Status epilepticus

Def: anfall >30 min eller flera anfall utan att patienten vaknar till mellan anfallen.

De flesta som insjuknar med S.E har inte känd epilepsi innan!!

Etiologi: Medicinutsättning/ändring, stroke, encefalit, hjärntumör, alkohol, skalltrauma

Ju äldre pat desto sämre diagnos. Ju snabbare beh sätts in desto lättere är det att häva S.E.

Toniskt-kloniskt status (GrandMalstatus)

Den allvarligaste formen av status epilepticus. Viktigast att beh. Sekundär generaliserat grandmalstatus är betydligt vanligare än primärgeneraliserat hos vuxna.

Stor risk för hjärnskador och död om man inte lyckas bryta tillståndet snabbt.

Om toniskt-kloniskt status får stå länge ses feber, acidos, hjärnödem, hypoglykemi, hjärtarytmier, hypotension, hypoxi, rhabdomyolys, lungödem, irreversibla hjärnskador.

Neuronen i hippocampus är extra känsliga. Neuropsykologiska problem (tex minnesstörning) och bestående tonusökning förekommer hos de som överlevt långvariga S.E. Dessutom finns en klar risk att utveckla svårbehandlad epilepsi.

Lyckas man häva toniskt-kloniskt status inom en timme är prognosen ofta god. Prognosen beror dock mkt på underliggande tillstånd.

Alltså: Vid långvarigt toniskt-kloniskt status ser man ibland "elektriskt status", dvs kroppen orkar inte krampa längre men det är fortfarande kontinuerlig epileptiform aktivitet på EEG. Motsvarar "subtle status" ovan.

Diff diagnos: Egentligen bara psykogena anfall. Det behövs ibland EEG för att kunna skilja mellan psykogena och tonisk-kloniska status.

Enolas i CSF kan användas som en prognostisk markör för cellskada.

Behandling:

Se Gammalt PM från Sahlgrenska., Nytt PM från Sahlgrenska (2004)

Prover innan beh: Hb, LPK, elstatus, leverstatus, b-glukos, CRP, ev antiepileptika konc

Venflon i grov ven.

Skall påbörjas inom 5-10 min efter påbörjad anfallsaktivitet.

1. Stesolid i.v 0,25mg/kg (högst 5mg/min), effekten sitter i ca 15-20 min.
   tex 70 kg - 17,5mg iv på 3,5 min
   Iktorivil (klonazepam) iv kan ges istället för Stesolid. Används mycket inom pediatriken.
   Som alternativ kan man geTemesta (lorazepam) iv=licensprep Ativan®
   
   Om anfallet fortsätter kan dosen upprepas efter 5-10 min. Samtidigt ges:
   
2. Pro-Epanutin (fosfenytoin)
   

   *	(Epanutin bör undvikas. Det innehåller ett alkaliskt lösningsmedel som är starkt vävnadsretande och kardiotoxiskt. Pro-Epanutin kan ges betydligt snabbare)
   *	20mg FE/kg iv (150mg/min) i laddningsdos.
   *	Om pat står på Fenytoin: Ge ½ laddningsdosen (ev sedan ytterligare 1/4).
   *	S-Fenytoin kan kontrolleras ca 2 tim efter avslutad inj. S-Fenytoin vid status epilepticus skall ligga på ca 120.
   *	Efter laddningsdosen ges ca 250mg iv x 2. När pat kan ta per os ges Fenytoin 2x2, justeringar efter S-fenytoin.
   *	Om SE ej bryts inom 20 min efter avslutad injektion skall pat sövas på intensivvårdsavd
   *	Man kan ge Pro-Epanutin i.m, men detta skall inte göras vid S.E. Utan tex som alternativ när man inte kan ta Fenantoin per os.
   *	Vid fenytoinöverkänslighet ges natriumvalproat enligt nedan: VALPROAT (Ergenyl® 400 mg/ampull, löses i 4 ml sterilt vatten, lösning 100 mg/ml) i v 20-25 mg/kg, 300 mg/min, under blodtryckskontroll. Reducerad dos om patienten står på valproatbehandling sedan tidigare

   
   
3. Narkos på IVA.
   Pat skall vara sövd till Burst-suppression (helst med EEG-monitorering). Ibland försöker man söva ner till isoelektriskt EEG.
   
   a) Pentothal (tiopental) är mest beprövat. Kan ge hyperexabilitet vid väckning. Lagras i kroppen. Tar lång tid att väcka pat.
   b) Dormicum (midazolam)
   c) Diprivan (propofol) minst beprövat vid S.E.
   
   När man skall släpper upp patienten ur narkos kan man gå från a -> b -> c för att minska risken för hyperexabilitet vid uppvaknandet. OBS! Pat skall ha varit anfallsfri i minst 12 h innan man väcker.
   
   
4. Övriga medel som kan bli aktuella
   a) Fenemal
   b) Heminevrin
   c) Valproat

Petit-mal status (absence status)

Sällsynt hos vuxna. Icke-konvulsivt. Ser ofta ögonryckningar. Består av en enda lång frånvaroattack. Medvetandesänkningen kan variera mycket från fall till fall.

Partiellt komplext status (psykomotorstatus)

Enkla partiella status.

Ofta motoriska anfall av Jackson typ. Ger tex ryckningar i en arm. Kan vara mycket svårbehandlade och kallas då för Epilepsia partialis continua. Indikation för snabb neurokirurgi ?