Bolivia |
|
|
|
Info |
Bolivian
Times El Mundo |
99-17 s 21-22
"Demokrati är ingen självklarhet"
Presidenterna Banzer och Fujimori i Bolivia respektive Peru respresenterar
en ny auktoritär trend i Sydamerika. Demokratin är fortfarande
en bräcklig företeelse i många av Latinamerikas
länder. De auktoritära ledarna har attraktionskraft
på ett folk i växande missnöje med de parlamentariska
institutionerna som kännetecknas av korruption och svågerpolitik.
Men militären är inte längre lösningen i Latinamerika.
2002-32 s 11
"Bolivia fick en nygammal president"
Gonzalo Sanches de Lozada, miljonären som var Bolivias president
från 1993 till 1997 och som har fått sin utbildning
i USA vann rösterna i kongressen med 84 mot 43. Bolivia,
Sydamerikas fattigaste land, lider av en stor ekonomisk kris,
ökad brottslighet och stora sociala problem.
2003-12 s 22-23
"Sànchez de Lozada kämpar i motvind"
Mörka moln tornar upp sig på den bolivianske ledarens
horisont. Strider har brutit ut i La Paz. Beväpnad polis
strider med lojala regeringssoldater. De skyldiga kan tillhöra
en växande vänsterrörelse bland ursprungsbefolkningen
eller en höger extrem fraktion av oppositionspartiet som
leds av Manfred Reyes Villa. Lozada skiljer sig från majoriteten
av sina landsmän. De är fullblodiga aymara- eller quechuaindianer
medan han själv växte upp i USA där hans far var
ackrediterad.
2003-42 s 13
"Fortsatt oroligt i Bolivia"
Bolivias president Sanchez de Lozada slopade i början av
veckan planerna på att exportera naturgas till USA och Mexiko.
Beslutet togs efter det att exportplanerna hade väckt massiva
protester och orsakat våldsamma upplopp, iscensatta av fattiga
människor som kräver både att presidenten ska
avgå och få del av intäkterna från en eventuell
export.
2003-43 s 19
"Bolivias president gav upp"
Sanchez de Lozada har avgått och Carlos Mesa tar över"
Den välbärgade ägaren till Bolivias största,
privata gruvbolag växte upp i USA. När han återtog
makten i fjolårets presidentval retade han sina politiska
motståndare med sina planer på att bygga en ledning
för export av naturgas via en hamn i grannlandet Chile. Bolivianerna
uppfattade detta som att Sanchez de Lozada försvarade utländska
intressen på bekostnad av Bolivias. Detta blev hans fall.
Bolivias vicepresident Carlos Mesa har nu en svår uppgift.
Han måste upprätta en dialog mellan oförenliga
politiska partier när det gäller frågorna om privatisering
och författningsreform.
2003-43 s 19-20
"Vreden pyr under askan"
Uppe i El Alto, födelseplatsen för det månadslånga
uppror som störtade den förra presidenten är invånarnas
budskap till den nya presidenten: "Känn dig inte säker
i sadeln!" El-Alto är en slumstad som ligger strax ovanför
huvudstaden La Paz och har 700000 invånare. Nu tycker indianerna
att de har visat att de har makt genom att strejka, demonstrera
och använda våld. Det indianledda upproret i Bolivia
har väckt stor uppmärksamhet i andra länder med
liknande ras- och klassmotsättningar mellan vita och indianer,
till exempel i Peru, Paraguay och även Mexiko.
2004-06 s 16-17
"Carlos Mesa har ett omöjligt jobb"
Bolivias f d vicepresident har det otacksamma uppdraget att försöka
återupprätta förtroendet mellan folk och stat.
Han blir inte den tillfällige president som många trodde.
Han vill sitta kvar till den avsatte presidentens mandat löper
ut 2007. Bolivia är Sydamerikas fattigaste land och en oroskälla
för sina grannländer och för USA. Mesas problem
är att stimulera investeringsviljan och skapa ordning i de
offentliga finanserna när kraven haglar från radikaliserade
samhällsgrupper. Särskilt högljudd är Evo
Morales, kokaodlarnas radikale ledare som kom tvåa i presidentvalet
2002 och som är nära vän med Venezuelas populistiske
president Hugo Chávez.
2004-18 s 24
"Bolivianerna vill byta president igen"
Omkring 20000 personer demonstrerade i huvudstaden La Paz med
krav på att den nye presidenten Carlos Mesa ska avgå.
Mesa tillträdde för bara 6 månader sedan efter
att en proteststorm störtat den förre presidenten. Skälet
är att Mesa har tecknat kontrakt ett avtal med Argentina
om export av gas i sex månader. Demonstranterna hävdar
att priset var för lågt.
2005-10 s 21
"Bolivias ledare debatterar presidentens öde"
Flera toppolitiker i kongressen säger att de kommer att rösta
för att hindra presidenten från att avgå. Carlos
Mesa har lämnat in en formell avskedsansökan. Enligt
konstitutionen måste kongressen godkänna presidentens
avskedsansökan. Mesa ger upp efter stora och långa
gatudemonstrationer då jordbrukare och indianer fullständigt
blockerat landets större städer.
2005-23 s 18
"Bolivias president avgår"
President Carlos Mesa lämnar sin post på grund av senaste
tidens våldsamma oroligheter. Tiotusentals människor
hade samlats utanför presidentpalatset med krav på
att landets energisektor ska förstatligas. Mesas hårdaste
rival, socialisternas ledare Evo Morales, kräver nyval och
att en författningsförsamling ska sammankallas.
2005-24 s 21
"Spänt lugn i Bolivia"
Den bolivianska kongressen har utsett chefsdomaren i Högsta
domstolen, Eduardo Rodriguez till ny president och inlett förberedelserna
för nyval. Han är en respekterad jurist utan anknytning
till något parti. Han ses som en oberoende person, vars
enda uppdrag är att förbereda nyval. Bland de ledande
presidentkandidaterna finns Evo Morales, som är Aymaraindian
och ledare för partiet Rörelsen för socialism.
Han har gjort sig känd som ledare för Bolivias kokaodlare.
2005-50 s 19-20
"Bolivias nya ansikte"
Kokaodlaren och fullblodsindianen Evo Morales, som blev vänsterns
apostel, lovar förändringar i Bolivia. Den 18 december
är det presidentval i Bolivia. För vänsteranhängarna
är Morales antiglobaliseringens ansikte. För USA är
han en narkoterrorist och hantlangare åt Fidel Castro och
Hugo Chavéz i Venezuela. Om Morales får över
50 % i valet blir han president annars kommer kongressen att utse
nästa president och det blir då någon annan än
Morales.
2005-51 s 16
"Evo Morales lovar ny era"
Evo Morales, presidentkandidaten som lovade att sätta stopp
för USAs försök att eliminera kokaodlingen i Bolivia,
vann en övertygande seger i söndagens allmänna
val i Bolivia. Han fick 51 % av rösterna, drygt 20 % mer
än Jorge Quiroga, en USA-utbildad före detta president.
Söndagesn val gällde två diametralt skilda visioner
om hur man bäst avhjälper fattigdomen i Bolivia. Quirogas
recept var ökad internationell handel, medan Morales lovar
att sätta åt de utländska oljebolagen och ignorera
Internationella valutafondens råd.
2005-51 s 17
"Bolivia ångrar IMF-experimentet"
20 års reformarbete gav inte lön för mödan.
Den reform som kanske retade bolivianerna allra mest var beslutet
att låta utländska, multinationella företag sköta
vattendistributionen. Nu sköts detta av lokala ledare. Resultatet
visar dock att den latinamerikanska vänstern, som har vunnit
många strider på senare år, ännu inte kan
erbjuda, praktiska, realistiska lösningar på de många
problem, som har skapat det utbredda missnöje som ger rörelsen
medvind. IMF och andra institutioner, som hjälpte till att
styra Bolivias ekonomi, skyller misslyckandet på utbredd
korruption, dålig infrastruktur och höga pensionskostnader.
2006-15 s 18-19
"Koka på skolköksmenyn"
President Evo Morales har stoppat förstörelsen av kokaplantagerna
och nu befarar Washington att utförseln av narkotika kommer
att öka igen. Sedan en indian och representant för landets
kokaodlare valdes till president har den traditionella produkten
kommit till heders igen. Fram tills Morales tillträdde presidentposten
i slutet av januari bedrev armén en systematisk utrotningskampanj
mot kokaodlarna. Den nye presidenten som har Fidel Castro som
sin stora idol har nu stoppat utrotningskampanjen. Miljoner fattiga
bolivianer tuggar kokabuskens blad som dämpar hungerkänslan
och gör det tunga arbetet uthärdligt. Eller så
är de sedan generationer fattiga just för att de förslöats
av ständigt intag av kokain. Nu föreslås till
och med att koka ska inkluderas i skolmaten. Utåt försäkrar
Morales att Bolivia kommer att respektera alla internationella
avtal om bekämpning av narkotika och narkotikahandel. Bolivia
är utfattigt och vågar inte riskera att förlora
de generösa dollarbidragen som landet får från
USA och andra västländer. För Bolivias indianer
är inte kokablad narkotika. Narkotika blir det först
då växten koncentrerats till kokain inte när man
äter den i "rå" form.
2006-20 s 18
"Markägarna är nästa måltavla"
Förra veckans toppmöte mellan EU och Latinamerika om
energi och handel överskuggades av Evo Morales, Bolivias
nye president. Morales som talade på toppmötet i Wien
beskyllde utländska företag för att ha plundrat
hans land i flera sekler och varnade för att de stora markägarna
är nästa måltavla i hans radikala reformprogram.
Tidigare i maj chockerade Morales utländska investerare genom
att skicka in armén på landets naturgasfält
för att betona sina avsikter att nationalisera Bolivias energisektor.
Det spanska Repsol, det franska Total och de brittiska BP och
BG Group är några av de största energibolagen
som kommer att drabbas. Morales passade på i sitt tal med
eftertryck hylla Fidel Castro och Hugo Chávez.
2006-23 s 20
"Mark i träda ges till landlösa"
Bolivias regering har i tidningsannonser meddelat att den kommer
att om distribuera äganderätten till nästan en
femtedel av landets territorium. Detta har naturligtvis upprört
landet stora markägare som planerar att bilda försvarsstyrkor
för att skydda sina ägor. Regeringen har varnat för
att den inte kommer att tolerera väpnade privatarméer.
2006-39 s 14
"Smekmånaden är över"
Växande oro på arbetsmarknaden, interna politiska motsättningar
och hårt ansträngd budget undergräver det inhemska
stödet för Bolivias president, Evo Morales, som tog
makten i januari med löften om att nationalisera naturgasindustrin
och göra landets infödda indianbefolkning jämställd
med resten av invånarna. Många trodde att Bolivia
äntligen var på väg att göra sig av med etiketten
som Sydamerikas fattigaste land. Nu kräver folket resultat,
mer arbete och bättre inkomstfördelning. Pressen på
Morales ökar snabbt. Landets lärare strejkade i förra
veckan i protest mot att göra ursprungsbefolkningens språk
obligatoriska. Även landets busschaufförer och Postverkets
anställda strejkar.
2007-47 s 24-25
"Den uppskjutna revolutionen"
Efter 15 månader av förhandlingar har Bolivias konstituerande
församling inte kommit närmare en överenskommelse
om en ny konstitution för landet. President Morales anhängare
i det socialistiska MAS-partiet har visserligen majoritet men
inte den tvåtredjedelsmajoritet som krävs för
att på egen hand skriva om konstitutionen. Bakom käbblet
står en kamp om pengar. Oppositionen är starkast i
landets östra delar där naturgasfyndigheterna finns
och vill därför inte ha någon ändring av
regionernas autonomi. Regeringen vill ha en starkare kontroll
över pengarna från gasen. Oppositionsledarna är
förskräckta över Morales täta band till Venezuelas
socialistiske president Hugo Chávez. Men Morales popularitet
kvarstår. Opinionsundersökningar visar att han stöds
av minst 60 % av bolivianerna.
2008-19 s 16
"Smittsamt motstånd mot regeringen i La Paz"
Invånarna i den rika bolivianska provinsen Santa Cruz har
med övertygande majoritet, 85 % röstat ja till ökat
självstyre. Ledarna i Santa Cruz vill ha autonomi och ett
"demokratiskt mandat" i motsats till regeringens "totalitära
centralism". De vill ha större kontroll över provinsens
areal, skatter och energiinkomster. Ytterligare fem av Bolivias
nio departement väntas folkomrösta om liknande frågor
under de kommande månaderna.
2008-32 s 15
"Kraftmätning i Bolivia"
Bolivianerna förbereder sig för en folkomröstning
på söndag den 10 augusti, ett slags förtroendeomröstning
där de tillfrågas om de vill behålla, dels Evo
Morales, den socialistiska presidenten och dels landets valda
regionala guvernörer av vilka vissa är presidentens
starkaste motståndare. Morales vill få folkets godkännande
för en ny grundlag som ökar statens roll i ekonomin,
stärker presidentens makt, försvagar domstolsväsendet
och ger vissa indiansamhällen ökad autonomi. Oppositionen
som har sin bas i landets välbeställda, gasrika östra
lågländer, fruktar att Morales är i färd
med att införa ett socialistiskt envälde av venezolansk
typ.
2008-33 s 13
"Valresultatet i Bolivia tyder på seger för Morales"
Inofficiella resultat pekar på att presidenten kommer att
behålla sin post efter förtroendeomröstningen.
Två oppositionella guvernörer verkar förlora sina
jobb. En av dem, Reyes Villa, säger sig gå till domstol
för att hävda att valet var olagligt. Morales fick mellan
56 och 63 %. Detta kan ge honom en ny drivkraft att fortsätta
sin kontroversiella dagordning med förstatliganden, jordreform
och en ny konstitution.
2008-38 s 26
"Förhandlingarna fortsätter"
Soldater ur den bolivianska armén angrep på tisdagen
en guvernör, som misstänks ha beordrat en massaker på
regeringstrogna aktivister. Detta hotade försöken att
hitta en kompromisslösning mellan centralmakten och de östliga
provinserna. Enligt en överenskommelse ska regimfientliga
demonstranter upphöra med att ockupera offentliga byggnader
och president Morales anhängare ska avbryta sina motdemonstrationer.
2008-38 s 26-27
"Krisen i Bolivia speglar djupa klyftor" hela
artikeln
Evo Morales i Bolivia är mitt uppe i sin värsta kris
som president. Under det förra veckoslutet rapporterades
drygt ett trettiotal dödsfall i våldsamheterna i de
upproriska provinserna i norr. Anhängare till Morales varnade
för att dödstalet kunde komma att stiga, eftersom våldet
fortsatte att rasa och det fanns försvunna, vars öde
ännu var okänt. Merparten av Bolivias naturgas och livsmedel
produceras i de östliga lågländerna och befolkningen
där protesterar. Våldet speglar motståndet mot
Morales försök att omfördela intäkterna till
fattigare områden och ändra i författningen för
att påskynda en landreform och skapa ett separat lagsystem
för landets ursprungsbefolkning som är i majoritet.
2009-01/2 s 22
"Staten ska äga mera"
Bolivias president, Evo Morales, har planer på att starta
en statlig dagstidning som motvikt till "regeringsfientliga
lokala medier". Morales har redan nationaliserat energi-,
gruv- och telekomsektorerna och grundat ett nationellt flygbolag.
Hans mål är att öka statens kontroll över
ekonomin.
2009-05 s 24-25
"Ny författning bäddar för nya bråk"
Bolivianerna har godkänt den nya författningen som av
regeringen beskrivs som ett stort steg framåt. En del misstänker
att den i stället är ett steg bakåt. Avsikten
var att stärka den indianska ursprungsbefolkningens ställning.
De nya lagarna ger indianer rätt att utfärda kroppsbestraffning
och stärker statens kontroll över landets naturgasreserver.
I lågländerna, som i Santa Cruz, där det mesta
av Bolivias livsmedel och bränsle produceras röstade
en majoritet nej till förslaget till ny författning.
2009-08 s 24-25
"Litium ska göra Bolivia rikt"
Bolivia har en värdefull råvara, och den tänker
landets regering inte ge bort gratis. Litium är en viktig
komponent i batterier till bilar och annan elektronik. Nästa
generations elektriska bilar eller hybridbilar kräver tillgång
till stora mängder litium. I inget land finns det så
mycket som i just Bolivia. 5,4 miljoner ton kan på sikt
utvinnas i Bolivia jämfört med tre miljoner ton i Chile,
1,1 i Kina och bara 0,4 i USA. Kina är idag den största
litiumproducenten och exploaterar fyndigheterna under de tibetanska
saltfälten.
2009-35 s 14-15
"La Paz lockar drogturister"
I Bolivias huvudstad La Paz som ligger 3900 meter över havet
finns den mest omsusade baren i hela Sydamerika, Route 36, världens
första kokainsalong. Dit kommer ungdomar från hela
världen. Denna nya trend av kokainturism kan härledas
till en kombination av Bolivias ökänt korrupta myndighetstjänstemän,
La Paz kaosartade låt gå-attityd och det nationella
föredömet, presidenten Evo Morales har själv varit
kokaodlare. Så även om kokain är olagligt i Bolivia
håller Route 36 snabbt på att bli ett måste-besök
för tusentals turister som återkommer varje år
för att glatt prova på de lokala specialiteterna, berömda
för sin lättillgänglighet, sitt låga pris
(cirka 150 kr per gram) och sin renhet. På resebloggarna
får stället också god kritik. Men både
säljare och konsumenter tycks ha glömt att kokain är
som alla vet starkt beroendeframkallande, hälsovådligt
och lätt att missbruka. Miljarder i årlig vinst har
korrumperat stater över hela världen och La Paz, utan
egen avsikt, verkar ha förvandlats till frontlinje i detta
misslyckade narkotikakrig.
Artikel
i Guardian.
2009-51 s 30
"Evo Morales vann med stor majoritet" hela
artikeln
Det blev en klar seger för den sittande presidenten i Bolivia
under landets nya författning. Evo Morales fick drygt 62
% av rösterna. Hans starkaste utmanare, den konservative
före detta militären Manfred Reyes Villas fick bara
knappt 24 procent. Även i senaten verkar det som om Morales
parti, Socialistisk rörelse, fått egen majoritet med
25 av de 36 platserna. Oppositionen beskyller Morales för
att ha gjort Bolivia beroende av Venezuela och för att söka
etablera en rasistiskt färgad diktatur.
2011-43 s 26-27
"Indianerna protesterade mot presidentens svek"
President Evo Morales lovade en gång att hans främsta
plikt var att tillgodose ursprungsbefolkningens intressen. Detta
löfte kolliderar nu med plikten att skapa tillväxt och
stimulera utvecklingen i landet. Stora demonstrationer har genomförts
mot presidentens planer på att exploatera en del av regnskogen
i Amazonas där det finns stora tillgångar på
energi, virke och andra resurser. Marschen som aktivisterna genomförde
i förra veckan lamslog hela huvudstaden. De protesterade
främst mot att en motorväg skulle byggas tvärs
igenom Amazonas för att förena Brasilien med hamnstaden
Arica i Chile vilket underlättar för Brasilien att exportera
livsmedel och mineraler till Kina. Den ekonomiska tillväxten
i Bolivia är i växande grad beroende av landets naturresurser.
2012-40 s 28-29
"Silvergruvans förbannelse"
Den medeltida gruvdriften i Cerro Rico - det rika berget i Potoso
är ett gissel för lokalbefolkningen. Silvergruvan är
en förbannelse och ett arv från den koloniala tiden.
Denna relik drar nu till sig unga turister som vill se nationens
historiska gruvberg. Arbetsförhållandena i den 40-gradiga
hettan i schakt hundratals meter under jorden är chockerande
dåliga. Ingen luft pumpas in, det finns inga moderna rälsvagnar
och inga säkerhetsföreskrifter. Arbetarna tuggar på
cocablad för att hålla hungern och utmattningen borta.
Och hostan som hindrar sömn under natten. Och ändå
drivs gruvdriften av ett kooperativ som kontrolleras av gruvarbetarna
själva.
Efter 467 års gruvhantering är berget likt en schweizerost
och fem stora områden i bergets övre del riskerar att
kollapsa. Berget ger arbete åt var nionde invånare
i Potoso.
2013-1/2 s 16-17
"Experimentet med lagliga koka-odlingar"
Den bolivianska regeringen har gett tillstånd till vissa
bönder att odla koka, den växt som används för
att framställa kokain. Snart får Bolivia besked om
FN tillåter att landets bönder även fortsättningsvis
får odla koka legalt.
2013-21 s 18-19
"El Alto pekar mot framtiden"
I denna omtumlande stad finns en hel del otyglad handlingskraft,
ambitioner och politiska motsättningar. En stad i ett Bolivia
som är statt i förändring. Med en ekonomisk tillväxt
som Bolivia har uppnått på senare tid. Men som har
fördelats ojämnt.
- El Alto är både den mest revolutionära staden
i Latinamerika och regionens mest nyliberala stad, säger
Benjamin H. Kohl, som är biträdande professor i urbana
studier vid Temple University i Philadelphia.
El Altos främsta kännetecken är dess kilometerlånga
utomhusmarknad som pågår varje torsdag och söndag.
En hel del av pengarna kommer från Bolivias knarkhandel.
2014-27
s 30
"Nu tickar tiden motsols"
Bolivias "tidsenliga" försök att återuppväcka
sin identitet.
Siffrorna på klockan som pryder kongressbyggnaden i La Paz
har vänts åt andra hållet och visarna är
inställda på att gå motsols, som en stolt bekräftelse
på att nationens "sydländskhet". Det vill
säga att landet befinner sig på andra sidan ekvatorn,
på södra halvklotet där solurets skugga rör
sig moturs. Och då bör ju även södra halvklotets
klockor röra sig moturs. "Det här är en bra
förändring eftersom vi måste respektera får
identitet. Alla klockor på kontinenten bör vara som
den här". Allt enligt Bolivias utrikesminister David
Choquehuanca som på det senaste G77 och Kina-toppmötet
i Bolivia skänkte delagaterna den omvända klockan i
present.
Bolivia
turns back the clock in bid to rediscover identity and 'southernness'
2015-28
s 13-16
"Bolivia avkoloniseras"
Hur mycket framtid finns det i det förflutan?
Efter det att Evo Morales som första indian vann presidentvalet
försöker Bolivia utveckla en ny politisk och kulturell
självförståelse som vilar på landets förkoloniala
forntid.
Det finns dock en risk att man i sin förskönande syn
på den indianska forntiden hänger sig åt illusioner.
Arkeologerna ger en mindre socialromantisk bild av de förkoloniala
samhällena - med arbetstvång, fångenskap och
offrande av misshagliga undersåtars barn. Avkolonisering
heter det program som drivs fram av regeringen. Traditionella
lantliga seder och bruk ska utgöra motförslag till den
spansk-europeiska livsstil som hittills förbehållits
en liten elit.
Den eftersträvade framtidsmodellen bygger på ingående
beskrivningar av det förflutna och ska erbjuda skydd mot
den globaliserade samtidens alieneringsmetoder.
Bolivia,
Miljö
2016-03 26-27
"En sjö i Bolivia går förlorad, och med den
en livsstil"
Vid stranden av vad som en gång var Bolivias näst största
sjöligger övergivna småbåtar. Skalbaggar
äter av döda fåglar, och under den bländande
solen konkurrerar måsarna om den lilla mat som finns kvar
i träskmarkerna. Poopósjön förklarade officiellt
uttorkad för en månad sedan. Hundratals om inte tusentals,
människor har förlorat sin källa till försörjning
och har lämnat området. Sjön ligger 3600 m över
havet, på den andinska högplatån.
Det främsta skälet till uttorningen är, torkan,
som orsakas av det återkommande väderfenomenet El Niño.
En annan är att vatten har avletts från Poopósjöns
inflöden till följd av gruvdrift och jordbruk.
IT,
Bolivia
2018-03 28-29
"Facebooks testländer varnar för risker"
En morgon i oktober i fjol upptäckte redaktörerna på
Bolivias tredje största nyhetssajt, Página Siete,
att trafiken från Facebook sjönk kraftigt. Publikationen
hade nyligen drabbats av it-angrepp, och redaktörerna var
oroliga för att de angripits avhackare lojala med president
Evo Morales regering.
Men detvar inte regeringens fel. Det var Facebook som testade
en ny version av sitt populära nyhetsflöde och skalade
bort professionella nyhetssajter från användarnas flöden
och placerade dem i en separat sektion på Facebook kallad
Explore. Bolivia hade blivit försökskanin i företagets
kontinuerliga arbeta med att förnya sig.
Målet för testen, där även länder som
Slovakien, Sri Lanka, Kambodja, Guatemala och Serbien ingår,
är attta reda på om folk föredrar att ha separata
platser för personligt och offentligt innehåll.
sidans topp
