistö hänvisar till en mystisk ökning av flyktingar i finska Lappland, ett stort antal asylsökande från Asien och Mellanöstern som började korsa den annars så lugna rysk-finska gränsen i finska Lappland. Det som hände där var med stor sannolikhet politiskt skapat.
(Hybridkrigföring eller sjätte generationens krigföring, är en typ av krigföring som karaktäriseras av en kombination av traditionella militära, irreguljära och civila metoder, och som utnyttjas mot ett gemensamt mål i alla olika skeden av en konflikt.[1] Öppna och dolda inslag kombineras vanligen i hybridkrigföring, och kan bland annat innefatta följande)

Ryssland, Finland, Media
2017-09 12-14
"Varför lyckas Finland skydda sig mot Putins informationskrigföring?"
Europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan komma att försöka påverka i valen under 2017 genom målinriktad desinformation och propaganda något som de verkar ha gjort under det amerikanska presidentvalet.
Det bästa försvaret verkar Finland ha. Helsingfors att man har verktygen för att effektivt kunna försvara sig mot de ryska informationsattackerna. Finska tjänstemän säger att det offentliga skolsystemet, en omfattande regeringsstrategi och deras långa historia av att balansera Ryssland bidrar till att landet kan avleda propaganda och desinformation.
Initiativet inleddes i oktober 2015 då Finlands president Niinistö erkände att informationskrigföring är ett hot mot Finland. Det är allvarligt, lika allvarligt som krig. Det är varje medborgares plikt att bekämpa det.
Finnarna är välutbildade och därmed mycket motståndskraftiga mot informationskrigföring.

Finland, Forskning
2017-32 8-9
"Därför fungerar inte Finlands experiment med medborgarlöner"
Medborgarelöner väcker stort intresse nuförtiden, från Bernie Sanders, som säger att han definitivt är "positivt inställd" till idén, till Facebooks VD Mark Zuckerberg och andra miljardärer. Grundtanken är att en ovillkorlig inkomst, som ges till alla medborgare oavsett om de har en anställning eller ej, kan bidra till att minska fattigdom och ojämlikhet, och att öka den individuella friheten.
Det är därför som blickarna riktades mot Finland i början av året, där regeringen inledde en nationell test med medborgarlöner. Deltagarna får 560 euro i månaden under två år, oavsett om de får ytterligare inkomster eller ej. Men det finska testet är dåligt utformat, och är inget annat än ett PR-jippo. Testets omfattning reducerades till en femtedel och är nu för begränsat för att vara vetenskapligt användbart.

sidans topp