USA, sammanfattningar av artiklar om USA som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
99-04 s 16
"Historien har sista ordet"
F d presidenter vilar inte. De jagar ett gott eftermäle.
De blir ofta besatta av tanken på eftervärldens dom
och historiens syn på dem. Exempel är Carter och Nixon
och detta kommer också att bli Bill Clintons öde.
99-05 s 13-14
"Riksrätt… och sedan?"
President Clinton har överlistat sina republikanska fiender
i senaten genom att rikta blicken mot en vidare politisk horisont.
Hans eftermäle blir troligen bättre än deras. Det
tycks nu som om presidentens fiender hotas av ett större
nederlag och känner avsky inför en president som ständigt
överlistar dem. Clinton har ännu en gång sagt
det som allmänheten vill höra nämligen att budgetöverskottet
ska användas för att förbättra vården
och skolan och inte gå till skattesänkningar som republikanerna
vill.
99-05 s 25-27
"Mr. Perfect – Al Gore – ligger i startgroparna"
Medan Bill Clinton kämpar för sitt ämbete och för
sin plats i historien rustar vicepresident Al Gore till valstrid.
Denna nyktra politikers chanser att bli vald till Bill Clintons
efterträdare är bättre än någonsin eftersom
amerikanerna efter Clintons skandalomsusade eskapader längtar
efter en ren förebild. Hans image är "en hederlig
scoutledare". Han är en "pliktmedveten son ur den
politiska aristokratin". Han är en förnuftsmänniska,
arbetsam med ett högt tempo. Han vill bygga ut skolan och
Internet.
99-07 s 11-13
"Varför älskar väljarna Clinton?"
God ekonomi, övernitiska motståndare, politisk skicklighet
och en gnutta tur räddade Bill Clinton undan skam och vanära.
Han har många att tacka: sin fru, kongressens demokrater
och alla hans väljare som höll på honom i opinionsundersökningarna.
Det var opinionen som friade honom. Varför är han så
populär? Ekonomin. Aktiemarknaden berikar hälften av
alla amerikaner. Den avtagande brottsligheten. 3 miljoner nya
jobb har skapats sedan Lewinskyaffärens början. Dessutom
hade han politiska motståndare som folket tog avstånd
ifrån.
99-07 s 13-14
"Den slutgiltiga domen kommer senare"
Bill Clinton har gjort det igen. Han har tur och är våghalsig
och det hjälpte honom att överlista fienderna i senaten.
Den slutgiltiga domen, den som historien fäller, får
dock vänta.
I senatens omröstning röstade alla demokrater och 10
republikaner mot en fällande dom.
99-07 s 14-16
"USA har en svår roll som världspolis"
Clintons plan att skicka soldater till Kosovo blåser nytt
liv i den besvärliga frågan om USAs agerande i internationella
kriser. Många har tvivel om huruvida Kosovo verkligen berör
nationella amerikanska intressen. Kissinger menar att USA inte
kan blanda sig i "varenda etnisk konflikt".
99-11 s 16-17
"USAa export av superdatorer är en känslig fråga"
Parlamentariska utredningar kommer med rapporter som är starkt
kritiska mot att Kina får del av avancerade amerikanska
produkter och amerikanskt kunnande. Problemet är att alltfler
datorer är så kraftfulla att det ställs krav på
exportlicenser. Detta kan försvåra exporten så
att det kan bli tal om en kommersiell katastrof.
99-14 s 11-12
"Al Gore - mannen som alltid hamnar i Clintons skugga"
USAs vicepresident är demokraternas favoritkandidat inför
presidentvalet, men hans chanser försvagas av åkomman
"vicepresidentiasis". Något som drabbar alla vicepresidenter
oavsett hur framgångsrika och duktiga de är. Dvs att
nästan allt han gör överskuggas av presidenten.
Framsidan av detta är att han kan gå till val på
sin möjlighet att konsolidera och utvidga de stora framgångar
som Clinton har vunnit.
99-15 s 8-9
"Det drar ihop sig till valkampanj"
Ett dussintal kandidater konkurrerar om att nomineras till presidentkandidater
i det amerikanska presidentvalet 2000. Elizabeth Dole är
den enda kvinnan, och hon utgör ett allvarligt hot mot republikanen
George Bushs chanser att nomineras. Hon är f d transportminister
och arbetsmarknadsminister under Bush. Minoritetsbeskyddaren Bill
Bradley, f d baseballstjärna är den enda demokraten
som kan utmana Clintons andreman Gore.
Den ärkekonservativa högerflygeln representeras av Pat
Buchanan
Det är tio månader kvar till primärvalen. Varje
kandidat behöver minst 20 miljoner dollar att spendera. Kampanjpengarna
måste börja samlas in redan nu.
99-15 s 9-10
"Demokraterna behöver de svartas röst"
Det var de svarta väljarna som gav demokraterna segern i
förra årets mellanårsval. Nu gäller det
för demokraterna att få så många svarta
röster som möjligt i nästa val. Demokraterna har
dragit i gång Operation Big Vote. Alla till valurnorna gynnar
demokraterna.
99-16 s 12-13
"Kriget på Balkan kan splittra USA"
USA förbereder sig för veckans NATO-jubileum, men tankarna
upptas i första hand av USAs och NATOs krig på Balkan.
Vad händer om kriget pågår många veckor
till? Den svåraste frågan är den om markstyrkor.
Luftkriget idag kostar 70-100 miljoner dollar per dag.
99-23 s 22-23
"Stölden som ingen såg"
Hur kunde så många undvika så tydliga signaler
om att något fuffens var på gång? Cox-rapporten
slår fast kinesiskt spionage. Detta faktum påverkar
den s k engagemangspolitiken men inte handelspolitiken. Kina kan
ändå godkännas som WTO-medlem.
Spionaget började redan för 20 år sedan. Och mycket
har varit känt i flera år utan att åtgärder
har vidtagits. Mannen som upptäckte spionaget och rapporterade
det 1995 degraderades 1998.
99-23 s 22
"Vapenhemligheter på Nätet"
Det finns inga hemligheter, säger Kina, som förnekar
stöld av amerikanska vapenhemligheter.
Amerikansk stridsspetsteknologi finns på Internet. På
www.fas.org. Den kinesiska militären
säger att Kina måste förbereda sig på ett
världskrig.
99-23 s 24
"Jakten på syndabockar"
Det republikanska partiet anser att någon måste ställas
till svars i spionskandalen. Enligt partiet är det justitieministern
Janet Reno och säkerhetsrådgivaren Sandy Berger som
har begått de värsta misstagen. Men de förnekar
misstagen och vägrar att avgå.
99-24 s 13-16
"Det gnisslar i Al Gores valmaskineri"
Han är vicepresident och Clintons utpekade tronföljare.
Men vem är Al Gore och vad tror han på? Han kommer
att fortsätta att driva Clintons politik. Han är mycket
intresserad av vetenskap, är intresserad av genforskning
och ny teori om inlärning. Har passion för Internet.
Han vill framstå som den som kan bemästra det högteknologiska
uppsvinget. Han är intellektuell och vill tänja allt
till sin yttersta gräns. Risken är att hans aldrig vilande
hjärna kan leda till en orolig regering.
99-24 s 17-18
"Parkbänken blir en allt vanligare bostad i USA"
USAs hemlösA är en bortglömd minoritet. Trots stabil
sysselsättning och en stabil högkonjunktur minskar inte
antalet hemlösa i USA. Tusentals människor lever precis
som förr utan tak över huvudet. Detta är ett konkret
bevis på att pengar inte förmår lösa alla
sociala problem.
99-25 s 10-11
"Startskottet för presidentval 2000 har gått"
Kampanjen inför nästa års amerikanska presidentval
har börjat och redan i starten anar man vilka som blir partiernas
kandidater. primärvalen verkar bli mest en formsak denna
gång. Det måste väl bli f d presidentsonen George
Bush, som vill följa i sin fars fotspår och vicepresidenten
Al Gore, som bygger sin kampanj på USAs exemplariska ekonomiska
utveckling under demokraternas 8 år vid makten.
99-29 s 10
"Kan fotbollspolitiken tina relationerna mellan USA och
Kina?"
Bombningen av den kinesiska ambassaden i Belgrad är bara
ett av de många problemen. Anklagelserna för kinesisk
spioneri och för att ge hemliga kampanjdonationer finns också
med. Men finalen i fotbollsVM för damer där USA vann
på straffläggning mot Kina då Clinton lät
sig fotograferas med de kinesiska laget som han berömde för
deras laganda kan bli startpunkten på bättre relationer.
99-31 s 16-19
"Utan oss går det inte"
Intervju med USAs utrikesminister Madeleine Albright om den enda
supermaktens politiska självkännedom, lärdomarna
av kriget på Balkan och den världsomspännande
kampen mot totalitarism. Hon är optimistisk om fredsansträngningarna
i mellersta Östern, har fått erbjudande från
havel att bli president i Tjeckien och ser den amerikanska makten
som något av godo men som alla inte förstår.
99-33 s 9-10
"Bush tog hem en delseger"
George W Bush för en aktiv valkampanj och det mesta hittills
talar för att han blir republikanernas presidentkandidat
i valet hösten 2000. Man har haft en delstatlig popularitetsomröstning
där Bush fick 31 %. Närmaste konkurrenter var Steve
Forbes med 21 % och ELizabeth Dole med 14.
99-33 s 11-12
"USAs roll i Asien ifrågasätts alltmer"
Asien står inför allvarliga konflikter på tre
fronter och man har börjat att ifrågasätta USAs
föresats att kämpa för freden i regionen. Även
amerikanerna själva är osäkra på hur de ska
förhålla sig. Nedskärningar i styrkorna har skett
sedan 1991. Washington välkomnar all hjälp man kan få
från andra länder. Kanske det är tid för
t ex Japan och Sydkorea att samarbeta militärt och ta eget
ansvar för sin region.
Lärdomarna från Kosovo har varit flera:
1. Att man måste ha massförstörelsevapen, som
nu Nordkorea eftersträvar, för att undgå "bestraffning"
av USA.
2. Om man väsnas tillräckligt högt om sin belägenhet
som albanerna gjorde så kommer USA (fast
är förklaringen så enkel? Nu anses Clinton vara
muslimernas "fredsängel")
99-39 s 26-27
"Al Gore har bytt stil igen"
USAs vicepresident Al Gore har än en gång bytt stil
och fräschat upp sitt budskap, men frågan är om
hans nya image leder till ökat väljarstöd och större
harmoni i hans kampanjorganisation. Han har också fått
en ny rival i kampen om presidentposten. Bill Bradley.
99-40 s 22-23
"Bush har problem med högern"
Nu står presidentkandidaten George W Bush inför utmaningen
att komma överens med de ärkekonservativa krafter som
ställde till svårigheter för hans far. Då
Pat Buchanan i en nyutkommen bok antyder att USA hade kunnat undgå
att dras in i andra världskriget, tar han inte tillfället
i akt att fördöma detta. Bush Jr är rädd för
att Buchanan då ska lämna det republikanska partiet
och ställa sig på Texasmiljardären Ross Perots
sida.
99-40 s 23-24
"Allt fler avrättas i USA"
Runt om i världen verkställs alltfler dödsdomar.
En titt i USAs fängelser avslöjar långa rader
med celler fyllda av personer som bara väntar på döden.
Fler i år än någonsin tidigare. 3565 sitter och
väntar i dödsceller. Opinionen i USA är för
dödsstraff.
99-40 s 24-27
"USAs fattiga blir fattigare trots den ekonomiska boomen"
Antalet socialbidragstagare i USA har reducerats med drastiska
medel och i stället har det uppstått en stor skara
"fattiga arbetstagare". Det är människor som
trots heltidsarbete inte tjänar tillräckligt mycket
för att klara sig. Den ekonomiska boomen i USA har gått
många fattiga spårlöst förbi.
Nu gäller formeln "Work first" dvs att alla som
söker socialbidrag får först ett jobb till ca
7 dollar i timmen = knappt 60 kr/timme. Antalet bidragsberoende
har minskat med 40 % sedan Clintons nya regler infördes.
Av dessa har 2/3 fått jobb och 1/5 försvunnit ur statistiken!
99-43 s 19
"Handelspolitik och politik i handeln"
Nu hamlas globaliseringens motståndare i USA. 50000 frihandelsmotståndare
förväntas protestera i Seattle där WTO ska ha toppmöte
den 30.11.
För- eller mot frihandel går inom de två partierna.
Mest frihandelspositiva är de s k ny-demokraterna kring Clinton
och Al Gore. En mindre del av republikanerna är mot öppnande
av nya marknader.
99-44 s 17-18
"Buchanan byter parti med sikte på Vita Huset"
Högerpolitikern Pat Buchanan överger det republikanska
partiet för att försöka bli reformpartiets presidentkandidat.
Han går över till reformpartiet, vars "naturlige"
kandidat är Ross Perot som fick 19 % i presidentvalet 1992.
Buchanan vill att invandringen till USA ska stoppas och att positiv
särbehandling p g a ras och kön ska slopas.
99-44 s 18-19
"Kubafrågan har fallit i glömska"
Kongressledamoten George Ryan har besökt Kuba och vill ha
lättnade i sanktionerna. Han ser hur Kanada och EU börjar
investera i den snabbt växande turistindustrin. Även
om det finns tecken på att "pendeln börjar svänga
tillbaka" så är intresset bland folk i allmänhet
mycket litet för Kuba sedan set kalla kriget tog slut.
99-45 s 22-24
"De privata friskolorna breder ut sig i USA"
Många investerare vill in på den jättelika amerikanska
utbildningsmarknaden, som är både chansrik och riskabel.
Det beror på den ändrade attityden till utbildning
i USA. Tidigare var utbildning "vägen till andlig utveckling"
men nu ser många elever den som en möjlighet att lära
sig affärslivets grunder och att börja klättringen
på karriärstegen. Många föräldrar är
missnöjda med det allmänna skolväsendet. Hittills
har man tjänat mest pengar på att erbjuda vuxenutbildning
och till dem som redan har anställning.
99-48 s 16-18
"Supermakten önskar en superman"
Demokraten Al Gore och republikanen George W Bush är sina
partiers troligaste presidentkandidater än så länge.
Men bakom dem kommer demokraten Bill Bradley och republikanen
John McCain, två mytomspunna hjältar med spännande
liv bakom sig.
Det handlar mer om anständighet och moral, förtroende
och hederlighet än om verkliga politiska motsättningar.
Båda sidorna vill vinna den politiska mitten. Vackra bildbeskrivningar
på kandidaterna har ersatt den politiska debatten.
99-51 s 10-11
"Clinton och Jeltsin har snart gjort sitt"
Valen till Vita Huset och Kreml kommer att fånga världens
uppmärksamhet. Ingetdera valet kommer dock att leda till
stora förbättringar.
I juli väljer Ryssland president och nästa år
kommer det att utspelas en strid om den nye
presidentens högtflygande ambitioner och Ryssland förfallna
verklighet.
I USA sker valet i november och resultatet vad gäller president
resp. majoritet i kongressen kan bli vilket som helst. Dock lär
republikanerna behålla sin majoritet i i senaten.
2000-1,2 s 3-8
"Ingenting kan hota USAs ställning som världens
supermakt"
Amerikansk teknologi, amerikansk kultur och den amerikanska världsbilden
har spridit sig till jordens alla hörn. Samtidigt väcker
emellertid den sista supermaktens anspråk på hegemoni
allt starkare protester.
Frihet och kapitalism ligger till grund för USAs framsteg.
Kapital som befriats från kostsamma statliga utgifter rör
sig som en jättelik investeringsflod över hela världen.
"Den internationella kapitalismens kreativa stormar".
De amerikanska nobelpristagarnas dominans är pinsam för
resten av världen. Den militära makten underbygger den
ekonomiska och den politiska makten. Grunden har lagts för
ytterligare ett sekel med amerikanskt herravälde. Inte ens
EU och Bryssel har möjligheter att hindra 2000-talet från
att bli ett nytt amerikanskt århundrade. Diskussionen om
de "asiatiska värderingarna" som ett alternativ
är avslutad.
2000-1,2 s 7
"Det hettar till i primärvalskampanjen"
Favoriterna i den amerikanska presidentkampanjen gör klokt
i att inte ta ut några segrar i förskott. Bill Jersey
är just nu populärare än Al Gore och George W Bush
utmanas av John McCain och Steve Forbes, med sin enorma kassakista.
Den 7 mars är dagen D för båda partiernas kandidater.
2000-1,2 s 9-10
"Sista kapitlet Bill Clinton"
Presidenten satsar fullt ut på utrikespolitiken. Under 1999
har han verkligen lyckats med två saker: stopp på
den etniska rensningen i Kosovo och avtalet om Nordirland. Nu
när hustrun Hillary lämnat Vita Huset för att satsa
på sin kampanj och Chelsea är på Stanfors University
blir det tomt och det återstående året kommer
Clinton att befinna sig mycket utomlands. Det blir mycket Mellanöstern
men också Nigeria, Indien, Japan, Europa och kanske Ryssland
efter presidentvalet.
2000-1,2 s 10-11
"Terrorismen har fått ett nytt ansikte"
USA måste vara på sin vakt: Det är det dominerande
landet vid det nya århundradets början - och extremisternas
främsta måltavla. Få terrorister har makt, ekonomi
och teknisk kompetens för att utgöra ett reellt hot
mot USA. Terrorismens verkliga hot är fruktan, dvs att samhället
blir mindre öppet som ett resultat av överdriven fruktan.
De islamiska terroristerna fostras av imanerna till att lära
sig att man kommer till paradiset om man dödar de otrogna
amerikanerna.
Afghanistan är en potentiella källa till terrorism.
Eventuellt står bin Laden bakom denna.
2000-4 s 19-20
"Den amerikanska jobbmaskinen går för högvarv"
Antalet lediga jobb ökar, arbetslösheten är rekordlåg
och inflationen är låg. Den amerikanska arbetsmarknaden
är ett märkligt pussel. Sambandet mellan låg arbetslöshet
och hög inflation håller inte längre. Benämnes
"bluffteori". Tillgången på arbetskraft
var större än man väntat sig bl a 5 miljoner illegala
immigranter). Också andelen kvinnor som arbetar har ökat.
2 miljoner i arbetsför ålder sitter i fängelse
vilket minskar den öppna arbetslösheten. En explosion
av arbetsförmedlingar hittar direkt och effektivt temporära
anställningar åt arbetslösa.
Det är svårt att göra lönejämförelser
- mycket bonus och aktieoptioner har tillkommit.
(den främsta orsaken är kanske
att det nu snart gått fem år sedan socialbidragen
tidsbegränsades till 5 år - man måste helt enkelt
arbeta för att överleva idag!)
2000-4 s 20
"Bush och Gore vann lätt i Iowa"
Gore krossade Bill Bradley, 65-35. Bush fick 41 % gentemot 5 republikanska
motståndare. Två blev miljardären Steve Forbes
med 30 %.
2000-5 s 3-4
"Al Gore har lärt sig den bittra läxan från
1988"
Erfarenheterna från valkampanjen för 12 år sedan
har lärt demokraternas favoritkandidat inför presidentvalet
att själv hålla i tyglarna och inte lämna något
åt slumpen. Då förlorade han genom att anamma
en aggressiv och rasistiskt laddad strategi. Och nu är det
han själv som kontrollerar kampanjen.
2000-5 s 5-6
"Gores vapen är leenden och vassa armbågar"
Gores kampanjledning har skapat en ny bild av Al Gore. Han är
numera "tuffe Al", en krigare som har fått motkandidaten
Bill Bradley på defensiven. Kampanjledningen har förvandlat
en omvittnat stel person till den vanliga människans ihärdigaste
försvarare och företrädare. Han främste motståndare
Bill Bradley har drabbats av oregelbunden hjärtklappning
vid flera tillfällen. Har behandlats med elchocker.
2000-5 s 6-8
"Till Vita huset med Guds och Mammons hjälp"
Med primärvalen i Iowa och New Hampshire satte den amerikanska
presidentvalskampanjen i gång på allvar. Denne gång
kännetecknas kampanjen framför allt av att varken demokrater
eller republikaner presenterar nya initiativ och program. Det
verkar snarare som om den ihållande ekonomiska tillväxten
har jämnat ut de politiska motsättningarna.
Den höga tillväxten har tvingat båda sidornas
kandidater att kämpa mot barnfattigdom, rasism och det undermåliga
skolsystemet. Avsaknaden av motsättningar mellan kandidaterna
har fått valkampanjen att stanna på fläcken.
2000-5 s 8
"Clinton talar om stora mål"
Hans åttonde och sista tal till nationen är en blandning
av höga ideal och kampanjretorik i vilket han försöker
framhäva det bästa under sin ämbetstid.
2000-6 s 17-19
"Hillary Clinton behöver mer än en fin adress"
USAs första dam kandiderar till senaten i delstaten New York.
I striden mot New Yorks borgmästare Rudy Giuliani, som eftertraktar
samma senatsplats, har Hillary Clinton Vita Huset och en svart
demagog till sin hjälp. Hon hoppas att den 7 november bli
vald till senaten "världens finaste herrklubb".
Giuliani har som borgmästare i New York räddat staden
från ekonomisk ruin, halverat våldsbrottsligheten
och drivit tiggarna från gatan.
2000-6 s 19
"Paniken lurar i det republikanska lägret"
Utmanaren McCain attackerar myten om Bush som republikanernas
stora hopp. Väljarna klagar på Bushs inställsamma
stil. hans onödigt påkostade kampanj och det faktum
att han blandat in sin far, f d presidenten George Bush, i kampanjen.
Bush första reaktion blev att ta ett stort kliv åt
höger i politiken.
2000-7 s 3-6
"Clinton har satt sitt bomärke på USA"
Älska honom eller hata honom, det spelar ingen roll, därför
att Clinton har redan lämnat outplånliga spår
efter sig.
Allmänhetens kollektiva gäspning inför det stundande
valet grundar sig inte bara på liknöjdhet utan också
på förnöjsamhet. Clintons oerhört goda anpassningsförmåga,
hans empati i kombination med den goda ekonomin har lett till
att nästan alla är överens i presidentvalet. Det
finns få "arga minoritetsröster".
Sedan demokraterna 1994 förlorat majoriteten i representanthuset
tvingades Clinton acceptera principen om balanserade budgetar
och det har passat honom bra. Den automatiska kopplingen mellan
demokrater och obetänksamt slöseri har brutits. 1996
kunde Clinton gå med på ett republikanskt förslag
att slopa den automatiska rätten till socialbidrag. Sedan
dess har hälften av alla socialbidragstagare börjat
arbeta.
Men nu vill väljarna ha en president som kan representera
"ädelhet, principfasthet och orubblig uppriktighet".
2000-8 s 20-21
"Tonen skärps i valkampanjen"
McCain slickar såren efter valnederlaget i South Carolina
medan Bush, stärkt av framgång, fortsätter sin
kampanj i delstaten Michigan. Bushs segersiffror blev 53 % mot
McCaines 42. Om McCaine segrat hade han förmodligen varit
oövervinnlig men nu har Bush återtagit favoritrollen.
2000-8 s 21
"Fula knep öppnar vägen till Vita Huset"
Negativa kampanjer är effektiva. Allt är tillåtet
i den amerikanska valkampanjen. McCaine framställdes som
"abortanhängarnas och bögarnas kandidat".
Det är de fula knepen som är den snabbaste vägen
till Vita Huset.
2000-10 s 14-15
"Utrikespolitiken behöver större utrymme"
Utrikespolitiken har för närvarande en undanskymd roll
i amerikansk politik. Den kommer att kräva större utrymme
när en ny president kommer på plats.
Geopolitik kommer att spela en större roll under det andra
decenniet efter USSRs fall än under det första. Många
anser att Clintons främsta bedrift har varit att undvika
konflikter. Men om handelspolitiken ska räddas måste
politiken mot "skurkstaterna" skärpas. USAs försvarsrelationer
till EU och Europa måste också tydliggöras.
2000-10 s 14-15
"Alla Vita Husets män"
En grupp historiker rangordnar USAs ledare. Lincoln blev klar
etta och Clinton kom på 21:e plats av 41.
De poängsattes på 10 kategorier:
krisledarskap
administrativ förmåga
visioner
upprättande av rättvisa
uppträdande i förhållande till aktuell tid
offentligt uppträdande
ekonomisk styrning
internationella relationer
presidentens förhållande till kongressen
moralisk auktoritet
De senaste presidenterna:
Harry Truman 1945 - 1953
Dwight D Eisenhower 1953 - 1961
John F Kennedy 1961 – 1963
Lyndon B Johnson 1963 – 1969
Richard Nixon 1969 – 1974
Gerald Ford 1974 – 1977
Jimmy Carter 1977 – 1981
Ronald Reagan 1981 – 1989
George Bush 1989 – 1993
Bill Clinton 1993 - 2000
2000-13 s 18
"Clinton axlar den globala ledarrollen"
Clinton vill uträtta mycket i världen under de 9 månader
han har kvar som president. Han stortrivs i rollen som internationell
domare. Senast var han i Indien och Pakistan. På vägen
hem engagerade han sig i mellanösternkonflikten.
2000-14 s 9-10
"Bush har problem med sin image"
Bushs vänner befarar att den verklige Bush inte kommer fram
ordentligt i valkampanjen.
Personligheterna spelar en allt större roll i presidentvalet.
2000-16 s 26-27
"Ku Klux Klan finns kvar i det nya milleniet"
Men de är inte längre fixerade vid rasfrågan utan
engagerat sig i rörelsen mot ett starkt statligt styre och
säger att dess mål är att "bygga upp en landsomfattande
gräsrotsrörelse bestående av vita kristna män,
kvinnor och barn som stöder den vita kristenhetens återvändande
till makten. Dess plattform är inte olik den som företräds
av kristna konservativa på yttersta högerkanten i USA.
2000-18 s 11-12
"Clinton slipper inte undan"
Ett juridiskt slut på affärerna eller ett republikanskt
fälttåg i hämndens tecken? Bill Clinton hotas
av nya åtal när han avgår som president. Eventuellt
kommer den nye specielle åklagaren Robert Ray att väcka
nytt avtal mot Clinton då han blir expresident i januari
2001. Men majoriteten i landet tycker att det är ett avslutat
kapitel särskilt med tanke på det "gyllene 90-talet"
som Clinton lämnar bakom sig: stark tillväxt och börsuppgång
utan like gjorde USA till världens enda supermakt efter kalla
kriget.
2000-20 s 16
"Mammorna har fått nog av vapen"
"Miljon-mödra-marschen" lockade 100000-tals personer.
2000-20 s 17
"Bush har tagit ledningen mot Gore"
George W Bush har lyckats bli populär bland kvinnorna. Al
Gore har drygt ett halvår på sig att vända trenden.
Bush har 51 % mot Gores 43 %.
2000-23 s 24-26
"Hillary behöver inte något efternamn"
Den skygga Hillary Clinton börjar vänja sig vid massmöten
och kamerablixtar. I kampen om New Yorks senatorspost blir hon
svår att besegra sedan borgmästare Rudolph Giuliani
dragit sig tillbaka p g a sjukdom. Den konservative republikanen
Rick Lazio är inte alls samma hot mot Hilary. Snarare är
hennes efternamn och hennes man detta.
2000-25 s 14-15
"Dödsstraffet debatteras återigen i USA"
I USA har debatten om dödsstraffets vara eller inte vara
blossat upp igen. Senator Leahy från Vermont vill lagstifta
om brottsmisstänktas rätt till DNA-test. Två tredjedelar
av dödsdomarna de senaste 25 åren har ogiltigförklarats
i högre instanser p g a otillräckliga bevis.(Det
handlar alltså inte om att de till dödsstraff dömda
skulle vara oskyldiga utan att det t ex har begåtts fel
vid rättegången som att försvarsadvokaterna inte
varit tillräckligt engagerade eller att någon expert
uttrycks sig kränkande. )Debatten om dödsstraffet
har initierats ur juridisk synvinkel, inte etisk, vilket gör
det mera troligt att frågan blir föremål för
en grundlig analys (en intressant slutsats!
Bra om man hävdar juridiken framför etiken. Juridiken
står för mig för rättvisa och objektivitet,
medan s k etiska omdömen mest står för det politiskt
korrekta och subjektivitet). Dödsstraff finns i 38
av USAs 50 delstater. Giftinjektion vanligast idag.
2000-26 s 15-16
"Gore kan vinna striden … om han spelar rätt"
Amerikanerna vägrar att ge Gore äran av den långvariga
positiva utvecklingen inom ekonomin. En mer fokuserad valkampanj
skulle emellertid kunna resultera i att välståndet
drar röster. Problemet är att amerikanen inte ger Gore
äran för den långa högkonjunkturen. Clinton,
Greenspan, t o m Bill Gates anses vara mer värda berömmet.
Gore vill att hela budgetsöverskottet ska gå till att
betala av på statsskulden.
Men: "om ekonomi och ekonomisk politik som så många
gånger förr avgör valets utgång, är
vicepresidenten fortfarande favorit".
2000-26 s 17-20
"Bakom glitter och boom lurar fattigdomen"
Det ekonomiska uppsvinget har hjälpt USAs fattiga, men mycket
återstår att uträtta.
a) Den främsta anledningen till att
fattigdomen har ökat är "den traditionella familjens
upplösning". Det är de ensamstående föräldrarna,
läs mammorna som är problemet. En orsak till detta är
att outbildade män har dåliga framtidsutsikter och
därför vill kvinnorna inte gifta sig med dem.
b) En annan anledning är att fattiga inte arbetar heltid.
Om de skulle arbeta lika mycket som "icke fattiga" gör
skulle fattigdomen halveras.
En del arbetar inte därför att de är alkoholister
eller narkotikamissbrukare och därför odugliga på
arbetsmarknaden och detta ger dem inte rätt till hjälp
eller bidrag från staten.
Ingen har rätt till bidrag i mer än 5 år (om man
inte arbetar). Bidragen till fattiga förvärvsarbetande
har ökat. Främst i form av skattekrediter för låginkomsttagare
med barn. Och skattereduktion för barntillsyn. Detta har
ökat motivationen att arbeta. Men fattigdomsfällan finns
kvar som att skattereduktionen snabbt minskar vid ökade inkomster.
Det är ofta inte lönt att arbeta heltid.
2000-32 s 8-10
"George W. Bush"
Han förbereder USA för "medkännande konservatism",
men har han några hjärtefrågor? Det har han,
och många människor kan finna dem oväntat provocerande.
Bush intelligens är inte så hög men hjärnan
är tillräcklig "för det aktuella jobbet".
Viktigare är hans temperament. Hur är hans känslomässiga
lämplighet? Medkännande konservatism är ett avståndstagande
från 80-talets konservatism.
2000-32 s 11-12
"Greenspan var inte lika kryptisk som vanligt"
Den amerikanska centralbankens ordförande verkar vara försiktigt
optimistiskt om att USAs ekonomi håller på att sakta
ned till en fart som inte är för hög. Har han rätt?
Han argumenterar för att fartminskningen kan bli mer än
en paus. Högre oljepriser kan bli en broms på folks
köpglädje. Aktiekurserna kan emellertid stiga igen.
2000-33 s 9-12
"Al Gore vässar sina vapen"
George W Bush gick stärkt från den republikanska partikongressen
i Philadelphia, och frågan är nu om Al Gore gör
detsamma efter demokraternas partikonvent.
I år verkar det som om de amerikanska presidentkandidaterna
betraktar religiös tro och familjevärden som de allra
viktigaste i valkampanjen. För Al Gore handlar detta också
om att skapa en etisk motvikt mot Clintons moraliskt förkastliga
presidentskap. Ty George W Bush leder opionen med 48 % mot 38
%.
2000-33 s 10-11
"Anarkisterna samlas i demokraternas skugga"
Nordamerikanska anarkistkongressen samlas i Los Angeles. Den första
punkten gällde "befrielsepedagogiken", dvs att
barn inte bör uppmuntras att gå i skolan under rådande
skolsystem.
2000-33 s 12-13
"Al Gore gjorde ett djärvt val"
Genom att utse en varmt troende jude till vicepresidentkandidat
försöker Al Gore distansera sig från Clinton -
och riskerar nu antisemitisk reaktion. För första gången
kan en jude, den 58-årige Joseph Liebermann komma in i Vita
Huset. Man vet inte "vilka avgrunder som lurar bakom"
den fasad av tolerans och dygd som amerikaner är mer inställda
på att bevara skenet av än alla andra folk i världen!
Även judarna själva är rädda för att
de får känna på antisemitism.
2000-33 s 13-14
"Clinton gör sig redo att lämna scenen"
Många av de argument som förra satte fart på
den nationella debatten har blivit överflödiga under
Clintons presidenttid. Man har reformerat välfärden
och balanserat budgeten. Även frågor som kriminaliteten
och positiv särbehandling har berövats mycket av sin
sprängkraft. Däremot berörde inte Clinton skandalerna
under sin mandattid när han höll sitt sista stora tal
då han öppnade demokraternas konvent.
2000-33 s 15
"Det bästa talet någonsin, enligt experterna"
Om Clintons tal då han invigde demokraternas konvent. Han
öste som väntat beröm över Al Gore.
2000-34 s 8-9
"Elden slukar allt i sin väg"
20000 brandmän, inklusive militära förstärkningar,
för en desperat kamp för att stoppa skogsbränderna
i västra USA. Bränderna har redan ödelagt drygt
4,4 miljoner tunnland, och experterna säger att katastrofen
var väntad. En farlig kombination av torka, hårda vindar,
stor befolkningstillväxt, död skog och federala budgetnedskärningar
har lett till den värsta brandsäsongen på 50 år.
2000-34 s 9
"Lättnad i Al Gores läger"
Efter det demokratiska konventet led Gore opinionen med 48% mot
42 för George Bush.
2000-36 4-5
"Gore eller Bush - det spelar ingen roll"
Med valet av Bill Clinton till president i USA förändrades
politiken i Europa. Underskott reduceras, skatter sänks,
välfärdssystem omformas för att främja arbete
och förhindra bidragsberoende. USA och Europa har aldrig
varit så överens om grundläggande ekonomiska regler
som nu. Vem som blir hans efterträdare verkar inte vara särskilt
viktigt för Europa.
2000-36 s 13
"Valet i USA stör det stora spelet i Centralasien"
Den republikanska vicepresidentkandidaten Dick Cheney har öppet
förespråkat ett slut på sanktionerna mot Iran.
I väntan på det amerikanska valet i november kan därför
inga större beslut fattas i de oljeproducerande länderna.
Men även för diplomatin i mellanöstern har det
blivande valet inneburit ett dödläge.
2000-37 s 19
"Matematiken ger segern till Al Gore"
På de amerikanska statsvetarnas kongress presenterades en
prognos som bygger på en matematisk modell som tar hänsyn
till sommarens opinionsmätningar, ekonomins styrka och allmänhetens
uppfattning om det ekonomiska läget. Den ger Al Gore segern
i presidentvalet. Dessa matematiska modeller har visat sig vara
träffsäkra tidigare. Det finns en skillnad i uppfattningen
om framtiden mellan vetenskapsmännen som förlitar sig
på matematiska formler och de politiska reportrarna och
politikerna som inriktar sig på valkampanjen och tror att
den är avgörande för slutresultatet.
2000-38 s 20-21
"Panik hotar i det republikanska lägret"
Presidentkandidaten George W. Bush uppträder obalanserat
sedan han förlorade ledningen i opinionsundersökningarna.
Är han "dum som ett spån", som en professor
skrev? Den "Mr Clean" han bedyrat sig vara förlorar
nu självkontrollen och framträder som en "tvetalande,
ömskinnad genomsnittspolitiker". Tvivlet på sig
själv ökar när opinionssiffrorna stigit för
Al Gore sedan det demokratiska partikonventet och utnämningen
av den religiöse Joe Lieberman som vicepresident.
2000-38 s 22
"Clinton vill fullborda försoningsprocessen"
USAs president kommer att besöka Vietnam efter höstens
presidentval. Resen för honom till områden som för
alltid inpräntats i amerikansk medvetenhet.
2000-39 s 21-22
"Oprah fick Bush att bekänna sina synder"
Han berättade om hur han för 14 år sedan insåg
att alkoholen betydde mer för honom än hans fru och
hans familj. Den här sortens TV-shower har blivit standard
i de amerikanska presidentkampanjerna. De ger kandidaterna tillfälle
att framhäva sina mänskliga sidor.
2000-39 s 22-23
"Al Gore beskylls för att ha satsat på fel häst"
Republikanerna anklagar honom för att fört en politik
som har provocerat korruption i den ryska regeringen och bidragit
till Rysslands ekonomiska kollaps 1998. Förhållandet
mellan USA och Ryssland "ligger i spillror och kännetecknas
av djup och växande fientlighet". Anfallet är självklart
ett led i presidentkampanjen mot Gore.
2000-39 s 22
"Hilary Clintons chanser har ökat"
Att bli vald till den amerikanska senaten. Hon leder med 9 procentenheter
över sin rival, kongressledamoten Rick Lazio.
2000-39 s 23
"Senaten ger Kina klarsignal"
Röstade med stor majoritet ja till Kinas inträde i WHO.
Lagen ger för första gången Kina samma villkorslösa
tillgång till USAs marknader som andra länder åtnjuter.
Det ses som ett exempel på att handeln nu är så
viktig för den amerikanska ekonomin att andra utrikespolitiska
mål måste underordnas den. Snart försvinner väl
även den 40-åriga blockaden mot Kuba?
2000-41 s 19
"Världen behöver USA"
Amerikanen i gemen riktar sällan blicken utanför det
egna landets gränser men USAs president måste engagera
sig i utrikespolitiken antingen han vill det eller ej. Vem som
än efterträder Bill Clinton kommer att ställas
inför frågor gällande krig eller fred i Mellanöstern
och stabiliteten på Balkan. Därtill kommer Kinas allt
starkare ställning i Asien, krig och aids i Afrika, politiska
instabilitet i Latinamerika och etniska konflikter runt om i världen.
2000-41 s 20
"Vita Huset är utom räckhåll"
De små partierna i USA, både till höger och vänster,
försöker påverka presidentvalet, men deras chanser
att bli hörda är nästan obefintliga.
Mest populär är Ralf Nader, som representerar den gröna
och som är landets främste konsumentbeskyddare. Han
har fler åhörare vid sina valtal än både
Gore och Bush trots att han tar betalt. Men främst Gores
anhängare hotar med att en röst på Nader blir
en röst på Bush! Därför får han bara
5 % i opinionsundersökningarna. Andra presidentkandidater
med ännu mindre opinionsstöd är utbrytarrepublikanen
Pat Buchanan som är reformpartiets kandidat och Frihetsivrarnas
Harry Browne som vill ha bort inkomstskatten, förbudet mot
narkotika och vapenkontrollen.
2000-42 s 13-14
"Stora pengar köper många röster i USA"
I "det osynliga valet" satsar man miljarder dollar för
att vinna favörer. En del stora aktörer helgarderar
genom att satsa på både Bush och Gore. Det osynliga
valet ställer intressegrupper mot varandra i en strid om
hur man ska tjäna pengar och hur man ska göra det under
nästa regering. Bush vill inskränka medborgarnas rätt
att stämma företag och därför bidrar dessa
med kampanjpengar, medan Clinton får pengar från advokaterna
som ser en bra inkomstkälla hotas. Frågan är om
det i årets presidentval är möjligt att vinna
kampen om väljarna utan att först vinna kampen om pengarna.
2000-42 s 15
"Kampanjen står och väger"
Med en viss övervikt för Bush sedan debatterna inleddes
för ett par veckor sedan.
2000-43 s 11-12
"Slutspurten till Vita Huset"
Nu går den amerikanska presidentvalskampanjen in på
upploppet. I striden om de obeslutsamma väljarna försöker
vicepresident Al Gore framställa sig som medelklassens förkämpe
medan George W Bush spelar grannpojken som avskyr det politiska
skyttegravskriget.
Det gäller att bli störst parti i så många
delstater som möjligt för i slutändan är det
ett valkollegium med 538 delegater som bestämmer vem som
blir president. I detta finns varje delstat representerad i proportion
till sin folkmängd.
Intresset för valet är svalt. Mindre än hälften
av de röstberättigade förväntas rösta.
Bush säger att Gore vill öka statsbyråkratin.
Statens överskott ska tillbaka till skattebetalarna vill
han i stället. Gore har gjort sig till "medelklassfamiljens
förkämpe" vilket inte låter bra i ett land
där "missunnsamhet är politiskt inkorrekt och etiketten
klasskämpe klingar inkorrekt".
2000-43 s 12-13
"Bushs Balkanpolitik ifrågasätts"
Gore kritiserar uttalanden om USAs engagemang på Balkan.
Bush menar att de soldater som USA skickat, först till Bosnien
för att stärka följandet av Daytonavtalet 1995
och senare till Kosovo, ska tas tillbaka hem.
2000-43 s 14-15
"Hundra miljoner väljer soffan"
De amerikanska väljarna blir alltmer ointresserade av politik,
vilket speglas i ett ständigt krympande valdeltagande. Forskare
har dock visat att valfusket egentligen inte spelar någon
roll för valutgången. För 20 år sedan följde
81 miljoner väljare debatterna mellan Carter och Reagan.
Nu är det 38 miljoner. Det lägsta valdeltagandet efter
andra världskriget, 49,1 %, nåddes 1996.
2000-43 s 15
"Bush är en typisk nio-till-fem-människa"
Arbetsnarkomanen Clinton var beredd att arbeta 24 timmar om dygnet.
Gore säger sig vilja göra detsamma. Men Bush vill helst
vara klar med dagens arbete klockan halv tolv, ta en långlunch
och också hinna med en halvmils joggingrunda innan han går
hem klockan fem!
2000-44 9-11
"Ingen kan säga vart vinden blåser i USA"
En av alla tiders jämnaste valkampanjer kan svänga i
sista minuten och ge endera kandidaten en bekväm seger. Men
valet kan också bli oavgjort, och i så fall blir det
representanthuset som får välja president. Det kan
faktiskt bli oavgjort i elektorskollegiet 269 - 269. De faktorer
som kan inverka under den sista veckan är:
1. Valdeltagandet. Republikanerna antas ha störst chans att
mobilisera sina anhängare.
2. Det tredje partiet. Naders gröna parti har en potential
att förstöra för Al Gore.
3. Stämningen bland väljarna. T ex det faktum att en
republikansk presidentseger troligen ger majoritet också
både i representanthuset och senaten. En sådan kontroll
har Republikaneerna inte haft på 48 år.
4. Clintonfaktorn. Kan båda stöda och stjälpa
Gore.
5. Det oväntade. Att något helt oförutsett händer
sista veckan.
2000-45 15
"Dags att börja jobba, Mr. President!"
USA står inför tre stora utmaningar. De nämndes
i början av valkampanjen men bara i förbifarten. Vem
som än vinner valet måste ta itu med dem.
Det är den hotande krisen i socialvården, sjukförsäkringen
samt det misslyckade utbildningssystemet. Allt måste ordnas
innan 2010, då en demografisk svallvåg drar fram över
landet. Under åren 2010 - 2030 kommer "baby-boomens"
pensionärer att öka kostnaderna för omsorg och
sjukvård. 2015 kommer pensionssystemet att betala ut mer
pengar än vad som kommer in.
Nästan 25 % av amerikanska barn i sista gymnasieklassen kan
inte läsa.
2000-46 12-14
"Och segraren är…?
Om inte George Bush och Al Gore handskas med den rådande
ovissheten om vem som är presidentvalets rättmätiga
segrare med stor försiktighet kan ovissheten omvandlas till
tvivel på valets legitimitet. Det helt avgörande är
de 25 elektorsrösterna i Florida som ska fördelas. Det
är mycket jämt. Det handlar om några hundra röster
som avgör. Valsedlarna är så utformade (av en
demokrat) att Buchanan av misstag kan få Gores röster.
Gore valde att föra fram ett budskap skräddarsytt för
traditionellt demokratiska väljare (bilarbetare, lärare
och svarta t ex) och det gick inte hem.
Om Bush vinner presidentvalet får republikanerna en tredubbel
makt eftersom de fick majoritet också i senaten och representanthuset.
2000-46 14
"Hilary Clinton tog hem segern"
USAs första dam lyckades efter en intensiv valkampanj vinna
i senatorvalet i New York och blir nu politiker av egen kraft.
Hon segrade över republikanen Rick Lazio. Nu kan det bli
svårt för Bill Clinton att anpassa sig till livet som
politiskt bihang.
2000-46 14-15
"Vita huset fyllde 200 år"
Fyra amerikanska presidenter skålade för Vita Huset
som fyllde 200 år. Bill Clinton, Jimmy Carter, Gerald Ford
och George Bush (d.ä)- Ronald Reagan lider av Alzheimers
och kunde inte delta.
2000-47 12
"Förra gången det hände"
Ingenting är nytt under solen. I det amerikanska presidentvalet
1876 var ovissheten om utgången lika stor som den är
nu. Även den gången låg avgörandet i Florida
och en parlamentariska kommission fick till sist avgöra med
rösterna 8 mot 7 vem som skulle bli den nya presidenten.
2000-48 12-13
"Amerikanerna valde en folklig man igen"
Bill Clinton införde kramigheten i det amerikanska presidentämbetet.
Omedvetet hjälpte han George W Bush att bli en värdig
motståndare till Al Gore. Gore är inte kramgo även
om hans fru gjort allt för att bevisa motsatsen. Bush däremot
besitter en clintonsk förmåga att få folk att
känna sig väl till mods i hans sällskap. Bush valdes
därför att han liknar Clinton mest och att de var nöjda
med Clintons sätt att utöva ämbetet.
2000-48 13-14
"Är det strategi eller tillfälligheter som styr
USAs utrikespolitik?"
Frågan om USAs utrikespolitik under det gångna decenniet
har haft ett grundläggande koncept diskuteras livligt både
i och utanför USA. De som urskiljer ett koncept beskriver
en i stort sett sammanhängande, liberal och framgångsrik
utrikespolitisk strategi, medan andra bara uppfattar ett handlingsmönster
styrt av tillfälligheter, som först i efterhand betecknas
som strategi.
Enligt professor Ikenberry är det en liberal strategy som
vilar på tre pelare: öppning, normering och integrering.
En strävan efter öppenhet i "den stora industrivärlden".
Privat handel, investeringar, kulturutbyte etc ska främja
liberala, demokratiska reformer och uppkomst av "civilsamhällen".
Det senaste exemplet är Kina. Viktigt är också
normering, dvs bilaterala och multilaterala regelavtal. Den siste
pelaren handlar om multilaterala, ömsesidiga säkerhetspolitiska
överenskommelser.
2000-51 s 9-13
"USAs 43:e president heter George Walker Bush"
George Bush ställde upp som presidentkandidat för att
utmana dödläget, skandalerna och partistridigheterna
i Washington, och under valkampanjens allra sista vecka lovade
han att "ena USA". Nu skall han visa vad han duger till.
Ingen räknar med att Bush får någon s k smekmånad
i Vita Huset. Han kommer mycket snart att tvingas visa vem han
är, hur flexibel han är och om han är ideolog,
pragmatiker eller någonting mitt emellan. Är han en
principfast konservativ eller en pragmatisk kompromissmakare?
2000-51 s 12
"USAs engagemang blir det första offret"
Bush är dåligt insatt i de utrikespolitiska frågorna.
Utrikespolitiken kommer sannolikt att skötas av en grupp
rådgivare som Bush har ärvt efter sin far. Gruppen
militära bakgrund är slående: Dick Cheney är
f d försvarsminister och Colin Powell var generalstabschef.
2000-51 s 13-14
"Al Gore kommer tillbaka"
Al Gores kapitulation i den oändliga presidentvalsfejden
kan vara hans första steg mot Vita Huset 2004. Det är
svårt att inte försöka komma igen sedan han faktiskt
vunnit majoriteten av rösterna i detta valet. Här följer
några råd för Gores comeback:
Försvinn i sex månader. "Gör vad du vill,
inte vad du förväntas göra".
Lämna Washington. Han har betraktats som en Washingtonbroiler.
Hitta en kanal för att publicera sig. Skriv en bok om en
fråga som ha känner för.
Slut fred med mittfältet. Sluta med populistisk klasskampsretorik.
Slut fred i Tenessee. Förlusten i hans egen delstat tog honom
hårt.
2001-1/2 s 12-13
"George Bush lägger världen i deras händer"
George Bushs utnämning av Colin Powell och Condolezza Rice
som utrikesminister respektive säkerhetsrådgivare har
kanske godtagits alldeles för lättvändigt. En närmare
granskning är på sin plats. De är både populära
i alla läger både republikanska och demokratiska. De
är båda färgade. Men Colin Powell visade kanske
en överdriven försiktighet i kriget i Persiska viken
då han var generalstabschef och Rice visade en felaktig
underskattning av Boris Jeltsin och hoppades på att Gorbatjov
skulle reformera det sovjetiska systemet.
2001-1/2 s 13-14
"Grenspans stora överraskning"
Det är svårt att undvika frågan varför den
amerikanska centralbanken hade så bråttom att sänka
räntan. Kanske lurar okända faror, som bara banken känner
till, vid horisonten? I så fall kommer marknaderna att ångra
sin glädjeyra den 3 januari (dvs de kommer att upptäcka
att de köpt aktier till ett för högt pris) och
vi kommer inom kort att applådera centralbankens lämpliga
- inte oöverlagda - räntesänkning. Men om ej är
det svårt att förstå Greenspans agerande och
än svårare att försvara det!
2001-3 s 13-14
"Novisen Clinton blev en säker aktör på världscenen"
Under det kommande veckoslutet säger president Clinton tack
och farväl. Hans tid i Vita huset kommer att bli föremål
för många analyser och kommentarer den närmaste
tiden.
Clinton var en inrikespolitiker som intog presidentämbetet
med en mycket ytlig föreställning om problemen utomlands
och som lämnar samma ämbete med djupt engagemang ibland
annat Mellanöstern och han blev med tiden också oumbärlig
i fredsprocesserna i Nordirland och på Balkan. Det tog en
tid innan Clinton insåg att hans politiska begåvning,
som var erkänt stor, var lika mycket värd utomlands
som på hemmaplan.
2001-04 s 3-4
"Tradition och grannlåt ger George Bush legitimitet"
Ceremonier och presidentämbetets yttre tecken hjälper
till att övertyga folket om att George W Bush är USAs
rättmätige nye ledare. Men i slutändan blir det
Bushs handlingar och inte hans ord som stärker eller urholkar
hans legitimitet i väljarnas ögon.
2001-04 s 4
"Bush stakar ut en ny kurs"
Genom att ogiltigförklara flera av Clintons beslut på
senaste tid. Men stora och viktiga beslut väntar; ska USAs
nya missilförsvarssystem installeras? Energikris i Kalifornien
hotar. Allmänna val i Israel väntar.
2001-04 s 4-6
"Omvärlden pockar på uppmärksamhet"
president George Bush och hans regering hoppas på lite andrum,
men det är nog ett fåfängt hopp. Händelseutvecklingen
kommer att kräva USAs engagemang, ett engagemang vars främsta
egenskap måste vara tålamod. Fredsprocessen i Mellanöstern,
återupplivning av sanktionerna mot Irak, ett nationellt
missilförsvar mot långdistansattacker från Iran,
bekämpning av terrorismen, särskilt terrorledaren Osama
bin Laden i Afghanistan.
2001-04 s 6-8
"USAs första dam håller ordning på allt"
Laura Bush är noggrann intill pedanteri, men hon har andra
egenskaper som gör henne lämplig i rollen som first
lady. Nu blir denne bibliotekarie och lärare från västra
Texas USAs första dam. Det är ett oavlönat och
odefinierat jobb som medför både makt - utan något
mandat från väljarna - och plats i offentlighetens
ljus - utan möjlighet att komma undan. Hon säger sig
vilja fortsätta med de initiativ hon arbetade med i Texas,
där hon var en förkämpe för läskunnighet,
stödde program för förskolebarn och skapade Texas
årliga bokfestival.
2001-04 s 8-9
"Det är svårt att sätta betyg på Clinton"
När han lämnade ämbetet hade han fortfarande 65
% av befolkningen bakom sig vilket är rekord för avgående
presidenter. De flesta menar att han var en dålig man men
en bra president men det är få som kan enas om varför.
På plussidan finns ekonomisk och social statistik, Dow Jones
index gick från 3241 till 10500 under hand presidentperiod,
antal Internetsidor från ett 50-tal till många miljarder.
Negativt är att klyftan mellan fattiga och rika har ökat.
Pensionssystemet och äldrevården är i skriande
behov av reformer.
2001-04 s 9-10
"Det amerikanska lågtrycket breder ut sig"
Avmattningen i den amerikanska ekonomin får efterverkningar
i hela världen. Främst kommer USAs stora handelspartners
Kanada och Mexiko att drabbas och sedan andra länder som
satsat hårt på den moderna tekniken som Irland och
Singapore. Den minst sårbara regionen är Västeuropa
där merparten av handelsutbytet är internt. Experterna
tror att eurozonen sannolikt är tillräcklig stark för
att inte påverkas av andra regioners bekymmer.
2001-09 s 11-12
"Bushs budget är ett riktigt ymnighetshorn"
Skatterna ska sänkas men statsskulden ska ändå
minskas drastiskt inom det närmaste årtiondet. Enligt
Bush och hans medhjälpare ska den i praktiken försvinna,
men republikaner och demokrater har olika syn på hur mycket
av statsskulden som USA kan och bör betala bort.
2001-09 s 12-13
"Bill Clinton stjäl uppmärksamheten"
Den förre presidenten Bill Clintons kontroversiella benådningar
(av vänner, familj, finansiärer och minst en rymling)
under sitt presidentskaps sista skälvande minuter har orsakat
en livlig debatt, som ställer den nye presidenten och hans
politik i skuggan. Även Hilary Clinton får skugga på
sig av sin mans agerande. Hennes popularitet har minskat drastiskt.
2001-09 s 13-15
"Ny president, nya vapen"
George Bush planerar den största förändringen av
amerikansk försvarspolitik på flera decennier. USAs
vapensystem börjar bli föråldrat. Kostnaden för
nya vapen är ofantlig.
2001-09 s 14
"O'Neill vill inte blanda sig i världsekonomin"
USAs finansminister O'Neill anser att det är fel att en stark
ekonomi försöker hindra kriser på den globala
marknaden eftersom detta förhindrar marknaderna att operera
fel. Kriser beror inte på för mycket kapitalism utan
på för lite (ingen Keynes här alltså. Denne
mans tänkande som styrt Europa i decennier). Han ser optimistiskt
på den amerikanska ekonomins förmåga att inom
kort återhämta sig. Detta hände på det senaste
G7 mötet i Palermo på Sicilien.
2001-09 s 15-16
"Bushs bästa vän heter Blair"
Den brittiske premiärministern Tony Blairs första besök
hos USAs nye president George Bush skulle befästa Londons
traditionella roll som Washingtons bästa vän i Europa.
Blair lyckades kanske, men frågan är om han kommer
att tycka om rollen som den amerikanska regeringens närmaste
allierade. Storbritannien ser sin chans att förstärka
sitt inflytande i det internationella samarbetet med hjälp
av sin nära vänskap med USA. Med vissa svårigheter:
dels var det med Clintons demokrater Blair höll ihop och
dels är Storbritannien utanför de 12 länder som
bildar euro-zonen. Och de två tvistiga frågorna mellan
USA och Europa är inte lätta att lösa; frågan
om USAs missilförsvar och Eus snabbinsatsstyrka.
2001-11 s 17-18
"Colin Powells nya krig"
Att hålla Saddam i schack är inte Colin Powells enda
bekymmer. Han måste också ta upp kampen med den hårda
linjens män i Washington. Hökarna inom den amerikanska
administrationen vill att man ska försöka störta
Saddam genom att ge irakiska dissidenter pengar och utrustning
- en politik som Powell anser vara orimlig.
2001-12 s 10
"Powell definierar USAs politik"
President Bush har en annan syn på konflikten i Mellanöstern
än vad Clinton hade. "USA är redo att assistera,
inte insistera" säger utrikesministern. Huvudsyftet
med USAs mellanösternpolitik är att stärka koalitionen
mot Irak. Denna strategi kräver samarbete med ledande arabländer.
2001-11 s 17-20
"Stormakterna runt Stilla Havet omvärderar sina inbördes
relationer"
Kinas allt starkare ställning, Japans ihållande bekymmer
och en ny handfasthet i USA ger upphov till nya spänningar
mellan de tre stormakterna runt Stilla havet.
Bush talar inte som Clinton om ett "strategiskt partnerskap"
med Kina utom om strategisk konkurrens.
Kina reagerar på USAs maktfullkomlighet som landet menar
kom till uttryck i Kosovokriget, USAs militäravtal med Mongoliet
och Kazakhstan samt planerna på NMD (nationella missilförsvar).
Och naturligtvis på att USA ger Taiwan möjlighet att
skaffa de vapen det landet behöver för att försvara
sin självständighet.
USA vill stärka Japans roll i Asien, vill förvandla
Japan till Asiens Storbritannien.
2001-12 s 22-23
"Vita Huset oroas av Japans bekymmer"
USA och Japan svarar tillsammans för omkring 40 % av världens
BNP. De båda superekonomierna är beroende av varandra
och har ofta lyckats hjälpa varandra. Den här gången
har de hamnat i utförsbacke samtidigt, vilket förstärker
