Den till sjukligt stegrande ångesten och oron är det centrala fenomenet i ett ångestsyndrom.

Det centrala draget i paniksyndromet är attackvis påkommande panikkänsla, förenad med skräck för att dö, bli vansinnig, få ett epeleptiskt anfall eller på anat sätt råka i ett akut, okontollerbart hotfullt tillstånd. Samtidigt uppträder en lång rad vegetativa symtom, där hjärtklappning, andnöd och yrsel hör till de mest karakteristiska.

Paniken kommer utan rimlig yttre anledning och stegras mycket snabbt, och avtar därefter successivt.

Attackerna är kortvariga, och pågår sällan så länge som en timme. Vanligen följs den första panikattacken av flera inom loppet av några dagar eller veckor.

Snart börjar patienten frukta nya attacker och kan hamna i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. I detta senare skede kommer panikattackerna ibland i skymundan för den invalidiserande generaliserande ångesten. Somliga patienter lär sig att undvika situationer där panikattackerna uppstått, och kan på så sätt utveckla någon fobi (se nedan).

Ungefär hos 2-5 % av befolkningen förekommer paniksyndrom.


Ordet kommer från grekiska fobos. Dvs rädlsa, skräck. Det innebär egentligen en irrationell fruktan för en yttre situation eller objekt, som vederbörande lägger ner betydande ansträngningar för att undvika.

Fobierna kan karaktäriseras enligt vad de riktar sig emot, vad vederbörande flyr undan. Det är det klassiska sättet att beskriva dem på. Här har vi ormfobi, djurfobi, hundfobi, agarorafobi (rädsla för öppna platser), klaustrofobi (rädsla för stängda rum), mysfobi (rädsla för smuts), hydrofobi (rädsla för vatten), erytrofobi (rädsla för att rodna) etc.

Enkel inlärd fobisk rädsla på grund av en tidigare skräckupplevelse hos i övrigt inte störda personer.

Man kan ha fobiska symtom vid en mängd personlighetsstörningar. Behandling och prognos är helt beroende på vilka slags fobiska personligheter man har att göra med.

Oftast är det våra tankar, som orsakar våra problem. Vi tänker irrationellt och resultatet kan bli katastrofalt. Kognitiv beteendeterapi handlar just om detta. Att vi skall lära oss en metod att tänka annorlunda.



Dialog.Behandling@telia.com