Argentina

Karta

Info

Buenos Aires Herald

Angola, sammanfattningar av artiklar om Argentina som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-33 s 14-15
"Två män med starka viljor kunde inte samarbeta längre"
Argentinas president Menem avskedade sin ekonomiminister Cavallo. Efterträdare blir Fernandez som varit president i landets centralbank sedan 1991.

96-43 s 14
"Presidentens vänner håller inte stilen"
Argentinas president Menem vände sig till Diego Maradona inför för förra årets presidentval och vann popularitet. I dag går det inte lika bra. Maradona är inblandad i en narkotikaskandal som kan färga av sig på presidenten. Maradonas agent är häktad sedan man fann 500 g kokain i hans våning.

97-12 s 14-15
"Kriget var det bästa som kunde hända"
Falklandskonflikten pågår fortfarande, men nu handlar det om olja och suveränitet.
Då kriget var över för 15 år sedan startade GB ett program för att modernisera och förbättra kolonins ekonomi. Idag är "las Malvinas" välmående men fruktar ständigt att argentinarna ska komma igen. Deras president Menem vill ha kontrollen över öarna innan år 2000! Orsaken lär vara hopp om nya oljefyndigheter! Öarna kan bi ett "nytt Kuwait".

97-18/19 s 19-20
"Argentina öppnade famnen för tredje rikets nazister"
Nya dokument bekräftar att diktatorn Juan Peron efter det andra världskriget välkomnade många nazister som förstärkning till den argentinska industrin.
I Buenos Aires tyska kvarter finns centrum för stora tyska företag och Goethe-institutet. En ny bok av argentinska judar behandlar perioden 1946-1949 i Argentina. Nazisterna flydde från tyskland till Argentina via tre vägar: Via Italien med pass utfärdade av Röda korset och Vatikanen, som utklädda munkar vandrade andra till Spanien och tog båt därifrån, slutligen via Skandinavien (ambassaderna i Danmark och Sverige utfärdade argentinska pass).
Peron ville etablera Argentina som ett bålverk mot kommunismen.

97-33 s 14
"En räddare i nöden"
I ren desperation över den svåra ekonomiska situationen vänder sig nu argentinarna till sina helgon för att få hjälp.
Menems politik för att hindra hyperinflationen, utförsäljning av statliga företag och ökad internationell handel har ökat arbetslösheten och fattigdomen.

98-05 s 17
"De döda vill ha hämnd"
Regeringen i Argentina har uppmanat flottan att undersöka kaptenen Astiz inblandning i många mord på 1970- och 80 talen.

98-23 s 18-19
"Rötan kan spåras högt upp i makttoppen"
En hemlighetsfull miljardär i Argentina, misstänkt för mord och andra brott, begick nyligen självmord. Hans död efter lämnar många frågor, bl. a huruvida självaste presidenten Carlos Menem beskyddade honom.

98-32 s 12
"Menem är i blåsväder"
Menems eget parti, peronisterna, i Argentina stöder inte hans extraordinära ansträngningar att kandidera som president för en tredje period. Mot författningens regler.

98-49 s 17
"Argentina rannsakar sin efterkrigsroll"
En internationell kommission granskar hur Argentina kunde erbjuda skydd åt nazister efter andra världskriget. (En sorts IB affär??)

99-23 s 20-21
"Maktskifte skapar problem i Argentina"
President Carlos menen är nere för räkning men han är inte utslagen. Att hans makt har försvagats oroar dock landets finansmarknader. Ska han tvingas lämna sin president post innan tiden går ut i december? Orsaken är att han försökt tänja författningen för att ge honom chans till en tredje presidentperiod.

99-30 s 16
"Vad händer efter Menem?"
I Argentina har Rättvisepartiet styrt sedan demokratin återinfördes 1983. I oktober är det dags för presidentval men partiets kandidat Duhalde börjar få svårt med populariteten. Den nuvarande presidenten, Menem, har snart dansat färdigt.

99-37 s 17-20
"Den sista caudillon tar farväl. Carlos Menem har satt outplånliga spår i Argentina"
Det är bara några veckor kvar tills Argentina ska välja ny president, och klart är att det inte finns någon i valkampanjen som kan mäta sig med den sittande presidenten Carlos Menem. Hans tio år vid makten har förändrat landet för alltid. Han började som en typisk peronistisk populist men efter makttillträdet vände han snabbt peronismen ryggen.
När han tillträdde 1989 efter Alfonsin rådde ekonomiskt och socialt kaos i Argentina. Han använde sig av ett frimarknadsrecept som tidigare varit tabu i Latinamerika. Nyckeln till förändringarna var den s k konvertibilitetsplanen 1992, som ställde en dollar bakom varje peso. Detta stoppade inflationen. Han for fram med machete i den offentliga byråkratin. Ingen annan har varit statschef så länge i Latinamerika. Har aldrig avvikit från den demokratiska vägen. Argentina har Las högsta per capita inkomst men klyftorna mellan fattiga och rika har växt. Men nu är det recession i ekonomin, strejker och arbetslöshet. Även detta skyller folket på Menem.

99-37 s 18-19
"Borgmästaren planerar flyttning"
Buenos Aires borgmästare Fernando de la Rua flyttar snart in Casa Rosada, den argentinska regeringens nervcentrum. Hans parti leder starkt i opinionsundersökningarna. Partiet Radikalerna i oppositionskoalitionen Alliansen. Hans personliga integritet är hans största tillgång och därför angriper han korruptionen.

99-43 s 21-22
"Argentinas väljare tog farväl av Menem med ett rungande nej"
Peronisternas dominans i argentinsk politik har brutits. En ny regeringskoalition tar makten med löften om att utrota korruption och skattesmitning och minska klyftan mellan rika och fattiga. Buenos Aires borgmästare Fernando de la Ruà vann en stor seger i presidentvalet. Han efterträder Menem som styrt Argentina i 10 år.

2001-29 s 18-19
"Makten berusar"
Menem trodde att han var oantastlig. Han trodde fel. Under 1990-talet styrde han Argentina som en kung och han hade stora och snabba framgångar. Nu hotas han av åtal för leverans av en stor mängd vapen till Ecuador och Kroatien 1991-95. 60 miljoner av försäljningssumman på 100 miljoner dollar hamnade aldrig i statskassan. Nu sitter han i sträng husarrest i väntan på åtal.

2001-30 s 14-16
"Argentina är illa ute"
Hur stor är risken att den ekonomiska katastrof som hotar Argentina ska påverka hela världsekonomin? Argentina som en gång var utländska investerares favorit med en ekonomi som växte med haussartade 45 % under första halvan av 90-talet. I månader har nu Argentina varit på randen till katastrof. Ska landet tvingas inställa betalningarna? Nu aviseras kraftiga sänkningar av pensioner, löner till offentliganställda och utbetalningar till leverantörer.

2002 1-1/2 s 16-17
"Argentinas regering spelar ett högt spel"
För sex år sedan band Argentina sin valuta till dollarn. Detta arrangemang medförde till en början ett intryck av ökat välstånd, men när förhållandet upplöstes i söndags var landet bankrutt och risken för fortsatt politiskt kaos var uppenbar.
Eduardo Duhalde, landets femte president på två veckor, inledde med att bryta kopplingen mellan peson och dollarn. Om fyra-fem månader ska peson tillåtas flyta fritt. Fram till dess devalveras peson med 40 % och står därför i 1,40 peso för en dollar. Vad man hoppas är att detta ska bromas den snabba nedgången i ekonomin som drabbat Argentinas 36 miljoner invånare vilka en gång i tiden var Latinamerikas mest välmående.
Argentina band peson vid dollarn 1991 då inflationen tillfälligt var 5000 %. Den sjönk då till 10 %. Men samtidigt kom en flod av billiga importvaror vilket gjorde många arbetslösa och satte handelsbalansen på prov. Centralregeringen med Menem i spetsen lät byråkratierna växa och man slösade pengar på stora offentliga projekt. Nu har Argentina en statsskuld på 141 miljarder dollar, två tredjedelar i utländsk valuta.

2002 1-1/2 s 17
"Medelklassen kräver demokrati"
Under de gångna 20 åren har man hört mycket talas om rättvisa men i verkligheten är det orättvisa som gällt framför allt när det gäller amnestier i f d militärer och mördare. Korruptionen har varit lag. Det ekonomiska välståndet har visat sig vara en ballong fylld med skulder och underskott. Medelklassens löner har minskat, dess besparingar tagits i beslag, dess pensioner har urholkats och dess fasta egendomar har minskat i värde.

2002 1-1/2 s 18
"Anarki lurar runt hörnet"
Argentinas historia är en krönika om inkompetens. Det härskande skiktet har i årtionen agerat som om regerandet vore ett spel med oföränderliga regler, och som om makt och rikedom vore outtömliga tillgångar. Nu är inte bara pengarna borta - våld hotar om makten glider de misskrediterade institutionerna ur händerna.
Efter Menem kom Radikala medborgarunionens (UCR) De la Rua som president. Han efterträddes efter bara några dagar av peronisternas (PJ) Rodriguez Saá. Nu är Duhalde president.

2002 1-1/2 s 19
"Krossade illusioner"
Argentina trodde sig vara Europa. En räddning kan vara att i stället titta på Brasilien. "Om Argentina inte snarast reformerar sin gammaldags välfärdsstat kommer det att lika ett Europa som aldrig funnits och som de flesta européer är mycket glada över att ha sluppit.

2002-03 s 16-18
"Vem tände gnistan?"
Latinamerikanska politiker har åstadkommit stor skada; frågan är om den kan reparera den. Till och med Argentinas nyaste president anser att politikerna bär skulden för landets många bekymmer. Tyvärr gäller detsamma många av Latinamerikas länder. Hotet om regeringskris på regeringskris vilar tungt över Venezuela där den privata sektorn förlamade hela landet i december med en lockout i protest mot president Chavez "revolutionära" dekret om landreform och en modifiering av den privata äganderätten.
I Colombia tröttnade väljarna för länge sedan på Pastranas fruktlösa försök att få slut på den 40 år gamla inbördeskriget.
I de flesta av Latinamerikas länder har de statliga institutionerna misskrediterat sig själv i folkets ögon. Detta gäller även de väpnade styrkorna.
Som förebilder och modeller kan däremot Chile och Brasilien fungera.

2002-24 s 20-21
"Tala om depression!"
Medan Argentinas politiker kämpar för att få en uppgörelse med Internationella Valutafonden kämpar landets nyfattiga för sin överlevnad. Många har tagit klivet från solid medelklass till bidragsberoende i ett enda svep. I hamnstaden Rosario, "Argentinas Chicago" är arbetslösheten 25 %. Eftersom Argentina misslyckats med att uppfylla tidigare lånevillkor ställer IMF nu hårda villkor för nya lån. Det kan ta tre generationer innan landet återhämtat sig. Så lång tid tig det för Argentina att falla från piedestalen som en av världens rikaste ekonomier till dagens miserabla förhållanden.

2002-28 s 21
"Nyval i Argentina"
Argentinas tillförordnade president Eduardo Duhaldo har utlyst presidentval till i Mars nästa år i ett försök att dämpa det våld och den oro som breder ut sig p g a den ekonomiska krisen. Vänsterns presidentkandidat Luis Zamora leder opinionsmätningarna. Även den förre presidenten Carlos Menem är ånyo kandidat.

2003-14 s 21-22
”Hårda tider – samma gamla politik”
Ett utarmat Argentina håller presidentval på gamla premisser. För 14 månader beslöt sig Argentina för att ställa in betalningarna och devalvera peson. Sedan mitten av förra året har president Eduardo Duhaldes regering lyckats stoppa ekonomins fria fall. Den finns tecken på en återhämtning. Men levnadsstandarden i landet har sjunkit dramatiskt. 18 % är arbetslösa och reallönerna sjönk med 40 % förra året. Detta utarmade land håller presidentval den 27.4. Man skulle vänta sig att valet skulle innebära radikala förändringar. Men tvärtom är det samma kandidater som tidigare. Carlos Menem, president 1989-1999 återkommer. Motkandidat är en annan peronist, Nestor Kirchner.

2003-18 s 16-17
”Gamla bekanta dyker upp igen”
Peronisternas gamla garde ger sig inte. De är tillbaka och sugna på att återerövra makten. Carlos Menem är den främste representanten för denna korrumperade och inkompetenta politiska klass som sådde fröet till Argentinas ekonomiska kollaps. Nu gick han vidare i presidentvalets första omgång till finalen i maj. Motståndare blir Kirchner, en föga känd och föga inspirerande guvernör.

2003-19 s 19
”Argentina går in för en ny valstrid”
När argentinarna vaknade upp efter presidentvalets första omgång för ett par veckor sedan hade de båda finalisterna inför finalen den 18 maj redan inlett valkampanjens andra fas. Carlos Menem vann 24,3 % av rösterna. Néstor Kirchner, vänstermittenkandidaten 22 %. Den senare väntas få fler röster i finalen. Detta beror på att Menem ogillas av väldigt många argentinare som associerar honom med den korruption som kännetecknade hans styre på 1990-talet.

2003-20 s 16
”Goda grannar”
Brasilien och Argentina, Sydamerikas två största ekonomier, håller gradvis på att resa sig efter ekonomiska kriser och nu smider de ambitiösa planer på ekonomisk integration. Néstor Kirchner som förväntas vinna slutomgången i presidentvalet i Argentina utmärks av en alltmer politisk enighet med ”Lula”, Brasiliens nye president. Utsikterna för en ekonomisk integration som skulle gynna båda länderna ser ljusare ut än på mycket länge.

2003-21 s 17-19
”Argentinas nye, okände ledare”
Nestor Kirchner blir president på walk-over. Rivalen till presidentposten, förre presidenten Carlos Menem, drog sig ur valets andra omgång och omöjliggjorde därmed dennes möjlighet att få ett starkt mandat genom att vinna en stor seger. Argentinas ekonomi har svängt. Samma land som var en paria bland internationella långivare i fjol får nu beröm från alla håll och kanter. Efter 4 år av oavbruten nedgång börjar hjulen snurra igen. Men Kirchner måste snabbt införa ett nytt skattesystem och banta den enorma offentliga sektorn.

2003-21 s 19
”Menem stal Kirchners triumf”
I första valomgången fick han bara 22 %. I andra förväntades han vinna en jordskredsseger. Han skulle ha behövt det mandatet från väljarna. Men Menem vägrade fegt att ställa upp.
Argentinas ekonomi har förbättrats något sedan katastrofläget 2001 som slutade med att radikalpartiets Fernando de la Rúa flydde under våldsamma gatuupplopp. Men det återstår mycket att göra för schweizättlingen Kirchner. Han måste få ett långsiktigt avtal med IMF, ställa banksektorn på fötter igen och strukturera om landets största statsskuld.

2003-28 s 21
"Kirchners belackare hade fel"
Många misstänkte att Néstor Kirchner bara var en marionett, men den underskattade f d guvernören har visat att han är en skicklig politiker med ambitioner att förändra Argentina. Han kallades "Chirolita" (en känd marionett docka) men nu får han epitetet "super-Kirchner". Stödet för honom har ökat på kort tid från 38 till 80 %. Han har lanserat ett reformprogram som understryker att han inte är beroende av någon. Han har avskedat flera höga militärer och halva ledningen av federala polisen. Han har övertalat kongressen att stämma den mycket impopuläre chefsdomaren Nazareno inför riksrätt.

2003-29 s 24
"Chockterapi mot gatuvåld och korruption"
Argentinas regering bemöter den ökande brottsligheten i och runt Buenos Aires med "chockterapi". Många poliser och politiker profiterar på kriminaliteten, och den organiserade brottsligheten har ofta större makt än staten. Argentina nye president Néstor Kirchner, står inte bara inför ett berg av ekonomiska problem utan han måste också stärka sin makt mot landets många organiserade maffiagrupper. I 12 miljonstaden Buenos Aires härskar förbrytarväldet. Kriminella band lamslår staten. Det är vanligt folk, arbetare och butiksägare som rånas. Horder av alkoholiserade ungdomar gör att invånarna knappt vågar lämna sina bostäder obevakade. Polisen är ofta allierad med kriminella grupper. Lokala politiker tar emot pengar från den undre världen.

2003-34 s 14-15
"Argentinsk läkningsprocess öppnar gamla sår"
Den nye presidenten Nestor Kirchner blir alltmer populär. Nyligen beslöt underhuset i kongressen att riva upp immunitetslagarna som skyddar de ansvariga för tortyren som ägde rum mellan 1976 och 1983 då mellan 9000 och 30000 personer försvann i det som kallas "det smutsiga kriget". Tjänstemännen från denna "juntatid" anser att åtgärden är ett "onödigt upprivande av gamla sår". Andra menar också att det hela är en skenmanöver från presidentens sida som ska dölja att han inte har något program för att ta itu med Argentinas verkliga problem: hunger, arbetslöshet och hälso- och sjukvård".

2004-18 s 25
"Argentina vill lägga vantarna på expresidenten"
Carlos Menem gömmer sig för rättvisan i Chile. Menem misstänks för korruption under sitt 10-åriga styre på 1990-talet. Specifikt misstänks han för förskingring av 60 miljoner dollar i samband med konstruktion av två fångvårdsanstalter under Menems tid. Nu bor den 73-årige Menem i en lyxvåning i huvudstaden Santiago tillsammans med sin 40-åriga hustru, den chilenska modellen Cecilia Bolocco, som är f d miss Universum.

2004-22 s 26-27
"Upp eller ned?"
Argentina gläds åt nyvunnet välstånd men ett nytt ekonomiskt sammanbrott lurar fortfarande runt hörnet. En kombination av rekordhöga priser på soja och en kraftig devalvering av den argentinska peson har skapat nytt välstånd i det bördiga Pampas. Efterfrågan på jordbruksmaskiner har stigit kraftigt. Den "slitne, färglöse" politikern Kirchner som vann förra årets presidentval med bara 22 % av rösterna är i dag populär i alla läger. Idag får han 70 % i opinionsmätningarna.. Men nästan hälften av Argentinas 36 miljoner är fattiga. Landets enorma utlandsskuld uppgår till 180 miljarder dollar (mer än 5000 dollar per person!). I mars lyckades landet få fram de 3,15 miljarder dollar som IMF krävde. Däremot finns inga pengar till räntor på lån som staten tagit hos privata långivare. Om Kirchner ska kunna få Argentina kreditvärdigt igen måste han avvisa sina egna väljares krav på att budgetöverskottet ska konsumeras av folket i stället för på kreditorer som stora amerikanska banker och italienska pensionsfonder.

2004-39 s 16-17
"Fattigdom och brott öppnar för populism i Argentina"
President Néstor Kirchner i Argentina har satt fart på landets ekonomi men en ny rival utmanar honom på en annan front. Det är den vithårige textilfabrikanten Juan Carlos Blumberg från Buenos Aires som nu hyllas som en popstjärna. Hans son mördades av kidnappare i mars i år. Blumberg har svurit på att ägna resten av sitt liv åt att bekämpa brottsligheten och särskilt korrumperade poliser. Hans krav på lag och ordning tilltalar många och överskuggar Kirchners politiska utspel.

2005-33 s 19
"Ett annat Argentina"
Den ekonomiska kollapsen är historia, men ärren är fortfarande tydliga. Ekonomin har vuxit med 25 % sedan kollapsen 2001-2002. Budgetunderskottet har vänts till överskott, devalveringen har satt fart på exporten och den offentliga skulden omstrukturerats. Landet har samma antal kvalificerade jobb idag som 1980 men antalet okvalificerade arbetstillfällen har fördubblats! Lönerna för dessa jobb i serviceyrken är realt 25 % lägre än före krisen. Men ojämlikhet, osäker arbetsmarknad och låga investeringar är knappast problem som är unika för Argentina bland Latinamerikas länder.

2006-3 s 20-21
"Argentina vill inte gå i IMFs ledband"
För bara fyra år sedan var den argentinska ekonomin i fritt fall och det rådde politiskt kaos. Argentina har nu betalat skulden till valutafonden för att slippa pekpinnar och internationell inblandning i ekonomipolitiken. Statsskulden till privata långivare är dock fortfarande stor. Presidenten Néstor Kirchner har ökat sin popularitet. Han vill skapa en allians med Hugo Chávez, Argentinas president, han har infört prisstopp för att hålla inflationen nere och ökat kontrollen av nyhetsmedia. Chávez har köpt statliga värdepapper i Argentina för flera miljarder dollar. Här är räntan dubbelt så hög som till IMF!

2006-3 s 22-23
"Argentinas regelvidriga återhämtning"
Ekonomin kom på fötter stick i stäv mot IMFs recept och vedertagna marknadsekonomiska regler. Vad man har gjort är att kraftigt devalvera valutan och gett en mycket gynnsam växelkurs för stora mängder av dollarturister från USA och Europa. Exporten av varor har kraftigt ökat. Det nya problemet är därför inflationen, som med 12 % är ett hårt slag mot framför allt arbetare och medelklass, som just har börjat återhämta sig från krisen.

2006-3 s 23
"Kritik undanbedes"
Den argentinska regeringen stryker medgörliga budbärare medhårs och motarbetar de kritiska. Argentinska regeringar har en lång tradition av att kanalisera medier och undanhålla den från kritiska medier. Offentliga annonseringar svarar för 75 % av de lokala mediernas intäkter. Det är därför nästan självmord att riskera dessa inkomster genom att skriva kritiskt mot regimen. Argentinas största mediegrupp, Claringruppen, kom på obestånd 2002 vid den kraftiga devalveringen av peson. Den kunde inte betala sina utländska lån. Då hjälpte regeringen till med att stifta en ny lag som begränsade utländskt ägande till 30 %. Vänstertidningen Pagina/12 har blivit regeringens språkrör. Mycket tyder på att argentinarna kommer att få anledning att beklaga bristen på kontroller över regeringen.

2006-40 s 22
"Kirchners ger folket det folket vill ha"
Argentinas president och hans framgångsrika politikerfru har både makten och folket i sina händer. Néstor Kirchner vann presidentvalet 2003 med bara 22 % av rösterna. Idag har han stöd av 60-80 %. Cristina Kirchner valdes i fjol med övertygande majoritet till senator för landets största provins, Buenos Aires.

2006-40 s 23
"Argentina kan inte glömma Las Malvinas"
Frågan om vem som äger Falklandsöarna fortsätter att grumla relationerna mellan Argentina och Storbritannien som konsekvent hävdat att det självstyrande territoriet Falklandsöarnas status är något som de 3000 invånarna själva ska bestämma. Dispyten om Las Malvinas, som är det spanska namnet på öarna, fick Argentina att invadera dem 1982. Konflikten som ledde till över 1000 döds soldater slutade emellertid med brittisk seger. För ett par veckor sedan krävde Argentinas president Néstor Kirchner i FNs generalförsamling förhandlingar med britterna om öarnas framtida status.

2007-03 s 22-23
"Falklandskriget fortsätter att väcka starka känslor"
Motstridiga anspråk från Argentina respektive Storbritannien förgiftar relationerna dem emellan trots att det snart har gått 25 år sedan Falklandskriget.
I år firas 25 års minnet av kriget. Carol Thatcher, dotter till den förra brittiska premiärministern Margaret Thatcher anlände före jul till Argentina för att göra en dokumentärfilm "Mammas krig".
Storbritannien hävdar att landet kommer att försvara falkländarnas rätt att själva bestämma över öarnas framtid. Invånarantalet är 3000 som skyddas av 1800 militärer. Landet är rikt, öarnas BNP per capita är högre än något sydamerikanskt land.

2007-35 s 24-25  Hela artikeln
"Drottning Cristina gör sig redo"
Till hösten kommer Argentinas första dam, Cristina Fernández de Kirchner, att bli vald till president. Hennes make, den nuvarande presidenten Néstor Kirchner har bestämt sig för att inte ställa upp till omval i slutet av oktober utan lanserar i stället sin unga fru. Redan idag verkar det som om hon har mycket att säga till om i regeringen. Cristina är en suverän talare och på den diplomatiska scenen uppträder hon vant och självsäkert. Med en advokatbyrå och fastighetsaffärer har familjen skapat sig ett gediget välstånd. Cristina Fernández pekar gärna på likheter med maktparet Bill och Hillary Clinton. Under Néstor Kirchners tid som president har ekonomin ständigt växt och Buenos Aires blomstrar nästan som på den gamla goda tiden.

2007-43 s 22-23
"Kyrkans män stor på militärens sida"  Hela artikeln
Rättegången mot en argentinsk präst har på senare tid riktats mot den katolska kyrkans skamliga relationer med den mordiska militärdiktaturen i Argentina i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet. Den före detta polisprästen Christian von Wernich som idag är 69 år står åtalad för sju mord, inblandning i 73 försvinnanden och tortyr. Rättegången kastar ljus på militärjuntans nära samarbete med katolska kyrkan 1976-1983. Domen som föll för några veckor sedan blev livstids fängelse.

2008-07 s 16-17
"I makens fotspår"
Cristina Fernández lovade förändring under fjolårets valkampanj. Nu har hon varit president i drygt två månader och förändringen dröjer. Många argentinare betraktar makarna Cristina Fernández och förre presidenten Nestor Kirchner som ett lag. Troligen väljs han till det mäktiga peronistpartiets partiledare nästa månad.

2008-19 s 15-16
"Cristina i låtsaslandet"
Tvärt emot alla förhoppningar styr Argentinas nya ledare sitt land rakt in i ekonomiska svårigheter och sociala konflikter. Hon vann en lätt seger i förra årets val med löften om att upprätthålla Argentinas imponerande ekonomiska framsteg och samtidigt lätta på de sociala motsättningarna och reparera relationerna med omvärlden. Men nu är läget sämre på alla tre fronterna. Regeringen har provocerat fram en skatterevolt bland landets jordbrukare, hennes viktigaste minister Martin Lousteau har avgått på grund av politisk oenighet och priset på argentinska obligationer har gjort en störtdykning på grund av bristande förtroende för regeringen bland investerare. Hon har en svagare ställning än vad hennes man, Nestor Kirchner, hade. Hon har bara 35 % stöd hos väljarna idag.

2008-25 s 20-21
"I strid mot naturlagarna"
Priset på spannmål och andra livsmedel stiger och stiger och Argentina borde vara ett av de länder som verkligen gynnas, men så är inte fallet. I mars införde president Cristina de Kirchner en skatt på jordbruksexporten samtidigt som priserna på råvaror steg snabbt. Kirchners plan resulterade i att arga argentinska bönder slutade att exportera i ett försök att skada statens budget. Protesterande bönder har sporadiskt blockerat vägar, hindrat mattransporter och exportprodukter från att nå hamnarna. Regeringens oförmåga att lösa krisen har undergrävt Kirchners popularitet, som föll till 26 % i maj mot 55 % i januari. I likhet med sin man tycks hon föredra våldsam retorik framför dialog. I grannlandet Brasilien däremot har spannmålsskördarna nästan fördubblats på 10 år.

2008-26 s 23
"President Cristina Fernández stöter på motstånd"
Bönderna och folket försöker blåsa liv i demokratin. Bönderna har inte mjuknat av regeringens erbjudanden om skatterabatter för småproducenter. Den 14 juni, när en ny omgång demonstrationer bröt ut, använde polisen våld för att häva en vägspärr och grep en populär bondeledare. Cristina Fernández svarade med att skicka förslaget om skattesänkningar till kongressen. Hennes peronistparti har en bekväm majoritet i båda kamrarna men hon kan inte vara helt säker på kongressens stöd. Den senaste opinionsundersökningen ger henne bara 20 % stöd jämfört med 54 % i februari. Maken Néstor Kirchners popularitet dalar lika fort.

2008-45 s 27-28
Drottning Cristinas uppgång och fall"
En våg av popularitet förde för ett år sedan Cristina Kirchner till maktens tinnar. Nu har hon förlorat folkets förtroende. Fallet blev hårt och högt. Presidenten har hamnat i onåd ovanligt snabbt. I oktober kom nya dåliga nyheter i form av återupptagna strejker bland bönderna, ekonomisk oro, en illojal vicepresident (Julio Cobos) och pinsamma uppgifter om en resväska full av kontanter som misstänks vara ett stöd från Venezuelas president Chávez.
Hon beskylls för att missköta den argentinska ekonomin och förvärra den aktuella finanskrisen med politiska felsatsningar. Statsskulden har stigit till 56 % av BNP. Fattigdomen har ökat för första gången på sex år främst beroende på den höga inflationen. Regeringen blir alltmer beroende av den fackliga rörelsens stöd.
President Kirchners arbete godkänns vid det här laget av knappt 30 %. Den 55-åriga presidenten försvarar sitt arbete och går till motattack.

2009-15 s 18-19
"Kirchners ger inte upp i första taget"
Den styrande familjen gör allt för att tidigarelägga presidentvalet för att om möjligt ge fru Kirchner, Cristina Fernández, en chans att vinna. Sedan hon blev president i december 2007 har hennes popularitet krympt från 56 % till 30 %. Peronistblocket i kongressen som var starkt under Kirchner har nu försvagats markant. Fattigdomen i landet har ökat kontinuerligt sedan i början av 2007. Cristina Fernández har ingen möjlighet att bekämpa finanskrisen då hennes frikostiga budget berövat henne de pengar hon skulle behöva. Det viktigaste motivet för att ändra valdagen är att grupper som ogillar Kirchners både inom och utanför det styrande Peronistpartiet får mindre tid att organisera sig.

2009-27 s 20-21
"Kirchners era går mot sitt slut
Cristina och Néstor Kirchners ambitioner att förlänga sitt kontrakt över Argentina bortom presidentvalet 2011kommer troligen inte att förverkligas. Argentinas regerande Peronistparti förlorade kontrollen över kongressens båda kammare i det nyligen genomförda kongressvalet. I den viktiga Buenos Airesprovinsen - som företräder 37 % av landets väljare - fick Néstor Kirchners koalition, Segerfronten, 32 % av rösterna mot nästan 35 % för Union-PRO som leds av kongressledamoten och affärsmannen Francisco de Narváez. Detta komplicerar paret Kirchners förmåga att driva sin socialistiska politik med stora subventioner på mat och bränsle och nationaliseringar. Néstor Kirchner avgår som ledare för Peronistpartiet.

2009-37 s 8
"Expresident åtalas för mord"
En domstol har underkänt nedläggandet av åtal mot den före detta presidenten Fernando de la Rúa och kräver att fallet öppnas igen. Han misstänks för att ha medverkat till dödsskjutningen av fem demonstranter under våldsamma upplopp som inträffade i slutet av de la Rúas mandattid 2001.

2010-51 s 10
"Duhalde vill bli president igen"
Argentinas före detta president, Eduardo Duhalde, vill flytta tillbaka till presidentpalatset, Casa Rosada. Han startar nu sin valkampanj. Duhalde utnämndes av parlamentet till president 2002-2003 efter det att ett antal presidenter hade efterträtt varandra inom loppet av några veckor. Duhaldes efterträdare, Nestor Kirchner, stöddes till en början av Duhalde, men senare blev han en skarp kritiker av både Nestor och dennes hustru, Cristina Fernandez de Kirchner.

2011-33/34 s 26-27
"President Kirchner på väg mot omval"
Vid den gångna söndagens primärval i Argentina fick president Cristina Fernández de Kirchers parti 49 % av rösterna, vilket för hennes del bådar gott inför höstens presidentval. Kircher kämpar för att en dag bli omnämnd vid sidan av Evita Péron. Hon har stöd av en växande ekonomi och en splittrad opposition. De närmaste konkurrenterna Ricardo Alfonsin som är son till den förre presidenten Raúl Alfonsin och Eduardo Duhalde, den förre presidenten, fick båda omkring 12 % av rösterna. 75 % av väljarna röstade. Den 23 oktober sker presidentvalet. Sedan hennes make, förre presidenten Néstor Kirchner avled i oktober har hon kunnat rida på en sympativåg som fått hennes popularitet att stiga till rekordhöjder. Den främsta anledning till hennes framgång är den brusande ekonomin som har vuxit med cirka 8 procent på senare år samt låg arbetslöshet och goda lönehöjningar.
Affärsvärlden fruktar dock den höga inflationen som skadat landets konkurrenskraft.

2011-40 s 20-21
"Dödsängeln får sitt straff till slut"
Argentina tar itu med sin dystra historia och blir till en förebild i hela regionen. 28 år efter militärdiktaturens slut ställs torterare och förtryckare till svars. Också "den blonde dödsängeln", Alfredo Astiz, rannsakas. De brott som han misstänks för skakar nationen än i dag. Han är för många en speciellt förfärlig symbol för "det smutsiga kriget" som ägde rum mellan 1976 och 1983 i Argentina.
Sedan 2003 har argentinska undersökningsdomare granskat hundratals hemliga tortyrcentraler. Gårdagens förövare ställdes till svars och till och med de allra högst uppsatta militärerna har åtalats. En domstol dömde förra året den före detta juntaledare Jorge Videla till livstids fängelse. Även Astiz riskerar livstid. De argentinska utredarna understöder med sitt arbete även medborgarrättsgrupper i ytterligare tio länder, från Mexiko till Paraguay.

2011-42 s 20
"Argentinas Teflonlady"
Christina Kirchner ställer upp för omval på söndag den 23 oktober. Enligt opinionsmätningarna vinner hon en klar seger. Hon rider just nu på en våg av sympati och kommer av allt att döma att vinna valet den 23 oktober. Nästan alla väljarundersökningar ger henne drygt 50 % av rösterna. Mindra säkert är vad ytterligare fyra år med "Kirchner-dynastin" kommer att betyda för Latinamerikas tredje största ekonomi.

2011-43 s 24-25
"Nestorsänkan vann som väntat"
Cristina Fernandez de Kirchner vars två första år som president fläckades av protester och sjunkande väljarstöd, gjorde tack vare Argentinas starka ekonomi en dramatisk comeback, och hon vann en jordskredsseger i förr söndagens presidentval. Hon krossade den splittrade oppositionen som ställde upp med sex utmanare. Hon fick själv 55 % och ingen annan kom i närheten av henne. Hon kommer att fortsätta med en politik som innebär stora statliga utgifter utan hänsyn till innehavare av argentinska statspapper som försöker få tillbaka miljarder dollar i utestående krediter.

2011-51/52 s 28-31
"Falklandsöarna väntar på oljan"
Stora oljefyndigheter får Argentina att än en gång kasta lystna blickar på den brittiska ögruppen. 2016 kommer den första oljan att pumpas upp utanför Falklandsöarna enligt prognoserna. Det har fått Argentina att börja agera igen och förnya anspråken om överhöghet över territoriet. President Cristina Fernandez försöker också förmå sin kollega i Chile Sebastian Pifera att stoppa Falklandsöarnas livlina - flyglinjen mellan Punta Arenas i Chile och Mount Pleasant, öarnas flygplats och militärbas fem mil utanför huvudstaden Stanley.
Efter kriget mot Argentina blomstrade Falklandsöarna. Nya vägar, skolor och sjukhus har byggts. Inkomsterna, främst av sålda fiskerättigheter har ökat. Jakten på olja och gas har resulterat i fyndigheter som värderas till 1,3 miljarder fat.
Invandringen har också tagit fart, inte minst från Chile. Det land som aldrig övergivit Falklandsöarna. Främst flygs livsmedel till öarna via Chile.
Falklandsöarna har en regering på åtta personer. En är Mike Summers.
I dag finns det 2500 invånare varav 2100 bor i huvudstaden Stanley. 54 % är födda på öarna. 25 % har invandrat från Storbritannien, 14 % från S:t helena och 7 % från Chile. Cirka 30 000 pingviner bor på öarna.
En gång i veckan kommer den egna tidningen Penguin News ut.

2011-51/52 s 32-33
"Argentinas hopp slutade med nya krigskyrkogårdar"
Det korta kriget 1982 krävde över 700 unga argentinska soldaters liv. 252 brittiska soldater stupade och det civila offer.
Den förvärrade inrikespolitiska krisen 1982 fick militärjuntan i Argentina att besluta att det enda som kunde rädda den kvar vid makten var ett krig. Flottan mobiliserades och satte kurs mot Falklandsöarna. Förmodligen hade man inte räknat med att Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher skulle besluta sig för att försvara ögruppen. Med 72 timmars varsel var en stor styrka på väg. Resultatet blev krigskyrkogårdarna på Falklandsöarna.

2012-06 s 31
"Argentina anropar FN"
President Cristina Kirchner beskyller Storbritannien för att "militarisera" Sydatlanten och kommer att be FN intervenera för att förhindra krig mot Argentina i kampen om dess naturtillgångar. President Kirchner varnar för "allvarliga risker för den internationella säkerheten" om inte britternas aggressiva koloniala impulser hålls i schack. Spänningen i regionen stiger inför 30-årsdagen av Falklandskriget.

2012-12 s 31
"Brittiska fregatt fick inte förtöja"
Den brittiska fregatten Montrose skulle ha förtöjt i Limas hamn i torsdag i förra veckan men besöket ställdes in enligt ett beslut av utrikesministrarna i Unasur (Sydamerikanska nationernas förbund). Kontroversen om Falklandsöarna har hårdnat de senaste månaderna och i februari skickade Storbritannien ett örlogsfartyg till öarna. London har också tillåtis provborrningar efter olja i närheten öarna som ligger 40 mil från Argentinas kust.

2012-16 s 15
"Inblick i en skoningslös diktatur"
Den livstidsdömde, före detta diktatorn i Argentina, Jorge Rafael Videla, berättar för första gången utförligt om regimens mord på oppositionella i en ny bok som heter "Slutgiltig åtgärd". Samtalen ägde rum i Videlas fängelsecell. Omkring 8000 människor dödades av militären under Videlas diktaturer, enligt officiella uppgifter. Den före detta generalen styrde Argentina 1976-1983 sedan han tagit makten i en statskupp mot den dåvarande presidenten Isabel Peron. Oppositionella som hotade Videlas makt greps. Enligt Videla fanns det en speciell arbetsgrupp, ledd av en general, som avgjorde de gripas öden. Valet stod mellan frigivning, officiellt erkänd förvaring i häkte eller "slutgiltig åtgärd", vilket betydde döden och undanröjning av liket.

2012-19 s 27
"Argentina prövar Brasiliens tålamod"
Den brasilianska regeringen är mån om goda relationer med grannlandet Argentina, men där bygger president Cristina Kirchner handelshinder och skrämmer bort potentiella investerare. Ett exempel är Argentinas nationalisering av det spanskägda oljebolaget YPF. Detta har blockerat försöken att sluta ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosour som är en frihandelsregion sedan 1991 där Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay ingår.

2012-21 s 23-24
"Presidenten utfärdar stormvarning"
Mörka moln drar ihop sig över Argentinas tidigare blomstrande ekonomi. Den tidigare snabba tillväxten har avstannat och en del ekonomer varnar till och med för recession innan årets slut och påpekar att nyligen införda valuta- och handelsrestriktioner, hög inflation, priskontroller och kapitalflykt gör det svårare att skydda Argentina mot den globala nedgången.
Regeringen har öst in pengar i industriella subventioner, allmänna infrastrukturprojekt och generösa välfärdsförmåner. Inflationen hotar att stiga till 25 % i år och fackförbunden som förr var regeringens pålitliga allierade kräver större och större lönehöjningar för att hålla tackt med inflationen. "Mycket svåra tider stundar", varnar president Cristina Fernandez.

2012-24 s 28-29
"De slutar aldrig leta"
Argentinas mor- och farmödrar (Las Abuelas de Plaza de Mayo) har letat efter bortrövade barnbarn i mer än tre decennier. Några har haft tur, många letar än, men tiden börjar bli knapp.
Elsa Sanchez de Oesterheld, 87 år, minns ännu sin make och fyra döttrar som hon levde med på 1970-talet."Mitt liv var underbart och vi stod varandra väldigt nära allihop. Och sedan tog de allt ifrån mig."
Det har gått mer än 34 år sedan hon förlorade dem under en militärdiktatur som förde bort tusentals människor som bara försvann. I hennes fall tror hon, att två av hennes döttrar födde barn i hemliga fängelser kort tid innan de avrättades av underrättelsetjänsten.
Det är en saklig suck och klagan som upprepas allt oftare hos en grupp mor- och farmödrar som i 36 år har letat efter barnbarn, som vid det här laget närmar sig medelåldern och som inte anar att deras riktiga föräldrar torterades och dödades av militärjuntan.
Det ironiska är att gruppen, Majtorgets mor- och farmödrar, som bildades 1976, krymper, samtidigt som ett av deras viktigaste mål uppnås - rannsakningen av militärer, inklusive diktatorerna Jorge Videla och Reynldo Bignone som anklagas för att ha systematiserat barnaroven. Kvinnor som var gravida i fångenskap tilläts föda i fängelset varefter barnen adopterades bort.

2012-24 s 30
"Argentina ska övertygas"
Invånarna på Falklandsöarna ska i en folkomröstning bestämma om de vill tillhöra Storbritannien. Syftet med omröstningen är delvis att sätta punkt för kontroversen med Argentina som gör anspråk på öarna. Förhoppningsvis ska folkomröstningens resultat skicka tydliga signaler till Argentina om att öborna vill fortsätta vara brittiska medborgare.

2012-29/30 s 41-42
"Argentina infiltreras av knarklangare"
Under 1990-talet var Argentina bara en genomfartsled för illegala droger. Men efterfrågan på knark är stor och nu börjar marknadens behov att stillas. Nu infiltreras Argentina av knarklangare som försöker ta över nya marknader. I motsats till andra latinamerikanska länder har Argentina ännu inte riktat sin fulla militära kraft mot smugglarna. Men det hjälper inte att byta adress och identitet. Sinaloas droggäng har infiltrerat fattiga samhällen i det tropiska området som gränsar till Paraguay och Brasilien i norr, där man med del lokala myndigheternas tysta medgivande kan verka ostört. Colombianska och mexikanska smugglare lever lugnt med sina familjer i några av de mest exklusiva delarna av Argentina som de finner säkrare än hemländerna.

2012-45 s 30
"16-åringar röstar i Argentina"
Den argentinska kongressen har beslutat att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år från och med nästa år. President Cristina Fernandez har tryckt på för lagändringen och kritiker menar att den är skräddarsydd för att gynna hennes parti vid valen 2013.
Röstning är obligatorisk för argentinska medborgare mellan 18 och 70 år. För 16-18 åringarna blir det frivilligt att gå till valurnorna.

Storbritannien, Argentina
2013-1/2 s 8-9
"Kampen om Falklandsöarna"
Via brev, utformade som annonser I pressen, uppmanade president Fernández England att avkolonialisera Falklandsöarna. Hennes krav kommer kort efter engelska regeringens beslut förra månaden att uppkalla ett stort fruset område av Antarktis efter drottningen - en förolämpning I Buenos Aires. Fernández kritiker på hemmaplan hävdar att hon försöker flyttafocus från sociala problem på hemmaplan. Britterna menar att öborna själva ska avgöra sin framtid genom en folkomröstning.

Argentina, Storbritannien, Falklandsöarna
2013-11 s 31
"Tre invånare röstade för union med Argentina"
99,8 % röstade för att Falklandsöarna skulle förbli en del av Overseas Territory även i framtiden. Nu har Falklandsöarnas befolkning sagt sitt. Inte att undra på. Sedan förra kriget om Falklandsöarna har de 2563 invånarna kostat moderlandet insatser inklusive försvaret om 44856 euro per person. Vad är det då som är värt den investeringen? Jo, Oljefyndigheterna runt öarna. Det kan bli ett nytt Norge om några år när utvinningar i större format blir aktuella.
Den stridslystna presidenten i Argentina har det svårt nu. Ekonomin rasar och hon har behov av att sätta väljarnas fokus på något annat. Likadant gjorde man då den förra juntan var på fallrepep. Då skickade man dit trupper vilket ledde till en stor förlust efter 44 dagars krig.

2013-12 s 28-29
"Påvevalet kan bli ett problemför president Cristina Fernández"
Argentina reagerade med eufori på nyheten den 13 mars att Jorge María Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, valts till påve.
Efter Argentinas duster med internationella valutafonden IMF, processlystna banker- och kreditinstitut och befolkningen på Falklandsöarna, kom valet av Bergoglio till ny påve som behövlig balsam. Inte minst för bilden av Argentina utomlands.
Men det kan betyda fler problem för president Cristina Fernández politik och politiska position. Katolicismen har länge varit inflytelserik i Argentina. Trots att landet socialt sett är liberalt och mindre fromt än många av dess latinamerikanska grannar identifierar sig 77 procent av befolkningen fortfarande som katoliker. Detta är en högre procentsiffra än i många andra av Latinamerikas nationer där även evangelisk protestantism är djupt rotad.

Argentina, Iran, Historia
2014-15 s 28-29
"Argentina bjuder in Iran för att utreda bombdådet"
Den 18 juli 1994 dödades 85 personer när en självmordsbombare sprängde en hyrbil. Det var det blodigaste anfallet mot den judiska befolkningen sedan andra världskriget. Och trots att Iran ansågs stå bakom attacken sjabblade Argentina med utredningen i över ett årtionde och ingen har dömts för bombdådet. Terrorattentatet mot Buenos Aires judiska församling utreds nu i samarbete med Iran - som är starkt misstänkt för att ligga bakom detsamma.

2013-22 s 12-13
"Dåliga vibbar förstör Kirchners årtionde i Argentina"
Investerarna håller sig undan med hänsyn till den oförutsägbara och ovänlig politik som har förvärrats under fru Fernandez. Skatte- och valutakostnaderna har snabbt ökat. Den hårda valutakontroll som infördes 2011 har gett upphov till en blomstrande svartabörshandel.

2014-16 s 25-26
"Psykodramat kring presidenten"
"CFK" vägrar lyssna på dåliga nyheter - och Argentina är fullt av dem.
Hennes självupptagenhet och kontrollbehov driver henne. Hon lyssnar bara på sin innersta krets som enbart består av två personer. Argentinas president är försvagad och isolerad, men fortfarande mäktig.
Hennes innersta cirkel består av enbart två personer. Den ene är Carlos Zannini, juridisk och teknisk sekreterare hennes regering. Den andre förtrolige människan i hennes liv är sonen Máximo som har mycket makt i egenskap av grundare och ledare för organisationen La Campora, en politisk ungdomsorganisation vars medlemmar bland annat stöder Kirchners regering.

2014-41 s 18
"USA försöker störta mig, kanske till och med mörda mig"
Argentinas ledande politiker ifrågasätter Christina Fernàndez mentala hälsa och undrar om hon nu helt tappat kontakten med verkligheten. Tidigare har hon uttalat en rädsla för att Islamska staten skulle mörda henne, nu är det USA tillsammans med lokala bankirer. Det är bekymmersamt att Argentinas president ägnar sig åt konspirationsteorier när landet befinner sig i en djup ekonomisk kris. Med ekonomisk stagnation, valutan i fritt fall och en markant ökning av kriminaliteten i landet går Christina Fernàndez nu mot slutet av sinandra och sista presidentperiod. Osäkert är också vem hon ska backa upp som sin efterträdare. Kanske hennes son Maximo Fernàndez?

2015-3 s 6
"Den nya presidenten ärver konkursboet"
President Cristina Fernández de Kirchner, som tillträdde 2007, får inte kandidera längre. Hon tror därför trimma sin son till att bli en framtida president. Utmanarna som vill ersätta Fernández de Kirchner är peronisterna Daniel Scioli och Sergio Massa.
Mycket står på spel i ett Argentina som sitter fast i en djup ekonomisk kris. Inflationen är skyhög på ca 40 % och ekonomin krymper.

Argentina, Kina
2015-7 s 18
"Presidentens rasistiska blunder i Kina"
Förvärrar kritiken mot henne efter åklagare Nismans död.
Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner avfärdar den senaste utvecklingen i mysteriet kring åklagaren Alberto Nismans död som "absurd" men hon har dragit på sig ny kritik under sin resa till Kina genom att håna kinesers engelska uttal. Argentina är beroende av Kinas hjälp för att hålla sin svackande ekonomi flytande tills Cristina Fernández lämnar makten i december.
Åklagaren Alberto Nisman hittades död, skjuten i huvudet, dagen innan han skulle vittna i kongressen med sina anklagelser om att Cristina Fernández hade försökt att dölja Irans påstådda roll i Argentinas värsta terrorattack någonsin i utbyte mot olja. Nisman hade utfärdat en arresteringsorder för att gripa henne.

2015-18 s 11- 12
"Nisman fick stöd av USAs blodsugarfonder"
Detta påstår Argentinas president Cristina Fernandez de Kirchner.
En pressad Cristina Fernandez de Kirchner säger att hon är utsatt för en konspiration. Den består av amerikanska hedge-fonder, prosionistiska grupper och medarbetare till den nu avlidne Alberto Nisman.
Hennes inlaga har publicerats efter de massiva gatudemonstrationerna efter Nismans död. Han hittades med en kula i huvudet dagen innan han i kongressenskulle redogöra för sina anklagelser, om att presidenten på grund av att hon vill teckna ett handelsavtal med Teheran, försökt dölja den påstådda iranska inblandningen i bombattentatet mot det judiska kulturcentret AMIA i Buenos Aires 1994. Undersökningen om hans död har kört fast i domstolen. Opinionsundersökningar visar att ungefär 70 % av argentinarna tror att Nisman blev mördad.

Kultur, Argentina
2015-26 s 22-23
"Därför har Buenos Aires fler bokhandlar än någon annan stad i världen"
Argentinarna har uthärdet militärdiktatur, ekonomisk kollaps och en i synnerhet aggressiv politik. Såkanske är det inte så konstigt att argentinaren finner tröst i den äldsta av nöjen; att slå sig ner med en god bok.
Buenos Aires har fler bokhandlar per person än någon annan stad i världen. Med en befolkning på omkring 2,8 miljoner har Buenos Aires minst 734 bokhandlar, det är ungefär 25 stycken per 100 000 invånare.
För 100 år sedan var Buenos Aires den skinande huvudstaden i ett av världens rikaste länder: Europeiska migranter skapade en multikulturell miljö dät kultur och konst frodades. Boken aom föremål blev en kulturell symbol som hänger kvar än i dag.

Argentina
2015-27 22-24
"Kirchnerismens barn"
I Cámpora växer en ny generation av fanatiska peronister upp. Medlemmarna drivs inte bara av idealism utan också av utsikten att få ett statligt jobb och tillgång till maktens innersta kretsar eftersom lojalitet till presidentens parti lönar sig. Rikligt med pengar väntar.
Ungdomsrörelsens ledningsgrupp har också nära band till Cristina Fernández de Kirchners mystiske och mäktige son, Máximo Kirchner. Som i praktiken ses som regeringen Kirchners premiärminister.
Ungdomsrörelsen La Cámpora har de senaste åren utvecklats till en uppåtgående kraft inom president Cristina Fernández de Kirchners regeringsparti FPV. Stor tillströmning fick rörelsen först efter Néstor Kirchners död år 2010. La Cámpora har idag omkring 60 000 anhängare.

Argentina
2015-46 24-25
"Äntligen en president som inte är peronist?"
Argentina planerar nu för en andra omgång i presidentvalet. Det är 12 år sedan sist. Det står mellan den peronistiska guvernören Daniel Scioli från Buenos Aires-provinsen och Mauricio Macri från centerkoalitionen Cambiemos (Låt oss förändra). Opinionsundersökningarna visar att Scioli tappar mark till Macri. För första gången finns det nu en möjlighet att få en president som varken kommer från Peronistpartiet, som innehavt presidentämbetet i 25 av 32 år, sedan Argentins återgång till demokrati, eller från det nu nästan nerlagda partiet Radical Civic Union, som vunnit presidentvalet två gånger.

2015-49 24-25
"Argentina valde västvänlig president: döden för Sydamerikas vänster?"
Stereotypen av en latinamerikansk president har tidigare varit en brinnande populist som hållit timslånga tal på TV, som utmålat USA som källan till allt ont och som troligtvis kämpat som gerillasoldat i någon tropisk djungel. En sådan typ av ledare - tänk Kubas Fidel Castro, Venezuelas Hugo Chávez eller Argentinas Fernández de Kirchner - är raka motsatsen till Mauricio Macri, en diskret ingenjör som nu blivit vald till president i Argentina.
Macris seger kommer som ytterligare ett bevis på att det som ofta kallats den latinamerikanska vänsterns "rosa våg" har börjat ebba ut.

Argentina
2015-51 23-25
"Otroligt rik men i ständig kris"
För hundra år sedan var Argentina ett av världens mest välbärgade länder. Landet förfogade över ett av de största järnvägsnäten på vår planet och hade jämfört med den övriga regionen en betydande medelklass och ett förebildligt skolväsen.
Men därefter har det regelbundet skakats av svåra ekonomiska och politiska kriser. Vad var det som hände?
Recession, hyperinflation och statsbankrutt har växlat med relativ ekonomisk blomstring. Auktoritära härskare har gång på gång avlöst demokratiska regeringar.
Konflikten mellan städernas industrisektor och landsbygdens exportnäringar fortsätter än idag. Den utgör ett hinder för ett effektivt näringsliv. Det är just den naturliga rikedomen som ger argentinarna "lyx" - möjligheten att slösa bort sina resurser i interna tvister.

Argentina, Storbritannien, Falklandsöarna
2016-39 21
"Inte ens Macris allierade vill se samtal om Falklandsöarna"
Argentinas president (sedan 2015) Mauricio Macris trevande försök till att reparare relationerna mellan Argentins och Storbritannien mer än 30 år efter Falklandskriget har rört upp känslor i hemlandet. I sitt första tal i FNs generalförsamling upprepade han att Argentinas anspråk på ögruppen (Malvinas) inte är förhandlingsbart.

Argentina
2017-05 19
"Argentina hyllade invandringen men nu vill man sätta stopp"
President Mauricio Macri har aviserat åtgärder som ska göra det mycket lättare att deportera invandrare och begränsa deras möjligheter att resa in i landet. Hans regering har förklarat att nykomlingar från fattigare länder i Latinamerika för med sig brottslighet. Argintinare har varit så vana vid att hylla invandringen som en hörnsten i samhället att en paroll från 1800-talet - att styra är att befolka - fortfarande hörs idag. Men många andra menar att att presidentens dekret inte går tillräckligt långt och vill bygga en gränsmur mot Bolivia.

Argentina, Turism
2017-07 19
"Slopar hotellmoms för utländska turister"
Argentina vill ha en starkare turismutveckling. Beslutet att skrota avgiften är en del av regeringens större satsning på att öppna upp Argentina efter årtionden av isolering och politiskt kaos.
Avdraget gäller endast för besökare som med ett giltigt pass eller id-kort kan bevisa att de bor utomlands. Demåste också betala med ett icke-argentinskt kreditkort. Hotellet drar av momsen i samband med faktureringen.

Argentina
2017-08 26-27
"Berättelsen om El Caballo beskriver Argentinas mygelkultur"
Under ett kvarts sekel härskade Omar Suarez över Argentinas mäktiga flod. Rio Parana där landets viktiga export av sojabönor, majs och vete skeppas ut. Suarez är känd som El Caballo, hingsten. Enligt myndigheterna var det ine mycket som kunde passera nedför Rio Parana om inte fackförenings ledaren Omar Suarez fick en summa pengar.
President Mauricio Mari arbetar hårt med att utrota den djupt förankrade korruptionen som länge har förhindrat utländska investeringar. Han vill bryta med Argentinas smärtsamma historia av missriktad ekonomiska politik, populistisk Peronism och internationell försummelser. Det är en enorm uppgift sedan han tog över ämbetet från den skandaldrabbade Cristina de Kirchner 2015.

sidans topp