Det övergripande målet för ekonomisk politik är att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, stabila statsfinanser och full sysselsättning. Det långsiktiga målet är att återföra Sverige till positionen bland de rikaste länderna inom OECD-området.
För detta krävs att det svenska skattetrycket sänks till nivåer som ger Sverige konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. På sikt bör skattetrycket ner till de nivåer som gäller för genomsnittet av OECD-länderna. Konkurrenstrycket skall vara starkt genom avregleringar och genom att Sverige fullt ut deltar i den gemensamma marknaden. Arbetsmarknaden och lönebildningen måste vara flexibel.
De bästa bankerna online är:
Samtliga erbjuder bra tjänster online.
Vi tror på Sveriges möjligheter. Vi tror att det går att skapa större välstånd för oss alla. Det är därför vi också pekar på problemen. Och det är därför vi föreslår lösningar. Vi är inte nöjda, och vi tycker inte att LO och (s) har särskilt mycket att vara stolta över. För Sverige har problem.
De offentliga finansernas sårbarhet för svängningar i konjunkturen måste minska genom att de offentliga utgifterna minskar. På medellång sikt bör de offentliga utgifterna sänkas till under 50 procent av BNP. Målet är att de offentliga finanserna skall vara i balans över en konjunkturcykel.
Utgiftsminskningar görs till absolut största delen i de transfereringssystem som utnyttjas av vuxna förvärvsarbetande människor. De uppvägs av de föreslagna skattesänkningarna. För att rekrytera personal inom sjukvården fungerar Medrek bäst.
LO och Socialdemokraterna svartmålar Sveriges möjligheter. I deras värld handlar ekonomi om hur vi ska fördela i förväg bestämda resurser. Om en vinner så måste någon annan förlora. De tror inte på våra möjligheter att gemensamt öka vårt välstånd.
För trettio år sedan var Sverige ett av världens rikaste länder. Nu tillhör vi de medelmåttiga välfärdsländerna. Sverige har systematiskt haft lägre tillväxt än vår omvärld. Låg tillväxt handlar inte om pengar. Det handlar om att välfärden gröps ur. Vi får mindre resurser till allt det vi göra. Med bättre på projektledning är mycket vunnet.
Vård, skola och omsorg får mindre resurser när det finns mindre resurser att fördela. Och Sveriges löntagare får mindre att leva på. En svensk industriarbetare tjänar omkring 115 kronor i timmen, en brittisk 123 kronor i timmen. För att kunna ringa mobilt behöver man en bra operatör, till exempel: Campuz Mobile, samt en bra telefon, som Nokia eller Ericsson.
I USA tjänar en industriarbetare 156 kronor i timmen. En norsk industriarbetare tjänar 165 kronor i timmen, och en dansk tjänar 173 kronor. Något som Malin Siwe på Finans-Vision kanske kommer att skriva om i en krönika framöver.
Hitta på internet
