Etiopien |
|
 |
|
Info |
Addis
Tribune Addis Admass SS Informer |
97-36 s 16
"Den etiopiska staten hycklar"
Skenbar delegering - medan den verkliga makten är kvar centralt
och används repressivt - kan öka disharmonin mellan
Etiopiens folkgrupper.
98-24 s 19-20
"Varför krigar Afrikas goda grannar?"
Det är svårt att fastställa orsakerna till konflikten
mellan Etiopien och Eritrea - två länder som var vapenbröder
för några år sedan (men det var väl då
de slogs tillsammans för att få bort den kommunistiska
marionettregimen från Addis-Addeba?)
Idag har de ett gemensamt intresse av att den fundamentalistiska
regimen i deras grannland Sudan förlorar makten.
98-27 s 17-18
"Etiopien och Eritrea förbereder krig"
De forna vapenbröderna på Afrikas horn närmar
sig fullskaligt krig.
Ett obegripligt krig. Nu massutvisas etiopier från Eritrea
och vice versa. Eritreaner och etiopier har gift sig med varandra
i generationer.
98-40 19-20
"Eritrea och Etiopien vill inte ha fred"
Men lugnt vid fronten i 2 månader. Det är bara Sudan
som tjänar på att oenigheten fortsätter.
(Kriget är ett resultat av det kalla krigets slut. Man måste
tydligen utkämpa långa krig i många länder
p g a detta, det tydligaste exemplet är väl kriget på
Balkan).
99-02 s 17-18
"Konflikt stoppar utvecklingen i östra Afrika"
Både Etiopien och Eritrea var på väg att blir
succéer. Nu är fientligheten dem emellan stor även
om förra årets väpnade sammanstötningar har
upphört. Kriget kostar stora pengar som kunde gått
till utveckling av välstånd.
99-08 s 19
"Eritreas president misstänker Etiopien för konspiration"
Den förre presidentkämpen Issaias Afwerki har hela sitt
folk bakom sig i kriget mot Etiopien. Han anklagar Etiopien för
att arbeta för att störta regimen i Eritrea. Den som
består av ett sammansvetsat gäng från befrielsekrigets
dagar då den kommunistiska regimen i Etiopien besegrades.
99-09 s 16
"Etiopien vann det onödiga kriget"
Fyra dagars intensiv offensiv mot Eritreas fästen i Dagmeregionen
resulterade i etiopisk seger. De eritreanska styrkorna splittrades
och tvingades lämna det omstridda gränsområde
som orsakade konflikten från början.
99-20 s 17-20
"Afrikas glömda krig"
Om inte de internationella medlingsförsöken fungerar
kommer två länder i nordöstra Afrika att återuppta
ett meningslöst krig som redan har krävt fler dödsoffer
än kriget i Kosovo. De två ledarna Afweriki i Eritrea
och Zenawi i Etiopien är släkt men krigar nu mot varandra.
Hittills har kriget skördat 50000 liv. Det är ett krig
med vapen från Koreakrigets dagar, taktik från första
världskriget och sjukvård från 1800-talet. Det
är en etnisk rensning. Etiopien har med tvång förflyttat
50000 eritreaner.
2000-16 s 18-19
"Nu slår svälten till igen"
Etiopien behöver internationell katastrofhjälp - precis
som för 15 år sedan, när en miljon människor
svalt ihjäl. Etiopien och Eritrea satsar stora resurser på
att föra krig, vilket minskar omvärldens vilja att hjälpa.
I södra Etiopien har regntiden uteblivit för tredje
gången i rad. Djur och människor dör av svält.
Men hjälpen från andra länder avvaktar. Sedan
kriget med Eritrea startade har landets premiärminister köpt
vapen för 4 miljarder kronor - det skulle bli en hel del
importerad mat för den summan! Kriget hindrar också
nödsändningar liksom att många tror att maten
i så fall i första hand går till soldaterna så
att de kan fortsätta kriget. (Det är inte omöjligt
att internationell hjälp i stället för att minska
folkets lidande i stället kan öka det genom att förlänga
krigets våndor!!)
2000-17 s 15
"Tio afrikanska länder hotas av svält"
Hjälporganisationerna tvekar kanske att använda ordet
"svält" för att beskriva livsmedelsbristen
i den torra Ogadenregionen, men de är övertygade om
att en humanitär katastrof står för dörren
till Afrikas Horn. Etiopiens befolkning har ökat från
45 till 64 miljoner på 15 år (är detta ett tecken
på att det går dåligt för landet?) Beror
ropen på hjälp från Etiopien i första hand
på att man behöver pengar till att vinna kriget mot
Eritrea? Så är det väl troligen. Även i Afrika
"skjuter de makthavande folket framför sig" och
utnyttjar deras elände.
2000-17 s 16
"Drömmen om det förlovade landet"
Många judar i Etiopien vill utvandra till Israel men den
israeliska staten betvivlar etiopiernas religiösa övertygelse
och misstänker att det är ekonomiska skäl som driver
dem. De etiopiska ledarna beskyller Israel för rasism.
Frågan är naturligtvis vad en jude egentligen är?
I Etiopien säger många att deras farföräldrar
var praktiserande judar som läste hebreiska. De och deras
barn "tvångskristnades" sedan. De som nu vill
komma till Israel har sedan några år konverterat till
judendomen de följer den religiösa praxisen fullt ut.
De är ca 70000 och de lever ännu sämre än
etiopier i allmänhet.
2000-25 s 23
"Fred i sikte"
Etiopien och Eritrea har undertecknat ett avtal om att avbryta
alla fientliga handlingar.
2001-17 s 18-19
"Krig och fred i Eritrea"
Kriget mellan Etiopien och Eritrea är slut sedan 6 månader
tillbaka, och fredsarbetet har börjat. FN finns på
plats och har för en gångs skull chansen att göra
ett bra jobb, eftersom det handlar om ett traditionellt krig mellan
två länder och inte om ett inbördeskrig, etniskt
krig eller religiösa motsättningar.
Arbetsförhållandena är så inbjudande att
fler soldater än som behövs har anmält sig. De
kommer från 40 nationer.
Det betyder dock inte att problemen mellan de två länderna
är ur världen eller ens nära en lösning. Förtroendet
mellan Etiopien och Eritrea är helt förstört. Ingen
form av samarbete förekommer.
2002-24 s 16
"Kapardrama i Etiopien"
Säkerhetsvakter dödade två knivbeväpnade
män som försökte kapa ett flygplan i Etiopien.
De etiopiska flygplanen har för vana att flyga med beväpnade
säkerhetsvakter.
2002-48 s 16-17
"Var det detta de kämpade för?"
En av Afrikas förr beundrade ledare har förvandlats
till tyrann. Eritreas president, Issaias Afwerki, gillar inte
kritik och därför har han kriminaliserat den. 11 oppositionella
politiker och många journalister och studenter har suttit
i fängelse i ett år utan att åtal väckts.
Valen skjuts ständigt upp och alla privata tidningar har
stängts. Landet som en gång av Bill Clinton hyllades
som ett afrikanskt mönsterland har förvandlats till
tyranni. Nästan hälften av landets befolkning är
beroende av mathjälp och landets näringsliv och offentliga
sektor saknar personal. Ändå kallas alltfler in för
att göra militärtjänst.
2004-47 s 23
"En väg ut ur fattigdomen"
Etiopien investerar i egna pengar och biståndspengar i nya
och bättre vägar för att ge landsbygdens folk bättre
möjligheter att ta sig ur fattigdom och isolering. Ingen
tror att enbart bättre vägar undanröjer den kroniska
hunger, som hotar miljontals etiopier, eller de återkommande
svältperioderna. Men de flesta utvecklingsexperter är
eniga om att någorlunda bra vägar är en förutsättning
för framsteg och att vägar har varit absolut nödvändiga
för den s k gröna revolution som har åstadkommit
stora förbättringar i Asien men nästan inte alls
berört Afrika. I Etiopien saknas det yrkeskunnigt folk och
arbetsledare.
2005-15 s 17
"FN varnar för nytt krig på Afrikas Horn"
Det internationella samfundets oförmåga att bryta dödläget
mellan Etiopien och Eritrea kan leda till att konflikten blossar
upp igen. Etiopien har sedan december i fjol mobiliserat upp emot
sju armédivisioner till ett område 25-45 km från
den FN-övervakade buffertzonen. Eritrea har fortfarande en
värnpliktsarmé bestående av 350000 man, 10 %
av befolkningen. Båda länderna, som är mycket
fattiga, spenderade ungefär en miljon dollar per dag på
det senaste kriget, som kostade tiotusentals liv. Meles Zenawi,
Etiopiens premiärminister, har gott anseende i västvärlden
särskilt i Storbritannien som i fjol tredubblade sitt bistånd.
2005-44 s 24
"Spänt på Afrikas horn"
Motsättningarna mellan Eritrea och Etiopien kan när
som helst, trots fredsavtal, urarta i nya fientligheter. FN-missionen
har i praktiken inte kunnat göra något gränstvisten
mellan länderna. Eritrea har beslutat att bannlysa FNs helikoptrar.
Många börjar betvivla FNs uppdrag i gränsområdet.
"Detta kan bli ett farligt precedensfall: man åstadkommer
ett fantastiskt fredsavtal och skickar ut en FN-fredsstyrka, och
ändå kollapsar hela processen".
2005-51 s 22
"Etiopien har annat än Eritrea att tänka på"
En blodig urladdning på Afrikas horn har avvärjts,
åtminstone för tillfället. Det var förståndigt
av Etiopien att dra tillbaka sina trupper från gränsen
när Eritrea piskades framåt av sin diktatoriske ledare,
Issaias Afwerki, som omedelbart fördömde Etiopiens åtgärd.
Detta kanske skedde som ett försök från premiärminister
Meles Zenawi att avleda uppmärksamheten från regimens
behandling av politiska motståndare. Han har erkänt
att "flera tusen" oppositionella hålls fångna
i läger.
2005-51 s 25-27
"Antika fynd skakar om nuet"
I Etiopien har man funnit nya spår efter en av mänsklighetens
stora civilisationer. Aksum är en del av UNESCOs världsarv
sedan 1980. Utgrävningarna kommer att pågå i
flera decennier och förhoppningsvis leder arbetet till att
dagens människor på platsen får det lite bättre.
2006-43 s 22
"Oron växer på Afrikas horn"
Eritrea anklagas för att ha öppnat en ny front mot Etiopien
för att förse en islamistisk rörelse I Somalia
med vapen. Etiopien stöder den svaga övergångsregeringen
I Somalia, som islamisterna bekämpar och har skickat in soldater
vid flera tillfällen. Etiopien och Eritrea riskerar att ge
den pågående konflikten I Somalia "en regional
dimension".
2006-46 s 18
"Zenawi är värre än Mengistu"
Den etiopiska regeringen, allierad med USA, beskylls för
förfärliga övergrepp och mord. Detta påstår
en före detta domare som "hoppat av" till Storbritannien.
Meles regering kritiserades hårt i fjol efter det att polisen
efter det att polisen hade massakrerat 193 människor som
deltog i regimfientliga demonstrationer. "Det pågår
en systematisk massaker på regimkritiker", säger
Aberra som var ordförande i högsta domstolen i Oromia.
2006-47 s 24
"Etiopien lider förluster i Somalia"
Sex etiopiska soldater dödades och ett tjugotal sårades
i söndags i ett bakhåll, arrangerat av islamiska, krigare
i Somalia. Dessa öppnade eld mot den etiopiska konvojen med
80 fordon som var på väg till Baidoa, den somaliska
övergångsregeringens högkvarter.
2006-48 s 11
"Islamisk milis vid Etiopiens gräns"
Den islamska milis som kontrollerar stora delar av Somalia, har
placerat tusentals soldater bara halvannan mil från den
etiopiska gränsen. Etiopiens statsminister säger att
han räknar med att landets parlament kommer att ge honom
rätt att använda militärt våld för att
mota bort milisen från etiopiskt territorium om den attackerar.
2006-49 s 19-20
"Det går inte att ta miste på vapenskramlet"
Det är bara den stundande regnperioden som för ögonblicket
sätter stopp för regelrätt krig mellan Etiopien
och Somalia. Ovanligt rik nederbörd har förvandlat alla
vägar till lera. I högtalare i alla somaliska städer
som kontrolleras av islamisterna har det utropats "heligt
krig" mot Etiopien. De är redo att kämpa mot "ondskans
makter", det vill säga kristendomen. Ett mått
på islamisternas auktoritet är att de lyckats införa
ett förbud mot drogen khat. President Zenawi har visserligen
lyckats minska fattigdomen i Etiopien men han har också
förvandlat landet till en polisstat. Flera generaler och
deras underlydande har flytt över bergen till grannlandet
Eritrea för att ansluta sig till befrielsefronten Oromo,
en separatistgrupp som vill störta Zenawi och hans regim.
2006-51 s 18
"Folkmördaren Mengistu har fått sin dom"
Etiopiens förre diktator, Mengistu, dömdes nyligen skyldig
till folkmord. Han lever sedan många år i exil i Zimbabwe
och lite talar för att han någonsin behöver avtjäna
sitt straff. Han lever tryggt i en flott villa hos diktatorn Mugabe.
Mengistu styrde Etiopien från 1977 till 1991. Under hans
sista år dödades tiotusentals studerande och intellektuella
i en kampanj kallad Röd terror, "ett av Afrikas mest
systematiska massmord begånget av en stat" enligt Human
Rights Watch. Mengistu har anklagats för att personligen
med egna händer ha mördat många av offren, inklusive
Etiopiens siste kejsare, Haile Selassie.
Haile Selassie har en svensk (!) hemsida.
På Wikipedia
finns information.
2007-09 s 26-27
"Dilemmat på Afrikas Horn"
Ska väst verkligen stödja förtryckarregimen i Etiopien?
Ska givareländerna - västerländska regeringar och
hjälporganisationer - fortsätta att skicka skattebetalarnas
pengar till ett land som regelmässigt fängslar och torterar
regimkritiker? Storbritannien ökade, trots onda aningar,
sitt bistånd från 180 miljoner dollar i fjol till
260 miljoner i år. Etiopiens befolkning stiger med 2 miljoner
per år. Trots att 80 % av invånarna i Addis Abeba
stöder ett oppositionsparti fortsätta Meles Zenawis
regering att styra med hårda tag, inskränker yttrandefriheten
och tvingar oberoende tidningar att lägga ner. Oppositionens
ledare har suttit fängslade i flera år. Tusentals politiska
mord har begåtts.
2007-41 s 12
"Spänt på Afrikas horn"
Etiopiens president har bett landets lagstiftare om större
anslag till militären på grund av det som enligt presidenten
är ett växande hot från grannlandet och rivalen
Eritrea. Presidentens tal inför parlamentet inkluderade upprepade
uppmaningar till Eritrea att satsa på fred eller riskera
ett anfall från den etiopiska armén.
2007-51 s 18
"Liten men tuff"
Små män påstås kompensera bristen på
storlek med aggressivitet - och det lilla Eritrea, ministaten
på Afrikas horn. Eritrea som är beläget vid Röda
Havet och har fem miljoner invånare är för tillfället
involverat i verbala boxningsmatcher mot FN, den amerikanska regeringen
och jättegrannen Etiopien. Minsta lilla felbedömning
kan leda till en katastrof. 225000 soldater står öga
mot öga på var sin sida gränsen mellan Eritrea
och Etiopien. Etiopien skyller Eritrea för att beväpna
och stöda de islamistiska rebellerna i både Somalia
och provinsen Ogaden i Etiopien.
2008-05 s 24-26
"Demokrati kan inte köpas för pengar"
Etiopiens premiärminister, Meles Zenavi, tycker att väst
för en arrogant och ofta illa underbyggd politik gentemot
Afrika. Zenavi har haft makten sedan 1991 när hans parti
störtade Mengistu Hailes militärdiktatur. Han har hyllats
i väst för att ha bytt den marxistiska ideologin mot
marknadsekonomi men också kritiserats för brott mot
de mänskliga rättigheterna och våldsamma tillslag
mot oppositionen efter sin seger i valen 2005. För ett år
sedan skickade den etiopiske regeringen 10 000 soldater till Somalia
för att stoppa det islamistiska styret i Mogadishu och stödja
den "federala övergångsregeringen". Zenavi
är mycket kritisk till västmakternas försök
att "tvinga demokrati på ett samhälle utifrån".
Varje suverän stat måste själv bestämma hur
det vill styras, menar han.
2008-16 s 13
"Valet i Etiopien blev en fars"
Parlaments- och lokalvalen ägde rum i Etiopien i söndags.
Regimen hade diskvalificerat flera oppositionella redan före
valet. Oppositionen bojkottade i protest mot trakasserier och
hot. Deras kandidater hade hotats, skrämts och hindrats från
att registrera sig. Regeringen tillbakavisar alla anklagelser
för övergrepp.
2008-23 s 20
"Mengistu dömdes till döden"
Etiopiens högsta domstol har dömt landets före
detta härskare, Mengistu Haile Mariam till döden i hans
frånvaro. Hans marxistiska regim bedrev "röd terror"
efter kejsaren Haile Selassies fall 1974. Mengistu har bott i
Zimbabwe sedan han själv störtades från makten
1991. Tidigare artikel om massmördaren.
Se artikel
i Independent.
2008-26 s 30-31
"Är svälten oundviklig?"
Hunger hotar än en gång Afrikas näst folkrikaste
land och även denna gång är skulden delvis regeringens.
Etiopien har fortfarande alldeles för många invånare
som försöker försörja sig på alldeles
för små arealer och som är beroende av opålitliga
regnperioder. Priset på potatis, majs och durra har tredubblats
sedan förra året medan inkomsterna är desamma.
Etiopien har knappast något privat näringsliv utöver
kaffe, kat (en narkotisk växt som tuggas av somalier), grönsaker
och en smula turism. Nästan tre fjärdedelar av befolkningen
är undersysselsatt eller arbetslös. Regeringens bristande
entusiasm för privat företagande matchas av avogheten
mot politisk konkurrens. President Zenawi har försvagat de
ineffektiva oppositionspartierna genom flitigt användande
av tortyr och fängslande. Minst 159 civila, inklusive några
unga flickor, har avrättats offentligt, enligt Human Rights
Watch.
2008-32 s 23
"FN avslutar fredsuppdraget på Afrikas horn"
Säkerhetsrådet har enhälligt röstat för
att avsluta sitt åttaåriga fredsbevarande uppdrag
mellan Eritrea och Etiopien. 1700 soldater som har övervakat
en 1000 km lång och 25 km bred zon ska snarast dras tillbaka.
Uppdraget har blivit omöjligt att genomföra eftersom
eritreanerna alltmer har begränsat de fredsbevarande styrkornas
rörelseförmåga. Generalsekreterare Ban Ki Moon
fruktar för att detta tillbakadragande kan leda till krig
mellan de två länderna. Gränsdispyten mellan de
två länderna är fortfarande total. Den har rått
ända sedan 1993 då Eritrea förklarades självständigt
efter 30 år av gerillakrig.
2008-47 s 26
"Etiopien har tappat tålamodet"
Etiopien meddelade i början av veckan att det inte vill fortsätta
stödja Somalias övergångsregering "på
obestämd tid", Den etiopiska regeringen uppmanade de
somaliska ledarna att inleda en fredsprocess för att få
slut på den 17 år långa konflikten.
2009-17 s 26-27
"Man bör välja vänner med omsorg"
Meningen var att Etiopien skulle hjälpa Amerika i kriget
mot terrorismen. Men landet har i stället gjort saker och
ting värre. Bara det senaste året har Etiopiens premiärminister
Meles Zenawis regerande parti valfuskat, i praktiken bannlyst
alla oberoende människorättsgrupper, beskurit pressfriheten
och avfärdat alla krav på en utredning om misstänkta
övergrepp i den upproriska Ogadenregionen. Ändå
har landet under samma period blivit ett av de länder söder
om Sahara som får mest i amerikanskt bistånd - runt
en miljard dollar 2008. Amerikas varma relationer med Etiopien
härstammar från tiden efter 11 september 2001 när
landets kristet dominerade regering sågs som en självklar
USA-vän i en region som var måltavla för islamistiska
extremister. USA behövde hjälp för att bekämpa
al-Qaida anslutna islamister i Somalia. Idag bör USA trycka
på för demokrati i Etiopien som också måste
pressas att försona sig med ärkefienden Eritrea.
2009-34 s 8
"Etiopien och Eritrea förlikas"
De båda ländernas skadeståndsanspråk har
retts ut. Kraven uppgick till hundratals miljoner dollar för
dödsfall, skador, våldtäkter, plundring och förstörelse
under ländernas tvååriga gränskrig. Beslutet,
som kungjordes i tisdags i Haag ledde efter kvittning av kraven
att Eritrea blev skyldigt Etiopien 10 miljoner dollar. Båda
länderna har accepterat förlikningsbeslutet.
2009-35 s 23-24
"Meles Zenawis två ansikten"
Porträtt: Etiopiens seglivade premiärminister.
Han är bara 54 år men har styrt Etiopien sedan 1991.
Han hyllas av många västmakter för att vara en
ledare som kämpar mot folkets fattigdom. Och för att
hålla landets brottslighetstal på låg nivå
och för att hindra landets parlamentsledamöter från
att bygga upp stora privatförmögenheter. Den före
detta marxistiske motståndskämpen är emellertid
betydligt sämre när det gäller mänskliga rättigheter
och tolerans mot avvikande uppfattningar. Efter det ifrågasatta
valet 2005, hans polis sköt ihjäl 200 civila, lät
han fängsla många av oppositionsledarna. Ekonomin är
inte alls så strålande som Zelawi försöker
hävda. Affärsmässigt är landet mycket efterblivet.
Etiopien har bara några veckor kvar av utländska reserver.
Och nu hotar svälten igen. Men detta förnekar Zelawi
starkt. Han är mycket stingslig vad gäller de pågående
problemen i Somalia.
2009-48 s 26-29
"Om ord vore mat skulle ingen gå hungrig"
Investeringarna i jordbruket ökar lavinartat men det gör
tyvärr också misstron mot marknader och handel. Efterfrågan
på mat ökar på grund av förändrade
konsumtionsmönster och stigande inkomster, biobränslen
konkurrerar fortfarande med livsmedelsgrödor om tillgänglig
åkermark; spannmålsskördarna växer inte
lika snabbt som förr. Även om förra årets
spannmålsskörd var den största någonsin.
Enligt FAO har antalet undernärda människor i världen
ökat till över en miljard i år. Ett stort problem
är att de rika länderna inte slutar att subventionera
biobränslen med stora summor vilket leder till att stora
mängder majs försvunnit från livsmedelsmarknaden
och i stället hamnat i bränsletankar. Senaste livsmedelsmötet
i Italien gjorde ingenting för att få världsmarknaderna
att fungera bättre eller för att minska subventionerna
till biobränslen.
den mest anmärkningsvärda trenden är förskjutningen
från "livsmedelssäkerhet" till "livsmedelsoberoende".
Det senare innebär att länderna producerar sin egen
mat själv.
Etiopien
2009-48 s 30-31
"Etiopien lockar investerare"
En ny affärsmodell lockar rika länder till Etiopiens
åkrar, där det odlas mat till människor på
andra sidan jorden. Detta fattiga och kroniskt livsmedelsosäkra
land håller i rask takt på att bli en av världens
ledande för att arrendera ut enorma jordbruksarealer till
andra länder över en lång tid. En halv miljon
hektar av den afrikanska åkerjorden har redan arrenderats
ut de senaste två åren. Rikare länder vill försäkra
sig om tillräcklig tillgång på mat genom att
förstärka sina livsmedelslager med spannmålsodling
utomlands. Detta är mycket märkvärdigt. Människor
i Afrika hungrar och svälter samtidigt som mängder av
mat förs bort till rika länder i andra världsdelar.
Många misstänker att korrupta regeringar försöker
hålla sig kvar vid makten genom att på detta sätt
köpa sig diplomatiskt stöd från andra länder.
Etiopien är ett perfekt land för denna typ av affärer.
Med sin kommunistiska bakgrund är all privat egendom av jord
förbjuden. Regeringen äger marken och kan sälja
den eller arrendera ut den till vem den vill.
Bland kunderna av mark i Etiopien dominerar indierna hittills.
De har skrivit kontrakt för 4,2 miljarder dollar.
2010-13 s 28
"Etiopien är allt annat än en demokrati"
USAs och EUs beslut att använda "tyst diplomati"
gentemot Etiopien inför de allmänna valen den 23 maj
har inte uppmuntrat regimen att lätta på förtrycket.
Givarländerna måste vara tydligare i sin kritik mot
regimen menar Human Rights Watch. Etiopiens medborgare kan inte
tala fritt, organisera politiska aktiviteter eller ifrågasätta
regeringens politik via fredliga demonstrationer, röstning
i val eller publicering av egna idéer utan att riskera
vedergällning, står det i en rapport som organisationen
publicerade i förra veckan, "Hundra sätt att förtrycka".
2010-21 s 8
"Valen i Etiopien fick både godkänt och underkänt"
En valövervakare på plats, EU-sändebudet Thijs
Berman i Addis Abeba, kritiserade valen som orättvisa, men
EUs högsta diplomat, Catherine Ashton, talade i stället
om "ett viktigt ögonblick i landets demokratiska historia".
Regerande Revolutionära demokratiska folkfronten blev valets
vinnare.
2011-45 s 20
"Meles Zenawi i Etiopien"
Kritiken mot Etiopien gäller för närvarande valen
2010, då president Zenawis Etiopiska folkets revolutionära
demokratiska front erövrade otroliga 99,6 % av rösterna.
Enligt Human Rights Watch föregicks valen av "månader
av trakasserier mot oppositionen och dess anhängare"
och en regeringskampanj som gick ut på att samhällsservices
och statens resurser reserverades för medlemmar i regeringspartiet.
Etiopien har länge varit USAs allierade i kampen mot den
militanta islamistiska gruppen al-Shabab i Somalia som är
allierad med al-Qaida.
Etiopien, Porträtt
2012-34 s 22
"Etiopiens härskare är död"
Meles Zenawi, Etiopiens härskare, hade inte visat sig på
två månader. Troligen avled han i Bryssel. Han föddes
1955 och blev president 1991 efter att ha varit med om att avpollettera
Mengiustu och den kommunistiska juntan. USA har bidragit med miljontals
dollar i stöd till Etiopien under årens lopp. Under
Meles har Etiopien gjort stora framsteg vad beträffar utbildning
kvinnornas rättigheter. Och kring 2005 upplevde Etiopien
en stark ekonomisk tillväxt som fick internationell beröm.
2013-07 s 18
"Etiopiskt dammprojekt skövlar urbefolkningens jord"
Herdefolket i Omodalen tvångsförflyttas, fängslas
och dödas för att förverkliga planerna på
en enorm damm som ska göra regionen till ett viktigt centrum
för kommersiell odling. Omodalen ingår I Unescos världsarvslista
för sina speciella kulturer och etniska grupper. Deras levnadssätt
har I stort sett varit detsamma i tusentals år.
Den etiopiska regeringen hävdar att 150 000 jobb kommer att
skapas I odlingarna som kommer att drivas av malaysiska, indiska
och andra utländska företag.
2013-26 s 28-29
"Medelklassen blomstrar i Addis Abeba"
Etiopiens huvudstad ser ut som en enda stor byggarbetsplats. Medan
de höghus, breda avenyer och omgivningen växer fram,
uppstår ett nytt Addis Abeba.
Regimen prioriterar byggnationer till alla kostnader, projekt
som leds av uttryckslösa kinesiska förmän.
Etiopien med 85 miljoner invånare är Afrikas näst
största land och moderniseras nu med stor iver. En gång
var landet synonymt med envis fattigdom och hungersnöd. Etiopien
har under det senaste årtiondet åtnjutit en av de
högsta tillväxttakterna i Afrika - mellan åtta
och tio procent. En medelklass växer fram i städerna.
Medlemmarna av denna medelklass kan ännu inte konkurrera
med sina motsvarigheter i väst, men de delar en beslutsam
uppfattning om att de ska förbättra sin lott.
Etiopien har också lyckats åstadkomma så gott
som hundraprocentig skolgång.
Afrika, Etiopien, Egypten
2013-27 s 16-18
"Slaget om Nilens vatten"
En storm blåser upp kring Lake Tana i Etiopien, där
86 procent av Nilens vatten rinner upp. Koloniala avtal garanterar
att Egypten får det mesta av nilvattnet, men Addis Abeba
är fast besluten att ta hand om sitt eget vatten. 86 % av
vattnet kommer från Etiopiens högländer.
Etiopierna planerar att bygga en jättestor damm för
att fånga upp Nilens vatten för elproduktion.
En diplomatisk konflikt mellan Etiopien och Egypten om detta projekt
speglar ett maktskifte mellan ett Afrika söder om Sahara
- det svarta Afrika - och de försvagade arabstaterna i norr.
Det handlar om en kamp om vattentillgångar som har lockat
fram tal om krigshandlingar via ombud och missilanfall och skapat
fruktan för en ekonomisk härdsmälta.
2013-36 s 27
"Telekom i Etiopien"
Regeringen bygger ut nätet men stärker sin kontroll.
Etiopien har Afrikas sista stora telekommonopol. Frånvaron
av konkurrens har gjort att landet med 85 miljoner invånare
släpar efter den övriga kontinenten. Mobilerna innehas
av 70 % av befolkningen på andra håll i Afrika. I
Etiopien ligger siffran på 25 %. Enbart 2,5 % av befolkningen
har tillgång till Internet. De auktoritära ledarna
fruktar politiska konsekvenser.
NU har en överenskommelse om utbyggnad slutits med Kinas
båda ledande företag för telekomutrustning. Det
regeringen vill ha av Kina är billiga lån och mer kontroll
över medborgarna.
Etiopien,
Flyktingpolitik, Somalia
2013-44 s 24
"IKEA tillverkar skydd för flyktingar"
Den svenska möbeljätten IKEA har skickat hytter som
kan sättas ihop på Etiopiens savanner, där de
blir hus för flyktingar från Somalia. Om detta försök
slår väl ut kan man snart använda dessa hopsättbara
hytter som alternativ till tält även i andra delar av
världen.
13 hytter har hittills monterats i Kobes flyktingläger. Det
är en försöksverksamhet för IKEA och om IKEA-hytterna
fungerar så kan de snart komma att erbjuda flyktingar över
hela världen bättre hem än de konventionella tälten.
Prototyperna har gjorts för hand i Sverige för 5000
euro. Det är alldeles för dyrt. Men så snart de
kommer i massproduktion ska priset ner till cirka 715 euro.
Etiopien,
Sydsudan
2015-36 25
"Kanske kan fredsavtalet hålla den här gången"
Efter månader av förhandlingar mellan Etiopien och
Sydsudan har ett fredsavtal undertecknats. Det innebär bland
annat att biståndsorganisationerna kan rädda livet
på tusentals människor.
Rebelledaren Riek Machar är sedan länge president Kiirs
rival. Konflikten mellan de båda bröt ut i december
2013, efter en maktkamp mellan Machar som är etnisk Nuer
och Kiir från den dominerande gruppen Dinka. Striderna har
alltmer blivit en strid mellan olika folkgrupper.
2016-02
18-20
"Regeringens styrkor strömmar in i Oromo"
Den etniska folkgruppen Oromo demonstrerar mot att regeringen
försöker stjäla deras mark och att de behandlas
som andra klassens medborgare. Regeringen svarar med att sända
säkerhetsstyrkor till Oromo som skjuter rakt in i demonstrationstågen.
Oromo är den största folkgruppen i Etiopien. Folket
är till stor del nomader och har oromospråket som modersmål.
De utgör 32,1 procent av befolkningen i Etiopien (enligt
1994 års folkräkning).
Oromia är den etniska federala stat oromo har sedan år
1995. Flera oromo politiska ledare, demonstranter och journalister
har fängslats av regeringen.
Amnesty, Human Rights Watch och andra observatörer har rapporterat
om tortyr och att mänskliga rättigheter har brutits
flera gånger.
Över 400 oromo-studenter har fängslats för att
ha kritiserat regeringen för förtryck mot oromofolket
på omänskliga sätt.
En majoritet av oromofolket vill ha ett självständigt
Oromia. Den största rebellgruppen är Oromofolkets Befrielsefront
(Oromo Liberation Front, OLF) och har den senaste året ökat
sina attentat mot regeringssoldater.
Etiopien,
Sudan, Sydsudan, Terrorism
2016-16 25
"Etiopisk vendetta efter massaker"
Beväpnade män ur den sydsudanska Murle-stammen hemsökte
ett antal byar i Etiopiens avlägsna Gambella-provins tidigt
förra fredagen. De dödade 208 mödrar och barn.
De förde också bort 102 barn. 2000 boskapsdjur fördes
bort.
Gambella provinsen är hem för nära 280 000 flyktingar
från striderna i Sydsudan där ett inbördeskrig
rasat fram till slutet av förra året. Under de senaste
två åren har styrkor från de rivaliserande Dinka-
och Nuerstammarna utfört illdåd mot varandra. De huvdusakliga
offren för förra fredagens angrepp var Nuer som bor
på den etiopiska sidan av gränsen.
Gambella var också scenen för en blodig konflikt tidigare
under året mellan medlemmar av Nuer- och Anuakstammarna.
Då anklagades de lokala etiopiska säkerhetsstyrkorna
för att stödja sina respektive stammar. Detta ledde
till att Etiopiens regering avväpnade den regionala polisen.
"
Ethiopia vows to pursue South Sudan gunmen who killed 200 in cross-border
raid"
2016-34
14-15
"Etiopiens regering vill ha kontroll över vad som sägs
om landet"
Efter att ha genomlevt den värsta torkan på 50 år
har Etiopien åter fått regn. På vissa ställen
regnar det för mycket, vilket har lett till översvämningar
- något som regeringen är ovillig att tala om. Översvämningarna
har lett till ett nytt sjukdomshot. Mässling, hjärnhinneinflammation,
malaria och skabb ökar. Det värsta är utbrott av
vad man kallar "AWD", som står för "Akut
vattnig diarré. Det är ett potentiellt livshotande
tillstånd som orsakas av vatten som är infekterat med
bakterien Vibrio Cholerae. På alla andra håll i världen
kallas detta för kolera. Men inte i Etiopien. Där får
inte internationella humanitära organisationer inte säga
"kolera" och inte publicera uppgifter om hur många
som har drabbats eller hurs snabbt koleran kan spridas till andra
regioner på grund av en frekvent folkvandring mellan Addis
Abeba och andra regioner.
Känsligheten för dåliga nyheter omfattar även
det ekonomiska området. Regeringen verkar producera "rosigare"
siffror än de internationella institutionerna.
" Ethiopia
doesn't want you to know these things are happening in the country"
Etiopien
2017-09 20-21
"Bankerna står i kö för att få investera
i Afrikas snabbats växande ekonomi"
Under de senaste två åren har Afrikas största
långivare, Standard Bank Group, och Kenyas största
långivare, KCB Group, gjort som Commerzbank och Ecobank
Transnational och öppnat representationskontor i Afrikas
näst folkrikaste land söder om Sahara. De satsar på
att landets ambitioner att gå med i WTO i kombination med
en ökad efterfrågan på kapital kommer att öppna
naäringslivet, som varit slutet för investeringar sedan
en marxistisk junta nationaliserade bankerna för fyra decennier
sedan.
I Etiopien bor 105 miljoner människor och landets BNP omfattar
62 miljarder dollar. Ekonomin har under det senaste decenniet
vuxit snabbare än i något annan land söder om
Sahara.
Etiopien,
Miljö
2017-29 26-28
"Klimatförändringar hotar traditionella levnadssätt"
Myndigheter och biståndsorganisationer försöker
komma vidare från de omedelbara humanitära insatserna
och uppmuntra en övergång till en försörjning
som är mindra känslig för torka och andra klimatchocker.
I många länder där man livnärt sig som herde
är sådana försörningsförhållanden
inte längre lönsamma.
I den somaliska regionen i sydöstra Etiopien har under de
senaste månaderna 450 000 personer övergivit sin nomadiska
livsstil och tagit sig till ett läger för att få
bistånd i form av mat. Det finns 5 miljoner människor
i Etiopiens somaliska region av dem är cirka 40 % herdar
som bedriver djuruppfödning.
Ledare för Etiopiens katastrofarbete heter Mitiku Kassa.
Han förklarar att genom att gräva djupa brunnar och
hämta vatten från de få floderna kan myndigheterna
skapa konstbevattnade jordbruk och små gårdar i områden
där man traditionellt har arbetat som herdar. Men fär
många är det skrämmande att ändra livsstil.
sidans topp
