Till skillnad från sommaren 2002 odlades det 2003 inte närmelsevis så många ätbara växter på balkongen. Såhär i efterhand kan jag tycka att det var lite synd, för jag tycker om att odla sådant som är mer än enbart vackert. Men några ätbara växter blev det till trots och dessa kan du läsa mer om här nedan.
Basilika
Ocimum basilicum, Purple Ruffles
Färsk basilika är underbart! Det både luktar och smakar fantastiskt! Tyvärr har jag aldrig fått basilikan att växa så villigt att jag har kunnat använda några enorma mängder hemodlad basilika i matlagningen, men det lilla jag har lyckats driva upp smakar finemang. 2003 års basilikasort var Purple Ruffles, en röd basilika med lite fransiga kanter. Mycket god och oerhört dekorativ som middagsingrediens!
Citrongräs
Cymbopogon citrates
Citrongräs är en av de här ”moderna” kryddorna som TV-kockarna använder. Själv har jag aldrig lagat mat med citrongräs, men det ser ju skojigt ut rent växtmässigt, så jag var tvungen att prova på att fröså det. Jag sådde en kruka full och en liten matta av skirt citrondoftande gräs kom upp efter några dagar. Efter ytterligare några dagar steg Darwin in och hojtade: ”Survival of the fittest!” och drygt hälften av grässtråna dog. Därefter planterade jag om gräset och delade det i två tuvor i två större krukor. Under sommaren växte gräset snällt och fint, med framemot hösten upptäckte hemmets två kissemissar det och sedan dess blev citrongräset sig aldrig likt. Monza och Opal knaprade således i sig större delen av citrongräset, trots att de har kontinuerlig tillgång till vanligt kattgräs som borde vara mycket godare enligt mig… I alla fall, för att citrongräs skall bli så bulligt och fint som det är i affärernas grönsaksdiskar måste det övervintra. Vintern blev dock döden för mina små av kattänder välansade ruggar och när våren kom återstod bara ett gäng torra strån som katterna fortfarande tyckte var oemotståndliga…
Kattmynta
Nepeta mussinii
När vi ändå är inne på katterna och deras sattyg, så odlade jag sommaren 2003 kattmynta speciellt med tanke på dem. Kattmyntan var lättodlad och fick härliga grågröna lite ludna blad och söta små blå blommor i kvastar. Katterna var dock inte särskilt imponerade av den levande växten, men tyckte att den torkade dito var betydligt intressantare. Frön skickades per post till Stina (Mimmis katt) som nu har en egen plätt med kattmynta i Mimmis örtahörna. Där brukar Stinisen ligga och rotera och spinna… Mysigt värre! Plantor distribuerades även till Simba (Ulla-Stina och Jörgens kisse) som också har en exklusiv rullplats i trädgården.
Oregano
Origanum vulgare
Oregano är ett måste! Färsk oregano är förmodligen en av de godaste och i vårt hem en av de mest använda kryddorna. Jag skulle vilja säga att färsk oregano är en mänsklig rättighet, men det vore väl att hårddra det hela för mycket. Oreganon är lättodlad och växer villigt även om man naggar den i kanten ofta.
Paprika
Capsicum annuum
Paprika är en lättodlad och trevlig växt! Mina paprikaplantor kommer från egenproducerat frö från föregående år. I sin enkelhet är paprikaplantorna dekorativa med vita och gula blommor och när sedan frukterna kommer är lyckan fullkomlig. Varje år är det lika svårt att låta bli de gröna paprikorna, man vill gärna äta upp dem så fort de har blivit stora nog. Men de är ju så mycket godare när de blir röda, så det är bara att vänta. 2003 års paprikaskörd kan betraktas som tämligen god.
Spansk peppar
Capsicum annuum L., Cayenne Long Slim
Spansk peppar eller chilipeppar tillhör inte bara samma familj som paprika, utan är dessutom lika lättodlad och ger samma fantastiska avkastning! Cayenne Long Slim sätter avlånga, spetsiga frukter som först är gröna och sedan blir röda. De blir relativt starka, visserligen är de långt ifrån Habanerostyrka, men de har ett betydligt större bett än till exempel Jalapeño. Skörden blev stor 2003, så stor att allt omöjligtvis kunde konsumeras färskt utan fick skivas ner för att torkas och läggas i burk för vinterns alla tomatsåser. Härligt!
Tomat
Solanum lycopersicum, Long Banana
Årets enda tomatsort var en högväxande tomat avsedd för växthus kallad Long Banana. Namnet indikerar en gul tomat i avlång form, och så var även fallet med den tomat som jag valde att odla under sommaren 2003. Tomater är roliga att så, de gror hyfsat snabbt, växter snabbt och sätter härliga frukter. Dessutom finns de i alla möjliga former och färger, för att inte tala om alla goda smaker! Long Banana var dock ingen direkt kulinarisk höjdare, den smakade tomat helt enkelt och var inte specifikt saftig eller specifikt god. Den var däremot mycket villig att blomma och sätta frukt, vilket ledde till att vi fick enorma mängder avlånga, gula tomater. När det började närma sig nedrustningsdax på balkongen fanns det mängder av gröna tomater kvar. Vad göra? Ola ringde helt sonika till klanen i Ovesholm och fick recpetet på sin Mormor Majkens inlagda gröna tomater. Sagt och gjort, vi konserverade resterande tomater med mycket lyckat resultat. Inlagda tomater är ett utmärkt gott tilltugg till ”såsochpotatis-rätter”. Ett litet problem med Long Banana var dock att sorten växte så snabbt att själva blomfästet inte hann släppa, vilket medförde att detta växte med in i blommärket som på grund av detta utvecklade röta. Jag for således runt och pillade bort mängder av blomfnas från mina tomater och det hjälpte mot rötan även om det var ohyggligt drygt… Men skam den som ger sig! Mycket tomater blev det som sagt…
Till skillnad från sommaren 2002 odlades det 2003 inte närmelsevis så många ätbara växter på balkongen. Såhär i efterhand kan jag tycka att det var lite synd, för jag tycker om att odla sådant som är mer än enbart vackert. Men några ätbara växter blev det till trots och dessa kan du läsa mer om här nedan.