Colombia |
|
|
|
Info | El Tiempo |
96-21 s 21-22
"Ingen kan vinna kriget i Colombia"
Rebellerna är inte direkt någon hjältemodig befrielserörelse.
de dödar civila arbetare, tar emot narkotikapengar och begär
lösensummor för kidnappade. Presidenten Ernesto Samper
misstänks för att ha låtit sin valkampanj 1994
betalas med narkotikapengar. Justitieministern arresterades i
maj misstänkt för kontakter med narkotikamaffian.
96-34 s 12-13
"Knarkkungarnas barn lever i skuggan av fädernas illdåd"
De två bröderna Orijuela, stora knarkkungar i Cali
i Colombia, nu gripna, hade drömmar om att göra en colombisk
variant av klanen Kennedy. Familjen företagskonglomerat sysselsätter
7000 personer. Barnen kan aldrig undkomma sina familjeband med
kartellen.
97-31 s 10-11
"Ett utrotningskrig pågår i Colombia"
Antalet politiska mord stiger allt som valet närmar sig.
Och våldet kommer från både höger och vänster.
(En oklar artikel som tycks handla om hur FARC-gerillan tillsammans
med kommunisterna 1985 grundade ett politiskt parti: Patriotiska
Unionen. Nu dödas många av partimedlemmarna av högerextremistiska
dödspatruller eller andra beväpnade grupper, i väntan
på kommunvalen. Det är tydligt att det är mycket
viktigt vem som sitter i kommunledningarna. Det är svårt
att inte tro att det handlar om vem som ska ha rätt att fördela
inkomsterna från narkotikahandeln!)
97-43 s 16-18
"Läget i Colombia försämras stadigt"
Colombia faller sönder men Ernesto Samper, hånad utomlands
och nästan maktlös hemma, lyckas på ett eller
annat sätt sitta kvar i presidentpalatset.
Han anklagas för att ha tagit emot 6,2 miljoner dollar från
narkotikakartellen Cali. Han har inte kontroll över sina
armégeneraler som bedriver eget krig mot gerillan FARC.
Dessa har en mycket stark ställning i landet. Landets egen
militär är svag.
97-43 s 19
"Jag har varit modig"
Colombias president Ernesto Samper beskriver i en intervju den
politiska krisen och regeringens krig mot gerilla och narkotikakungar.
98-23 s 17-18
"Vem kommer efter Samper?"
Alla kandidaterna i det colombianska presidentvalet lovar förändring,
men inget har rent mjöl i påsen. Samper får inte
väljas om efter 4 år som president. 95 % av folket
anser att det är vänsterrebellerna som bär ansvaret
för våldet och den president vinner som bäste
vet att föra kampen mot dessa.
98-26 s 16
"Colombia valde ny ledare"
Andreas Pastrana vann presidentvalet mot den förre korrumperade
Sampers favorit. Han har lovat fredssamtal med vänsterrebellerna.
Hans konservativa parti sätter nu stopp för liberaldemokraternas
12 år vid makten.
98-26 s 16-20
"Går det att rädda Colombia?"
Colombias folk har hamnat i korselden i en allt blodigare strid
om land, makt och ideologi. Frågan är om en ny president
förmår stärka den nästan maktlösa regeringen
och rädda landet från kaos.
16 maj angrep "paramilitära styrkor" en fest. Grep
många män som de sedan anklagade för samröre
med gerillan. Minst 25 personer dödades och deras lik brändes
(vad är detta för ett terrorland??). Vänstergerillan
finansieras av narkotikahandeln och opererar fritt över halva
landet. (ett helt laglöst land. det måste väl
bero på hur vanliga människor är? Latinamerikas
albaner?) Ett skäl är att förre presidenten Sampers
avslöjades med att ha vunnit valet med narkotikapengar 1994.
All internationell trovärdighet för landets ledning
försvann! "Colombia börjar likna Somalia".
Den marxistiska gerillan FARC har inte som andra försvunnit
efter USSRs sönderfall utan tvärtom växt sig starkare
och är mer ledning i landet än den legitima. Framför
allt starkare än dess inkompetenta armé.
98-30 s 18-19
"Colombia drömmer om fred"
Med en ny president som snart ska tillträda sitt ämbete
har landets båda gerillarörelser åtminstone börjat
föra samtal med myndigheterna. Andres Pastrana har träffat
FARCs ledare Marulanda i djungeln och ELNs (nationella befrielserörelse)
representanter i Würzburg. Orsaken är att gerillarörelserna
är tillbakaträngda av de stora paramilitära styrkorna.
Staten förlorar 2% i tillväxt årligen på
striderna. Gerillarörelserna har inte samma tro på
den fria marknaden som Pastrana.
98-34 s 19
"Kokainodlarna erbjuds alternativa grödor"
USA kommer nu att finansiera alternativ utveckling av Colombias
jordbruk.
98-38 24
"Colombia - Landsbygden avfolkas i krigets spår"
Hundratusentalc colombianer har tvingats fly från sina hem
p g a inbördeskriget. Detta är historien om den senaste
massflykten.
Flera grupper vänstergerilla, paramilitära trupper och
regeringsstyrkorna slåss inbördes och mot varandra
och använder civila som slagträn. (Ett snyggt tillstånd
i landet!)
98-45 19-20
"Colombias fredsplan väcker nya farhågor"
Ansträngningarna att göra slut på inbördeskriget
kan ge krigsherrarna fritt spelrum i de kokainodlande distrikten.
Två års förödmjukande nederlag mot tre olika
rebellfraktioner i kombination med ett starkt tryck från
allmänheten att göra slut på kriget har tvingat
presidenten Pastrana att börja dra tillbaka militären
och överlämna område efter område åt
gerillan, utväxla fängslade gerillaledare mot soldater
etc.
99-31 s 13-14
"Colombia får USAs hjälp i kampen mot narkotika
och rebeller"
Myndigheternas motståndare i kriget mot narkotikan är
gerillan. USA hjälper till att utbilda och finansiera en
"antidrog-bataljon". Man vill beröva FARC dess
inkomstkälla och på det sättet hejda gerillan
och det våld som narkotikahandeln orsakar i Colombia.
2000-11 s 18
"Det fria ordets representant går i exil"
Chefredaktören på El Tiempo i Colombia har flytt landet
sedan han hotats till döden av marxistiska rebelledare. Han
har fört en hård kamp för att stoppa "den
makabra kidnappningsindustrin"
2000-19 s 21-22
"Gerillan i Colombia sänder motstridiga signaler"
Den colombianska FARC-gerillan har bildat ett nytt parti. Samtidigt
ryktas det om en ny storoffensiv, vilket tydligen inte hindrar
FARC-gerillan från att delta i fredsprocessen.
2000-33 s 23-24
"Colombia kan åtminstone börja hoppas på
fred"
Den colombianske presidenten Andrés Pastrana har fått
utstå mycket kritik, men han har också fått
beröm för sina ansträngningar att sluta fred med
gerillan.
Men för var dag sjunker Colombia ännu djupare i kaos.
Nationens 36 år långa inbördeskrig blir allt
våldsammare. Vänstergerillor, finansierade med narkotikahandel
och kidnappning, verkar på 40 % av territoriet. 35000 människor
har dött och 1,8 miljoner har fördrivits från
sina hem.
USA investerar däremot i Pastrana. Han får pengar för
att bekämpa FARC-gerillan som skyddar narkotikaproducenterna
och gjort att mängden narkotika till USA har ökat. 90
% av kokainet i USA kommer från Colombia (Colombia är
för USA vad Afghanistan är för Ryssland!).
2000-36 s 19-20
"Colombia får hjälp av USA i kriget mot narkotikan"
Clinton var vid sitt besök nyligen i Colombia ytterst angelägen
om att markera att det inte är fråga om någon
militär inblandning från USAs sida. Flera miljarder
dollar lovar USA nu till "Plan Colombia", ett program
för sociala reformer och narkotikabekämpning för
att rädda demokratin i landet. Men det handlar inte om "ett
nytt Vietnam". Olika vänsterterroristgrupper protesterar
vilt.
2000-36 s 120-21
"Grannarna skyddar sig mot oönskade konsekvenser"
Colombias grannstater Brasilien, Ecuador, Peru och Venezuela fruktar
att invaderas av flyktingar och rebeller från Colombia om
"Plan Colombia" lyckas. De är rädda för
att knarkproducenterna byter land.
2000-42 s 21-22
"Vägen från Koka till kaffe är lång
och farlig"
USAs och Colombias storoffensiv mot koka och opium i Colombia
har precis börjat. Insatserna är höga, utmaningarna
är stora, och resultatet är än så länge
mycket ovisst. Colombiaplanen innebär 1,3 miljarder dollar
i hjälp och att alla stora kokaplantager ska förstöras.
Colombianska soldater beväpnade med amerikanska vapen ska
erövra plantagerna från de narkotikahandlare som driver
dem och de gerillastyrkor som bevakar dem. Man ska också
försöka övertala småodlarna att övergå
till andra grödor och bidra med pengar till detta. Ett sådant
program har rönt viss framgång i Bolivia.
2000-42 s 23
"FARC-gerillan överskrider gränserna"
Colombianska rebeller kidnappade förra veckan utländska
oljearbetare i Ecuador. FARC har tagit på sig ogärningen
och säger att den är en vedergällning för
Colombiaplanen. FARC har börjat operera allt oftare utanför
Colombia. Gerillan vässar därmed sina vapen i kampen
mot den USA-finansierade Colombiaplanen. FARC är den starkaste,
äldsta och rikaste terroristgruppen i Latinamerika.
2001-3 s 16-17
"Kriget i Columbia sprider sig över gränsen"
Alla länder som gränsar till Colombia befarar att våld
och kokaodling kommer att spridas över gränserna i takt
med att konflikten i Colombia förvärras och USAs inblandning
intensifieras. Värst utsatt är grannstaten Ecuador,
som befarar att landet blir ett nytt Kambodja i takt med att Colombia
utvecklas till ett nytt Vietnam. Orsaken till flyktingströmmen
av narkotikaodlare och andra är det bidrag på 10 miljarder
svenska kronor som USA lämnar som bidrag till Colombias narkotikakrig.
2001-10 s 14-15
"På gränsen till kaos"
Inbördeskriget i Colombia infekterar en hel region. Våld
och hot breder ut sig längs Columbias gränser, inte
bara till den venezuleanska landsbygden utan också till
Peru, Brasilien, Ecuador och Panama. Det som underblåser
våldet är den massiva, militära antinarkotikakampanjen
"Colombiaplanen". Både de colombianska rebellerna
på vänsterkanten deras fiender, de privata arméerna
kämpar om kontrollen över narkotikahandeln. Många
oskyldiga offer drabbas, en flyktingkris hotar och polisen står
maktlös.
2001-10 s 15
"Kokaodlingen ökar"
Kokaodlingen i Colombia ökade med 11 % förra året
trots regeringens intensiva ansträngningar att med USAs hjälp
sätta stopp för verksamheten. USA har uttryckt besvikelse
över EUs svala intresse för att stödja Colombiaplanen.
Förklaringen är att de flesta länder i Europa ogillar
militärens dominerande roll i Colombiaplanen.
2001-13 s 22
"Våldet skördar nya offer"
Högerextremistiska paramilitära dödspatruller beskylls
för att ligga bakom morden på 16 colombianer. De senaste
dagarnas brutala mord är bara några exempel på
det brutala våldet i det colombianska inbördeskriget
som har varat i 37 år och som har skördat 40000 liv
i det gångna decenniet.
2001-38 s 22-23
"Kriget i Colombia breder ut sig"
Den alltmer infekterade konflikten i Colombia har gjort att droger
och rädsla börjar invadera tidigare stabila områden.
I Colombias krig finns det 4 parter: två marxistiska arméer
- FARC och ELN, den colombianska armén och en regeringsvänlig
"paramilitär" styrka - AUC. (Att
de två marxistiska arméerna slåss för
att ta hand om och fördela försäljningsintäkterna
från böndernas narkotikaodling är väl ganska
klart. Så fort nya kokaodlingar dyker upp är genast
FARC eller ELN där med sina beväpnade terrorister. Den
amerikanska hjälpen är inriktad på att beröva
rebellarmén dess andel av intäkterna från Colombias
narkotikaindustri).
2001-40 s 23
"Populär minister mördades av gerillan"
För drygt en vecka sedan kidnappades Colombias älskade
f d kulturminister Consuelo Araujo av FARC-terroristerna. Nu har
hon hittats skjuten. Detta visar att FARC inte har något
intresse av att minska de kidnappningar som varit det viktigaste
inslaget i dess taktik under det fyra decennier långa kriget
mot samhället.
2001-42 s 23-24
"Fredsarbetet i Colombia går mycket trögt"
Terroristerna i Colombia må vara regionala och sakna globala
kontakter, men det gör dem inte lättare att besegra.
President Pastrana har gett terroristerna ett eget område,
en "demilitariserad zon". Han vill också kompensera
gerillan med ekonomisk hjälp för att de ska sluta med
kidnappningar. Opinionen i landet är nu emot detta. FARC
står tillsammans med den mindre gruppen ELN på USAs
officiella lista över utländska terrororganisationer.
Men tillhör inte de terrororganisationer som är målet
för USAs antiterrorkrig. Därför är det inte
säkert att USA i förlängningen kommer att spendera
så mycket mer pengar för att hjälpa Colombias
regering.
2002 1-1/2 s 13
"Nya fredsinitiativ i Colombia"
President Pastrana har inlett nya fredsförhandlingar med
landets största rebellgrupp, FARC. Han har satt den 20 januari
som tidsgräns för upprättandet av ny vapenvila.
Pastrana, vars mandat löper ut i augusti, hoppas att kunna
sätta stopp för 37 års rebellverksamhet som kostat
40000 människor livet.
2002-03 s 15
"Fredsprocessen i Colombia räddades i sista minuten"
FARC-gerillan övertalades att gå med på president
Pastranas krav. Överenskommelsen mellan regeringen i Bogota
och rebellerna kom mindre än 5 timmar innan president Andres
Pastranas tidsfrist löpte ut. Kravet var att gerillan skulle
retirera från den demilitariserade zonen varefter regeringsstyrkor
skulle gå in.
2002-6 s 19
"Colombianerna tror inte längre på fredsprocessen"
Den colombianska vänstergerillans fortsatta attacker, trots
återupptagna fredsförhandlingar, stärker colombianernas
skepsis mot fredsprocessen och ökar chanserna för en
av de mest kompromisslösa kandidaterna, Alvaro Uribe Velez,
en av fredsprocessens skarpaste kritiker, i årets presidentval
att kamma hem segern.
En opinionsmätning visar att gerillans attacker har fått
befolkningen att svänga kraftigt åt höger. Den
tror nu att militären kan besegra FARCs 18000 gerillasoldater.
2002-09 s 15-16
"Krig som vanligt igen"
Colombias försök att förhandla fram en fredsuppgörelse
med vänstergerillan har brakat samman. Det betyder att landet
nu går mot en period av ökat våld men förr
eller senare måste konfliktens parter återuppta samtalen.
Droppen som fick Pastranas bägare att rinna över var
en ovanligt fräck kidnappning från FARCs sida. Senator
Jorge Turbay fångades tillsammans med några andra
flygplanskapare. Armén är nu bättre rustad att
ta itu med FARC-rebellerna. USA har finansierat, utbildat och
utrustat tre nya bataljoner för att utrota den illegala narkotikaindustrin
som finansierar både FARCs och de paramilitära styrkornas
verksamhet.
2002-09 s 16
"Presidentkandidat kidnappades"
En av kandidaterna i Columbias presidentval kidnappades av rebeller
tillsammans med sin kampanjledare. Ingrid Betancourt och hennes
medarbetare stoppades av FARC-rebeller och greps.
2002-09 s 16-17
"Kriget tränger in i städerna"
Colombias paramilitära styrkor bedriver en intensiv rekryteringskampanj
i städernas slumområden. De hävdar att de tränger
in i städerna för att avvärja - och i vissa fall
sätta punkt för - FARC- och ELN-rebellernas infiltration.
Gangstrar mot gangstrar. Kampen står om att kunna vanliga
människors produktiva verksamheten, antingen denna består
av oljeutvinning eller narkotikaodling.
2002-11 s 13
"Valet i Colombia avlöpte utan våld"
Det hårt prövade colombianska folket gick i söndags
till val för att utse en ny kongress, vars uppdrag kan bli
att öka militärbudgeten och ge militären friare
händer i kampen mot landets gerillarörelser. Kandidater
av alla de slag - från f d rebeller och traditionella partipolitiker
till en f d general - har fått mandat i landets tvåkammarparlament.
FARC-rebellernas uppmaning att bojkotta valet eftersom det bara
fanns "de rikas" kandidater att välja mellan förklingade
ohörd.
2002-16 s 19-22
"Uribes hårda linje lockar Colombias väljare"
Alvaro Uribe Velez var länge ett oskrivet blad. Sean intensifierade
FARC-gerillan sin offensiv och Uribe blev snabbt favorit inför
presidentvalet nästa månad. Frågan är nu
om Uribes hårda linje resulterar i fred - eller ännu
blodigare krig. Det finns en majoritet bland det colombianska
folket som stöder Uribe om han skulle ge de väpnade
styrkorna fria händer att göra vad som krävs för
att krossa gerillan. Folkmajoriteten förstår inte hur
president Pastrana kunde ge den marxistiska gerillan kontrollen
över ett område lika stort som Schweiz utan att först
kräva vapenvila.
2002-22 s 15-16
"Uribe har mandat att krossa rebellerna"
Efter tre år av fruktlösa fredsförhandlingar gav
de colombianska väljarna ett överväldigande stöd
till den presidentkandidat som under valkampanjen har förespråkat
en militär storoffensiv mot Colombias två rebellgrupper.
Han fick ett mycket starkt mandat av väljarna att bekämpa
terrorismen. Han ska också bekämpa korruptionen och
banta ner byråkratin. Usa har gett honom sitt starka stöd.
2002-24 s 20
"Uribe lovar lag och ordning"
Alvaro Uribe Vélez, som blir Colombias nye president, lovar
att utrota gerillan och återupprätta lag och ordning.
Bara några dagar efter presidentvalet avbröt den sittande
presidenten, Andrés Pastrana samtalen med vänstergerillan
ELN. USA kommer att ha "mycket nära relationer"
med Uribe och menar att hans seger visar att colombianerna är
trötta på terrorismen. Han behöver all hjälp
han kan få om han ska lyckas bryta den till synes ändlösa
våldcykeln i Colombia.
2002-26 s 22-23
"Colombia kan bli ett mini-Vietnam"
Den nye presidenten Uribe vill ha mer pengar från Washington
för att bekämpa den narkotikaindustri och den terrorism
som i tre decennier har orsakat död och våld i Colombia.
Frågan är hur långt in i det colombianska träsket
Bushs regering vågar gå. Redan är 1,3 miljarder
dollar fördelade. Nu har Vita Huset bett kongressen att godkänna
ytterligare 572 miljoner dollar.
Många ifrågasätter Washingtons generösa
bidrag till Colombias militärer. Vad tjänar hjälpen
till?
2002-26 s 23-25
"En värdig reträtt"
Den colombianska regeringens förhandlingar med rebellgruppen
ELN avbröts nyligen. Om ingen lösning hittas uppstår
risken att ELN allierar sig med den större FARC-gerillan.
ELN har 5000 väpnade soldater mot FARCs 17000. ELN grundades
1964 inspirerad av Castros kubanska revolution. ELN vill av staten
få kompensation för att den upphör med inkomstbringande
aktiviteter som kidnappningar och utpressning.
2002-41 s 21-22
"Colombia trappar upp kriget (mot brottsligheten och anarkin)"
President Uribe hoppas att reservstyrkor och informatörer
ska öka säkerheten i hans krigshärjade land. Under
sin presidentkampanj lovade han att Colombia skulle bli ett säkrare
land. Colombias säkerhetsstyrkor står inför tre
hot: dels två gerillaarméer på "vänsterkanten"
och dels "paramilitära miliser". Armén har
ökat från 117000 till 140000 man. Den har fått
en stor helikopterflotta. De 180 kommuner som saknar polis ska
få det inom ett år.
2002-47 s 23-24
"USA slår två flugor i en smäll"
Den amerikanska justitieministern Ashcrofts åtalar 3 av
rebellgruppen FARCs ledare. Dessutom åtalas Carlos Castano,
ledare för de högerinriktade självförsvarsstyrkorna,
för narkotikabrott. Alla är på fri fot men åtalen
skapar oro hos medbrottslingarna. USA vill hjälpa den nye
presidenten Uribe att krossa både paramilitära styrkor
och marxistiska gerillagrupper som utövat terrorism i 28
år och som försörjer sig genom narkotikahandel.
2003-22 s 8
"Tvångsrekrytering i djungeln"
Brasilien hyser starka misstankar om att marxistiska rebeller
från Colombia överskrider gränsen inne i djungeln
där de tvångsrekryterar unga indianer. Rebellerna lurar
offren genom att måla upp bilden av ett bättre liv.
2003-25 s 22-25
"Supermannen Uribe håller ställningarna"
En handlingskraftig och populär president har gjort en rivstart
i Colombia. Frågan är bara hur länge en regering
kan vara en enmansshow. Uribe har börjat bygga ut säkerhetsstyrkorna,
lanserat en massiv kampanj mot narkotikahandeln och drivit igenom
en rad ekonomiska reformer. Han prioriterar säkerheten. Han
vill att staten ska ta kontroll över de stora områden
på landsbygden där gerillan styr. Men armén
har ännu inte lyckats fånga någon av gerillans
högsta ledare. Främsta insatsen har förmodligen
gjort mot odling av narkotika. Stora kokaområden har besprutats
med växtgift.
2003-30/31 s 24
"Paramilitären lägger ner vapnen i Colombia"
De enade försvarsstyrkorna i Colombia (AUC) lovade nyligen
att börja demobilisera sina 10000 soldater mot slutet av
året. AUC står bakom många av övergreppen
mot mänskliga rättigheter sedan de i början av
1980-talet började bekämpa utpressning och kidnappningar
iscensatta av rebeller på landsbygden (FARC) som opererade
under marxistiska förtecken. USA pekar ut både AUC
och FARC som terroristgrupper. Colombias fredsombudsman, Luis
Carlo Estrepo, hoppas att samtalen med AUC ska förmå
FARC och dess "lillebror", den kubanskt inspirerade
Nationella befrielsearmén, ska lägga ner vapnen.
2003-35 s 22
"USA återtar kontrollen över Colombias luftrum"
Övervakningen syftar till att skilja illegal flygtrafik,
som fraktar exempelvis droger, från den legala trafiken.
Colombia tillhör de länder som får stort militärt
bistånd från USA. Kampen mot narkotikahandeln i Colombia
har anknytning till kriget mot terrorismen. Landets vänsterextremistiska
rebeller förefaller oövervinnliga så länge
de vadar i knarkpengar. Terroristgruppen Farc är inte bara
ett hot mot Columbia utan mot hela regionen.
2003-37 s 22-23
"Konsten att hitta en människa"
Hösten 1989 fick den colombianske polisöversten Hugo
Martinez det otacksamma uppdraget att söka reda på
den ökända narkotikakungen Pablo Escobar. 30 av de 200
polismän som stod under Martinez befäl dödades
under jaktens två första veckor. Överstens familj
tog emot flera dödshot och Escobar lyckades undkomma i drygt
tre år. Martinez tror att Saddam gömmer sig i en stor
stad, där det bor många människor som talar som
han och liknar honom till utseendet. Om han inte själv är
aktiv kan han gömma sig länge. Det behövs poliser
för att hitta honom, inte militärer, och de bör
vara civilklädda irakier som inte själva väcker
uppseende.
2003-46 s 20-21
"Nu drar vänstervinden in i Colombia också"
Att en f d kommunist har erövrat borgmästarposten i
Bogota är en stor missräkning för landets president,
Alvaro Uribe. Den facklige ledaren Luis Eduardo Garzón,
som är 52 år och kallas Lucho, kommer den 1 januari
2004 att bli borgmästare i huvudstaden. Det är första
gången i landets historia som en vänsterpolitiker flyttar
in i stadshuset. Den marxistiska gerillan FARC har anledning att
frukta det faktum att det nu är bevisat att vänstern
kan ta makten på demokratisk väg. Det blir svårare
att övertyga folket att terror och våld är den
enda rätta vägen.
2004-06 s 15-16
"Vänstern har tagit makten i Colombias huvudstad"
Bogotás borgmästare, Luis Eduardo Garzón, har
seglat upp som en stark rival till president Uribe. Garzon har
en fattig arbetarbakgrund. Han försörjde sig själv
under gymnasieåren. Under högskolestudierna var han
vaktmästare vid Colombias största oljeföretag.
Han blev facklig ledare och ordförande för det colombianska
arbetarförbundet i sex år. På denna post grundade
han en egen politisk rörelse, Oberoende Demokratiskt Centrum
(IDP) som är en koalition av vänsterpartier. Garzón
motsätter sig president Uribes militära strategi i försöken
att få ett slut på inbördeskriget. Han kommer
att komplicera livet för presidenten. Hälften av Bogotá
7 miljoner invånare lever i fattigdom. En utmaning för
Garzón men det värsta hotet mot honom är terroristgruppen
FARC, den s k vänstergerillan.
2004-22 s 25
"Colombia är den värsta katastrofen"
Narkotikakrigen i Colombia har orsakat den värsta krisen
för civila i Latinamerika. Kriget har drivit två miljoner
människor från sina hem och flera indianstammar är
utrotningshotade, enligt en FN-rapport som publicerades nyligen.
FNs humanitära samordnare, Jan Egeland, menar att "Colombia
är den värsta humanitära katastrofen i västra
hemisfären". 2002 tvingades 320000 colombianer lämna
sina boplatser.
2004-25 s 21-23
"En ljusning anas i narkotikakriget"
Efter drygt 20 års inbördeskrig kan president Uribe
fira de första framgångarna i försöken att
avväpna Colombias paramilitära styrkor. Paramilitären
kräver i gengäld amnesti för alla förbrytelser
och att deras ledare som misstänks för narkotikahandel,
inte ska lämnas ut till USA. I november 2003 slöt Medellins
största milis, Bloque Cacique Nutibara, som hade 874 beväpnade
mordiska medlemmar, fredsavtal med regeringen. Drygt 10000 "paramilitärer"
har varit engagerade i kriget mot landets "vänsterinriktade"
gerillaterrorister. kriget har pågått i 40 år
och dödat 15000. Dessa som kalla sig "FARC" eller
"ELN" har sedan 1960-talet "kämpat för
Colombias befrielse". Ledare för Bloque Cacique Nutibara,
är Don Berna, som är den store knarkkungen sedan Pablo
Escobars död 1993. "Paramilitärerna är landets
största rusgiftskartell". USAs ambassadör i Colombia
kallar dem för "narkoterrorister". FARC och paramiliserna
har ett gemensamt ekonomiskt intresse. Båda "sidorna"
lever på narkotikahandel.
2004-25 s 23-24
"Odlarna anpassar sig till nya villkor"
Amerikanska narkotikabekämpare hävdar att kokainproduktionen
i Anderna minskat från 1155 ton som var rekordet 2001 till
835 ton. Marknaden i USA beräknas vara 250-300 ton per år.
Konsumentmarknadspriset är relativt lågt, 20000 dollar
per kilo och kvaliteten är hög. Besprutningen av odlingar
i Colombia har minskat produktionen. Ny odlingar röjs emellertid
hela tiden. De är små och ligger på otillgängliga
platser. Kokainbruket har minskat i USA. Nu går rutten via
Brasilien i stället till Europa vars konsumtion ökat
till 200 ton per år. Även Afrikas konsumtion har ökat
kraftigt. Kokainhandeln har blivit global.
2004-40 22
"Fredsförhandlingarna är i fara"
Förhandlingarna mellan landets regering och ledare för
landets paramilitära grupper håller på att bryta
samman. Regeringen ska ha gett löften om att agenter som
frivilligt lämnar ifrån sig sina vapen inte ska utlämnas
till USA. Då regeringen meddelade att en paramilitär
ledare, Juan Carlos Sierra, inte accepterades som förhandlingspartner
utan skulle gripas och eventuellt utlämnas höll förhandlingarna
på att gå över styr.
2004-45 s 23-24
"Samhällets fiender bildar oheliga allianser"
Colombias narkotikakungar förenar sig med högermilisen
i ett försök att få amnesti för sina brott.
Nu uppträder de under falska namn och i köpta uniformer.
Varken den amerikanska eller den colombianska regeringen låter
sig emellertid luras. USAs ambassadör i Bogotá kallar
dem för "kriminella, knarkhandlare, mördare och
tjuvar".
2004-50 s 22
"Uribe får chansen att sitta kvar"
Alvaro Uribe kommer förmodligen att kunna ställa upp
för omval i nästa presidentval tack vare en författningsförändring.
Inte minst regeringen i Washington är mycket nöjd. Den
colombianska kongressen har godkänt ett tillägg till
författningen som gör det möjligt för presidenten
att ställa upp för omval 2006. Bush anser att Uribe
behöver ytterligare 4 år för att lösa den
långa konflikten mellan regering och marxistiska rebeller.
Uribe är efter 28 månader vid makten fortfarande mycket
populär.
2004-52 s 24
"Rebellerna avvisar gisslanuppgörelse"
Marxistiska rebeller har avvisat president Álvaro Uribes
erbjudande att upphäva utlämningsordern mot gerillaledaren
Ricardo Palmera som för närvarande hålls fängslad.
Han skulle egentligen utlämnas till USA där han är
åtalad för narkotikahandel. Ett villkor för att
upphäva ordern var att rebellerna i sin tur släpper
63 kidnappningsoffer, inklusive tre amerikaner, som arbetar i
vapenindustrin, och detta vägrar FARC att göra.
2005-6 s 20-21
"Chávez och Uribe drar inte jämnt"
Hugo Chávez i Venezuela och Alvaro Uribe i Colombia är
inte bästa vänner, men handelsförbindelserna mellan
deras länder uppmanar till försoning. De båda
sydamerikanske ledare bråkar om kidnappningen av FARC-terroristen
Rodrigo Granda som levde i exil i Venezuela och nyligen fått
venezuelanskt medborgarskap och som fungerade som ett slags mobil
ambassadör för gerillarörelsen. Han kidnappades
i Venezuelas huvudstad Caracas i december.
2005-9 s 8
"Gerillan avfärdar bytesaffär"
Den marxistiska rebellgruppen FARC i Colombia går inte med
på att byta ut sin gisslan mot fängslade rebeller om
inte gerillaledaren Ricardo Palmera som utlämnades till USA
i fjol, släpps fri och skickas hem igen. FARC varnar för
att de kidnappades släktingar kan få vänta länge
inan de återser sina kära.
2005-24 s 22
"Politik är förenat med livsfara i Colombia"
Flera blodiga rebellattacker har satt punkt för ett år
av relativt lugn. I ett attentat i Puerto Rico dödades många
fullmäktigeledamöter när de höll möte
av terroristorganisationen FARC. Puerto Rico ligger i ett område
som terroristerna kontrollerar därför att området
gränsar till Peru och Brasilien och är därför
viktigt för de många som lever på att smuggla.
Borgmästaren mördades för 4 år sedan och
politikerna kan bara överleva om de fattar beslut som gagnar
terroristernas levebröd, det vill säga att producera,
smuggla och sälja narkotika.
2005-32 s 19
"Frisedel från fängelset"
Rapport från Human Rights Watch visar på stora brister
i colombiansk avväpningslag. "Lagen om fred och rättvisa"
kom till för att demobilisera Colombias största paramilitära
koalition "Förenade självförsvarsstyrkorna"
(AUC). Det värsta är att ingen information behöver
lämnas i samband med avväpningen. Det betyder att grymheterna
som AUC bär skulden till och organisationernas ekonomi och
inre struktur kan förbli hemliga. HRW menar att lagen skyddar
paramilitärerna från vad de fruktar mest - utlämning
till USA för narkotikasmuggling. De kan tvätta narkotikapengarna
och bygga upp en maffialiknande organisation med rötterna
djupt nere i korruption och kokainsmuggling.
2005-48 s 24
"Uribe ställer upp igen"
Colombias president Alvaro Uribe har meddelat att han tänker
ställa upp för omval i maj. Det blir svårt att
slå Uribe, vars popularitet är över 70 %. Hans
motståndare hävdar att han varit för eftergiven
mot paramilitära trupper på högerkanten.
2005-50 s 22
"Amnesti i utbyte mot vapen"
Omkring 2000 paramilitära soldater lämnade häromdagen
in vapen och bestyckade helikoptrar som ett led i en av de största
avväpningsceremonierna i Colombia på flera år.
I utbyte får soldaterna i den olagliga "Enade självförsvarsstyrkan"
amnesti och en månatlig ersättning motsvarande 180
dollar av staten. Gruppen har kämpat vid arméns sida
mot Colombias marxistiska rebeller.
2006-9 s 17
"Förklädda rebeller dödade lokalpolitiker"
Rebeller som tillhörde "Colombias revolutionära
väpnade styrkor", FARC, klädde ut sig till poliser
och dödade minst sju lokalpolitiker på ett hotell i
södra Colombia. De öppnade eld mot stadens ledare som
just genomförde en arbetslunch.
2006-22 s 19
"Uribe bröt den latinamerikanska trenden"
Den konservative Alvaro Uribe, som är en av USAs bästa
vänner i Sydamerika, vann söndagens val med övertygande
majoritet. Uribe är den förste colombianske ledaren
på mer än 100 år som blivit omvald. Orsaken är
att han ses som en kompetent och omutlig ledare som har reducerat
kriminalitet och våld och har fört en framgångsrik
ekonomisk politik. Han har utökat antalet soldater och poliser
med 25 % under sina fyra år vid makten. Den militära
budgeten har nästan fördubblats.
2006-27 s 23
"Vad betyder ett namn?"
I staden Aracataca i Colombia har hållits en folkomröstning
om ett byte av namn till Aracataca-Macondo. Borgmästaren
Pedro Sánchez ville att staden skulle använda sig
av att den är födelsestad för den världsberömda
författaren Gabriel García Márquez. Macondo
är nämligen namnet på den fiktiva stad, där
Márquez mästerverk "Hundra år av ensamhet"
utspelas. 90 % röstade jag till förslaget men färre
än de nödvändiga 7400 väljarna deltog i folkomröstningen
och därför blev den ogiltig.
2007-14 s 26-27
"Narkotikan styr Colombia"
Sju senatorer sitter i fängelse för samröre med
narkotikafinansierade dödspatruller - presidenten utsätts
för allt hårdare press. De paramilitära styrkorna
i Colombia bildades på 1980-talet för att bekämpa
vänstergerillan. Snart började de liksom gerillan att
ägna sig åt massakrer, kidnappningar och narkotikahandel.
31000 paramilitärer har demobiliserats enligt en överenskommelse
med Uribes regering. Man har nu funnit ett antal politiker som
ingått en pakt med paramilisen. Dessa förhörs
nu och nya gripanden väntas.
2008-05 s 13
En av gerillaorganisationen FARCs toppledare, Ricardo Palmera,
har dömts till 60 års fängelse av en domstol i
Washington för kidnappningen av tre amerikanska militärkonsulter
2003. Palmera rättfärdigade sina gärningar som
krigstaktik hos FARC och avslutade sitt uttalande i domen med
orden: "Länge leve FARC!".
2008-11 s 24-26
"Colombia är på väg att vinna kriget"
Colombia har det senaste året åsamkat Farcgerillan
stora förluster och tvingat gruppen att retirera till obefolkade
områden. Grannlandet Venezuelas lynnige ledare gör
dock vad han kan för att sätta käppar i hjulet
för Colombia. När Uribe tog makten 2002 var gerillan
mycket stark med 17000 soldater kidnappade och dödade urskiljningslöst.
Han koncept, demokratisk säkerhet, har givit mycket goda
resultat. Bara i januari och februari har 247 gerillasoldater
dödats och 226 tagits till fånga. Olika Farcenheter
har tagit sig över gränserna till Ecuador, Venezuela
och Panama för att undkomma. Förra månaden fick
regeringen tips om att en av Farcs högste ledare, Raúl
Reyes, befann sig i ett läger i Ecuador alldeles vid den
colombianska gränsen. Uribe lät bomba lägret och
sedan hämta liket efter Reyes och hans datorer. Venezuelas
president, oroad av vad datorerna kunde avslöja, mobiliserade
en stor mängd militärer, men vid gränsen på
motsatta sidan av Colombia. Både Venezuela och Ecuador klippte
av de diplomatiska förbindelserna med Colombia.
2008-11 s 26-27
"Vem vann egentligen?"
Latinamerikas ledare har dragit sig tillbaka från randen
till krig och givit varandra några björnkramar och
löften om broderskap. Samtidigt försöker många
bedömare och vanliga människor lista ut vilka som var
vinnarna och vilka som var förlorarna i regionens värsta
diplomatiska tvist på många år. Den store vinnaren
var regionen i sig som löste en intern kris utan hjälp
utifrån och utan storskaligt våld. Den tydligaste
förloraren var Farc som drivits bort från colombianskt
territorium. Colombia vann en taktisk seger över fiender
som klassificerades som terrorister. Farc-gerillan har förlorat
flera ledare det senaste året.
2008-22 s 14-15
"FARC-gerillan står vid ett vägskäl"
Rebellgruppen FARC i Colombia står inför valet mellan
mera krig eller en fredlig lösning på Latinamerikas
mest långvariga inbördeskonflikt. Gruppens legendariske
ledare Manuel Marulanda Vélez har avlidit. En annan ledare
säger i en videoinspelning att "kampen fortsätter".
Målet sägs vara ett socialistiskt Colombia. FARC har
aldrig lyckats vinna starkt stöd från folket och den
är avskydd av många colombianer för sina nära
band till narkotikahandeln och brutalt, urskillningslöst
våld.
2008-28 s 12-13
"Uribes triumf"
Befrielsen av Ingrid Betancourt och andra fångar hos Farcgerillan
är en politisk återuppståndelse för president
Álvaro Uribe. Han kanske till och med har lagt grunden
för en tredje mandatperiod. Samtidigt var det en katastrof
för Farc och dess sympatisörer i Latinamerika sim hade
hoppats kunna utnyttja gisslanfrågan för att försvaga
Uribe. Operationen var den senaste av många ödesdigra
slag mot Farc. Rebellorganisationen förfäktar en förlegad
form av marxism-leninismen i kombination med narkotikahandel och
utpressning. I mars bombade armén ett rebelläger i
Ecuador och dödade Raúl Reyes som tillhörde Farcs
sekretariat. Många datorer med extremt värdefull information
erövrades då.
2008-33 s 12
"Colombia 'beklagar' att man missbrukat RK-emblem"
Den 2 juli fritog colombianska säkerhetsagenter den fransk-colombianska
politikern Ingrid Betancourt, tre amerikaner och 11 colombianer
som hållits som gissland i åratal av den marxistiska
gerillan. Nu anklagas regeringen för att en av agenterna
burit en Röda Korset tröja vilket enligt Genèvekonventionen
är förbjudet.
2009-05 s 22-23
"Gerillarörelsen har förlorat glansen"
Allt fler rebeller deserterar från Farc-gerillan i takt
med att förmåner och fördelar ersätts av
ständiga trakasserier och attacker från den colombianska
armén. Men man ska inte glömma att Farc-gerillan är
erkänt uthållig.
2900 rebeller och urbana anhängare kapitulerade och lämnade
in sina vapen mot en penningsumma förra året. 20 %
fler rebeller deserterade 2008 än 2007 vilket visar att armén
har överhanden i kriget mot Farc som har pågått
i drygt 40 år. Rebellerna har förlorat kontrollen över
stora områden. Soldater patrullerar och upprättar vägkontroller,
vilket sätter käppar i hjulet för rebellerna som
är beroende av välvilligt inställda bönder
eller släktingar för att få tag i mat och kläder
som brukade lämnas på speciella platser.
2009-15 s 25-26
"Det odlas mer koka än någonsin"
Kokainproduktionen ökar i hela Latinamerika där våldet
tilltar, människor drivs på flykt och korruptionen
breder ut sig. Allt detta väcker krav på nya strategier
i kriget mot narkotikan.
Colombia, som är världens största kokainexportör
är kärnan i problematiken. Landet har i sitt krig mot
narkotikan fått sex miljarder dollar i framför allt
militärt stöd av USA sedan 2000. Men produktionen har
inte minskat utan tvärtom ökat med 16 % tack vare större
produktion i Bolivia och Peru.
Mer än 750 000 ton kokain produceras varje år i Anderna
i Sydamerika. Narkotikan är en mångmiljardekonomi som
tvingat jordbrukare att överge sina åkrar, orsakar
dödande gängkrig och korrumperat statliga myndigheter.
En ny drogrutt mellan Sydamerika och Västafrika har upprättats.
Målet är främst Spanien och Storbritanniens marknader.
César Gavaria, före detta president i Colombia och
en av ordförandena i Latinamerikanska drog- och demokratikommissionen
menar att det är dags för ett "paradigmskifte",
från förtryck mot en mer "hälsoinriktad linje",
som inkluderar avkriminalisering av marijuana. Den förbudstaktiska
policyn med utrotning, förbud och kriminalisering har inte
gett förväntade resultat. Debatten intensifierades i
mitten av mars när ministrar från hela världen
samlades i Wien för att diskutera FNs syn på narkotika.
Colombias president Alvaro Uribe varnar för att "den
organiserade brottsligheten kan förstöra oss allihop
om vi inte förenas i kamp mot den".
Artikel i The Guardian: Cocaine
production surge unleashes wave of violence in Latin America
eller läs
här.
2009-33 s 16
"Chávez sätter militären i beredskap i Colombia"
Venezuelas president har uppmanat landets armé att förbereda
sig för krig mot Colombia. Skälen är att Colombia
har kränkt landets gränser och de planerade USA-militärbaserna
ses som ett hot. Colombia har anklagat Venezuela för att
stödja gerillaorganisationen Farc och hävdar att det
planerade avtalet med USA är nödvändigt i kampen
mot narkotikahandeln.
2010-16 s 18-19
"Djupa klyftor hotar stabiliteten i Colombia"
Trots ökad säkerhet och stark ekonomisk tillväxt
- BNP har fördubblats sedan 2002 då president Uribe
tog makten, och Colombia är fjärde största landet
i Latinamerika när det gäller investeringar från
utlandet - har Colombia misslyckats med att avhjälpa den
misär som underblåser den 46-åriga väpnade
konflikten och narkotikahandeln bakom denna. Gerillakriget har
på 25 år drivit fem miljoner på flykt och medverkat
till att drygt 60 procent av landsbygdens invånare förblivit
fattiga. Fattiga arrendatorer hänvisas till de magraste jordarna
samtidigt som det finns stora bördiga arealer som kontrolleras
av narkotikahandlare och korrumperade politiker.
Om regeringen inte förmår reducera fattigdomsnivån,
som för närvarande är 43 procent, kommer landet
att regrediera även om USA fortsätter att ge militärt
stöd. "Fattigdomen är roten till mycket våld
och oroligheter".
2010-21 s 22-23
"Santos går mot seger i Colombia"
Kandidaten som står för kontinuitet segrade i presidentvalets
första omgång. Allt tyder på att han blir vald
i andra omgången. Den före detta försvarsministern
Juan Manuel Santos, som sympatiserar med president Alvaro Uribes
hårdföra politik mot landets rebeller, vann lätt
över borgmästaren i Bogotá, Antanas Mockus i
presidentvalet i söndags. Santos fick 46,6 procent av rösterna
vilket motsvarar 6,7 miljoner röster. Antanas Mockus fick
3,1 miljoner.
2010-25 s 16
"Vänskapliga gester är en god början"
Colombias blivande president gratulerades i måndags av Venezuela
och ett vänligt telefonsamtal från Ecuadors president
antyder att Colombia kanske får chansen att återknyta
banden till grannländerna när den nya presidenten Jean
Manuel Santos tillträder. Denne vann ju söndagens valomgång
med den största marginalen i Colombias historia, 69 - 28,
mot Antanas Mockus.
2010-25 s 16-17
"Uribe avgår men hans politik står sig"
Under Alvaro Uribe, som tillträdde 2002 och lämnar posten
i augusti, har Colombia förvandlats från en konflikthärjat
land till ett land som kännetecknas av stark ekonomisk tillväxt
och märkbart minskat våld. Nästan nio miljoner
röstade på Jean Manuel Santos kanske mest för
hans löften om att fortsätta Uribes kamp mot den avskydda
FARC-gerillan. Jean Manuel Santos har haft flera ministerposter
i regeringen, senast som försvarsminister. Under hans ledning
har armén försvagat FARC markant och krossat myten
om att gerillan är oövervinnlig.
2010-32 s 20
"Chávez och Santos gjuter olja på vågorna"
Presidentbytet i Colombia ger tillfälle till försoning
med grannlandet Venezuela. Efter ett toppmöte i tisdags mellan
ländernas presidenter har tonen mildrats betydligt. I förra
veckan bröt Venezuela de diplomatiska förbindelserna
med Colombia sedan Colombias förre president Uribe åter
anklagat Chávez för att tillåta colombianska
rebeller som FARC eller dem mindre Nationella befrielsearmén
en tillflyktsort.
Handeln länderna emellan har sjunkit drastiskt under senare
år och detta har skadat båda ländernas ekonomi.
2010-33 s 16-17
"Colombia öppnar för att förhandla med FARC"
En mer moderat presidents tillträde i Colombia öppnar
för en möjlighet, om än mycket liten, till förhandlingar
med de marxistiska rebellerna om att få ett slut på
den kokainfinansierade konflikt som pågått ända
sedan 1960-talet. President Juan Manuel Santos vill se ett slut
på kriget med FARC, en grupp av runt 8000 soldater, som
under senare år har försvagats av regeringens USA-stödda
militäroffensiv, men som är fortsatt motståndskraftig
i de svåråtkomligaste delarna i inlandet. Även
Venezuelas president Chávez instämmer: "Det finns
ingen framtid för gerillans väpnade kamp i Colombia".
Den hermetiskt slutna, dogmatiska gerillagruppen som talar om
revolution men anses vara en ledande kokainkartell.
2011-01 s 20-21
"Ett vänligare Colombia knyter nya band"
Med Juan Manuel Santos har Colombia fått en ny sorts diplomat
vid rodret.
Presidentbytet i Colombia har inneburit en abrupt förändring.
Under sina första fyra månader har Santos hållning
brutit markant mot företrädaren Alvaro Uribes åsikter.
Santos har andra åsikter och en annan stil. Hans beslut
att reparera de trasiga förbindelserna med Venezuela har
fått Barack Obamas stöd. Santos som har 70 % väljarstöd
försöker driva igenom lagar om att offren för Colombias
interna konflikt, som varade i flera decennier ska kompenseras.
I rollen som försvarsminister fram till 2008 beordrade Santos
de dittills hårdaste tillslagen mot Colombias största
gerillagrupp inklusive flyganfallet 2008 mot ett djungelläger
strax över gränsen in i Ecuador. En högt uppsatt
gerillaledare dödades. Nu vill han med en mjukare stil återetablera
de diplomatiska förbindelserna med Ecuador. Santos har överlämnat
hemliga dokument till Ecuadors president, Rafael Correa. Men den
viktigaste diplomatiska prioriteten har emellertid varit att återetablera
relationerna med Venezuela.
2011-46
s 31
"Farc valde krigisk ledare"
Efter rebelledaren Canos död har FARC-gerillan i Colombia
utsett Timoléon Jimenez till ny ledare. Han anses vara
extremt krigisk. Politiska bedömare betraktar ledarbytet
som en vändpunkt och misstänker att rebellrörelsen
i fortsättningen kommer att ägna sig ännu mer åt
narkotikaaffärer. Timoléon Jimenez tros gömma
sig i Venezuela.
2012-33
s 16-17
"Frätande syra speglar svartsjuka"
Varje gång som Consuelo Cordoba ser sig i spegeln återupplever
hon det ögonblick då hennes pojkvän slungade frätande
syra i hennes ansikte och orsakade hemska sår som aldrig
kommer att läkas.
Attacker med frätande syra, svavel- eller salpetersyra, är
ett "billigt och snabbt sätt att förstöra
en kvinnas liv på. Sådana attacker i Indien, Afghanistan
och Bangladesh har väckt uppseende på senare år.
Men även i Colombia sker sådana attacker dussintals
varje år. "Det handlar om en machokultur där männen
gör precis vad de vill". För det mesta är
det en dumpad pojkvän eller en make som rasande av svartsjuka
ligger bakom attackerna. Även män kan drabbas. Då
handlar det om syra som vapen vid rån. Förövarna
slipper ofta undan fängelsestraff därför att attackerna
betraktas som smärre brott! Senator Carlos Beana vill ha
en lag som ger dömda förövare 20 års fängelse
och att handeln med syra regleras. Köparna bör registreras.
Liknande åtgärder i Bangladesh har fått god effekt.
Colombia,
samhälle, kultur
2012-34 s 25-26
"Colombias familjerätt avgörande för Sydamerikas
homopar"
I ett samkönat förhållande mellan två kvinnor
boende i Colombia har den ena fött två barn efter konstgjord
inseminering. De gifte sig i Tyskland. Enligt colombiansk lag
har den andra kvinnan inte rätt till delad vårdnad
om barnen.
Deras tvist med samhället ska nu granskas av Colombias högsta
domstol och utslaget kan få följder för hela Latinamerika,
där kravet på lika rättigheter för samkönade
par har rests av aktivister.
Om det blir en framgång skulle det inte bara innebära
slutet på detta konservativa lands samhällsordning
utan få följder över hela Latinamerika, där
kravet på lika rättigheter för samkönade
par har rests av aktivister.
Norge, terrorism,
Colombia
2012-42 s 31
"Farc skickar holländska"
Den colombianska Farc-gerillan skickar holländska Tanja Nijemeijer,
34, som en av sina representanter vid fredssamtalen i Oslo. Tanja
Nijemeijer anslöt sig till gerillan för 10 år
sedan och blev berömd när hon efter fyra år med
Farc skrev om hur besviken hon var över gerillarörelsen
i sin dagbok. Men för två år sedan skickade Farc
ut en video där hon uppmanar folk att ansluta sig till rebellerna.
Columbia, Kultur
2012-49
s 26-27
"Katoliker konverterar till judendomen"
I det övervägande katolska Colombia har ett dussintal
familjer konverterat till judendomen. Det handlar om familjer
i arbetarklassen som upptäckt att deras förfäder
var judar som för 400 år sedan tvingades lämna
Spanien. Det finns en världsomspännande rörelse
där ättlingar till judar som fördrevs från
Spanien för 500 år sedan nu upptäcker och omfamnar
sitt judiska arv. De dyker upp på orter i länder som
sydvästra USA, Brasilien och Indien, utposter som de spanska
judarna (Anusim och Marranos) flydde till för att undvika
den spanska inkvisitionen. "Törsten efter det judiska
arvet släcktes aldrig".
Det finns möjlighet att via genetiska studier fastlägga
vilka som härstammar ända från Kohamin, ett judiskt
prästsamfund som går 3000 år tillbaka i tiden,
till Moses bror Aron. Många av de konverterade judarna kommer
från hem där man länge använt judiska seder.
Den första riten för de omvända männen är
ett de blir omskurna. Sedan lär sig många hebreiska
och går i synagogan.
Columbia
2012-49 s 30
"Erkänner inte internationella domstolen i Haag"
Columbia har förklarat att landet inte länge erkänner
den internationella domstolen i Haag. Beslutet kommer nio dagar
efter det att domstolen ritat om Columbias havsgräns i Karibiska
havet till förmån för Nicaragua. I det potentiellt
oljerika området ökas Nicaraguas yta med 70 000 kvkm
på Columbias bekostnad.
2013-23
s 14-15
"Colombia på väg tillbaka"
På 1990-talet dök FARC-gerillan upp, sedan kom armén
och i dess fotspår följde höger extremistiska
paramilitärer som startade en motterror mot FARC. Nu har
både FARC-gerillan och miliserna som stred mot dem kraftigt
reducerats. Paramilitärerna har demobiliserats och anslutit
sig till kriminella ligor, kallade Bacrim, som mest sysslar med
droghandel och utpressning. FARC-gerillan är dock långtifrån
besegrad. Deras förhandlare är inåtriktade, stalinistiska
och dogmatiska och saknar kunskap om världen bortom Hugo
Chávez Venezuela där många FARC-ledare sökt
skydd.
Colombia
2013-51/52 s 28
"Affischerna som får gerillan att längta hem till
jul"
Bomber och granater är inte enda ammunitionen i kriget i
Columbias djungel. Nu förs kampen mot gerillastyrkorna med
hjälp av en reklambyrå. Colombianska myndigheter lockar
gerillasoldater från FARC att lägga ner sina vapen.
Affischer med bilder på mammor och bilder på gerillan
som barn placeras ut i djungeln. Gerillakrigaren är ofta
själv lika mycket fånge i organisationen som gisslan
den håller.
Terrorism, Colombia
2014-19
s 29-30
"Holländskan förhandlar för FARC"
Som gerillasoldat för FARC slussades Tina Nijmeijer från
Colombias djungel efter 10 år till förhandlingsbordet
i Kuba. Nu, som representant i de rådande fredssamtalet,
är hon fri att resa hem till Holland igen. Men det vill hon
inte. "Mitt liv är i djungeln", säger hon.
Hon valde en gång en av världens hårdaste och
farligaste terrororganisationer därför att ett tryggt
medelklassliv i Holland med ett borgerligt arbete, en man och
barn gjorde henne frustrerad. Hon försvarar nu även
gerillans mest våldsamma handlingar till exempel tvångsaborter,
narkotikaförsäljningen, kidnappningarna och landminor
som dödar civilbefolkningen.
Men hon önskar sig också att en dag kunna vakna upp
utan att känna sig hotad och så skulle hon vilja träffa
sin familj igen. Det är inte så lätt, en amerikansk
domstol har redan dömt henne som terrorist.
http://www.spiegel.de/international/world/a-meeting-with-dutch-farc-member-tanja-nijmeijer-a-966813.html
http://www.houstonchronicle.com/news/world/article/Colombian-rebels-release-rap-video-5474760.php
Colombia,
Terrorism
2014-25 s 25-26
"Simbassäng är bättre än bomber"
Colombia lockar avhoppare med att skämma bort dem. I kampen
mot FARC-gerillan är det goda livet minst lika effektivt
som bomber och granater. Colombia erbjuder de mest härdade
kämparna ur gerillan att under tre månader få
leva ett gott och bekvämt hotell-liv med undervisning och
obegränsad tillgång på glass om de påbörjar
sin anpassning till ett normalt liv.
Få colombianer minns den tid då deras land inte var
i krig. Mer än 200 000 människor har dött i den
50-åriga konflikten men efter 18 månader av fredssamtal
i Havanna på Kuba har befälhavare i FARC och regeringens
förhandlare fört landet närmare en vapenvila än
någonsin tidigare. Om den lyckas kan det betyda en demobilisering
av inemot 10000 personer och en lång process av "återanpassning"
av före detta FARC-soldater som krigat sedan de var 12 år.
2014-39
s 20-21
"De mest förmögna måste dela med sig"
Ett av världens mest ojämlika länder beskattar
de rikaste.
Det går bra för Colombia. Arbetslösheten sjunker
och inflationen är låg. Ett fredsavtal mer Farc-gerillan
kan göra att välståndet växer ytterligare.
Men nu är det dags att den procent som tjänar mest bidrar
med sina pengar.
Kritikerna hävdar att förmögenhetsskatterna tar
för mycket från Colombias framväxande medelklass,
förhindrar investeringar och de hoppas att skattepolitiken
ska överges om man kommer överrens om ett fredsavtal
som avslutar konflikten.
Colombias finansminister Cárdenas har invänt att skatten
bara måste betalas av "individer som är relativt
välbärgade enligt colombiansk standars" - de som
har en nettoförmögenhet på över 500 000 dollar.
Andra menar att det vore bättre att fokusera på att
få fler människor att betala skatt eftersom landet
har en stor informell sektor - den "svarta marknaden".
Colombia,
Terrorism
2015-21 s 28-29
"Gerillans smutsiga guld"
FARC-gerillan finansierar sin gerillaverksamhet med illegal gruvdrift.
Detta visar att gerillan liksom tidigare förfogar över
mycket goda inkomstkällor och fortsätter visa handlingskraft.
Verksamheten i gruvorna omges av stort kriminellt nätverk
som omfattar handel med maskiner, kemikalier och guld. I spåren
finns också prostitution och barnarbete.
Denna kriminella verksamhet är ännu svårare att
bekämpa än narkotikahandeln eftersom guld i sig inte
är olagligt och brytningen sker på undangömda
platser. Gruvdriften är en miljonaffär som gör
det möjligt att köpa hela vapenarsenaler.
Colombia,
Terrorism
2015-21 s 29
"Nya vägar söks i kampen mot coca-plantagerna"
Colombia upphör med att sätta in bekämpningsmedlet
glyfosat för att förstöra coca-odlingen från
luften. Beslutet kom efter en varning från WHO enligt vilken
bekämplingsmedlet sannolikt är cancerframkallande.
Nyligen visar en rapport på en ökning av odlingsarealen
för coca med 40 % under förra året.
Colombia,
Kultur
2015-34 30
"Nu ska tatueringarna bli rättstavade!"
Colombianska språkvetare förfasas över alla stavfel.
Ett språkinstitut i Colombia som vanligtvis ägnar sig
åt frågor som gäller litteratur och språkvetenskap
har nu sänkt sig till en lägre och mer marknära
nivå. Man har reagerat på hur många som bär
på felstavade tatueringar, vilket man anser förolämpa
det spanska språket.
Instituto Caro y Cuervo i Bogotá har riktat ljuset på
colombianernas tatueringar genom en kampanj som ska identifiera
och korrigera besvärande fel i stavning och grammatik vid
tatueringar.
Felen uppkommer ofta då samma ljud kan skrivas på
olika sätt som t ec B och V eller S och C. En ökänd
tatuering är "La Vida no es fácil" som felaktigt
skrives "La Vida no es fasil". Eller ordet för
Välsigna, som felaktigt tatueras Vindice, men ska skrivas
"Bendice"!
Tre korta ord med samma uttal men olika betydelse kan förväxlas
"hay" (det finns), "ahi" (där borta)
och "ay", (oh! Eller oj!).
Red
ink: Colombian cultural institute sets out to correct tattoo typos
Instituto Caro y Cuervo launched a social media campaign to find
and fix the worst inked affronts to the Spanish language to promote
literacy among youth
El
Instituto Caro y Cuervo les coquetea a los jóvenes
Propuesta para corregir tatuajes con mala ortografía acaparó
la atención de las redes sociales.
Colombia
2015-45 22
"Landminorna efter Farc dödar de fattiga på landsbygden"
Efter ett fem decennier långt inbördeskrig vill människorna
helst bara ignorera såväl kriget som landminorna. Colombias
utdragna krig mellan regeringsstyrkor, den marxistiska gerillan
och paramilitära högergrupper har lett till världens
högsta dödlighet på grund av landminor. Och det
bara pågår, 2000 personer har fallit offer de senaste
fem åren och bara i år har det skett 50 olyckor.
Terrorism,
Colombia
2016-02 22-23
"Stjärnan som fick drogkungen El Chapo på fall"
Den tillfångatagna mexikanska knarkkungen Joaquin Guzman,
känd som El Chapo, var en skräckinjagande syn. Alltid
tungt beväpnad. Hans handdator visar dock att han också
var en charmig romantiker. "Jag ska ta bättre hand om
dig än mina egna ögon", lovade han den mexikanska
skådespelerskan Kate del Castillo. Den mäktige Chapo
verkar ha varit förälskad. Så pass att han var
villig att riskera sitt gömställe i kärlekens namn.
Så verkar det enligt textmeddelanden som läckts till
mexikanska myndigheter.
Guzman är i 50-årsåldern, gift med en skönhetsdrottning,
25 år yngre, som är mamma till deras tvillingflickor.
Snart var mexikanska och amerikanska myndigheter El Chapo på
spåren, störtade hans lägenhet och förvånades
över att han var så lätt att gripa.
Colombia,
Narkotika
2016-28 26-27
Colombianska knarodlare fortsätter att fylla upp sina fält
med illegala kokabuskar. Detta eftersom regeringen och Farc-gerillan,
som dominerar landets narkotikahandel, kan komma ett nå
ett fredsavtal. Den stora skörden hotar att leda till en
explosion av billigt kokain som kommer att smugglas till USA,
världens största narkotikakonsument, samtidigt som nytt
våld kommer att uppstå längs vägen. De fattiga
odlarna hävdar att de inte kan leva på att odla lagliga
grödor, som kakao och bananer.
Colombia,
Kultur, Nobelpris
2016-41 10-11
"Förlorade en fredsomröstning men vann ett fredspris"
Långt innan Colombias president Juan Manuel Santos van Nobels
fredspris lärde han sig spela poker som student på
University of Kansas. Sedan kom han att utveckla ett rykte om
sig att vara en politisk gambler. För att få slut på
Colombias 52 år gamla krig satsade Juan Manuel Santos allt
på en folkomröstning. Förlusten gjorde Santos
politiskt bankrutt och kastade in landet i en kris. Och ändå
visste colombianerna redan innan att en majoritet av världen
stod bakom Santos ansträngningar att nå en överenskommelse
med Colombias revolutionära väpnade styrkor eller Farc
och få ett slut på konflikten som har lett till 220
000 människor död de senaste 50 åren. Ändå
gick väljarna emot honom.
Colombia
2016-41
12-14
Rysk roulett på nationell nivå"
Colombia och Brexit bevisar att folkomröstningar är
usla redskap i demokratins tjänst och kan rent av vara farliga.
Världens väljare har haft ett superår! De sa nej
till fredsavtalet i Colombia; bröt loss Storbritannien ur
Europeiska Unionen; godkände en ny thailändsk författning
som begränsar demokratin och bckade upp den ungerska regeringens
planer på en striktare flyktingpolitik. I sistnämnda
fall var valdeltagande inte stort nog för att resultatet
ska räknas.
Dessa folkomröstningar visar varför många statsvetare
anser att folkomröstningar är stökiga och farliga
redskap och ofta underminerar demokratin i stället för
att tjäna den. De tenderar att vara missvisande och handlar
inte bara om den aktuella frågan utan om andra politiska
frågor. Väljarna måste fatta beslut vilande på
relativt knapp information. Väljarna lyssnar i stället
på tillförlitliga auktoriteter eller närstående
som de litar på.
2016-41
18-19
Politisk kris i Colombia efter att fredsavtalet avvisats"
Kommentar av Matthew Bristow och Oscar Medina i Bloomber.
Det jämna röstresultatet visar en splittrad nation och
kommer att uppmuntra oppositionen att utmana president Juan Manuel
Santos på varje punkt. Investerare är oroliga över
hur landet ska lyckas skrapa ihop pengar för att reducera
budgetunderskottet och undvika en nedgradering av kreditvärdigheten.
Peson har förlorat mycket i värde.
Resultatet kommer att stärka ställningen för den
förr presidenten Alvaro Uribes parti, Demokratisk center,
som motsatte sig fredsavtalet.
Colombia
2016-47 20-22
"Colombianskt blodsguld finns i allt från smarta mobiler
till bilar"
Djupt inne i den colombianska urskogen finns tusentals små,
olagliga guldgruvor, varav många kontrolleras av marxistiska
gerillagrupper eller narkotikahandlare. Här sliter gruvarbetarna
i långa arbetspass med att gräva fram guld ur marken.
Gruvorna finns på avlägsna, isolerade platser som Timbiqui
och Rio Quito, och därifrån transporteras guldet via
båt, lastbil eller små flygplan till smältugnar
i Cali eller Medellin.
I nästa fas träder internationella guldförädlare
in på scenen rustade med certifikat, som bevisar arr de
gör etiska affärer. Guldet finns snart i alla sorters
produkter, från smarta mobiler och bilar till guldmynt tillverkade
av det amerikanska myntverket.
Olaglig försäljning av "blodsguld" ger numera
större intäkter av kokainförsäljningen och
har blivit de illegala gruppernas största inkomstkälla.
Den omfattar också barnprostitution, barnarbete och omfattande
miljöförstörelse.
Colombia
2017-05 16-18
"Oro i Colombia när gamla fiender ska bli nya grannar"
Namnet på staden La Paz är spanska och betyder "fred".
Om det blir så får framtiden utvisa. Efter ett halvt
sekel av krig ska de colombianska rebellerna avväpnas och
bli civila, enligt fredsavtalet som undertecknades förra
året. I staden La Paz i bergen börjar ett nytt bostadsområde
åt före detta rebeller att ta form.
Över hela landet kommer cirka 7000 rebeller från Farc-gerillan
att lämna över sina vapen till FN-kontrollörer.
Vapnen ska smältas ner och omformas till krigsmonument. Ett
bostadområde i La Paz, kallat Tierra Grata, är det
första att genomföra Colombias omtvistade fredsavtal.
Området vaktas av den colombianska militären som nu
ska skydda gerillan i stället för att bekämpa den.
Detta kom som en chock för många boende i staten.
Colombia
2017-09 28
"Farc måste avstå betydande inkomster som kan
äventyra freden i Colombia"
Fredsavtalets svåraste problem är den krassa ekonomiska
verkligheten på Colombias fattiga landsbygd. Det framgick
nyligen, när den colombianska regeringen meddelade att man
beslagtagit tillgångar värda mer än 98 miljoner
dollar från oppositionella Farc-fraktioner som har vägrat
att demobilisera och delta i fredsprocessen.
Utbrytarfraktionerna motsvarar 500 av Farc-gerillans 7000 soldater,
dvs nästan 200 000 dollar per rebell. Det avslöjar att
Colombias s k "illegala ekonomier" - illegal narkotikahandel,
utpressning och illegal gruvdrift - är förbluffande
lukrativa.
Colombia
2017-10 26-28
"Colombia behöver inkomster"
Efter den långa kampen mot narkotika ger sig landet in i
den lagliga marijuanahandeln.
Länge kontrollerades verksamheten av landets största
rebellgrupp, som beskattade droghandeln. Gerillans handel med
illegala substanser inbringade många miljarder dollar. Men
sedan regeringen förra året undertecknat ett fredsavtal
med de stridande har staten kommit in och tagit över kontrollen
och hotat med att avsluta handeln. Många vet nu inte hur
de ska kunna försörja sig och sin familj.
Det kanadensiska företaget PharmaCielo ska producera drogen
lagligt i Colombia och vill anställa.
Sällan har ett land försökt att förändra
odlingen av en illegal drog som har kontrollerats av en kriminell
organisation, för att ersätta den med samma gröda,
som produceras lagligt och säljs av företag.
Här har vi en helt ny möjlighet, säger Colombias
hälsominister Gaviria, den myndighet som ska utfärda
licenserna.
Mer än 220 000 människor dödades när rebellerna
i de väpnade revolutionära styrkorna (FARC) förde
gerillakrig i Colombia under 52 år.
Colombia
2017-37 24-25
"Kandidaten som Wall Street minst av allt önskar sig
leder i Colombias opinionsundersökningar".
Det colombianska presidentvalet brukar handla om att försvara
landet mot vänstern, inte att föra dem över tröskeln
till makten. Men nästa års val, det första sedan
50 år av inbördeskrig avslutats, kan bli annorlunda.
Enligt de senaste opinionsundersökningarna leder Gustavo
Petro. Han är en fd borgmästare i huvudstaden Bogota
och tidigare gerilla soldat somlovat att beskatta rika markägare
och aktieägare. Han konkurrerar om tätpositionen med
två marknadsorienterade kandidater och några från
vänstern finns också med.
Colombia är det enda stora sydamerikanska landet som aldrig
haft en vänsterregering.
" With
Rebels Gone, Colombia Jumps Into the Pot Industry"
