Arabländer     

Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om arabländer i allmänhet, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-21 s 13
Kuwaitkrigets offer kompenseras"
Det finns en särskild FN-Kommission för att kompensera de som lidit skada av Iraks invasion i Kuwait 1990. 2,6 miljoner ansökningar har hittills kommit in. Nu får Kommissionen ca 100 miljoner dollar per månad av oljepengarna.

96-26 s 21-22
"Araberna varnar för avsteg från fredsprocessens principer"
Det första arabiska toppmötet (Irak var inte inbjudet) på 6 år ägde rum i Kairo för att visa upp en enad front av missnöje med den nya israeliska regimens politik. Man framförde samma krav som tidigare vilket Israel nu uppfattar som "försök att diktera villkor".

96-29 s 13-14
"Saudierna försöker bryta oljeberoendet"
Telefonsystem och elektroniska växlar ska bli ett komplement till oljan och utländska gästarbetare. Nu ska också saudier arbeta med händerna. Det finns något desperat i regimens diversifieringskampanj. Per Capita inkomsten har minskat till en tredjedel sedan 1981.

96-35 s 3-4
"Kurden har ingen vän och är sin egen värsta fiende"
Det finns 22 miljoner kurder, de flesta sunnimuslimer. Världens största etniska grupp utan eget land. Sedan Kuwaitkriget 1991 har de haft sin bästa chans men sedan 20 månader strider de inbördes, mellan KDP och PUK.

96-37 s 13
"Saddamtrogna kurder segrade på slagfältet"
Oklart i vilken mån Saddam själv är inblandad. Därför avvaktar USA.

96-42 s 22
"Kuwaits kvinnor kräver politiska rättigheter"
I Kuwait har kvinnan ingen rösträtt till parlamentet. Bara 100 000 av 700000 invånare har rösträtt.

96-48 s 18
"Jordanien väntar otåligt på fredens lön"
Israel håller inte sin politiska löften enligt fredsavtalet 1994 och ekonomin har inte förbättrats.

97-25 s 14
"Är arabisk demokrati en omöjlighet?"
Arabförbundets 22 medlemsstater har inte bytt statshuvud på demokratiskt sätt under en hel generation (utom Libanon). Det finns ibland offentliga val men de manipuleras hårt. Fusk, stöld av valsedlar och skrämsel är vanligt. "Det faktum att regeringarna stöder sig på islam för sin legitimitet gör att de automatiskt blir antidemokratiska. " (!!!) "De anammar tanken att det är Guds skrivna ord, inte erfarenheten, som är källan till all sanning".

97-29 s 10-11
"Qatar demokratiseras och oroar sina grannar"
Schejk Hamad som störtade sin far för 2 år sedan. Har avskaffat presscensuren, upprättat en TV-station som får kritisera regimen och i slutet av året ska kommunala val hållas. Kvinnor får delta, det får de inte i Kuwait t ex. Han för det för att säkra sin egen framtid. Quatar är ett litet shejkdöme som sitter enorma rikedomar. Där finns 150 000 medborgare (+350 000 utländska gästarbetare), de flesta tillhör någon av de 20 mäktiga familjerna.

97-39 s 20
"Fru ministern i männens värld"
När Madeleine Albright kom till Saudiarabien betraktades hon som en officiell person och behandlades därför som en sådan inte som en kvinna, dvs en lågtstående ras i Saudiarabien.

97-50 s 12
"Ett isolerat Iran finns bara i USAs fantasi"
Åttonde islamska toppmötet har avhållits i Teheran med ledare från ett 50-tal länder. En debut för Irans nye ledare Mohamad Khatami.

98-05 s 18-19
"Pax Americana begravs i ökensanden"
Ordningen som USA hade hoppats kunna etablera i det splittrade Mellanöstern blir alltmer ouppnåelig p g a israelernas omedgörlighet och arabernas misstänksamhet. Det finns en växande USA-fientlighet hos flera av de tidigare allierade arabstaterna som Egypten och Saudiarabien. Det gör att tidigare parias som Libyen och Iran åter börjar accepteras.
USA provocerar genom att ha militära övningar med Israel och med att leverera stridsflygplan.

98-14 s 15-16
"Privatiseringen tar fart i Mellanöstern och Nordafrika"
Det har tidigare varit en stora klyfta mellan ambitionsnivån och faktiska resultat vad gäller ekonomisk liberalisering och privatisering i Mellanöstern och Nordafrika, men nu ökar pressen på regionen, vilket tvingar fram förändringar.
Den ekonomiska krisen i Asien ger möjligheter. Viktiga områden för privatiseringar är telekommunikationer och banker. Men för att utnyttja privatiseringen måste man minska på understöden.

98-21 s 8-10
"Palestinas tragedi. Både araber och israeler måste se verkligheten i vitögat"
50 år efter det att judarnas dröm om en egen stat uppfylldes känner sig palestinierna fortfarande som offer för sionismen men också för sina egna ledares bedrägeri.
Mer än 30 år efter arabernas största kollektiva nederlag, 1967, är arabvärldens maktstrukturer intakta med samma oligarkier och militärkadrer. Äkta demokrati förekommer inte. De mänskliga rättigheterna har inte förbättrats sedan 1967.
Det finns stora oöverbryggliga klyftor mellan arabländerna. Arafats ledning är en "korrumperad, inkompetent autokrati, som gynnar en handfull vänner". Monopolen och korruptionen är en skandal av internationella mått.
En artikel av Edvard Said, palestinier och professor i USA.

98-51/52 s 11-12
"Bakom slöjan"
Går det att förena modernitet och islam?
Jihad = En fysisk kamp mot islams förmenta fiender.
"Ingen annan symbol åskådliggör motsättningarna mellan Islam och västvärlden lika tydligt som slöja och chador". En oöverskridlig gräns mellan de islamska och den västerländska civilisationen.
Chador kan också bäras som en protest mot andra dominerande värderingar i samhället som t ex i Turkiet.

99-07 s 18
"Generationsskifte väntar i arabvärlden"
Jordanien är bara det första av många arabländer som står inför ett generationsskifte. I flera arabländer är det bara en tidsfråga innan monarker som har suttit länge vid makten av ett eller annat skäl måste lämna ifrån sig kronan.
Den döde kung Hussein var 12 år yngre än Saudiarabiens kung Fahd, som är för sjuk för att regera. Även Arafat och Syriens och Egyptens presidenter är flera år äldre. Flera är sjuka. Den nya generationen kommer att satsa mer på realism än på revolutionsromantik.

99-18/19 s 16
"En get? Eller en matta? Allt finns att köpa?"
Mellanöstern är ett paradis för smugglare.
Alla hushållsvaror som i det ena eller andra landet är föremål för höga tariffer eller strikta regleringar kan man tjäna pengar på genom att föra dem över gränsen. Oftast beror det på arabländernas höga importavgifter. Dessa ersätter ofta inkomstbeskattningen. Ingen betalar nämligen skatt frivilligt. Eller så beror det på att vissa länder som t ex Libyen subventionerar livsmedel som det sedan blir lönsamt att transportera till andra länder.

99-24 s 23-24
"Persiska viken väntar på en nystart"
Kuwait har återhämtat sig från Iraks ockupation för snart nio år sedan. Landets ambition inför framtiden är att minska beroendet av oljan. det lilla emiratet, som omges av de tre mäktiga grannländerna Saudiarabien, Iran och Irak, betraktar sig som medlare i upprättandet av en ny säkerhetsordning runt Persiska viken. men först måste det ske ett maktbyte i Irak.
2/3 av emiratets 2,2 miljoner invånare är utlänningar. De bor här för att tjäna pengar.
Dock kommer inte investeringarna som de ska. Det beror på närheten till Saddam Hussein.

99-24 s 24
"Ökenfolket låtsas bo i en iglo"
Saudiarabien drar alltför mycket energi. Det är de luxuösa luftkonditioneringarna som drar massor av ström.

99-28 s 12
"Arabländerna försöker tygla Internet"
Myndigheterna i regionen är vana att hålla noggrann uppsikt över medierna, men de har svårt att tygla Internet. Mindre än 1 % har tillgång till Internet. Saudiarabien blockerar mest.
(detta kommer ju om några år att ha ökat välståndsklyftan mellan rika och fattiga länder. Därför att de personer som styr dessa odemokratisk länder hellre vill ha ett fattigt folk att bestämma över än ett rikt som ifrågasätter diktaturerna! Vi kommer att få ett nytt östblock - arabländerna!)

99-29 s 7-8
"Kuwait blir djärvare"
Hur mycket kommer det nya, reformvänliga parlamentet att betyda? Det finns ett parlament med 50 platser som nu har valts på nytt. Kungen själv utser ministrarna och tidigare var det kungatrogna personer som också hade makten i parlamentet men icke så nu.

99-47 s 18
"Kvinnan är nyckeln till ett bekvämare liv"
Arabländerna måste göra något åt traditionella begränsningar av kvinnans rättigheter för att få bukt med den snabba befolkningsökningen, hävdar FNs experter. "Arabvärldens patriarkaliska traditioner fortsätter att blockera kvinnors möjligheter till utbildning och hälsovård" enligt FNs expert Atef Khalifa säger. Traditionerna har ofta sitt ursprung i gamla stamseder, men de har kopplats till religionen och på så sätt blivit mer utbredda och också svårare att ändra. Analfabetismen bland arabiska kvinnor är 55 %. Det finns 275 miljoner människor i arabländerna, dvs ca 2/3 av EUs befolkning.

99-50 s 14-15
"Kvinnlig rösträtt får vänta"
Emiratets härskarfamilj ville inte infria löften om liberalisering - och kom i strid med konservativa trosivrare. Kuwaits härskare har sträckt ut handen till samarbete med det nyvalda parlamentet men till ett av regimens älsklingsprojekt, att kvinnor skulle få rösträtt sa parlamentet nej, om än med knapp majoritet. Det vore "ett förräderi mot islam". Många kuwaiter har ännu inte frigjort sig från beduinsamhällets värderingar!

2000-5 s 15
"I Saudiarabien råder lugn efter stormen"
Bättre relationer med den shiamuslimska minoriteten och en allt medgörligare opposition har givit den saudiska regimen välkommen stabilitet. Situationen står i skarp kontrast mot läget i mitten av 1990-talet då exilgrupper i London anföll regeringen med kritik via epost.
2000-7 s 14-15
"Nu blir det lättare att skiljas"
På initiativ av presidenten Barak röstade parlamentet för att kvinnan ska kunna skiljas utan att tvingas bevisa inför en domstol att hon blivit misshandlad. Men motståndarna hävdar att Islam inte ger kvinnan rätt till skilsmässa. Fortfarande har kvinnan inte rätt till eget pass eller till att få resa utomlands utan sin makes tillstånd.

2000-24 s 20-22
"Den nya arabiska kvinnan hävdar sin rätt"
Arabkvinnornas kamp för likställighet går vidare och underlättas av att alltfler av dem kommer in på arbetsmarknaden.
Det gamla Mellanöstern håller på att försvinna. Förändringarna är skrämmande för konservativa araber. Över 50 % av de arabiska kvinnorna kan inte läsa och utgör bara 27 % av arbetsstyrkan.
Det är den dåliga oljeekonomin som driver ut kvinnorna på arbetsmarknaden. Alltfler hushåll behöver 2 inkomster. Många arabiska män vill att kvinnan bidrar till försörjningen. (Så är det. Det är ekonomin som styr! Inte religionen eller kulturen eller kvinno- eller manschauvinismen. Man börjar arbeta när det lönar sig. Inte för att förverkliga sig själv eller av andra "sociala" behov. Tycker den arabiske mannen att pengarna inte räcker vill han att hans kvinna ska arbeta. Men i Sverige räcker pengarna så väl. Bidraget bara ökar med behoven. Ingen anledning att arbeta varken för den arabiske mannen eller hans fru - eller för någon annan överhuvudtaget så länge som bidragen ökar med behoven!)

2000-36 s 19
"Lyckan ler i Legolandet"
Det lilla rika oljelandet Oman har utvecklats sedan sultan Quaboo störtade sin far för snart 30 år sedan. Det finns en rådgivande församling som alla väljer, även kvinnan har rösträtt. Medelinkomsten är över 100000 kr. Det finns ingen inkomstskatt. Sjukvård och utbildning är gratis. Han är verkligen en "upplyst despot".

2000-41 s 17-18
"Arabvärlden sluter upp bakom palestinierna"
De arabiska ledarna är pressade att visa handlingskraft när vreden över palestiniernas svåra situation växer i hela den muslimska världen.
55 representanter för islam från Marocko till Malaysia har i den militanta islamska fundamentalismens namn gjort ett uttalande som hävdar att Israels arrogans aldrig skulle ha blivit så stor "utan arabisk undergivenhet och vilja att ge efter". Bakom de förbannelser som hopas över Israel och USA ligger en djup förtvivlan över den egna vanmakten gentemot en gammal fiende. Den 21 oktober ska det hållas ett arabiskt toppmöte i Kairo.

2000-43 s 8-9
"Arabländerna stöder palestiniernas kamp med mera pengar"
Trots tal om ekonomiskt och diplomatiskt heligt krig är inte alla arabledare villiga att bryta helt med Israel. Toppmötet i Kairo beslöt att anslå 1 miljard dollar som stöd åt palestinierna. De ska främst användas för att "bevara Jerusalems islamiska identitet". Mötet krävde också att FN skickar internationella styrkor för att skydda det palestinska folket.

2000-50 s 25-26
"Kvinna betyder ofri"
Saudiska kvinnor måste dölja allt utom händer och ögon på offentlig plats. De tvingas fortfarande inrätta sina liv enligt de religiösa ledarnas tolkning av koranen. Männen uppför sig som om de bär upp hela samhället och som om kvinnor vore inkräktare vars enda uppgift är att föröka sig och vara till lags. Agenternas regelverk är mycket förvirrande eftersom det inte finns några skrivna regler och det som tillåts ena dagen är förbjudet den andra.

2001-04 s 18-19
"Gripna terrorister hade koppling till bin Laden"
Den saudiske terroristen Osama bin Laden, som bevisligen har varit delaktig i många terrordåd och misstänks för delaktighet i många andra, har ett stort nät som breder ut sig i alla världsdelar. För en tid sedan avslöjades en terrorkonspiration i Jordanien där de inblandade har erkänt samröre med bin Laden. Denne saudiarab grundade för 13 år sedan gruppen Qaida för att föra ett heligt krig i hela världen. Gruppen utbildade Hijazi, en palestinier, passionerad islamisk fundamentalist, och amerikansk medborgare som skulle anordna ett stort bombattentat i Jordanien vid millenniumskiftet som planerade att döda amerikaner och israeler. Jordaniens riksåklagare säger att attacken skulle ha blivit "det värsta terrordådet någonsin i Jordaniens historia".

2001-08 s 16-17
"Den islamistiska glöden sprider sig"
Islamiska extremister hotar Amerika och har planer på att erövra världen. Men det islamiska hotet är mer diffust än vad det verkar. Det har många sidor.
Det som håller samman de muslimska militanta grupperna världen över deras motstånd mot USAs makt över hela världen, Pax Americana. Det är USAs makt överallt - i politiken, ekonomin, kulturen och det dagliga livet, som de inte tycker om. Utan detta skulle hotet om ett globalt, heligt krig avta sakta men säkert, anser den franske akademikern Gilles Kepel.
Men nu är de islamiska extremisterna på frammarsch - i Västbanken, Tjetjenien, delar av Indonesien och Filippinerna. Deras inbördes kontakter underlättas av Internet. "Hela jorden tillhör Allah, och Allahs lag måste gälla i hela världen". Detta heliga krig understöds av antiglobaliseringsvågen i västvärlden.

2001-08 s 18
"Bin Laden är det största hotet"
Chefen för CIA i USA, George J Tenet, beskriver saudiern Osama bin Ladens "globala nätverk" som "det allvarligaste och mest akuta" terrorhotet mot USA. Hans nätverk Qaeda (Basen) består till stor del av arabiska veteraner från kriget i Afghanistan på 1980-talet. Bin Laden är anhållen i sin frånvaro. För några veckor sedan ställdes fyra personer i nätverket inför rätta i USA misstänkta för att vara delaktiga i attentaten mot USAs ambassader, vilka krävde 224 liv.

2001-11 s 19-20
"Det mesta är sig likt i Kuwait"
Tio år efter att ha återfått sin frihet är landet rikt igen, men det präglas fortfarande av obeslutsamhet och statlig kontroll. Landet har en enorm och nästan kvävande offentlig sektor, en obeslutsam regering, begränsade rättigheter för kvinnor och icke medborgare och spända relationer till den stridslystna grannen i norr. Visserligen ger de stora oljeinkomsterna fri sjukvård och utbildning, subventionerade matpriser och jobb till alla som vill ha det men utrymmet för privata investeringar är litet. Det finns ett parlament men den styrande al-Abdullah familjen (som består av 5000 medlemmar) utgör enligt traditionen halva regeringen.

2001-13 s 13
"Arabledarna brottas med två brännande frågor"
22 arabländer har samlats för toppmöte i Amman. De har att brottas med dels konflikten mellan Israel och palestinierna och å andra sidan Irak och Persiska viken som utgör kärnan i Mellanösternkrisen. Saddam Hussein tal om att skicka tusentals frivilliga att kämpa med palestinierna är mycket olycksbådande.
USA kan med arabiska vänners hjälp förhindra Saddams återupprättelse men det kan inte förvänta sig att arabländerna hjälper till att störta honom.

2001-24 s 18-19
"Mellanösterns dynastier"
Monarkier, ärftliga diktaturer och nepotism kännetecknar Mellanöstern. Araber tycker dock inte att nepotism är ett problem. En majoritet av arabländerna är bräckliga politiska enheter där lojalitet är viktigare än kapacitet och där den patriarkaliska familjen är den starkaste institutionen.

2001-24 s 19-20
"Kriget gick också i arv"
I Jordanien och Syrien finns två unga ledare som måste fortsätta sina fäders gamla krig, men de har mindre effektiva vapen. Det är svåra tider för unga arabiska potentater. medan intifadan rasar försöker den 39-årige Abdullah att hindra att elden sprider sig till Jordanien. Precis som sin unge kollega Bashar Assad i Syrien överraskades han av våldsutbrottet i de palestinska områdena i höstas. Palestinierna som utgör 60 % av Jordaniens befolkning är frustrerade och arga. I ett välkomsttal till påven Johannes Paulus II i maj klargjorde Assad att "israelerna är mer rasistiska än nazisterna" och jämförde dödandet av palestinier med Jesu död.

2001-34 s 16
"USAs passivitet underblåser extremismen"
Den egyptiske politikerna Osama Baz, som varit landets nationella säkerhetsrådgivare i 20 år, besökte nyligen Vita Huset i ett försök att övertala den amerikanska regeringen att spela en mer aktiv roll i Mellanöstern. (Det är väl svårt att inte uppfatta detta som ett försök att få USA att fortsätta med sina generösa penningbidrag till bl a Egypten, som lär vara det andra landet i världen när det gäller amerikanska bidrag. Det är väl bara bra att ett främmande land från andra sidan jordklotet inte lägger sig i arabstaternas göromål. Det kalla kriget är faktiskt slut. Kommunismen är besegrad! Låt dem vara i fred att själva bestämma!).

2001-39 s 3-5
"Det råder oreda i Allahs hus"
Mer än en miljard troende förlitar sig på Allahs barmhärtighet och allmakt. Vad är det i islam som får några få fanatiker att förvränga budskapet och använda terror? Avsikten med artikeln är att visa att "islam är som andra religioner". Men varför används då islam som "statsreligion" bara i icke-demokratiska länder?
Författaren menar att USAs fel är att landet stöder regimer i muslimska länder som är för sekularisering och därför motarbetar "folkliga väckelserörelser". Detta har öppnat vägen för terroristiska nätverk. Dessa "väckta" tycker att "den västerländska kulturen sakta men säkert fräter sönder muslimsk dygd och muslimska värderingar". Islam hyllar sina martyrer. En person som dör "för sin tros skull" kommer direkt till himlen och belönas rikligt. Här ingår också "självmord i strid".

2001-39 s 5
"Arabvärlden är splittrad i kriget mot terrorismen"
Alla arabländer utom Irak fördömde mycket snabbt terrorattackerna mot New York och Washington men nu börjar man ana motsättningar när det gäller hur terrorismen ska bekämpas. Algeriet t ex utnyttjar terrorattackerna till att krossa egna rebellrörelser. Libyen var snabb att fördöma attackerna men tycker sig inte ha fått tillräcklig uppmärksamhet för detta. Jemen vill visa att de bekämpar terrorismen och har gripit 21 misstänkta. Kuwait "glömmer inte sina vänner i svåra tider". Förenade Arabemiraten har tagit tillbaka sitt tidigare stöd för talibanregimen.
Egypten, trots sitt stora ekonomiska stöd från USA, vill att bara "soldater från andra länder i regionen" ska gå in i Afghanistan, Jordanien ser konflikten i Mellanöstern som skäl till terrorattackerna medan Syrien och Libanon är rädda för att deras militanta muslimer i form av Hizbollah också ska straffas.

2001-39 s 6
"Jihad kallar"
Islamiska aktivister, framför allt afghaner och pakistanier, strömmar över gränsen från Pakistan för att kämpa på talibanernas sida i händelse av ett militärt anfall från USAs sida. Många kom från Afghanistan bara för några veckor sedan och återvänder nu sedan de lämnat barn och fru(ar) i säkerhet (?) i Pakistan. "Om de otrogna förklarar krig mot muslimer måste alla muslimer hjälpa till med försvaret". Andra anser att de blivande jihadsoldaterna bara försvarar en terrorist.

2001-40 s 17
"Islam har valt fel ekonomisk kurs"
Många muslimers hat mot väst världen har sina rötter i de muslimska ländernas oförmåga att anpassa ekonomi och politik till flera hundra år av ekonomiska framsteg.
Det finns en känsla av förödmjukelse och vrede i många muslimska länder med den beror inte på "fattigdom och västvärldens politik" - det vore ett naivt och föga trovärdigt argument - utan är resultatet av ett långvarigt historiskt misslyckande.
Västerlandets makt och välstånd har förändrat eller förstört traditionella livsmönster överallt på jorden men utmaningen har varit störst i den islamska världen av två skäl:
1. Den islamska världen ansåg sig under 1000 år som mer ekonomiskt, politiskt och intellektuellt avancerad än västvärlden.
2. Västerlandets idéer som demokrati, liberalism, rättsstaten och jämlikhet mellan könen strider starkt mot islams traditionella praxis.
Medelinkomsten för de muslimska länderna är bara drygt 10 % av utvecklade ländernas enligt världsbanken. Kuwait är det mest ekonomiskt liberala landet av alla islamska. Landet har 41 länder före sig! Bara 5 av de muslimska länderna bedöms som delvis fria (Turkiet, Kuwait, Marocko, Bangladesh och Jordanien). Övriga är helt enkelt "inte fria".
1950 hade Egypten och Sydkorea samma levnadsstandard. Nu är den 5 gånger högre i Sydkorea.
"Västvärlden kan inte producera harmoni mellan islams traditioner och den moderna världens krav." Den kan bara ha tålamod och göra det bästa av den värld som finns.

2001-41 s 14-15
"Terrorismens styvbarn"
Saudiarabien - oljerike och beskyddare av Islams heligaste platser - tillhör västs allierade och jagar sin förlorade son bin Ladin. Men i kampen mot den militanta islamismens är kungariket Saudiarabien inte en del av lösningen utan snarare en del av problemet. Minst 12 av de identifierade attentatsmännen i flygplanen kom från samma trakt i Saudiarabien.
Saudiarabiens statsreligion är den s k Wahhabismen. I slutet av 1700-talet slog sig al-Wahhab samman med klanen Saus, förfäder till dagens härskare. Praktiskt taget alla muslimska självmordsbombare är wahhabiter: mördarna i Israel, egyptierna som stack ner många turister i Luxor, algeriska rebeller och gerillan i Kashmir.
"Aldrig har så många muslimer dödats i en terrorattack dem den 11 september i år. De dödades av självutnämnda trosbeskyddare, som inte bara kapade 4 passagerareflygplan utan en hel världsreligion. Dessa våldsmän var Islams styvbarn, wahhbiter uppfostrade enligt den saudiska statsreligionen.

2001-41 s 16-17
"Faran av att spela dubbelt"
Saudiarabien var ett av de tre länder som godkände talibanregimen i Afghaistan. Nu har de brutit förbindelsen. Varför inte tidigare? Jo, många saudier sympatiserar med bin Ladins krtik mot USAs "likgiltighet inför palestiniernas lidanden" och irakiernas lidande under FNs sanktioner. Samtidigt är Saudiarabien mycket beroende av de pengar västländerna betalar för oljan.

2001-45 s 17
"Arabförbundet fördömde bin Ladin"
Usama bin Ladin för krig mot världen och representerar inte araber eller muslimer, deklarerade ledarna i arabförbundet, som under veckoslutet samlades i den syriska huvudstaden Damaskus.

2001-49 s 17-20
"Demokratin löper hinderlopp i den islamiska världen"
Är islam förenligt med demokrati? Det lilla landet Bahrain försöker byta från skoningslöshet till öppenhet. Landets experiment med nya fri- och rättigheter har gett visst eko i Kuwait och några andra arabländer, som Qatar och även Saudiarabien, men de flesta muslimska länder anser demokrati oförenligt med islam. Motsättningen mellan islam och modernitet är djup. Den största bristen på demokrati finns i arabvärlden. Det är hierarkiska samhällen med djupa kylftor mellan stammar och sekter, modernister och traditionalister.

2002-03 s 13
"Jag är Jag"
I Saudiarabien ska kvinnor nu kunna få egna ID-kort med foto. De ska vara 22 år och ha beskyddares och arbetsgivares tillstånd. Motståndarna menar att det strider mot islam att låta icke anhöriga män se en kvinnas foto.

2002-11 s 10
"Upproret som blev ett regelrätt krig"
Den nya intifadan är både dödligare och mer hänsynslös än den förra. Militanta palestinier har numera bättre vapen, är bättre utbildade och är mer hänsynslösa. I den blandning av terrorism och gerillakrig som förs har Hamas och islamska Jihad, av vilka åtminstone den senare anses vara ledd från Iran, målet att totalt utplåna Israel. Andra grupper som Arafats Fatah vill ha bort israelerna från de delar av landet som israels ockuperat sedan 1967. "Aldrig förr har så många israeler dödats i terrorattacker som under Sharons tid. Sharon som vann valet på löften om fred och säkerhet.

2002-11 s 11
"USAs vicepresident besöker Mellanöstern"
Samtidigt som USAs vicepresident Dick Cheney begav sig till Mellanöstern vädjade arabledarnas utrikesministermöte i Kairo om att USA och Europa skulle intensifiera sina försök att få stopp på det blodiga våldet i Gaza och på Västbanken. Men Cheneys primära mål med sin resa är att diskutera USAs planer på att störta Saddam Hussein i Irak.

2002-13 s 8-9
"En man med ett förslag"
Arabvärldens kedjerökande storman tar kommando. Sedan hans äldre bror kung Fahd 1995 drabbades av ett slaganfall har den 78-årige prinsen Abdullah visat sig vara en ledartalang. Han har för ovanlighetens skull ett förtroende hos sitt eget folk och kontroll över palestinierna som är helt beroende av pengar som han ger dem. Utan de 400 miljonerna dollar som Arafats administration fått sedan den senaste intifadans utbrott hade denna ha kollapsat helt. Därför tar prins Abdullahs fredsplan för Mellanöstern på största allvar.

2002-34 s 14-15
" Mystik omger Abu Nidals död"
En av världens farligaste terrorister, vars grupp opererade i hela världen, har slutat sina dagar.
Han uppges ha dött av skottskador under mystiska omständigheter i en våning i Bagdad. Officiellt har han begått självmord. Han flyttade till Bagdad för 18 månader sedan från Kairo där han vårdades för sin cancer när han började misstänka att den egyptiske regeringen planerade att gripa honom. Han är en palestinier som bröt med Arafat 1974 och mördade många av Arafats män. Han var USAs fiende nummer ett innan Bill Clinton gav "titeln" till Usama bin Ladin.

2002-34 s 15
"Abu Nidal har många liv på sitt samvete"
Abu Nidals organisation utförde 1974-1992 drygt 90 attentat i drygt 20 länder. Attentaten skördade 900 människoliv. Abu Nidal har ställts inför rätta och dömts i sin frånvaro i flera länder för dessa dåd.

2002-35 s 14-15
"Vänskapen mellan USA och Saudiarabien sätts på prov"
Förhållandet mellan USA och Saudiarabien blir allt mer ansträngt. Kombinationen av auktoritärt styre i Saudiarabien och fundamentalism i wahabismen, saudiernas version av islam, ses som god grogrund för extremism. Kungadömet ser USA som en egenmäktig supermakt som blandar ihop terrorism med islam. Den palestinska frågan är kärnan i oenigheten mellan USA och Saudiarabien när det gäller Irak.

2003-14 s 9-10
”Grannländerna trippar på tå av rädsla för USA”
Även om USA varnar Syrien och Iran för att blanda sig i Irak-kriget, har Mellanöstern hittills inte drabbats av utspridd destabilisering, som en del förutsåg. Inga stora strömmar av irakiska flyktingar. Inget land har attackerats av Irak mer än Kuwait. Turkiet har inte startat krig mot kurderna. Men kriget ger Saddam Husseins grannar en del bekymmer. Vems tur för regimskifte är det härnäst? Ett demokratiskt, USA-vänligt Irak kan uppmuntra grannländernas befolkningar att kräva demokrati. Alternativt kan de bli en ökad islamisk fundamentalism.

2003-32 s 8-9
"Demokrati på låtsas - än så länge"
De flesta arabiska regimer har pressat fram någon slags åtgärder men än så länge är resultaten magra. I takt med USAs mellanösternpolitik modifieras kan de dock inte räkna med att sitta säkert på den traditionella stödet för "stabilitet" i regionen. Demokratiska förändringar lär bära frukt på längre sikt och inte nödvändigtvis med de resultat som USA idag eftersträvar. I Syrien sker en "Av-Baathifiering".

2003-41 s 21-22
"Kvinnorna i Kuwait kämpar ännu för rösträtt"
I Kuwait kämpar en ihärdig kvinnorörelse sedan flera årtionden öppet för kvinnlig rösträtt. Man var nära 1999då lagförslaget om kvinnlig rösträtt röstades ner av nationalförsamlingen med rvå rösters marginal. Kuwait leds av Sabah-familjen. Samtidigt hävdar kuwaitiska feminister att jämställdhet innebär så mycket mer än bara rösträtt och deltagande i det politiska livet. De påpekar att de mekanismer som skapar brist på jämställdhet inte är bundna till en specifik kultur att kvinnorörelser i olika delar av världen i grunden är mycket samstämmiga och därför skulle ha mycket att lära av ett större utbyte. De säger att deras situation inte har något samband med religionen. De är emanciperade på andra sätt. Av de nyutexaminerade från universitetet är 70 % kvinnor, de får röra sig fritt, resa vart de vill utan manligt sällskap och klä sig fritt.

2003-45 s 24
"Arabländernas underskottsprogram"
FNs utvecklingsprogram har publicerat sin andra rapport om utvecklingen i de 22 länder som tillhör Arabförbundet. Faktorer som auktoritärt styre, ekonomisk stagnation och kontinuerlig hjärnflykt gör att kunskapsnivån i arabvärlden har sjunkit till en mycket låg nivå. Värst är att arabvärldens unga inte har tillgång till ny kunskap som behövs för att komma i kapp.
Det finns färre än 18 datorer per 1000 personer (78 i världen som helhet). 1,6 % är anslutna till Internet. Under 1980-talet gavs det ut mindre än 1 översatt bok per år och miljon invånare. (Jämför med Spanien, 980 böcker ). Arabländerna avsätter bara 0,2 % av BNP till forskning och utveckling.

2004-05 s 10-11
"Pax Americana trots allt?"
Trots de många bakslagen i försöken att hitta en fredlig lösning på konflikten mellan Israel och palestinierna och trots det fortsatta våldet i Irak kommer det en hel del hoppingivande signaler från Mellanöstern och arabvärlden. Många arabregimer har mycket målmedvetet anslutit sig till ett av USAs stora mål: att utrota terrorismen (utom när den är palestinsk). Förändringstakten har accelererat de senaste månaderna vilket är ett gott betyg på USAs politik. Sudans regering och de sydsudanesiska rebellerna förefaller vara på väg att sluta fred. Libyen och Iran har gått med på att visa upp sina vapenarsenaler. I Nordafrika är länderna långt från demokrati men förmedlar viktig information till USA om kriget mot terrorismen. Jordanien och de små monarkierna vid Persiska viken har slagit in på mer liberala vägar. Syrien är det enda landet som håller stånd mot amerikanska påtryckningar.

2004-10 s 22
"Egenmäktigt USA-initiativ retar arabiska ledare"
Ett välvilligt amerikanskt initiativ för demokratisk utveckling i Mellanöstern väcker anstöt bland regionens ledare som påpekar att deras länder är suveräna stater och därför förtjänar att konsulteras i frågor som berör dem. Regeringen i Washington har skickat ut en handlingsplan, som kallas "Initiativ för den utvidgade Mellanöstern" och som den hoppas ska antas på G8-ländernas toppmöte i juni. Planen omfattar inrättandet av industri- och handelszoner i Mellanöstern, bättre finansiering av småföretag och mer hjälp till genomförandet av fria val. Mer stöd till utbildning i regionen särskilt för kvinnor.

2004-14 s 12
"Det är si och så med den arabiska enigheten"
Bestörtning och förvåning över Arabförbundets inställda toppmöte. Mötet hade startat i Tunis och skulle om ett reformprogram om medborgerliga rättigheter, kvinnans jämlikhet och ekonomisk liberalisering. Då beslöt Tunisiens president Zine Ben Ali att upplösa mötet. Orsaken var en stor oenighet om reformernas omfattning och om hur de skulle genomföras. Tunisiens krävde att mötet skulle stödja demokrati och ta avstånd från terrorism. Saudiarabien och Syrien protesterade vilt mot detta.

2004-26 s 16
"USAs senaste initiativ"
Det är svårt att demokratisera en region som aldrig haft demokrati. "Initiativet för Mellanöstern" syftar till att på sikt eliminera det missnöje som "vattnare terrorismens rötter". Initiativet fick ett svalt mottagande på det senaste G8-mötet av regimerna för de arabländer det riktades till. Men ländernas "slumrande reformister" välkomnade det särskilt för att det inte längre blundar för den arabisk-israeliska konflikten.

2004-52 s 17-18
"På livstid och längre"
Den politiska förkalkningen i det arabiska Mellanöstern beror på att de unga följer i fädernas fotspår. Att arabiska statschefer i allmänhet sitter på livstid förklarar varför politik och ekonomi i Mellanöstern är så stel och omodern. Korruptionen ökar, innovationerna minskar och utvecklingen gör stopp. För sex år sedan väcktes hopp om förändring då det blev nya ledare i Syrien och Jordanien. Sedan dess har ytterligare tre arabiska statschefer dött (fyra med Arafat) och fem av deras söner efterträtt dem i Bahrain, Marocko och Förenade arabemiraten. Ingen av "den nya generationens" företrädare har emellertid visat tecken på andra karriärplaner än att följa sina fäder i spåren. USA har satsat mer än 50 miljarder dollar i Egypten det senaste kvartsseklet. Detta har inte betytt mycket i demokratisk förändring. President Hosni Mubarak styr mer eller mindre enväldigt och hans son lär bli efterträdaren även i detta landet. Kanske blir det annorlunda för palestinierna. Arafat har inge som som kan ta över makten. Kanske blir det annorlunda i Irak efter valen. Men annars är normen i hela denna region att den som styr gör det på livstid utan att ansvara inför någon och utan ambitioner att förändra någonting.

2005-10 s 18-20
"Kulturrevolutionen i Förenade arabemiraten"
Härskarna i Kuwait och Oman bygger ut gigantiska turist- och serviceanläggningar för att förvandla sina kungariken och emirat till arabvärldens ekonomiska nav och turistcentrum. Förenade Arabemiraten grundades 1971 av shejken Sajid Ibn Sultan. Han förvandlade en hopplös, sandig ökenkust till en välståndsoas, som utan krig och terror, utan konflikter och nästan utan opposition har blivit ett unikum i arabvärlden. Småstaterna vid Persiska viken som Qatar, Bahrain, Dubai och Oman är en het marknad som lyckats med det som övriga arabvärlden inte klarat av. Där slår arabvärldens kapitalistiska puls. Damaskus, Kairo och Riyadh i likhet med Nordafrika däremot hindras av politisk stagnation och terrorism.

2005-12 s 12
"Kungens förslag röstades ned"
Jordaniens kung Abdullah föreslog en normalisering av relationerna med Israel. Israel skulle erkännas som stat. Men den nio länder som deltog i Arabförbundets möte i veckan avslog förslaget.

2005-12 s 16-17
"Reform i Mellanöstern"
Är det president Bushs förtjänst att det händer saker och ting i Mellanöstern?
I senare uttalanden från Bush har han förklarat att den amerikanska politiken syftar till att "ändra de omständigheter som föder extremism och terrorism, speciellt i Mellanöstern och dess omnejd". När det gäller förändringarna i Irak har amerikanerna själfallet haft en avgörande betydelse. När det gäller Palestina så är det förmodligen Arafats död som förändrade allt. I Libanon kanske USAs roll hittills varit mest kontraproduktiv eftersom Hizbollah kan rikta sitt hat och landets misslyckande mot USA. Jordanien planerar för regionala val i år. Saudiarabien höll lokala val för en tid sedan. Mubarak har börjat tala om ett slags regelrätta presidentval i Egypten. Det är svårt att säga om USA har fått arabvärlden att ändra synsätt. Det mesta beror nog på vad som kommit inifrån - frånsett Irak alltså!

2005-12 s 18-19
"Amerika försöker vinna muslimernas gunst"
Washington lanserar PR-kampanjer för att tvätta sitt namn i utlandet. På Webbsidan http://usinfo.state.gov kastar sig "Byrån för strategisk information" in i kampen mot konspirationsteorier och missvisande information av alla de slag. Som att tsunamin var en följd av amerikanska underjordiska kärnsprängningar, att Israel låg bakom terrorattackerna den 11 september 2001och att president Bushs farfar skrivit en vanhelgande biografi om profeten Mohammed. Rice säger att USA måste göra mer för att "värja sig mot hatpropaganda och farliga lögner". I kampen finns självklart fler inslag än webbsidan som t ex att USA ska ta emot alla utländska studenter med öppna armar och att en kvinna med egyptisk härkomst blir ansvarig för avdelningen utbildning och kultur i utrikesdepartementet.

2005-32 s 22-23
"Arabvärldens dokussåpor springer om verkligheten"
Befrielsen i arabvärlden är på väg i form av hemodlade varianter av pratshower och dokussåpor i de över 200 arabiska satellitkanalerna. Saudiska kvinnor kan sätta på TVn och få de sina jordanska och libanesiska systrar ägna sig åt sådant som är förbjudet enligt saudisk lag - som att t ex gå omkring lättklädda eller köra bil. För många av arabvärldens kvinnor är TVn enda nyhetskanalen eftersom hälften inte kan läsa tidningar eftersom de är analfabeter. Det populäraste programmet på satellit-TV är den arabiska versionen av "Idol". Miljontals araber som aldrig röstat i ett politiskt val, lägger sin röst i "Superstar", den enda gemensamma grunden för folkligt deltagande som finns i arabvärlden. Den arabiska verkligheten formar arabiska dokussåpor. Men det finns en stark diskrepans mellan de värderingar som kommer till uttryck i medierna och den stora majoritetens värderingar. "Mediefolk i Mellanöstern är steget före sina egna samhällen". Dokussåporna är inte på riktigt. De speglar inte någon pågående social evolution.

2005-50 s 12-15
"Dags att göra någonting"
Ledare från fler än 50 muslimska länder har på ett toppmöte i Mecka enats om en ambitiös plan att bekämpa extremismen och fattigdomen i hela den muslimska världen. Kung Abdullah av Saudiarabien försöker blåsa nytt liv i Islamiska konferensen (OIC). Den grundades 1969 och är världens största muslimska organ med 57 medlemsstater. Kung Abdullah är i sin religiösa roll som väktare för Islams heligaste platser fast besluten att ta den moraliska ledningen. Han menar att "en stor majoritet av de muslimska länderna är politiskt, ekonomiskt och socialt underutvecklade". I 19 av OICs medlemsstater kan bara hälften av de vuxna läsa. Många muslimska ledare är skakade av dem militanta islamismen.

2006-6 s 16-17
"De sataniska teckningarna"
Ett krig med både diplomatiska och kommersiella inslag har brutit ut sedan ett flertal europeiska tidningar - och en jordansk tabloid - har publicerat karikatyrer av profeten Muhammed. Många muslimer uppfattar karikatyrerna som djupt kränkande. Demokratierna i väst försöker än en gång hitta en balans mellan yttrandefrihet, tolerans och respekt. Protestdemonstrationerna påminner om de våldsamma reaktionerna på Salman Rushdies roman Satansverserna 1989. Regeringar Muslimer från Jakarta till Istanbul gick ut på gatorna i protest, samtidigt som redaktörer från Frankrike till Jordanien fick sparken på grund av att de hade publicerat karikatyrerna i muslimska länder och internationella muslimska organisationer tävlar nu om att fördöma danskarna och alla andra som publicerar de omstridda bilderna.

2006-6 s 18-19
"Tidningen ville väcka debatt"
En intervju med Flemming Rose, den redaktör på Jyllandsposten som tog beslutet att publicera karikatyrerna. Han säger att han oroades av tendensen mot självcensur i europeiska kultur- och konstnärskretsar. Han anser vidare att det alltid är ett problem om en religion, oavsett vilken, försöker överföra sina tabun på hela samhället. Om en religion kräver detta av en icke-religiös så brister denna religion i respekt för mig. Det handlar om en kulturkrock och är i grunden en debatt om i vilken omfattning värdländer ska vara beredda att kompromissa för att integrera invandrare för andra kulturer. Enligt danska åklagare är inte teckningarna hädiska.
Det var i september 2005 som den liberala danska tidningen Jyllandsposten publicerade flera karikatyrer av profeten Mohammed. I minst en teckning framställs han som terrorist. Detta skedde trots att det för muslimer är förbjudet att avbilda profeten. Det kom bara lama protester i samband med publiceringen av karikatyrerna, men i förra veckan, efter det att flera andra europeiska tidningar hade återgivit tidningarna, exploderade protesterna världen runt.

2006-6 s 19-20
"En löpeld av protester"
De nordiska länderna befarar att attackerna mot deras beskickningar i utlandet ska sprida sig i hela Mellanöstern sedan demonstranter i söndags stack det danska konsulatet i Beirut i brand i protest mot de kontroversiella teckningarna av profeten Mohammed. Händelsen i Beirut följde efter liknande attacker i Damaskus i Syrien i lördags, där uppretade mobbar angrep Danmarks, Norges och Sveriges ambassader. Många länder i väst har starkt fördömt Syriens oförmåga eller ovilja att skydda främmande ambassader mot övergrepp.

2006-8 s 15
"Dags att peka ut de verkliga skurkarna"
Europa har bett om ursäkt, men attityden mot radikala grupper och regimer i Mellanöstern hårdnar. USAs och EUs strategi är att orosstiftarna kommer att isoleras, inklusive vissa regeringar som Syrien och Iran. För den syriske presidenten, Bashar al-Assad, har karikatyrerna varit en idealisk avledare. I Iran har president Mahmoud Ahmadinejad jublat över den karikatyrinspirerade hysterin. Han numera välkända politik är att konfrontera väst, isolera sitt land och sedan konsolidera sitt grepp om makten. Även i allierade länder som Egypten har regeringsstödda imaner underblåst konflikten. Den malaysiske premiärministern Abdullah Badawi kallar konflikten för "en enorm kollision mellan väst och islam".

2006-11 s 10-11
"AB Dubai styrs av en enda man"
En kontroversiell hamnaffär har väckt frågor om det blomstrande arabiska shejkdömet Dubai, som är ett av världens modernaste och ändå mest mystiska kungariken. Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum är Dubais härkare och han och hans familj kontrollerar de flesta av det lilla shejkdömets företag. Ett av de största är DP World, vars köp av sju amerikanska containerhamnar underkändes av den amerikanska kongressen. Dubai säljer sig som Mellanösterns Singapore, en oas av kommersiell disciplin i en kaotisk region.Dubai tillhör Förenade arabemiraten, en federation av sju små arabiska shejkdömen som etablerades i början av 1970-talet. Shejk Mohammed är Förenade arabemiratens premiärminister. Emiratens president kommer från Abu Dhabi. Dubai är ett av de minst korrumperade länderna i Mellanöstern.

2006-18 s 15
"Tradition ger vika för moderna seder"
Oljepengar och moderna bekvämligheter förändrar livet i ökenlandet. Shejk Zayed Sultan al Nahyan grundade Förenade Arabemiraten 1971 och han ledde landets modernisering fram till sin död 2004. Trots att han var omåttligt rik levde han spartanskt, och folket vördar hans minne. Han lyckades förändra samtidigt som han bevarade traditionerna. Fujairah är en av de sju små monarkier som utgör Förenade Arabemiraten. Tidigare försörjde sig invånarna på fiske och jordbruk. I dag är per capitainkomsten 21000 dollar. Man hyllar framstegen i Dubai men tar avstånd från materialismen, konkurrensen och girigheten där.

2006-27 s 17-18
"Demokrati i arabvärlden? Inte ännu, tack"
Det gryende hoppet om en kontinuerlig demokratisering har krossats. Sedan fjolårets parlaments- och presidentval i Egypten har regeringen avvikit från reformspåret. Syriens ledare, Bashar al-Assad, talar inte längre om reform. Marocko har på senare tid dömt kritiska journalister till höga bötesbelopp och i Algeriet har pressfriheten inskränkts. Det finns flera orsaker till att reformvågen i arabländerna kom av sig. En är det höga oljepriset. Det finns nu pengar för att köpa sig fri från dissidens. En viktigare orsak är den islamistiska oppositionens landvinningar. Religiösa partier har i Irak krossat sina sekulära rivaler, Hamas erövrade den skakiga regeringsmakten i Palestina, islamister gick starkt framåt i de saudiska kommunvalen och Muslimska Brödraskapet lade beslag på en femtedel av platserna i parlamentet. Ännu märkligare är att en ny islamistisk rörelse lyckats ta makten i Somalia.

2006-29 s 14-15
"En tillbakablick på konspirationer och konflikter i Mellanöstern"
Suezkrisen för 50 år sedan då Frankrike och Storbritannien slog sig ihop med Israel blev en kort historia som lämnade lång bitterhet efter sig. Egyptens president Nasser gjordes till en martyr och hjälte som placerade honom på en piedestal av makt och prestige. I februari 1958 bildare Nasser Förenade Arabrepubliken tillsammans med Syrien. I juli iscensattes ett blodbad i Bagdad, när den irakiska monarkin, som var allierad med Storbritannien, störtades av arméofficerare, som hade lärt sig av Egyptens exempel. Dessa ersattes sedan av Baathpartiet och en skurk vid namn Saddam Hussein. 1962 släppte Charles de Gaulle taget om den 130 år gamla kolonin Algeriet och gav de algeriska FNL-rebellerna självständighet. USA blev den dominerande makten i mellanöstern. I januari 1957 deklarerade "Eisenhowerdoktrinen" att USA var berett att hjälpa varje land som utsattes för kommunistiskt hot. Under det kalla kriget knöt Sovjetunionen kontakter med de nationalistiska regimerna i Syrien, Irak och Algeriet.

2006-39 s 12-13
"Islamister äventyrar ordningen - och etablissemanget - Mellanöstern"
Det pågår en strid mellan Mellanösterns traditionella maktcentra som Damaskus och Kairo och de oppositionella krafter, framför allt radikala islamister, som utmanar regimerna och försöker tvinga dem att föra en mer västfientlig, islamistisk politik. Från Kairo till Rabat i Marocko och Riyadh i Saudiarabien har den ordning som uppstod efter andra världskriget börjat tappa sitt grepp om makten och sitt inflytande på grund av den instabilitet som drar fram genom Mellanöstern. Regimer i Mellanöstern försökte länge krossa organisationer som kallar sig islamska som det Muslimska Brödraskapet som verkar, mer eller mindre i hemlighet, i flera arabiska länder. Detta har bara lett till samhällen som är mer religiösa - och mer misstrogna gentemot sina icke-religiösa regeringar.

2006-43 s 15-18
"De ovilligas koalition"
Agg mot västmakterna och en minst sagt avvisande hållning mot Israel är pelarna i en allt starkare motståndsallians i världens oroligaste region. Många delar den islamistiska vreden över konflikterna i Irak, Afghanistan och Mellanöstern. Det tydligaste tecknet på motståndets förnyade lockelse är den nya alliansen mellan Iran och Syrien. Bland målen finns en önskan att bevara Libanon under syrisk kontroll, sabotera fredsförsöken mellan Israel och palestinierna för att pressa israel att ge upp Golanhöjderna som ockuperades 1967 och önskan att USA ska misslyckas så klart i Irak att andra länder inte ska behöva frukta liknande interventioner.

2006-43 s 19-21
"Al-Qaidas tentakler har stor räckvidd"
Salafistgruppen har litet stöd hemma i Algeriet, men på det internationella planet strömmar nya rekryter till. Gruppen som är känd under sina franska initialer GSPC slogs på 5 årsdagen av den 11 september 2001 samman med al-Qaida enligt dennes andreman Ayman al-Zawahiri. Tidigare har GSPC enbart slagits mot den algeriska regimen. Fram till 2001 hade GSPC inte den internationella terrorismens förtroende men sedan vände det och GSPC internationaliserade sin tidigare helt nationella verksamhet. Al-Qaida anses behöva GSPC i första hand för logistiskt stöd, få en säker bas, och GSPC (som antas ha bara 500-1200 medlemmar och är kraftigt försvagade på hemmaplan) behöver al-Qaida ideologiskt, för att eliminera dess pariastatus i radikala islamistiska kretsar, som de fått eftersom de uteslutande slagits mot muslimer, trosfränder. Al-Qaida har delegerat till GSPC att koordinera terrornätverkets operationer i den arabiska delen av Afrika (Maghrebregionen).

Dubai
2006-46 s 11
"Gästarbetarna utnyttjas"
Dubais ekonomiska boom har åstadkommits med hjälp av 600 000 asiatiska gästarbetare som åtnjuter få rättigheter och saknar möjligheter att värja sig mot exploatering, skriver Human Rights Watch i en rapport. Den hävdar att emiraten har abdikerat nästan totalt från ansvaret för arbetarnas rättigheter. Genomsnittslönen för medborgare i Dubai är 21000 dollar per månad men byggnadsarbetarna tjänar bara 135 dollar.

2006-48 s 14-15
"Bara araber kan bota Mellanöstern"
En sjukdom förtär Mellanöstern. Den plågar syrierna, irakierna, libaneserna och till och med israelerna. Den uppstår med tanken att det avgörande politiska verktyget i arabvärlden är råstyrka - att politik är att krossa fysiskt och att mörda. "Så mycket går som på räls i vår tid, men så fort vi passerar gränsen till Mellanöstern ligger väpnade män på lur".
Mellanöstern behöver lag och ordning, en som föreskrivs av de araber som inte tolererar mördandet. I västvärlden är vi inte tillräckligt tuffa eller smarta för att göra det åt dom, och i slutändan är det inte ens vårt problem skriver David Ignatius redaktör och kommentator hos The Washington Post. Syrien har möjlighet att ta av sig "det kalla krigets trista trenchcoat" och bli en modern välmående Medelhavsnation.

2008-21 s 11-12
"Bush gav araberna en läxa"
President George Bush gav häromdagen arabvärlden en lektion i allt från politisk frihet till jämlikhet mellan könen. Han stod emellertid inte helt oemotsagd utan kritiserades för att vara partisk till förmån för Israel i fredsprocessen. "Frihet och fred finns inom räckhåll", hävdade Bush emellertid, trots att det inte finns några tecken på framsteg i den segdragna processen. Han talade inför 1500 inflytelserika beslutsfattare och affärsmän i turistorten Sharm el-Sheik vid Röda Havet i Egypten. Uttalandet var en tydlig referens till värdlandet Egypten där den ledande oppositionspolitikern, Ayman Nour, sitter fängslad och där president Hosni Mubarak haft makten sedan 1981. Bush avslutade sitt besök i Mellanöstern med ett anförande inför Världsekonomiskt forum för Mellanöstern, som är en utlöpare av det årliga Världsekonomiskt forum i Davos i Schweiz.

2008-25 s 18
"Man kan inte leva på bara olja"
Produktiviteten i sektorer utanför olje- och gasindustrin har det gångna decenniet minskat i alla stater utanför Persiska viken samtidigt som ländernas oljeintäkter har ökat kraftigt. Detta förhållande bäddar inte för hållbar ekonomisk tillväxt. Det handlar om de sex länderna i Golfens samarbetsråd: Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Den offentliga sektorn som sysselsätter de flesta i regionen, har högre löner än den mer produktiva privata sektorn, som riskerar att förlora sina bästa talanger på grund av de låga lönerna. Bristen på välutbildad arbetskraft i regionen är ett hot mot den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

2008-45 s 17-18
"Den ekonomiska livlinan försvagas"  hela artikeln
För många fattiga länder i Mellanöstern har oljeländerna vid Persiska viken fungerat som en ekonomisk livlina i många år. Oljeländerna har erbjudit jobb till de fattiga ländernas medborgare som i sin tur skickat hem miljontals dollar. De rika araberna har varit trogna turister även när västerlänningar har tvekat att komma. Plötsligt ser livlinan väldigt skör ut särskilt när det gäller länder som Egypten och Jordanien. Oljeländerna dras också med i den globala finanskrisen och de försvagas av de sjunkande oljepriserna. Runt hela Persiska viken har aktiemarknaderna gått ned, till och med i boomstaden Dubai. Det glittrande Dubai var en dröm byggd på en skuldsedel. Skulden ökade med 49 % från 2007 till 2008.
En tillfällig avmattning här kan kännas som en kraschlandning i länder som Syrien, Egypten och Jordanien.

2009-05 s 18-19
"Arabvärlden har kört fast"  hela artikeln
Gazakrisen hindrar araberna från att lösa andra frågor. Många saker plågar de arabiska länderna, utbredd analfabetism, ineffektiva skolor, arbetslöshet, inadekvata mat- och vattenresurser. På ett möte i Kuwait i förra veckan var avsikten att komma överens om hur man skulle förbättra livskvaliteten för 330 miljoner medborgare. I stället diskuterade delegaterna krisen i Gaza.
Konflikten mellan palestinierna och Israel fungerar som ett bekvämt sätt att avleda uppmärksamheten från andra problem för ledare som inte kan eller vill reformera sina länder. Den palestinska frågan är en välkommen distraktion för auktoritära ledare. Statsvetaren Shafeeq Ghabra, professor vid universitetet i Kuwait säger att "detta är en region som har fastnat i tid, rum, historia och konflikt". Arabförbundets generalsekreterare, Amr Moussa, säger att "det arabiska skeppet sjunker" och att arabländerna har utkämpat samma självbedragande strid mot sig själva i flera decennier.
Libanons premiärminister4, Fouad Siniora, sa på konferensen att arabländerna behöver skapa 50 miljoner nya arbetstillfällen de kommande 20 åren bara för att inte öka arbetslösheten. De arabiska universiteten är fallfärdiga och det förekommer knappt någon vetenskaplig forskning. Arabvärlden är på väg att halka längre och längre efter i sin förmåga att konkurrera globalt hur man än mäter. Värst är de undermåliga skolorna.
Allting gömmer man bakom palestinierna.

2009-42 s 24-25
"Falla undan eller utmana?"
Det hemlighetsfulla Muslimska Brödraskapet står inför ett dilemma överallt i arabvärlden. Det bildades 1928 i Egypten. Egyptens politiska ledning har alltid varit mycket hård mot det Muslimska Brödraskapet. I Jordanien har relationerna varit något mindre fientliga. Där accepteras Brödraskapet som landets största oppositionsgrupp i parlamentet. I länder som Libyen och Tunisien är Brödraskapet förbjudet och förföljt. I Marocko, Sudan och Kuwait har dess popularitet dalat.
Brödraskapets palestinska filial, Hamas, har styrt Gaza sedan 2007. Denna seger väckte stolthet men orsakade också bekymmer för Bröderna. Många palestinier är kritiska till att Hamas säkerhetsstyrkor har krossat jihadistiska rivaler med stor hänsynslöshet. Men Hamas skryter med att ha eliminerat korruptionen och brottsligheten på Gazaremsan.

Dubai
2009-50 s 17-18
"Pengarna sinar i sagolandet"  hela artikeln
Vad är några få miljarder i skuld jämfört med en lång tradition av fred och stabilitet? Det undrar Dubais härskare, som inte verkar vilja hjälpa shejkdömets stora holdingbolag med dess mångmiljardskulder.
Härskaren i denna stadsstat, shejk Mohammed bin Rashid al-Maktoum, blev känd som en utvecklingsinriktad kung, en autokratisk visionär med ambitioner att bygga ett Xanadu i öknen trots en här av kritiker, som varnade för att det var omöjligt.
Visionen blev rejält tilltufsad för några veckor sedan när Dubai, som tyngdes av 80 miljarder dollar i skuld, plötsligt bad om att få vänta med flaggskeppet Dubai Worlds räntebetalningar, vilket orsakade kalabalik på marknader runt om i världen. Många fruktar spänningar mellan Dubai och Abu Zubaydah Dhabi, det oljerika systeremiratet. Dessa förnekas av Shejk Mo, som han kallas.

Dubai
2009-50 s 18-19
"Shejken sådde själv fröna till katastrofen"
Den 60-årige Shejk Mohammed bin Rashid al-Maktoums satsning på affärer i första hand och politik i andra förvandlade Dubai till en stadsstat med den västerländska liberalismens attribut som ett tunt lager av fernissa över arabvärldens traditionella konservatism och strikta politiska begränsningar. Dubai har förvandlats till en modell för utveckling i en arabvärld som plågas av fattigdom, korruption och nepotism. Dubai är en av sju mycket autonoma småstater, som tillsammans bildar Förenade arabemiraten vars huvudstad är Abud Dhabu och där finns stora oljereserver men Dubai har mycket lite olja. Med tiden resulterade överdrifterna i en spekulationsbubbla. En av de största låntagarna är Dubai World som för en tid sedan meddelade att de inte kunde betala räntorna på skulden som är 60 miljarder dollar. Shejken har vägrat att stödja företaget, trots att han enligt Forbes är god för tolv miljarder dollar.

Dubai, Arkitektur
2010-01 s 26-27
"Burj Dubai siktar mot stjärnorna"
I Dubai invigdes i måndags världens högsta byggnad, Burj Dubai, medan staden försöker återvitalisera sin ekonomi efter en skuldkris under 2009 som tvingat det en gång så heta finanscentret att vända sig till grannemiratet Abu Dhabi för att få bistånd. I mitten av december fick man ett andra nödlån på tio miljarder dollar från Abu Dhabi, efter det att obetalda räkningar fått åtskilliga långivare att överge Dubai.
Omkring 90 % av lokalerna i Burj Dubai har redan sålts. Priserna har mot förmodan hållits uppe trots att övriga fastighetspriser har halverats under krisen.

Dubai
2010-05 s 16-17
"Monarkin motarbetar modernisering"  hela artikeln
Finanskrisen och två aktuella brottsfall visar att emiraten i Förenade arabemiraten är absoluta monarkier, där institutioner som parlament och domstolar inte är alls så viktiga som kungligheterna och att lagen är mycket godtycklig. Ett fall som upprört västvärlden är att då brittisk muslimsk kvinna anmälde till polisen att hon blivit våldtagen, greps i stället hon och hennes fästman, för olaglig sex och alkoholförtäring. Ett annat fall är att en domstol frikände en medlem av Abu Zubaydah Dhabis kungafamilj som misstänktes för att ha torterat en afghansk köpman. ABC News hade visat hur tortyren gått till.

2010-49 s 20-21
"Demokrati är fortfarande en bristvara i Arabvärlden"
Trots flera val på senare tid är demokrati fortfarande något sällsynt i Arabvärlden. Orsaken till det demokratiska underskottet är många och skiftande. Bahraein, Egypten och Jordanien har haft allmänna val och Irak närmar sig att bilda regering. Men inget tyder på att djupgående demokratiska förändringar är på gång. Starka mäns styre befästs, det sker en demoralisering och ibland radikalisering av den politiska oppositionen och degradering av begreppet demokrati. Av Arabförbundets 22 medlemsländer är det bara tre som kan kalla sig äkta demokratier, dock inte helt utan fläckar. Det är Libanon, Irak och Palestina.
Orsaken till det demokratiska underskottet kan vara flera. En är Islam, en annan att arabstaterna är mindre beroende av skatteintäkter från medborgarna på grund av sina oljeintäkter. Flera länder använder sig av den eviga kampen mot Israel för att rättfärdiga förtrycket på hemmaplan. Ett skäl är att ledarna i arabvärlden brukar sitta kvar länge av gammal vana. De flesta invånare ser auktoritärt styre som en självklarhet.

2011-03 s 11-12
"Är revolutionen smittsam?"
Från Kairos myllrande, förfallna gator till de oljefinansierade palatsen i Kuwait finns arabledare som med oro följder händelseutvecklingen i Tunisien och andra arabländer där fler aktivister vid det här lagat har tänt eld på sig själva i protest mot orättvisor och svåra förhållanden. De drastiska självmorden i Tunisien är en påminnelse i hela Mellanöstern om att ekonomiska umbäranden och politiskt förtryck var kärnan bakom upproret där. I flera länder finns ledare som haft makten i många, många år, partier som kontrollerar allt, marginaliserade oppositionsrörelser, förutbestämda maktskiften och små grupper som kontrollerar alla affärer plus enormt utbredd korruption. Där finns religiösa motsättningar, politiskt förtryck och ekonomisk osäkerhet. Men förutsättningarna för förändringar skiftar mellan länderna. Egypten har inte som Tunisien en stor medelklass och i Algeriet har denna inte slutit upp bakom unga, arga män som protesterar. Å andra sidan har folket sett att det går att göra uppror och att regimerna inte är så stora och mäktiga som de verkar.

Nordafrika, Tunisien
2011-03 s 13
"Osäkert om regeringen överlever"
Aktivister i Tunis godtar inte den nya övergångsregeringen. Alla ministrar som en gång har tjänat under den störtade diktatorn Ben Ali ska bort, kräver folket. Tre ministrar tillhörande det inflytelserika fackförbundet UGTT, har avgått, liksom förra socialministern, i protest mot att den nya interimsregeringen innehåller ministrar från det förra regeringspartiet, RCD.
Om regeringen överlever är uppdraget att stifta nya lagar som medger fria och rättvisa val inom sex månader efter 23 år av diktatur. Det oppositionella PDP-partiet tros vara i färd med att föreslå en allmän amnesti och kräva en officiell separation mellan RCD-partiet och staten. Oppositionsledaren Moncef Marzouki återvände i tisdags till Tunisien efter 20 år i exil. Han meddelade sin avsikt att kandidera i presidentvalet.

Nordafrika, Egypten
2011-04 s 12-13
"Upproret sprider sig"
Först Tunisien och nu Egypten? Människorna runt Nilen reser sig mot regimen i Kairo. I protestaktioner i flera egyptiska städer har det förekommit sammanstötningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. Tre människor har dödats, varav en polis. Det är de hittills mest omfattande protesterna mot Egyptens regim. Demonstranterna krävde bland annat att inrikesminister Habib al-Adli skulle avgå men också president Mubaraks avgång. De stöddes av oppositionspolitikern och IAEAs före detta ledare, Mohamed ElBaradei. I Egypten råder snart 30 år undantagstillstånd.

Nordafrika
2011-04 s 12-13
"Folkens fiender"
Syrien: Familjen Assad har haft makten i 40 år. Den 45-årige Bashar Assad ärvde presidentposten av sin far, Hafez Assad, år 2000 Andra familjemedlemmar har också inflytelserika poster och ibland konkurrerar de våldsamt.
Egypten: Den 82-årige Hosni Mubarak har varit president i arabvärldens folkrikaste land i snart 30 år.
Libyen: Den extremt excentriska Muammar Ghadaffi, 68, har haft makten i 41 år. Minst två av hans sönder förbereder sig för att ta över efter fadern.
Jemen: Ali Abdullah Saleh, 64, har styrt Jemen i 32 år. Nära släktingar innehar de flesta viktiga poster. Salehs son Ahmed som är chef för Republikanska gardet och specialstyrkorna vill Saleh gärna se som sin efterträdare.
Algeriet: President Abdelaziz Bouteflika har styrt landet sedan 1999 och hade planer på att utse sin yngre bror till efterträdare. Men general Mohamed "Toufik" Mediène, chef för underrättelsetjänsten sedan 1990, stoppade dessa planer. De mörka intriger som utspelas mellan dessa rivaliserande ledare inkluderar misstänkta massakrer på landsbygden. omfattande förskingring av statliga medel och beställningsmord på hög nivå.

Nordafrika
2011-05 s 13-14
"Allt står och väger"
Från härskarnas palats i Mellanöstern till Vita husets korridorer försöker diplomater och experter bilda sig en uppfattning om folkupproret i Egypten, som är arabvärldens folkrikaste land och en strategisk partner för USA i denna region. Om Mubarak störtas är det troligt att andra västallierade arabledare också störtas, vilket skulle kunna leda till stora förändringar i regionens politiska karta. Demonstranter och oppositionella grupper vill att det omedelbart bildas en nationell enhetsregering som ändrar i författningen för att öppna för fria, rättvisa val.

Egypten, Arabvärlden
2011-06 s 7-10
"Början eller slutet?"
Ingen vet ännu vart den egyptiska revolutionen leder eller hur smittsam den är. Detta är det största dramat som har skakat Egypten sedan Anwar Sadat mördades 1981. Protesterna har skördat hundratals dödsoffer, skadat landets ekonomi, tvingat en regering att avgå, locket ut armén på gator och torg och fått Mubarak att lova reformer. Även andra länder, oavsett om de är monarkier eller republiker, har strukturer som verkar alltmer otidsenliga. Ungefär som Sydeuropa på 1970-talet, när de autokratiska regimerna i Portugal, Spanien och Grekland ramlade i en stor hög och senare i Latinamerika, där juntorna föll som dominobrickor, håller de arabiska samhällena på att förändras på sätt som provocerar politiska omvälvningar. Grupper som muslimska Brödraskapet i Egypten spelar en roll, men det är underliggande samhällsförändringar som är en viktigare orsak. Och sedan var det Internet och Tunisien som satte fart på allt.
Mubarak säger han försvarat Egyptens jord som soldat och att han kommer att dö i Egypten och att historien får döma honom. Denna förklaring nöjer sig med all rätt inte demonstranterna på Tahrirtorget. Och Muslimska Brödraskapet har deklarerat att det inte vill förhandla med regimen förrän Mubarak avgår. Sakta men säkert har egyptierna börjat bli medborgare och inte bara undersåtar i sitt eget land.

2011-06 s 12-14
"Brödraskapets intentioner är oklara"
Muslimska Brödraskapet är Egyptens största gräsrotsrörelse. Gruppen har tagit avstånd från våld och tidvis deltagit i den politiska processen. Men ingen vet exakt vad grupper har för mål och ambitioner. För tillfället kräver de att Mubaraks regim störtas och att det bildas en nationell enhetsregering med alla politiska fraktioner. Muslimska Brödraskapet kommer att vara en stark politisk kraft i Egypten i framtiden. Det är den äldsta och största islamiska rörelsen i världen. Det inkluderar både pragmatiska reformvänner och bildstormande ideologer. De är djupt fientliga till Israel, har en konservativ syn på kvinnans rättigheter och intolerant mot religiösa minoriteter. Många tror att Muslimska Brödraskapet skulle kunna erövra en tredjedel av platserna i parlamentet i fria val. Vad händer sedan, kan det bli ett parti bland många i egyptisk politik eller bidar det sin tid för att sedan ta monopol på makten?

2011-06 s 15-16
"Ingenting blir sig likt"
Framtiden i arabländerna är ett oskrivet blad. Demokrater eller islamister - alla har chansen att forma framtiden. Unga, utbildade och uppkopplade och många sekulära demokrater har ställt sig i spetsen för upproren i Kairo och Tunis.
Arabledarna häpnar inför det faktum att deras kvasigudomliga eller dynastiska anspråk på absolut makt ifrågasätts försöker nu köpa sig tid genom att tillåta symboliska förändringar som att byta ut de regeringar de själva tillsatt. Västs ledare å andra sidan oroas av ovissheten om vem som kommer efter despoterna och har svårt att bestämma sig för vilken häst de ska satsa på. Ju längre korrumperade autokratier har makten, med västs goda minne, och fortsätter att beröva sina folk frihet och möjligheter, ju sannolikare är det att islamismens mest reaktionär strömningar triumferar.

2011-07 s 14-19
"Mardrömmen är över, nu börjar drömmen"
Den korta revolutionen tog många år att förbereda. Sedan två år finns en panarabisk ungdomsrörelse vars mål är att sprida demokrati i regionen. Unga egyptiska och tunisiska aktivister använde all sin uppfinningsrikedom och ny teknik för att undgå övervakning, varna för tortyr och ge varandra praktiska tips om hur man organiserar demonstrationer. De förenade den sekulära expertisen i sociala nätverk med en disciplin hämtad från religiösa rörelser och de kombinerade energin hos fotbollsentusiaster med kirurgens sofistikerade metoder. Det Muslimska brödraskapet höll sig till en början i bakgrunden men tog sedan ledningen i kampen mot Mubaraks mobb. Som en hemlig olaglig organisation var den van vid att operera som en disciplinerad hierarki.
Tunis var kraften som satte i gång Egypten, men Egypten kommer att sätta igång hela världen. Nästa arabiska toppmöte kan bli en "debutantbal" för ungdomsrörelsens ledare.

2011-08 s 18
"Hur man skyddar en diktator"
Nästan alla arabländer styrs av en familj vars allt överskuggande mål är att behålla makten. Bortsett från Libanon finns det ingen tradition av ledare som avgår frivilligt och det har aldrig funnits heller. Den verkliga nyckeln till en regims överlevnad är det som James Quinlivan vid RAND Corporation kallar "kuppresistens". 1999 specificerade han diktaturens grundläggande skyddsanordningar. För det första krävs en inre kärna knuten till regimen via "släktband eller etnisk och religiös lojalitet". För det andra gäller det att skapa en parallell militär som har som huvudgift att skydda regimen. Ett exempel är Irans revolutionsgarde. För det tredje gäller det att inrätta hemlig polis. Den reguljära armén måste också köpas.
Det är dyrt att försäkra sig mot en kupp.

2011-09 s 17-18
"Terroristernas fiender faller utan att al-Qaida rör ett finger"
När regimerna i arabvärlden faller se al-Qaida historien flyga förbi. Frågan är om terrornätverket gynnas eller missgynnas av de folkliga upproren. För al-Qaida utgör de demokratiska revolutionerna ett vägskäl. Kommer terrornätverket att skrumpna till irrelevans? Det kan innebära en katastrof för al-Qaida vars medlemmar nu ses som overksamma åskådare i ett historiskt skede. Bin Ladin har inte sagt ett knyst. Hans egyptiske medarbetare Ayman al-Zawahiri, har gjort tre grumliga uttalanden vilka tydde på att han saknade aktuell information. Faktum är att Ayman al-Zawahiri velat störta Mubarak i Egypten i drygt 20 år utan att lyckas. Nu har en fredlig, ickereligiös, demokratisinnad rörelse fått bort honom på bara några veckor. Detta är ett stort problem för al-Qaida. Men vem bryr sig utanför den kretsen?

2011-10 s 9
"EU och araberna börjar på ny kula"
Europa överväger ekonomisk belöning till reformsinnade arabländer. Tanken är att öka stödet till länder som genomför demokratiska reformer på bekostnad av länder som inte satsar på demokratisk utveckling.
Europeiska politiker är allt mer medvetna om att de måste investera i välståndsbygge i regionen söder om Medelhavet för att avvärja storskalig invandring till Europa.
2008 lanserade EU Medelhavsunionen på initiativ av Frankrike, men denna union har ännu inte åstadkommit något av värde.
Det senaste policydokumentet antyder att de erbjudanden som nu riktas till länderna i Nordafrika kan inkludera större flexibilitet när det gäller exempelvis visum till deras medborgare.

2011-10 s 12-13
"När dammet har lagt sig"
Valet mellan stabilitet och demokrati har alltid varit ett konstant dilemma i den amerikanska säkerhetspolitiken. Många av autokratierna har hållits under armarna antingen som bufferter i det kalla kriget mot Sovjetunionen eller som bålverk mot islamisk extremism både. Den amerikanska regeringen förbereder sig på att islamister tar över regeringsmakten när upprorsvågen i arabvärlden är över.
Vita Huset studerar de olika islamistiska rörelserna och kartlägger ideologiska skillnader vad gälle synen på Israel, USA, Islam i politiken, demokrati och nationalism för att få en uppfattning om vilka som kommer att styra länderna på kort och lång sikt. USAs politik måste förmå skilja på till exempel al-Qaida och Muslimska Brödraskapet.

2011-10 s 14-16
"När starka män blir halmdockor"
De arabiska upprorens dominoeffekter.
Den gängse uppfattningen i Washington har alltid varit att Mubarak och Gaddafi har allt under kontroll. Men autokrater tenderar att bli mer sårbara för uppror när de har haft makten i tre till fyra decennier.
De aktuella revolterna är farligare för Europa än något annat sedan Balkankrigen på 1990-talet. I Europa är flera länder mycket beroende av högkvalitetsolja från Libyen. Invandrar- och muslimfientlige stämningar är redan ett märkbart inslag i europeisk högerpolitik. Sarkozy i Frankrike varnar för en massiv massinvandring. Europa har förlitat sig på flera starka män som nu har visat sig vara halmdockor.
Varje lyckad revolt i ett arabland ökar pressen på den iranska regimen.
I Saudiarabien har kung Abdullah bestämt att investera 36 miljarder dollar på välfärdsreformer. Men unga saudier är lika dåligt utbildade, lika frustrerade, lika arbetslösa och lika många som Nordafrikas araber.
Effekterna märks också i Kina, Zimbabwe
Sydkorea skickar picknickkorgar med ballonger över gränsen till Nordkorea med pamfletter som uppmanar folket där att göra som människorna i arabvärlden.
Den största risken är om oroligheterna sprider sig till de oljeproducerande länderna i Centralasien och Kaukasien.

Arabvärlden, Saudiarabien
2011-10 s 17-18
"Kungahuset skakar också"
Klarar det rikaste av alla arabiska kungafamiljer att stoppa reformvågen? Genom att tillåta ett minimum av yttrandefrihet, personligen besvara medborgarnas krav och böner upprätthålla religiös ortodoxi och hålla ett fast grepp över de välutrustade och lojala säkerhetstjänsterna har den styrande kungafamiljen hittills lyckats parera krav på verkliga reformer.
Kung Abdullah extraanslag till välfärd, bland annat 15 % löneökning för offentliganställda har lättat på protesttrycket. Men orostider kan komma. Saudierna är unga, arbetar för låg lön eller är arbetslösa. Kungafamiljen och prinsarna är gamla, många är sjukliga och de har mycket höga inkomster.

Arabvärlden, Jämlikhet
2011-10 s 19-20
"Det går åt rätt håll!"
Arabiska kvinnor anar nya möjligheter och rättigheter, men det går inte att utesluta bakslag. Nu är ett gyllene tillfälle att koppla kampen för kvinnans rättigheter till kampen för frihet och demokrati, säger arabvärldens egna aktivister.
I 2009 års FN-rapport om utvecklingen i arabvärlden konstaterades att "kvinnorna anser sig vara underordnade inom familjen och de erhåller föga skydd från rättsväsendet mot övergrepp från manliga släktingar". Rapporten pekar på sexuella och psykiska övergrepp, kvinnlig omskärelse, barnäktenskap, prostitution och kvinnohandel.
I Tunisien kommer den blomstrande demokratin att ge islamistiska grupper inflytande och därmed finns risk för bakslag för kvinnorna.
Jemen är det värsta av 138 länder i fråga om jämlikhet mellan könen enligt FNs utvecklingsrapport 2010. Rapporten visar att några av de länder som undertecknat och ratificerat FNs konvention mot diskriminering av kvinnor struntar i bestämmelser som anses strida mot den islamiska lagen sharia.

Islam och revolutionen, Arabländer
2011-14 s 16-18
"Islamisterna anar ett gyllene tillfälle"
Heliga krigare både stödjer och utnyttjar den arabiska våren. Jihadisterna i östra Libyen stöder nu den Nato-ledda bombningen med entusiasm men det finns oroväckande manifestationer i islamisternas frammarsch. Attacker har riktats mot Egyptens koptiska minoritet. De kristna har blivit räddare. Anhängarna misstänks vara salafister, en fundamentalistisk grupp influerad av Saudiarabien. Jihadisterna allians med protestaktivister oroar västmakterna som deltar i insatsen i Libyen. De fruktar att demokratiseringen av arabvärlden kan fungera som en trojansk häst för radikal islamism.

2011-22 s 20-22
"Ekonomisk tillväxt är ett måste"
Den bistra ekonomiska verkligheten kommer tillbaka när revolutionsyran lägger sig.
Ekonomierna i dessa länder och arabvärlden i allmänhet är de minst integrerade i det globala ekonomiska systemet.
Förutom de nationella oljebolagen och de statliga investeringsfonderna i Gulfstaterna har regionens länder inga ledande multinationella företag, inga globalt dominerande eller ens viktiga finansinstitutioner, och inga avancerade innovations- eller utbildningsinstitutioner.
Detta är bakgrunden till Världsbankens meddelande om att den är beredd att satsa sex miljarder dollar för att hjälpa Egypten och Tunisien att rida ut avbräcket i deras turism och andra näringsgrenar. Pengarna avser att stimulera ett större paket med internationellt stöd till de båda ländernas postrevolutionära regeringar.

Bahrain
2011-29/30 s 18-20
"Strandsatta på en ö"
Bahrains största shiamuslimska parti överger dialogen med regimen med förklaringen att förhandlingarna bara var ett spel för galleriet. Regimen verkar inte vilja ge vika en tum för oppositionens krav på demokratisering. Oroligheterna på Bahrain har involverat regionala stormakter och skapat nervositet i Washington som betraktar Bahrain som en strategisk allierad, är bland annat bas för USAs femte flotta - och anser att en försoning mellan shiiterna och kungafamiljen är en förutsättning för stabiliteten i Persiska viken. Det är den shiamuslimska minoriteten som drivit demonstrationerna. De har varit djupt missnöjda i decennier - uteslutna som de är från de flesta höga positioner. Den sunnitiska Khalifafamiljen sitter emellertid säker på tronen tack vare stödet från grannarna, inklusive Saudiarabien. Kungen, Hamad bin Issa al-Khalifa, är inte alls intresserad av reformer.

Egypten, arabvärlden
2011-32 s 22-23
"Rättegången mot Mubarak trollbinder arabvärlden"
I många arabländer kryllar det av bilder på statschefen, såväl i offentliga utrymmen som privata. Men bilderna av den tidigare presidenten Hosni Mubarak i bur vid en rättegång mot honom själv som drivits fram av hans eget folk har överväldigat arabvärlden.
Den första rättegångsdagen lockade en större tv-publik i arabvärlden än OS eller fotbolls-VM. Det är en nyhet för många att se en (demokratisk) rättegång i verkligheten. Att få se att Mubarak har advokater som tillåts tala. Att Mubarak är misstänkt men ändå oskyldig tills han dömts. Allt är viktiga lektioner i medborgarrätt.
Många arabiska presidenter kanske börja fundera på att även de en gång kommer att stå inför rätta. Det visas nu att ingen har immunitet.

Jemen, Arabvärlden
2011-38 s 19
"Jemens unga revolutionärer vill ha omvärldens stöd"
Sjukhusen i huvudstaden Sanaa förmår inte ta emot alla skadade efter sammanstötningar mellan regimen och dess motståndare.
Måndagen var den hittills blodigaste dagen i det nio månader långa upproret i Jemen. Ett femtiotal människor har dödats den senaste veckan. Veckorna innan hade "Förändringens torg" i Sanaa tillhört Jemens unga revolutionärer.
Regimmotståndarna lägger skulden på kaoset i Jemen på de statliga medierna som beskylls för att aktivt provocera attacker.
Jemens regering påstår att al-Qaidaelement infiltrerar den regimkritiska rörelsen och provocerar våld.

Arabvärlden, USA
2011-38 s 20-21
"Ingen vet var det slutar"
Den tumultartade arabiska våren ger Washington bekymmer. Vad händer till exempel om palestiniernas krav i FN leder till att Israel hamnar i den Internationella brottmålsdomstolen, eller att de USA-fientliga känslorna förstärks eller att en ny våldsvåg drar fram på Västbanken och i Gaza? Egypten kan få en öppet fientligt sinnad regering, som domineras av Muslimska Brödraskapet och rester från Mubaraks parti. Fredsavtalet med israel kan vara i fara.
Obrottsligt stöd till Israel är en konstant i amerikansk utrikespolitik sedan många år tillbaka. Men nu är hela regionen i tumult och USA, liksom alla andra försöker anpassa sig i takt med att händelserna inträffar.

Arabvärlden
2011-38 s 22
"Tyranner på fall"
Hur upplever de arabiska ledarna det påtvingade slutet?
Jägarna har förvandlats till villebråd; makthavarna har berövats makten och det enda de vet säkert är att deras före detta undersåtar föraktar dem till sista andetaget.
Hosni Mubarak rullas omkring på en bår mellan domstolen och sjukhuset.
Libyens "Kamrat ledare", Muammar Gaddafi, är kanske på väg i en långa karavan i riktning mot Ouagadougou, huvudstad i västafrikanska Burkina Faso, eller kanske ligger han gömd i en jordhåla som Saddam Hussein gjorde.
Den tunisiske diktatorn Zine al-Abidine Ben Ali flydde med fru och vänner till den saudiska staden Jiddah. Han lade skulden på sin fru Laila Trabelsi och hennes giriga släktingar och skilde sig. För några veckor sedan försökte hustrun begå självmord.
80 mil nordost om Jiddah i Saudiarabiens huvudstad Riyadh, återhämtar sig Jemens president, Ali Abdullah Saleh.

2011-38 s 31
"Kungen av Bahrain stryker folket medhårs"
Kungen av Bahrain har meddelat att offren för våldet i samband med demonstrationer ska få kompensation. En särskild fond ska bildas till offrens förmån. Under protestdemonstrationerna i våras dödades drygt 30 människor. I november presenterades en oberoende utredning av det som hände.

2011-40 s 22-24
"Vår frihet och allas frihet"
Efter rebellernas seger i Libyen, Tunisien och Egypten konkurrerar sekulära politiker och aktivister med fundamentalistiska islamister om makten. I valen av författningsförsamlingar kommer det att visa sig hur demokratiska de nya staterna kan bli.
Abd al-Hakim Belhadj är en veteran från Afghanistan och före detta chef för den Libysk-islamiska kampgrupp som förföljdes av Muammar Gaddafi och därför sökte skydd hos talibanerna. Nu är han rebellernas nya befälhavare i Tripoli. Han känner sig så mäktig att han råkat i gräl med Abd al-Djibril som i praktiken fungerar som premiärminister just nu i Libyen.
Belhadj och andra islamister konkurrerar om makt och inflytande i de nya arabstaterna. Klyftan mellan islamister och sekulära rebeller djupnar i Egypten, Tunisien och Libyen. Liberala kvinnor klagar redan på att de trakasseras på öppen gata. Det finns de som vill skapa en libysk Hizbollah.
De gamla diktatorerna var bra att ha för väst därför att de höll islamisterna i schack.
http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,788397,00.html

2011-40 s 25-27
"Kvinnornas revolution"
Protesterna på Tahrirtorget var vägen till frihet, men åtta månader senare befarar kvinnorna att deras rättigheter kommer att tas ifrån dem igen. Den förenande känslan av ett gemensamt mål har ersatts av besvikelse och i vissa fall rädsla. Det styrande rådet har inte utnämnt en enda kvinna till någon maktposition och verkat inte intresserat av att konsultera landets kvinnogrupper. Män vill inte att kvinnor ska kräva sina rättigheter. Kvinnor ska i första hand bilda familj och ta hand om det. Det muslimska broderskapet och religiösa fundamentalister, kallade salafister, vill införa sharia, göra bönen obligatorisk och tvinga kvinnor att bära hijab eller huvudduk. Muslimska brödraskapet var bannlyst fram till Mubaraks fall.

2011-41 s 14-15
"Alla slogs mot alla"
Demonstrationer i Kairo urartade i det dödligaste våldet sedan Mubarak störtades. Kristna som demonstrerade i protest mot att deras kyrkor attackerades tände gnistan till våldsamma protestaktioner mot det styrande militärrådet i Egypten. Kristna som demonstrerade i protest mot att deras kyrkor attackerades tände gnistan till våldsamma protestaktioner mot det styrande militärrådet i Egypten. 24 människor dödades och fler än 200 skadades. Det som började som en marsch till försvar av en kyrka urartade i ett kaotiskt slag om militärstyret och Egyptens framtid. Motsättningarna mellan muslimer och koptiskt kristna som utgör cirka tio procent av Egyptens befolkning. Militär och kravallpolis tycktes på vissa ställen samarbeta med muslimer som gick till attack mot kopter.
Valen till parlamentet planeras vara klara i mars 2012 och sedan ska en ny författning skrivas och ratificeras före nästa presidentval.

Quatar
2011-46 s 22-23 (detta är den andra artikeln om Quatar på 15 år! Förra finns här.)
"Qatar, ett pytteland med stort inflytande"
Emiren av Qatar har en förmåga att hålla sig väl med nästan alla.
Qatar är bara lite större än Skåne och den inhemska befolkningen på 225 000 skulle lätt rymmas i en av Kairos större stadsdelar.
Men Qatar har gjort tydliga avtryck i de arabiska upproren. Qatar har med stor beslutsamhet isolerat Syriens ledare, hjälpt till att störta Libyens, erbjudit sig att medla i Jemen, och man räknar också Tunisiens mäktigaste man som god vän.
Qatar har stora naturgasreserver och regionens mest inflytelserika nyhetsnätverk, Al Jazeera och en effektiv politik i en absolut monarki, där all makt vilar hos emiren, Sheik Hamad bin Khalifa al-Thani.
Qatar, som omges av regionens största rivaler, Saudiarabien och Iran, har alltid spelat en oproportionerligt stor roll i Persiska viken, men aldrig så stor som nu.

2011-47 s 17-18
"Alla går mot en mycket oviss framtid"
De arabiska upproren är inte över, och ingen kan förutspå hur historien slutar i Egypten, Libyen och Syrien. För de som håller fast vid de förhoppningar som väcktes på Tahrirtorget i januari är de senaste händelserna i Egypten djupt oroväckande. Det kommande valet tycks stå mellan två ytterligheter, å ena sidan armén och å andra sidan Muslimska Brödraskapet. I Syrien har händelserna tagit en allt våldsammare vändning bland annat en raketattack mot ett kontor tillhörande det styrande Baathpartiet. Arabförbundet har suspenderat Syrien och kung Abdullah av Jordanien har uppmanat Assad att avgå.
I Libyen har Muammar Gaddafis son Saif al-Islam tagits till fånga. Därmed är den 42 åriga Gaddafi dynastin äntligen slut för alltid. Dock återstår i Libyen stora problem att lösa.

2011-48 s 26
"Två mullor gick in i en bar…"
Enlig ayatolla Khomeinei "finns det inge skämt i islam". Men det går bra för muslimska komiker. Det finns fler skämt i islam än vad utomstående kanske tror. Hadith som är muslimernas näst heligaste text beskriver i detalj varje skämt som Muhammed någonsin yttrade. I många muslimska länder finns det gott om skämt om Usama bin Ladin och jihad ända sedan september 2001. Det är svårt för icke-muslimer att fatta skämten.

2011-49 s 16-18
"Starka, kloka och beslöjade"
Efter islamisternas framgångar i Egypten och Tunisien kämpar arabiska kvinnor för att behålla hittills erövrade rättigheter och vinna nya.
Arabvärldens kvinnor stod på barrikaderna under revolterna och medverkade i hög grad till despoternas fall. Islamisternas framgångar i valen äventyrar nu arabkvinnornas erövrade fri- och rättigheter.
Mycket står på spel dessa dagar för Egyptens unga, som ännu en gång har demonstrerat på Tahrirtorget i protest mot armén som uppträder som om revolutionen i januari och februari aldrig hade ägt rum.
Det handlar inte bara om huruvida Egypten lyckas gå över till demokrati utan också om vilket slags samhälle det blir och vilken roll kvinnorna får.
I väst råder förvirring. Uppfattningen att araberna inte kunde hantera krossades liksom bilden av den arabiska kvinnan som ett passivt förtryckt väsen. Nu är många besvikna efter de senaste veckornas nyhetsrapporter från arabländerna. Har arabvärldens kvinnor kämpat för sin frihet bara för att en kort tid därefter förlora till och med den lilla frihet som de hade under diktaturerna?

2012-12 s 14-17
"En lång marsch"
Muslimska Brödraskapets moderata islamister har erövrat stor makt det senaste året men de verkar inte särskilt hemmastadda i den nya maktpositionen. I sunnimuslimernas kärnområde, från Atlanten till Persiska viken är det varken våldsamma extremister, eller teokrater av iransk modell eller flummiga liberala islamister som klarat sig särskilt bra. Nej, bäst klarat sig har Muslimska Brödraskapet, Ikhwan, som söker evolution framför revolution. Men dess företrädare är nu mest på defensiven. Ikhwan har en tanzim alami, en global organisation, minst två representanter från var och ett av världens muslimska samhällen. Men detta globala Brödraskap har egentligen ingen auktoritet. Men i hela världen har Brödraskapet uttryckt beundran för demokrati av turkisk modell, medborgerliga fri- och rättigheter och fria marknader.

2012-12 s 12-13
"Alla vill inte vara liberala och sekulära"
Resultatet av den arabiska våren har inte blivit riktigt vad USA och andra västländer hoppades.
Det signaleras en övergång till en utdragen kris som kan äventyra freden mellan israel och arabländerna, tillgången på olja och USAs kamp mot terrorismen.
När folken i regionen äntligen fick rösta i fria val valde de i många fall religiösa partier, däribland Muslimska Brödraskapet i Egypten.
Tunisiens moderat islamistiska regering sätter munkavle på pressen, Bahrain har slagit till med våld mot demonstranter, Libyens motsträviga östra del, där merparten av oljan finna, vill ha självstyre, och förklarade sig autonomt 6 mars, och i Egypten ställs demokratiaktivister inför rätta och landets kvinnor mötts av motgångar.
Mest står på spel i Egypten, en av USAs strategiskt viktiga allierade.
Oavsett vad som händer eller vilken kurs regionen väljer så kommer det som sker i Egypten, som är hemvist för en fjärdedel av arabvärldens befolkning, att påverka hela regionen.

Arabvärlden
2012-12 s 14-17
"En lång marsch"
Muslimska Brödraskapets moderata islamister har erövrat stor makt det senaste året men de verkar inte särskilt hemmastadda i den nya maktpositionen. I sunnimuslimernas kärnområde, från Atlanten till Persiska viken är det varken våldsamma extremister, eller teokrater av iransk modell eller flummiga liberala islamister som klarat sig särskilt bra. Nej, bäst klarat sig har Muslimska Brödraskapet, Ikhwan, som söker evolution framför revolution. Men dess företrädare är nu mest på defensiven. Ikhwan har en tanzim alami, en global organisation, minst två representanter från var och ett av världens muslimska samhällen. Men detta globala Brödraskap har egentligen ingen auktoritet. Men i hela världen har Brödraskapet uttryckt beundran för demokrati av turkisk modell, medborgerliga fri- och rättigheter och fria marknader.

Arabländerna, Egypten, Tunisien
2012-15 s 17-18
"Grusade förhoppningar och svikna löften i revolternas spår"
Arabisk vår förvandlas till ekonomisk vinter när arbetslösheten stiger. Det finns en avgrund mellan de förväntningar som släpptes loss av revolterna och den ekonomiska verkligheten i dessa länder. Detta innebär en risk för nya oroligheter i en region som sitter på drygt hälften av jordens oljeresurser.
Tunisiens BNP krympte med 1,6 % förra året, Egyptens med 0,8 %. Egypten måste låna pengar till 16 % ränta och är i princip utestängt från den internationella kreditmarknaden. Egyptens utlandsreserv har halverats och räcker idag till tre månaders import.
Fackförbund pressar de nya regeringarna att förbättra arbetsvillkor och höja löner. Uppgiften att infria förväntningarna vilar nu på islamiska politiker.
Revolutionen har inte åstadkommit särskilt många förbättringar för vanliga medborgare. Det främsta hindret för välstånd är de negativa effekterna av begränsad rörelsefrihet över gränserna för investeringar, varor och människor.

2012-20 s 14
"Perser mot araber"
Perserna har med nöje talat illa om sina arabiska grannar åtminstone sedan 600-talet när arabiska arméer invaderade deras land. Perserna har alltid velat hävda sin kulturella överlägsenhet. Nya känslostormar rasar nu på grund av den lilla ön Abu Musa som ligger 75 km från Irans kust och som Förenade Arabemiraten (UAE) gör anspråk på. Båda parter hävdar att de omstridda öarna har tillhört deras respektive kulturella och politiska sfärer sedan urminnes tider. Den siste shahen av Iran lade beslag på dem 1971 när Storbritannien övergav sina besittningar i Persiska viken och UAE bildades.

Mauretanien, Libyen, Arabländer
2012-21 s 30
"Före detta spionchef åtalad i Mauretanien"
Muammar Gaddafis före detta underrättelsechef som är efterlyst av Frankrike, Internationella brottmålsdomstolen och Libyen och som flydde till Mauretanien har åtalats i Mauretanien i ett hemligt domstolsförhör.
Abdullah Senussi, svåger och nära vän till Gadaffi, anklagas för att ha tagit sig in olagligt i landet med ett falskt pass från Mali. Senussi misstänks emellertid också för att ligga bakom en massaker i det ökända Abu Salim fängelset i Tripoli där 1200 interner ska ha dödats. Frankrike misstänker att han är inblandad i ett bombattentat mot ett flygplan över Niger 1989 170 människor miste livet.

Libyen
2012-29/30 s 11
"Libyen, en svagt lysande stjärna"
I det nattmörker som heter islamism har muslimska Libyen blivit en svagt lysande stjärna. I motsats till Tunisien och Egypten segrade den sekulära Alliansen i valet till Nationalkongressen i det första fria val sedan diktatorn Gaddafi störtades. Förhoppningsvis har Mellanösterns och Nordafrikas islamistiska våg stoppats i Tripoli och Benghazi.
Av vår tids religiösa kulturer har den islamska minst antalet demokratier och Turkiet kan bara med ett nödrop räknas dit. Inte ett enda muslimskt land har lämnat den tredje världen och tagit sig in i den första som till exempel Sydkorea och Singapore har gjort.

2012-33 s 18-19
"Behovet av samverkan om Sinai"
Det saknades inte varningssignaler. Under de 18 månader som gått sedan revolutionen i Egypten har beduinledare i Sinai uttalat sin oro för de allt djärvare beväpnade jihadist-grupperna mitt ibland dem.
I början av augusti dödades 16 egyptiska soldater som bemannade en checkpost i öknen nära trevägskorsningen på Egyptens gräns med Israel och Gazaremsan av en grupp maskerade män
som kört fram i flera motorfordon med raketgranater och automateld.
En del av anfallarna, som bar på självmordsbälten, kapade två beväpnade motorfordon och körde med full fart mot Israels gräns. Det ena fattade eld. Den stoppades av en raket avfyrad från en israelisk helikopter.
Nu stänger Egypten smuggeltunnlarna till Gazaremsan och jagar jihadisterna i regionens kala bergsmassiv. Det är oroväckande för palestinierna i Gaza som hoppats på varmare förbindelser med den nya ledningen i Egypten. Om Hamas verkligen vill detta bör den arrestera de cirka 200 jihadister som går lösa i Gaza eller som frisläppts i samband med Ramadan. Israel och Egypten samarbetar mot jihadisterna. De bör öppna gränserna för laglig trafik och därmed minska jihadisterna och smugglarnas makt i Sinai och Gaza.

Kurderna, Mellanöstern
2012-33 s 20-21
"Kurderna spelar ett högt spel"
I nordöstra delen av Syrien kontrollerar kurdiska aktivister i flera städer med kurdisk majoritet. Det är ett vågat maktövertagande som kan få efterverkningar långt utanför Syriens gränser. Turkiet gillar detta inte alls. Demokratiska unionspartiet (PYD) i Syrien har när koppling till PKK, en gerilla rörelse, terroristförklarad i Turkiet vars krig krävt minst 54 000 liv. PKK kräver autonomi för Turkiets 10-13 miljoner kurder. Turkiet accepterar inte längre att Syrien på nytt bli en plattform för PKK attacker.
Iraks fem miljoner kurder som är ekonomiskt välutrustade och politiskt stabila får allt större inflytande i det som kallas Västkurdistan.

Teknik, IT, kultur
2012-34 s 19-20
"Internet är för Islam vad boken var för kristendomen"
Smarta telefoner har satts in i kampen för att hjälpa muslimer att hålla rätt på Ramadans olika tider runt om i världen. Muslimer har omfamnat Internet och smarta telefoner precis som resten av världen har gjort - och i vissa fall i ännu högre grad.
Teknologin förändrar själva Islam genom att skapa en virtuell version av ummah, den muslimska nation som Islams anhängare anser sig vara en del av. Unga muslimer använder teknologin för att distansera sig från äldre, traditionelle beteenden samtidigt som de ifrågasätter västs seder och bruk.
En Facebook för muslimer, Salamworld, är på väg. Den ska ta bort naket och svordomar.
Det finns appar med texter och ljud av Koranen på andra språk än arabiska och en annan med en manual hur man ska bedja. Nu kan lekmän se de heliga texterna och läsa andra tolkningar av dem och behöver inte lita på sina lokala predikanter, vars inflytande kommer att begränsas. Lekmän får möjlighet att kritisera det religiösa etablissemanget. Internets påverkan är särskilt stor för muslimska kvinnor. Internet har en tendens att förstärka tolerans och öppenhet.

2012-38 s 25
"Även monarkierna känner av arabvåren"
Arabvärldens åtta monarkier har alla utom två lyckats bättre i att motstå folkligt tryck för demokrati än vad de arabiska republikerna har. Monarkierna låtsas inte att de är demokratier utan medger öppet att man utövar ärvd makt. De arabiska kungarna anses också varit klipskare än sin republikanska motsvarigheter.
Den överlevande oktetten av monarkier stärks av ekonomiska och strategiska faktorer. Sex av dem exporterar hela oceaner av olja. Alla är de nära allierade till USA.
De spenderar förmögenheter på PR-företag och lobbyister. Bara Bahrain har köpt tjänster för motsvarande 220 miljoner kr från företag i USA sedan den "arabiska vårens" början. Och är rasande över att oppositionen kan publicera brott mot mänskliga rättigheter gratis!
Golfstaternas monarkier är emellertid inte längre immuna mot protester. Bara Qatar är i stort sett opåverkat.

2012-40 s 21
"Sedlarnas symbolik"
"Sedlar - ibland kallade "nationers visitkort" - speglar förändrade politiska och ekonomiska tillstånd över 150 år i Mellanösterns historia.
Hundratals sedlar, som utgör de libanesiske bankiren George Kanaans samling, auktioneras ut i London nästa vecka, den största i sitt slag någonsin. Hårdvaluta visar upp maktens och prestigens offentliga ansikte.
Från och med 1958 tills han störtades 2003 fanns Saddam Hussein på Iraks sedlar, sedlarna från staterna kring Persiska viken erbjuder en bild av de svindlande och snabba förändringrna under 1900-talet. I Tripolis har centralbanken nyligen dragit in dinarsedlarna med Gaddafis bild. Syrien har fått sedelproblem sedan den firma i Österrike som brukade trycka dem har avbrutit tryckningen sedan EU införde sanktioner mot Assads regim.

Arabvärlden, terrorism
2013-11 s 28-29
"Makten tung för Brödraskapet"
Efter att ha varit förtryckta i åratal har det muslimska brödraskapet skenbart uppfattats som omtänksamt och dugligt i Egypten. Nu när de sitter vid makten har skenet slocknat.
Till skillnad från de flesta andra jihadistgrupperingar som al-Quaeda och fundamentalistiska salafister har Brödraskapet som kallas Ihwan på arabiska, dämpat de rituella kraven på sharialag ller på att krossa Israel och har i stället visat upp tålamod och pragmatism.
Men interna motsättningar har gjort sig gällande. Då kroniska problem som arbetslöshet har förvärrats har deras popularitet som makthavare fått lida.

Kärnkraft, Mellanöstern
2013-23 s 31
"Mellanöstern satsar på atomenergi"
Det oljerika Förenade Arabemiraten har börjat bygga sitt andra kärnkraft. Totalt tänker man bygga fyra reaktorer som kommer att sänka utsläppen av koldioxid med 12 miljoner ton från 2020. Kraftverket byggs av ett internationellt konsortium som leds av ett statsägt företag från Sydkorea. Det beräknas kunna tas i bruk 2018.
Flera andra länder i Mellanöstern har också börjat använda annat än olja. I mars öppnade Abu Dhabi världens största solkraftverk.
Jordanien som hittat 20 000 ton uran planerar också för att använda atomenergi. Nu importerar ökenlandet 95 % av sin energi. Atomenergin kan användas till avsaltning av för att kunna få bukt med vattenbristen i landet.

2013-24 s 22-23
"Timbuktus slavar befriades när islamisterna flydde"
Tuaregerna brukade överfalla Bella-samhällen och ta byborna som slavar. De fick arbeta utan ersättning som herdar, tjänare, saltarbetare och även som sexslavar. Men under perioder av svält eller andra ekonomiska kriser, har Bellafolket frivilligt inrättat sig i ett slaverisystem för att överleva. Idag har många medlemmar i Bellafolket assimilerats in i tuaregkulturen. De talar deras språk, Tamashek. Många kallar sig idag för "Svarta Tamashek".
Sakernas tillstånd förändrades efter en militärkupp i mars 2012. Islamisterna och al-Qaida ingrep och efter en vecka hade de fördrivit tuaregrebellerna.

Arabvärlden, Samhälle
2013-26 s 20-21
"Krafttag mot misshandel och kvinnohandel i Mellanöstern"
Menaregionen (Mellanöstern och Nordafrika) är en populär destination för miljontals invandrande kvinnor som ägnar sig åt hushållsarbete. De kommer ofta från Sri Lanka, Filippinerna, Indonesien och Indien. Flera rapporter vittnar om hur de misshandlas och utnyttjas. Orsakerna är dels att hushållsarbete är undantaget från de nationella lagarna och dels handlar det om kvinnornas okunnighet om sina rättigheter. Många är papperslösa, talar inte landets språk och arbetar bakom lyckta dörrar där de är utlämnade till arbetsgivarens godtycke. En del är beroende av kriminella grupper.
Menas kafala-system gör gästarvetarna beroende av arbetsgivare och sponsorer. En lokal medborgare - en kafeel - har rätt att bestämma över deras liv, att misshandla dem och spärra in dem och om de inte lyder utvisa dem till sina hemländer.
Den internationella invandringsorganisationen I OCH MED har nu lanserat två projekt. Det ena, Pave, inriktar sig på lagändringar i Mena och det andra som kallas "Vi är alla arbetare" försöker i Jordanien sprida information om det godtyckliga systemet.

Iran, Mellanöstern
2013-32 s 20
"Iran har en bättre vän i Gaza än Hamas"
Imam Khomeinis Biståndsstiftelse, en i Beirut baserad iransk välgörenhetsorganisation, finansierar med 13 miljoner, ett kostsamt matprojekt för Gazas fattiga under Ramadan. Islamiska Jihad har fått äran att distribuera de 40 000 matpaketen i syfte att stödja Islamiska Jihad i dess egenskap av motståndsrörelse gentemot Israel.
Under senare tid har Iran ställt in sitt månatliga miljondollarstöd till Hamas i Gaza eftersom gruppen inte ställt upp för Syriens president Bashar al-Assad, som länge varit allierad med Iran.
Hamas har också drabbats av oroligheterna i det närbelägna Egypten. I sin kampanj mot de militanta islamisterna på Sinai-halvön har militären förstört eller stängt de flesta av de mest lönsamma smuggeltunnlarna mellan Egypten och Gaza. Därmed har Hamas berövats stora skattinkomster.

2013-35 s 21
"Sinai där kristna och muslimer samsas"
Sinai är mest berömt för att det var där som Moses för 3200 år sedan, enligt Gamla Testamentet tog emot lagens tavlor med tio Guds bud.
År 337 grundade Helena, mamma till Konstantin den store Katarina klostret på den platsen. Det sägs vidare att år 640 kom profeten Mohammed till klostret och slöt ett avtal med munkarna att de skulle vara trygga under muslimskt välde. Platsen är helig för judar, kristna och muslimer. De ortodoxa kristna munkarna har en granne i form av en moské. Religionerna lever i fredlig symbios och Unesco har förklarat hela området för världsarv.

Quatar
2013-41 s 4-5
"Quatars nye emir - Disciplin hemma - mindre risktagande utomlands"
För knappt två månader sedan överlämnade Hamad bin Khalifa kronan sin son Sheikh Tanim i det lilla ökenriket Qatar. Redan har en ny atmosfär skapats. Kontinuitet är den officiella beteckningen. Slagorden är ombalansering, disciplin liksom behovet av centralisering. Det har inneburit ett skifte både hemmavid och utomlands i det lilla Gulf-riket. Samtidigt väntar eventuellt stora sportarrangemang på Qatar. Fotbolls-VM 2022 om planen håller. Men man vill då flytta det till vintern. På sommaren är det för varmt i Gulf-staten, över 50 plusgrader!
Hamad bin Khalifa har sedan 1992 förvandlat Qatar till ett centrum för demokrati men också revolution och gett medborgarna den högsta BNP-siffran per capita i hela världen. Han kan beteckna sig som den mest dynamiske och karismatiske arabvärlden hittills under detta århundrade.
Den nye emiren Sheikh Tanim kan få det besvärligt med utrikespolitiken. Quatar har varit den skarpaste motståndaren till Bashar al-Assads regim i Syrien. Nu har Saudiarabien övertagit den rollen.
Så länge som emirens givmildhet består - qatarierna slipper betala skatt - så tycks de med glädje överlämna större delen av allt arbete till utlänningar - i allmänhet som gästarbetare. Men detta är knappt ett bra recept för nationell stolthet.

Quatar, Sport
2013-41 s 6-7
"Vinter-VM 2022 kommer allt närmare och FIFA envisas med Quatar"
Fifas president Sepp Blatter har meddelat organisatörerna av fotbolls-VM i Qatar 2022 att det inte kan komma på fråga att de fråntas uppdraget vad som än händer med denpågående korruptionsutredningen och andra kontroverser.
Det europeiska fotbollsförbundet Uefa har i princip redan röstat för att flytta Qatar-VM till vintern och Sepp Blatter har sagt att turneringen inte kan genomföras i juni månads temperatur till 50 grader.

Qatar, Sport
2013-41 s 7-8
"Fotbolls-VM i Quatar hotas av gästarbetares död"
Offer för Qatars gästarbetarpolitik liksom FN uppmanar nu fotbollens Fifa att stoppa dödsfallen i Qatar före VM 2022. Om inte förbättringar sker uppmanas Fifa att flytta fotbolls-VM till ett annat land.
Redan har hundratals gästarbetare dött. De flesta har skadats på byggarbetsplatser i Qatar. Uefa-presidenten Michel Platini framhåller att han är "mycket mer oroad" över anklagelserna om usel behandling av gästarbetare i Qatar än han är över diskussionerna om att flytta VM till vintern. Den brittiska regeringen har också förnyat sitt tryck på Qatar. Idrottsministern Hugh Robertson säger att det måste vara "en förutsättning för anordnandet av varje stor sporthändelse att den allra högsta standard vad beträffar hälsa och säkerhet iakttas". Fackförbund har sagt att arbets­situationen i landet kan leda till inte mindre än 4 000 dödsfall före avspark 2022.

Mellanöstern
2013-51/52 s 23-24
"Röda havet ska ge Döda havet liv"
Det stora vattenprojektet med en pipeline som pumpar vatten från Röda havet till Döda havet har många fördelar: Jordanien får dricksvatten, Israel löser problemet med det krympande Döda havet och palestinierna får mer dricksvatten och ett erkännande av sin regionala status.
Det finns två skäl varför döda havet torkar ut. I norr har Israel, Jordanien och Syrien genom sin vattenförbrukning praktiskt taget tömt floden Jordan som i århundraden försörjt havet med vatten. Och fortfarande pumpar Israel sitt vatten ur Genesarets sjö, varifrån Jordan flyter mot Döda havet.

Arabvärlden, Saudiarabien
2014-14 s 22-24
"Qatar provocerar sin mäktiga granne"
Den arabiska våren har splittrar Golfstaternas samarbetsråd. Upproret i arabvärlden har skärpt de skilda intressen som splittrar monarkierna i Persiska viken. Det går inte längre att räkna upp dem i en och samma mening, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten bland annat Dubai och Abu Dhabi och Oman. Dessa medlemmar i Gulfstaternas samarbetsråd har splittrats.
Saudiarabiens politik som går ut på att vidmakthålla systemet stöter på motstånd. Det som utlöste tvisten var tre krav från Saudiarabien mot Qatar: 1. Stängning av TV-sändaren Al Jazeera 2. Förbud mot misshagliga socialpolitiska forskningsinstitutoch 3. krav på utlämning av efterlysta politiska aktivister.
Den främsta orsaken till kraven är att Qatar, ett land med knappt 300 000 invånare och med världens högsta medelinkomst är landets stöd till det muslimska brödraskapet.
I de saudiska ledarnas ögon utsår de muslimska bröderna frön till en subversiv islamistisk republik liknande den som de avskydda (av den saudiska wahabitiska statsdoktrinen) shiiterna installerat efter shahens störtande i Persien för 36 år sedan.

Irak, Mellanöstern, Handel
2014-28 s 22-23
"ISIS framryckning hejdar ett årtionde av växande handel i Mellanöstern"
Jihadisterna framryckningar i Irak och Syrien stör handelsvägarna över hela Mellanöstern och kastar en skugga över de ekonomiska framtidsutsikterna. Lastbilar köar vid gränserna, priser på livsmedel och energi ökar och exporten vacklar.
Så länge som det inte finns någon regering i Bagdad är det mycket svårt att gå vidare med projekt och om det inte pågår några projekt, kan man inte sälja mycket mer än textilier och livsmedel.

Saudiarabien, Arabvärlden
2014-30-31 s 27
"Antiterroristlagarna används mer mot oliktänkande än mot terrorister.
Saudiarabien, inklämt mellan Irak och Jemen har all anledning att oroa sig för terrorism. Nyligen sändes 30 000 soldater till gränsen mot Irak som värn mot det snabbt växande "kalifatet" där. Den 4 juli anföll vad man tror vara al-Qaida soldater en postering vid Jemens gräns. Sex personer dödades. Men de nyligen antagna antiterroristlagarna har hittills använts flitigare mot en annan grupp: saudiska aktivister för mänskliga rättigheter.
Muslimska Brödraskapet med politiska partier i åtskilliga arabländer, förklarades i mars som terroristgrupp av Saudiarabien. Förenade Arabemiraten har förbjudit organisationen samt dömt medlemmar ur densamma.
Även andra monarkier runt Persiska viken känner oro inför oliktänkande. Den arabiska våren 2011 blåste i princip omärkt förbi Persiska viken. Men modet för att kräva rättigheter, ofta via sociala medier har ökat.

Arabvärlden, Samhälle
2014-32 s 24-25
"Islamkunniga oense om vad som gäller"
Midnattssol blir ett problem för Ramadanfirande muslimer. Liberala följer Mekkatid medan andra tolkar Koranen ordagrant.
Fastemånaden inföll i år mitt i högsommaren. Under fyra hela veckor får omkring 1600 miljoner muslimer från gryning till solnedgång varken äta eller dricka - eller ha sex. Hur fungerar denna regel som härstammar från 800-talet, norr om polcirkeln där det överhuvudtaget inte blir någon natt?
I Uleåborg hade muslimer precis 41 minuter på sig att äta frukost, middag, kvällsmat, mellan klockan 00.19 och 01.00 på natten. Och dessutom hinna med att förrätta böner vid solnedgången och gryningen. Det är vad Koranen kräver. De gör det "i en fast förvissning att Allah kommer att belöna dem".
Många av de 500 000 muslimerna bosatta i Sverige fastar enligt Mekkas tidsplan eller enligt bönetiderna i de länder varifrån de flyttat till Sverige.
"Vi kan inte släppa Ramadan. Om man under dessa nätter fastar och gör gott, för detta med sig en mångfaldig seger". Detta enligt den saudiska fatwan.
"Ramadan rund um die Welt: Stresstest unter der Mitternachtssonne"
http://www.spiegel.de/panorama/gesellschaft/ramadan-fasten-in-skandinavien-und-im-orient-a-977847.html

Sport, Qatar
2014-47 s 15-17
"Kan Qatar förlora VM-värdskapet i fotboll 2022?
FIFAs president Joseph Blatter sägs misstänka att Qatar samarbetar med Islamska staten.
Källan hävdar att Blatter beskrev araberna som "arrohanta" och sa att de trodde arr de "kunde köpa vad som helst med sina pengar" och följdfrågan kom huruvida VM 2022 överhuvudtaget skulle öga rum i Qatar? Blatter svarade med att säga att Qatar finansierar IS terrormilis och att VM därför inte kommer att gå av stapeln i Qatar!
Det finns gott om konspirationsteorier i omlopp.

2014-49 s 26-27
"Arabiskt sammanbrott?"
Den arabiska våren har inte misslyckats. Den har bara påskyndat en smärtsam men obeveklig process i regionen, skriver utrikeskorrespondenten Daniel Steinvorth som rapporterade direkt från Tahirtorget under den egyptiska revolutionen.
Att människor var individer som liksom i resten av världen krävde inflytande, kunde inte längre förnekas. Det var innebörden av den "arabiska våren" - och som idé har den långt ifrån misslyckats, inte minst med tanke på den för närvarande dystra utvecklingen.
Vägen till frihet kommer inte att sluta vid Rabaa, Chouta och Sheitat.
Det vi ser i Mellanöstern handlar om återfall och inte början på något nytt. I det sk Kalifatet har IS vridit tillbaka klockan med 1400 år.

Arabvärlden, Islam, Terrorism
2014-51 s 10-11
"Staten övervakar imanerna och formar deras predikningar"
Över hela arabvärlden skärper regimerna sitt grepp om moskéerna. Genom exempelvis övervakningskameror, förtryckta predikningar, speciella certifikat och jourtelefon för angivare kontrollerar staten imamernas budskap och tolkning av islam.
I Saudiarabien har radikala element, troligen uppeldade av IS-propaganda, på sistone angripit "otrogna" västerlänningar men också shiamuslimer i en kedja av små, men dödliga terrorattacker.
I Turkiet utövar en religiös byråkrati, känd som Divanet, som sysselsätter 121 000 anställda, monopol över predikningarna. Även i Tunisien och Marocko sprider regimen som motvikt en mer tolerant versionen av islam. Ett mål är att motverka spridningen av extrema salafistiska idéer på platser som Mali och norra Nigeria.
I Egypten krävs i ett dekret att alla imamer måste licensieras av regeringen och att politiska diskussioner förbjuds i moskéer. Via ett journummer kan troende avslöja brott.

Samhälle, Arabländer
2015-1-2 s 30
"Vem gömmer sig bakom slöjan?"
En heltäckande niqab används i både lovliga och olovliga syften. Slöjan tjänar inte bara till atmiljard.t försvara en kvinnas dygd. Den används också i motsatt syfte. Och inte bara av kvinnor.
På senare tid har niqab som förklädnad haft mindre nöjsamma syften. Den 13 december sköt polisen i Jemen ner ett antal militanta medlemmar av a-Quaida som alla dolde sig under niqabs. En saudisk shejk, Ahmed al-Ghamdi, som öppet deklarerat att islam inte kräver att kvinnor måste täcka sina ansikten har hotats med döden.
För de flesta är slöjan fortfarande en tvångströja för mer än en halv miljard muslimska kvinnor. Vissa länder har begränsat rättentill att bära niqab eftersom slöjan ses som en symbol för kvinnoförtryck, men också av säkerhetsskäl.

Saudiarabien, Hamas, Mellanöstern
2015-32 18-19
"Nu pratar kungariket även med Hamas!
Saudiarabien stärker sin nya sunniallians.
Kärnenergiavtalet med Iran skakade om Mellanösterns strategiska landskap och den mest dramatiska följdenvar Hamastopparnas överraskande besök i Saudiarabien. Mötet är det senaste tecknet på den saudiska politikens helomvändning. Man söker nu en återförening med det regionala Muslimska brödraskapet.
Botten i relationerna mellan Muslimska Brödraskapet och Saudi nådde sin botten förra året då Saudi stämplade dem som terrorister. Hamas är dock det enda partiet inom brödraskapet som öppet visar att de har vapen och förespråkar våld.
Men nu öppnar Saudiarabien upp för partier inom Brödraskapet med att tillsätta Nayef al-Bakri som guvernör för den viktiga staden Aden i Jemen. Tre andra ledande figurer från Brödraskapet har besökt Saudiarabien under de senaste veckorna.
Mycket har hänt, Den nye kung Salman är mer sympatiskt inställd till religiöst konservativa och det försvagade Brödraskapet ses som ett mindre hot än IS. Saudiarabien vill nu samla en starkare front av sunnipolitiska aktörer i Mellanöstern med avsikt att konfrontera Iran och dess shia-allierade, Hizbollah samt jhadistgrupper som al-Qaida ich Islamska staten, och reducera dess makt.

IS, terrorism, Ryssland, arabländerna
2015-33 9
"IS lanserar ryskspråkig propagandakanal"
Den militanta gruppen IS har trappat upp sina ryskspråkiga propagandainsatser, vilket är ytterligare ett tecken på att organisationen växer sig allt starkare i de postsovjetiska länderna.
Under senaste veckorna har en ny ryskspråkig avdelning, Furat Media, dykt upp med inlägg och filmer på Twitter, fr o m den 18 juni, Facebook och Tumblr-konton. Här har IS deklarerat att de inrättat en egen provins i norra Kaukasus, inne i själva Ryssland. Ett dussintals filmklipp finns att ladda ner från webbplatsen.
Föregångaren var FiSyria som startades 2013 av en grupp tjetjenska jihardister ledda av Omar al-Shishani (https://www.facebook.com/pages/Abu-Omar-al-Shishani/1398153660417103?fref=ts). Omar al-Shishani gick över till IS 2013, där han nu är militäfbefälhavare i Syrien.
Furats huvudsyfte är att rekrytera nya ryskspråkiga IS-krigare, både i Ryssland och de länder som tillhörde det forna Sovjetunionen, särskilt i Centralasien. Ett annat viktigt syfte är att bygga ideologiska broar mellan jihadisterna i Syrien och Irak, som kallas "bröderna i kalifatet" å ena sidan och de som fortfarande befinner sig i norra Kaukasus.

Furat Media, öppen grupp

Isis launches Russian-language propaganda channel
Islamic State's social media and video efforts have stepped up, part of a region-wide effort to sign up youths to fight take up the black flag. RFE/RL reports

Jordanien, Arabländerna
2015-33 19-21
"Jordanien och kriget i Mellanöstern"
Vänner och fiender: En balansakt på slak lina.
Mitt i det levantiska kaoset försöker Jordanien bevara sin utrikespolitiska neutralitet. Åtminstone en liten del av den. Landet står Israel, västvärlden och Saudiarabien nära.
Den stora fienden är den syriska presidenten Assad. Och Islamska staten.
Anbar, den nya staten är född. "Ett land som stiger upp ur Iraks askor". Det är ett sunnitiskt land, ett stamfolkens land, sekulärt, fredligt, företagsvänligt, tolerant, med banker, industri och gas från Israel, välvilligt gentemot väst. Ett drömland för shejken Abdul Razzaq Suleiman, en av de mest ansedda ledarna av Dulaimi-stammen dit nära fyra miljoner irakier räknar sig. Sedan ett år tillbaka bor han i Jordanien. Shejk Suleiman var nyligen i Washington för att övertyga USA att det vore bättre att leverera vapen för kampen mot IS direkt till honom och inte till korrumperade tjänstemän i Bagdad.
Världen vid Jordanisens norra gräns har lossnat i fogarna. Att Irak och Syrien ska återuppstå i sin gamla form tror knappast någon. I Anbar har IS ställt till ett blodbad. Jordanien ser sig belägrad av vänner och fiendet. Det hashhemitiska kungariket utmanas som aldrig tidigare. Nära 1½ miljon syrier har flytt till Jordanien.
Shejk Suleiman främsta fiender är mullornas regim i Teheran, dess skyddsling Assad och Hizbollah.

Terrorism, ISIS, Mellanöstern, Syrien
2015-43 19-21
"Isis Inc: Oljan bränsle till jihadisterna"
Terrororganisationernas oljeverksamhet tvingar till och med fienderna att göra affärer med dem. Olja är det svarta guldet som finansierar Isis - den driver krigsmaskineriet. Förser organisationen med elektricitet och ger jihadisterna farligt inflytande över grannländerna.
Oljehandeln sägs vara det huvudsakliga målet för den internationella militärkoalitionen som strider mot extremistgruppen. Ändå fortsätter handeln ostört. Hur ska man kunna störta "kalifatet" utan att destabilisera regionen för de 10 miljoner civila som man uppskattat lever under Isis kontroll och dessutom undvika att attackera västs allierade.

Turkiet, Qatar
2016-02 21
"Ankara gör militär entré i Gulfen"
Turkiet ligger i startgroparna för att bygga sin första stora militärbas i Mellanöstern. Det blir ett samarbete mellan Turkiet och Qatar.
I Qatar liksom i Turkiet sätter sunnimuslimerna tonen. Båda länderna betraktar Irans aspirationer med misstänksamhet och båda vidtog kraftfulla åtgärder för att störta den syriske diktatorn Assad. Turkiet och Qatar är dessutom båda vänner till Muslimska Brödraskapet.
Hur ställer sig Saudiarabien till överenskommelsen? Riyadh motarbetar ju sedan flera år aktivt det Muslimska Brödraskapet. Sedan kung Abdullahs död har hans efterträdare kung Salman antagit en mer återhållsam inställning till Muslimska Brödraskapet. Saudiarabiens största fiende är nu Iran. Därför har kung Salman gett sitt godtycke till samarbetet. Däremot har Förenade Arabemiraten uttryckt sitt starka missnöje med projektet.

Mellanöstern
2016-25 10-17
"Islams kalla krig"
Ärkefienderna Iran och Saudiarabien slåss om herraväldet i Mellanöstern och för krig via ombud i Jemen, Syrien och Irak. Men inrikes möter de båda länderna likartade problem.
Konflikten mellan Iran och Saudiarabien har blivit vår tids kalla krig, kampen mellan två rivaler som strävar efter dominans i regionen. Och det är inte helt klart vems sida USA står på.
Kungariket Saudiarabien ser sig som ett hem för sunniislam. Iran en shiitisk teokrati, hävdar ledarskapet över shiiterna, som utgör 13 % av världens muslimer. I Syrien, Irak och Jemen befinner sig de stridande fronterna främst längs de sekteristiska linjerna: sunniter mot shiiter.
Alla dessa krig via ombud och sekteristiska konflikter har utlöst en flyktingvåg, mer än 6 miljoner från Syrien och tre från Jemen.
Och ur Mellanösterns spillror har ett monster rest sig som terroriserar Bryssel, Paris, Istanbul och resten av världen; Islamska Staten.
Vad är det som driver Saudiarabien att fortsätta på vägen mot en upptrappning. Natten den 1 januari avrättade Saudiarabien den shiitiska prästen och predikanten Nimr al-Nimr i Awamia. Saudiarabien har en shiitisk minoritet på mer än 10 % och al-Nimr var en av minoritetens mest framstående representanter. Enligt Saudiarabien vill Iran som med sina 80 miljoner invånare, bli den dominerande kraften i Mellanöstern. Den gamle ledaren USA drar sig tillbaka. Det är upp till Saudiarabien att återställa maktbalansen i regionen. Mellan sunniaraber och shiaperser.

Miljö, Mellanöstern
2016-33 20-21
"Som att leva i eld"
Kraftig värmebölja i Mellanöstern och Nordafrika kan vara den globala uppvärmningens helvetiska start.
Sommarens förödande temperaturer, som har nått rekordnivåer, har drabbat länder från Marocko till Saudiarabien och fler än så. Klimatexperter varnar för att det allvarliga vädret kan vara ett förebud om att det kommer att bli värre.
Regionens snabbt växande befolkning kommer att drabbas av extrem vattenbrist, - t ex förväntas Iraks befolkning ha fördubblats till år 2050 - nästan dödande höga temperaturer och andra konsekvenser av den globala uppvärmningen. Analytiker säger att en av orsakerna till Syriens katastrofala inbördeskrig är att regeringar inte jar hanterat den omfattande torkan korrekt. Detta kan leda till fler konflikter och värre flyktingkriser. Länderna i regionen är inte beredda på att hantera klimatförändringarnas effekter.

Tyskland, Qatar, Handel
2016-41 4-8
"Shejker i Qatar vill ta över kontrollen av Deutsche Bank"
Strategiska misstag, enorma böter och spekulationsattacker har lett till en gigantisk kris för Tysklands viktigaste bank. Nu överväger investerare från Qatar, som redan äger cirka tio procent av Deutsche Bank, att ta över kontrollen.
Sheikh Hamad bin Jassin bin Jabor al-Thani (HBJ) och hans kusin Sheik Hamad bin Khalifa al-Thani har ökat sina andelar i det tyska flaggskeppet. HBJ är en av de rikaste och mest inflytelserika männen i Gulgregionen.
I maj 2014 investerade HBJ 1,75 miljarder euro i banken efter en tyst överenskommelse med den tidigare vd:n Anshu Jain. Den tyska regeringen uppmuntrade utvecklingen.
Men två och ett halvt år senare står banken vid randen av avgrunden. Som en konsekvens av sin roll i finanskrisen och på grund av sin begränsade framgång som vf blev Jain avsatt och efterträddes av John Crayan.
Den 15 september åtalade justitiedepartementet i USA banken att betala skadestånr på 14 miljarder dollar för att lösa bedrägerianklagelserna gällande Deutsche Banks sätt att förpacka och sälje värdepapperiserade lån som så småningom ledde till den globala finanskrisen. Under en tid rasade Deutsche Banks marknadsvärde från 35 miljarder euro från 35 miljarder. HBJ och hans kusin förlorade minst en miljard euro. Nu vill de investera mer för att fastställa att Deutsche Bank kommer tillbaka på rätt kurs.

Qatar, Ekonomi, Handel
2017-02 22-23
"Qatar ett globaltmiljardimperium"
Qatar håller på att återfå sin aptit på att göra affärer. Bara under de senaste två månaderna har världens rikaste land per capita investerat i Turkiets största kycklingproducent, den ryska oljejätten Rosneft och det brittiska gasbolaget National Grid.
Investeringarna har gjorts genom Qatar Investment Authority (QIA), som grundades 2005 för att hantera landets oväntade för säljning av flytande naturgas där Qatar har blivit världens största exportör. Sedan dess har landet - med en befolkning på knappt två miljoner - skrapat ihop 335 miljarder dollar i tillgångar runt om i världen.

Arabländerna, Quatar, Mellanöstern
2017-23 16-17
"Chock i Quatar när grannländerna drar åt tumskruvarna"
Det är Ramadan i Mellanöstern, men på de tysta gatorna och gallerierna i Quatars huvudstad Doha har de trygga rutinerna som annars präglar den årliga fastan, ersatts av ett chocktillstånd över konflikten med Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Egypten. Dessa fyra länder har stoppat alla resor till och från Qatar.
http://www.globalis.se/Laender/Foerenade-arabemiraten
Invånarna i detta lilla land försöker att förstå varför deras grannar vill isolera dem från resten av världen i syfte att straffa ledarna som anklagas för att stödja militanta islamistgrupper. Minst en matbutik har infört begränsningar för hur många varor kunderna får köpa, flygplatsen är inte längre fylld av folk och familjer har separerats.
Konflikten har legat och puttrat i flera år. Qatars inkomster från gasfältet som delas med Iran har letta till en annorlunda utrikespolitik , bland annat finansiering av Muslimska brödraskapet i Egypten och extremister som bekämpas av emiratierna och saudierna i Syrien.

Arabländerna, Mellanöstern, Qatar
2017-29 22-23
"Embargot mot Qatar slår hårdast mot gästarbetarna"
När Saudiarabien och förenade Arabemiraten införde en politisk och ekonomisk blockad mot Qatar fick detta omedelbara, långtgående konsekvenser. Flyg ställdes in och omdirigerades, qatariska medborgare utvisades från andra arabstater runt Persiska viken, fartygsrutter stängdes och luftrummet var plötsligt förbjudet område för de qatariska piloterna. Men blockaden kan ha haft störst inverkan på Qatars största - och mest försummade - befolkningsgrupp: utländska migrantarbetare, som utgör omkring 90 % av landets befolkning.
Det är på grund av "sponsringssystemet" kafal som gästarbetarna drabbas hårdast av gulfstaternas diplomatiska missämja. Systemet gör att arbetstagarna blir beroende av sina arbetsgivare för att få visum, boende och till och med tillstånd att resa till eller från landet.

Nordkorea, USA, arabländer, Qatar
2017-30 18-19
"Nordkoreas märkliga roll i Gulfkrisen"
Nordkorea har kommit att få en ovanlig roll i den pågående diplomatiska krisen mellan Qatar och den rivaliserande saudiledda sammanslutningen.
De senaste dagarna har båda sidor i konflikten anklagats för att ha olagliga ekonomiska relationer med det isolerade Nordkorea.
Till exempel nyheter på nätet om ett påstått vapenkontrakt, värd 100 miljoner dollar, mellan Nordkorea och ett företag i Förenade arabemiraten. Samtidigt anklagas Qatar för att ha ett "farligt" förhållande med Nordkorea. I Qatar jobbar 3000 nordkoreaner.
Om USA vill vara konsekvent måste man kanske titta utanför Qatar. Kuwait, ett land som har försökt hålla sig utanför dispyten och som är en viktig allierad till USA, är troligen det land i Gulfen som Nordkorea har den starkaste ekonomiska relationen med.

Qatar
2017-32 24-25
"Varför ändrar Qatar reglerna om uppehållstillstånd och medborgarskap just nu?
Qatar har i drygt två månader stått under en politisk och ekonomisk blockad som leds av Saudiarabien. Nu har landet ändrat på reglerna för uppehållstillstånd. Är det en vink om att Qatars ledarevill utnyttja krisen till egen fördel. Saudiarabiens inflytande i GCC - Gulfens samarbetståd - som består av sex stater är i avtagande; Qatar, Kuwait, Saudiarabien, Bahrain, Förenade Arabemiraten och Oman.
Qatars nya lag är den första inom GCC som ger icke-medborgare samma ekonomiska fördelar som gäller för personer med fullt medborgarskap - inklusive gratis skolgång, gratis hälsovård och företräde på arbetsmarknaden.

Kultur, Förenade Arabemiraten
2017-45 28-30
"Världsberömda Louvren inleder ett luktativt nytt kapiel i Abu Dhabi"
Kritikerna ser det mera som politik än kulturell gärning.
Välkommen till "Lyckans ö".
Här på ön Saadyat, utanför Förenade Arabemiratens kust, försöker ett ungt, oljerikt land att överträffa sina grannar och kasta sig in i historieböckerna. Samtidigt vill världens mest kända museum expandera sitt imperium och skaffa kapital inför kommande decennier. Detta handlar om Louvre Abu Dhabi, den efterlängtade huvudattraktionen i ett mångmiljardkomplex som ska inrymma några av de mest inflytelserika namnen i den västerländska kulturvärlden: Guggenheim-museet, New York University och Sorbonne, bland andra. Den emiratiska regeringen betalar Louvren 520 miljoner dollar för att få använda dess ryktbara namn.
Förenade Arabemiraten ser det nya museet främst som ett sätt att omstöpa den offentliga bilden av landet, från en "lekplats i öknen" till en kulturell kraftkälla.
Förenade Arabemiraten har repressiva tendenser och begränsar yttrandefriheten, fängslar dissidenter och låter vissa förbrytelser straffas i enlighet med sharialag.

Jemen, Arabländer
2017-46 14-15
"Jemen står på randen till en fruktansvärd hungersnöd. Därför gick det så illa"
Den har beskrivits som den "värsta humanitära krisen i världen". Nästan 80 % av Jemens befolkning lever med en otrygg livsmedelsförsörjning, och miljoner människor på gränsen till svält. Situationen - som har beskrivits som kritisk i nästan två år - har förvärrats sedan i början av november, då Saudiarabien införde en nästan fullständig blockad mot Jemens gränser. Detta har gjorts det nästan omöjligt att importera mat, vatten och läkemedel från Saudiarabien.
Många människor utanför Jemen kämpar för kontroll och inflytande. Och många människor inuti landet får betala priset.

Jemen, Arabländer
2017-46 16-20
"Kriget i Jemen"
Det finns en stad som blomstrar i det krigshärjade landet.
Staden Marib i Jemen har länge betraktats som ett al-Qaida-fäste. Men medan resten av det krigshärjade landet faller allt djupare ner i kaos, har den förvandlats till en inofficiell huvudstad med ett blomstrande näringsliv och ett populärt universitet, där man försöker att balansera skräcken och hoppet.
Mellan 1,5 och två miljoner flyktingar från alla landets hörn har kommit till Marib. Många av dem är fattiga men det finns också entreprenörer bland dem, liksom läkare, advokater, journalister och artister. Alla har flytt från huthiernas godtyckliga arresteringar i huvudstaden Sanaa och den stora korruptionen.

sidans topp