Ossiandiktning
dels de genuina medeltida irländska sagorna om Finn (Fionn), hans son Ossian (Oisín) och andra mytiska hjältar dels de mycket fria omdiktningar av detta stoff som James Macpherson gjorde på 1760-talet utan större kunskaper i gaeliska och utan att kunna förete de manuskript som han påstod sig ha översatt.

Han utnyttjade skickligt det aktuella intresset för "folkdiktning", och hans på rytmisk, melodisk prosa utförda arbeten, t.ex. "Fingal" (1762), "Temora" (1763), vann oerhörd internationell uppskattning, inte minst p.g.a. de melankoliska stämningarna och ekon från homerisk och biblisk diktning. Populariteten försvagades inte av att äktheten snabbt bestreds.    Nationalencyklopedin

James Macpherson och Ossians sånger
James Macpherson var en skotsk skollärare som levde 1736-1796. Som pojke upplevde han hela kriget mellan engelsmännen och de skotska klanerna, var med om hur engelsmännen brände ner byarna och hur kulturen och levnadssättet som han hade växt upp med höll på att dö ut. Macpherson började skriva ner de gamla gaeliska, d v s keltiska, sångerna och berättelserna och gav ut böcker på engelska baserade på dem.

Själv påstod han att hans berättelser var så gott som ordagranna översättningar av barden Ossians dikter från 200-talet, men många ansåg att han hade skrivit dem själv och bara hämtat inspiration och namn från de gamla gaeliska balladerna."The Poems of Ossian" (Ossians sånger) är James Macphersons mest kända bok. Den kom ut 1765 och fick en enorm uppmärksamhet. Den översattes till flera andra språk och blev populär i hela Europa. Barn och t.o.m. kungar döptes efter hjältarna i berättelserna, t ex Oskar. Intresse för den gamla skotska och irländska kulturen väcktes och hindrade den från att dö ut.

Berättelsen om Ossian
Redan på medeltiden berättades hjältesagor om Finn MacCumhail på Irland och i Skottland. Finn var enligt legenden kung på 200-talet och anförare för "fianna", en här som försvarade Irland. Han hade en son som hette Oisín (Ossian) och som kom till ungdomslandet Tírna nÓg men ville tillbaka till Irland för att återse sin far och sina vänner. Men medan Oisín varit i Tirna nÒg hade lång tid gått på Irland, och alla fianna var döda när han kom tillbaka.

Själv hade Oisín inte åldrats, men när han kom tillbaka till Irland blev han genast en gammal man. Han kristnades av St Patrick och berättade om alla sina äventyr för honom. Så sägs balladerna om Finn och Ossian ha kommit till. Legenderna fördes vidare från generation till generation. Många andra berättelser, t ex nordisk mytologi, Artursagan och som sagt James Macphersons Ossians sånger har lånat mycket från sagorna om Finn och på så sätt har de fått ett stort inflytande på europeisk litteratur och kultur.Ulrika Ljungberg och Adriana Milos, Eksjö gymnasium